Vissa för högskolan gemensamma frågor och anslag
Betänkande 1991/92:UbU13
Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU13
Vissa för högskolan gemensamma frågor och anslag
Innehåll
1991/92 UbU13
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas vissa frågor om högskolan som tas upp i inledningen till bilaga 9 av budgetpropositionen och i inledningen till avsnitt D. Grundläggande högskoleutbildning m.m. i samma proposition, samt i motioner. Det rör ändring av antagningsreglerna till högskolan, avskiljande av studerande, kårobligatoriet, optikerutbildning m.m. Vidare behandlas anslagen till vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m., lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna samt vissa tandvårdskostnader.
Regeringens förslag tillstyrks och samtliga motioner avstyrks. Tre reservationer och en meningsyttring föreligger. De avser kårobligatoriet (nyd), urval (s och v), antagningsreglerna (s och v) och anslag till internationalisering, jämställdhets- och rekryteringsåtgärder samt samverkansprojekt mellan statlig och kommunal högskola (v).
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 9
1. Inledningen
Regeringen har i inledningen till bilaga 9 (s.6--20) berett riksdagen tillfälle 1. att ta del av vad i propositionen anförts i inledningsavsnittet under punkterna 1--5 (delvis).
2. Grundläggande högskoleutbildning m.m.
Regeringen har under avsnitt D, inledningen (s. 76--81) föreslagit 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om urval (avsnitt 2), 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad i propositionen förordats.
3. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
Regeringen har under anslaget D5 (s. 87--90) föreslagit 8. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40659000 kr.
4. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
Regeringen har under anslaget D 6 (s. 90--94) föreslagit 9. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2355097000 kr.
5. Vissa tandvårdskostnader
Regeringen har under anslaget D 7 (s. 95--96) föreslagit 10. att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61949000 kr.
Motionerna
1991/92:Ub214 av Inga Berggren och Rune Rydén (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att eftergymnasiala terminskurser inom kost och konsumtion bör ges ett meritvärde till högre utbildning.
1991/92:Ub422 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av Idrottshögskolan till en effektiv utbildnings- och forskningshögskola.
1991/92:Ub430 av Christer Lindblom och Ulf Melin (fp, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkor för avskiljande av studerande vid högskola.
1991/92:Ub480 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett avskaffande av det s.k. kårobligatoriet.
1991/92:Ub482 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av högskoleutbildning till Helsingborg.
1991/92:Ub486 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om optikerutbildning vid universitetet i Linköping.
1991/92:Ub494 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen till jämställdhetsarbete och rekryteringsfrämjande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar 20000000 kr., 3. att riksdagen till internationalisering av högskolan för budgetåret 1992/93 anvisar 20000000 kr. utöver regeringens förslag, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fri antagning till högskolan, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade antagningsgrunder till högskolan, 13. att riksdagen till stimulansbidrag för samverkansprojekt för budgetåret 1992/93 anvisar 10000000 kr. enligt vad i motionen anförts.
1991/92:Ub496 av Gullan Lindblad och Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att optikerutbildningen snarast bör inordnas inom högskolan.
1991/92:Ub528 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av det s.k. kårobligatoriet.
1991/92:Ub804 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilda medel ställs till förfogande för utbildning i basämnen som svenska, engelska och matematik, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel ställs till förfogande för genomförande av Bergslagens Samverkande Högskolors utbildningsprogram inom affärs-, kultur-, energi- och distansutbildningsområdena, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mål och resurser för utbildningarna inom Bergslagens Samverkande Högskolor fastställs för en tioårsperiod.
1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvisa och rättstrygghet i antagningssystemet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslivserfarenheternas betydelse vid antagningen till högskolestudier, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av intensifierade informations- och rekryteringsinsatser.
Utskottet
Vissa för högskolan gemensamma frågor
I inledningsavsnittet i bilaga 9 till budgetpropositionen (s. 3--20) bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad utbildningsministern anför om grundläggande högskoleutbildning samt om utgångspunkter för budgeten.
Vissa av de frågor som berörs i inledningsavsnittet kommer utskottet att ta upp i det följande. Utskottet föreslår att riksdagen lägger till handlingarna vad utbildningsministern anfört i nu berörd del av inledningsavsnittet.
I inledningen till propositionen anförs att formerna för hur en avveckling av kårobligatoriet skall gå till skall bli föremål för ytterligare beredning inom regeringskansliet innan proposition framläggs.
Enligt motionerna 1991/92:Ub480 (s) och 1991/92:Ub528 (nyd) kränks föreningsfriheten genom kårobligatoriet, som därför enligt motionärerna bör avskaffas. I den förstnämnda motionen anförs att de organisatoriska och finansiella problem som hittills avhållit riksdagen från att avskaffa obligatoriet är av sådan karaktär att de kan lösas. För att en studentkår skall få representanter i högskolans organ bör det enligt motionären ställas krav på att en viss andel av studenterna är medlemmar i kåren, vilket motverkar splittring.
Utskottet erinrar om att den utredning som resulterat i betänkandet (SOU 1991:105) Studenterna och tvångsanslutningen. Vad händer om obligatoriet avskaffas? tillkom med anledning av ett tillkännagivande av riksdagen vid 1988/89 års riksmöte (bet. 1988/89:UbU5, rskr.41). Vid förra riksmötet avstyrkte utskottet motioner i obligatoriefrågan med hänvisning till att betänkandet var under remissbehandling. Denna har nu slutförts, men regeringen anser att frågan behöver ytterligare beredning i regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens förslag i frågan bör avvaktas, varför riksdagen bör avslå motionerna 1991/92:Ub480 och 1991/92:Ub528.
Frågan om inrättande av optikerutbildning i högskolan kommer, enligt vad som anförs i inledningen till litt. D i propositionen (s. 76), att tas upp inom ramen för beredningsarbetet inför nästa treårsbudget.
Enligt motionerna 1991/92:Ub486 (v) och 1991/92:Ub496 (m) bör riksdagen ge regeringen till känna att optikerutbildning bör inrättas inom högskolan.
Denna fråga har behandlats i riksdagen vid flera riksmöten under senare tid. Riksdagen gav vid förra riksmötet regeringen till känna att denna mycket angelägna fråga nu måste få sin slutliga lösning (bet. 1990/91:UbU16 s. 48, rskr. 356). Utskottet vidhåller denna uppfattning. Mot bakgrund av vad som anförts i propositionen anser utskottet dock att något tillkännagivande om detta nu inte behövs, varför motionerna 1991/92:Ub486 och 1991/92:Ub496 avstyrks.
I avsnitt 2 av inledningen till litt. D i propositionen refereras universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) redovisning av vissa effekter av de nya urvalsregler för antagning till högskolan som gäller fr.o.m. antagningen till hösten 1991. De nya reglerna -- med bl.a. rätt även för sökande med behörighet genom gymnasial utbildning att konkurrera med hjälp av högskoleprovet -- har medfört att det blivit enklare att gå direkt från gymnasieskolan till högskolan. Inom provurvalet kan sökande få tillgodoräkna sig poäng för arbetslivserfarenhet som omfattar minst fem år. I sådana fall läggs 0,5 poäng till poängtalet för högskoleprovet, som kan vara högst 2,0. För vissa utbildningar med hård konkurrens har det enligt UHÄ blivit i det närmaste omöjligt att bli antagen i provurvalet, om man inte har fem års arbetslivserfarenhet, trots ett mycket högt resultat på högskoleprovet. Utbildningsministern anser liksom UHÄ att detta är otillfredsställande. Han avser därför att föreslå regeringen att ändra urvalsreglerna för antagning till utbildningslinjer fr.o.m. antagningen till hösten 1992 så att hälften av platserna inom provurvalet tillsätts enbart efter poäng på högskoleprovet.
Denna minskning av arbetslivserfarenhetens betydelse i antagningssystemet är enligt motion 1991/92:Ub805 (s) mycket olycklig och leder sannolikt till en ökad social snedrekrytering (yrkande 5). Motionärerna anser det oacceptabelt att genomföra den utan att närmare analysera konsekvenserna därav. I motion 1991/92:Ub494 (v) sägs att Sverige inte har råd att utestänga så många från högre studier som görs i dag. Med den dimensioneringsökning som föreslås i samma motion kan riksdagen avslå regeringens förslag om ändrade urvalsregler till högskolan (yrkande 7). Högskolan bör enligt motionärerna (yrkande 6) få tillämpa fri antagning.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Genom att fastställa planeringsramar bestämmer riksdagen hur många studerande som högst får antas till allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom högskolan (11 § högskolelagen, SFS 1977:218). Till annan utbildning bestämmer lokala högskolemyndigheter om någon begränsning av antalet studerande skall gälla. Förutsättningen är därvid att tillgängliga resurser inte räcker för att anta alla behöriga sökande. Högskoleenheterna har således rätt att tillämpa "fri antagning" till den utbildning där de bedömer att resurserna räcker och där riksdagen inte har fastställt en bestämd planeringsram. Enligt vad utskottet erfarit förekommer också vid många högskoleenheter att någon antagningsbegränsning inte tillämpas till vissa fristående kurser. Enligt rapporten Betyg och prov. Antagningen till högskolan hösten 1991 (UHÄ-rapport 1991:25) har högskolan kapacitet att ta emot drygt 45 procent av de stora årskullar ungdomar som för närvarande är aktuella. Även med den ökning av antagningskapaciteten som sker nästa budgetår enligt regeringens förslag i propositionerna 1991/92:100 och 1991/92:75 är det sannolikt att högskolan inte kommer att ha resurser att då ta emot alla behöriga sökande till den utbildning de önskar.
Utskottet erinrar om att de nya urvalsreglerna trädde i kraft inför hösten 1991 och hittills endast har tillämpats vid två antagningsomgångar. Liksom utbildningsministern anser utskottet det angeläget att högskolan kan vara öppen för studiebegåvade ungdomar, varför utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub494 yrkandena 6 och 7 och 1991/92:Ub805 yrkande 5 godkänner vad som i proposition 1991/92:100 förordats om urval.
Yrkande 4 i motion 1991/92:Ub805 (s) tar upp rättstryggheten för de studerande, som enligt motionärerna hotas av de förändringar i antagningssystemet som aviserats i proposition 1991/92:76, där det heter (s.8) att antagningen efter vårterminen 1993 bör bedrivas i de former som universitet och högskolor själva finner lämpliga. Motionärerna vill därför att riksdagen gör ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om rättvisa och rättstrygghet i antagningssystemet. De anser också att när antalet mer klart yrkesdefinierade eller på annat sätt på förhand strukturerade utbildningar minskar behövs betydligt större informationsinsatser och aktivare rekryteringsåtgärder för att hindra ökad social snedrekrytering (yrkande 11).
Utskottet noterar att det i promemorian (Ds 1992:1) Fria universitet och högskolor, som remissbehandlas under våren 1992, bl.a. finns förslag om stora förändringar av regleringen av tillträdet till högskolan. Regeringen avser enligt propositionen att senare under detta riksmöte lägga fram en proposition om fria universitet och högskolor. Utskottet anser att regeringens förslag bör avvaktas, varför riksdagen bör avslå motion 1991/92:Ub805 yrkandena 4 och 11.
För att allmänt öka kunskaperna inom hushållsekonomi och kost bör lanthushållsskolornas eftergymnasiala terminskurser inom kost och konsumtion enligt motion 1991/92:Ub214 (m) yrkande 1 ges meritvärde vid tillträde till de högre utbildningar där dessa kunskaper är särskilt värdefulla.
Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till vad som nyss sagts dels om att de nuvarande urvalsreglerna har gällt endast en kort tid, dels om att regeringens förslag om fria universitet och högskolor bör avvaktas.
Villkoren för avskiljande av studerande från högskoleutbildning bör enligt motion 1991/92:Ub430 (fp, m) förändras. Inte bara risker för att en studerande skall vålla skada under utbildningen bör kunna utgöra grund för avskiljande, utan även uppenbar bristande lämplighet för det avsedda yrket. Detta gäller framför allt undervisnings- och vårdyrken, där uppenbar bristande lämplighet kan ställa till mycket skada. Också uppenbar oförmåga att tillgodogöra sig utbildningen bör enligt motionärerna kunna utgöra grund för avskiljande.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Bestämmelserna om avskiljande av studerande finns i 10a§ högskolelagen (1977:218). De infördes efter ett ingående utredningsarbete inom UHÄ. Frågan om olämplighet för yrket skulle kunna utgöra grund för avskiljande diskuterades i UHÄ:s rapport Vissa hinder för fortsatt utbildning inom högskolan (UHÄ-rapport 1984:16 s. 25), där den tanken avvisades. I proposition 1986/87:100 (bil. 10, s. 202 f.), där lagförslaget lades fram för riksdagen, togs frågan inte upp. Bestämmelserna i högskolelagen gäller således endast vad som händer i utbildningssituationen.
Den nämnda UHÄ-rapporten innehöll också förslag om en begränsning av antalet provtillfällen, i syfte att förhindra att studerande fortsätter i en utbildning som de har avsevärda svårigheter att tillgodogöra sig. I denna fråga intog regeringen en annan ståndpunkt, varför något förslag om detta inte framlades i propositionen.
Avskiljandenämnden har nu varit verksam i några år. Det är enligt utskottets mening angeläget att erfarenheterna från nämndens verksamhet utvärderas. Utskottet förutsätter att regeringen utifrån denna utvärdering noga överväger behovet av en utvidgning av skälen för avskiljning i högskolelagens 10a§.
Utskottet noterar att den begränsning av rätten att undergå förnyat prov, som nämns i motionen, även har tagits upp i promemorian (Ds1992:1) Fria universitet och högskolor.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub430.
Idrottshögskolan i Stockholm har enligt motion 1991/92:Ub422 (m) inte fått rimliga förutsättningar att bedriva en kvalitativ verksamhet, eftersom kravet på förstärkningar av kunskaps- och forskningsutvecklingen inom karaktärsämnet idrott inte tillgodosetts i propositionen.
Utskottet finner att regeringen i årets budgetproposition har fullföljt vad som förutskickades i proposition 1990/91:100 om resurser till idrottshögskolan vid dess inrättande den 1 juli 1992 (prop. 1990/91:100 bil. 10 s. 115 f.). Den framtida utvecklingen av idrottshögskolan bör bedömas tillsammans med övriga högskolor. Regeringens förslag inför nästa treåriga budgetperiod bör därför avvaktas. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub422.
Motion 1991/92:Ub804 (s) tar upp Bergslagens Samverkande Högskolor. Motionärerna påpekar att hälften av tjänstemännen inom järn- och stålindustrin saknar gymnasiekompetens i svenska, engelska och matematik, varför särskilda medel bör ställas till förfogande för utbildning i dessa basämnen (yrkande 1). Vidare bör medel ställas till förfogande för genomförande av Bergslagens Samverkande Högskolors utbildningsprogram inom affärs-, kultur-, energi- och distansutbildningsområdena (yrkande 3) och mål och resurser för utbildningarna fastställas för en tioårsperiod (yrkande 4).
I motion 1991/92:Ub482 (m) anförs att ytterligare högskoleutbildning -- utöver tvåårig ingenjörsutbildning -- bör förläggas till Helsingborg. Nordvästra Skåne är enligt motionären den enda större regionen i landet som saknar högskola.
Utskottet har inhämtat att Bergslagens Samverkande Högskolor är ett samverkansprojekt mellan universitetet i Uppsala och högskolorna i Eskilstuna--Västerås, Falun--Borlänge, Gävle--Sandviken, Örebro och Karlstad samt Sveriges lantbruksuniversitet. UHÄ har sedan år 1990 ett uppdrag från regeringen (industridepartementet) att utforma förslag till samordnade utbildningsinsatser inom affärs- och kulturområdena i Bergslagen. Medel för uppdragets utförande har anvisats från ett regionalpolitiskt anslag. Efter viss försening räknar UHÄ nu med att under våren redovisa uppdraget till arbetsmarknadsdepartementet.
I betänkande 1989/90:UbU18 (s. 13 ff.) behandlade utskottet frågan om hur beslut om lokalisering av högskoleutbildning skall fattas. Då anfördes att riksdagens beslut normalt borde avse en viss bestämd högskoleenhet och endast undantagsvis den ort, till vilken allmän utbildningslinje eller del av linje skall förläggas. Utskottet står kvar vid denna uppfattning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub482 och 1991/92:Ub804 yrkandena 1, 3 och 4.
Regeringen begär i propositionen bemyndigande att liksom tidigare år besluta om överföringar mellan anslag för högskolan. Ett sådant bemyndigande behövs bl.a. för att erforderliga resurser för handikappåtgärder skall kunna disponeras på det sätt riksdagen beslutat om (jfr prop. 1980/81:100, bet. UbU20).
Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda bemyndigandet.
D 5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. avser verksamhet inom högskolan för vilken medel inte ställts till förfogande under annat anslag.
I propositionen beräknas anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. till 40659000kr. Medel för avgift till COMETT, som tidigare beräknats under detta anslag, beräknas i propositionen under anslaget D 15. Europeisk utbildningssamverkan, som utskottet behandlar i betänkande 1991/92:UbU14. Medel för personalutveckling inom högskolan och för vissa uppgifter rörande administrativ utveckling och internationell samverkan, som tidigare beräknats under detta anslag, beräknas i propositionen under anslaget D 2. Servicemyndigheten, som utskottet behandlat i betänkande 1991/92:UbU18. Under förevarande anslag beräknas i propositionen vidare ytterligare medel (ca 7,7 milj.kr.) under anslagsposten Till regeringens disposition. Syftet är att genom särskilda högskolegemensamma utvecklingsprojekt stödja de förändringar i högskolans styr- och anslagssystem som riksdagen tidigare beslutat om (prop. 1988/89:65, bet. UbU9, rskr. 148) samt de förändringar som blir en följd av den administrativa rationalisering som beslutats för högskolan i enlighet med förslag i kompletteringspropositionen 1991 (prop. 1990/91:150, bet. UbU21, rskr. 389).
I motion 1991/92:Ub494 (v) föreslås att riksdagen anvisar 20 milj.kr. till jämställdhetsarbete och rekryteringsfrämjande åtgärder (yrkande 2) och 20 milj.kr. utöver regeringens förslag till internationaliseringsåtgärder på lärarområdet och som korrektiv för en alltför ensidigt europeiskt inriktad internationalisering (yrkande 3) samt 10 milj.kr. till stimulansbidrag för samverkansprojekt mellan statlig och kommunal högskola (yrkande 13).
Vid sin behandling av motsvarande yrkande om internationaliseringsåtgärder vid föregående riksmöte (bet. 1990/91:UbU11 s. 23 f.) påpekade utskottet att resurser för sådana insatser har beräknats även under resp. sektorsanslag och att utskottet utgick från att en övergripande bedömning av behovet av ytterligare resurser görs inför nästa treåriga planeringsperiod för högskolan. Utskottet finner inte anledning att nu göra något annat ställningstagande. När det gäller stimulansbidrag för samverkansprojekt mellan statlig och kommunal högskoleutbildning hänvisar utskottet liksom föregående år till rådet för grundutbildning. Enligt vad utskottet inhämtat har rådet initierat nätverksprojekt på olika områden och avsatt medel för dessa. Bland nätverken finns sådana som omfattar både statlig och kommunal högskola. Utskottet anser att det syfte som avses i motion 1991/92:Ub494 yrkande 13 därmed i någon mån blir tillgodosett. Frågan om medel till jämställdhetsarbete och rekryteringsbefrämjande åtgärder bör enligt utskottets mening ses i perspektivet av alltmer fristående och självständiga universitet och högskolor. Den aviserade propositionen om fria universitet och högskolor samt budgetförslaget för nästa treåriga planeringsperiod bör avvaktas.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub494 yrkandena 2, 3 och 13 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40659000kr.
D 6. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
Från anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna betalas utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt övriga kostnader för fastighetsdriften vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, kungl. biblioteket, Manne Siegbahninstitutet för fysik och Nordiska institutet för samhällsplanering samt även hyreskostnader för lokaler som har upplåtits för viss statlig verksamhet vid de kommunala undervisningssjukhusen.
Jämfört med föregående år beräknas en kostnadsökning på 326987000kr. I årets budgetproposition redovisas för varje högskoleenhet hur stor del av den beräknade kostnadsökningen som beror på utökade eller upprustade lokaler resp. hur stor del som beror på hyreshöjningar. Detta överensstämmer med önskemål som utskottet uttalat vid de två senaste riksmötena (bet. 1989/90:UbU18 och 1990/91:UbU11). Kostnadsökningen på grund av hyreshöjningar utgör ca 46 % av den totala kostnadsökningen på anslaget.
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2355097000kr.
D 7. Vissa tandvårdskostnader
Anslaget avser den tandvård som bedrivs i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen vid Karolinska institutet. Regeringen har i propositionen beräknat en minskning av anslaget som en följd av den neddragning av grundutbildningen som riksdagen beslutade om våren 1990 (prop. 1989/90:100, bet. UbU18, rskr. 228).
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61949000kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inledningen att riksdagen lägger proposition 1991/92:100 i denna del till handlingarna,
2. beträffande kårobligatoriet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub480 och 1991/92:Ub528, res. 1 (nyd)
3. beträffande optikerutbildning att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub486 och 1991/92:Ub496,
4. beträffande urval att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub494 yrkandena 6 och 7 och 1991/92:Ub805 yrkande 5 godkänner vad som i proposition 1991/92:100 förordats om urval, res. 2 (s) men. (v) - delvis
5. beträffande antagningssystemet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub805 yrkandena 4 och 11, res. 3 (s)
6. beträffande vissa lanthushållskursers meritvärde att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub214 yrkande 1,
7. beträffande avskiljande av studerande att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub430,
8. beträffande idrottshögskolan i Stockholm att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub422,
9. beträffande Bergslagens Samverkande Högskolor samt lokalisering av högskoleutbildning till Helsingborg att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub482 och 1991/92:Ub804 yrkandena 1, 3 och 4,
10. beträffande överföringar mellan anslag att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad som i proposition 1991/92:100 förordats,
D 5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
11. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub494 yrkandena 2, 3 och 13 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40659000kr., men. (v) - delvis
D 6. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
12. beträffande anslagsbeloppet under Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2355097000kr.,
D 7. Vissa tandvårdskostnader
13. beträffande anslagsbeloppet under Vissa tandvårdskostnader att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61949000kr.
Stockholm den 9 april 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Berit Löfstedt (s), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Jan Björkman (s), Inger Lundberg (s) och Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid ärendebehandlingen.
Reservationer
1. Kårobligatoriet (mom. 2)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "och 1991/92:Ub528" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion 1991/92:Ub528 att kårobligatoriet kränker den negativa föreningsrätten. Riksdagen bör därför ta ställning för obligatoriets avskaffande utan att invänta ytterligare utredningar eller beredning i regeringskansliet. Utskottet är övertygat om att kårerna och nationerna i dag på det hela taget gör ett utomordentligt bra och värdefullt arbete och att därför det stora flertalet studenter kommer att välja att vara medlemmar även när obligatoriet avskaffats. Om så inte blir fallet är det en viktig styrsignal till de ansvariga inom resp. studentkår, vilket utskottet anser vara en fördel. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub528 och med anledning av motion 1991/92:Ub480 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande kårobligatoriet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub528 och med anledning av motion 1991/92:Ub480 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Urval (mom. 4)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "om urval" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att de nya antagningsreglerna trädde i kraft inför höstterminen 1991 och hittills endast har tillämpats i två antagningsomgångar. I propositionen förordas nu en förändring när det gäller tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet. Utskottet delar motionärernas farhåga att förändringen leder till en ökad social snedrekrytering och anser att den inte bör genomföras förrän konsekvenserna närmare har analyserats. I ett mera flexibelt system borde graden av hänsyn till arbetslivserfarenhet kunna anpassas efter vilken utbildning det är fråga om. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub494 yrkande 7 och 1991/92:Ub805 yrkande 5 och med avslag på proposition 1991/92:100 och motion 1991/92:Ub494 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande urval att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub494 yrkande 7 och 1991/92:Ub805 yrkande 5 och med avslag på proposition 1991/92:100 och motion 1991/92:Ub494 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Antagningssystemet (mom. 5)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "och 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det i framtiden, när det centralt fastställda linjesystemet upphör, kommer att behövas intensifierade informations- och rekryteringsinsatser. I promemorian Fria universitet och högskolor (Ds 1992:1) finns bl.a. förslag om stora förändringar av regleringen av tillträdet till högskolan. Enligt utskottets mening ger promemorian ytterligare anledning för riksdagen att understryka vikten av att staten även i fortsättningen kommer att garantera att alla studenter behandlas lika. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 4 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande antagningssystemet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 4 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Kårobligatoriet (mom.2)
Margitta Edgren (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna vidhåller sin uppfattning att kårobligatoriet bör avskaffas.
Enligt vår uppfattning bör en övergångstid på ca tre år vara lämplig för att införa nya system för t.ex. val av studeranderepresentanter till olika styrelser inom högskolorna.
Vi avvaktar regeringens vidare beredning av frågan och ser fram emot ett principförslag. Vi menar att så stor enighet som möjligt om ett avskaffande bör eftersträvas.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
När det gäller urval anser jag att Vänsterpartiet i sin motion 1991/92:Ub494 yrkande 5 har föreslagit en så stor ökning av antagningskapaciteten i högskolan att det blir möjligt att låta högskoleenheterna tillämpa fri antagning. Regeringens förslag om ändrade urvalsregler kan därmed avslås.
I fråga om antagningssystemet ansluter jag mig till reservation 3. Liksom Socialdemokraterna anser vi i Vänsterpartiet att det behövs intensifierade informations- och rekryteringsinsatser -- något som föranlett oss att redan inför nästa budgetår föreslå särskilda medel för jämställdhetsarbete och rekryteringsfrämjande åtgärder.
I anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. bör enligt min mening ingå även 20 milj.kr. för just nämnda ändamål. Vidare bör riksdagen anvisa 20 milj.kr. för internationaliseringsåtgärder på lärarområdet och som korrektiv till en alltför ensidigt europeiskt inriktad internationalisering. Samverkansprojekt mellan statlig och kommunal högskola bör stimuleras, eftersom det borde ligga samhällsekonomiska vinster i t.ex. samutnyttjande av lokaler, del i gemensamma administrativa resurser, gemensam utrustning etc. Erfarenheter från sådana projekt bör också tas till vara för ett prövande av huvudmannaskapsfrågan. En ram på 10 milj.kr. till stimulansbidrag bör anvisas. Anslagsbeloppet bör därför vara (40659000 + 20000000 + 20000000 + 10000000 =) 90659000 kr.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4 och 11 borde ha hemställt:
4. beträffande urval att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkandena 6 och 7, med anledning av motion 1991/92:Ub805 yrkande 5 och med avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts,
11. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkandena 2, 3 och 13 och med anledning av proposition 1991/92:100 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 90659000 kr.