Vissa fastighetsskattefrågor
Betänkande 1993/94:SkU17
Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU17
Vissa fastighetsskattefrågor
Innehåll
1993/94 SkU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet de förslag som regeringen har lagt fram i propositionen om vissa fastighetsskattefrågor m.m. och de motioner som väckts med anledning av förslagen. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
Vid betänkandet har fogats fem reservationer, ett särskilt yttrande samt en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1993/94:91 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
I propositionen föreslås att fastighetsskatten på bostäder i hyreshusenheter sänks från 2,5 % till 1,5 % av taxeringsvärdet.
Vidare föreslås att fastighetsskatten på en hyreshusenhet med byggnad som innehåller bostäder, efter ansökan av den skattskyldige, skall reduceras om det taxeringsvärde som utgör underlag för fastighetsskatten har höjts till följd av en om- eller tillbyggnad.
Slutligen föreslås också rätt till avdrag för reparations- och underhållskostnader hänförliga till större mangårdsbyggnad på lantbruksenhet genom att sådan privatbostadsfastighet efter särskild framställan räknas som näringsfastighet.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.
Lagförslagen
Det förslag om en ändring i 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) som läggs fram i den nu aktuella propositionen bör samordnas med de förslag om ändringar i samma lagrum som läggs fram i proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av företagsbeskattningen och behandlas därför i skatteutskottets betänkande 1993/94:SkU15.
Med de ändringar som föranleds av det anförda har lagförslagen följande lydelse.
2.1 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 5 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
STÅENDE TEXT se prop. s. 4-9
Motionerna
1993/94:Sk27 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att tillägget till 5 § kommunalskattelagen skall ges den utformning som anförts i motionen.
1993/94:Sk28 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den bristande kostnadsneutraliteten mellan yngre och äldre årgångar av lägenheter i flerfamiljshus,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att ge ägarna av större mangårdsbyggnader en möjlighet att beskatta dessa byggnader i inkomstslaget näringsverksamhet, som därigenom erhåller avdragsrätt för bl.a. reparations- och underhållskostnader på dessa byggnader.
1993/94:Sk29 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en proportionering efter kalenderår såväl av underlaget för fastighetsskatt som tillämpade skattesatser för företag med brutet räkenskapsår.
1993/94:Sk30 av Stina Gustavsson och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av skattereglerna även för kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer vid sidan av slott, herresäten och större mangårdsbyggnader.
1993/94:Sk31 av Dan Eriksson i Stockholm m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en frysning av taxeringsvärdena i avvaktan på att dessa kan sänkas,
2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om att värderingsenheten delas in i två enheter, en för påbyggnaden och en för ursprunglig fastighet, och att påbyggnaden påförs fastighetsskatt i enlighet med annan nyproduktion medan ursprungliga värderingsenheten beskattas efter befintliga regler.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet (1993/94:BoU3y) fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Sänkt fastighetsskatt för hyreshus
I propositionen föreslår regeringen att fastighetsskatten för bostäder i hyreshus sänks från 2,5 % till den nivå som gäller för villor, dvs. 1,5 %. Taxeringsvärdet per kvadratmeter i villor ligger i dag betydligt högre än i hyreshus, och det är detta förhållande som är anledningen till att skattesatserna skiljer sig åt. 1994 års allmänna fastighetstaxering väntas leda till en bättre överensstämmelse på denna punkt och det finns därför anledning att nu sänka fastighetsskatten till samma nivå som gäller för villor. Härigenom upprätthålls också fortsättningsvis principen om skattemässig neutralitet mellan olika boendeformer.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot detta förslag, utan tillstyrker propositionen i denna del.
Fastighetsbeskattningens utformning
I propositionen tar regeringen upp frågan om kommande förändringar i fastighetsbeskattningen. Regeringen har i december 1992 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om beskattning av fastigheter (dir. 1992:111). Huvuduppgiften för utredningen är att på ett grundläggande sätt analysera och beskriva de principiella utgångspunkter som bör gälla för beskattningen av fastigheter och att med ledning av dessa överväganden redovisa vilka förändringar i den nuvarande beskattningen som bör företas. Utredningen skall utgå från de i skattereformen bärande tankegångarna om neutral och likformig beskattning och behandla samtliga typer av fastigheter. Utredningen behandlar bl.a. frågan om ett system med kontinuerlig omräkning av taxeringsvärdena, s.k. rullande fastighetstaxering. Enligt propositionen har regeringen för avsikt att förelägga riksdagen ett förslag om rullande fastighetstaxering från år 1995.
I motion Sk28 yrkande 1 av Lars Hedfors m.fl. (s) anför motionärerna att riksdagens beslut att minska räntebidragen med 3 miljarder kronor under 1994--1996 ensidigt drabbar yngre hyreshus, och motionärerna begär ett tillkännagivande om att perioden med skattefrihet bör förlängas för dessa hus.
I motion Sk31 yrkande 1 av Dan Eriksson i Stockholm m.fl. (nyd) anför motionärerna att fastighetsskatten bör avvecklas på sikt. Fram till och med år 1998 bör dock fastighetsskatten enligt motionärerna kunna höjas med motsvarande 1 miljard kronor på villor, fritidshus och lantbruk under förutsättning att mesta möjliga neutralitet erhålls. De begär ett tillkännagivande med detta innehåll.
Enligt utskottets mening finns det anledning att avvakta med ställningstaganden till frågor som dessa tills resultatet föreligger av det arbete som bedrivs inom Fastighetsskatteutredningen. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
I motion Sk29 av Sören Lekberg m.fl. (s) anförs att reglerna om fastighetsskatt leder till orättvisor för företagare med brutet räkenskapsår vid ändrade taxeringsvärden och ändringar av skattesatsen. De begär ett tillkännagivande om att såväl underlaget som skattesatsen bör proportioneras vid brutet räkenskapsår.
I sitt yttrande anför bostadsutskottet att starka skäl talar för en förändring i enlighet med vad motionärerna föreslår.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer Fastighetsskatteutredningen att överväga hur uttaget av fastighetsskatt för företag med brutet räkenskapsår bör vara utformat. Enligt utskottets mening bör resultatet av Fastighetsskatteutredningens arbete med denna fråga nu avvaktas. Någon åtgärd från riksdagens sida är inte påkallad, och utskottet avstyrker därför motionen.
Reducerad fastighetsskatt vid om- och tillbyggnad av hyreshus
Riksdagen har under våren begärt att regeringen lägger fram ett förslag som innebär att skattebefrielsen för nybyggda hus kompletteras med en motsvarande skattebefrielse vid om- och tillbyggnad (1992/93:SkU33).
I propositionen lägger regeringen fram det begärda förslaget. När en om- eller tillbyggnad av ett hyreshus har föranlett en höjning av husets taxeringsvärde skall en särskild reduceringsfaktor beräknas. Denna motsvarar skillnaden mellan det åsatta taxeringsvärdet och det taxeringsvärde som skulle ha bestämts om om- eller tillbyggnaden inte hade genomförts. Vid beräkningen av fastighetsskatt skall taxeringsvärdet minskas med hela reduceringsfaktorn under de första fem åren och med halva reduceringsfaktorn under de följande fem åren. Av praktiska skäl har vissa begränsningar måst införas. En förutsättning för reduktionen är därför att kostnaderna för om- eller tillbyggnaden har uppgått till minst 100 000 kr och att taxeringsvärdet har höjts med minst 20 % i förhållande till närmast föregående taxering. Bestämmelserna tillämpas på kostnader som nedlagts efter utgången av år 1992.
I motion Sk31 yrkande 2 av Dan Eriksson i Stockholm m.fl. (nyd) föreslår motionärerna en annan teknisk utformning som syftar till att göra det möjligt att ackumulera om- och tillbyggnader tills den sammanlagda höjningen av taxeringsvärdet överstiger 20 %.
Enligt utskottets bedömning innebär den föreslagna lösningen en rimlig avvägning mellan behovet att snabbt få till stånd skatteregler som inte diskriminerar om- och tillbyggnadsarbete och kravet på praktiska och hanterbara skatteregler. En mindre justering av lagtexten bör dock genomföras i syfte att undvika tolkningsproblem när det gäller samordningen med övriga regler om skattebefrielse. Med denna justering tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.
Mangårdsbyggnader på lantbruk
I propositionen föreslår regeringen att det införs en möjlighet för ägare av större kulturhistoriskt intressanta mangårdsbyggnader på lantbruk att redovisa dessa i jordbruksnäringen. Härigenom blir det möjligt för ägaren att dra av kostnader för underhåll och reparation. Förslaget gäller mangårdsbyggnader som har ett nybyggnadsår före år 1930 och en yta om minst 400 kvadratmeter. Någon möjlighet till kvittning av ett underskott i en sådan fastighet mot inkomst av tjänst skall inte föreligga. Förslaget berör cirka 600 fastigheter och skattebortfallet beräknas till högst 15 miljoner kr.
I motion Sk28 yrkande 2 av Lars Hedfors m.fl. (s) motsätter sig motionärerna förslaget eftersom det enligt motionärerna i praktiken innebär att avdrag medges för privata levnadskostnader och dessutom öppnar möjligheter till skatteplanering.
I motion Sk27 av Charlotte Branting (fp) föreslås att kravet på visst nybyggnadsår ersätts med en hänvisning till plan- och bygglagens bestämmelser om byggnader av kulturhistoriskt värde. Härigenom uppnås enligt motionären att ytkravet kan sänkas från 400 till 350 kvadratmeter.
I motion Sk30 av Stina Gustavsson och Birger Andersson (båda c) begärs ett tillkännagivande om att en översyn bör genomföras i syfte att underlätta förvaltningen också av andra värdefulla byggnader på lantbruk än slott och herresäten.
I sitt yttrande har bostadsutskottet anslutit sig till det förslag som läggs fram i propositionen. Med hänsyn till att det är fråga om en schablonartad avgränsning, och då det på landsbygden kan finnas såväl andra mangårdsbyggnader som övriga byggnader som är av sådant värde att de bör omfattas av avdragsrätten finns det enligt bostadsutskottets mening anledning att överväga behovet av att utsträcka avdragsrätten till att avse också dessa byggnader. Det bör enligt bostadsutskottet ankomma på regeringen att överväga i vilken utsträckning de uppsatta kriterierna för avdragsrätt kan behöva ändras eller kompletteras för att syftet att bevara de aktuella byggnaderna skall uppnås. Bostadsutskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Enligt skatteutskottets mening har Utredningen om förvaltningen av vissa kulturmiljöer i sitt betänkande Att förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) visat att slotts- och herrgårdsmiljöerna i stor utsträckning är hotade och att ett av de främsta hoten mot bevarandet av dessa miljöer är de förändringar som har skett i samband med skattereformen. Det är den schabloniserade beskattningen som ger upphov till problem i dessa fall, och det finns därför enligt utskottets mening skäl att medge en återgång till den beskattning som gällde före skattereformen. Avgränsningen sker genom en enkel och tydlig regel, och utskottet ser inte heller i övrigt någon anledning till erinran mot förslaget.
Även om förslaget är ändamålsenligt utformat och syftet att förbättra förutsättningarna för bevarandet av dessa miljöer kommer att tillgodoses finns det enligt utskottets mening skäl att överväga ytterligare förändringar på detta område. Bostadsutskottet har i sitt yttrande pekat på att det kan finnas andra byggnader som bör omfattas av avdragsrätten, och skatteutskottet instämmer i vad bostadsutskottet anfört om behovet av fortsatta överväganden. En alternativ lösning på problemet med schablonbeskattningen av stora mangårdsbyggnader är, enligt vad som anförs i propositionen, att genomföra en mer generell förändring av skattereglerna för mangårdsbyggnader på lantbruk. En sådan lösning skulle också ha fördelar ur kulturpolitisk synpunkt genom att bevarandet underlättas även av andra kulturpolitiskt värdefulla miljöer inom jordbruket än de av slotts- och herrgårdskaraktär. Skatteutskottet anser att det är angeläget att de nu berörda frågorna prövas av regeringen. Det framgår av propositionen att regeringen är av samma mening. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida behövs därför inte.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sänkt fastighetsskatt för hyreshus att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
2. beträffande fastighetsbeskattningens utformning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk28 yrkande 1 och 1993/94:Sk31 yrkande 1, res. 1 (s) res. 2 (nyd)
3. beträffande brutet räkenskapsår att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk29, res. 3 (s)
4. beträffande reducerad fastighetsskatt vid om- och tillbyggnad att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Sk31 yrkande 2 bifaller propositionen i denna del, res. 4 (nyd)
5. beträffande mangårdsbyggnader på lantbruk att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sk27, 1993/94:Sk28 yrkande 2 och 1993/94:Sk30 bifaller propositionen i denna del, res. 5 (s) - delvis
6. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de inledningsvis redovisade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, med den ändringen att 4 § sista stycket erhåller följande lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
När en reduceringsfaktor När en reduceringsfaktor
har bestämts skall skatt har bestämts skall skatt
enligt 3 § första enligt 3 § första
stycket b beräknas på stycket b beräknas på
taxeringsvärdet som där taxeringsvärdet som där
avses minskat med avses minskat med
reduceringsfaktorn under de reduceringsfaktorn under de
första fem åren som det första fem åren som det
höjda taxeringsvärdet höjda taxeringsvärdet
ligger till grund för ligger till grund för
fastighetsskatten och minskat fastighetsskatten och minskat
med halva reduceringsfaktorn med halva reduceringsfaktorn
de därpå följande fem de därpå följande fem
åren. Har byggnaden efter åren. Har omständighet
det att en reduceringsfaktor inträffat som gör att 3
bestämts åsatts § andra stycket är
sådant värdeår att 3 tillämpligt skall vid
§ andra stycket är beräkningen av
tillämpligt skall vid fastighetsskatten hänsyn
beräkningen av inte tas till
fastighetsskatten hänsyn reduceringsfaktor som
inte tas till tidigare bestämts före det att 3
bestämd reduceringsfaktor. § andra stycket blev
tillämpligt.
res. 5 (s) - delvis
Stockholm den 7 december 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s) och Karl Hagström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Fastighetsbeskattningens utformning (mom. 2)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Den ökning av taxeringsvärdena för hyres- och bostadsrättshus som kan förväntas vid 1994 års fastighetstaxering gör en justering av fastighetsskatten nödvändig. Den av regeringen förordade generella sänkningen av fastighetsskattesatsen från 2,5 % till 1,5 % måste dock kompletteras med ytterligare åtgärder för vissa årgångar.
De bostadspolitiska åtgärder som vidtagits under senare år har i mycket stor utsträckning drabbat det yngre bostadsbeståndet. Ett slående exempel på detta är den nedskärning av räntebidragen med ytterligare 3 miljarder kronor under åren 1994--1996 som regeringen föreslagit och riksdagen nyligen fattat beslut om. Vad som nu erfordras är därför inte åtgärder som ytterligare drabbar de senaste årgångarna av bostäder utan åtgärder som medverkar till en kostnadsutjämning mellan olika årgångar. Mot denna bakgrund är det enligt skatteutskottets mening önskvärt att sänkningen av fastighetsskatten kan bidra till en sådan utjämning. Erfarenheterna från den hittills genomförda provtaxeringen ger dock vid handen att det kommer att kvarstå betydande skillnader i skatteuttaget mellan yngre och äldre hus även efter den nu föreslagna sänkningen av fastighetsskatten. Det innebär att yngre årgångar av bostäder, trots stora skatterabatter, kommer att belastas av ett högre skatteuttag per kvadratmeter jämfört med äldre hus.
Mot bakgrund av det nu anförda finns det enligt utskottets mening skäl att förlänga perioden av skattefrihet för de årgångar som främst drabbas av den extra nedtrappningen av räntebidragen i enlighet med förslaget i motion Sk28. Det bör ankomma på regeringen att göra de närmare överväganden som erfordras för att råda bot på den bristande kostnadsneutraliteten mellan yngre och äldre årgångar av lägenheter i flerbostadshus.
Vad utskottet nu med anledning av motion Sk28 yrkande 1 anfört om kostnadsneutralitet i boendet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Sk31 yrkande 1 avstyrks.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande fastighetsbeskattningens utformningatt riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk28 yrkande 1 och med avslag på motion 1993/94:Sk31 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Fastighetsbeskattningens utformning (mom. 2)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
De negativa effekterna av fastighetsskatten är i dag väl kända. Beskattningen av fastighetsbeståndet bidrar till att hålla uppe hyrorna och försvåra en rationell och ekonomiskt sund fastighetsförvaltning. På sikt bör därför fastighetsskatten helt tas bort. Den av regeringen föreslagna sänkningen av fastighetsskatten är därför ett steg i rätt riktning. Det är dock bara ett första steg som måste följas av ytterligare åtgärder i avvaktan på att fastighetsskatten kan avvecklas.
Som ett led i den fortsatta avvecklingen av fastighetsskatten bör riksdagen redan nu besluta att det aviserade systemet med s.k. rullande fastighetstaxering inte skall införas. I enlighet med förslaget i motion Sk31 bör taxeringsvärdena i stället frysas i avvaktan på att de kan sänkas. Vad utskottet nu med anledning av motionens yrkande 1 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande fastighetsbeskattningens utformningatt riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk31 yrkande 1 och med avslag på motion 1993/94:Sk28 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Brutet räkenskapsår (mom. 3)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Enligt vad" och slutar med "därför motionen" bort ha följande lydelse:
Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt vidta de åtgärder som erfordras för att en proportionering av fastighetsskatten skall kunna tillämpas redan fr.o.m. beskattningsåret 1994. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Sk29 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande proportionering av fastighetsskattenatt riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Reducerad fastighetsskatt vid om- och tillbyggnad (mom. 4)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Med den utformning fastighetsbeskattningen har i dag omöjliggörs i många fall välmotiverade om- och tillbyggnader av bostadshus. Starka skäl talar sålunda för att dessa hinder bör undanröjas -- detta i avvaktan på att fastighetsskatten kan avvecklas helt. Även enligt skatteutskottets mening bör sålunda fastighetsskatten reduceras vid om- och tillbyggnader i enlighet med vad regeringen har föreslagit.
Den av regeringen föreslagna metoden för reducering av fastighetsskatten i om- och tillbyggnadsfallen innebär bl.a. att mindre och successiva ombyggnader i många fall inte kommer att få den eftersträvade skattelättnaden. Detta är enligt utskottets mening en brist i förslaget, och regeringen bör snarast återkomma med ett förslag till komplettering som åtgärdar detta problem.
Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande reducerad fastighetsskatt vid om- och tillbyggnadatt riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk31 yrkande 2 bifaller propositionen i denna del och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Mangårdsbyggnader på lantbruk (mom. 5 och 6)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Enligt skatteutskottets" och på s. 12 slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Det finns enligt skatteutskottets mening all anledning att värna om de byggnader i vårt land som har ett kulturhistoriskt värde. Som framhålls i propositionen medverkar också statsmakterna på många sätt till att göra det möjligt att bevara sådana byggnader. Det sker bl.a. genom skattelättnader i vissa fall liksom genom direkta bidrag. Trots dessa insatser kan det föreligga ett behov av ytterligare åtgärder för att trygga såväl enskilda byggnader som byggnadsmiljöer som har kulturhistoriskt värde. En förutsättning är givetvis att åtgärderna ges en sådan utformning att de når sitt avsedda syfte.
Den av regeringen förordade avdragsrätten för vissa större mangårdsbyggnader m.m. på landsbygden fyller enligt utskottets mening inte kraven på ett kulturhistoriskt motiverat stöd. De kriterier som grundar rätten till avdrag är så schablonartade att de närmast är att betrakta som ett allmänt stöd till dem som bor i ett hus som svarar mot dem. Som framhålls i motion Sk28 torde avdragsrätten i praktiken närmast komma att bli en skattesubvention till privata levnadskostnader. Konstruktionen av avdraget är dessutom sådan att den sätter väsentliga delar av skattereformen ur spel samtidigt som utrymme lämnas för ökad skatteplanering.
De invändningar som enligt utskottets mening kan riktas mot den av regeringen föreslagna avdragsrätten gäller i än högre grad de i motionerna Sk27 och Sk30 framförda förslagen. De kulturhistoriska motiven har här fått en helt undanskymd roll. I dessa fall synes avdragsrätten snarast syfta till att ge ett generellt stöd till alla dem som bor i en mangårdsbyggnad på en jordbruksfastighet. Att på detta sätt helt urholka skattereformen för vissa grupper är naturligtvis inte acceptabelt.
Med bifall till förslaget i motion Sk28 yrkande 2 avstyrker utskottet regeringens förslag till avdragsrätt för vissa reparationer m.m. liksom förslagen i motionerna Sk27 och Sk30.
dels att moment 5 och moment 6 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande mangårdsbyggnader på lantbrukatt riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk28 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1993/94:Sk27 och 1993/94:Sk30 avslår propositionen i denna del,
6. beträffande lagförslagen såvitt avser mangårdsbyggnader på lantbrukatt riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt avslår det i propositionen redovisade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
Särskilt yttrande
Mangårdsbyggnader på lantbruk (mom. 5)
Peter Kling (nyd) anför:
Skattereformens schablonbeskattning av bostäder på landet har gjort att det i dag knappast är möjligt för en lantbrukare att sörja för ett tillfredsställande underhåll av sin bostad. Vi har påtalat detta missförhållande och har framhållit att de tidigare reglerna bör återinföras, åtminstone i fråga om kulturbyggnader. Vi ser med tillfredsställelse att regeringen nu lägger ett sådant förslag.
Enligt vår mening bör schablonbeskattningen av bostäder på lantbruk slopas helt. I bostadsutskottets yttrande framhålls att det finns anledning att överväga behovet att utsträcka avdragsrätten för att syftet att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader skall nås. Som framhålls i propositionen skulle en mer generell ändring av reglerna lösa detta problem och dessutom innebära att man kommer till rätta med de övriga problem som schablonbeskattningen av mangårdsbyggnader vållar. Vi kan ansluta oss till utskottets uttalande att det är angeläget att regeringen nu prövar dessa frågor.
Vi förutsätter att regeringens överväganden ger resultat i form av ett förslag som kan behandlas av riksdagen under våren 1994 och har därför inte något yrkande i denna del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Jag ansluter mig till de reservationer som avgivits av utskottets socialdemokratiska ledamöter.
Bostadsutskottets yttrande 1993/94:BoU3y
Bilaga
Vissa fastighetsskattefrågor
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 11 november 1993 beslutat att bereda bostadsutskottet tillfälle att senast den 30 november 1993 avge yttrande över proposition 1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor m.m. jämte motioner.
Bostadsutskottet överväger förslagen främst ur bostadspolitisk synvinkel.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:91 att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
I fråga om fastighetsskatten innebär förslaget i korthet följande:
Fastighetsskatten för bostäder i hyreshusenheter sänks från 2,5 % till 1,5 % av taxeringsvärdet. Vid om- och tillbyggnader skall fastighetsskatten, efter ansökan av den skattskyldige, reduceras om byggnadsåtgärderna leder till att underlaget för skatten höjs. En förutsättning är dock att kostnaderna för om- eller tillbyggnaden uppgår till minst 100 000 kr och att taxeringsvärdet har höjts med minst 20 % i förhållande till närmast föregående taxering. I dessa fall skall fastighetsskatten beräknas på ett underlag minskat med en reduceringsfaktor. Denna reduceringsfaktor skall motsvara den del av höjningen av taxeringsvärdet som beror på om- eller tillbyggnaden. Under de fem första åren skall fastighetsskatteunderlaget minskas med hela reduceringsfaktorn och under de därpå följande fem åren med halva faktorn.
Den föreslagna ändringen i kommunalskattelagen innebär följande:
Ägare av större mangårdsbyggnader på lantbruksenheter ges möjlighet att få dessa beskattade i inkomstslaget näringsverksamhet. Härigenom kan avdrag erhållas för bl.a. kostnader för reparation och underhåll av byggnaderna. En förutsättning är att huset är byggt före 1930 och att det har en storlek på minst 400 kvm.
De framlagda lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.
Motionerna
Frågor avseende fastighetsskatten tas upp i de med anledning av propositionen väckta motionerna 1993/94:Sk28 (s) yrkande 1, 1993/94:Sk29 (s) samt 1993/94:Sk31 (nyd).
I motion Sk28 (s) yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande om den bristande kostnadsneutraliteten mellan yngre och äldre årgångar av lägenheter i flerbostadshus. Som en följd av den beslutade minskningen av räntebidragen kvarstår det, enligt motionärerna, även efter en sänkning av fastighetsskatten betydande skillnader mellan yngre och äldre hus. Det innebär att yngre årgångar av bostäder, trots stora skatterabatter, belastas av ett högre skatteuttag per kvadratmeter jämfört med äldre hus. Det finns enligt motionärerna därför skäl att förlänga perioden av skattefrihet för de årgångar som främst drabbas av den extra nedtrappningen av räntebidragen.
För fastighetsägare med brutet räkenskapsår kommer de höjningar av taxeringsvärdet som blir följden av 1994 års fastighetstaxering att tillämpas även för del av 1993. Dessa konsekvenser vid brutet räkenskapsår är enligt motion Sk29 (s) inte tillfredsställande ur likställighets- och neutralitetssynpunkt. Med hänvisning härtill föreslås att en proportionering efter kalenderår skall ske såväl av underlaget för fastighetsskatten som av tillämpade skattesatser.
Den föreslagna sänkningen av fastighetsskatten från 2,5 % till 1,5 % är enligt motion Sk31 (nyd) bra. Enligt motionärerna bör däremot inte det system med s.k. rullande fastighetstaxering som aviseras genomföras. I stället bör taxeringsvärdena frysas i avvaktan på att de kan sänkas -- yrkande 1. I enlighet med tidigare riksdagsbeslut (1992/93:FiU30) kan dock en ökning av skatten t.o.m. 1998 på totalt 1 miljard kronor för småhus, fritidshus och lantbruksfastigheter accepteras om den läggs ut neutralt.
Även förslaget om en reducering av taxeringsvärdet vid vissa om- och tillbyggnader är enligt motion Sk31 (nyd) bra. Enligt motionens yrkande 2 bör dock skattesänkningen åstadkommas genom att värderingsenheten delas in i två enheter, en för ursprunglig fastighet och en för påbyggnaden, och där påbyggnaden sedan beskattas som nyproduktion och ursprunglig del efter befintliga regler.
Förslaget till ändring i kommunalskattelagen behandlas i motionerna 1993/94:Sk27 (fp), 1993/94:Sk28 (s) yrkande 2 samt 1993/94:Sk30 (c).
Den föreslagna avdragsrätten för reparationer m.m. på vissa jordbruksfastigheter innebär enligt motion Sk28 (s) att skattesubventioner i praktiken kommer att utgå till privata levnadskostnader. Enligt motionärerna ger förslaget dessutom utrymme för ökad skatteplanering. Med hänvisning härtill föreslås att förslaget i denna del skall avslås -- yrkande 2.
Det är enligt motion Sk27 (fp) glädjande att regeringen nu lägger fram ett förslag om avdragsrätt för reparations- och underhållskostnader hänförliga till vissa byggnader på lantbruksenhet. Enligt motionen skulle dock syftet med förslaget bättre uppnås genom något annorlunda rekvisit för avdragsrätten än dem som regeringen föreslagit. Med hänvisning härtill föreslås att avdragsrätten skall omfatta mangårdsbyggnader som har ett belagt kulturhistoriskt värde, dvs. byggnaden skall vara av sådan art att bestämmelserna i 3 kap. 12 § plan- och bygglagen är tillämpliga. Desssutom föreslås att ytgränsen för avdrag skall sänkas från av regeringen föreslagna 400 kvadratmeter till 350 kvadratmeter.
Det är enligt motion Sk30 (c) synnerligen angeläget att överväganden omgående görs för att underlätta förvaltningen av värdefulla byggnader vid jordbruksfastigheter -- detta även vid sidan om slott och stora mangårdsbyggnader. För att inte vårt kulturarv vad gäller värdefulla kulturbyggnader och kulturmiljöer på landsbygden skall utplånas i takt med de nu snabba förändringarna inom jordbruket förordas att en översyn av skattereglerna skall göras även för mangårdsbyggnader som inte omfattas av regeringens förslag.
Utskottet
Fastighetsskatt
Som anförs i propositionen skulle en oförändrad fastighetsskattesats för hyreshus vid den förutsedda höjningen av taxeringsvärdena leda till ett skatteuttag som per kvadratmeter bostadsyta är betydligt högre för hyreshus än för småhus. Dessutom skulle en oförändrad fastighetsskattesats leda till kraftigt ökade boendekostnader för boende i hyreshus och en omotiverad snedfördelning i kostnaderna mellan olika boendeformer. Till detta kommer effekterna av skattehöjningarna på den fortfarande instabila fastighetsmarknaden. Övervägande skäl talar sålunda för att fastighetsskatten bör justeras för att motverka de effekter som skulle följa av ett ökat skatteuttag av den omfattning som 1994 års fastighetstaxering annars skulle leda till. Inte minst gäller detta med avseende på konsekvenserna för de boende i form av ökade boendekostnader. Även enligt bostadsutskottets mening bör således fastighetsskatten sänkas från 2,5 % till 1,5 % av taxeringsvärdet i enlighet med regeringens förslag.
Regeringens förslag tillstyrks även i vad avser reduceringen av fastighetsskatten vid vissa om- och tillbyggnader. Även enligt utskottet bör sålunda den av regeringen förordade metoden för att reducera fastighetsskatten i de aktuella fallen väljas. Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet det framlagda förslaget till ändring i lagen om statlig fastighetsskatt. Motion Sk31 (nyd) yrkande 2 avstyrks. Syftet med förslaget i motionen får anses tillgodosett genom förslaget i propositionen.
Frågan om fastighetsbeskattningen utreds på uppdrag av regeringen av fastighetsbeskattningsutredningen. Det framtida uttaget av fastighetsskatt liksom fastighetsbeskattningens utformning i ett något längre perspektiv bör enligt bostadsutskottets mening övervägas när resultatet av det pågående utredningsarbetet föreligger.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda förslaget i motion Sk31 (nyd), yrkande 1, om en frysning av taxeringsvärdena för fastigheter liksom förslaget i motion Sk28 (s), yrkande 1, om att ytterligare årgångar av hus nu skall befrias från fastighetsskatt.
När det gäller den i motion Sk29 (s) aktualiserade frågan om proportionering av fastighetsskatten för bostadsföretag med brutet räkenskapsår vill utskottet anföra följande. Det finns enligt utskottets mening starka skäl som talar för att såväl underlaget för uttag av fastighetsskatt som skattesats bör proportioneras för bostadsföretag med brutet räkenskapsår. Genom ett sådant förfarande kommer uttaget av fastighetsskatt att grundas på samma principer för alla bostadsföretag för ett och samma beskattningsår.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer Fastighetsbeskattningsutredningen att överväga hur uttaget av fastighetsskatt för företag med brutet räkenskapsår skall utformas. Vad i motion Sk29 (s) förordats torde därmed komma att tillgodoses utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Avdragsrätt för vissa reparationer m.m.
Till grund för förslaget om avdragsrätt för reparation och underhåll av vissa mangårdsbyggnader ligger främst kulturpolitiska överväganden, dvs. frågor som det i första hand ankommer på kulturutskottet att bereda. Förslaget har dock en sådan knytning till planering och byggande att bostadsutskottet valt att också ta upp detta förslag.
Genom skattereformen har beskattningen av mangårdsbyggnader på s.k. lantbruksenheter förändrats. Ändringen innebär att byggnaden normalt sett betraktas som privatbostadsfastighet om den är inrättad som bostad för en eller två familjer. Den beskattas därmed också enligt de regler som gäller för övriga egnahem. Det innebär bl.a. att den tidigare avdragsmöjligheten för reparations- och underhållskostnader inte längre föreligger. Som framhålls i propositionen är det mot bakgrund härav uppenbart att de nuvarande reglerna försvårar möjligheterna att bevara kulturhistoriskt intressanta miljöer på lantbruksenheter. Det är enligt utskottets mening därför viktigt att vidta åtgärder som motverkar de effekter som de ändrade skattereglerna medfört. Även enligt bostadsutskottets mening bör sålunda en avdragsrätt för reparations- och underhållskostnader i de nu aktuella fallen införas.
Den förordade avdragsrätten måste naturligtvis ges en sådan utformning att den fyller sitt avsedda syfte -- att underlätta att kulturhistoriskt intressanta miljöer bevaras. Samtidigt bör det enligt utskottets mening vara en strävan att göra reglerna så enkla som möjligt med hänsyn dels till den enskilde fastighetsägaren, dels till kravet på att inte ytterligare komplicera skattesystemet. Det av regeringen framförda förslaget får enligt utskottets mening anses väl svara mot kravet på enkelhet vid skattehanteringen. De aktuella byggnaderna har avgränsats på ett schablonartat sätt. Förslaget torde även få sin avsedda effekt i den meningen att det kommer att underlätta bevarandet av de mangårdsbyggnader som omfattas av rätten till avdrag. Däremot kan det på landsbygden finnas såväl andra mangårdsbyggnader som övriga byggnader som är av sådant värde att de bör omfattas av den förordade avdragsrätten. Det finns enligt utskottets mening därför anledning att överväga behovet av att utsträcka avdragsrätten till att avse också dessa byggnader. Det bör sålunda ankomma på regeringen att överväga i vilken utsträckning de uppsatta kriterierna för avdragsrätt kan behöva ändras eller kompletteras för att syftet att bevara de nu aktuella byggnaderna skall uppnås.
Vad utskottet med anledning av motionerna Sk27 (fp) och Sk30 (c) anfört om ytterligare överväganden m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det finns enligt utskottets mening emellertid inte skäl att fördröja en förändring av skattereglerna som leder till att sätta i stånd och bevara sådana kulturhus som behandlas i propositionen. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill regeringens förslag till ändring i kommunalskattelagen. Motion Sk28 (s) yrkande 2 om avslag på regeringsförslaget avstyrks.
Stockholm den 30 november 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Inga Berggren (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Fastighetsbeskattningens utformning
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Fastighetsskatt börjar med "Frågan om" och slutar med "från fastighetsskatt" bort ha följande lydelse:
Den ökning av taxeringsvärdena för hyres- och bostadsrättshus som kan förväntas vid 1994 års fastighetstaxering gör en justering av fastighetsskatten nödvändig. Den av regeringen förordade generella sänkningen av fastighetsskattesatsen från 2,5 % till 1,5 % måste dock kompletteras med ytterligare åtgärder för vissa årgångar.
De bostadspolitiska åtgärder som vidtagits under senare år har i mycket stor utsträckning drabbat det yngre bostadsbeståndet. Ett slående exempel på detta är den nedskärning av räntebidragen med ytterligare 3 miljarder kronor som bostadsutskottets borgerliga majoritet ställt sig bakom. Vad som nu erfordras är därför inte åtgärder som ytterligare drabbar de senaste årgångarna av bostäder utan åtgärder som medverkar till en kostnadsutjämning mellan olika årgångar. Mot denna bakgrund är det enligt bostadsutskottets mening önskvärt att sänkningen av fastighetsskatten kan bidra till en sådan utjämning. Erfarenheterna från den hittills genomförda provtaxeringen ger dock vid handen att det kommer att kvarstå betydande skillnader i skatteuttaget mellan yngre och äldre hus även efter den nu föreslagna sänkningen av fastighetsskatten. Det innebär att yngre årgångar av bostäder, trots stora skatterabatter, kommer att belastas av ett högre skatteuttag per kvadratmeter jämfört med äldre hus.
Mot bakgrund av det nu anförda finns det enligt utskottets mening skäl att förlänga perioden av skattefrihet för de årgångar som främst drabbas av den extra nedtrappningen av räntebidragen i enlighet med förslaget i motion Sk28 (s). Det bör ankomma på regeringen att göra de närmare överväganden som erfordras för att råda bot på den bristande kostnadsneutraliteten mellan yngre och äldre årgångar av lägenheter i flerbostadshus.
Vad utskottet nu med anledning av motion Sk28 (s) yrkande 1 anfört om kostnadsneutralitet i boendet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Sk31 (nyd) yrkande 1 avstyrks.
2. Proportionering av fastighetsskatten
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Fastighetsskatten börjar med "Enligt vad" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt vidta de åtgärder som erfordras för att den förordade proportioneringen av fastighetsskatten skall kunna tillämpas redan fr.o.m. beskattningsåret 1994. Vad utskottet med anledning av motion Sk29 (s) nu anfört bör riksdagen därför som sin mening ge regeringen till känna.
3. Avdragsrätt för vissa reparationer m.m.
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Avdragsrätt för vissa reparationer m.m. börjar med "Till grund" och slutar med "regeringsförslaget avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det finns enligt bostadsutskottets mening all anledning att värna om de byggnader i vårt land som har ett kulturhistoriskt värde. Som framhålls i propositionen medverkar också statsmakterna på många sätt till att göra det möjligt att bevara sådana byggnader. Det sker bl.a. genom skattelättnader i vissa fall liksom genom direkta bidrag. Trots dessa insatser kan det föreligga ett behov av ytterligare åtgärder för att trygga såväl enskilda byggnader som byggnadsmiljöer som har kulturhistoriskt värde. En förutsättning är givetvis att åtgärderna ges en sådan utformning att de når sitt avsedda syfte.
Den av regeringen förordade avdragsrätten för vissa större mangårdsbyggnader m.m. på landsbygden fyller enligt utskottets mening inte kraven på ett kulturhistoriskt motiverat stöd. De kriterier som grundar rätten till avdrag är så schablonartade att de närmast är att betrakta som ett allmänt stöd till dem som bor i ett hus som svarar mot dem. Som framhålls i motion Sk28 (s) torde avdragsrätten i praktiken närmast komma att bli en skattesubvention till privata levnadskostnader. Konstruktionen av avdraget är dessutom sådan att den sätter väsentliga delar av skattereformen ur spel samtidigt som utrymme lämnas för ökad skatteplanering.
De invändningar som enligt utskottets mening kan riktas mot den av regeringen föreslagna avdragsrätten gäller i än högre grad de i motioner (fp) och (c) framförda förslagen. De kulturhistoriska motiven har här fått en helt undanskymd roll. I dessa fall synes avdragsrätten snarast syfta till att ge ett generellt stöd till alla dem som bor i en mangårdsbyggnad på en jordbruksfastighet. Att på detta sätt helt urholka skattereformen för vissa grupper är naturligtvis inte acceptabelt.
Med bifall till förslaget i motion Sk28 (s) yrkande 2 avstyrker utskottet regeringens förslag till avdragsrätt för vissa reparationer m.m. liksom förslagen i motionerna Sk27 (fp) och Sk30 (c).
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till de till yttrandet fogade avvikande meningarna (s).