Vissa fiskefrågor
Betänkande 1992/93:JoU21
Jordbruksutskottets betänkande
1992/93:JOU21
Vissa fiskefrågor
Innehåll
1992/93 JoU21
Sammanfattning
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:184 att prisregleringen på fisk avvecklas i allt väsentligt den 1juli 1993 till följd av internationella överenskommelser.
Med hänvisning till att EES-avtalets ikraftträdande med stor sannolikhet kommer att skjutas upp förordar utskottet att prisregleringen avvecklas senast den 1januari 1994, då generella stödåtgärder skall vara avvecklade enligt 1989 års EFTA-avtal.
Utskottet föreslår att medel som avsatts till konsumentfrämjande åtgärder utnyttjas för långsiktig informationsverksamhet i syfte att öka konsumtionen av fisk.
Utskottet biträder regeringens förslag att regionalstöd skall utgå till fiskare på ost- och sydkusten och på Gotland. Enligt utskottets mening bör ett särskilt anslag tas upp i detta syfte vilket bör finansieras med medel från prisregleringskassan.
Överskottshanteringen bör enligt utskottets mening finansieras från prisregleringskassan.
Till betänkandet fogas två reservationer (s,nyd).
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1992/93:184
1. att riksdagen godkänner att prisregleringen på fisk avvecklas den 1juli 1993,
2. att riksdagen medger att användningen av återstående prisregleringsmedel per den 1juli 1993 får ske enligt de grunder som regeringen beslutar,
3. att riksdagen godkänner vad som anförts om disposition av vissa prisregleringsmedel för särskilda åtgärder under budgetåret 1992/93.
Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om regionalt stöd till fisket, exportfrämjande åtgärder, produktutveckling, informationsverksamhet, fiskets trygghetsförsäkring, utsättning av fisk, bidrag till bildande av producentorganisationer samt överskottshantering av fisk.
Under rubriken Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 har regeringen under nionde huvudtiteln föreslagit
(D 3) 1. att riksdagen godkänner vad som förordats om grunderna för statligt stöd till fisket,
(D 3) 2. att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94 statligt stöd beviljas till särskilda insatser för fisket med sammanlagt högst 25000000kr,
(D 3) 3. att riksdagen till Särskilda insatser för fisket för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 26391000kr.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att prisregleringen på fisk i allt väsentligt avvecklas den 1juli 1993 till följd av internationella överenskommelser.
De prisregleringsmedel som återstår bör enligt förslagen under budgetåret 1993/94 användas för exportfrämjande åtgärder, produktutveckling, informationsverksamhet, fiskets trygghetsförsäkring, utsättning av fisk, stöd till bildande av producentorganisationer på fiskets område samt för att bekosta avvecklingen av prisregleringen.
Det statliga ekonomiska stödet till fiskets rationalisering bör i fortsättningen endast ha formen av bidrag och kreditgarantier och kunna ges i syfte att modernisera fiskeflottan och anpassa dess storlek och sammansättning till fisktillgången. Fiskerilånen avskaffas sålunda. I stället förstärks bidragen. Bidraget för skrotning av fiskefartyg höjs. Statligt stöd i form av lånegaranti skall i fortsättningen kunna lämnas även till fiskodlingsföretag.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1992/93:Jo41 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att främja reproduktionen av naturlax.
1992/93:Jo42 av Sven-Olof Petersson och Elving Andersson(c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avvecklingen av prisregleringen på fisk upphör vid det datum som EES-avtalet träder i kraft, dock senast den 1januari 1994,
2. att riksdagen beslutar att det regionala stödet till syd- och ostkusten reserveras som ett särskilt anslag över budgeten,
3. att riksdagen beslutar att medel för överskottshanteringen tas från normpriskassan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumentbefrämjande insatser.
1992/93:Jo43 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utarbetande av erforderliga författningar om skydd för uppväxande torsk i Östersjön och ytterligare åtgärder för stöd åt yrkesfisket på ost- och sydkusten i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Jo44 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa skrotningsbidrag enligt reglerna inom EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslå regionalt ekonomiskt stöd till fisket i Blekinge,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa licenser på resp. kuststräcka.
1992/93:Jo45 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 17 miljoner kronor under anslaget D3 Särskilda insatser för fisket utgår som bidrag på sätt som förordats i motionen,
2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om återbetalning av prisregleringsmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planerat stillaliggande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumentfrämjande åtgärder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om producentorganisationen Svensk Fisk,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utsättning av fisk.
1992/93:Jo46 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödsystemet för fisket.
1992/93:Jo47 av Åke Carnerö och Christer Lindblom (kds,fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av regionalt inkomststöd och överskottshantering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nya producentorganet.
1992/93:Jo48 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att prisregleringen på fisk avvecklas vid EES-avtalets ikraftträdande, dock senast den 1 januari 1994 och att systemet disponeras i samma omfattning och nivå som regleringsåret 1992/93,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prisregleringsavgiften tas ut på inhemsk och importerad fisk med samma nivå som för innevarande budgetår, längst till den 1 januari 1994,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel avsatta för konsumentfrämjande åtgärder inom prisregleringskassan bör överföras till ett nybildat Svensk Fisk och användas för långsiktiga informationsinsatser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 5 miljoner kronor upptas som ett nytt budgetanslag för regionalt stöd till syd- och ostkusten inkl. Gotland.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992/93
1992/93:Jo401 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad gräns för trålfiske i Öresund.
1992/93:Jo404 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitik och EG när det gäller yrkesfisket i Bottenhavet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete mellan Sverige och Finland angående Bottenhavsfiskets framtid.
1992/93:Jo405 av Ingrid Näslund och Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förhandlingar på nytt tas upp med den norska regeringen om möjligheter till ökade fiskekvoter för Sverige i de norska fiskevattnen vad beträffar bl.a. vitfisk.
1992/93:Jo410 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergång till s.k. fyrkantsmaska vid torskfiske och höjning av minimimåttet på torsk och gös,
1992/93:Jo411 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för det svenska fisket.
1992/93:Jo412 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motion 1992/93:A470 om fiskenäringen i Skåne.
1992/93:Jo414 av Christer Lindblom och Agne Hansson (fp,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ostkustfiskets framtid.
1992/93:Jo417 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en satsning på en marknadsföringskampanj för svensk fisk.
Utskottet
Bakgrund
Prisregleringssystemet på fisk har fungerat i sin nuvarande form sedan år 1981. Sedan några år förbereds en avreglering. År 1989 träffades inom EFTA en överenskommelse om införlivande av handeln med fisk i frihandelsområdet. Enligt överenskommelsen skall statligt stöd till fiskerisektorn som snedvrider konkurrensen vara avvecklat vid årsskiftet 1993/94. Sedermera har EES-överenskommelsen framförhandlats med ytterligare konsekvenser för fisket. De internationella överenskommelserna får till följd att generella stödåtgärder inte längre kan ges. I den nu föreliggande propositionen ges följande bakgrundsteckning till regeringens förslag.
Propositionen
Regeringen bemyndigade den 8 juli 1992 chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att mot bakgrund av de internationella överenskommelser som träffats på bl.a. fiskets område utreda fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter (dir.1992:83). Till utredaren är knuten en parlamentarisk referensgrupp. Utredaren skall redovisa sina slutliga förslag till regeringen senast den 1 juli 1993. Utredaren har den 16december 1992 i delbetänkande (SOU1992:136) Svenskt fiske -- nuläge och utvecklingsmöjligheter lämnat förslag till särskilda åtgärder per den 1juli 1993. Betänkandet har remissbehandlats.
Fiskeriverket har på regeringens uppdrag utrett vissa frågor om fisket med anledning av EES-avtalet. Verket har redovisat uppdraget i en promemoria den 4juni 1992. Promemorian beskriver reglerna för statsstöd till fisket inom EG och jämför dessa med motsvarande svenska bestämmelser. Vidare beskrivs EES-avtalets bestämmelser om etablering och konsekvenserna av dessa för svenskt fiske. Promemorian beskriver vidare EG:s regelverk för producentorganisationer på fiskets område och lämnar vissa förslag till åtgärder. Slutligen lämnas förslag till hur de för konsumentfrämjande åtgärder avsatta medlen inom prisregleringskassan för fisk bör användas. Även Fiskeriverkets promemoria har remissbehandlats.
EFTA-staterna träffade våren 1989 en överenskommelse om att fisk och andra marina produkter skulle omfattas av bestämmelserna i EFTA-konventionen fr.o.m. den 1juli 1990. Varje form av statligt stöd till fiskerisektorn som snedvrider konkurrensen skulle vara avskaffat senast den 1januari 1994. I proposition 1989/90:123 om fisket redovisades EFTA-överenskommelsen och dess konsekvenser för svensk fiskeripolitik. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag att godkänna överenskommelsen (bet.1989/90:JoU22, rskr.1989/90:341). I proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt redogjordes för nödvändiga anpassningar av prisregleringen på fisk till följd av överenskommelsen. Riksdagen lämnade regeringens redovisning utan erinran och uttalade samtidigt att den svenska avregleringen på fiskets område bör ske i takt med motsvarande process i övriga EFTA-länder (bet.1990/91:JoU25, rskr.1990/91:283).
I proposition 1991/92:120 om reglering av priserna på fisk m.m. redogjordes bl.a. för vissa riktlinjer för framtida förändringar av prisregleringssystemet för fisk. Av redogörelsen framgår att prisregleringsavgiften, som i dag helt finansierar prisregleringen, och alla generella pristillägg inom prisregleringen avvecklas i och med utgången av budgetåret 1992/93 till följd av internationella överenskommelser. Genom dessa åtgärder ändras förutsättningarna för regleringsföreningen Svensk Fisk, ekonomisk förening, att fortsätta sin verksamhet efter den 1juli 1993. Jordbruksministern framhöll då att det är angeläget att den kompetens som finns hos Svensk Fisk tas till vara för att i linje med anpassningen till EG underlätta bildandet och driften av en producentorganisation. Om en sådan organisation bildas är det, enligt vad jordbruksministern då anförde, rimligt att staten bidrar med vissa prisregleringsmedel under uppbyggnaden av denna. Den betydelsefulla informationsverksamhet som Svensk Fisk bedriver borde fortsätta. Han framhöll också att finansieringen av utsättning av fisk och den kollektiva trygghetsförsäkringen på fiskets område, som i dag bekostas av prisregleringsmedel, blir en fråga för yrkesfisket.
Riksdagen biträdde i väsentliga delar regeringens förslag i propositionen och uttalade bl.a. följande (bet.1991/92:JoU20, rskr.1991/92:304). Med anledning av EFTA-överenskommelsen är det angeläget att obalanser i fiskets konkurrensförhållanden inte accentueras genom statliga stödåtgärder och att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för den händelse konkurrensförhållandena skulle snedvridas genom åtgärder i något annat EFTA-land. Det blir enligt riksdagen av avgörande betydelse för svenskt fiskes framtid att Sverige i de kommande förhandlingarna om medlemskap i EG förmår att förhandla sig till lika stora andelar i EG:s samlade fiskepolitiska resurser som Sverige avstår från i samband med medlemskapets verkställighet. De medel som står till förfogande inom ramen för prisregleringen för fisk bör i större utsträckning än hittills användas för åtgärder som främjar näringens konkurrenskraft. Det är enligt riksdagen angeläget att Sverige även i framtiden har en vital och bärkraftig fiskerinäring. Fisket har stor betydelse för försörjningen i många regioner, och inte minst i glest bebyggda trakter. Riksdagen hade ingen invändning mot de riktlinjer för den framtida anpassningen av fisket till ett eventuellt EG-inträde som skisserades i propositionen.
I proposition 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) redovisades bl.a. vissa konsekvenser för fisket till följd av EES-avtalet. Av redovisningen framgår att avtalet behandlar en rad väsentliga områden inom fiskerisektorn, även om EFTA-staterna inte tar över EG:s regelverk på fiskets område och således inte heller ansluts till EG:s gemensamma fiskeripolitik. Bl.a. återfinns i avtalet tullättnader för vissa fiskprodukter samt bestämmelser om statsstöd, gränsskydd, marknadsreglering och direktlandningar. Riksdagen beslutade i november 1992 att godkänna EES-avtalet (bet.1992/93:EU1, rskr.1992/93:18). Avtalet beräknas kunna träda i kraft den 1juli 1993.
Sverige ansökte sommaren 1991 om medlemskap i EG. Medlemskapsförhandlingarna inleddes den 1 februari 1993. Målet är ett medlemskap från den 1januari 1995 och i anslutning härtill en fullständig integration i EG:s gemensamma fiskeripolitik. Sverige kommer i förhandlingarna att framföra krav på fiskemöjligheter motsvarande det traditionella svenska fisket i omgivande vatten samt i Nordsjön. Vidare kommer Sverige att kräva att EG:s tullar på svensk fisk och svenska fiskprodukter avskaffas från den dag Sverige blir medlem. För Sverige är det av största vikt att upprätthålla och utveckla sådana regionalpolitiska åtgärder på fiskets område som motiveras av ett strängt klimat, långa avstånd och andra ogynnsamma villkor.
Av den lämnade redovisningen framgår att svenskt fiske under de närmaste åren står inför stora förändringar. Det ger anledning att anpassa delar av den svenska fiskeripolitiken till de nya förhållandena. Förändringarna bör enligt jordbruksministern påbörjas redan nu så att övergången kan ske så smidigt som möjligt. Även andra skäl talar för att justeringar görs redan nu. Jordbruksministern tänker då särskilt på de akuta svårigheterna inom det svenska fisket. Utredarens förslag och remissinstansernas yttranden utgör enligt hans mening lämpliga utgångspunkter för utformningen av de förändringar som föreslås i propositionen.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att EES-avtalet enligt de ursprungliga intentionerna skulle träda i kraft den 1januari 1993. Tiden för ikraftträdandet har dock efter hand förskjutits. EFTA-medlemmen Schweiz har på grund av ett negativt utfall i en folkomröstning inte kunnat ratificera avtalet. Därefter har ett protokoll med justeringar av avtalet om EES-området framförhandlats. I proposition 1992/93:225 föreslår regeringen riksdagen att godkänna protokollet. Något exakt datum för EES-lagens ikraftträdande har dock inte angivits. Med hänsyn till den rådande osäkerheten om när EES-avtalet träder i kraft föreslår utskottet i den följande framställningen att tiden för avvecklingen av fiskprisregleringen senareläggs. Därmed kommer även utrymmet för stödåtgärderna att något vidgas.
Fiskerinäringens situation
Propositionen
Den svenska fiskerinäringen befinner sig för närvarande i en mycket bekymmersam situation förorsakad av flera samverkande faktorer. Beståndet av torsk i Östersjön är svagt som en följd av bl.a. brist på saltvatteninflöde från Västerhavet under en lång period, hårt fisketryck och störningar i miljön. Mot denna bakgrund har Fiskerikommissionen för Östersjön för år 1993 förordat sänkta tillåtna fångstmängder för torsk. Bristen på torsk i Östersjön har medfört att detta fiske i många fall blivit företagsekonomiskt olönsamt. Möjligheterna att övergå till annat fiske är begränsade, eftersom fisket efter de flesta kommersiella arterna är kvoterat. Bestånden av sill och strömming är relativt goda, medan marknaden för dessa arter är fortsatt svag.
Gynnsamma klimatiska förutsättningar under januari 1993 har medfört att stora mängder saltvatten har strömmat in i Östersjön. Detta förhållande bör på ett avgörande sätt kunna påverka torskbeståndets förmåga att reproducera sig, vilket på några års sikt bör ge resultat i form av bättre bestånd och större fångstmängder. En förutsättning härför är dock ett ansvarsfullt fiske under tiden.
De internationella överenskommelser som vi har träffat de senaste åren medför att det inte längre är möjligt att stödja fisket genom generella pristillägg. Dessa har i huvudsak lämnats för sill och strömming. Förändringen innebär att förutsättningarna för fiske ändras radikalt framför allt för fiskeföretagen på syd- och ostkusten.
De minskade landningarna av torsk från Östersjön har även skapat stora problem för de företag som har specialiserat sig på beredning av torsk. För närvarande har flertalet företag ställt in betalningarna eller försatts i konkurs. Företag som arbetar med beredning av sill har avsättningsproblem till följd av bl.a. ofördelaktiga konkurrensförhållanden på EG-marknaden.
Fiskerinäringens situation påverkas även av omläggningen av den generella näringspolitiken. Omläggningen innebär bl.a. att politiken inriktas på att genom generella åtgärder såsom skattesänkningar skapa goda förutsättningar för företagandet i Sverige och på att konkurrenssnedvridande och selektiva företagsstöd avvecklas.
Motionerna
I flera motioner uttrycks oro över den bristande tillgången på torsk i Östersjön. I motion Jo43(s) framhålls att regeringen infört totalstopp för torskfiske (i delar av Östersjön) under lektiden i år. Motionären finner detta lovvärt. Emellertid är åtgärden enligt hans mening otillräcklig för att skydda uppväxande torsk. Han anser därför att erforderliga författningar om skydd för uppväxande torsk i Östersjön bör utarbetas. Som exempel anförs skärpt tillsyn av fångster av undermålstorsk, s.k. minktorsk, införande av större minimimått, utbyte av visst trålmaterial samt ytterligare åtgärder för att stödja fiskeföretagen vid stillaliggande.
I den fristående motionen Jo410 (kds) yrkande2 föreslås ett tillkännagivande om övergång till s.k. fyrkantsmaska vid torskfiske och höjning av minimimåttet på torsk och gös, och i motion Jo411(s) yrkas på åtgärder för det svenska fisket mot bakgrund av den pressade situationen.
Utskottets överväganden
Utskottet delar den oro över havsfiskets utveckling som uttalas av regeringen och motionärerna. Som framhålls i motion Jo43 har regeringen för att bidra till upprätthållande av torskreproduktionen infört fiskeförbud på torsk i delar av Östersjön under lekperioden, från den 1april till utgången av juli månad 1993. Förhoppningar finns då att årets lekperiod skall resultera i en starkare årgång med hjälp även av ett syrerikt saltvatten som trängt in genom Bälten och Öresund under årets januaristormar.
Ansvaret för regleringen av skyddet för uppväxande torsk ligger i första hand på Fiskeriverket som enligt sin instruktion bl.a. har att främja forskning och bedriva utvecklingsverksamhet på fiskets område. Verket har vidare att i enlighet med myndighetens sektorsansvar för miljön verka för ett rikt och varierat fiskbestånd och ett ansvarsfullt fiske. Enligt vad utskottet erfarit driver också verket genom Havsfiskelaboratoriet, delvis inom det nordiska samarbetet och även i samordning med EG, ett intensivt arbete med att utveckla fiskemetoder och förbättra redskapen för att underlätta riktade fångster av olika slags fisk och av olika storlekar av fisken. Flera projekt genomförs med medel från Nordiska Ministerrådet och i samarbete med berörda EG-organ. Som exempel kan nämnas införande av fyrkantiga maskor i torsktrålar för att medge för småtorsk att slippa ut ur trålen.
Det anförda visar att regeringen och den närmast ansvariga myndigheten nära följer och söker påverka utvecklingen. Havsfiskets internationella karaktär gör det naturligt för olika länders myndigheter att samarbeta i forsknings- och utvecklingsarbetet på fiskets område. Syftet med motion Jo42 får anses tillgodosett med det anförda. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida är ej påkallad.
Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo411.
Motion Jo410 yrkande 2 avstyrks med hänvisning till det ovan anförda och till det faktum att motionären tar upp utpräglade myndighetsfrågor.
Anpassningsåtgärder
Propositionen
Avveckling av prisregleringen på fisk
Regeringen föreslår att prisregleringen på fisk i allt väsentligt upphör den 1juli 1993. Under budgetåret 1993/94 bör medel från prisregleringskassan för fisk användas för avveckling av prisregleringen, exportfrämjande åtgärder, produktutveckling, informationsverksamhet, fiskets trygghetsförsäkring, utsättning av fisk och bidrag till bildande av producentorganisationer.
Jordbruksministern erinrar om att grunderna för prisregleringen beslutades av riksdagen år 1978 och att de senare kompletterades år 1981. Prisregleringen är så uppbyggd att den skall styra fisket mot lönsamhet och samtidigt utjämna variationer i fiskares inkomster. I proposition 1991/92:120 om reglering av priserna på fisk m.m. redogjordes bl.a. för vissa riktlinjer gällande framtida förändringar av prisregleringssystemet för fisk. Av redogörelsen framgår att prisregleringsavgiften och alla generella pristillägg bör avvecklas i och med utgången av budgetåret 1992/93 till följd av internationella överenskommelser, nämligen 1989 års EFTA-avtal och EES-avtalet.
Mot den bakgrunden föreslår jordbruksministern att prisregleringen på fisk i allt väsentligt upphör från den 1juli 1993. Dock kvarstår överskottshanteringen av fisk. Det innebär bl.a. att Fiskeriverket i fortsättningen har att fatta beslut om gällande återtagspriser för olika fiskslag.
Motionerna
I flera motioner framhålls att det är osäkert om EES-avtalet träder i kraft vid kommande halvårsskifte. Om så inte blir fallet finns det enligt motionärerna anledning uppskjuta avvecklingen till den 1januari 1994, vilket är den tidpunkt då generella stöd skall vara avvecklade enligt EFTA-avtalet, eller det tidigare datum då EES-avtalet träder i kraft. Yrkanden härom framförs i motionerna Jo42(c) yrkande1 och Jo48(s). Enligt sistnämnda motion bör prisregleringssystemet under tiden disponeras i samma omfattning och nivå som regleringsåret 1992/93 (yrkande1). Prisregleringsavgiften bör tas ut på inhemsk och importerad fisk med samma nivå som för innevarande budgetår, längst till den 1januari 1994 (yrkande2). Likartade överväganden görs i motionerna Jo45(nyd) och Jo47(kds,fp) utan att dock något yrkande framställs i detta avseende.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens principiella förslag beträffande prisregleringssystemets avskaffande.
Utskottet har inledningsvis erinrat om att tidtabellen för EES-avtalets ikraftträdande förskjutits sedan propositionen framlagts. Anledningen är mellankommande omständigheter som man från svensk sida inte haft möjlighet att påverka. Mot den bakgrunden finns det enligt utskottets mening anledning att förskjuta tidpunkten för prisregleringssystemets avveckling. Enligt den gällande överenskommelsen inom EFTA från 1989 skall några generella stödåtgärder som påverkar konkurrensförhållandena inte få finnas efter den 1januari 1994. Utskottet förordar med hänsyn härtill att prisregleringssystemet avvecklas den 1januari 1994. Regeringen bör dock ha möjlighet att besluta om avregleringen vid annan lämplig tidpunkt under andra halvåret 1993, för den händelse så bedöms nödvändigt på grund av EES-avtalets ikraftträdande. Utskottets ställningstagande innebär givetvis att prisregleringsavgifter uttas så länge prisregleringen bibehålls.
Riksdagen bör således med anledning av regeringens förslag och med anledning av motionerna Jo42 yrkande1 och Jo48 yrkandena1 och2 godkänna att prisregleringen på fisk avvecklas den 1januari 1994 eller vid ett tidigare datum varom regeringen får besluta. Därigenom tillgodoses även synpunkterna i motionerna Jo45 och Jo47.
Informationsverksamhet -- konsumentfrämjande insatser
Propositionen
Svensk Fisk bedriver i dag olika former av informationsverksamhet. Denna betydelsefulla verksamhet bör fortsätta och handhas av lämpligt organ i vilket företrädare bör finnas för fiskerinäringen i vid bemärkelse. 5miljoner kronor bör avsättas för ändamålet under budgetåret 1993/94.
I propositionen erinras vidare om att det ankommer på regeringen att besluta om den närmare användningen av de medel som inom prisregleringskassan är avsatta för konsumentfrämjande åtgärder.
Motionerna
I flera motioner diskuteras användningen av medel som avsatts inom prisregleringskassan för konsumentfrämjande åtgärder. Enligt motion Jo42(c) yrkande4 vore det lämpligt att dessa medel överfördes så att Svensk Fisk kunde använda avkastningen på kapitalet för att fortsätta sin etablerade informations- och upplysningsverksamhet. Motsvarande yrkanden återfinns i motion Jo48(s) yrkande3 och Jo417(fp). Enligt motion Jo47(kds,fp) yrkande2 bör dessa medel avsättas till den föreslagna nya producentorganisationen, i vilken företrädare bör finnas för fiskerinäringen i vid bemärkelse, och även för konsumentintresset.
I motion Jo45 (nyd) yrkande 4 föreslås att fiskare som motprestation för stilleståndsersättning aktivt skall få möjlighet att delta i informationsarbetet vid skolor, storhushåll och mässor.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att 5miljoner kronor avsätts ur prisregleringskassan för Svensk Fisks informationsverksamhet under det kommande budgetåret.
Som framgår av propositionen ankommer det på regeringen att besluta om den närmare användningen av medel som reserverats för konsumentfrämjande åtgärder. Regeringen har i sitt uppdrag till Fiskeriverket inför regleringsåret 1992/93 angett att medlen bör användas för mer långsiktigt verkande åtgärder.
Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter har på basis av förslag från Fiskeriverket föreslagit att medlen huvudsakligen bör användas för en väl utarbetad informationskampanj som syftar till att långsiktigt öka intresset för fisk och fiskprodukter. En sådan måste enligt utredningen betraktas som en åtgärd som gynnar såväl det svenska fisket som de svenska konsumenterna, inte minst från folkhälsosynpunkt. Medlen bör fonderas och förstärkas med medel från fiskbranschen i vid bemärkelse. Informationsinsatserna bör enligt utredningen genomföras av ett ombildat Svensk Fisk eller någon annan organisation med brett stöd bland fiskets och fiskbranschens organisationer på grundval av översiktliga riktlinjer som beslutas av regeringen.
Utskottet erinrar om att sammanlagt 30miljoner kronor avsattes i 1987 och 1988 års prisförhandlingar för att kompensera konsumenterna för höga torskpriser. Utskottet delar den mening som framförts i motionerna att medlen bör utnyttjas för långsiktig informationsverksamhet till förmån för fiskkonsumtionen. Medlen bör överföras till ett särskilt konto. När Svensk Fisk ombildas finns det anledning att uppdra åt detta organ att administrera informationsverksamheten. Konsumentintressena och fiskbranschen i vid bemärkelse bör vara väl företrädda vid utarbetandet och genomförandet av informationen.
Vad utskottet anfört om användningen av de medel som reserverats för konsumentfrämjande åtgärder bör riksdagen med anledning av motionerna Jo42 yrkande4, Jo47 yrkande2, Jo48 yrkande3 och Jo417 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet har ingen erinran mot den tanke som framförs i motion Jo45 yrkande4 om att fiskare som motprestation för stilleståndsersättning skall få möjlighet att aktivt delta i informationsarbetet. Sådana insatser bör i första hand grundas på frivilliga åtaganden. Något riksdagsuttalande härom bör således inte göras.
Övriga anpassningsåtgärder
Propositionen
Regionalt stöd till fisket
Under innevarande budgetår lämnas ett särskilt stöd i form av regionalt pristillägg för sill och strömming till fiskare bosatta vid syd- och ostkusten och på Gotland. De internationella överenskommelserna på fiskets område begränsar möjligheterna att i fortsättningen stödja fisket. Utredaren avser att i slutbetänkandet återkomma med förslag till sådant regionalpolitiskt stöd till fisket som kan rymmas inom EG:s regionalpolitik.
Jordbruksministern är inte nu beredd att ta ställning till förslag om transportstöd till fisket vid norra ostkusten. Med tanke på den bekymmersamma situationen för fisket i Östersjön är det emellertid motiverat med särskilda åtgärder under nästa budgetår. Fiskare på syd- och ostkusten inkl. Gotland bör därför under nästa budgetår erhålla ett inkomststöd i form av ett engångsvis utbetalt belopp. Beloppet bör motsvara det stöd som under innevarande budgetår har utbetalats som regionalt pristillägg för sill och strömming på syd- och ostkusten inkl. Gotland. Beloppet beräknas till ca 5miljoner kronor. Stödet bör lämnas från ett nytt anslag som tas upp i det följande.
Utsättning av fisk
Fiskeriverkets verksamhet med utsättning av fisk bör till den del som finansieras med prisregleringsmedel fortsätta med samma omfattning som under innevarande budgetår i avvaktan på utredningens slutliga förslag. Verksamheten bör finansieras med medel från prisregleringskassan. Jordbruksministern beräknar kostnaderna härför till 9miljoner kronor.
Ny lagstiftning om marknadsreglering på fiskets område, m.m.
Marknadsregleringen av fisk inom EG har som mål att stabilisera marknaden, garantera ett säkert och stabilt utbud på marknaden samt att tillförsäkra konsumenterna skäliga priser och god kvalitet. För att uppnå dessa mål tillämpas inom EG:s fiskeripolitik fyra medel, nämligen försäljningsbestämmelser, producentorganisationer, prisreglering och regler för handel med tredje land. Jordbruksministern har för avsikt att senare i vår föreslå regeringen att lägga fram ett förslag till lag om marknadsreglering på fiskets område inkl. bestämmelser för producentorganisationer.
Bidrag till bildande av producentorganisationer
Producentorganisationerna bildas på initiativ av producenterna. De har till uppgift att vidta åtgärder i syfte att säkra ett rationellt fiske och goda försäljningsvillkor. En producentorganisation tillåts inte inta en dominerande ställning inom den gemensamma marknaden. Jordbruksministern anser att det finns flera fördelar med en producentorganisation framför flera sådana. Han beräknar att högst 5miljoner kronor ur prisregleringskassan behöver avsättas för uppbyggnaden.
Överskottshantering av fisk
Det är både möjligt och önskvärt att vi i Sverige behåller en överskottshantering på fisk, främst med hänsyn till dess stora betydelse för sill- och strömmingsfisket, framhåller jordbruksministern. Enligt hans mening bör verksamheten, liksom fallet är inom EG, bedrivas inom ramen för den eller de producentorganisationer som bildas. Enligt danska erfarenheter krävs en viss tid för att fullfölja bildandet av en sådan organisation. För att underlätta övergången till det nya systemet bör Svensk Fisk övergångsvis ansvara för överskottshanteringen av fisk, dock längst till den 1januari 1994. För budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för verksamheten till högst 4miljoner kronor. Den bör finansieras med medel från ett nytt anslag (D3).
Återbetalning av prisregleringsmedel
Utredaren har föreslagit att det bör ges restitution av den prisregleringsavgift som fiskberedningsföretag och grossister har erlagt för fisk som finns i lager det datum då avgiften avvecklas. Jordbruksministern framhåller att det enligt förordningen (1986:428) om prisreglering på fiskets område ankommer på Fiskeriverket att besluta i frågan.
Motionerna
I några fristående motioner framförs förslag som rör EG-förhandlingarna och dessas regionalpolitiska aspekter. Enligt motion Jo404(s) bör riksdagen göra ett tillkännagivande om regionalpolitik och EG när det gäller yrkesfisket i Bottenhavet (yrkande1) samt om samarbete mellan Sverige och Finland angående Bottenhavsfiskets framtid (yrkande2). Enligt motion Jo405(kds) bör förhandlingar på nytt tas upp med den norska regeringen om möjligheter till ökade fiskekvoter för Sverige i de norska fiskevattnen. Enligt motionen är den svenska torskkvoten så obetydlig jämfört med andra länders kvot att man kan tala om diskriminering av svenskt fiske.
I motion Jo41 (s) framhålls att det är av största vikt att gemensamma åtgärder vidtas från såväl svensk som finsk sida för att tillförsäkra och stärka reproduktionen av naturlaxen i de återstående outbyggda älvarna runt Bottenviken. I Torne älv som är en av Nordens bästa reproduktionsälvar har åtgärder vidtagits från svensk sida för att främja reproduktionen av naturlax. Motsvarande åtgärder från finsk sida har icke varit lika kraftfulla. Regeringen bör därför skyndsamt ta upp förhandlingar med den finska regeringen om åtgärder för att rädda den naturlekande laxen i de återstående älvarna runt Bottenviken, anser motionärerna.
Enligt motion Jo45 (nyd) yrkande 5 är det angeläget att fiskarna får ett eget utökat ansvar för marknadsföringen av fisk. Duktiga säljare och informatörer bör utbildas bland fiskarbefolkningen. Motionären anför vidare att fiskarna själva bör ges ett ökat ansvar för fiskutsättningar, vilket på sikt kan skapa en ökad marknad (yrkande6). Enligt yrkande2 i samma motion bör regeringens förslag om restitution av erlagd prisregleringsavgift avslås. Motionären anför att en taktisk planering för att erhålla medel inte bör genomföras eftersom endast några få intressenter berörs.
Utskottets överväganden
I likhet med jordbruksministern anser utskottet att det är angeläget att fiskarna på syd- och ostkusten och på Gotland även under kommande år får ett inkomststöd. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av den bekymmersamma situationen för fisket i Östersjön. Utskottet tillstyrker alltså i sak regeringens förslag men har en annan uppfattning om hur stödet skall anvisas och finansieras. Finansieringsfrågan tas upp i samband med anslagsbehandlingen.
Som jordbruksministern framhåller kommer det att bli anledning att återkomma till frågan om stöd till fisket vid norra ostkusten sedan utredaren i slutbetänkandet framlagt förslag till sådant regionalpolitiskt stöd till fisket som kan rymmas inom EG:s regionalpolitik. Utskottet vill i det sammanhanget framhålla vikten av att Sverige i förhandlingarna om EG-medlemskap uppmärksammar även fiskesamarbetet med våra nordiska grannländer liksom även våra intressen av fiske i Norges fiskezon. Utskottet förutsätter att dessa frågor beaktas i förhandlingsarbetet. Därmed tillgodoses i väsentlig del motionerna Jo404 och Jo405. De påkallar inte något särskilt riksdagsuttalande.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om utsättning av fisk och tillstyrker alltså detta.
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna bakom motion Jo41 om vikten av att åtgärder till skydd för den viltlekande laxen vidtas på båda sidor om Bottniska viken. Den viltlekande laxens fortlevnad kräver att fiskevården intensifieras. Utskottet har senast diskuterat laxproblematiken i budgetbetänkandet JoU13. När det gäller Torneälven erinrar utskottet om att fiskevården där lyder under Gränsälvkommissionens ansvarsområde. Utskottet har erfarit att förhandlingar om revision av kommissionens instruktion förbereds och utgår från att även frågan om fiskevården kommer att beaktas i det sammanhanget. Någon vidare riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo41 synes icke påkallad.
Förslaget i motion Jo45 om att fiskarna själva bör ges ett ökat ansvar för fiskutsättningar ligger i linje med uttalandena i propositionen. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd från riksdagens sida i denna del.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i propositionen om producentorganisation. Eftersom en sådan skall vara upprättad på initiativ av producenterna, dvs. fartygsägarna, är det naturligt att fiskarna får ett eget utökat ansvar för marknadsföringen av fisk. Utskottet har i detta avseende ingen annan mening än vad som sägs i motion Jo45 (yrkande5). Något särskilt uttalande från riksdagens sida är inte påkallat.
Utskottet har heller ingen erinran mot vad som sägs i propositionen om vikten av att vi i Sverige behåller en överskottshantering på fisk. Med hänsyn till den senareläggning av avregleringen som utskottet förordat i det föregående kan en eventuell förlängning av Svensk Fisks uppdrag vara befogat, utöver vad som förordas i propositionen. Vidare finner utskottet, i likhet med vad som yrkas i flera motioner, att överskottshanteringen även i fortsättningen så långt utrymme finns bör finansieras med medel från prisregleringskassan. Utskottet återkommer till denna fråga i samband med behandlingen av anslagsförslagen.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i propositionen om restitution av prisregleringsmedel. Utskottet konstaterar att det ankommer på Fiskeriverket att besluta i frågan. Riksdagen bör avslå motion Jo45 såvitt nu är i fråga (yrkande2).
Utskottet har ingen erinran mot vad som i övrigt anförs i propositionen. Regeringens förslag under rubrikerna Exportfrämjande åtgärder, Produktutveckling, Fiskets trygghetsförsäkring, Kontrollverksamhet, Statistik på fiskets område och Disposition av vissa prisregleringsmedel tillstyrks alltså eller föreslås lämnade utan erinran i de delar som inte särskilt kommenterats.
Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94
NIONDE HUVUDTITELN (D. Fiske)
Särskilda insatser för fisket (D 3)
Propositionen
1991/92 Utgift * 12 499 792 1992/93 Anslag * 9 391 000 1993/94 Förslag 26 391 000
* Anslagen Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, Bidrag till fiskets rationalisering m.m., Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske.
Jordbruksministern föreslår att bidrag till fiskets rationalisering, bidrag till skrotning, bidrag vid planerat stillaliggande med fiskefartyg, regionalt stöd till fisket, överskottshantering och kvalitetskontroll på fiskets område skall finansieras över detta anslag fr.o.m. budgetåret 1993/94. Bidrag till fiskets rationalisering bör i fortsättningen kunna ges i syfte att modernisera fiskeflottan och långsiktigt anpassa dess storlek och sammansättning till fisktillgången. Bidraget för skrotning av fiskefartyg höjs. Fiskerilånen avskaffas. Statligt stöd i form av lånegaranti medges i fortsättningen även till fiskodlingsföretag.
Fiskerilån kan lämnas enligt förordningen om statligt stöd till fiskerinäringen. För att öka flexibiliteten i användningen av rationaliseringsstödet bör lånen slopas och ersättas med bidrag. Enligt utredaren motsvarar det statliga subventionsvärdet i fiskerilånen ca 17miljoner kronor.
Från budgetåret 1993/94 bör i stället för fiskerilån ett nytt instrument införas i fiskeripolitiken. Således bör det som ett alternativ till skrotning av fiskefartyg och som en metod att tillfälligt minska fångsterna inom fiskeflottan vara möjligt att erhålla statligt stöd vid planerat stillaliggande med fiskefartyg.
Regeringens förslag till anpassningsåtgärder som avser åtgärder av långsiktig karaktär, dvs. regionalt stöd till fisket, överskottshantering och kvalitetskontroll på fiskets område bör fr.o.m. budgetåret 1993/94 finansieras med medel från här ifrågavarande anslag.
Motionerna
I motion Jo412 (s) om fiskerinäringen i Skåne varnas för risken av att de nuvarande fiskeriföretagen slås ut. Vid sidan av de åtgärder som gjorts och kan vidtas för att modernisera fiskeflottan anvisar motionärerna metoden att använda ett planerat stillaliggande för att tillfälligt minska fångskapaciteten. Ersättningen bör enligt deras mening i detta fall anpassas till EG:s nivåer och beräknas så att den -- inom den tillåtna ramen -- täcker fiskeriföretagets faktiska kostnader. Ett likartat resonemang förs i motion Jo414(fp,c) om ostkustfiskets framtid. Enligt motionen är det väsentligt för ostkustfisket att ersättningen vid den fångstbegränsning som beslutats för torsk får en bra lösning, t.ex. vid planerat stillaliggande.
I flera motioner framhålls att de 17 miljoner kronor som står till förfogande efter avskaffandet av fiskerilånen bör användas för sitt avsedda rationaliseringssyfte och inte tas i anspråk för det regionala stödet och inte heller för överskottshanteringen av fisk. Riksdagen bör därför besluta att det regionala stödet till syd- och ostkusten reserveras som ett särskilt anslag över budgeten. Yrkanden härom framställs i motionerna Jo42(c) yrkande2 och Jo48(s) yrkande4. Enligt sistnämnda motion bör medlen tas upp på ett nytt budgetanslag för regionalt stöd till syd- och ostkusten inklusive Gotland. Detta är särskilt viktigt med tanke på medlemskapsförhandlingarna med EG och möjligheterna till utökat regionalt stöd. I motion Jo42(c) yrkande3 yrkas vidare att medel för överskottshanteringen tas från "normpriskassan". Enligt motion Jo45(nyd) yrkande1 bör riksdagen besluta att 17miljoner kronor under anslaget D3 Särskilda insatser för fisket utgår som bidrag. Det finns inte någon anledning att frångå utredningens förslag, anför motionären. I motion Jo47(kds,fp) yrkande 1 förordas att regionalt inkomststöd och överskottshantering finansieras via prisregleringskassan. De medel som kvarstår sedan fiskerilån dragits in -- 17miljoner kronor -- bör oavkortat användas till rationaliseringsstöd, inte minst mot bakgrund av de stora investeringsbehov som föreligger vid en anpassning till EG, anser motionärerna.
Enligt motion Jo44 (s) yrkande 1 bör samma regler för skrotningsbidrag införas som de som gäller inom EG-länderna, t.ex. Danmark. Motionärerna yrkar vidare att riksdagen anvisar 15miljoner kronor som ekonomiskt stöd till fisket i Blekinge genom omdisponering inom anslaget (yrkande2). Slutligen föreslås att fiskeresurserna fördelas regionalt genom att licenser utfärdas för respektive kuststräckor (yrkande3).
I motion Jo45 (nyd) yrkande 3 förordas att ersättningen vid stillaliggande kopplas till någon form av motprestation som t.ex. arbetsinsatser som är till nytta för Sverige och/eller näringen.
Enligt motion Jo46 (m) bör riksdagen göra ett tillkännagivande om stödsystemet. I ett läge där det på grund av våra internationella bindningar inte längre är möjligt att stödja fisket genom generella pristillägg måste lösningar sökas som leder till en sund utveckling av fisket och som säkrar fortbeståndet av fisk, framhåller motionären.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att slopa fiskerilånen och att utnyttja subventionsdelen av dessa för bidrag till fiskets rationalisering och stöd vid planerat stillaliggande m.m.
Ett statligt stöd vid planerat stillaliggande med fiskefartyg utgör, som jordbruksministern och flera motionärer framhållit, en metod att tillfälligt minska fångsterna inom fiskeflottan. Utskottet biträder regeringens förslag att höja bidragsnivån för att den bättre skall svara mot de faktiska kostnaderna vid stillaliggande. Tillsammans med de övriga förslag om stöd till rationaliseringen och om regionalt stöd som framläggs i propositionen och som biträds av utskottet tillgodoses motionerna Jo412 och Jo414 i väsentliga delar. Dessa motioner bör alltså inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Med det anförda bör även motion Jo46 lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet har i det föregående föreslagit att avvecklingen av prisregleringssystemet skjuts upp till den 1januari 1994. Utskottets ställningstagande innebär att ett visst utrymme skapas för att med prisregleringsmedel finansiera åtgärder som enligt propositionen bör belasta anslaget (D3). Utskottet delar den mening som företräds i flera motioner att de medel som avsätts till anslaget och vilka motsvarar subventionsdelen av de slopade fiskerilånen så långt möjligt bör användas för rationaliseringsstöd till fisket.
Utskottet förordar mot den angivna bakgrunden att överskottshanteringen även i fortsättningen finansieras med medel från prisregleringskassan så långt denna förslår. Riksdagen bör med anledning av motionerna Jo42 yrkande3 och Jo47 yrkande1 i denna del i ett särskilt uttalande ge regeringen till känna vad utskottet anfört om finansieringen av överskottshanteringen.
Utskottet har inledningsvis biträtt jordbruksministerns förslag att fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland under nästa budgetår bör erhålla ett inkomststöd i form av ett engångsvis utbetalt belopp och att stödet bör utgå i enlighet med förslaget i propositionen. Inte heller detta stöd bör emellertid enligt utskottets mening belasta anslaget. Utskottet förordar i stället att ett särskilt budgetanslag tas upp för detta stöd.
Riksdagen bör således med anledning av propositionen och med anledning av motionerna Jo42 yrkande2 i denna del, Jo47 yrkande1 i denna del och Jo48 yrkande4 anvisa 5miljoner kronor under ett särskilt anslag (D4) under nionde huvudtiteln för stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland för budgetåret 1993/94.
Anslaget (D 4) bör finansieras med medel från prisregleringskassan på så sätt att motsvarande belopp överförs från prisregleringskassan till statsbudgeten. Riksdagen bör med anledning av motionerna Jo42 yrkande2 i denna del och Jo47 yrkande1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om finansieringen.
Regeringens förslag som biträtts av utskottet innebär att skrotningsbidragen höjs. Därigenom tillgodoses i väsentlig mån motion Jo44 yrkande 1 som alltså inte bör föranleda någon vidare åtgärd. Vidare avstyrker utskottet motionärernas förslag om att anvisa 15miljoner kronor till regionalt stöd till fisket i Blekinge (yrkande2) samt även förslaget om regionaliserade fiskelicenser (yrkande3).
Vad utskottet anfört är ägnat att i betydande grad tillgodose syftet med motion Jo45 yrkande1 som alltså avstyrks.
Utskottet anser det inte möjligt att på grundval av den kortfattade motiveringen i motion Jo45 bedöma om det är möjligt eller lämpligt att ställa krav på viss motprestation från yrkesfiskares sida som villkor för bidrag vid stillaliggande med fiskefartyg. I den mån motionären tänkt sig någon form av obligatoriska arbetsinsatser från bidragstagarens sida, som inte har samband med den egna fiskeriverksamheten, uppstår det en rad komplicerade frågor av bl.a. arbetsrättslig karaktär. Behovet av sådana arbetsinsatser skulle för övrigt behöva vägas mot bidragstagarens intresse att utföra t.ex. underhålls- och reparationsåtgärder på fartyg och utrustning i samband med stillaliggandet. Utskottet avstyrker motion Jo45 yrkande3.
Riksdagen bör med de ändringar som följer av vad utskottet anfört godkänna vad i propositionen förordats om grunderna för statligt stöd till fisket. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om inrättande av ett nytt anslag, D3, med ett rambelopp på 25miljoner kronor och anvisande av ett förslagsanslag på 26391000kr.
Övrigt
I motion Jo401 (fp) begärs ett tillkännagivande om ändrad gräns för trålfiske i Öresund. Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen (bet.1991/92:JoU20) avslagit en motion om trålfisket i Öresund med hänvisning till Fiskeriverkets ansvar. Med samma motivering avstyrks motion Jo401.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fiskerinäringens situation, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo43, 1992/93:Jo410 yrkande2 och 1992/93:Jo411,
2. beträffande prisregleringen på fisk att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1992/93:Jo42 yrkande1 och 1992/93:Jo48 yrkandena1 och2 godkänner att prisregleringen på fisk avvecklas den 1januari 1994, dock med möjlighet för regeringen att besluta om avreglering vid ett tidigare datum enligt vad utskottet anfört,
3. beträffande konsumentfrämjande åtgärder att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42 yrkande4, 1992/93:Jo47 yrkande2, 1992/93:Jo48 yrkande3 och 1992/93:Jo417 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande fiskares medverkan i informationsarbetet att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande4,
5. beträffande Bottenhavsfiskets framtid att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo404,
6. beträffande fiskekvoter i norsk zon att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo405,
7. beträffande fiskevården i Bottenviken att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo41,
8. beträffande fiskarnas ansvar för fiskutsättningar, m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkandena5 och6,
9. beträffande restitution av prisregleringsavgift att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande2,
10. beträffande disposition av vissa prisregleringsmedel att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om disposition av vissa prisregleringsmedel för särskilda åtgärder under budgetåret 1992/93,
11. beträffande fisket i Skåne och på ostkusten att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo412 och 1992/93:Jo414,
12. beträffande stödsystemet att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo46,
13. beträffande finansieringen av överskottshanteringen att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42 yrkande3 och 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. beträffande stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42 yrkande2 i denna del, 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del och 1992/93:Jo48 yrkande4 till Stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 5000000kr,
15. beträffande finansieringen av anslaget till stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42 yrkande2 i denna del och 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 1 (s)
16. beträffande användningen av återstående prisregleringsmedel att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av återstående prisregleringsmedel per den 1juli 1993 med de ändringar som föranleds av utskottets hemställan i mom.2, 3, 13, 14 och 15,
17. beträffande skrotningsbidragen m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo44,
18. beträffande motprestation för ersättningen vid stillaliggande att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande3,
res. 2 (nyd)
19. beträffande särskilda insatser för fisket att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande1,
20. beträffande grunderna för statligt stöd till fisket att riksdagen med de ändringar som föranleds av utskottets ställningstaganden i det föregående godkänner vad som förordats i propositionen om grunderna för statligt stöd till fisket,
21. beträffande statligt stöd för särskilda insatser att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94 statligt stöd beviljas till särskilda insatser för fisket med sammanlagt högst 25000000kr,
22. beträffande anslaget till särskilda insatser att riksdagen till Särskilda insatser för fisket för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 26391000kr,
23. beträffande trålfiskegränsen i Öresund att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo401,
24. att riksdagen i övrigt lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om regionalt stöd till fisket, exportfrämjande åtgärder, produktutveckling, informationsverksamhet, fiskets trygghetsförsäkring, utsättning av fisk, bidrag till bildande av producentorganisationer samt överskottshantering av fisk.
Stockholm den 20 april 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg(s), Ivar Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Åke Selberg(s), Lennart Brunander(c), Inge Carlsson(s), Mona Saint Cyr(m), Kaj Larsson(s), Dan Ericsson i Kolmården(kds), Sinikka Bohlin(s), Patrik Norinder(m), Lena Klevenås(s), Björn Ericson(s), Claus Zaar(nyd) och Erling Bager(fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Finansieringen av anslaget till stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland (mom.15)
Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin, Lena Klevenås och Björn Ericson (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Anslaget (D4)" och slutar med "om finansieringen" bort ha följande lydelse:
Anslaget (D 4) bör finansieras med medel från prisregleringskassan på så sätt att motsvarande belopp reserveras för att överföras till statsbudgeten i samband med prisregleringskassans avveckling. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om finansieringen. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Jo42 yrkande2 i denna del och Jo47 yrkande1 i denna del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande finansieringen av anslaget till stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Jo42 yrkande2 i denna del och 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Motprestation för ersättningen vid stillaliggande (mom.18)
Claus Zaar (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Utskottet anser" och på s. 19 slutar med "yrkande3" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att förslaget i motion Jo45, att ersättning vid stillaliggande kopplas till någon form av motprestation för att stärka fiskenäringens konkurrenskraft, är värt att övervägas. En sådan motprestation kan utgöras av deltagande i informationsarbetet vid skolor, storhushåll och mässor. Även andra arbetsinsatser som är till nytta för Sverige och/eller näringen bör komma i fråga. Enligt utskottets mening borde regeringen låta utreda frågan. Riksdagen bör med anledning av yrkande3 i motionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande motprestation för ersättningen vid stillaliggande att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo45 yrkande3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,