Vissa forskningsfrågor
Betänkande 1997/98:JoU16
Jordbruksutskottets betänkande
1997/98:JOU16
Vissa forskningsfrågor
Innehåll
1997/98 JoU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 18 motionsyrkanden om olika forskningsfrågor inom lantbruks- respektive miljöforskningens områden. Motionerna behandlas på ett förenklat sätt och avstyrks med hänvisning främst till att riksdagens beslut om mål och riktlinjer för forskningen numera avser treårsperioder. Det senaste riksdagsbeslutet gäller för perioden 1997-1999.
Motionerna
1997/98:Jo219 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en bättre samordning av forskningsinsatserna kan komma till stånd i samverkan med näringslivet och jordbruket i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av konsumentinriktad forskning. 1997/98:Jo224 av Björn Ericson och Dag Ericson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trädgårdsforskning. 1997/98:Jo225 av Ulla Wester-Rudin och Ingegerd Wärnersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om växtförädlingsforskningen vid Balsgård. 1997/98:Jo524 av Peter Weibull Bernström m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nationellt program för forskning och utveckling på livsmedelsområdet i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande livsmedelsforskningen i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av livsmedelsforskning. 1997/98:Jo525 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskningsresurser avsätts för att utröna antibiotikans påverkan på flora, fauna och grundvatten. 1997/98:Jo602 av Peter Weibull Bernström och Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gentekniskt resurscentrum i Alnarp. 1997/98:Jo603 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om längre lantmästarutbildningar. 1997/98:Jo604 av Sivert Carlsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad skoglig utbildning och forskning i södra Sverige. 1997/98:Jo605 av Lars Hedfors och Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skoglig forskning, utveckling och utbildning i Kronobergs län. 1997/98:Jo606 av Lars Björkman och Birgitta Wichne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt anslagsgivning till forskning kring Älvsborgssjukan. 1997/98:Jo607 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av del av Lantbruksuniversitetets (SLU) utbildnings- och forskningsverksamhet till Östergötland. 1997/98:Jo608 av Björn Ericson och Dag Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av forskning, utvecklingsarbete och rådgivning för fritidsodling. 1997/98:Jo715 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nationella ansvaret för miljöforskningen. 1997/98:Jo750 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskning om riskerna med läderhantering och dess samband med cancer bör initieras. 1997/98:Bo528 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerställande av den marina miljöforskningen.
Utskottet
Riksdagens beslut om mål och riktlinjer för forskningen avser numera perioder om tre år i taget. I proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle presenterade regeringen förslag och riktlinjer för forskningspolitiken under åren 1997-1999. Propositionen behandlades av berörda utskott under hösten 1996, och de delar som tillhör jordbruksutskottets beredningsområde redovisas i betänkandena 1996/97:JoU1 (s. 50 f.) och 1996/97:JoU2 (s. 26 f.). Flera av de frågor som nu tas upp i de aktuella motionerna behandlades även i samband med den forskningspolitiska propositionen. På livsmedelsområdet föreligger numera ett betänkande från utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion (SOU 1997:167, En livsmedelsstrategi för Sverige). Betänkandet innehåller ett särskilt avsnitt om forskning, utveckling och kompetenshöjning för livsmedelsindustrins förnyelse och expansion. Förslag framläggs om ett samlat, nationellt FoU-program inom livsmedelssektorn. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) stöder vidare ett forskningsprogram, Mat 21, om sammanlagt 58 miljoner kronor under en fyraårsperiod. Syftet är att utveckla metoder för produktion av livsmedel med hög miljökvalitet. Beträffande antibiotikans påverkan på flora, fauna och grundvatten kan hänvisas till utredningen om antimikrobiella fodertillsatser, som behandlar detta forskningsområde i ett nyligen framlagt betänkande SOU 1997:133. Frågan behandlas även i Naturvårdsverkets rapport 4660 Läkemedel i miljön. I proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk redovisas att Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) i samråd med näringen skall planera och genomföra ett treårigt forskningsprogram för ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion. Ett annat och mer övergripande ämne som berörs i en av motionerna är det statliga ansvaret för miljöforskningen. Också denna fråga har varit aktuell i utskottet, bl.a. i samband med bildandet av MISTRA och i budgetprocessen under hösten 1997 (1997/98:JoU2 s. 15). I övrigt tar motionerna i huvudsak upp specificerade forsknings- och resursfördelningsfrågor som delegerats till berörda högskoleorgan och till de forskningsfinansierande organen. Utskottet har mot angivna bakgrund inte ansett det nödvändigt att nu gå närmare in på de olika sakfrågor som tas upp i motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande livsmedelsforskningen m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo219 yrkandena 3 och 4, 1997/98:Jo224 yrkande 1, 1997/98:Jo225, 1997/98:Jo524 yrkandena 2-4, 1997/98:Jo602, 1997/98:Jo603, 1997/98:Jo604, 1997/98:Jo605, 1997/98:Jo607 och 1997/98:Jo608, 2. beträffande miljöforskningen m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo525 yrkande 9, 1997/98: Bo528 yrkande 4, 1997/98:Jo606, 1997/98:Jo715 yrkande 1 och 1997/98:Jo750 yrkande 2.
Stockholm den 10 februari 1998
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s), Marie Wilén (c), Lennart Fremling (fp) och Lena Klevenås (s).
Särskilda yttranden
1. Miljöforskningen m.m. Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Som Moderata samlingspartiet framhållit i flera olika sammanhang finns det starka skäl för Sverige att värna om miljöforskningen. På detta område har regeringen drivit igenom en mycket kraftig minskning av de statliga anslagen. Vi vidhåller de synpunkter som tidigare framförts angående de negativa effekterna av regeringens forskningspolitik och hänvisar främst till reservation 4 i betänkande 1997/98:JoU2 om statsbudgeten för budgetåret 1998, utgiftsområde 20. Vi avstår från att reservera oss i detta sammanhang men återkommer när frågan på nytt blir aktuell.
2. Miljöforskningen m.m. Gudrun Lindvall (mp) anför: Miljöpartiet har i detta betänkande yrkanden från 2 motioner, dels om miljöforskningen i stort, 1997/98:Jo715, dels om forskning kring risker med läderhantering, 1997/98:Jo750. På grund av hur forskningsfrågorna hanteras reserverar vi oss inte i detta betänkande, men avser att återkomma i andra sammanhang i dessa viktiga frågor. Vi väljer att här endast kort redogöra för det som framförts i motionerna.
Miljöforskningen - regeringens ansvar MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning), som tar över en del av Naturvårdsverkets forskningsprojekt och är tänkt som ersättare vad gäller stöden, är en stiftelse och inte en myndighet och har inte heller förbundit sig att ta på sig hela ansvaret. Miljöpartiet anser att det är viktigt att riksdag och regering behåller greppet om miljöforskningen. Vad händer vid nästa miljökatastrof? Det är inte längre frågan om utan när nya miljökatastrofer inträffar. Nästa gång vi drabbas av plötsliga och omfattande, till synes oförklarliga, dödsfall och sjukdomar i faunan och floran, gäller det att inte myndigheterna står svarslösa inför allmänheten. När larmen tidigare har gått har Naturvårdsverket genast kunnat starta utredande forskning. Vi undrar vem som skall ta ansvaret nästa gång - Naturvårdsverket eller MISTRA? Miljöpartiet har tidigare krävt och upprepar här kravet på vikten av att staten inte frånhänder sig samordnings- och utvecklingsansvaret, och bibehåller hög katastrofberedskap m.m. MISTRA skall, enligt sina stadgar, stödja ?långsiktigt strategiskt inriktad och problemlösande forskning?, men inget sägs om stöd till akuta och snabba forskningsinsatser. Innebär det att Naturvårdsverket ändå får gå direkt till regeringen och söka pengar? En annan fråga som hänger i luften är vad som händer med den forskning som Naturvårdsverket bedrivit tillsammans med IVL (Institutet för vatten- och luftvårdsforskning) och som till hälften finansierats av näringslivet. Det har t.ex. gällt att miljöanpassa transporter eller industriella rengöringsprocesser. Det finns alltså inga garantier för att MISTRA i ett längre perspektiv tar ansvar för miljöforskningen. I dag finns forsknings- och utbildningsavdelningar vid universitetet, som har tillkommit tack vare Naturvårdsverkets anslag. Den verksamheten är så viktig att Utbildningsdepartementet borde ta över ansvaret och skapa garantier för mer stabila arbetsförhållanden. Miljöpartiet anser inte att situationen är acceptabel utan menar att det måste finnas ett klarare statligt ansvar vad gäller svensk miljöforskning och dess framtid.
Läder och miljön Det läder som i dag används till bl.a. skor, skärp, jackor, möbler och väskor innehåller en mängd ämnen som är skadliga för miljön och människor. Den typ av garvning av läder, som i dag görs, använder sig av en hel del gifter, såsom krom, färgämnen och konserveringsmedel. Anställda inom läderindustrin, såsom skomakare, försäljare i skoaffärer och konsumenter, riskerar att drabbas av cancer, allergier och hormonella rubbningar. Ämnen som är fastslagna som cancerogena är kromaterna, bensen, arsenik, anilinfärgämnena och misstänkt cancerogena är klorfenoler och formaldehyd. Alla dessa ämnen har använts eller används på många håll vid läderframställning. Forskning om riskerna vid garvning och läderhantering behövs. Studier av exponering av kemiska ämnen och av förekomst av cancer har gjorts på Yrkesmedicinska kliniken i Lund och på anställda inom garveriindustrin. Studierna härrör från tre stora, numera nedlagda, industrier. Förekomsten av cancer jämfördes med förväntad förekomst och man fann fler fall av bl.a. nasalcancer, myelom och sarkom än förväntat. Samband mellan läderdamm och sarkom, lösningsmedel och lungcancer, samt läderdamm och cancer i bukspottkörteln observerades. Forskning kring hantering och användning av läder måste till för att undvika ytterligare skador. Läder som bärs nära kroppen skall inte vara en fara för hälsan och innebära så tydliga risker som nu är fallet.