Vissa för högskolan gemensamma frågor och anslag
Betänkande 1990/91:UbU11
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU11
Vissa för högskolan gemensamma frågor och anslag
Innehåll
1990/91 UbU11
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt D. Grundläggande högskoleutbildning m.m. och punkterna D1. Universitets- och högskoleämbetet, D2. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna, D3. Vissa tandvårdskostnader och D4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. samt slutligen förslag under avsnitt I. Lokalförsörjning m.m. och punkterna I1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor och I2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. jämte motioner.
Propositionen
1. Vissa för högskolan gemensamma frågor
Regeringen har under avsnitt D. Grundläggande högskoleutbildning m.m. (s.112--118) föreslagit
1. att riksdagen beslutar om inrättande av idrottshögskolan i Stockholm den 1 juli 1992, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad i propositionen förordats.
2. Universitets- och högskoleämbetet
Regeringen har under punkt D 1 (s. 119--121) föreslagit
3. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 116515000 kr.
3. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
Regeringen har under punkt D2 (s. 121--124) föreslagit
4. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2011598000 kr.
4. Vissa tandvårdskostnader
Regeringen har under punkt D3 (s. 124--125) föreslagit
5. att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 65857000 kr.
5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
Regeringen har under punkt D4 (s. 125--127) föreslagit
6. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 78697000 kr.
6. Lokalförsörjning m.m.
Regeringen har under avsnitt I. Lokalförsörjning m.m. (s.356--358) föreslagit
1. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning.
7. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
Regeringen har under punkt I1 (s. 358--360) föreslagit
3. att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 14310000 kr.
8. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.
Regeringen har under punkt I 2 (s.361--363) föreslagit
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som i propositionen förordats, 5. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 670000000 kr.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1990/91:87
1990/91:Ub55 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
1990/91:Ub56 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mikroelektronikcentrum i Göteborg.
1990/91:Ub57 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser i Göteborgsregionen för att främja forskning och tillväxt.
1990/91:Ub62 av Erling Bager m.fl. (fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en statlig medverkan i finansieringen av handelshögskolans lokaler i Göteborg.
1990/91:Ub63 av Erling Bager m.fl. (fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av finansiering av mikroelektronikcentrum i Göteborg.
1990/91:Ub66 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen till byggnadsstyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisar 150 milj.kr. utöver regeringens förslag för nybyggnation inom högskolesektorn, 5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av medlen till internationalisering i enlighet med vad som i motionen anförts, 6. att riksdagen till regeringens disposition anvisar 40 milj.kr. varje år fram till 1993 för att främja internationaliseringen i högskolan i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:Ub67 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högskolans lokalanslag redan budgetåret 1991/92 skall fördelas till de lokala högskolorna och universiteten.
1990/91:Ub76 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya högskolor i Kiruna och Skellefteå, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om delning av högskolan i Eskilstuna--Västerås, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en högskola i södra delen av Stockholms län, 8. att riksdagen anvisar 500000000 kr. att disponeras för att i första hand finansiera de ökade lokalkostnaderna vid en ökad dimensionering av högskolan i enlighet med vad i motionen anförts, 9. att riksdagen till Utrustning m.m. för högskolan (nytt anslag) för budgetåret 1991/92 anvisar 500000000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N32.
1990/91:Ub77 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslags- och styrsystemet för högskolan. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N33.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub532 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Göteborgs universitet får äga sina egna lokaler.
1990/91:Ub537 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en hela Sveriges idrottshögskola.
1990/91:Ub571 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kårobligatoriets avveckling, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av kårobligatoriet.
1990/91:Ub575 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningens och den högre utbildningens samhällskritiska funktion, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighet och urval till högre utbildning, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av utbildningen inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att stärka institutionerna, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en systematisk granskning av den högre utbildningens kvalitet, 15. att riksdagen till internationalisering för budgetåret 1991/92 anvisar 12000000 kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub598 av Bo Forslund och Bo Holmberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn för att i framtiden kunna decentralisera utrustningsfrågor till de enskilda högskoleenheterna.
1990/91:Ub603 av Larz Johansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om en delning av högskolan i Eskilstuna--Västerås i två separata enheter, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den framtida organisationen vid de två nya högskolorna.
1990/91:Ub606 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning i Nyköpings kommun.
1990/91:Ub617 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etableringen av ett Östersjöuniversitet beläget på Gotland.
1990/91:Ub666 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade elevbidrag till den nya idrottshögskolan.
1990/91:Ub675 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för återgång till tidigare tillämpade regler för studiedokumentation av överförda tentamina m.m.
1990/91:Ub680 av Arne Mellqvist och Göran Engström (s, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av de resursmässiga förstärkningar som behövs för att utveckla forskning och högre utbildning inom ämnet "idrott".
1990/91:Ub693 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen till försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs för budgetåret 1991/92 anvisar 10000000 kr., 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbytesprogram, 4. att riksdagen till UHÄ anvisar 10000000 kr. för ökad internationalisering, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av högskoleutbildningen, 13. att riksdagen till UHÄ, D 1, för budgetåret 1991/92 anvisar 4000000 kr. till stimulansbidrag för att åstadkomma en bättre lärarförsörjning på det tekniska området, 22. att riksdagen till lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1991/92 anvisar 150000000 kr. utöver vad regeringen föreslår.
1990/91:Ub696 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en fri sektor inom i första hand utbildningar för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, kultur- och informationsyrken samt vissa delar av utbildningen inom teknisk sektor, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av nya högskolor till Kiruna och Skellefteå, tillskapande av en självständig högskoleenhet för högskoleutbildningen i södra delen av Stockholms län samt en delning av högskolan i Eskilstuna--Västerås till två fristående enheter, 9. att riksdagen till ett nytt anslag Utrustning m.m. för högskolan för budgetåret 1991/92 anvisar 500000000 kr. i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen, 10. att riksdagen anvisar 500000000 kr. att disponeras för att i första hand finansiera de ökade lokalkostnader m.m. som blir följden av de förslag till förstärkningar av högskolan som redovisas i denna motion och för att finansiera etapp 2 av om- och tillbyggnaden av konsthögskolan, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vetenskaplig grundkurs, 12. att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av linjesystemet enligt de riktlinjer som anförts i motionen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för uppdragsutbildning, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förbättring av utbildningskvaliteten, med bl.a. en uppvärdering av pedagogiska meriter vid tjänstetillsättning, pedagogisk utbildning för högskolelärare och betydelsen av kursutvärderingar, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationalisering, 18. att riksdagen hos regeringen begär förslag med anledning av kårobligatorieutredningens rapport, 26. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för att klarlägga konsekvenserna av ett decentraliserat lokalansvar inom högskoleväsendet.
1990/91:Ub703 av Jan Hyttring och Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av resursbehovet och behovet av forskning med anledning av förslaget om inrättande av idrottshögskolan i Stockholm i enlighet med de riktlinjer som angetts i motionen och att regeringen får återkomma i frågan i samband med kompletteringspropositionen.
1990/91:Ub714 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aspekter som bör beaktas vid utredning om social snedrekrytering till högskolan.
1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen under förutsättning av ett beslut om avveckling av löntagarfonderna hos regeringen begär förslag om en försöksverksamhet med fristående högskolor i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om linjesystemet i högskolan, 4. att riksdagen beslutar om förändring av styr- och anslagssystemet inom högskolan i enlighet med vad i motionen anförts, 6. att riksdagen beslutar att högskolorna under budgetåret 1991/92 skall få tillgodoräkna sig influtna lokalhyror från externfinansierad verksamhet, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av högskolan, 14. att riksdagen beslutar om förändringar i antagningsreglerna till högskolan i enlighet med vad i motionen anförts, 15. att riksdagen beslutar att avskaffa kårobligatoriet.
1990/91:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utgångspunkten för all utbildning skall vara sökandet efter kunskap, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av fria och självständiga institutioner inom utbildningssystemet, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att universiteten, Karolinska institutet och de tekniska högskolorna skall ombildas till fristående institutioner i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en förändrad relation mellan staten och universiteten i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en gemensam central administration för skolan och den regionala högskolan.
1990/91:Ub810 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottshögskolan i Stockholm, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottslärarutbildningen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr513.
1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk strategi för att öka internationaliseringen av utbildningsväsendet, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om språkundervisning på högskolornas utbildningslinjer, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NAMIC, 16. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan för budgetåret 1991/92 anvisar 10600000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 89197000 kr.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
24. att riksdagen beslutar att medlen för central antagning under anslaget D 1 för budgetåret 1991/92 reduceras med 6000000 kr. i förhållande till regeringens förslag, 25. att riksdagen beslutar att medel för forskning om högskolan, 8811000 kr., överförs från anslaget D1 till anslaget E4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen, 26. att riksdagen avslår regeringens förslag att för utveckling av datorbaserat antagningssystem anvisa 13500000 kr., 27. att riksdagen beslutar att under anslaget D 4 överföra 12000000 kr. från delposten Till regeringens disposition till den anslagspost som avser internationellt samarbete i enlighet med vad som anförts i motionen, 28. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. anvisar ett reservationsanslag av 65197000 kr., 37. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag av 1170000000 kr.
1990/91:So475 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omlokalisering till Novum av institutet för miljömedicin. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub626.
Utskottet
1 Vissa för högskolan gemensamma frågor
1.1 Organisatoriska förändringar inom högskolan
Ett antal motioner, flertalet väckta under 1991 års allmänna motionstid, tar upp frågor som gäller organisatoriska förändringar inom högskolan. De flesta av dessa frågor berörs i den proposition om näringspolitik för tillväxt (prop. 1990/91:87) som därefter avlämnats till riksdagen. I propositionen anför föredragande statsrådet inledningsvis under avsnittet 4.2.2 Effektivisering av högskolan verksamhet (s. 43) att riksdagens och regeringens högskolepolitik bör ta sin utgångspunkt i såväl de studerandes önskemål som samhällets framtida behov. Vidare anförs att en fortsatt utveckling av högskolans organisation och arbetsformer är nödvändig för att resurserna skall kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. Ett sådant effektiviseringsarbete anmäldes i regeringens under hösten 1990 avgivna skrivelse till riksdagen (skr. 1990/91:50). I propositionen anmäls att statsrådet avser att återkomma i kompletteringspropositionen för budgetåret 1991/92 till de delar av effektiviseringsarbetet som berör de minskade administrationskostnaderna inom högskolan. Övriga delar av arbetet avses utföras med sikte på att regeringen skall kunna presentera förslag inför den treåriga budgetperioden 1993/94--1995/96.
I propositionen redovisas i korthet grundsynen bakom det aktuella beredningsarbetet inom utbildningsdepartementet (s. 44--46). Utgångspunkten tas i begreppet mål- och resultatstyrning, varför riksdagens och regeringens beslut i framtiden mer bör inriktas på omfattning, inriktning och lokalisering än på forskningsuppläggning och studieorganisation i detalj. En sådan omorientering innebär att högre krav måste ställas i fråga om systematisk utvärdering. Område för område behöver det enligt propositionen med jämna mellanrum fastställas hur forskning och högre utbildning står sig vid en internationell jämförelse och i förhållande till nationella målsättningar av olika slag. Den mer översiktliga styrning av den grundläggande högskoleutbildningen med olika incitament för bättre prestationer som skisseras i propositionen anges få konsekvenser för principerna för studieorganisationen och som en följd därav för antagningen till högskolan. Resultaten från högskoleutredningens arbete (dir. 1989:7), bl.a. vad gäller pedagogiskt förnyelsearbete och en sakligt bättre grundad fördelning av lärarresurserna mellan olika utbildningar, skall också beaktas i beredningsarbetet.
Vidare berörs i propositionen den betydelse utformningen av bestämmelserna i högskolelagen och högskoleförordningen har för högskolans effektivitet. I den inom utbildningsdepartementet pågående översynen av de för högskolan grundläggande bestämmelserna är strävan dels att dessa renodlas så att vetenskapliga och pedagogiska bedömningar blir avgörande för verksamhetens uppläggning och genomförande, dels att detaljstyrningen minimeras. Beslutsorganisationen inom högskolan bör förenklas i syfte att minska antalet sammanträden m.m. samt att medge anpassning av organisationen till lokala förhållanden.
Slutligen beskrivs i propositionen konsekvenserna av departementets överväganden för universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).
Tre motioner från allmänna motionstiden gäller högskolans ställning.
I motion 1990/91:Ub801 (m) hävdas i yrkande 1 att utgångspunkten för all utbildning skall vara det fria sökandet efter kunskap. När det gäller synen på kunskapsutvecklingens och kunskapsförmedlingens roll i samhället anförs att det finns två huvudsakliga förhållningssätt, nämligen det fria och det behovsorienterade. Motionärerna anser att det senare synsättet varit dominerande i svensk utbildningspolitik sedan 1950-talet och att tyngdpunkten under 1990-talet systematiskt bör förskjutas till förmån för det fria sökandet efter kunskap. Motionärerna pekar på att universiteten och högskolorna är Sveriges främsta institutioner för vidmakthållande och utveckling av kunskap. I motionen läggs därför genomgripande förslag om en ändrad relation mellan staten och högskolan. I yrkande 2 pekas på värdet av fria och självständiga institutioner inom utbildningssystemet, varvid universitetens, Karolinska institutets och de tekniska högskolornas speciella ställning framhålls. Således begärs i yrkandena 3 och 4 att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om att dessa ombildas till fristående institutioner, t.ex. stiftelser, och att de ges ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Motionärerna anser att de regionala högskolorna tills vidare skall kvarstå som statliga myndigheter. I motionen föreslås slutligen en gemensam central administration för skolan och de regionala högskolorna med ansvar för viss övergripande planering och vissa tillsynsuppgifter (yrkande 5). Detta utbildningsverk skall dock enligt motionärerna inte syssla med utvärderingen av skolans verksamhet, då detta bör göras av ett från staten fristående institut.
Liknande tankegångar om universitetens frihet framförs i motion 1990/91:Ub575 (m) med hänvisning till universitetens Magna Charta från 900-årsjubileet för universitetet i Bologna år 1988. I yrkande 1 begärs ett uttalande om forskningens och den högre utbildningens oberoende och samhällskritiska funktion.
I motion 1990/91:Ub722 (fp) erinras om att de tre borgerliga partierna föreslagit en avveckling av löntagarfonderna. Under förutsättning att riksdagen beslutar om en sådan avveckling föreslås i yrkande 2 att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet med fristående högskolor. Därigenom skulle enligt motionärernas uppfattning ges en unik möjlighet att selektivt pröva ett radikalare styr- och finansieringssystem än det riksdagen fattade beslut om år 1989. Försöksverksamheten skulle genomföras under de närmaste åren och avse ett par högskolor som självständigt skulle få förvalta delar av löntagarfondernas tillgångar.
Utskottet vill inledningsvis instämma i utbildningsministerns konstaterande i propositionen om näringspolitik för tillväxt att utgångspunkten för såväl riksdagens som regeringens högskolepolitik bör vara såväl de studerandes önskemål som samhällets framtida behov. Detta framgår också av högskolelagen (SFS 1977:218 senast ändr. 1990:640) där 7§ lyder: Utbildningen inom högskolan skall planeras med hänsyn till samhällets behov av utbildade och individernas behov och önskemål. Samma hänsyn skall tagas när resurserna för utbildning fördelas inom högskolan.
I högskolelagen sägs vidare under rubriken Uppgifter för högskolan i 3§:
Forskningen inom högskolan skall syfta till att vinna ytterligare kunskaper och till att finna vetenskaplig grund för utbildning och annan verksamhet.
Utskottet konstaterar således att sökandet efter kunskap är grunden för hela den svenska högskolan, men att vid planeringen av verksamheten och fördelningen av resurser för grundutbildning en avvägning måste göras mellan samhällets och individernas behov.
Utskottet konstaterar också att inriktningen av det beredningsarbete som redovisas i proposition 1990/91:87 är sådan att högskolans frihet vad gäller resursanvändning, studieorganisation och beslutsorganisation kommer att öka. Enligt utskottets mening ligger det emellertid ett stort värde i att staten även fortsättningsvis skall vara huvudman för samtliga nuvarande statliga högskoleenheter. Därigenom garanteras den internationellt sett jämna standarden i det svenska högskolesystemet.
Som en följd av utskottets ställningstagande till fortsatt statligt huvudmannaskap anser utskottet att den centrala myndigheten skall omfatta hela högskolan. Vad gäller förslaget om en gemensam myndighet för skolan och högskolan vill utskottet hänvisa till att riksdagen nyligen avslagit ett motsvarande motionsyrkande vid behandlingen av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4 s. 51, rskr. 76). Till UHÄs förändrade arbetsuppgifter kommer ställning att tas i samband med riksdagsbehandlingen av kompletteringspropositionen för budgetåret 1991/92.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 1 och 1990/91:Ub801.
Vad gäller förslaget i motion 1990/91:Ub722 yrkande 2 om försöksverksamhet med ett par fristående högskolor kan utskottet konstatera att det inte längre är aktuellt då riksdagen avslagit trepartimotionen om avskaffande av löntagarfonderna (1990/91:FiU20, rskr. 132), varför motionsyrkandet avstyrks.
Frågor som berör högskolans styr- och anslagssystem m.m. tas upp i fem motioner.
I motionerna 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 4 och 1990/91:Ub77 (fp) yrkande 2 begärs en rad förändringar av det styr- och anslagssystem som avses träda i kraft budgetåret 1993/94. Motionärerna anser att ett för grundutbildningen och forskningen gemensamt anslag sektorsvis bör anvisas till varje högskoleenhet. Riksdagen bör formulera målen genom olika prestationskrav för såväl grundutbildning som forskning. Motionärerna framhåller att detta ställer ökade krav på uppföljning och utvärdering jämfört med i dag. Slutligen anser motionärerna att högskolan snarast möjligt skall få ett ökat ansvar för sina lokaler, vilket innebär att byggnadsstyrelsens ansvar förändras och blir av konsultkaraktär.
I motion 1990/91:Ub67 (mp) yrkande 1 anförs att högskoleenheterna redan fr.o.m. budgetåret 1991/92 bör få disponera sina lokalanslag och själva svara för förhyrning av sina lokaler.
I yrkande 11 i motion 1990/91:Ub722 berörs utvärdering av grundutbildningen med anledning av skrivningarna i den tidigare nämnda regeringsskrivelsen till riksdagen. Motionärerna pekar på att utvärderingarna också måste utgå från kvalitativa aspekter. De kvalitativa aspekterna på grundutbildningen tas också upp i motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 15, vari pekas på olika åtgärder såsom uppvärdering av de pedagogiska meriterna vid tjänstetillsättning, pedagogisk utbildning för högskolelärare och kursutvärderingar. I motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 14 begärs en systematisk och fortlöpande granskning av den högre utbildningen i Sverige och att jämförelser därvid skall göras med motsvarande utbildning i andra länder.
Slutligen begärs i motion 1990/91:Ub575 yrkande 13 ett uttalande om behovet av att stärka institutionernas inflytande, då det är där verksamheten bedrivs. Vidare hävdar motionärerna att institutionerna bör ha en viss storlek för att erbjuda en kreativ och stimulerande miljö.
Utskottet utgår från att samtliga aspekter som tas upp i de här aktuella motionsyrkandena kommer att belysas i det pågående beredningsarbetet inom utbildningsdepartementet. Utskottet anser att ställningstagande i sakfrågorna bör avvakta till dess att regeringens underlag föreligger inför nästa treåriga planeringsperiod för högskolan. I avvaktan härpå bör riksdagen avslå motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 1, 1990/91:Ub77 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14, 1990/91:Ub696 yrkande 15 samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11.
Studieorganisatoriska förändringar begärs i fem motioner från allmänna motionstiden. En översyn av högskolans linjesystem inom hela eller delar av högskolan begärs i motionerna 1990/91:Ub575 (m) yrkande 7, 1990/91:Ub696 (c) yrkandena 4 och 12 samt 1990/91:Ub693 (v) yrkande 5. I motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 3 begärs att linjesystemet bryts upp inom delar av högskolan.
I yrkande 11 i motion 1990/91:Ub696 argumenteras för att en vetenskaplig grundkurs bör ingå i all högskoleutbildning.
Utskottet konstaterar att även studieorganisatoriska förändringar ingår i utbildningsdepartementets beredningsarbete, varför motionsyrkandena om översyn av högskolans linjesystem för delar av högskolan i princip torde vara tillgodosedda. Vad gäller frågan om vetenskaplig grundkurs vill utskottet erinra om att den frågan bereds av högskoleutredningen som en följd av ett tillkännagivande av riksdagen (1988/89:UbU9 s. 10, rskr. 148). Utskottet anser att ställningstagande i sakfrågorna bör avvakta till dess att regeringens underlag föreligger inför nästa treåriga planeringsperiod för högskolan.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 7, 1990/91:Ub693 yrkande 5, 1990/91:Ub696 yrkandena 4, 11 och 12 samt 1990/91:Ub722 yrkande 3.
I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 1 föreslås att riksdagen, i avvaktan på den av riksdagen begärda utredningen, anvisar 10 milj.kr. för försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs för budgetåret 1991/92.
Enligt vad utskottet har erfarit pågår redan olika försök med vetenskapliga grundkurser i olika former vid flera högskoleenheter. Utskottet anser att resultatet av högskoleutredningens arbete liksom departementets beredningsarbete bör avvaktas innan resurser anvisas för detta ändamål, varför motion 1990/91:Ub693 yrkande 1 avstyrks.
1.2 Ny högskoleenhet på idrottens område
Den 1 juli 1966 omvandlades dåvarande gymnastiska centralinstitutet till gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Befintliga resurser för forskning i form av högre tjänster i fysiologi knöts till den nya högskolan. Innehavarna av dessa tjänster skulle svara för forskning m.m. på det fysiologiska ämnesområdet, medverka i den grundläggande högskoleutbildningen och svara för forskningsanknytningen av gymnastik- och idrottslärarutbildningen. Härtill kom att institutionen för fysiologi vid högskolan svarade för informations- och kunskapsspridning inom det humanbiologiska ämnesområdet och därmed var av riksintresse.
Genom 1977 års högskolereform inrättades den 1 juli 1977 högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS). Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm blev en del av HLS (institutionen för gymnastik- och idrottslärarutbildning). Gymnastik- och idrottshögskolans tre professurer i fysiologi fördes därvid över till Karolinska institutet (KI). Riksdagen slog sedermera fast (UbU 1985/86:24, rskr. 299) att de tre professurerna i fysiologi vid KI fortsättningsvis skulle vara knutna till forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott.
Den 1 juli 1988 inrättades genom förslag i proposition 1987/88:100 centrum för idrottsforskning i Stockholm (1987/88:UbU28, rskr. 277). Centret är en sådan inrättning som avses i 16kap. 13§ högskoleförordningen (1977:263), gemensam för universitetet i Stockholm, KI och HLS. Vid centret bedrivs forskning inom idrottens område. För centrets verksamhet beräknades i utgångsläget medel motsvarande kostnaderna för tre befintliga professurer i fysiologi vid KI och vissa resurser i anslutning till dessa samt forskningsresurserna inom området vid HLS, bl.a. en extra professur i pedagogik. Vidare inrättades en tjänst som professor i historia, särskilt idrottshistoria, vid universitetet i Stockholm den 1 januari 1989. Även denna tjänst är knuten till centret. Centret skall nära samarbeta med övriga högskoleenheter vid vilka utbildning och forskning inom idrottsområdet bedrivs. Vid centret utförs också externt finansierade uppdrag. Centret finansieras från anslagen till humanistisk, samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet i Stockholm. Innehavare av professurer knutna till centret ingår i den fakultet som motsvarar den egna ämnesinriktningen.
I anslutning till beslutet om ett centrum för idrottsforskning i Stockholm fattades också beslut om inrättande av tre andra professurer på idrottens område, nämligen en i pedagogik, särskilt idrottspedagogik, vid universitetet i Umeå och två i idrottsmedicin, en vid universitetet i Linköping och en vid universitetet i Umeå.
I budgetpropositionen föreslås nu på riksdagens begäran att en självständig högskoleenhet för grundläggande högskoleutbildning på idrottens område skall inrättas i Stockholm den 1 juli 1992 (jfr 1988/89:UbU22, rskr. 197). Högskolan skall bedriva grundläggande utbildning i idrott för skolans, idrottsrörelsens och andra avnämares behov. Den nuvarande idrottslärarlinjen förläggs till idrottshögskolan. HLS skall förlägga utbildningen i ämnet idrott inom grundskollärarlinjen och ämneslärarlinjen till idrottshögskolan. Förutom medverkan i lärarutbildningen skall idrottshögskolan bedriva utbildning på lokala linjer och kurser för yrkesverksamhet som tränare, administratör, ledare m.m. samt utveckla och fördjupa ämnet idrott som högskoleämne.
Med anledning av förslaget i propositionen har väckts ett antal motioner.
Enligt motion 1990/91:Ub537 (m) bör centrum för idrottsforskning läggas under styrelsen för den nya högskolan. Samtidigt bör statens bidrag till idrottens forskning -- vilket disponeras av Sveriges riksidrottsförbund och innevarande budgetår uppgår till 3,7 milj.kr. -- föras över till detta centrum, som bör benämnas Sveriges idrottsforskningsråd. I motion 1990/91:Ub703 (c) delvis begärs förslag om en fast forskningsorganisation vid den nya högskolan. I motion 1990/91:Ub810 (m) yrkande 3 anses det angeläget att den nya högskolan kommer att främja forskning, kvalificerad utbildning och kunskapsutveckling till nytta för det svenska samhället, friskvården, idrottsrörelsen, idrottslärarutbildningen och den idrottsliga ämnesutvecklingen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
De fasta forskningsresurserna för idrottsforskning är genom riksdagens beslut förlagda till ett antal olika högskoleenheter. Förutom vid universitetet i Stockholm, HLS och KI har sådana resurser placerats även vid universiteten i Umeå och Linköping. Förslaget i motion 1990/91:Ub537 att centrum för idrottsforskning skall läggas under den nya idrottshögskolans styrelse stämmer inte med centrets grundkonstruktion. Centret är uppbyggt på att det utgör inrättning vid tre högskoleenheter i Stockholm (universitetet i Stockholm, HLS och KI) och således är underställt dessas styrelser. Det finansieras från tre fakultetsanslag (E1, E4 och E5) under resp. högskoleenhets anslagspost. Förslaget i samma motion att centrum för idrottsforskning skall kallas för Sveriges idrottsforskningsråd och att man till idrottshögskolan från anslaget E2. Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. under elfte huvudtiteln skall föra över de medel, som staten ställer till riksidrottsförbundets förfogande och som fördelas genom Idrottens forskningsråd inom riksidrottsförbundet, är inte genomförbart utifrån hur forskningsorganisationen i Sverige är uppbyggd. Nuvarande Idrottens forskningsråd har närmast ställning som ett privaträttsligt sektorsforskningsorgan. Den i motionen föreslagna ställningen för detta råd under idrottshögskolans styrelse motsvarar inte de statliga grundforskningsrådens ställning. Ingen annan statlig högskoleenhet fungerar för övrigt som sektorsforskningsorgan.
Utskottet konstaterar att det i Stockholm inom ramen för centrum för idrottsforskning finns möjligheter att anknyta högre forskartjänster på idrottens område -- även de i framtiden eventuellt tillkommande -- till medicinsk, matematisk-naturvetenskaplig, teknisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig fakultet. Detta är en betydelsefull förutsättning för ett nationellt forskningscentrum. Innehavarna av dessa tjänster förutsätts meddela undervisning vid idrottshögskolan. Den nuvarande uppdelade fakultetstillhörigheten utesluter självfallet inte att vissa professorer och forskare har sin arbetsplats i högskolans lokaler för att ge bästa möjliga villkor för dels överföring av praktisk erfarenhet från gymnastik, idrott och annan träning, dels överföring av ny vetenskaplig kunskap till lärare, studerande m.fl. vid högskolan. För samordning av forskning och utbildning är en sådan ordning angelägen, liksom att berörda professorer i Stockholm på lämpligt sätt knyts till den nya högskolans lärarkollegium (jfr UbU 1985/86:24).
Det blir en viktig uppgift för den nya högskolan att utveckla ämnet idrott som högskoleämne. Ämnet rymmer ett brett utvecklingsområde på kroppsövningsfältet alltifrån den konstnärliga dimensionen med rytmik, rörelse och dans till olika specialidrotter med tävling. Utskottet räknar med att den nya högskolan kommer att tillhandahålla en kvalificerad utbildning och utveckla ny kunskap till glädje för det svenska samhället.
Utskottet noterar att det i motion 1990/91:Ub537 inte förordas att den nuvarande uppdelade fakultetstillhörigheten för inrättade professorstjänster skall avskaffas. Med hänvisning härtill och till vad som i övrigt anförts föreslår utskottet att riksdagen tillstyrker regeringens förslag om inrättande av idrottshögskolan i Stockholm den 1 juli 1992 och avslår motionerna 1990/91:Ub537 och 1990/91:Ub703 delvis. Likaledes avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub810 yrkande 3, vars syfte får anses vara tillgodosett med vad utskottet anfört.
I motionerna 1990/91:Ub666 (m) och 1990/91:Ub703 (c) delvis begärs ökade utbildningsresurser per capita för den nya högskolan jämfört med det belopp som den särskilde utredaren utgått från i sina förslag.
Utskottet konstaterar att det inte nu är känt hur stort belopp per årsstudieplats regeringen avser tillföra den nya högskolan den 1 juli 1992. Budgetpropositionen för nästa år bör avvaktas. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub666 och 1990/91:Ub703 delvis.
För att förbättra möjligheten för handikappade att redan i skolåldern kunna delta i olika idrottsliga aktiviteter bör enligt motion 1990/91:Ub810 (m) yrkande 4 ökat utrymme ges inom idrottslärarutbildningen för kunskaper i ett antal frågor som gäller handikappidrott.
Det aktualiserade ärendet är en utbildningsplanefråga. Utbildningens utformning i dess olika delar regleras genom en lokal utbildningsplan. Utskottet förutsätter att handikappidrott tas upp inom idrottslärarutbildningen i erforderlig utsträckning. Med denna utgångspunkt föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub810 yrkande 4.
Enligt motion 1990/91:Ub680 (s, c) bör vissa lektorstjänster i pedagogik resp. medicin vid en lokal linje vid högskolan i Falun knytas till centrum för idrottsforskning i Stockholm.
Utskottet konstaterar att innebörden av den knytning av vissa tjänster till centrum för idrottsforskning som föreslås i motionen är oklar. Till centret är inte knutna de professurer i idrottsvetenskapliga ämnen som finns vid t.ex. universiteten i Umeå och Linköping. Centret är således inte något fakultetskollegium för idrottsforskning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub680.
1.3 Nya högskoleenheter i övrigt m.m.
Förslag om ytterligare högskoleenheter förs fram i motionsyrkanden från såväl allmänna motionstiden 1991 som med anledning av proposition 1990/91:87.
I motionerna 1990/91:Ub696 (c) yrkande 7 begärs nya högskoleenheter i Kiruna och Skellefteå, i södra delen av Stockholms län samt en delning av högskolan i Eskilstuna--Västerås i två fristående enheter. Motsvarande yrkanden framförs i motion 1990/91:Ub76 (c) yrkandena 5, 6 och 7. Förslag om delning av högskolan i Eskilstuna--Västerås framförs också i motion 1990/91:Ub603 (c). I motion 1990/91:Ub617 (s) begärs ett uttalande om ett Östersjöuniversitet beläget på Gotland. Enligt motionärens uppfattning borde ett internationellt samarbete på utbildningsområdet kunna utveckla högskoleutbildningen på Gotland till en självständig högskola.
Utskottet vill i likhet med föregående år (1989/90:UbU18, rskr. 228) erinra om det uttalande som riksdagen gjorde våren 1989 i samband med beslutet att inrätta högskolan i Trollhättan--Uddevalla (1988/89:UbU18, rskr. 194). Utskottet anförde då i betänkandet (s. 13):
Utskottet vill i sammanhanget stryka under att de högskoleenheter som redan finns och den som nu föreslås bli inrättad alla ingår i ett nätverk av riksrekryterande universitet, fackhögskolor samt medelstora och mindre högskolor, som skall samverka och komplettera varandra. De har alla ett ansvar för högskoleutbildningens kvalitet i hela landet, och deras ansvar får inte begränsas till att tillgodose behovet av högskoleutbildning enbart i det eller de län där de är belägna. Ett revirtänkande utifrån länsbegreppet är främmande för det svenska högskolesystemet. Med hänsyn till att de begränsade resurserna för högskoleutbildning inte kan splittras på alltför många högskoleenheter utan att utbildningskvaliteten kan komma att äventyras anser utskottet att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att ytterligare högskoleenheter av den karaktär som den nu föreslagna nya högskoleenheten har inte skall inrättas.
Vad gäller högskoleutbildning på Södertörn vill utskottet erinra om den uppfattning som redovisades i betänkandet 1989/90:UbU18 (s. 14) att det ankommer på berörda högskoleenheter att själva pröva vilken högskoleutbildning som kan förläggas till Södertörn.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub76 yrkandena 5, 6 och 7, 1990/91:Ub603, 1990/91:Ub617 samt 1990/91:Ub696 yrkande 7.
I motion 1990/91:Ub606 (s) redovisas en rad exempel på högskoleutbildning och även viss forskning som skulle kunna förläggas till Nyköping.
Utskottet vill erinra om den uppfattning som redovisades i utskottets betänkande 1989/90:UbU18 (s. 13--14) att regering och riksdag i normalfallet endast bör ange till vilken högskoleenhet allmänna utbildningslinjer bör förläggas. Det ankommer sedan på resp. högskoleenhet att fatta beslut om lokalisering till andra orter.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub606.
1.4 Antagning till högskolan m.m.
Två motioner tar upp en rad aspekter på högskolans antagningssystem som riksdagen fattade beslut om våren 1988 (prop. 1987/88:109, bet. UbU32, rskr. 330). De nya tillträdesreglerna kommer att gälla fr.o.m. antagningen till hösten 1991.
I motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 6 anförs att tillträdet till högskolan på sikt när studieorganisationen förändrats i princip bör vara fritt för alla dem som har nödvändiga förkunskaper. Om något urval behöver göras bör det enligt motionärerna göras av resp. högskoleenhet. I avvaktan på en mer genomgripande förändring anser motionärerna att de av riksdagen beslutade tillträdesreglerna behöver ändras i en rad avseenden. Bl.a. bör kraven på allmän behörighet skärpas, poäng ej ges för arbetslivserfarenhet och proportionell kvotering av olika sökandegrupper ej förekomma. Vidare bör det finnas möjlighet till kompletteringsstudier och viktning av betyg. Slutligen bör den andel ungdomsstuderande som antas i betygsurvalet direkt från gymnasieskolan inte understiga 50%, om inte synnerliga skäl föreligger. Motsvarande synpunkter på kompletteringsstudier, försöksverksamhet med viktning av betyg, skärpning av den allmänna behörigheten och att 50% av platserna bör reserveras för sökande direkt från gymnasieskolan framförs i motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 14. I den senare motionen anförs dessutom att halva kvotgruppen för högskoleprovet bör förbehållas ungdomar utan längre arbetslivserfarenhet.
Utskottet finner inte nu anledning att föreslå några förändringar av de tillträdesregler som för första gången skall tillämpas inom högskolan inför läsåret 1991/92. Eventuella förändringar av antagningssystemet som följer av den pågående översynen av studieorganisationen i utbildningsdepartementet måste anstå till dess att resultatet av beredningsarbetet förelagts riksdagen inför nästa treårsperiod.
Vad gäller fördelningen av antalet platser mellan betygs- och provurvalsgruppen vill utskottet framhålla att det ankommer på UHÄ att besluta om den fördelningen. För resp. linje skall dock antalet platser för betygsurval vara lägst en tredjedel och högst två tredjedelar. Enligt vad utskottet erfarit är antalet platser för betygsurval enligt UHÄs beslut drygt 60% som ett genomsnitt för samtliga utbildningslinjer.
När det slutligen gäller förslaget i motion 1990/91:Ub722 att begränsa möjligheterna att tillgodoräkna arbetslivspoäng -- enligt de nya tillträdesreglerna ger minst fem års arbetslivserfarenhet 0,5 poäng -- i provurvalsgruppen anser utskottet att det är rimligt att avvakta ett par antagningsomgångar. Först därefter torde det enligt utskottets mening vara möjligt att bedöma huruvida det i praktiken kommer att vara omöjligt att i provurvalsgruppen komma in på eftersökta utbildningar utan att ha fem års arbetslivserfarenhet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om tillträdesreglerna föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 6 och 1990/91:Ub722 yrkande 14.
I 1991 års budgetproposition anmäls (s. 8--9) att regeringen avser att under våren 1991 tillkalla en utredning med uppgift att belysa orsakerna till att den sociala snedrekryteringen till högskolan de senaste årtiondena tilltagit.
I motion 1990/91:Ub714 (s) pekas på att en breddad rekrytering till högskolan skulle underlättas av en ökning av antalet platser i högskolan och en ändrad studieorganisation med friare ämnesstudier. Motionärerna anser att den aviserade utredningen bör beakta även dessa aspekter.
Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet i sitt betänkande UbU 1987/88:32 om urval m.m. till högskoleutbildning anförde om social snedrekrytering (s. 9--10). I detta betänkande pekar utskottet på en rad orsaker till skillnaderna i rekrytering från olika socialgrupper. Enligt utskottets mening är de viktigaste orsakerna till dessa skillnader geografiska, ekonomiska och attitydmässiga. De geografiska orsakerna bör reduceras genom dimensionerings- och lokaliseringspolitik, medan de ekonomiska orsakerna bör reduceras genom förbättringar av studiestödet. Vad gäller de attitydmässiga orsakerna anförde utskottet följande i betänkandet:
De attitydmässiga orsakerna till den sociala snedrekryteringen till högskolan spelar en stor roll. Denna grupp av faktorer synes också vara de svåraste att komma åt med åtgärder från statsmakternas sida. Här återstår, såvitt utskottet kan bedöma, det allra mesta att göra. Det tar lång tid att få genomslag för åtgärder i dessa avseenden. Skillnader mellan socialgrupperna i det nu diskuterade avseendet visar sig redan tidigt i skolsystemet, vid tillval på högstadiet och vid val av linje i gymnasieskolan. Enligt utskottets bestämda uppfattning måste därför alla befattningshavare, t.ex. lärare och syo-konsulenter, och alla beslutsinstanser i hela skolsystemet på olika sätt uppmärksamma den sociala snedrekryteringen och de mekanismer varigenom denna uppstår. Endast genom en medveten strävan att i alla sammanhang söka påverka attityder och undanröja hinder för olika typer av studieval kan förändringar ske. En utgångspunkt för denna strävan bör vara att påvisa fördelarna -- ekonomiskt, personlighetsmässigt, kulturellt m.m. -- med högskoleutbildning för individen och framhålla värdet av högskoleutbildade medborgare för landet som helhet.
Utskottet konstaterar att det ankommer på regeringen att utforma direktiven till utredningen om social snedrekrytering. Utskottet utgår från att dessa kommer att utformas så att alla tänkbara aspekter som påverkar rekryteringen till högskolan kommer att belysas av utredningen.
Vad gäller de konkreta aspekter som tas upp i motionen vill utskottet dessutom hänvisa till de överväganden om dimensioneringen av högskolan under 1990-talet som utskottet kommer att göra i betänkande 1990/91:UbU12 samt till det tidigare nämnda beredningsarbetet om förändringar av studieorganisationen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub714.
1.5 Övriga frågor
Regeringen begär i budgetpropositionen i likhet med tidigare år riksdagens bemyndigande att göra eller medge överföringar mellan anslag för högskolan bl.a. avseende resurser för handikappåtgärder.
Utskottet, som utgår från att dessa överföringar begränsas till sådana som regeringen normalt vidtar, tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet för budgetåret 1991/92.
Med anledning av att utredningen om kårobligatoriet lämnat sitt betänkande SOU 1990:105 Studenten och tvångsanslutningen har tre motioner väckts. I motionerna 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 15 och 1990/91:Ub571 (s) yrkande 1 begärs att riksdagen skall fatta ett principbeslut om att kårobligatoriet skall avskaffas. I yrkande 2 i den sist nämnda motionen begärs att regeringen skall återkomma med förslag som gör det möjligt att avveckla kårobligatoriet.
I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 18 begärs att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag med anledning av utredningen.
Enligt vad utskottet inhämtat har utredningen om konsekvenserna av ett avskaffande av kårobligatoriet sänts ut på remiss till ca 200 olika instanser, bl.a. samtliga studentkårer och studentsammanslutningar. Remisstiden går ut den 1 juli 1991.
Utskottet vill erinra om att frågan om konsekvenser av avskaffande av kårobligatoriet utretts på initiativ av utbildningsutskottet (1988/89:UbU5 s. 13--14). Utskottet anser att det är rimligt att utredningsbetänkandet remissbehandlas och blir föremål för regeringens överväganden i sedvanlig ordning innan riksdagen tar ställning i frågan, varför motionerna 1990/91:Ub571, 1990/91:Ub696 yrkande 18 och 1990/91:Ub722 yrkande 15 avstyrks.
Principen för anordnande av uppdragsutbildning i högskolan behandlas i motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 13. Motionärerna anser att uppdragsutbildning inte får inkräkta på resurserna för den reguljära högskoleutbildningen. Enligt motionärernas uppfattning måste därför uppdragsutbildningen särredovisas. Slutligen påpekas att det är angeläget att UHÄs översynsarbete i detta avseeende snabbt leder till resultat.
Utskottet vill inledningsvis erinra om de särskilda bestämmelser (SFS 1985:1037) som gäller för uppdragsutbildning och av vilka det bl.a. framgår att uppdragsutbildning inte får motsvara allmän utbildningslinje och att principen om fullständig kostnadstäckning skall gälla. Det ankommer således på de lokala högskoleorganen att se till att uppdragsverksamheten inte inkräktar på högskolans reguljära utbildningsverksamhet.
Utskottet konstaterar att UHÄ på regeringens uppdrag just färdigställt en rapport UHÄ projekt 1991:1 Uppdragsutbildning i högskolan -- en utvärdering som överlämnats med skrivelse till regeringen daterad den 20 mars 1991. I skrivelsen konstateras inledningsvis att uppdragsutbildningens volym ännu är relativt begränsad, ca 5% av de statliga anslagen till grundutbildning, och att den relativa andelen minskat under budgetåret 1989/90. I skrivelsen redogörs också för de enskilda fall som föranlett anmälningar till justitieombudsmannen (JO) och de åtgärder som vidtagits med anledning av JOs granskning.
I skrivelsen konstateras att det är uppenbart att stora svagheter vidlåter det system för ekonomisk styrning och kontroll som tillämpas för uppdragsutbildning, särskilt vad gäller redovisningen. Som framgår av rapporten finns det t.ex. nu ingen reell möjlighet att avgöra om ett externfinansierat uppdrag givit full kostnadstäckning, vilket UHÄ anser vara i hög grad otillfredsställande. Enligt rapporten beror dessa brister i viss utsträckning på de allmänt konstaterade svårigheterna att i en och samma myndighetsstruktur hantera såväl en budgetstyrd som en marknadsstyrd verksamhet. Dessa svårigheter anses till största delen vara av övergångskaraktär som bör kunna övervinnas med ökad erfarenhet och kompetensutveckling hos personalen. I rapporten förordas aktiva insatser för en sådan kompetensutveckling, vilket enligt UHÄs uppfattning i första hand är en lokal angelägenhet.
Enligt UHÄs mening är en starkt bidragande orsak till de konstaterade bristerna de ekonomiadministrativa rutiner som tillämpas för hela verksamheten i högskolan. Enligt skrivelsen beaktas dessa frågor i det förberedelsearbete som UHÄ på regeringens uppdrag i samverkan med riksrevisionsverket (RRV) och statskontoret gör inför övergången till ett nytt styr-, anslags- och redovisningssystem (det s.k. STAR-projektet). I avvaktan på övergång till de nya systemen utarbetar RRV för närvarande riktlinjer för redovisningen som skall ingå som tillämpningsbestämmelser till förordningen om externt finansierad verksamhet i högskolan (UHÄ-FS 1990:30). Enligt UHÄs bedömning ger pågående utredningsarbete sammantaget förhoppningar om att uppdragsutbildningens ekonomi snart kommer att kunna styras, redovisas och kontrolleras i bättre former än för närvarande. Under förutsättning att tillsyn och uppföljning organiseras effektivt skulle de ekonomiskt grundade invändningarna mot uppdragsutbildningen därmed bortfalla.
Utskottet konstaterar med hänvisning till det anförda att motionsyrkandet torde vara tillgodosett, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub696 yrkande 13.
I motion 1990/91:Ub693 (v) påpekas att det vore önskvärt med en ökad dimensionering av de tekniska utbildningarna inom högskolan men att lärarförsörjningen är bekymmersam på detta område. I yrkande 13 föreslås därför att riksdagen skall anvisa 4 milj.kr. som stimulansbidrag till UHÄs disposition för att förbättra lärarförsörjningen på det tekniska området.
Utskottet vill erinra om att det uttalande som riksdagen gjorde våren 1989 i samband med ställningstagandet till ingenjörsutbildningsreformen (prop. 1988/89:90, bet. UbU30, rskr. 280). I uttalandet anfördes bl.a. (s. 8) följande:
Utskottet delar motionärernas oro för att det i framtiden kan bli svårt att rekrytera tillräckligt med kvalificerade lärare till tekniska utbildningar. Enligt utskottets mening handlar det både om att utbilda tillräckligt många lärare i tekniska ämnen och om att förmå kvalificerade personer -- i pedagogiskt hänseende lämpliga och därtill vetenskapligt kompetenta -- i näringslivet att söka sig till gymnasieskolan och högskolan. Utskottet anser därför att regeringen bör komma med förslag till åtgärder för att trygga lärarförsörjningen till de tekniska utbildningarna.
Detta uttalande gällde således lärarförsörjningen till såväl gymnasieskolan som högskolan.
I riksdagsbeslutet om den nya ingenjörsutbildningen ingick också ett stimulansbidrag om 1 milj.kr. per år under fem år till stöd för forskarutbildning av lärare. Detta stimulansbidrag har anvisats och kommer att anvisas under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (E 12) t.o.m. budgetåret 1993/94.
Utskottet vill vidare erinra om riksdagens beslut om resurser våren 1990 med anledning av förslagen i forskningspropositionen (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328). I ställningstagandet ingick ökade resurser till forskarutbildning inom teknisk och naturvetenskaplig fakultet (E 9 och E 8) samt till forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskoleenheterna (E 12). Ytterligare resurser till forskarutbildning inom teknisk fakultet har nyligen föreslagits i propositionen om näringspolitik för tillväxt (prop. 1990/91:87). Utskottet kommer att ta ställning till dessa förslag senare under våren 1991 i sitt betänkande 1990/91:UbU13.
Enligt utskottets mening torde inte bristande resurser för forskarutbildning för närvarande vara det största hindret för möjligheterna att rekrytera forskarutbildade lärare till teknisk sektor inom högskolan. Den avgörande förutsättningen för en ökad rekrytering till forskarutbildningen är att tillräckligt många utbildas inom grundutbildningen för att tillgodose såväl näringslivets behov som forskarutbildningens.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 13.
2 D 1. Universitets- och högskoleämbetet
I budgetpropositionen beräknas anslaget till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) till 116515000 kr., varav bl.a. 72603000 kr. till förvaltningskostnader, 11181000 kr. till drift, underhåll och utveckling av datasystem för central antagning av studerande samt 8811000 kr. till forskning om högskolan.
I motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 24 föreslås att anslagsbeloppet reduceras med 6 milj.kr. med hänvisning till förordad minskning av den centrala antagningen. I yrkande 25 i samma motion föreslås att resurserna för forskning om högskolan överförs från förevarande anslag till anslaget E4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna.
Utskottet anser -- med hänvisning till vad utskottet tidigare i detta betänkande anfört om att antagningen till högskolan inte nu bör förändras -- att yrkande 24 i motion 1990/91:Ub575 bör avslås. Vad gäller resurserna för forskning om högskolan vill utskottet hänvisa till sitt ställningstagande till de resurser för treårsperioden som föreslogs under anslaget D1 i forskningspropositionen (1989/90:UbU25 s. 159), varför yrkande 25 i samma motion också bör avslås. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 116515000 kr.
Frågan om UHÄs framtida arbetsuppgifter kommer att behandlas i kompletteringspropositionen.
3 D 2. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
Utskottet konstaterar inledningsvis att det inte heller i årets budgetproposition är möjligt att för varje högskoleenhet utläsa hur stor del av den beräknade lokalkostnadsökningen som beror på utökade eller upprustade lokaler resp. hur stor del som beror på hyreshöjningar för befintliga lokaler (jfr UbU 1984/85:35 s. 3). Däremot redovisas i propositionen att av den totala kostnadsökningen om drygt 251 milj.kr. är ca 150 milj.kr., eller drygt 60%, att hänföra till prisomräkning och marknadsanpassning av hyran för befintliga lokaler.
Utskottet, som konstaterar att UHÄ i sin senaste anslagsframställning (bilaga d till littera D 2) har redovisat ett sådant underlag från byggnadsstyrelsen som utskottet efterlyst under en rad år (senast 1989/90:UbU18 s. 19--18), utgår från att den av utskottet efterfrågade högskolevisa redovisningen kommer att lämnas i 1992 års budgetproposition. En sådan redovisning är också helt i konsekvens med den löne- och prisomräkning som i övrigt fr.o.m. årets budgetproposition redovisas för varje anslagspost.
I motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 6 begärs, med hänvisning till UHÄs anslagsframställning, att högskoleenheterna -- i avvaktan på att det nya styr- och anslagssystemet införs budgetåret 1993/94 -- skall få disponera influtna lokalhyror från den externt finansierade verksamheten i stället för att dessa redovisas som inkomster under rubricerade anslag.
Utskottet behandlade motsvarande motionsyrkande under föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU25 s. 93, rskr. 328) och finner nu ingen anledning att ändra den då redovisade uppfattningen att en friare resursanvändning får anstå till nästa planeringsperiod, varför motion 1990/91:Ub722 yrkande 6 avstyrks.
Utskottet tillstyrker slutligen regeringens förslag att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2011598000 kr.
4 D 3. Vissa tandvårdskostnader
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 65857000 kr.
5 D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan
5.1 Internationaliseringsåtgärder
Under detta anslag anvisas medel till UHÄs disposition för olika internationaliseringsåtgärder inom högskolan, bl.a. för deltagande i EGs COMETT-program. Enligt föreskrifter i regleringsbrevet för innevarande budgetår finns för detta ändamål 20,3 milj.kr. under anslagsposten 1 som står till UHÄs disposition, varav ca 10 milj.kr. avser COMETT. I budgetpropositionen beräknas inga nya resurser för detta ändamål förutom pris- och löneomräkning.
Fyra motioner från allmänna motionstiden och en motion som väckts med anledning av proposition 1990/91:87 behandlar frågor om och resurser för ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan.
I motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 15 föreslås att riksdagen anvisar 12 milj.kr. utöver regeringens förslag för olika åtgärder i syfte att förbereda den svenska högskolan för deltagande i EGs ERASMUS-program, bl.a. kursutbud på andra språk, intensifierat lärarutbyte samt olika sociala åtgärder för de utländska studerandena, t.ex. bostäder.
En svensk strategi för att öka internationaliseringen av utbildningsväsendet i Sverige skisseras i motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 1. I motionen anges bl.a. fyra mål för Sveriges diskussioner med EG om villkoren för deltagande i samarbetet på utbildningsområdet. I yrkande 14 i samma motion föreslås att riksdagen skall ställa 10 milj.kr. till förfogande för att möjliggöra språkstudier på varje längre utbildningslinje i högskolan.
I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 17 anförs att det är viktigt att det internationella studerandeutbytet inte bara kommer att omfatta EGs program. I motionen pekas på vikten av att bygga upp ett system med bilaterala avtal som underlättar utbyte med exempelvis Östeuropa, USA, Japan och utvecklingsländerna. Informationen om det nordiska utbytet, bl.a. NORDPLUS-programmet, måste enligt motionärerna förbättras. Slutligen anser motionärerna att utbildningen måste internationaliseras till sitt innehåll och uppläggning så att studenterna erhåller kunskaper och förståelse för globala förhållanden.
Liknande tankegångar framförs i motion 1990/91:Ub693 (v) i yrkande 2, vari också framförs synpunkter på ERASMUS-programmet, kursutbud på andra språk och bostadsfrågan för utländska studerande i Sverige. I yrkande 4 i samma motion föreslås att 10 milj.kr. anvisas till UHÄs disposition för att i första hand användas för internationaliseringsåtgärder för lärarutbildningarna.
I motion 1990/91:Ub66 (v) begärs en översyn av de olika verksamheter som bedrivs i internationaliseringssyfte inom grundutbildningen i syfte att förbättra informationen om olika tillvägagångssätt för att internationalisera densamma. Denna översyn bör enligt motionärerna göras inför nästa treåriga planeringsperiod för högskolan (yrkande 5). I yrkande 6 begärs 40 milj.kr. per år t.o.m. budgetåret 1992/93 för att främja internationaliseringen inom grundutbildningen, främst genom ökat utbyte med utvecklingsländerna och andra länder som inte av tradition haft akademiskt utbyte med Sverige.
Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet i sitt yttrande till utrikesutskottet hösten 1990 (1990/91:UbU1y) anförde om den positiva grundsyn som utskottet har till samarbete och utbyte inom forskning och utbildning såväl med EG-länderna som med andra länder i och utanför Europa. Utskottet anförde då att det är helt nödvändigt för kvaliteten i verksamheten och för förståelsen mellan olika kulturer att sådant samarbete etableras i största möjliga omfattning. Utskottet erinrade också i detta sammanhang om de resurser som utskottet åren 1989 och 1990 föreslog skulle anvisas till ett ökat studerandeutbyte med länder såväl inom som utanför EG (1988/89:UbU18 s. 20 och 1989/90:UbU18 s. 20--21).
Sedan den allmänna motionstiden har Sverige och de övriga EFTA-länderna undertecknat ett avtal, daterat den 14 februari 1991, med EG-länderna om deltagande i ERASMUS-programmet. Denna överenskommelse kommer senare under våren 1991 att föreläggas riksdagen för godkännande, varför utskottet inte nu finner anledning att närmare beröra de delar av motionerna som har synpunkter på detta utbytesprogram.
Vad gäller olika åtgärder för att förbereda för svenskt deltagande i ERASMUS-programmet vill utskottet framhålla följande.
Vad gäller bostadsfrågan för gäststuderande i Sverige avser utskottet att återkomma till den frågan under hösten 1991, efter det att remisssynpunkter inhämtats på ett antal motioner som väcktes under allmänna motionstiden 1991.
När det gäller frågan om översyn av vilka medel som står till förfogande för internationaliseringsinsatser inom grundutbildningen vill utskottet påpeka att förutom de medel som anvisas under förevarande anslag till UHÄ och svenska institutet resurser för sådana insatser har beräknats under resp. sektorsanslag (jfr prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 178). Utskottet utgår från att en övergripande bedömning av behovet av ytterligare resurser görs inför nästa treåriga planeringsperiod för grundutbildningen liksom att motsvarande sker för det internationella forskningssamarbetet. I övrigt kan erinras om den uppgift att främja och underlätta studerandeutbyte inom högskola och skola som åligger informations- och dokumentationscentret för internationellt utbyte (NAMIC) vid svenska institutet. Utskottet återkommer till detta centrum senare under detta anslag.
Beträffande de önskemål om ytterligare resurser för olika typer av internationaliseringsåtgärder som framförts i motionerna anser utskottet att denna fråga bör prövas våren 1993 tillsammans med andra angelägna resurstillskott inför nästa treåriga planeringsperiod för högskolan. De enda undantag som enligt utskottets mening bör göras från den principen är anvisande av resurser för svenskt deltagande i utbildningsprogram som resultat av internationella avtal och överenskommelser.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om internationaliseringsåtgärder inom högskolan föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6 delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och 4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14.
Under förevarande anslag redovisas fr.o.m. innevarande budgetår under anslagsposten 4 till svenska institutets disposition bl.a. medel för dess informations- och dokumentationscentrum för internationellt utbyte -- National Academic Mobility Information Centre (NAMIC) -- som startade år 1988 som försöksverksamhet. I föregående års budgetproposition beräknades resurserna för NAMIC till 1040000 kr. (prop. 1989/90:100, bil. 10 s. 213).
I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 15 föreslås att resurserna till NAMIC skall öka med 600000 kr., vilket svenska institutet begärt i sin anslagsframställning.
Utskottet delar regeringens bedömning att verksamheten vid NAMIC som permanentades den 1 juli 1990 inte skall tillföras ytterligare resurser utöver sedvanlig lön- och prisomräkning för nästa budgetår. Utskottet avstyrker därmed motion 1990/91:Ub823 yrkande 15.
5.2 Övriga frågor som påverkar anslagsbeloppet
Under anslagsposten 1 som står till UHÄs disposition under förevarande anslag beräknas i budgetpropositionen (s. 127) sammanlagt 13,5 milj.kr. för utveckling av ett nytt datorbaserat system för lokal antagning (LANT91/LADOK) och för att slutföra utvecklingen av det nya centrala antagningssystemet.
Under anslaget finns också en anslagspost som står till regeringens disposition, vilken föreslås föras upp med 16207000 kr. för budgetåret 1991/92.
I motion 1990/91:Ub824 (m) föreslås minskning av medlen till vissa ändamål under förevarande anslag. I yrkande 26 avvisas således regeringens förslag att anvisa 13,5 milj.kr. för datorsystemen för antagning till högskolan. I samma motion föreslås i yrkande 27 att 12 milj.kr. överförs från anslagsposten som står till regeringens disposition till den anslagspost som står till UHÄs disposition för internationaliseringsåtgärder.
Utskottet kan konstatera vad gäller de av regeringen föreslagna medlen för utveckling m.m. av de datorbaserade lokala och centrala datorsystemen att de är en direkt konsekvens av tidigare riksdagsbeslut, dels ett beslut om ett nytt studiedokumentationssystem LADOK våren 1985, dels ett beslut våren 1988 om nya tillträdesregler till högskolan. Enligt vad utskottet inhämtat är 12,4 milj.kr. av den totala förstärkningen av engångskaraktär, medan 1,1 milj.kr. avser drift, utveckling och anpassning av LADOK.
Vad gäller den föreslagna besparingen på den anslagspost som står till regeringens disposition kan utskottet konstatera att dessa medel till stora delar är bundna till vissa utbetalningar, varav den största avser avtalet med BONUS om kostnader för kopiering inom högskoleområdet. För budgetåret 1991/92 torde kostnaden för BONUS-avtalet kunna uppskattas till ca 6 milj.kr. Utskottet anser att det varken är möjligt eller rimligt att göra den av motionärerna föreslagna besparingen om 12 milj.kr. på denna anslagspost.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub824 yrkandena 26 och 27.
5.3 Anslagsbeloppet
I budgetpropositionen beräknas anslaget till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. till 78697000 kr. för budgetåret 1991/92.
Utskottet har under förevarande anslag behandlat frågorna om ytterligare resurser dels till internationaliseringsåtgärder inom högskolan, dels till NAMIC samt vissa besparingar. I konsekvens med de förslag till ändringar i resurstilldelningen som därvid föreslagits föreslås i motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 28 ett anslagsbelopp om 65197 000 kr. och i motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 16 ett anslagsbelopp om 89197000 kr.
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, 1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 anvisar det anslagsbelopp som föreslagits i budgetpropositionen.
5.4 Övrigt
Vissa synpunkter på redovisning av studieresultat inom LADOK-systemet framförs i motion 1990/91:Ub675 (m). Enligt motionären borde uppgifter om studieresultat som uppnåtts före år 1974 kunna överföras till LADOK-systemet på samma sätt som tidigare skett i STUDOK-systemet. I motionen föreslås att förslag till åtgärder i detta syfte skall begäras av regeringen.
Utskottet konstaterar inledningsvis att LADOK-systemet är ett lokalt datorbaserat system för dokumentation av studieresultat. Detta innebär att högskoleenheterna själva beslutar om vilka uppgifter som skall matas in i och därmed också kunna tas ut ur systemet. Enligt vad utskottet inhämtat innebär det att olika högskoleenheter kan göra olika bedömningar av vad som är ekonomiskt och praktiskt motiverat när det gäller att regelmässigt föra in uppgifter om studieresultat som uppnåtts före år 1974 eller vid andra högskoleenheter. Sådana studier eller kurser som studenten får tillgodoräkna sig på den linje som studenten studerar vid torde normalt framgå av den meritförteckning som studenten får från systemet.
I sammanhanget bör nämnas att nuvarande regler från datainspektionen innebär att alla uppgifter om studieresultat gallras från dataregistret fem år efter det att en student slutat studera. Högskoleenheten har emellertid alltid uppgifter om de studieresultat som av olika skäl inte finns i det databaserade registret i manuella register, vilket innebär att en student alltid kan få erforderlig dokumentation om t.ex. tentamensbok förkommit.
Utskottet anser att frågan om formerna för dokumentation av studieresultat är en fråga som bäst avgörs av den enskilda högskoleenheten och att de av motionären påpekade förhållandena inte ger anledning för vare sig riksdag eller regering att vidta åtgärder. Utskottet avstyrker därför motion 1990/91:Ub675.
6 Lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning
6.1 Investeringar för högskolan
Sedan budgetåret 1988/89 redovisas investeringar m.m. för riksdagen i form av en rullande treårsplan. Inom denna plan har regeringen bemyndigande att själv besluta om utförande av byggnadsobjekt, vars kostnadsram inte överstiger 50 milj.kr. Objekt med kostnadsram som överstiger 25 milj.kr. bör dock redovisas för riksdagen. Investeringarna finansieras fr.o.m. innevarande budgetår inte längre med anslag över statsbudgeten, utan genom att byggnadsstyrelsen efter bemyndigande inom en given ram får ta upp lån på marknadsmässiga villkor direkt i riksgäldskontoret. Investeringsbehovet för den nu aktuella treårsperioden beräknas motsvara en planeringsnivå på ca 1550 milj.kr. per år i prisläget den 1 januari 1990.
Investeringsplanen för perioden 1990/91--1992/93, som omfattar samtliga departements byggnadsobjekt, redovisas under sjunde huvudtiteln i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100, bil. 9, s. 33--36). Inom ramen för treårsplanen beräknas sammanlagt 18 byggnadsobjekt med investeringskostnad överstigande 50 milj.kr. kunna påbörjas under den aktuella perioden. Tio av dessa är avsedda för utbildnings- och forskningsändamål, och av dessa har tre objekt inte tidigare redovisats för riksdagen.
I bilaga 10 (s. 356--358) till budgetpropositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av den planerade lokalförsörjningen för högre utbildning och forskning. Förutom de tre nya objekten med investeringskostnad överstigande 50 milj.kr. -- Max-lab II i Lund, Nybyggnad för biomedicinskt centrum i Göteborg och Nybyggnad för lärarutbildningar i Uppsala -- föreslås två objekt med kostnadsramar mellan 25 och 50 milj.kr., nämligen Marint forskningscentrum i Kristineberg och Tillbyggnad av högskolan i Karlstad. Vidare anförs i propositionen att Om- och tillbyggnad vid konsthögskolan, etapp II är ett högt prioriterat objekt av arbetsmiljöskäl m.m., som det av ekonomiska skäl inte nu är möjligt att utföra.
I motionerna 1990/91:Ub696 (c) yrkande 10 och 1990/91:Ub76 (c) yrkande 8 föreslås att riksdagen anvisar 500 milj.kr. för att i första hand finansiera de ökade lokalkostnader m.m. som blir följden av de förslag till förstärkningar av högskolan som redovisas i samma motioner. I den först nämnda motionen föreslås också att den andra etappen av Om- och tillbyggnad för konsthögskolan med en investeringskostnad om ca 75 milj.kr. skall finansieras inom ramen för de föreslagna 500 milj.kr.
Förslag om ytterligare 150 milj.kr. utöver regeringens förslag för nybyggnad av lokaler för högskolan förs fram i motion 1990/91:Ub66 (v) yrkande 2 för att långsiktigt möjliggöra en expansion av den högre utbildningen. Ett motionsyrkande om sammanlagt 150 milj.kr. för såväl lokaler som utrustning -- 1990/91:Ub693 (v) yrkande 22 -- kommer utskottet att behandla under anslaget I 2 nedan.
En omlokalisering av institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet föreslås i motion 1990/91:So475 (s). I motionen påpekas att institutet har nergångna och splittrade lokaler på Karolinska institutets område i Solna. Enligt motionärernas uppfattning skulle ändamålsenliga lokaler kunna erbjudas vid Novums forskningscentrum i Huddinge.
I fem motioner som väckts med anledning av proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt föreslås att riksdagen skall göra uttalanden om två byggnadsobjekt i Göteborg, nämligen Mikroelektronikcentrum vid Chalmers tekniska högskola -- motionerna 1990/91:Ub56 (s), 1990/91:Ub57 (m) delvis och 1990/91:Ub63 (fp, c) -- samt Utbyggnad av handelshögskolan vid universitetet -- motionerna 1990/91:Ub55 (s), 1990/91:Ub57 (m) delvis och 1990/91:Ub62 (fp, c).
Utskottet vill, liksom tidigare år, hävda principen att den lokalförsörjningsplan som har upprättats gemensamt av byggnadsstyrelsen och UHÄ -- och som baserats på de prioriteringar som gjorts av enskilda högskoleenheter -- skall följas om inte andra eller nya omständigheter kan anföras. Detta innebär att riksdagen inte bör göra uttalanden om enskilda objekt utan förutsätta att regeringen -- inom de ekonomiska ramar som riksdagen anger för investeringar -- tar ställning och beviljar medel till enskilda objekt i den ordning som myndigheterna har föreslagit och enligt gällande bemyndiganden.
Utskottet vill dock inledningsvis erinra om de uttalanden som riksdagen gjorde för flera år sedan (UBU 1985/86:34 s. 4--5, rskr. 342) om två byggnadsobjekt som är mycket angelägna på grund av de arbetsmiljöförhållanden som råder för verksamheterna, nämligen Kungl. biblioteket och Konsthögskolan i Stockholm. Kungl. biblioteket har funnits upptaget på investeringsplanen i flera år, men har av olika skäl -- bl.a. arbetsmarknadsskäl -- inte kunnat påbörjas. Enligt vad utskottet erfarit torde inte längre arbetsmarknadsskälen hindra igångsättningen, varför utskottet utgår från att regeringen snarast kommer att lämna erforderligt bygguppdrag för Kungl. biblioteket. Vad gäller den andra etappen av Om- och tillbyggnad för konsthögskolan, för vilken byggnadsstyrelsen inom kort kommer att begära bygguppdrag, utgår utskottet från att detta objekt kommer att föras upp på investeringsplanen så snart tillgängligt investeringsutrymme tillåter.
Övriga enskilda byggnadsobjekt som nämns i de aktuella motionerna är antingen lägre prioriterade av myndigheterna än de objekt som regeringen i budgetpropositionen föreslår skall påbörjas under den nu aktuella treårsperioden eller har så oklara planeringsförutsättningar att det inte tidsmässigt är möjligt att påbörja byggandet under perioden. Det först nämnda förhållandet gäller Mikroelektroniskt centrum vid Chalmers tekniska högskola som har prioritetsnummer 23 i den gemensamma lokalförsörjningsplanen. För såväl Miljömedicinskt laboratorium -- prioritetsnummer 14 -- som Handelshögskolan i Göteborg (ej med i prioriteringslistan) gäller enligt vad utskottet inhämtat att planeringsförutsättningarna är oklara. Lokalfrågan för det miljömedicinska laboratoriet är för närvarande föremål för regeringens prövning, dock föreligger såvitt utskottet känner till inte något förslag från vare sig Karolinska institutet eller byggnadsstyrelsen att omlokalisera verksamheten till Huddinge.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om enskilda byggnadsobjekt avstyrker således utskottet motionerna 1990/91:Ub55, 1990/91:Ub56, 1990/91:Ub57, 1990/91:Ub62, 1990/91:Ub63 och 1990/91:So475.
Vad gäller de förslag om utökat investeringsutrymme för att i första hand tillgodose lokalbehovet för den relativt kraftiga utökning av grundutbildningen som föreslagits i olika motioner vill utskottet slutligen framhålla följande.
Utskottet bedömer att det eventuella investeringsbehov som kommer att bli en konsekvens av de förslag om utökad dimensionering av grundutbildningen som utskottet senare kommer att ta ställning till i sitt betänkande 1990/91:UbU12 inte kommer att kunna preciseras förrän tidigast i 1992 års budgetproposition. Vad gäller lokal- och utrustningskonsekvenser i övrigt av en eventuell dimensioneringsökning avser utskottet att återkomma till den frågan i det kommande betänkandet UbU12.
Utskottet avstyrker med hänvisning till vad utskottet anfört motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 2, 1990/91:Ub76 yrkande 8 och 1990/91:Ub696 yrkande 10.
Utskottet har sammanfattningsvis inga invändningar mot vad som anförts i budgetpropositionen om lokalförsörjning för högre utbildning och forskning.
6.2 Ansvaret för högskolans lokalhållning
Två motioner gäller frågan om ansvaret för högskolans lokalhållning. I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 26 begärs att en utredning bör tillsättas för att klarlägga konsekvenserna av ett decentraliserat lokalansvar inom högskoleväsendet. Försöksverksamhet med decentraliserat lokalansvar föreslås i motion 1990/91:Ub532 (fp) för universitetet i Göteborg.
Utskottet som vid föregående riksmöte behandlade en motion av motsvarande innehåll som den sist nämnda motionen vill hänvisa till vad som då anfördes (1989/90:UbU18 s. 26). Utskottet anser att, även om utbildningsministern i proposition 1990/91:87 (s. 46) anmäler avsikten att låta lokalkostnaderna ingå i anslagen till grundläggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning fr.o.m. budgetåret 1993/94, det i avvaktan på erfarenheterna av den anslagsomläggning för högskolan som kommer att göras budgetåret 1993/94 inte är befogat att nu ompröva byggnadsstyrelsens roll. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå såväl motion 1990/91:Ub532 som motion 1990/91:Ub696 yrkande 26.
7 I 1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH)
Utskottet tillstyrker inledningsvis regeringens förslag att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 14310000 kr.
I motion 1990/91:Ub598 (s) begärs en översyn av upphandlingen av utrustning inom högskolan i syfte att i framtiden decentralisera upphandlingen till högskoleenheterna, vilka enligt motionärerna redan har en avsevärd kompetens på detta område.
Utskottet vill erinra om att UUH enligt sin instruktion (1988:680) skall verka för rationell utrustningsplanering och ekonomiskt gynnsam upphandling. UUH skall utifrån främst lönsamhetskriterier pröva förutsättningarna för central resp. decentraliserad upphandling av utrustning inom ramen för av regeringen särskilt utfärdade bestämmelser.
Gällande regler för upphandling innebär att högskoleenheterna dels har ansvar för upphandlingen av all utrustning som finansieras med medel som står till enheternas disposition, dels har ansvaret för upphandling av utrustning vars beställningsvärde understiger 100000 kr. för vilka medel står till UUHs disposition, s.k. lokal upphandling. En högskoleenhet kan dessutom i varje enskilt fall begära decentraliserad upphandling för sådan utrustning vars beställningsvärde överstiger 100000 kr. På samma sätt förekommer det att högskoleenheter begär att UUH med sin kompetens och erfarenhet skall ansvara för upphandling av utrustning som finansieras med medel som står till enhetens disposition, t.ex. för dyrbar vetenskaplig utrustning. Nuvarande regler har således utformats så att de medger ett hänsynstagande till den kompetens som finns på UUH och på enskilda högskoleenheter. Utskottet vill också slutligen peka på de stora vinster som har kunnat göras i samband med den samordnade upphandling av basutrustning som UUH gjort i samband med riktade insatser för olika ämnesområden inom grundutbildningen (prop. 1990/91:100, bil. 10 s. 359).
Med hänvisning till vad utskottet anfört om nuvarande regler för upphandling inom högskolan föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub598.
8 I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.
Från detta reservationsanslag betalas utgifter för inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde samt vid vissa statliga institutioner inom bl.a. skol- och kulturområdet.
Av anslaget disponerar byggnadsstyrelsen en anslagspost för en inredningsplan, vars kostnadsramar fastställs av regeringen i regleringsbrev, medan utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) disponerar en anslagspost för en utrustningsplan, vars kostnadsramar på motsvarande sätt fastställs av regeringen. En anslagspost under anslaget står till regeringens disposition.
Inrednings- och utrustningsplanerna innehåller dels särskilda kostnadsramar för enskilda objekt, dels s.k. fördelningsramar för bl.a. större kompletteringar och riktade insatser. De i inrednings- och utrustningsplanerna upptagna kostnadsramarna anger det högsta belopp för vilket inredning resp. utrustning får anskaffas. Sedan budgetåret 1986/87 anges kostnadsramarna i ett visst prisläge och justeras således med hänsyn till prisutvecklingen. För tiden den 1 januari 1989 till den 1 januari 1990 beräknar byggnadsstyrelsen prisförändringen för inredning till genomsnittligt 9%, medan UUH har beräknat prisförändringen för utrustning till genomsnittligt 4%.
Anslagsbeloppet för ett budgetår utgör en erfarenhetsmässigt grundad skattning av det samlade betalningsutfallet under budgetåret i fråga.
I budgetpropositionen föreslås för inredning till enskilda objekt två nya kostnadsramar om sammanlagt 29,1 milj.kr. för polymerteknologi vid Chalmers tekniska högskola och för högskolan i Falun--Borlänge. För anskaffning av utrustning till enskilda objekt föreslås en ny kostnadsram till nya lokaler i Borlänge om 14,2 milj.kr., en delram om 15 milj.kr. till Dramatiska teatern samt ett ramutrymme om 57,8 milj.kr. för nya telefonväxlar. För de s.k. fördelningsramarna görs endast prisomräkning av de belopp som riksdagen tog ställning till under föregående riksmöte (1989/90:UbU25, rskr. 328). I det sammanhanget erinrar föredragande statsrådet om att riksdagen efterlyst ett bättre underlag för en bedömning av rimliga resurstillskott för utrustning, inredning m.m. inför nästa treårsperiod.
Utskottet har inga invändningar mot de kostnadsramar för inredning och utrustning som föreslås i budgetpropositionen och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som förordas i propositionen.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 670000000 kr., vilket tillstyrks av utskottet.
I fyra motioner föreslås ytterligare anslag till utrustning m.m. I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 37 föreslås således 500 milj.kr. i engångsanslag för att ersätta den mest angelägna utrustningen inom högskolan. Samma belopp föreslås i motionerna 1990/91:Ub696 (c) yrkande 9 och 1990/91:Ub76 (c) yrkande 9 anvisas på ett nytt anslag till UHÄs disposition. Enligt dessa motioner skall UHÄ fördela anslaget på grundutbildnings- och fakultetsanslagen för ersättningsanskaffning av inredning, utrustning för grundutbildning och basutrustning för forskning. I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 22 föreslås slutligen 150 milj.kr. till UHÄs disposition för såväl utrustning som lokaler dels för uppdämda behov i högskolan, dels för de förslag till utökningar av grundutbildningen som föreslagits i motionen.
Utskottet vill erinra om det underlag för bedömningar av vad som kan anses vara rimliga resurstillskott för utrustning, inredning m.m. inför nästa treårsperiod för högskolan som utskottet begärde i sitt betänkande 1989/90:UbU25 (s.102--103).
I avvaktan på ett bättre underlag för hur stora resurser för utrustning, inredning och mindre lokalförbättringar som bör tillföras dels anslagen till grundutbildning och forskning, dels kostnadsramarna till UHÄs, FRNs resp. byggnadsstyrelsens disposition anser utskottet inte att några ytterligare resurser nu skall tillföras för utrustning m.m. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9, 1990/91:Ub693 yrkande 22, 1990/91:Ub696 yrkande 9 och 1990/91:Ub824 yrkande 37.
Hemställan
Utskottet hemställer
Vissa för högskolan gemensamma frågor
1. beträffande högskolans ställning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 1, 1990/91:Ub722 yrkande 2 och 1990/91:Ub801, res. 1 (m)
2. beträffande högskolans styr- och anslagssystem m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 1, 1990/91:Ub77 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14, 1990/91:Ub696 yrkande 15 samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11, res. 2 (fp) res. 3 (mp)
3. beträffande studieorganisatoriska förändringar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 7, 1990/91:Ub693 yrkande 5, 1990/91:Ub696 yrkandena 4, 11 och 12 samt 1990/91:Ub722 yrkande 3,
4. beträffande försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 1, res. 4 (v)
5. beträffande en högskoleenhet på idrottens område att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub537, 1990/91:Ub703 delvis och 1990/91:Ub810 yrkande 3 beslutar inrätta idrottshögskolan i Stockholm den 1 juli 1992, res. 5 (c)
6. beträffande vissa utbildningsresurser den 1 juli 1992 för idrottshögskolan att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub666 och 1990/91:Ub703 delvis,
7. beträffande handikappidrott att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub810 yrkande 4,
8. beträffande vissa lektorstjänster på idrottens område att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub680,
9. beträffande ytterligare högskoleenheter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub76 yrkandena 5, 6 och 7, 1990/91:Ub603, 1990/91:Ub617 samt 1990/91:Ub696 yrkande 7,
10. beträffande högskoleutbildning i Nyköping att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub606,
11. beträffande antagning till högskolan att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 6 och 1990/91:Ub722 yrkande 14,
12. beträffande utredning om social snedrekrytering till högskolan att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub714,
13. beträffande överföringar mellan anslag att riksdagen bemyndigar regeringen att göra överföringar i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
14. beträffande kårobligatoriet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub571, 1990/91:Ub696 yrkande 18 och 1990/91:Ub722 yrkande 15, res. 6 (fp)
15. beträffande uppdragsutbildning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub696 yrkande 13,
16. beträffande lärarförsörjning på det tekniska området att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 13, res. 7 (v)
D 1. Universitets- och högskoleämbetet
17. beträffande anslaget Universitets- och högskoleämbetet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkandena 24 och 25 till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 116515000 kr., res. 8 (m)
D 2. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
18. beträffande lokalkostnader för externfinansierad verksamhet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub722 yrkande 6,
19. beträffande anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2011598000 kr.,
D 3. Vissa tandvårdskostnader
20. beträffande anslaget Vissa tandvårdskostnader att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 65857000 kr.,
D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6 delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och 4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14, res. 9 (m) res. 10 (fp) res. 11 (v)
22. beträffande resurser till NAMIC att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 15, res. 12 (m, fp)
23. beträffande minskade medel till vissa ändamål att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub824 yrkandena 26 och 27, res. 13 (m)
24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, 1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 78697000 kr., res. 14 (m) - villk. 9, 12 och 13 res. 15 (fp) - villk. 10 och 12 res. 16 (v) - villk. 11
25. beträffande redovisning av studieresultat inom LADOK-systemet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub675,
Lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning
26. beträffande lokalförsörjning för högre utbildning och forskning att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub55, 1990/91:Ub56, 1990/91:Ub57, 1990/91:Ub62, 1990/91:Ub63, 1990/91:Ub66 yrkande 2, 1990/91:Ub76 yrkande 8, 1990/91:Ub696 yrkande 10 och 1990/91:So475 utan erinran lägger proposition 1990/91:100 till handlingarna,
27. beträffande ansvaret för högskolans lokalhållning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub532 och 1990/91:Ub696 yrkande 26, res. 17 (fp) res. 18 (m, c)
I 1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
28. beträffande anslaget Utrustningsnämnden för universitet och högskolor att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 14310000 kr.,
29. beträffande upphandling av utrustning inom högskolan att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub598,
I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.
30. beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
31. beträffande anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 670000000 kr.,
32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9, 1990/91:Ub693 yrkande 22, 1990/91:Ub696 yrkande 9 och 1990/91:Ub824 yrkande 37. res. 19 (m) res. 20 (c) res. 21 (v)
Stockholm den 9 april 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m) och Margitta Edgren (fp).
Reservationer
1. Högskolans ställning (mom.1)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 1990/91:Ub801" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att utgångspunkten för all utbildning skall vara det fria sökandet efter kunskap. Utskottet anser också i likhet med motionärerna att det behovsorienterade synsättet varit alltför dominerande i svensk utbildningspolitik sedan 1950-talet och att tyngdpunkten under 1990-talet systematiskt bör förskjutas till förmån för det fria sökandet efter kunskap. Eftersom universiteten och högskolorna är Sveriges främsta institutioner för vidmakthållande och utveckling av kunskap är det enligt utskottets mening särskilt viktigt att högskolan ges rimliga organisatoriska och planeringsmässiga förutsättningar för att i högre grad än i dag stå för det fria sökandet och förmedlandet av kunskap och ges möjligheter att värna sitt oberoende och sin samhällskritiska funktion. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att universiteten, Karolinska institutet och de tekniska högskolorna intar en särställning i högskolesystemet och att det är särskilt viktigt att stärka deras självständighet.
Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om hur universiteten, Karolinska institutet och de tekniska högskolorna skall kunna ombildas till från staten fristående institutioner. Regeringen bör överväga om stiftelseformen kan vara lämplig. Vidare skall regeringen lämna förslag till hur de skall kunna ges ekonomiska förutsättningar för verksamheten, varvid regeringen bör beakta vad som anförts i motion 1990/91:Ub801 om grundfond och medelsanvisning som regleras i långfristiga avtal.
De regionala högskolorna, vars huvudsakliga uppgift även i framtiden kommer att vara utbildning, bör enligt utskottets uppfattning tills vidare kvarstå som statliga myndigheter. De av utskottet tillstyrkta förändringarna kommer att avsevärt minska behovet av central administration. Utskottet tillstyrker därför det i motion 1990/91:Ub801 föreslagna centrala utbildningsverket, gemensamt för skolan och i första hand de regionala högskolorna. Utbildningsverket skall ha ansvar för viss övergripande planering och vissa tillsynsuppgifter. Vidare bör en viktig uppgift för verket vara att stimulera samarbete mellan olika utbildningsområden. Det centrala utbildningsverket skall dock inte syssla med utvärderingen av skolans verksamhet, då detta bör göras av ett från staten fristående institut. Regeringen bör enligt utskottets uppfattning återkomma till riksdagen med förslag om inrättande av ett centralt utbildningsverk som ersätter UHÄ och det skolverk som riksdagen nyligen fattat beslut om att inrätta den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76).
Vad utskottet anfört om högskolans ställning m.m. bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 1 och 1990/91:Ub801 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande högskolans ställning att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 1 och 1990/91:Ub801 samt med avslag på motion 1990/91:Ub722 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Högskolans styr- och anslagssystem m.m. (mom.2)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkandena 4 och 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar visserligen att praktiskt taget samtliga aspekter som tas upp i de här aktuella motionsyrkandena kommer att belysas i det pågående beredningsarbetet inom utbildningsdepartementet. Utskottet anser emellertid att de förslag till förändringar av det tidigare beslutade styr- och anslagssystemet som nu aviseras i proposition 1990/91:87 inte är tillräckligt långtgående. Enligt utskottets mening bör de förslag till förändringar som framförts i motionerna 1990/91:Ub722 och 1990/91:Ub77 ligga till grund för de förändringar som bereds inom utbildningsdepartementet inför nästa treåriga planeringsperiod för högskolan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub77 yrkande 2 samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 1, 1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14 samt 1990/91:Ub696 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förändringar av högskolans styr- och anslagssystem.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande högskolans styr- och anslagssystem m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub77 yrkande 2 samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 1, 1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14 samt 1990/91:Ub696 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Högskolans styr- och anslagssystem m.m. (mom.2)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkandena 4 och 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är nödvändigt att utveckla högskolans arbetsformer och organisation. Utskottet utgår från att samtliga aspekter som tas upp i de här aktuella motionsyrkandena kommer att belysas i det pågående beredningsarbetet inom utbildningsdepartementet. Vad gäller lokalkostnadsanslaget anser utskottet emellertid att förändringar bör genomföras redan fr.o.m. budgetåret 1991/92. Lokalkostnadsanslaget bör således få disponeras av högskoleenheterna som dessutom själva bör få sköta förhyrningen av lokaler.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub77 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14, 1990/91:Ub696 yrkande 15 samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om högskolans disposition av lokalkostnadsanslaget och ansvar för förhyrning av lokaler.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande högskolans styr- och anslagssystem m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub77 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14, 1990/91:Ub696 yrkande 15 samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs (mom.4)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att -- i avvaktan på resultatet av högskoleutredningens arbete med bl.a. vetenskaplig grundkurs -- resurser bör anvisas för försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs. Enligt utskottets mening bör grundkursen omfatta 20 poäng och starta under år 1992 vid två universitet och vid tre mindre eller medelstora högskolor. Försöksverksamheten bör pågå under sex terminer och utvärderas kontinuerligt. Riksdagen bör således med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 1 till ett nytt anslag Försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 10000000 kr.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 1 till ett nytt anslag Försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr.,
5. En högskoleenhet på idrottens område (mom. 5)
Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "De fasta" och på s.14 slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det behövs en samlad organisation för både utbildning och forskning avseende fysisk fostran och idrott. Det gäller ämnesområden som motorisk utveckling, friskvård, skolgymnastik, olika former av idrott, friluftsliv m.m. Behovet att utveckla idrottsämnet till ett eget vetenskapsområde är ett viktigt motiv för fasta forskningsresurser vid den nya högskolan. Strävan bör därför på sikt vara att sammanföra de högre forskar- och lärartjänster som finns på området och upprätta en idrottsvetenskaplig fakultet.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub703 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub810 yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Ub537 dels beslutar inrätta idrottshögskolan i Stockholm den 1 juli 1992, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande en högskoleenhet på idrottens område att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub703 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub810 yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Ub537 dels beslutar inrätta idrottshögskolan i Stockholm den 1 juli 1992, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Kårobligatoriet (mom.14)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 15 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Frågan om konsekvenser av avskaffande av kårobligatoriet har utretts på initiativ av utbildningsutskottet (1988/89:UbU5 s. 13--14). Utredaren påvisar att om obligatoriet avskaffas måste val av studeranderepresentanter i olika organ anordnas av resp. högskoleenhet, dvs. en statlig myndighet. Kostnaderna för detta har av utredningen uppskattats till ca 10 milj.kr. För att vidmakthålla den studerandefackliga verksamheten bedöms krävas anslag i storleksordningen 35 milj.kr. Vidare kommer enligt utredningen statliga insatser att krävas för att underhålla de lokaler som nu finansieras med studenternas obligatoriska kåravgifter. Härtill kommer kostnaderna för studerandehälsovården om ca 10 milj.kr.
Utskottet delar de motionärers uppfattning som menar att riksdagen redan nu skall fatta ett principbeslut om att avskaffa kårobligatoriet. Enligt utskottets mening torde en övergångstid om tre år vara lämplig för att införa ett nytt system för studerandefacklig verksamhet och val av studeranderepresentanter. Det ankommer enligt utskottets mening på regeringen att närmare utforma de rättsliga och ekonomiska förutsättningarna härför. Vad gäller frågan om studerandehälsovårdens framtida organisation konstaterar utskottet att detta är en mycket angelägen fråga som borde lösas dessförinnan, men att det inte ankommer på utbildningsutskottet att bereda den frågan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub722 yrkande 15, med anledning av motion 1990/91:Ub571 och med avslag på motion 1990/91:Ub696 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avskaffandet av kårobligatoriet.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande kårobligatoriet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub722 yrkande 15, med anledning av motion 1990/91:Ub571 och med avslag på motion 1990/91:Ub696 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Lärarförsörjning på det tekniska området (mom.16)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 21 slutar med "1990/91:Ub693 yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening krävs för att snabbt få fram tillräckligt antal kvalificerade lärare till teknisk sektor i högskolan ytterligare resurser utöver dem som redan anvisats av regering och riksdag. Utskottet anser därför att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 13 redan budgetåret 1991/92 bör anvisa 4 milj.kr. som stimulansbidrag till bättre lärarförsörjning på det tekniska området. Ett nytt anslag med denna benämning bör ställas till UHÄs disposition.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande lärarförsörjning på det tekniska området att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 13 till ett nytt anslag Stimulansbidrag till bättre lärarförsörjning på det tekniska området för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 4000000 kr.,
8. Anslaget Universitets- och högskoleämbetet (mom.17)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "på 116515000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att anslagsbeloppet till UHÄ bör reduceras dels med 6 milj.kr. med hänvisning till förordad minskning av den centrala antagningen, dels med 8811000 kr. genom att resurserna för forskning om högskolan överförs till anslaget E4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena 24 och 25 samt med anledning av proposition 1990/91:100 till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på (116515000 kr. -- 6000000 kr. -- 8811000 kr. =) 101704000 kr.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande anslaget Universitets- och högskoleämbetet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena 24 och 25 samt med anledning av proposition 1990/91:100 till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 101704000 kr.,
9. Ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan (mom.21)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Beträffande de" och slutar med "yrkandena 1 och 14" bort ha följande lydelse:
Förutom de resurser som kommer att krävas för det svenska deltagandet i ERASMUS-programmet enligt det avtal som inom kort kommer att föreläggas riksdagen för godkännande, bör enligt utskottets mening ytterligare 12 milj.kr. anvisas under budgetåret 1991/92 för att förbereda den svenska högskolan för ett deltagande i ERASMUS-utbytet fr.o.m. läsåret 1992/93. Utskottet delar den mening som framförs i motion 1990/91:Ub575 att ett sådant förberedelsearbete bl.a. bör omfatta framtagning av ett kursutbud på åtminstone engelska, tyska och franska, ett program för språkträning av lärare, intensifierat lärarutbyte med utländska universitet och högskolor samt olika åtgärder för att underlätta utbytesstudenternas sociala anpassning i Sverige.
Övriga önskemål om resurser för olika internationaliseringssträvanden bör enligt utskottets mening -- i den mån de inte avser internationella avtal -- anstå till den samlade bedömning av olika angelägna resurstillskott som kommer att göras våren 1993 inför nästa treåriga planeringsperiod för högskolan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub575 yrkande 15 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och 4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om resurser för förberedelsearbete inför ett svenskt deltagande i ERASMUS-programmet.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub575 yrkande 15 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och 4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan (mom.21)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Beträffande de" och slutar med "yrkandena 1 och 14" bort ha följande lydelse:
Förutom de resurser som kommer att krävas för det svenska deltagandet i ERASMUS-programmet enligt det avtal som inom kort kommer att föreläggas riksdagen för godkännande, bör enligt utskottets mening ytterligare 10 milj.kr. anvisas under budgetåret 1991/92 för att förbättra språkprogrammet inom högskolan. Utskottet delar nämligen den uppfattning som framförs i motion 1990/91:Ub823 att möjligheter till språkundervisning för alla studerande inom varje längre utbildningslinje är en nödvändig förutsättning för att en termins studier utomlands skall ge optimalt utbyte. Uppläggningen av den frivilliga språkundervisningen inom olika utbildningslinjer bör enligt utskottets mening beslutas av dem som lokalt är ansvariga för resp. utbildningslinjer.
Övriga önskemål om resurser för olika internationaliseringssträvanden bör enligt utskottets mening -- i den mån de inte avser internationella avtal -- anstå till den samlade bedömning av olika angelägna resurstillskott som kommer att göras våren 1993 inför nästa treåriga planeringsperiod för högskolan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6 delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och 4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om resurser för språkutbildning på alla längre utbildningslinjer.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6 delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och 4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan (mom.21)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Beträffande de" och slutar med "yrkandena 1 och 14" bort ha följande lydelse:
Förutom de resurser som kommer att krävas för det svenska deltagandet i ERASMUS-programmet enligt det avtal som inom kort kommer att föreläggas riksdagen för godkännande, bör enligt utskottets mening ytterligare 50 milj.kr. anvisas under budgetåret 1991/92 för att skapa kunskap och förståelse för globala förhållanden och skeenden. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1990/91:Ub66 att dessa medel skall anvisas till internationaliseringsprojekt som riktar sig mot ökat utbyte med utvecklingsländerna och andra länder som inte av tradition haft ett utbyte med Sverige. Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion 1990/91:Ub693 att av dessa medel bör ca 10 milj.kr. anvisas till lärarutbildningarna.
Övriga önskemål om resurser för olika internationaliseringssträvanden bör enligt utskottets mening -- i den mån de inte avser internationella avtal -- anstå till den samlade bedömning av olika angelägna resurstillskott som kommer att göras våren 1993 inför nästa treåriga planeringsperiod för högskolan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 5, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkande 2, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ytterligare resurser för internationaliseringsåtgärder inom högskolan.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 5, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkande 2, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Resurser till NAMIC (mom.22)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Ulf Melin (m) och Margitta Edgren (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "1990/91:Ub823 yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas bedömning att verksamheten vid NAMIC som permanentades den 1 juli 1990 är viktig för att främja och underlätta utbytet inom högskola och skola mellan Sverige och andra länder. Utskottet anser således att den av svenska institutet begärda anslagsförstärkningen om 600000 kr. för verksamheten vid NAMIC skall göras.
Vad utskottet anfört om ytterligare resurser för NAMIC bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande resurser till NAMIC att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Minskade medel till vissa ändamål (mom.23)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkandena 26 och 27" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av regeringen föreslagna resursförstärkningen om 13,5 milj.kr. för utveckling m.m. av centrala och lokala datorsystem för antagning till högskolan skall avvisas. Utskottet anser nämligen att antagningssystemet till högskolan kan ändras och förenklas, vilket redovisats tidigare i detta betänkande (jfr särskilt yttrande 3).
Vad gäller den föreslagna besparingen på den anslagspost som står till regeringens disposition kan utskottet konstatera att en del av dessa medel är bundna till vissa utbetalningar, varav den största avser avtalet med BONUS om kostnader för kopiering inom högskoleområdet. För budgetåret 1991/92 torde kostnaden för BONUS-avtalet kunna uppskattas till ca 6 milj.kr. Utskottet anser att det dock bör vara möjligt att göra en besparing om ca 6 milj.kr. av den i motionen föreslagna besparingen om 12 milj.kr. på denna anslagspost.
Av de sammanlagda besparingarna om 19,5 milj.kr. som förordas av utskottet bör 12 milj.kr. tillföras anslagsposten till UHÄs disposition för internationaliseringsåtgärder i enlighet med vad som tidigare anförts i detta betänkande (jfr reservation 8).
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 26 och med anledning av yrkande 27 i samma motion som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om besparingar och omföringar inom ifrågavarande anslag.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande minskade medel till vissa ändamål att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 26 och med anledning av motion 1990/91:Ub824 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. (mom.24)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 9, 12 och 13
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "i budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om ytterligare 12 milj.kr. till internationaliseringsåtgärder inom högskolan, 0,6 milj.kr. till NAMIC och besparingar om sammanlagt 19,5 milj.kr. föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (78697 000 kr. + 12000000 kr. + 600000 kr. -- 19500000 kr. =) 71797000 kr. dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 71797000 kr.,
15. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. (mom.24)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 10 och 12
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "i budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört, bl.a. om ytterligare 10 milj.kr. till språkutbildning inom längre utbildningslinjer och 0,6 milj.kr. till NAMIC, föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub823 yrkande 16 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (78697 000 kr. + 10000000 kr. + 600000 kr. =) 89 297000 kr.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub823 yrkande 16 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 89297000 kr.,
16. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. (mom.24)
Under förutsättning av bifall till reservation 11
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "i budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört, bl.a. om ytterligare 50 milj.kr. till UHÄs disposition för internationaliseringsåtgärder inom högskolan, föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (78697 000 kr. + 50000000 kr. =) 128697000 kr.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 128697000 kr.,
17. Ansvaret för högskolans lokalhållning (mom.27)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet som" och slutar med "1990/91:Ub696 yrkande 26" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motion 1990/91:Ub532 att det finns brister i statens sätt att sköta fastighetsfrågor. Att byggnadsstyrelsen har ansvar för högskolans lokaler medför i många fall onödig byråkrati och försvårar skötseln av fastigheterna.
Enligt utskottets mening är det önskvärt att ansvaret för lokalfrågorna läggs på resp. högskoleenhet. Utskottet anser emellertid att det först vore värdefullt att få pröva detta i form av den försöksverksamhet som motionärerna föreslår. Vad utskottet anfört om försöksverksamhet vid universitetet i Göteborg bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub532 och med anledning av motion 1990/91:Ub696 yrkande 26 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande ansvaret för högskolans lokalhållning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub532 och med anledning av motion 1990/91:Ub696 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet vid universitetet i Göteborg,
18. Ansvaret för högskolans lokalhållning (mom.27)
Larz Johansson (c), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet som" och slutar med "1990/91:Ub696 yrkande 26" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, med hänvisning till att utbildningsministern i proposition 1990/91:87 (s. 46) anmäler sin avsikt att låta lokalkostnaderna ingå i anslagen till grundläggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning fr.o.m. budgetåret 1993/94, att det i detta sammanhang vore befogat att också se över ansvaret för högskolans lokalförsörjning. Utskottet anser således att konsekvenserna av ett decentraliserat lokalförsörjningsansvar för såväl högskolan som byggnadsstyrelsen bör utredas. Enligt utskottets mening bör frågan utredas inom ramen för det beredningsarbete som pågår inom utbildningsdepartementet inför nästa treåriga planeringsperiod för högskolan. Riksdagen bör med bifall till motion 1990/91:Ub696 yrkande 26 och med anledning av motion 1990/91:Ub532 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande ansvaret för högskolans lokalhållning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub696 yrkande 26 och med anledning av motion 1990/91:Ub532 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Ytterligare anslag till utrustning m.m. (mom.32)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "I avvaktan" och slutar med "1990/91:Ub824 yrkande 37" bort ha följande lydelse:
I avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att en större engångsanvisning bör göras redan budgetåret 1991/92 för att tillgodose i första hand grundutbildningens behov av utrustning, då stora svårigheter föreligger att få donationer för sådana ändamål.
Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 37 samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9, 1990/91:Ub693 yrkande 22 och 1990/91:Ub696 yrkande 9 bör anvisa 500 milj.kr. under ett nytt anslag, benämnt Utrustning till grundutbildning m.m. för budgetåret 1991/92. Detta anslag bör fördelas på högskoleenheter av UHÄ.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 37 samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9, 1990/91:Ub693 yrkande 22 och 1990/91:Ub696 yrkande 9 till ett nytt anslag Utrustning till grundutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 500 000000 kr.
20. Ytterligare anslag till utrustning m.m. (mom.32)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "1990/91:Ub824 yrkande 37" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen som framförs i motionerna 1990/91:Ub696 och 1990/91:Ub76 att riksdagen redan budgetåret 1991/92 bör anslå ytterligare resurser för ersättningsanskaffning av inredning, utrustning för grundutbildning och basutrustning för forskning. Utskottet anser att 500 milj.kr. bör anvisas på ett anslag som ställs till UHÄs disposition för fördelning på högskolans grundutbildnings- och fakultetsanslag. Inför nästa års budgetproposition bör UHÄ lämna förslag om fördelning av motsvarande belopp på ifrågavarande verksamhetsanslag.
Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9 och 1990/91:Ub696 yrkande 9 samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub693 yrkande 22 och 1990/91:Ub824 yrkande 37 bör anvisa 500 milj.kr. under ett nytt anslag, benämnt Utrustning m.m. för högskolan.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9 och 1990/91:Ub696 yrkande 9 samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub693 yrkande 22 och 1990/91:Ub824 yrkande 37 till ett nytt anslag Utrustning m.m. för högskolan för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 500 000000 kr.
21. Ytterligare anslag till utrustning m.m. (mom.32)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "I avvaktan" och slutar med "1990/91:Ub824 yrkande 37" bort ha följande lydelse:
I avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att ytterligare resurser bör tillföras för utrustning och lokaler redan budgetåret 1991/92 för att i första hand tillgodose dels det uppdämda behovet av utrustning m.m. i högskolan, dels utrustning till de utökningar av grundutbildningen som utskottet senare under detta riksmöte kommer att förorda i sitt betänkande 1990/91:UbU12. Utskottet anser att 150 milj.kr. bör anvisas på ett anslag som ställs till UHÄs disposition för fördelning på högskoleenheter för de angivna ändamålen.
Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 22 samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9, 1990/91:Ub696 yrkande 9 och 1990/91:Ub824 yrkande 37 bör anvisa 150 milj.kr. under ett nytt anslag, benämnt Utrustning m.m. för högskolan för budgetåret 1991/92.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 22 samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9, 1990/91:Ub696 yrkande 9 och 1990/91:Ub824 yrkande 37 till ett nytt anslag Utrustning m.m. för högskolan för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 150 000000 kr.
Särskilda yttranden
1. Högskolans ställning (mom. 1)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:
Vi hänvisar till vår reservation i finansutskottets betänkande 1990/91:FiU20 om löntagarfondernas avskaffande och till att vi anser att fondernas pengar till viss del skall användas till försöksverksamhet med fristående högskolor i enlighet med vår partimotion 1990/91:Ub722 yrkande 2.
2. Ytterligare högskoleenheter (mom. 9)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
Vi hänvisar till dels vår reservation 6 beträffande inrättande av ytterligare högskoleenheter av viss karaktär i utskottets betänkande 1988/89:UbU18 (rskr. 194), dels vår reservation 6 beträffande inrättande av nya högskoleenheter i utskottets betänkande 1989/90:UbU18 (rskr. 228).
3. Antagning till högskolan (mom. 11)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi hänvisar dels till våra reservationer 2, 3, 6, 9, 10, 12, 14, 16, 17 och 19 i utskottets betänkande 1987/88:32 om urval m.m. till högskoleutbildning (rskr. 330), dels till vår reservation 8 beträffande vissa antagningsfrågor i utskottets betänkande 1989/90:UbU18 (rskr. 228).
4. Antagning till högskolan (mom. 11)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:
Vi hänvisar dels till våra reservationer 2, 4, 6, 9, 17, 19 och 20 i utskottets betänkande 1987/88:32 om urval m.m. till högskoleutbildning (rskr. 330), dels till vår reservation 9 beträffande vissa antagningsfrågor i utskottets betänkande 1989/90:UbU18 (rskr. 228).
5. Lokalkostnader för externfinansierad verksamhet (mom. 18)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Ulf Melin (m) och Margitta Edgren (fp) anför:
Vi hänvisar till vår reservation 46 beträffande kompensation för lokalkostnader i utskottets betänkande 1989/90:UbU25 (rskr. 328).