Vissa försvarsfrågor
Betänkande 1990/91:FöU7
Försvarsutskottets betänkande
1990/91:FÖU07
Vissa försvarsfrågor
Innehåll
1990/91 FöU7
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet sex motioner från den allmänna motionstiden 1991. En av motionerna, 1990/91:Fö302, behandlar minimiåldern för vapenutbildning inom den ungdomsverksamhet som bedrivs av de frivilliga försvarsorganisationerna. I motion 1990/91:Fö404 (c, m) återkommer ett tidigare framfört förslag om att FMVs fartygsavdelning skall vara lokaliserad till Karlskrona. I en motion, 1990/91:Fö407 (mp), föreslås att försvarsanläggningar som inte längre behövs för försvarsändamål skall användas som flyktingförläggningar. Två motioner, 1990/91:Fö402 (fp) och Fö414 (s), behandlar vissa traditionsfrågor. Fö414 (s) tar sikte på allmänna principer för bevarandet av traditionerna vid förband som skall läggas ned medan motion 1990/91:Fö402 (fp) behandlar konsekvenserna för museet vid I 17 av nedläggningen av detta förband. Motion 1990/91:Fö416 (s) slutligen innehåller förslag om ändrad sammansättning av de fiskeskyddsnämnder som har att reglera intrång i fiske till följd av militär verksamhet.
Överbefälhavaren och försvarets försvarshistoriska museer har yttrat sig över vissa av motionerna.
Utskottet föreslår att motionerna skall avslås av riksdagen.
Motionerna
1990/91:Fö302 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minimiålder för utbildning i vapenbruk inom försvarets frivilligorganisationer.
1990/91:Fö402 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna värdet av att Bohusläns regementes museum finns kvar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för Bohusläns regementes museum.
1990/91:Fö404 av Sven-Olof Petersson och Karl-Gösta Svenson (c, m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att undersöka möjligheterna att flytta FMVs fartygsavdelning till Karlskrona.
1990/91:Fö407 av Kent Lundgren m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att försvaret får i uppdrag att utreda möjligheten att hyra ut anläggningar vid nedläggningsbeslutade försvarsenheter som flyktingförläggningar i enlighet med motionens intentioner.
1990/91:Fö414 av Helge Hagberg och Owe Andréasson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vissa traditionsfrågor inom försvaret.
1990/91:Fö416 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskeskyddsnämnderna.
Utskottet
Minimiålder för utbildning i vapenbruk (Motion Fö302)
Genom en av riksdagen under föregående riksmöte godkänd FN-konvention om barnets rättigheter (Prop. 1989/90:107, SU 28, rskr. 350) åläggs konventionsparterna (artikel 38) att vidta alla tänkbara åtgärder för att säkerställa att personer som inte uppnått 15 års ålder inte deltar direkt i fientligheter. Konventionsparterna ålägger sig vidare att avstå från att rekrytera sådana personer till sina väpnade styrkor. Ifrågavarande åtaganden är redan uppfyllda i svensk rätt. Sverige och ett antal andra länder hade i konventionsarbetet dock eftersträvat att åldersgränsen för barns deltagande i strid skulle sättas vid 18 år.
Såsom framgår av utskottets yttrande över proposition 1989/90:107 om godkännande av FNs barnkonvention (1989/90:FöU1y) skall enligt 11 § hemvärnskungörelsen (1970:304) den som antas som hemvärnsungdom vara svensk medborgare och ha fyllt 15år. I linje med Sveriges strävanden att få 18 år som åldersgränsen för barns deltagande i strid får hemvärnsungdom dock enligt föreskrifter av överbefälhavaren utbildas i strid tidigast det år vederbörande fyllt 18 år. I 13 a § kungörelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet föreskrivs att som personal för tjänstgöring inom totalförsvaret endast den får antas som är svensk medborgare och fyllt minst 16år eller, om tjänstgöringen avser försvarsmakten, minst 18 år under antagningsåret.
Enligt motionärerna i motion Fö302 (s) är det bra att svenska barn under 18 år inte får delta i strid. Det borde dock enligt deras mening inte heller -- såsom nu är fallet -- vara tillåtet för frivilligorganisationerna att ge grundläggande skjututbildning eller att låta hemvärnsungdom under 18 år delta med vapen i hemvärnets övningar.
Överbefälhavaren avstyrker motionen och framhåller att den skjututbildning som bedrivs inom de frivilliga försvarsorganisationerna före 18 års ålder snarast kan jämföras med den inom skytterörelsen. Där påbörjas skjutning med luftgevär vid tio års ålder, korthållsskytte vid tolv års ålder och skjutning med mausergevär eller motsvarande vid 15 års ålder.
Utskottet har inhämtat att det för närvarande pågår en utredning (Fö 1990:02) om frivillig medverkan i totalförsvaret med uppgift att bl.a. pröva om den övning i vapenbruk som för närvarande bedrivs av de frivilliga försvarsorganisationerna är förenlig med Sveriges internationella åtaganden. Utredaren, som har att redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31december 1991, skall enligt utredningsdirektiven även i övrigt undersöka innehållet och omfattningen av de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet. I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete bör riksdagen inte uttala sig i frågan. Motion Fö302 (s) bör därför inte bifallas av riksdagen.
Lokalisering av FMVs fartygsavdelning (Motion Fö404)
I motion Fö404 (m, c) föreslår motionärerna att det skall tillsättas en utredning med uppgift att undersöka möjligheterna att lokalisera försvarets materielverks fartygsavdelning till Karlskrona.
Utskottet har vid de två senaste riksmötena behandlat motionsyrkanden i samma fråga (1988/89:FöU14 s. 54, 1989/90:FöU:7 s. 70). Utskottet förklarade sig därvid stödja motionärernas strävan att skapa en förbättrad utveckling i Karlskronaregionen. Förslaget om tillsättande av en särskild utredning i ärendet avstyrktes dock med hänvisning till att den då arbetande försvarskommittén hade som uppgift att inför nästa försvarsbeslut överväga försvarsmaktens framtida utveckling. Riksdagen följde utskottet och avslog motionerna (1988/89:FöU14 s. 54, rskr. 294, 1989/90:FöU7 s. 70 rskr. 226).
Utskottet konstaterar att försvarsmaktens framtida utveckling alltjämt är under övervägande och anser att motion Fö404 (m, c) i likhet med tidigare motioner i ämnet bör avslås i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till den långsiktiga inriktningen av det svenska totalförsvaret.
Användande av försvarsanläggningar som flyktingförläggningar (Motion Fö407)
I motion Fö407 (mp) framhåller motionärerna svårigheten att få fram acceptabla flyktingförläggningar till rimliga kostnader. Samtidigt konstaterar motionärerna att den svenska försvarsmakten, som successivt kommer att frigöra byggnader och anläggningar i samband med avveckling av fredsförband, har svårt att få beviljade medel att räcka till. I denna situation borde det vara intressant att undersöka om de anläggningar som avvecklas, efter vissa kompletteringar och inom etiskt acceptabla ramar, kunde hyras ut av försvaret som flyktingförläggningar. Försvaret skulle därigenom kunna förstärka sin ekonomi samtidigt som möjligheterna borde öka att behålla personalen vid anläggningarna. Med stöd av det anförda föreslår motionärerna att regeringen av riksdagen åläggs utreda möjligheten att som flyktingförläggningar hyra ut anläggningar vid försvarsenheter som skall läggas ned.
Utskottet vill inledningsvis framhålla att byggnader och anläggningar som försvarsmakten inte varaktigt behöver bör avyttras så snart detta är praktiskt möjligt.
I linje med en sådan inriktning har byggnadsstyrelsen enligt vad utskottet har inhämtat i uppdrag att undersöka möjlig framtida användning av de anläggningar som enligt fattade beslut kommer att lämnas av försvarsmakten. Utskottet anser att riksdagen i avvaktan på resultatet av detta arbete inte bör göra något uttalande i frågan.
Vissa traditionsfrågor (Motionerna Fö402 och Fö414)
I motion Fö402 (fp) erinrar motionärerna om att det vid Bohusläns regemente (I 17), som enligt riksdagens beslut skall avvecklas (prop. 1989/90:9, FöU3, rskr. 87), finns ett unikt epokmuseum som beskriver regementets 330-åriga historia. Det är enligt deras mening angeläget och värdefullt att detta kan vara kvar även efter det att regementet lagts ner.
Eftersom utförsäljningen av regementets mark och byggnader redan påbörjats anser motionärerna att det är viktigt att man inom rimlig tid förvärvar lokal eller fastighet inom regementets område för regementsmuseets behov. Ett annat alternativ kan enligt deras mening vara att efter utbyggnad av länsmuseet överföra samlingarna dit. Sammanfattningsvis betonar motionärerna riksdagens och regeringens ansvar i denna fråga mot bakgrund av det nedläggningsbeslut som riksdagen har fattat.
I motion Fö414 (s) anför motionärerna att de delar de synpunkter som försvarets försvarshistoriska museer (SFHM) har fört fram i en till regeringen överlämnad utredning om hanteringen av vissa traditionsfrågor i samband med förändringar i försvarsmaktens organisation. De anser det förtjänstfullt att försvarsministern låtit en sådan utredning komma till stånd. Enligt deras mening bör riksdagen för sitt vidkommande uttala att det är angeläget att traditionsfrågorna får en positiv lösning.
SFHM välkomnar det i motion Fö414 (s) framförda förslaget om ett riksdagsuttalande i frågan och väljer härutöver i en skrivelse till FöU att informera om och ställa till förfogande det material som erhållits genom olika kontakter under och efter utredningsarbetet.
Beträffande motion Fö402 (fp) påpekar SFHM, att den tar upp ett problem som inte bara är begränsat till museet vid I17. I samband med förestående omorganisationer av Livregementets grenadjärer(I 3) och Kronobergs regemente (I 11) och eventuell nedläggning av Svea ingenjörregemente (Ing 1) uppstår liknande förhållanden vid dessa förband. SFHM kommer våren 1991 att till regeringen lämna förslag om insatser för förbandens historiska samlingar och museer. Strävan är, uppger SFHM, att museerna skall kunna bevaras. Förslag om de närmare formerna för detta kommer att ges. De betydelsefullaste föremålen bör även i fortsättningen så långt möjligt finnas i sin traditionella miljö.
Också överbefälhavaren biträder av SFHM redovisade synpunkter och förslag och stödjer den principiella inriktningen i motion Fö414 (s). Han delar också den uppfattning motionärerna i motion Fö402 (fp) framför rörande museet vid I 17.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i anslutning till riksdagens beslut i december 1989 om nedläggning av vissa arméförband framförde några synpunkter på traditionsfrågornas behandling. Utskottet anförde bl.a. följande:
Utskottet vill slutligen beröra bevarandet av de traditioner som är knutna till förbanden som föreslås läggas ned. På många håll framstår detta som en betydelsefull fråga, inte minst när det gäller traditionsrika bygderegementen med djup förankring i den bygd där de verkar. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget att man eftersträvar lösningar som gör det möjligt att föra förbandens traditioner vidare med nära anknytning till den bygd där de hör hemma. Utskottet har erfarit att man i det arbete rörande traditionsfrågorna som för närvarande pågår i försvarets traditionsnämnd kommer att beakta sådana synpunkter.
Utskottet kan nu konstatera att det arbete med traditionsfrågorna som enligt redogörelsen i det föregående för närvarande pågår i regeringskansliet och hos berörda myndigheter står i god samklang med vad utskottet tidigare anfört i frågan. Det ligger också i huvudsak i linje med yrkandena i här behandlade motioner. I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete finner utskottet det därför inte motiverat att riksdagen gör några uttalanden i enlighet med vad som förordas i motionerna Fö402 (fp) och Fö414 (s). De bör därför avslås.
Fiskeskyddsnämndernas sammansättning (Motion Fö416)
För Vänern och Vättern samt skjutfälten i Ravlunda och på Väddö finns särskilda s.k. fiskeskyddsnämnder med uppgift att på begäran yttra sig över om huruvida planerad militär verksamhet kan innebära intrång i yrkesmässigt fiske. Nämnderna äger också rätt att besluta om ersättning till dem som beviljats licens för yrkesfiske.
En fiskeskyddsnämnd består av en ordförande och två andra ledamöter jämte suppleanter för var och en. Ordföranden företräder försvarsmakten och utses av den militärbefälhavare inom vars område nämndens verksamhet huvudsakligen bedrivs, medan ledamöterna utses av fiskeristyrelsen, efter hörande av vederbörande hushållningssällskap resp. av den huvudsakligen berörda länsstyrelsen.
Motionären påpekar att ersättning till följd av intrång av militär verksamhet endast kan utgå till yrkesfisket. Eftersom fritidsfiskarna spelar en viktig roll i sammanhanget, bl.a. som en länk mellan allmänhet och yrkesfiskare, borde enligt motionären också fritidsfiskarna vara representerade i fiskeskyddsnämnderna. Detta bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet noterar betydelsen av fritidsfisket och anser att skälig hänsyn bör tas till detta vid planläggningen av militär verksamhet. Så sker i regel också på det lokala planet direkt mellan det aktuella förbandet och vederbörande fiskevårdsförening eller motsvarande organ. Ofta är också den militära personalen aktivt engagerad i fritidsfisket. När det gäller Vättern, där problemen anses vara störst, har utskottet vidare erfarit att skjutningar under helgtid har minskat i omfattning.
Enligt utskottets mening borde det vara möjligt att utveckla samarbetet mellan de militära myndigheterna, yrkesfisket och fritidsfisket utan att för den skull ändra representationen i fiskeskyddsnämnderna. Den av länsstyrelsen utsedde representanten i resp. nämnd borde, i den mån en fråga inte kan hanteras lokalt, kunna fylla den roll som motionären ser ett behov av. Motionen bör inte bifallas av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande minimiåldern för vapenutbildning att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö302,
2. beträffande lokaliseringen av FMVs fartygsavdelning att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö404, res. 1 (mp)
3. beträffande användning av försvarsanläggningar som flyktingförläggningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö407, res. 2 (mp)
4. beträffande vissa traditionsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fö402 och 1990/91:414,
5. beträffande fiskeskyddsnämndernas sammansättning att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö416.
Stockholm den 19 mars 1991
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s), Ingvar Björk (s), Iréne Vestlund (s), Kerstin Ekman (fp), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Göran Allmér (m), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Ivar Virgin (m), Hans Lindblad (fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (v), Paul Ciszuk (mp) och Britt Bohlin (s).
Reservationer
1. Lokalisering av FMVs fartygsavdelning
Paul Ciszuk (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 3 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "svenska totalförsvaret" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Fö404 (m, c) att det är angeläget att förutsättningarna att lokalisera FMVs fartygsavdelning till Karlskrona snarast utreds. Att såsom tidigare skett sätta frågan i samband med ställningstagandet till den långsiktiga inriktningen av totalförsvaret anser utskottet omotiverat. Därigenom skulle ett beslut om omlokalisering av FMVs fartygsavdelning också onödigt fördröjas, inte minst när nu nästa försvarsbeslut blivit senarelagt. Frågan bör därför enligt regeringens närmare bestämmande snarast utredas genom en för ändamålet särskilt utsedd utredning eller som en deluppgift i ett annat utredningsuppdrag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande lokaliseringen av FMVs fartygsavdelning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fö404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
2. Användning av försvarsanläggningar som flyktingförläggningar
Paul Ciszuk (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 4 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "i frågan" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att anläggningar som försvarsmakten inte längre behöver med fördel bör, av i motion Fö407 närmare redovisade skäl och under däri angivna förutsättningar, kunna uthyras som flyktingförläggningar. Frågan bör snarast utredas av de militära myndigheterna. Denna utredning bör självfallet samordnas med byggnadsstyrelsens uppdrag rörande den framtida användningen av avvecklade försvarsanläggningar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande användning av försvarsanläggningar som flyktingförläggningar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fö407 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.