Vissa försvarsfrågor
Betänkande 1991/92:FöU2
Försvarsutskottets betänkande
1991/92:FÖU02
Vissa försvarsfrågor
Innehåll
1991/92 FöU2
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande två motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1991. Den ena förordar en översyn av bestämmelserna för försvarets tjänstebostäder, den andra ett ökat sambruk inom den offentliga sektorns flygverksamhet. Utskottet föreslår, med hänsyn till det beredningsarbete som pågår i regeringskansliet, att motionerna avslås av riksdagen.
Motionerna
1990/91:Fö403 av Tom Heyman (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra en översyn av bestämmelserna för försvarets tjänstebostäder, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av beslutet om avveckling av försvarets bostäder och fortifikationsförvaltningens ansvar för denna avveckling.
1990/91:Fö901 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den offentliga sektorns flygverksamhet ej skall centraliseras till Tullinge och Ronneby, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambruk i den offentliga sektorns flygverksamhet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildande av en samordningsgrupp för den offentliga sektorns flygverksamhet.
Utskottet
Försvarets bostäder (Motion Fö403)
Motionären erinrar om att riksdagen år 1981 beslutade att avveckla de statligt ägda hyresbostäderna och att avvecklingen förutsattes ske i en takt som tog hänsyn till befintliga hyreskontrakt. Fortifikationsförvaltningen (FortF) fick av regeringen uppdraget att i samverkan med berörda myndigheter sköta avvecklingen inom försvaret. Ännu återstår ett stort antal bostäder att avyttra.
Motionären anför vidare att förutsättningarna på många sätt har ändrats sedan 1981. Bl.a. har svårigheterna ökat när det gäller anskaffning av bostäder för militär personal i samband med kortare kommenderingar. På vissa avlägset belägna platser, t.ex. Älvdalen, finns heller inte något alternativ till försvarets bostäder. Han påpekar också att en följd av bestämmelserna är ett rivningshot mot bostäder i anslutning till Såtenäs och Säve flygfält och att detta väckt uppmärksamhet. Han anser därför att det finns skäl att ompröva det tidigare beslutet att avveckla försvarets bostäder.
Utskottet kan för sin del konstatera att riksdagen i sitt beslut år 1981 (prop.1980/81:158, CU 35, rskr. 361) förutsatte att statens bestånd av uthyrningsbostäder skulle avvecklas om de inte gav en tillfredsställande nettoavkastning och där det inte fanns särskilda skäl för ett fortsatt innehav. Av det dåvarande beståndet på ca 2500 uthyrningsbostäder återstår nu drygt 700. De flesta ligger i anslutning till flygflottiljer och skjutfält samt i Boden.
Utskottet har erfarit att trycket successivt har ökat för en omprövning av beslutet från 1981. Överbefälhavaren har t.ex. anfört ett fortsatt behov av tjänstebostäder, eftersom en stor del av försvarsmaktens personal även framdeles periodvis behöver pendla eller flytta som följd av kommenderingar för viss tid till skolor och staber. Han har upprättat en plan för vilka bostäder som på dessa grunder bör behållas. Utskottet har vidare erfarit att även andra delar av statsförvaltningen har vissa behov av tjänstebostäder och att det inom regeringskansliet pågår ett beredningsarbete i syfte att ändra det ifrågavarande beslutet. I avvaktan på erforderliga beslut som följd härav förutsätter utskottet att avvecklingen har stoppats för sådana bostäder som försvaret har behov av i framtiden.
Med hänsyn till det pågående beredningsarbetet i frågan anser utskottet att vad motionären har framfört till sin huvuddel är beaktat. Motion Fö403 (m) bör därför inte bifallas av riksdagen.
Sambruk av den offentliga sektorns flygverksamhet (Motion Fö901)
Motionärerna hävdar att stora samhällsekonomiska vinster kan göras med ett rationellare samutnyttjande av den offentliga sektorns flygresurser. Det borde t.ex. vara möjligt att öka flygtidsuttagen för försvarets helikoptrar genom en omdisponering av verksamheten. Tanken på ett ökat sambruk, där stat, kommun och landsting gemensamt utnyttjar sina samlade resurser för att uppnå en bättre effektivitet i verksamheten, sägs också ha stöd i 1990 års budgetproposition.
Som exempel på samverkan inom flygområdet nämns förhållandena i Göteborgsregionen. Marinen, kustbevakningen och polisen sägs där år 1990 ha inlett ett samarbete som lett till begränsningar av de totala kostnaderna för t.ex. flygbränsle, väderinformation, administration, lokaler och underhåll för helikoptrar och flygplan.
Motionärerna vänder sig mot en planerad omlokalisering av marinens helikoptrar till Tullinge och en föreslagen centralisering av kustbevakningens flyg till Ronneby. Sådana åtgärder skulle enligt deras mening medföra höga investeringskostnader och risk för att övrig flygverksamhet inom den offentliga sektorn, utanför Stockholmsområdet, tvingas till nedläggning.
En samordning som griper över olika huvudmäns ansvarsområden borde vidare enligt motionärerna innefatta anskaffningsplanering av ny flygmateriel. Detta antas leda till lägre investeringskostnader.
För att påverka den offentliga sektorn i riktning mot ett ökat samutnyttjande av gemensam flygmateriel behövs enligt motionärerna en samordningsgrupp. En sådan föreslås därför snarast bildas, bestående av representanter för de olika huvudmannaområdena samt av representanter för landsting och kommun.
Överbefälhavaren, som beretts tillfälle att lämna synpunkter på motionen, delar i princip motionärernas uppfattning om att det finns fördelar med ett sambruk av resurser. Han framhåller samtidigt betydelsen av att ekonomiska och andra förutsättningar klarläggs innan ett sambruk inleds. Ett ökat flygtidsuttag leder t.ex. till högre underhållskostnader och till ett behov att tidigare omsätta flygplan och helikoptrar. De ekonomiska konsekvenserna härav är inte förutsedda i försvarets planering. Överbefälhavaren säger sig vara positiv till den föreslagna samordningsgruppen.
Utskottet anser för sin del att sambruk av olika slags resurser och nyttigheter inom den offentliga sektorn bör tas till vara i syfte att nå effektivitet och god hushållning. Det är därvid betydelsefullt att anlägga ett helhetsperspektiv på det som avses sambrukas och att finansieringsfrågorna är reglerade. Utskottet har erfarit att statskontoret på regeringens uppdrag har övervägt bl.a. dessa frågor inom ramen för det s.k. Sambruk-projektet och att en beredning i regeringskansliet förestår. Om en samordningsgrupp för den offentliga sektorns flygverksamhet kan underlätta och effektivisera samverkan bör en sådan givetvis bildas. Detta är i så fall en fråga för regeringen att besluta om.
Utskottet har vidare erfarit att den planering inom försvarsmakten som skett efter det att motion Fö901 avgivits innebär att marina helikoptrar kommer att vara baserade på Säve under den kommande femårsperioden.
När det gäller frågan om baseringen av kustbevakningens flyg erinrar utskottet om att kustbevakningen i samband med att den blev självständig myndighet år 1988 fick i uppdrag att utreda och besluta om sin lokala organisation. Myndigheten har i augusti i år fattat beslut om denna lokala organisation med innebörd bl.a. att kustbevakningens flyg skall baseras i Stockholmsområdet och på Sturup.
Med hänvisning till den pågående beredningen av det s.k. Sambruk-projektet och till vad som i övrigt har framkommit i ärendet anser utskottet att någon riksdagens åtgärd inte påfordras. Motion Fö901 (c) bör därför inte bifallas av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande försvarets bostäder att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö403,
2. beträffande sambruk av offentliga sektorns flygverksamhet att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö901.
Stockholm den 5 november 1991
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Iréne Vestlund (s), Hans Lindblad (fp), Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik Landerholm (m) och Bo Frank (m).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.