Vissa fastighetsrättsliga lagstiftningsfrågor
Betänkande 1990/91:BoU1
Bostadsutskottets betänkande
1990/91:BOU01
Vissa fastighetsrättsliga lagstiftningsfrågor
Innehåll
1990/91 BoU1
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 25 motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1990. Utskottet avstyrker samtliga motioner. Flera av dem avstyrks med hänvisning till den översyn av hyreslagstiftningen som pågår för närvarande.
38 reservationer och 2 särskilda yttranden har fogats till betänkandet.
Motionerna
1989/90:Bo212 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skärpta lagstiftningsåtgärder bör vidtas för att kontoriserade lägenheter och bostadslägenheter utan mantalsskriven boende skall återföras till bostadsmarknaden, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den kooperativa hyresrätten bör prövas i större omfattning, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skärpta åtgärder vidtas för att motverka och beivra handel med hyresrätter,
1989/90:Bo221 av Christer Skoog och Jan Björkman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boinflytande för hyresgäster.
1989/90:Bo249 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk bostadsförmedling.
1989/90:Bo401 av Anita Johansson och Ulla-Britt Åbark (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en undersökning och utvärdering av tillämpningen av lokalhyreslagstiftningen samt behovet av en ytterligare förstärkning av lokalhyresgästernas ställning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag bör framläggas om åtgärder som undersökning och utvärdering ger anledning till.
1989/90:Bo402 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 55 § hyreslagen.
1989/90:Bo403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar avskaffa förköpslagen (1967:868), 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i expropriationslagstiftningen i enlighet med vad i motionen anförts, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ägarlägenheter i enlighet med ägarlägenhetsutredningens betänkande Ägarlägenheter (SOU 1982:40), 6. att riksdagen beslutar ändra lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. så att förvärvstillstånd utöver nu gällande undantag inte heller skall gälla en riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar, 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i hyreslagstiftningen så att lägesfaktorn ges ökad vikt, 11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i hyresförhandlingslagen så att den enskilde hyresgästen kan ges förhandlingsrätt, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett "hyr-köp"-system för lägenheter, 17. att riksdagen upphäver lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt.
1989/90:Bo404 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa lagstiftningen i syfte att förenkla och underlätta produktion och boende i kooperativ hyresrätt.
1989/90:Bo405 av Jan Strömdahl (vpk) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om ett förvärvsintyg från hyresgästorganisation som villkor för tillstånd enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m.m., 2. att riksdagen beslutar införa krav på utbildning och auktorisation som villkor för tillstånd enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m.m., 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om uttag av en statskommunal förvärvsavgift vid alla förvärv som kan prövas enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m.m.
1989/90:Bo406 av Jan Strömdahl och Ylva Johansson (vpk) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar slopa ordet "påtagligt" i 55 § första stycket hyreslagen, 2. att riksdagen begär att regeringen utreder ett bruksvärdessystem för lokalhyror.
1989/90:Bo407 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om besittningsskydd i fabrikslokaler.
1989/90:Bo408 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny/ändrad lagstiftning som ålägger kommunerna en bostadsanvisningsskyldighet, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny/ändrad lagstiftning som ger kommunerna en generell rättighet att få anvisad bostadssökande accepterad av fastighetsägaren.
1989/90:Bo409 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring beträffande bruksvärdesregeln i 12 kap. 55 § jordabalken att flexibilitet medges.
1989/90:Bo410 av Ulla-Britt Åbark och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i hyreslagen så att bestämmelserna om att reparationer skall vara fackmannamässigt utförda också omfattar hyresvärden.
1989/90:Bo411 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i tillståndslagen i syfte att stärka hyresgästorganisations ställning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1989/90:Bo412 av Ulla-Britt Åbark m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagändringar i förvärvslagen beträffande primär förhandlingsskyldighet, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagändringar i förvärvslagen beträffande inskrivning av avtal om förhandlingsordning, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagändringar i förvärvslagen beträffande hyresgästinflytande vid ombyggnad och sanering i enlighet med vad som anförts i motionen.
1989/90:Bo414 av Jan Strömdahl och Margó Ingvardsson (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utveckla hyresboendet.
1989/90:Bo415 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler i hyreslagen om avisering av hyra, påminnelse om obetald hyra, förverkande av hyresrätt och hyresnämndens prövning vid tvist om förlängning av hyresavtalet, enligt vad som angetts i motionen.
1989/90:Bo416 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den kommitté som tillsatts för en översyn av hyreslagstiftningen erhåller tilläggsdirektiv av innebörd att lagstiftningen ses över vad gäller lägenhetsbyten i de delar som angetts i motionen.
1989/90:Bo418 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att ändra 12 kap. 57 a § första stycket jordabalken på så sätt att ett hyreskrav skall anses oskäligt om det påtagligt överstiger hyresläget på orten för jämförliga lokaler i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att ändra 12 kap. 57 a § jordabalken så att hyresvärden skall ha skyldigheten att hänskjuta tvist till hyresnämnd i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar ändra 12 kap. 58 b § jordabalken så att hyresgästen alltid skall ha rätt till en ersättning som motsvarar minst en årshyra för lokalen, om hyresförhållandet upphör på grund av en obefogad uppsägning.
1989/90:Bo419 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de allmännyttiga företagens roll för hyresgästinflytandet, 3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i bostadssaneringslagen (1973:531) att det blir hyresgästerna vid en berörd fastighet som har att yttra sig över ombyggnad och utfärda intyg, 4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304) att det direkta hyresgästinflytandet stärks, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om större enhetlighet med PBL för hyresgästinflytandet beträffande genomförandetider vid ombyggnad, i enlighet med vad i motionen anförts, 6. att riksdagen beslutar permanenta berörd lagstiftning vad avser den kooperativa hyresrätten, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av lagstiftning för att stärka hyresgästinflytandet vid anslutning till kabel-TV, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande lagstiftning att möjligheter finns att ta ut avgift vid bostadsförmedling, 13. att riksdagen beslutar om sådan ändring i hyreslagen att hyresgästinflytandet ökar vid underhåll av lägenhet i enlighet vad i motionen anförts, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bruksvärdessystemet, 15. att riksdagen beslutar om sådan ändring i berörd lagstiftning att större hänsyn tas till den enskilde hyresgästen i enlighet med vad i motionen anförts, 16. att riksdagen beslutar om sådan ändring i berörd lagstiftning att alla riksorganisationer inom bostadsområdet ges samma förutsättningar att verka.
1989/90:Bo420 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad i motionen anförts om ändringar i hyreslagen vad avser reglering av hyran vid andrahandsupplåtelse, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för kommun att ta ut avgift för bostadsförmedling, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder vad avser en reformering av hyressättningssystemet så att en flexibel boendeservice kan erbjudas, 12. att riksdagen beslutar om en ändring av lagstiftningen i enlighet med vad som i motionen anförts vad avser den enskilde hyresgästens inflytande över reparation av den egna lägenheten, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagen om förvärv av hyresfastighet, 17. att riksdagen beslutar att avskaffa bostadsförsörjningslagen (1978:397), 19. att riksdagen beslutar att upphäva tidigare ändringar av lokalhyreslagstiftningen (1988:927) i enlighet med vad i motionen anförts, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av regelsystem och fastighetsrättsliga frågor i syfte att anpassa dessa till det som gäller och förväntas gälla inom EG.
1989/90:Bo421 av Kaj Nilsson och Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som går ut på att boende som inte velat ha kabel-TV inte heller skall vara tvungen att betala för kabel-TV-anläggning och driften därav i form av hyra eller annan avgift. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K436.
1989/90:Bo422 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättssäkerheten på hyresmarknaden. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ju413.
1989/90:Bo423 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § lagen om förvärv av hyresfastighet beträffande s.k. rikskooperativa organisationer i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar om ändringar i 60 a § bostadsrättslagen beträffande s.k. rikskooperativa organisationer i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av förköpslagen, 10. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsförmedlingars rätt att ta ut avgifter, 17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i hyreslagen så att ersättning för boinflytande och fritidsverksamhet inte skall anses som hyra, 18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i hyresförhandlingslagen, så att avgörande för erhållandet av förhandlingsrätt blir att föreningen åtnjuter hyresgästernas förtroende, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av bruksvärdessystemet, 21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i bostadssaneringslagen, så att vid utfärdande av hyresgästintyg för ombyggnad den mening skall gälla som företräds av majoriteten av de boende i fastigheten,
1989/90:Bo424 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar förlänga tidsfristen för rätt till återvinning av hyresrätt från tolv till trettio vardagar, 2. att riksdagen inför meddelandeskyldighet till socialnämnden i samtliga fall där den enskilde riskerar att avhysas från sin bostad.
Utskottet
1 Vissa fastighetsförvärv m.m.
1.1 Expropriation
I moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 3 hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i expropriationslagen så att expropriation skall kunna tillgripas endast om kommunen har ett nödvändigt och påvisbart behov av aktuell fastighet inom en snar framtid. Ersättningsreglerna vid expropriation tas också upp i motionen. Dessa regler bör enligt motionen ändras så att kommunen får betala det fulla marknadsvärdet för den exproprierade fastigheten samt ersätta ägaren för de kostnader som uppkommer genom expropriationen.
Gällande expropriationslag innehåller regler om expropriation för ett flertal ändamål. Expropriation får ske för att ge en kommun möjlighet att förfoga över mark som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning. Vidare finns bestämmelser om expropriationsrätt för ändamål som har till syfte att tillgodose olika offentliga verksamheters behov av mark för exempelvis rikets försvar, för den allmänna samfärdseln och för allmänna byggnader m.m.
Ersättningsreglerna vid expropriation har utformats i syfte att dämpa markvärdestegringen och hindra att samhället skall behöva ersätta vissa värden som har uppstått till följd av samhällets egna insatser och har samband med tätbebyggelseutvecklingen. Utgångspunkten för utformningen av bestämmelserna har varit att expropriaten inte skall lida någon ekonomisk förlust men inte heller göra någon ekonomisk vinning genom den samhällsutbyggnad vari de avsedda åtgärderna ingår. Reglerna kan sägas vara grundläggande för bestämmande av ersättning vid inlösen och intrång i den fastighetsrättsliga lagstiftningen.
Har expropriationstillstånd beviljats skall den exproprierande svara för samtliga kostnader som har uppkommit i ärendet. Detta innebär att inte bara rättegångskostnaderna vid domstolen utan också kostnaderna i tillståndsärendet och i ärendet om fördelning av expropriationsersättning skall ersättas av den exproprierande. Kostnader som sakägare orsakat genom vårdslöshet eller försummelse och arvodeskostnader som inte varit skäligen påkallade får dock sakägaren svara för. Detsamma gäller kostnader för utredning i strid mot utredningsbeslut om utredningen inte fått någon betydelse för utgången. Enligt utskottets uppfattning måste det finnas möjligheter för kommunerna, som har ansvaret för samhällsbyggandet, att tillgodose behovet av en planering på lång sikt och att kunna vidta åtgärder för att bl.a. bevara eller återskapa en människovänlig miljö. Expropriationslagstiftningen är ett av instrumenten för markhushållning och planering. Enligt lagen skall vid tillståndsprövningen hänsyn tas inte bara till kommunens intresse utan även till motstående intressen. Om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller om olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den får tillstånd inte meddelas. Denna bestämmelse är en viktig rättsäkerhetsgaranti för enskilda.
De expropriationsändamål och den ordning för tillståndsprövningen som finns i expropriationslagstiftningen har enligt utskottets mening fått en lämplig utformning. Vad gäller ersättningsbestämmelserna har dessa utformats på ett sådant sätt att sakägare fullt ut kompenseras för sina kostnader i ett expropriationsärende. Någon ändring enligt motionärernas förslag finner utskottet inte påkallat. Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som anförts moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 3 om vissa ändringar i expropriationslagen.
1.2 Förköp
I nyss nämnda partimotion yrkande 2 och i motion 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 9 tas frågor om förköpslagen upp. Enligt moderaternas partimotion bör förköpslagen avskaffas. Som skäl anförs att kommunerna har möjlighet att genomföra sina planer utan att behöva ta till förköpsmöjligheterna.
Motionsyrkanden om upphävande av förköpslagen har framförts under en lång följd av år. En klar majoritet har ställt sig bakom förköpslagens huvudprinciper och ansett att lagen bör behållas. Det finns enligt utskottets mening inte nu anledning att frångå den bedömningen. Moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 2 avstyrks.
I folkpartimotionen yrkas att förköpslagen ses över. Liknande tankegångar som i nyss behandlade motionsyrkande förs fram i motionen. Enligt motionärerna torde kommunernas behov av markförvärv nu vara mindre än tidigare och kan tillgodoses genom expropriation.
Utskottet har tidigare och senast hösten 1989 i betänkande 1989/90:BoU1 avstyrkt motsvarande yrkande. Riksdagen följde utskottets förslag. Några nya omständigheter som motiverar en översyn av förköpslagen har inte framkommit. Utskottet avstyrker därför motion 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 9 även denna gång.
1.3 Förvärv av hyresfastigheter m.m.
Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. (tillståndslagen) infördes i syfte att förhindra spekulation vid förvärv av hyresfastigheter och förhindra att sådana skulle förvärvas av olämpliga personer. Lagen har därefter undergått vissa ändringar. Riksdagen begärde på förslag av bostadsutskottet (BoU 1986/87:13) en översyn av lagen när det gäller åtgärder för att förmå en köpare av en hyresfastighet eller den som förvärvat aktier eller andelar i ett fastighetsägande bolag att anmäla förvärvet till kommunen inom föreskriven tid. I september 1989 beslutade regeringen att hyreslagstiftningen skulle ses över av en kommitté med parlamentarisk sammansättning (1989 års hyreslagskommitté). Enligt direktiven (dir. 1989:44) bör kommittén bl.a. genomföra den översyn av tillståndslagen som riksdagen begärt. Vidare anförs att kommittén också bör undersöka om den nuvarande regleringen är tillräcklig för att tillgodose de syften som ligger bakom lagstiftningen och föreslå de förändringar som föranleds av undersökningen.
Tre motioner behandlar tillståndslagen. I två av dessa föreslås ändringar för att bl.a. stärka hyresgästernas ställning. I en motion föreslås dels att det övervägs om lagen skall upphävas, dels att vissa tidigare genomförda ändringar i lagen upphävs.
I motionerna 1989/90:Bo405 (v) och 1989/90:Bo411 (s) föreslås ändringar i tillståndslagen i syfte att stärka hyresgästorganisationernas inflytande över tillståndsprövningen. Enligt v-motionens yrkande 1 bör ett s.k. förvärvsintyg eller godkännande från hyresgästorganisation vara ett villkor för tillstånd till förvärvet. I motionens yrkande 2 föreslås att det i lagen införs ett krav på utbildning och auktorisation för att förvärvstillstånd skall ges. I yrkande 3 hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om uttag av en statskommunal förvärvsavgift vid alla förvärv som kan prövas enligt tillståndslagen. Härigenom skulle enligt motionen lusten att göra snabba "klipp" dämpas.
I s-motionen föreslås att hyresgästorganisation blir remissinstans i förvärvsärenden och att organisationen ges rätt att begära hyresnämndens prövning. Vidare föreslås att förvärvaren bör presentera en kalkyl som visar att intäkterna från fastigheten kommer att täcka kostnaderna, att kommunerna bör få uppgifter om förvärvaren ur polisregistret samt att upprepade förvärv under en kortare tidsperiod bör få till följd att tillstånd till förvärvet vägras. En annan åtgärd som föreslås är att tillståndsplikten bör utvidgas i vissa fall. I motionen föreslås slutligen att prövningen i hyresnämnd bör avse den första förvärvaren i de fall aktier och andelar vidaresäljs under pågående handläggning i hyresnämnden. Härigenom skulle enligt motionärerna förhindras att en förvärvare, som inte skulle kunna få förvärvstillstånd, ändå i praktiken kan handla med fastigheter.
I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 15 såvitt nu är i fråga förordas att riksdagen hos regeringen begär vissa ändringar i tillståndslagen så att bl.a. kravet för förvärvaren att visa att "han är i stånd" att klara skötseln av fastigheten avskaffas. Motionärerna anser också att det bör övervägas om lagen kan upphävas.
Utskottet har så sent som hösten 1989 avstyrkt ett yrkande från moderata samlingspartiet om dels upphävande av de år 1983 beslutade ändringarna i tillståndslagen såvitt gäller bl.a. förvärvarens utredningsskyldighet, dels upphävande av lagen. Enligt utskottets mening har det därefter inte förekommit någonting som ger utskottet anledning att ändra uppfattning. Utskottet avstyrker med det anförda motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 15 såvitt nu är i fråga.
Vad därefter gäller de frågor om hyresgästorganisationernas inflytande m.m. enligt tillståndslagen som tagits upp i redovisade motioner har flera av dessa övervägts tidigare men inte lagts till grund för lagstiftning. Kommittén som ser över bl.a. tillståndslagen m.m. kommer enligt direktiven att undersöka om lagen i sin nuvarande utformning tillgodoser dess syfte. Det kan således förutsättas att ändringar som kan anses påkallade för att tillgodose det syfte som ligger bakom lagstiftningen kommer att övervägas. Resultatet av de pågående övervägandena bör avvaktas. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1989/90:Bo405 (v) och 1989/90:Bo411 (s).
2 Hyresrätt, bostäder
2.1 Hyressättning
Bestämmelser om hyra finns i 12 kap. jordabalken (hyreslagen). Hyra är enligt hyreslagen den ersättning som utgår enligt avtal för upplåtelse av hus eller del av hus (lägenhet). Avtalet kan kompletteras även med upplåtelse av jord om jorden skall användas för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat ändamål än jordbruk.
Hyran för bostadslägenhet skall enligt 19 § hyreslagen vara till beloppet bestämd i hyresavtalet. Undantag från denna regel får ske endast för kostnader hänförliga till lägenhetens uppvärmning, förseende med varmvatten samt el- och va-avgifter. Särskilda bestämmelser finns för lokaler.
Hyressättningen är i princip fri. En hyresvärd och en hyresgäst kan själva komma överens om hyrans storlek. Hyressättningen sker dock vanligtvis efter kollektiva förhandlingar med hyresgästförening enligt hyresförhandlingslagen. Formerna för sådana förhandlingar behandlas senare i detta betänkande. Vid hyresförhandlingarna är hyreslagens bruksvärdesregel i 55 § utgångspunkten. Enligt bruksvärdesregeln skall hyran bestämmas efter en jämförelse med främst hyrorna för till bruksvärdet likvärdiga lägenheter i hus som ägs och förvaltas av allmännyttiga bostadsföretag. Om parterna inte kan komma överens skall hyran fastställas till skäligt belopp. Hyran är inte att anse som skälig om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga.
Tre motioner, 1989/90:Bo402 (s), 1989/90:Bo406 (v) yrkande 1 och 1989/90:Bo409 (s) såvitt nu är i fråga, behandlar påtaglighetsrekvisitet vid hyressättningen. I motionerna föreslås att detta rekvisit bör utgå ur 55 § hyreslagen. Motionärerna anser att det inte finns några skäl för att godta att en hyra kan ligga något över de hyror som gäller för jämförbara lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen.
Nuvarande ordning innebär som framgått att det finns en viss marginal för att godta hyror som är något högre än bruksvärdet. Frågan om denna marginal skulle tas bort eller om ordet påtagligt skulle bytas ut mot det tidigare använda ordet väsentligt övervägdes i samband med hyresrättsutredningens förslag till vissa ändringar i bl.a. bruksvärdessystemet (SOU 1981:77 Hyresrätt 3 Bruksvärde, hyresprocess m.m.). Såväl hyresrättsutredningen som regeringen fann att ordet påtagligt skulle behållas i lagen. Vid utskottets behandling av regeringens förslag våren 1984 jämte motioner i denna fråga (BoU 1983/84:29) anslöt sig utskottet till vad som anfördes i propositionen, nämligen att det kan behövas ett utrymme för hyreshöjningar utöver den nivå som kan konstateras vid jämförelseprövningen men att marginalen inte bör vara så stor som ett väsentlighetsrekvisit skulle medge. Utskottet har därefter vid flera tillfällen behandlat motioner om påtaglighetsrekvisitet, senast i betänkandet BoU 1987/88:13 s. 14, och vidhållit sin uppfattning. Utskottet, som alltjämt anser att rekvisitet ger ett visst nödvändigt spelrum vid jämförelseprövningen, avstyrker motionerna 1989/90:Bo402 (s), 1989/90:Bo406 (v) yrkande 1 och 1989/90:Bo409 (s) såvitt nu är i fråga.
I moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 10 och i motionerna 1989/90:Bo409 (s) såvitt nu är i fråga, 1989/90:419 (c) yrkande 14, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 11 samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 19 framförs synpunkter på jämförelseprövningen vid hyressättning och föreslås att bruksvärdessystemet reformeras. M-, c- och fp-motionärerna anser att en lägenhets läge bör påverka hyressättningen så att en ocentralt belägen lägenhet får en lägre hyra än en liknande lägenhet som ligger inne i en tätort. I c- och fp-motionerna anförs att det på några orter tas hänsyn till läget vid hyressättningen efter särskilda överenskommelser mellan parterna och att det är angeläget att detta sker också på andra orter så att bruksvärdessystemet tillämpas lika i kommunerna. Motionärerna anser också att det bör klarare framgå av hyreslagen vad som menas med bruksvärde. I m-motionen påstås bruksvärdessystemet motverka en utveckling av olika servicealternativ inom boendet och föreslås att det utformas så att en flexibel boendeservice kan erbjudas. S-motionärerna anser att faktorer som fastighetens service och underhållsskick bör avspeglas i de hyror som åsätts lägenheterna.
Utskottet har under flera år behandlat och avstyrkt motioner om ändringar i bruksvärdessystemet. Dess främsta uppgift är att trygga besittningsskyddet. När bostadsbrist råder är bruksvärdessystemet avsett att hålla tillbaka hyreshöjningar som har sin grund i stor efterfrågan av bostäder och som inte kan anses godtagbara från samhällssynpunkt. Detta syfte hindrar emellertid inte att en sådan faktor som en bostadslägenhets läge tillåts inverka på bruksvärdet. Såsom utskottet tidigare uttalat torde det också förhålla sig så att parterna på hyresmarknaden tar viss hänsyn till en lägenhets läge vid hyressättningen. Även faktorer som en fastighets underhållsskick och fastighetsservice påverkar bedömningen av bruksvärdet. De synpunkter som framförts i motionerna mot bruksvärdessystemet utgör enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl att nu ändra bruksvärdessystemet. Utskottet avstyrker moderata samlingspartiets partiomotion 1989/90:Bo403 yrkande 10 och motionerna 1989/90:Bo409 (s) såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo419 (c) yrkande 14, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 11 samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 19.
2.2 Vad hyran får omfatta
Hyra är såsom nyss nämnts avtalad ersättning för upplåtelse av bl.a. en lägenhet. Hyran bestäms vanligtvis efter hyresförhandlingar. Formen för och under vilka förutsättningar hyresförhandlingar i fråga om bostadslägenhet får bedrivas regleras i hyresförhandlingslagen. Förhandlingarna förs mellan å ena sidan hyresvärden eller hyresvärden och hans organisation och å andra sidan organisation av hyresgäster. Förhandlingarna förs på grundval av en skriftlig förhandlingsordning. Denna kommer vanligen till stånd genom avtal mellan de förhandlande parterna. Kan parterna inte komma överens om att träffa ett avtal om förhandlingsordning kan hyresnämnden, om hyresgästorganisation eller hyresvärd begär det, besluta att förhandlingsordning skall införas. Förhandlingsöverenskommelser blir bindande för de enskilda hyresgästerna om en förhandlingsklausul finns införd i hyresavtalet. Motsätter sig en hyresgäst att en sådan klausul tas in i avtalet eller anser han att en befintlig klausul bör slopas, kan han få frågan prövad av hyresnämnden. Om en hyresgäst inte är nöjd med vad som för hans del har bestämts genom en förhandlingsöverenskommelse, kan han utan uppsägning av hyresavtalet ansöka hos hyresnämnden om prövning av överenskommelsen i den delen.
Enligt 20 § hyresförhandlingslagen får genom förhandlingsöverenskommelse bestämmas att i hyran för samtliga lägenheter skall ingå visst belopp som ersättning till hyresgästorganisationen för dess förhandlingsarbete. Hur stor del av hyran som utgör sådan ersättning skall framgå av överenskommelsen. Genom förhandlingsöverenskommelser kan också bestämmas att hyresgästorganisation utöver förhandlingsersättning skall under vissa förutsättningar ha rätt till en viss närmare bestämd ersättning för fritidsverksamhet och boinflytande. Bostadsdomstolen har prövat bl.a. frågan om en oorganiserad hyresgäst är skyldig att betala sådan ersättning och om den utgör en del av hyran (RBD 17:85). Domstolen fann bl.a. att hyresgästen var bunden av förhandlingsöverenskommelsen och att ersättningen utgjorde en del av hyran.
I motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 15 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 17 förordas en översyn av gällande regler om vad hyran får omfatta. C-motionärerna anser det orimligt att alla hyresgäster oavsett organisationstillhörighet och egna önskemål skall betala ersättning till en organisation de inte tillhör. Större hänsyn bör enligt motionärerna tas till den enskilde hyresgästens synpunkter. Enligt fp-motionen bör ersättning för boinflytande och fritidsverksamhet inte anses som hyra. Direkt lagstöd för uttag av sådana avgifter saknas enligt motionärerna. De anser det inte rimligt att ersättning för den verksamhet som hyresgäströrelsen bedriver skall betraktas som en del av bostadsföretagens självkostnader.
Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motioner med liknande yrkanden som de nu aktuella (bl.a. 1989/90:BoU1). Utskottet har bl.a. anfört att den nuvarande ordningen i allt väsentligt får anses godtagbar. Utskottets uppfattning står fast. Den nuvarande ordningen när det gäller ersättning för boinflytande- och fritidsverksamhet samt förhandlingsersättning bör därför inte överges. Utskottet avstyrker motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 15 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 17.
2.3 Förverkandefrågor m.m.
Tre motioner tar upp förverkandefrågor. I motion 1989/90:Bo415 (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler om avisering av hyra, påminnelse om obetald hyra, förverkande av hyresrätt och hyresnämndens prövning vid tvist om förlängning av hyresavtal. I motion 1989/90:Bo424 (fp) yrkandena 1 och 2 tas upp frågor om återvinning av en hyresrätt och yrkas att riksdagen dels förlänger tidsfristen för rätt till återvinning av hyresrätt, dels inför meddelandeskyldighet till socialnämnden i samtliga fall där den enskilde på grund av ekonomisk försumlighet riskerar att avhysas från sin bostad. I motion 1989/90:Bo422 (m) begärs tillkännagivande om rättssäkerheten på hyresmarknaden. Av motiveringen, som återfinns i motion 1989/90:Ju413, framgår att motionären efterlyser förbättrade möjligheter att med myndigheternas hjälp avhysa hyresgäster som bl.a. skadar hyresvärdens egendom.
Den nu arbetande hyreslagskommittén har enligt direktiven bl.a. att utreda frågor om förverkande av hyresrätt. Särskilt nämns som en brist att hänsyn inte generellt kan tas till sådana omständigheter vid dröjsmål med hyresbetalningen som framstår som ursäktliga. Den tid inom vilken socialnämnderna skall utreda och ta ställning till om en hyresgäst är berättigad att få ekonomiskt stöd och om eventuella garantier kan ställas för hyran kan enligt departementschefen vara för kort. Även andra frågor som har samband med de nämnda t.ex. skriftlig avisering av hyran, påminnelser m.m. kan kommittén enligt departementschefen behöva tas upp. En annan fråga som omnämns är svårigheterna att få rättelse eller avhysning av störande hyresgäster. Kommittén bör därför enligt direktiven undersöka om förfarandet i sådana fall kan göras snabbare och effektivare med bibehållande av rimliga krav på rättssäkerhet.
Som framgår ovan kommer de förverkandefrågor som motionärerna tar upp i motionerna att ses över under den pågående översynen av hyreslagstiftningen. Utredningsarbetet i dessa frågor bör enligt direktiven vara avslutat före utgången av år 1991. Resultatet av de pågående övervägandena bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna 1989/90:Bo415 (s), 1989/90:Bo422 (m) och 1989/90:Bo424 (fp).
2.4 Underhåll av bostadslägenhet enligt hyreslagen
Den grundläggande bestämmelsen om lägenhetens skick finns i 9§ hyreslagen där det föreskrivs att hyresvärden på tillträdesdagen skall -- om inte bättre skick har avtalats -- tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen på orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Det åligger vidare hyresvärden enligt 15 § första stycket hyreslagen att, om inte annat har avtalats eller följer av andra stycket, under hyrestiden hålla lägenheten i angivet skick. Enligt 15 § andra stycket hyreslagen skall hyresvärden, om en lägenhet helt eller delvis är uthyrd till bostad, i bostadsdelen med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk. Avvikelse från denna tvingande regel får ske om annat har avtalats och hyresavtalet avser ett enfamiljshus eller om hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen och de avvikande bestämmelserna har tagits in i en förhandlingsöverenskommelse enligt nämnda lag.
I motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 13 och 1989/90:Bo420 (m) yrkande 12 hemställs att riksdagen beslutar om en ändring av lagstiftningen i vad det avser den enskilde hyresgästens inflytande över reparation av den egna lägenheten. Enligt motionärerna bör den enskilde hyresgästen utan särskild förhandlingsöverenskommelse ges möjlighet att ingå avtal med fastighetsägaren om underhållsansvaret i den egna lägenheten.
Enligt utskottets mening ger den utformning som bestämmelsen har ett nödvändigt skydd åt den i förhandlingsläget svagare parten -- hyresgästen. Den lösning som motionärerna föreslår kan medföra att den enskilde hyresgästen inte kan hävda att underhållsansvaret för den egna lägenheten skall åvila hyresvärden utan tvingas att acceptera en för hyresgästen oförmånlig överenskommelse om underhållsansvaret. Den nuvarande ordningen bör därför bibehållas. Den av motionärerna påtalade olägenheten blir alltså mindre vanligt förekommande i den mån förhandlingsöverenskommelse träffas avseende allt flera fastigheter. Det är på detta sätt man, enligt utskottets uppfattning, bör stärka inflytandet för allt flera hyresgäster avseende reparationer i den egna lägenheten. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 13 och 1989/90:Bo420 (m) yrkande 12.
I motion 1989/90:Bo410 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i hyreslagen så att bestämmelserna om att reparationer skall vara fackmannamässigt utförda också avser hyresvärden.
Enligt 24 a § hyreslagen har bostadshyresgäster rätt att på egen bekostnad utföra målning, tapetsering och därmed jämförliga åtgärder i lägenheten. Något direkt krav på att hyresgäst skall utföra åtgärderna fackmässigt finns inte uppställt i lagen. Hyresvärden har dock rätt till ersättning för sin skada om de underhållsåtgärder hyresgästen vidtagit minskar bruksvärdet. Så kan bli fallet om åtgärderna inte är fackmässigt utförda. Bostadsdomstolen har i ett mål, BD37/78, prövat förutsättningarna för ersättningsskyldighet. Domstolen uttalade bl.a. att förutsättningen bör vara att åtgärderna i fråga om färgval m.m. och utförande avviker från vad som får anses normalt och allmänt vedertaget i sådan grad att en annan hyresgäst i lägenheten skulle lida men i sitt nyttjande av den i dess åtgärdade skick.
Om hyresvärdens underhållsskyldighet enligt 15 § andra stycket hyreslagen brister eller om hinder eller men på annat sätt uppstår i nyttjanderätten utan hyresgästens vållande kan hyresgästen välja mellan olika åtgärder. Han kan själv reparera en skada på hyresvärdens bekostnad om hyresvärden inte gör det trots tillsägelse. Han kan vidare säga upp avtalet om bristen är av väsentlig betydelse. Han kan också kräva skadestånd om bristen beror på hyresvärdens försummelse. En annan åtgärd som hyresgästen kan vidta är att hos hyresnämnden begära att hyresvärden åläggs att avhjälpa bristen (åtgärdsföreläggande). Detta framgår av 16 § andra stycket hyreslagen. I föreläggandet, som kan förenas med vite, skall anges inom vilken tid åtgärderna skall vidtas. Hyresgästen har för den tid lägenheten varit bristfällig rätt till reducerad hyra.
Utskottet anser att nuvarande ordning ger tillräckliga garantier för att hyresvärden skall fullgöra sin underhållsskyldighet och på ett sådant sätt att bruksvärdet inte minskar. I de fall åtgärdsförelägganden utfärdas torde regelmässigt föreskrivas att angivna reparationsåtgärder skall utföras på ett fackmässigt sätt. Enligt utskottets bedömning saknas tillräckliga skäl för att i hyreslagen införa ett krav på fackmässigt utförda underhålls- och reparationsåtgärder. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Bo410 (s).
2.5 Byte av lägenhet
I motion 1989/90:Bo416 (s) tas upp reglerna om lägenhetsbyten. Enligt motionärerna bör kommittén som ser över hyreslagstiftningen också ges i uppdrag att se över bestämmelserna som gäller vid lägenhetsbyten och den s.k. treårsspärren, vilken enligt motionärerna medför orimliga konsekvenser för hyresgästerna. Treårsspärren innebär att en hyresgäst som fått en lägenhet genom byte inte får byta den förrän den innehafts i tre år om inte synnerliga skäl föreligger. Motionärerna anser också att hyresgästens ansvar inte borde omfatta tidigare hyresgästers förpliktelser utan att nya hyreskontrakt borde tecknas.
Utan att närmare gå in på innehållet i nuvarande bestämmelser vid lägenhetsbyten vill utskottet hänvisa till vad som anförs i direktiven till 1989 års hyreslagskommitté. Där anför departementschefen bl.a. att kommittén är oförhindrad att ta upp även andra hyresrättsliga frågor än dem som han utvecklat närmare -- med vissa begränsningar. Som exempel på frågor som kan tas upp omnämns hyresgästernas möjligheter att byta bostad innan lägenheten innehafts i tre år. Den översyn av dessa bestämmelser som motionärerna eftersträvar är således kommittén oförhindrad att överväga. Det finns därför inte anledning att nu föreslå riksdagen att göra det i motionen begärda tillkännagivandet om översyn av bestämmelserna om lägenhetsbyten. Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo416 (s).
2.6 Andrahandsupplåtelse
I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 1 hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i bestämmelserna om hyran vid andrahandsupplåtelser. Om hyreslagens reglering av hyran vid andrahandsuthyrning avskaffades skulle enligt motionärerna utbudet av bostäder ökas.
Den regel i hyreslagen som motionärerna vill avskaffa återfinns i 55 b § hyreslagen och trädde i kraft den 1 juli 1988. De gäller vid upplåtelse av möblerat eller omöblerat rum och vid andrahandsupplåtelse av annan bostadslägenhet -- dock inte vid upplåtelse för fritidsändamål. Innebörden av bestämmelsen är att en hyresvärd vid upplåtelsen kan bli återbetalningsskyldig om han tar emot en hyra som är oskälig med hänsyn till bruksvärdet. Hyresnämnden kan i ärende om återbetalning av hyran om hyresgästen begär det fastställa hyran för den fortsatta uthyrningen.
Utskottet ansåg vid sin behandling av lagförslaget (prop. 1987/88:162) att det inte minst mot bakgrund av läget på bostadsmarknaden fanns skäl att stärka skyddet för bl.a. andrahandshyresgäster och ställde sig bakom förslaget. Utskottet anser alltjämt att nu gällande bestämmelser om hyran vid andrahandsuthyrning m.m. är berättigade och avstyrker därför motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 1.
3 Hyresrätt, lokaler
Riksdagen antog i maj 1988 (BoU 1987/88:21) ett förslag till lag om ändring i jordabalken (prop. 1987/88:146) såvitt avser vissa lokalhyresfrågor. Syftet med lagändringarna var att stärka lokalhyresgästens ställning gentemot hyresvärden. Ändringarna innebar huvudsakligen följande. Om förlängning av ett hyreskontrakt för en lokal inte kommer till stånd på grund av att hyresvärden kräver en hyra som inte är skälig blir hyresvärden skyldig att ersätta hyresgästens förlust genom att hyresförhållandet upphör (57 § första stycket 5 hyreslagen). Vid bedömningen av hyreskravets skälighet skall numera skäligheten grundas på omständigheter som är tillgängliga redan före hyrestidens utgång och bedömas utifrån hyran för närmast jämförliga lokaler på orten. Hyror som är mycket låga eller mycket höga och således inte representativa skall inte ingå i jämförelsen. Krävd hyra skall inte anses som skälig om den överstiger den hyra som lokalen vid hyrestidens utgång kan antas betinga på den öppna marknaden (marknadshyra).
Vid tvist mellan hyresvärd och lokalhyresgäst gäller nu såsom tidigare att medling normalt skall ske hos hyresnämnden innan lokalhyresgästen får väcka talan vid domstol om ersättning på grund av obefogad uppsägning. Den ändring som skett i denna del är att den s.k. preklusionsregeln förstärkts. Den innebär nu att utredning som inte lagts fram under medlingen får beaktas av fastighetsdomstolen endast om det finns synnerliga skäl.
Ersättningsreglerna har genomgått väsentliga ändringar. Tidigare gällde att hyresvärden vid en obefogad vägran att förlänga lokalhyresförhållanden skulle ersätta hyresgästen i skälig omfattning för dennes förlust. Även nu skall den verkliga skadan ersättas men lokalhyresgästen har alltid rätt till en minimiersättning. Den uppgår till ett belopp som motsvarar en årshyra för lokalen enligt det uppsagda kontraktet men högst ett belopp som vid hyrestidens utgång motsvarar fyra basbelopp.
Andra ändringar som infördes berörde bestämmelser om indexklausuler, ändrad användning och andrahandsuthyrning. De nu redovisade ändringarna i lokalhyreslagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1989.
I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 19 begärs att de ändringar som infördes senast i lokalhyreslagstiftningen om "skäligt hyreskrav", indexklausuler, ändrad användning och andrahandsuthyrning bör upphävas. Enligt motionärerna baseras beslutet på en övertro på central dirigering och planering, och det riskerar att leda till att samma problem uppkommer på lokalhyresmarknaden som på bostadsmarknaden.
Utskottets bedömning är att nuvarande ordning på ett bättre sätt än tidigare stärker lokalhyresgästernas ställning gentemot hyresvärdarna. Det var också syftet med ändringarna i lokalhyreslagstiftningen. Utskottet kan därför inte förorda en återgång till tidigare ordning. Motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 19 om indexklausuler m.m. i lokalhyreslagstiftningen avstyrks.
I motion 1989/90:Bo406 (v) yrkande 2 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om införande av ett bruksvärdessystem också för lokalhyror. Att lokalhyrorna fått stiga marknadsmässigt har enligt motionärerna lett till problem för ekonomiskt svaga lokalhyresgäster vilket kan medföra att bostadskvarter utarmas på service och småbutiker slås ut. Förhållandet anses vidare skapa ett extra tryck på att bygga och inreda t.ex. kontor i stället för bostäder eftersom kontoren ger så mycket högre hyra.
I det utredningsarbete som föregick de senaste ändringarna i lokalhyreslagstiftningen övervägdes bl.a. hur hyressättningen skulle ske. Dessa överväganden resulterade i slutsatsen att det nuvarande systemet borde bibehållas. Enligt utskottets mening saknas anledning att nu förorda nya överväganden om ett eventuellt bruksvärdessystem för lokaler. Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo406 (v) yrkande 2.
Motion 1989/90:Bo418 (c) tar upp reglerna om när ett hyreskrav skall anses oskäligt, frågan om vem av parterna som skall ha skyldighet att hänskjuta tvist till hyresnämnd och ersättningsreglerna. I dessa delar vill motionärerna ha en annan utformning än den nu gällande. Sålunda anförs i yrkande 1 att ett lokalhyreskrav bör anses oskäligt om det påtagligt överstiger hyresläget på orten. Motionärernas förslag överensstämmer med lokalhyreskommitténs. Regeringen förde dock inte kommitténs förslag vidare till riksdagen. Beträffande den andra frågan, vem som skall hänskjuta tvist till medling, föreslås i motionen att hyresvärden i stället för hyresgästen, vilken ordning nu gäller, skall ha skyldighet att hänskjuta tvisten till medling. När det gäller ersättningsreglerna föreslår motionärerna att ersättningsbeloppet vid obefogad förlängningsvägran höjs så att minimiersättningen alltid motsvarar en årshyra. Den nuvarande begränsningen av skadeståndet är enligt motionärerna inte i tillräcklig grad ägnad att stoppa obefogade uppsägningar. Begränsningen innebär enligt dem att lokalhyresgästerna alltjämt saknar ett starkt besittningsskydd. Också i motion 1989/90:Bo407 (c) ifrågasätts besittningsskyddet för lokaler. Motionären anser att ett besittningsskydd för fabrikslokaler motsvarande det som gäller för bostäder eller arrenden bör utredas. Genom att sådant skydd saknas för företag som är verksamma i förhyrda lokaler kan enligt motionären sysselsättningen för de anställda komma att äventyras om hyresavtalet sägs upp.
Utskottet behandlade motioner med motsvarande innehåll dels när ändringsförslaget var föremål för riksdagsbehandling, dels hösten 1989 i betänkandet 1989/90:BoU1. Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning att genomförda ändringar i lokalhyreslagstiftningen ger lokalhyresgästerna ett bättre skydd än tidigare gentemot hyresvärdarna och skapar en större trygghet i besittningen. Om det skulle visa sig att det eftersträvade syftet att förstärka lokalhyresgästernas ställning inte skulle uppnås bör dessa frågor tas upp till nya överväganden. De nya reglerna har varit i kraft endast en kort tid. Några dokumenterade erfarenheter av dem har ännu inte vunnits. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Bo407 (c) och 1989/90:Bo418 (c) om ersättningsreglerna m.m. i lokalhyreslagstiftningen.
Utskottet behandlar avslutningsvis i detta avsnitt motion 1989/90:Bo401 (s). I yrkande 1 i motionen begärs ett tillkännagivande om behovet av en undersökning och utvärdering av tillämpningen av lokalhyreslagstiftningen och behovet av en ytterligare förstärkning av lokalhyresgästernas ställning. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att förslag bör framläggas om åtgärder som undersökningen och utvärderingen ger anledning till. Enligt motionärerna hade lokalhyresgästernas ställning gentemot hyresvärdarna varit starkare om lokalhyreskommitténs förslag hade bifallits. Enligt dem kan redan nu konstateras att syftet med de nya reglerna knappast kommer att uppnås. Alltför stora hyreskrav och hyreshöjningar har enligt motionärerna rapporterats från de större städerna. De anser det därför viktigt att utvecklingen på lokalhyresmarknaden blir föremål för en undersökning och utvärdering. Det kan därefter enligt motionen också finnas anledning att pröva om utformningen av lokalhyreslagstiftningen är tillfredsställande.
Utskottet delar den oro för kostnadsutvecklingen på lokalhyresmarknaden som motionärerna ger uttryck för. Enligt utskottets mening finns det anledning att följa utvecklingen med uppmärksamhet. Utskottet förutsätter att regeringen gör detta. Enligt utskottets bedömning är emellertid frågan om en utvärdering av lokalhyreslagstiftningens tillämpning m.m. för tidigt väckt eftersom de nya reglerna vid förlängningstvister endast tillämpats på avtal som sagts upp efter den 1 januari 1989. De torde därför i praktiken inte ha tillämpats i sådan omfattning att det finns underlag för en meningsfull utvärdering. Med hänvisning till vad som nyss anförts avstyrker utskottet motion 1989/90:Bo401 (s).
4 Förhandlingssystemet
4.1 Parter vid hyresförhandlingar
I hyreförhandlingslagen regleras förhållandet mellan den enskilde hyresvärden, eventuellt med en fastighetsägarorganisation som medpart och en hyresgästorganisation. Frågan om annan än hyresgästorganisation skall ges förhandlingsrätt tas upp i moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 11 och i motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 4 samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 18. I m-motionen föreslås att den enskilde hyresgästen bör ges förhandlingsrätt enligt hyresförhandlingslagen. C-motionärerna anser att lagen bör ändras så att en förening av hyresgäster i berörd bostadsfastighet ges rätt till förhandlingsordning. I fp-motionen föreslås att lagen ändras så att föreningar som inte är anslutna till Hyresgästernas riksförbund ges ökade möjligheter att erhålla förhandlingsrätt. Enligt motionärerna bör det avgörande för att erhålla en sådan rätt vara att föreningen åtnjuter förtroende från en majoritet av hyresgäster i den berörda fastigheten.
Enligt 1 § hyresförhandlingslagen skall såsom nyss nämnts förhandlingar föras mellan å ena sidan hyresvärd eller hyresvärd och organisation av fastighetsägare och å andra sidan organisation av hyresgäster. Förhandlingarna förs på grundval av en förhandlingsordning. De krav som ställs på en hyresgästförening för att den skall kunna vara part i en kollektiv överenskommelse enligt hyresförhandlingslagen överensstämmer med de allmänna krav som ställs på en förening. Den måste för att kunna ingå avtal som binder själva organisationen vara en juridisk person och ha kompetens att föra medlemmarnas talan. Den måste vidare ha till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i hyresfrågor. Detta skall framgå av stadgarna.
Utskottet har under en följd av år behandlat frågan om hyresgästernas förhandlingsrätt och avstyrkt motionsyrkanden om ändring i hyresförhandlingslagen i detta hänseende. Enligt utskottets mening bör förhandlingsrätten alltjämt utövas av en organisation av hyresgäster. Den enskilde hyresgästens förhandlingsposition får i allmänhet anses tämligen svag även om denne har en relativt stark rättsställning. Det kan också antas att många hyresgäster saknar kännedom om sina lagliga rättigheter och drar sig för att föra en process inför hyresnämnden. Hyresgästen kan därför ha svårt att utnyttja sin rättsliga ställning i en förhandling. Ingenting hindrar att en kompetent och rättskapabel förening som har hyresgästernas förtroende utövar förhandlingsrätten. I hyresförhandlingslagen uppställs inte något krav om att föreningen måste vara ansluten till en viss organisation av hyresgäster. Utskottet avstyrker med hänvisning till ovanstående moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 11 och motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 4 samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 18.
4.2 Förhandlingsordning
I motion 1989/90:Bo412 (s) yrkande 2 föreslås att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till lagändring beträffande inskrivning av avtal om förhandlingsordning. Härigenom skulle det enligt motionärerna ges en garanti för att den som förvärvar en fastighet får kännedom om att förhandlingsordning finns. Erfarenheterna anses enligt motionärerna visa att många förvärvare av fastigheter inte känner till att förhandlingsordning gäller för fastigheten. Vidare anser de att det i 7 kap. jordabalken bör införas en bestämmelse om att förhandlingsordning alltid skall gälla mot ny ägare vid exekutiv försäljning av en hyresfastighet.
Enligt 8 § första stycket hyresförhandlingslagen gäller avtal om förhandlingsordning även mot ny hyresvärd. Däremot gäller inga särskilda bestämmelser om förhandlingsöverenskommelser. Enligt förarbetena till detta lagrum (prop. 1977/78:155 s. 157) skall frågan om en förhandlingsöverenskommelse är bindande gentemot ny hyresvärd avgöras med ledning av bestämmelserna i 7 kap. jordabalken. Något undantag från bestämmelsen i 8 § första stycket hyresförhandlingslagen finns inte. Den gäller således också när en överlåtelse av en fastighet sker genom en exekutiv försäljning. Enligt paragrafens andra stycke är den tidigare hyresvärden skyldig att ersätta skada som förorsakats den nye hyresvärden om han försummat att upplysa om en gällande förhandlingsordning och den nye hyresvärden varken ägt eller bort äga kännedom om förhandlingsordningen.
Enligt utskottets mening får bestämmelsen om skadeståndsskyldighet anses ge en garanti för att frågan om förhandlingsordning tas upp vid förhandlingar om köp. Ett publicitetskrav på det sätt som motionärerna föreslår skulle innebära ett omfattande arbete för inskrivningsmyndigheterna utan att motsvarande fördelar skulle stå att vinna. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Bo412 (s) yrkande 2 om anteckning om förhandlingsordning i inskrivningsregister m.m. 4.3 Primär förhandlingsskyldighet
Om en hyresvärd och en hyresgästorganisation har avtal om förhandlingsordning för ett hus är hyresvärden skyldig att alltid förhandla med hyresgästorganisationen i vissa frågor t.ex. om höjning av hyran (primär förhandlingsskyldighet). Förhandlingsordning medför vidare, om parterna inte avtalat om annat, en rätt för båda parter att påkalla förhandling om bl.a. hyresvillkoren. Föreligger primär förhandlingsskyldighet måste förhandling föregå ett avtal eller en hyresnämndsprövning. Avtal med hyresgästen som ingåtts utan att förhandling enligt förhandlingsordning ägt rum är ogiltigt och kan medföra återbetalningsskyldighet för hyresvärden. Hyresvärden kan också bli skyldig att utge ideellt skadestånd till hyresgästorganisationen.
I motion 1989/90:Bo412 (s) yrkande 1 föreslås att hyresvärdens förhandlingsskyldighet utvidgas till att gälla inte bara vid hyreshöjningar utan även vid bestämmande av den s.k. förstagångshyran, dvs. den hyra som avtalas när lägenheten första gången upplåts till hyresgästen eller upplåts på nytt efter en omfattande ombyggnad. Enligt motionärerna är det inte ovanligt att hyresgästföreningarna efter att hyresvärden ensidigt fastställt inflyttningshyrorna i efterhand får påkalla förhandling i syfte att sänka hyrorna. I de förhandlingsordningar som tillämpas på den allmännyttiga sektorn har enligt motionärerna primär förhandlingsskyldighet vid bestämmande av förstagångshyra skrivits in i avtal om förhandlingsordning medan det inom den privata sektorn skett endast undantagsvis.
Fastighetsägarens möjlighet att fritt bestämma inflyttningshyran kan begränsas på olika sätt. I förhandlingsordning kan avtal bl.a. träffas om att hyresförhandlingar skall omfatta också inflyttningshyror i nyproducerade och ombyggda lägenheter. Så har också skett, som motionärerna anför, när det gäller de allmännyttiga bostadsföretagen. Även privata fastighetsägare har i viss omfattning förhandlingsordning som också omfattar inflyttningshyror. I de fall kommunal mark tas i anspråk för bostadsbyggande och när kommunen förmedlar nybyggda lägenheter kan kommunen sätta upp ett villkor om primär förhandlingsskyldighet vid hyressättningen. Vid ombyggnader kan vid utfärdande av hyresgästintyg överenskommelser träffas med fastighetsägaren om att hyran i de ombyggda lägenheterna skall bestämmas efter förhandlingar.
Inflyttningshyrorna bestäms således i stor utsträckning vid förhandlingar mellan hyresmarknadens parter. Om hyresvärden har bestämt inflyttningshyran kan, i de fall förhandlingsordning finns, förhandling påkallas enligt hyresförhandlingslagen. Kan parterna inte enas har de möjlighet att ansöka om ändring av hyresvillkoren hos hyresnämnden enligt 24 § hyresförhandlingslagen. Hyresgästen kan även få hyresvillkoren prövade enligt hyreslagen. Vid sådan prövning får hyresnämnden inte besluta om ändring av t.ex. förstagångshyran förrän sex månader efter det att de förut gällande villkoren började tillämpas. Hyresgästen kan således vara tvungen att under en tid av sex månader betala en oskälig hyra. En sådan ordning när det gäller ett hyresvillkor som förstagångshyra är inte tillfredsställande. Enligt vad utskottet erfarit har den sittande hyreslagskommittén uppmärksammats på de problem som nuvarande ordning kan medföra. Enligt direktiven är kommittén oförhindrad att ta upp andra frågor än de som utpekas särskilt. Det kan därför hållas för sannolikt att bestämmelserna om förstagångshyran och ändring av hyresvillkor kommer att diskuteras och övervägas av kommittén. I avvaktan på att kommitténs överväganden i dessa frågor slutförs anser utskottet att nuvarande ordning får godtas. Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo412 (s) yrkande 1.
I samma motion, yrkande 3, föreslås att en primär förhandlingsskyldighet införs även vid ombyggnad och upprustning av fastigheter. Enligt motionärerna saknas regler om hyregästinflytande i de fall upprustning av en fastighet sker utan statliga lån. Motionärerna anser att en primär förhandlingsskyldighet bör finnas även vid sådana ändrings- och förbättringsåtgärder. Bestämmelser om krav på varsamhetsyttrande eller motsvarande från hyresgästerna föreslås därför införas i hyresförhandlingslagen.
Frågan om införande av en primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och förbättringsåtgärder har uppmärksammmats av bl.a. regeringen. I direktiven till hyreslagskommittén omnämns frågan och anförs bl.a. att ett förslag om primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och förbättringsåtgärder övervägts inom bostadsdepartementet. Enligt departementschefen bör de förslag som lagts fram övervägas ytterligare, och efter samråd med hyresmarknadens parter bör ställning tas till om de kan genomföras eller om andra lösningar bör väljas.
Vid utskottets behandling av ett motionsyrkande i denna fråga hösten 1989 i betänkande 1989/90:BoU1 förutsatte utskottet att -- om resultatet av översynen skulle komma att dröja -- frågan om primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och förbättringsåtgärder skulle övervägas i särskild ordning. Utskottet fann att vad i motionen föreslagits skulle komma att tillgodoses utan ett särskilt tillkännagivande i frågan. Enligt inhämtade upplysningar kommer den nu behandlade frågan att övervägas av hyreslagskommittén. Resultatet skall redovisas senast vid utgången av år 1992. Pågående överväganden bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet nu motion 1989/90:Bo412 (s) yrkande 3.
5 Boinflytandefrågor
I detta avsnitt behandlas vissa inflytandefrågor för hyresgäster. Två motioner tar upp frågan vem som skall utöva inflytande i upprustningsfallen enligt bostadssaneringslagen. I en motion efterlyses ett krav på genomförandetid vid vissa ombyggnadsåtgärder. Två motioner behandlar hyresgästernas inflytande över installation av kabel-TV och kostnaderna för en sådan anläggning. I tre motioner lämnas förslag till hur boinflytandet kan fortsätta att utvecklas i framtiden.
Enligt motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 3 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 21 bör bostadssaneringslagen ändras så att hyresgästerna i varje fastighet kan utöva inflytande i frågor som direkt berör dem.
Även enligt bostadssaneringslagen skall hyresgästinflytandet utövas av en organisation av hyresgäster. Här kan emellertid inte vilken hyresgästorganisation som helst komma i fråga. Med organisation av hyresgäster avses enligt lagen endast den organisation som har avtal om förhandlingsordning för fastigheten eller, om sådant inte gäller, riksorganisation eller förening, som är ansluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen.
Utskottet har senast i betänkande 1989/90:BoU7 avstyrkt motionsyrkanden om ändring i lagen när det gäller reglerna om formen för hyresgästinflytandet i bostadssaneringslagen. Utskottet uttalade bl.a. att hyresgästernas inflytande torde både underlättas och förstärkas om deras intressen bevakades av en organisation. Härigenom kan också frågor som rör hyresgästkollektivet som sådant och de framtida boende komma att beaktas på ett bättre sätt. Samrådsförfarandet kan också underlättas om fastighetsägaren känner till vilken organisation av hyresgäster som han skall vända sig till. Det får anses närmast självklart att hyresgästorganisationen agerar i samråd med de närmast berörda hyresgästerna. Den kan också företrädas av berörd hyresgästavdelning eller kontaktkommitté. När det gäller val av hyresgästorganisation är lagen neutral. Med hänvisning till vad som nu sagts avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 3 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 21.
I motion 1989/90:Bo419 (c) yrkande 5 förordas att riksdagen hos regeringen begär förslag om större enhetlighet mellan bostadssaneringslagen och plan- och bygglagen beträffande genomförandetider vid ombyggnad. Enligt motionen är det nödvändigt att bestämmelser införs om när ombyggnadsåtgärder som inte kräver bygglov skall vara genomförda.
En motion med samma innehåll som ovan behandlades hösten 1989 i betänkande 1989/90:BoU1. Utskottet uttalade då att det kan finnas anledning att överväga regler om genomförandetid vid ombyggnad som inte kräver bygglov eller finansieras med statliga lån. Utskottet förutsatte att frågan kommer att övervägas i samband med kommitténs översyn av hyresgästinflytandet vid ändrings- och förbättringsåtgärder. Motionen avstyrktes. Frågan har alltså anknytning till kommitténs arbete. Utskottet anser att det resultat som kan bli följden av översynen bör avvaktas och avstyrker motion 1989/90:Bo419 (c) yrkande 5. Det kan noteras att hyresgästerna enligt 16 § hyreslagen har möjlighet att hos hyresnämnden begära ett åtgärdsföreläggande om hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet av bostadslägenheter och gemensamma utrymmen. Av föreläggandet skall framgå inom vilken tid åtgärderna skall vidtas.
Två frågor som rör hyresgästinflytande och installation av kabel-TV tas upp i motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 8 och 1989/90:Bo421 (mp). Enligt c-motionen bör riksdagen ge regeringen till känna behovet av lagstiftning för att stärka hyresgästernas inflytande över beslut om installation av kabel-TV. Särskilt viktigt är det enligt motionen att varje hyresgäst själv har rätt att avgöra om han vill ta del av kabel-TV-utbudet eller inte. I mp-motionen begärs ett förslag till lag som går ut på att boende som inte vill ha kabel-TV inte skall vara tvungna att betala för anläggningen och driften i form av hyra eller annan avgift. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K436 s. 45.
Förhandlingsöverenskommelser som reglerar förutsättningarna för installation och drift av kabel-TV kan träffas mellan hyresvärd och hyregästorganisation med stöd av förhandlingsordning. Om förhandlingsklausul finns intagen i de enskilda hyreskontrakten blir hyresgästerna bundna av förhandlingsöverenskommelsen. Om den innebär att hyran eller hyresvillkoren ändras kan den enskilda hyresgästen begära hyresnämndens prövning och därmed påverka överenskommelser som är oskäliga för denne.
Hyresgästernas riksförbund och SABO har träffat en överenskommelse om vissa riktlinjer som i korthet innebär följande. Utbyggnaden av kabel-TV-nät skall fastställas inom ramen för det boinflytandeavtal som finns mellan parterna. Kostnaden för fastighetsnätet och den tekniska utrustningen slås ut på hyreskalkylen men programkostnader och kostnader för anslutning till basnätet belastar den hyresgäst som vill se kabel-TV. Den hyresgäst som inte vill ha kabel-TV skall få sändningarna bortfilterade kostnadsfritt. -- I riktlinjer som antagits enligt överenskommelse mellan Hyresgästernas riksförbund och Fastighetsägareförbundet anges att utbudet skall medge individuell valfrihet i fråga om såväl programutbud som rätten att avstå från radio- och TV-utbud utöver basutbudet och att kostnaderna för ombyggnad av fastighetsnätet och övrig teknisk utrustning skall täckas av bruksvärdeshyran.
Enligt utskottets mening bör det kollektiva förhandlingssystemet omfatta även kabel-TV-frågor. Hyresgästen har också genom sin organisation möjlighet att påverka ett beslut om kabel-TV-installation. Det är emellertid viktigt att den som inte vill ta del av programutbudet genom kabel-TV skall slippa detta. En sådan valfrihet rekommenderas också i de riktlinjer som bostadsmarknadens parter har enats om. Såvitt utskottet har erfarit följs dessa riktlinjer. Utskottet, som behandlade motioner om hyresgästinflytandet vid installation m.m. av kabel-TV. senast hösten 1989 (1989/90:BoU1), ansåg då och anser alltjämt att de regler som finns i hyreslagstiftningen och de riktlinjer som bostadsmarknadens parter enats om nöjaktigt uppfyller de krav på hyresgästinflytande som kan ställas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 8 och 1989/90:Bo421 (mp).
I motion 1989/90:Bo419 (c) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om de allmännyttiga företagens roll för hyresgästinflytandet. I motionen anförs att de allmännyttiga bostadsföretagen genom sin uppbyggnad och omfattning har stora möjligheter att bli ledande för hyresgästinflytandet. Det är därför enligt motionärerna viktigt att skapa sådana förutsättningar att allmännyttan kan fortsätta att utvecklas.
År 1979 slöt SABO och Hyresgästernas riksförbund det första avtalet om boinflytande för hyresgästerna i allmännyttigt ägda fastigheter. Sedan dess har stora förändringar skett och de formella möjligheterna för hyresgästerna att få information, få samråda och få vara med och besluta i egna gemensamma angelägenheter väsentligt förändrats. Uppbyggnaden av kontaktkommittéer fortsätter och hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll i de allmännyttiga bostadsföretagen införs successivt. Det finns också exempel på att hyresgäster fått vara med och påverka beslut om nyproduktion och därefter själva förvaltar fastigheter. Allmännyttan har således haft stor betydelse för utvecklingen av bodemokratin och har spelat en central roll i den sociala bostadspolitiken. Utskottet har vid åtskilliga tillfällen givit uttryck för denna uppfattning. Det finns inte skäl befara att boinflytandeverksamheten inom allmännyttiga bostadsföretag inte skall fortsatta att utvecklas mot ett ökat och fördjupat boinflytande. Ett tillkännagivande enligt motionsförslaget kan inte tjäna något reellt syfte. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Bo419 (c) yrkande 1 om de allmännyttiga bostadsföretagens roll för hyresgästinflytandet.
I motion 1989/90:Bo414 (v) föreslås att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för att utveckla hyresboendet så att hyresrättshavare får möjlighet att styra och medverka i nyproduktion, ombyggnad och underhåll. Enligt motionen bör hyresrättshavarnas rättigheter utökas så att det blir normalt och naturligt i mån av intresse att delta och utveckla sitt boende. Konsulter och kunniga förvaltare bör inrikta sig på att bistå med råd och experthjälp i den utsträckning som hyresrättshavarna själva efterfrågar. Genom en sådan medverkan kan enligt motionärerna hyreskostnaderna sänkas väsentligt samtidigt som kvaliteten höjs och grannkontakter kan utvecklas.
Som framgår av redogörelsen ovan finns det exempel på hyresgästinflytande över nyproduktion. Det kan antas att detta inflytande kommer såsom boinflytandet i övrigt att vidareutvecklas på initiativ av bostadsmarknadens parter. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning inte styra utvecklingen. Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo414 (v) om hyresgästinflytande vid byggande och förvaltning av hyreshus.
I motion 1989/90:Bo221 (s) lämnas ett annat förslag till hur hyresgästernas inflytande skulle kunna utvecklas. Ett sätt vore enligt motionärerna att hyresgästerna ges insyn och inflytandemöjligheter i bostadsföretagens styrelser. Härigenom skulle hyresgästerna lättare kunna genomdriva förändringar som går emot bostadsföretagets uppfattning tror motionärerna.
Utskottet har senast hösten 1989 (1989/90:BoU1) avstyrkt ett motionsyrkande om hyresgästinflytande i bostadsföretagens styrelser med hänvisning till att riksdagen inte bör styra utvecklingen av hyresgästernas inflytande över sitt boende. Utskottet intar samma ståndpunkt nu och avstyrker motion 1989/90:Bo221 (s).
6 Andra upplåtelseformer
Tre motioner behandlar den kooperativa hyresrätten. I motion 1989/90:Bo212 (s) yrkande 6 föreslås att verksamheten utvidgas och i motion 1989/90:Bo404 (s) att olika åtgärder vidtas så att sådan hyresrätt främjas. I motion 1989/90:Bo419 (c) yrkande 6 framförs ett förslag om permanentning av den försöksvis bedrivna verksamheten.
Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att under hösten 1990 lämna förslag till riksdagen om en förlängning av lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt. Regeringen har vidare tillkallat en kommitté som skall utvärdera försöksverksamheten. Kommittén skall bl.a. undersöka hur de boendes ekonomi påverkats och hur boinflytandet fungerat i praktiken samt lämna förslag till den lagstiftning som krävs för permanentning av verksamheten. Utskottet anser att resultatet av dessa överväganden m.m. bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna 1989/90:Bo212 (s) yrkande 6, 1989/90:Bo404 (s) och 1989/90:Bo419 (c) yrkande 6.
I moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 5 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ägarlägenheter i enlighet med ägarlägenhetsutredningens betänkande SOU 1982:40 Ägarlägenheter.
Utskottet gjorde senast i betänkande 1989/90:BoU1 den bedömningen att det inte finns något behov av en sådan upplåtelseform och avstyrkte ett motionsyrkande om ägarlägenheter. Det har därefter inte förekommit något som ger utskottet anledning att ändra uppfattning, varför motionen avstyrks.
I samma partimotion, 1989/90:Bo403 yrkande 13, begärs ett tillkännagivande om att ett "hyr-köp"-system för lägenheter bör övervägas. En sådan upplåtelseform eller delat ägande torde enligt motionärerna ha stora förutsättningar till framgång, inte minst bland unga människor.
Utskottet har när motioner med samma innehåll behandlats tidigare ansett att riksdagen inte bör ta initiativ för tillskapande av en sådan upplåtelseform. Utskottet avstyrker moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 13.
7 Bostadsrättsorganisationernas ställning i hyreslagstiftningen Det finns för närvarande tre stora bostadsrättsorganisationer, HSB, Riksbyggen och Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC), på den svenska bostadsmarknaden. HSB och Riksbyggen och föreningar inom dem å ena sidan och SBC jämte anslutna föreningar å andra sidan behandlas olika i lagstiftningen. Enligt tillståndslagen är folkrörelsekooperativ riksorganisation eller regional folkrörelsekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation undantagen från tillståndskravet vid förvärv av hyresfastighet. Med folkrörelsekooperativa organisationer åsyftas HSB och Riksbyggen (prop. 1982/83:153 s. 19). I bostadsrättslagen (1971:479) och i fastighetsmäklarlagen (1984:81) finns motsvarande undantagsregler för de angivna organisationerna. Den ställning som HSB och Riksbyggen fått i lagstiftningen har motiverats med att de och till dessa organisationer anslutna bostadsrättsföreningar har enhetligt utformade stadgar som vilar på en gemensam bostadssocial grundsyn.
Frågan om SBC skall jämställas med HSB och Riksbyggen har tidigare varit föremål för bostadsutskottets behandling vid flera tillfällen. Riksdagen har på förslag av bostadsutskottet emellertid alltid avslagit sådana förslag. Som skäl har utskottet (BoU 1986/87:13) därvid bl.a. anfört att HSB och Riksbyggen har en bostadssocial prägel byggd på idéer om samverkan inom ramen för ett folkrörelsekooperativt synsätt.
Frågan har därefter tagits upp i olika motioner och behandlades senast hösten 1989 av bostadsutskottet i betänkande 1989/90:BoU1 och av lagutskottet beträffande fastighetsmäklarlagen i betänkande 1989/90:LU1. Motionsyrkandena avslogs.
I moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 6 och i motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 16, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 15 såvitt nu är i fråga samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkandena 3 och 4 behandlas frågan om likställighet av bostadsrättsorganisationerna. I moderata samlingspartiets partimotion föreslås att tillståndslagen ändras så att förvärvstillstånd utöver nu gällande undantag inte heller skall gälla en riksorganisation eller regional organisation av bostadsrättsföreningar. Även i de andra motionerna begärs en likställighet av alla riksorganisationer i tillståndslagen. Denna likställighet bör enligt fp- och c-motionerna genomföras också i bostadsrättslagen. Enligt fp-motionen bör likställigheten inte bara avse riksorganisationer utan även regionala organisationer av bostadsrättsföreningar och bostadsrättsföreningar som är anslutna till rikskooperativ organisation.
Bostadsutskottet har praktiskt taget varje år sedan bestämmelserna om undantag för folkrörelsekooperativa riksorganisationer infördes i lagstiftningen behandlat motioner om likabehandling av bostadsrättsorganisationer i lagstiftningen. Utskottets inställning har varit och är alltjämt att de skillnader som finns i organisation och uppbyggnad m.m. bör komma till uttryck i lagstiftningen. Utskottet avstyrker med det anförda moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 6 och motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 16, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 15 såvitt nu är i fråga samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkandena 3 och 4. Frågan om organisationernas likabehandling i fastighetsmäklarlagen har tagits upp i flera motioner som behandlas i lagutskottet.
8 Bostadsförsörjningen m.m.
8.1 Bostadsförsörjningslagen
I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 17 föreslås att bostadsförsörjningslagen avskaffas. Motionärerna motiverar förslaget med att statliga och kommunala myndigheter, byggare och fastighetsägare varje år lägger ned mycket stora resurser på planering av byggandet utan att bostadsförsörjningen förbättras.
Bostadsförsörjningslagen reglerar kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. Den har därmed en viktig funktion att fylla. Den bör således inte upphävas. Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 17 om upphävande av bostadsförsörjningslagen.
8.2 Bostadsanvisning m.m.
Sedan den 1 januari 1988 gäller lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt. Den ger rätt för en kommun att anvisa bostadssökande till bostadslägenhet som upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt för annat ändamål än fritidsändamål. Lagen bygger på att överenskommelser om anvisningsrätt i första hand skall träffas mellan kommuner och husägare eller deras organisationer. Om överenskommelser inte kan nås ger lagen kommunerna möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om ett beslut om anvisningsrätt för lägenheterna i ett visst hus. Beslutet kan förenas med vite och innebär bl.a. förbud för husägaren att upplåta en ledig lägenhet som omfattas av beslutet till någon annan än den som kommunen anvisar.
I moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 17 och i motion 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 10 hemställs att lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt upphävs.
Utskottet anser att lagen behövs för att kommunerna skall få tillgång till bostadslägenheter i sådan omfattning att de kan fullgöra sina uppgifter inom bostadsförsörjningen. Utskottet avstyrker således moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 17 och motion 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 10 om upphävande av lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt.
I vänsterpartiets partimotion 1989/90:Bo408 föreslås att regeringen ges i uppdrag att lämna förslag till ny eller ändrad lagstiftning så att en bostadsanvisningsskyldighet åläggs kommunerna och så att kommunerna ges rätt att få anvisad bostadssökande accepterad av fastighetsägaren. Enligt motionen skall bostadsanvisningsskyldigheten omfatta alla lediga lägenheter, alltså även dem med s.k. andrahands- och rivningskontrakt och skall omfatta också en aktiv bytesservice. Det anförs vidare i motionen att det är en viktig rättighet för både kommunen och den enskilde att den anvisade bostadssökanden skall accepteras, och en sådan rättighet ökar möjligheterna att ordna bostäder för t.ex. lågavlönade ungdomar och flyktingar. Om det i en kommun finns ett obetydligt bestånd av hyres- och bostadsrättslägenheter bör regeringen kunna lämna dispens från bostadsanvisningsskyldigheten.
Svenska kommunförbundet har under år 1989 gjort en undersökning om bl.a. i vilken omfattning kommunerna fattat beslut om att använda den nya lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt. Av undersökningen framgår att en hel del kommuner träffat frivilliga avtal med fastighetsägarna utan att lagen har behövt tillämpas. Den 31 maj 1989 hade 18 kommuner beslutat om att använda lagen medan 54 kommuner har svarat att de avser att fatta ett sådant beslut eller att beredning pågår inom kommunen. Enligt uttalanden av bostadsministern vid olika tillfällen följs frågan med uppmärksamhet. Åtgärder kommer -- om så skulle visa sig nödvändigt -- enligt hans mening att vidtas för att komma till rätta med förmedlingen av bostadslägenheter. Utskottet anser därför att ett särskilt tillkännagivande kan undvaras. Vänsterpartiets partimotion 1989/90:Bo408 om bostadsanvisningsskyldighet m.m. avstyrks.
En närliggande fråga tas upp i motion 1989/90:Bo249 (c) yrkande 3. I motionen förordas att riksdagen ger regeringen till känna att bostadsförmedlingsverksamheten inte bör göras obligatorisk utan att den alltjämt bör ske på frivillig väg och i konkurrens. Motionärerna hänvisar till ett uttalande av bostadsministern i budgetpropositionen att en lagstiftning om obligatorisk bostadsförmedling kan komma att föreläggas riksdagen.
Boverket har under hösten 1989 på uppdrag av regeringen undersökt hur bostäder förmedlas i kommuner som saknar kommunal bostadsförmedling. Enligt boverkets utredning saknas kommunal bostadsförmedling i 177 kommuner. 46 av dessa kommuner hade mer än 20 000 invånare. Av boverkets rapport framgår att situationen för bostadssökande är splittrad i ett stor antal kommuner. De bostadssökande som vill täcka hela hyresmarknaden inom kommunen måste anmäla sitt intresse till samtliga fastighetsägare. Inom bostadsdepartementet har därefter bildats en arbetsgrupp som har fått till uppgift att ta kontakt med i första hand kommuner med mer än 30 000 invånare som saknar bostadsförmedling för att ta reda på orsakerna till varför kommunen inte har kommunal bostadsförmedling och diskutera hur frågan om bostadsförmedlingsverksamheten har lösts.
Utskottet finner det angeläget att varje kommun där bostadsförsörjningsläget är sådant att det finns behov av bostadsförmedling också inrättar sådan. Enligt bostadsförsörjningslagen kan regeringen ålägga kommunen att inrätta bostadsförmedling i det fall behov finns. Frågan om en skärpning av lagstiftningen är för närvarande inte aktuell inom regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör de pågående övervägandena inte föregripas. Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo249 (c) yrkande 3.
Om det behövs för bostadsförsörjningens främjande skall kommunen enligt 4 § bostadsförsörjningslagen anordna avgiftsfri bostadsförmedling. Frågan om bostadsförmedlingen skall vara avgiftsfri har behandlats i riksdagen i olika sammanhang. Den tas nu åter upp i flera motioner. I motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 9, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 10 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 12 föreslås sålunda att bostadsförmedlingen bör avgiftsbeläggas. Härigenom menar motionärerna skulle de ökade resurserna kunna medföra att verksamheten effektiviseras och servicen förbättras. Enligt m-motionärerna skulle det medföra stora fördelar om olika aktörer, t.ex. privata och allmännyttiga fastighetsägare, själva fick förmedla lägenheter inom sitt bestånd och om ett utbyte av tjänster mellan olika förmedlare kunde ske.
Såsom framgått skall den kommunala bostadsförmedlingsverksamheten vara avgiftsfri. Däremot finns det inget hinder enligt nuvarande ordning att en privat yrkesmässig bostadsförmedling tar ut en avgift vid anvisning av lägenhet. Detta får ske endast vid yrkesmässig bostadsförmedling och endast enligt en särskild taxa som fastställts av kommerskollegium. Utskottet har noterat att boverket i sin anslagsframställning för budgetåret 1991/92 lagt fram förslag om möjligheter för kommunerna att införa avgiftsfinansierad bytesservice. Riksdagen bör inte föregripa de överväganden i regeringskansliet som blir följden av boverkets förslag. Vad i motionerna förordats kommer således i allt väsentligt att behandlas i det pågående budgetarbetet. Tillräckliga skäl saknas därför för riksdagen att nu hos regeringen aktualisera motionsförslagen. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 9, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 10 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 12 om avgiftsbelagd bostadsförmedlingsverksamhet.
I motion 1989/90:Bo212 (s) yrkande 7 yrkas att riksdagen som sin mening tillkännager för regeringen att skärpta åtgärder bör vidtas för att motverka och beivra handel med hyresrätter. Enligt motionen bör bostadsförmedlingarna ges ökade möjligheter att kontrollera förmedlingen av alla lediga lägenheter.
Vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att motverka handel med hyresrätter är en aktuell fråga för hyreslagskommittén. Gällande regler om överlåtelse av hyresrätt behandlas i ett särskilt avsnitt i direktiven. Utredningsarbetet, som pågår för närvarande, är avsett att vara avslutat före utgången av år 1991. Något riksdagens tillkännagivande i frågan är således inte erforderligt. Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo212 (s) yrkande 7.
I motion 1989/90:Bo212 (s) yrkande 1 förordas ett riksdagens tillkännagivande om behovet av skärpta lagstiftningsåtgärder för att kontoriserade bostadslägenheter och bostadslägenheter utan mantalsskriven boende, s.k. övernattningslägenheter, skall kunna återföras till bostadsmarknaden.
På grund av det ansträngda läget på bostadsmarknaden i stora delar av landet men kanske framför allt i Stockholmsregionen tillsattes i oktober 1988 en arbetsgrupp med uppgift att utreda och lämna förslag till åtgärder för att göra fler bostäder i bostadsbeståndet tillgängliga för bostadssökande. Utredningen resulterade i en proposition, 1989/90:37, med förslag till lagändringar i bl.a. plan- och bygglagen i syfte att öka möjligheterna att återföra olovligt kontoriserade bostadslägenheter och i bostadsförvaltningslagen (1977:792). Riksdagen antog förslagen. Genom lagändringen slopades den tioåriga preskriptionstiden när det gäller byggnadsnämndernas rätt att ingripa genom ansökan om handräckning och föreläggande om rättelse. Vidare genomfördes ändringar i bostadsförvaltningslagen så att hyresnämnden i vissa fall kan meddela beslut om särskild förvaltning av en fastighet. Så kan ske om en fastighetsägare underlåter att hyra ut bostadslägenheter i en fastighet om det med hänsyn till bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt att lägenheterna står outhyrda. Arbetsgruppens förslag till lagstiftning om övernattningslägenheter avstyrktes av de flesta remissinstanser och ansågs inte kunna läggas till grund för lagstiftning. I propositionen pekas i stället på olika möjligheter för kommunerna att utan lagstiftningsåtgärder verka för att övernattningslägenheter ställs till bostadsförmedlingens förfogande.
Regeringen har således för bara något år sedan övervägt olika möjligheter att tillföra bostadsmarknaden ytterligare bostadslägenheter och förelagt riksdagen vissa förslag till åtgärder som därefter genomförts. Lagändringarna har trätt i kraft under år 1990. Härigenom har kommunerna fått vidgade möjligheter att ingripa mot bl.a. smygkontorisering. Det ankommer nu närmast på kommunerna att på olika sätt verka för att befintliga bostadslägenheter tillförs bostadsmarknaden för permanentboende. Den vidare utvecklingen med att återföra bostadslägenheter till bostadsmarknaden får utvisa om nuvarande lagstiftning är ett tillräckligt medel i detta arbete. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Bo212 (s) yrkande 1 om övernattningslägenheter m.m.
9 Övrigt
I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 20 begärs ett riksdagens tillkännagivande om behovet av en skyndsam översyn av regelsystem och fastighetsrättsliga frågor i syfte att anpassa dessa till det som gäller och förväntas gälla inom EG.
Utskottet behandlade en likalydande motion hösten 1989 i betänkande 1989/90:BoU1. Utskottet hänvisade då till det integrationsarbete som pågår inom regeringskansliet och förutsatte att detta arbete kommer att avse inte bara frågor om byggprodukter utan även andra frågor som berör den svenska bostadsmarknaden. Utskottet erinrade också om sitt tidigare ställningstagande i yttrande 1988/89:BoU2y om bl.a. att de bostadssociala målen inte får överges. Något riksdagens tillkännagivande om översyn av regelsystem m.m. för EG-anpassning ansågs inte erforderligt. Utskottet intar nu samma ståndpunkt och avstyrker motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 20.
10 Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande vissa ändringar i expropriationslagen att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo403 yrkande 3, res. 1 (m)
2.beträffande upphävande av förköpslagen att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo403 yrkande 2, res. 2 (m)
3.beträffande översyn av förköpslagen att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo423 yrkande 9, res. 3 (m) - motiv. res. 4 (fp)
4.beträffande vissa ändringar i tillståndslagen att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo420 yrkande 15 såvitt nu är i fråga, res. 5 (m)
5. beträffande hyresgästorganisationernas inflytande m.m. enligt tillståndslagen att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo405 och 1989/90:Bo411, res. 6 (v)
6.beträffande påtaglighetsrekvisitet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo402, 1989/90:Bo406 yrkande 1 och 1989/90:Bo409 detta yrkande såvitt nu är i fråga, res. 7 (v)
7.beträffande bruksvärdessystemet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 10, 1989/90:Bo409 detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo419 yrkande 14, 1989/90:Bo420 yrkande 11 och 1989/90:Bo423 yrkande 19, res. 8 (m, fp, c)
8.beträffande ersättning för boinflytande- och fritidsverksamhet samt förhandlingsersättning att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 15 och 1989/90:Bo423 yrkande 17, res. 9 (m, fp, c)
9.beträffande förverkandefrågor att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo415, 1989/90:Bo422 och 1989/90:Bo424,
10.beträffande underhållsansvaret för den egna lägenheten att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 13 och 1989/90:Bo420 yrkande 12, res. 10 (m, fp, c)
11.beträffande fackmässigt utförda underhålls- och reparationsåtgärder att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo410, res. 11 (v)
12.beträffande bestämmelserna om lägenhetsbyten att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo416,
13.beträffande hyran vid andrahandsuthyrning m.m. att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo420 yrkande 1, res. 12 (m, fp)
14.beträffande indexklausuler m.m. i lokalhyreslagstiftningen att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo420 yrkande 19, res. 13 (m)
15.beträffande bruksvärdessystem för lokaler att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo406 yrkande 2, res. 14 (v)
16.beträffande ersättningsreglerna m.m. i lokalhyreslagstiftningen att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo407 och 1989/90:Bo418, res. 15 (c) res. 16 (v) - villk. mom. 15
17.beträffande utvärdering av lokalhyreslagstiftningens tillämpning m.m. att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo401, res. 17 (c, v) - motiv.
18.beträffande hyresgästernas förhandlingsrätt i hyresförhandlingslagen att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 11, 1989/90:Bo419 yrkande 4 och 1989/90:Bo423 yrkande 18, res. 18 (m, fp, c)
19.beträffande anteckning om förhandlingsordning i inskrivningsregister m.m. att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo412 yrkande 2,
20.beträffande förstagångshyra att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo412 yrkande 1, res. 19 (v)
21.beträffande primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och förbättringsåtgärder att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo412 yrkande 3, res. 20 (v)
22.beträffande hyresgästinflytandet i bostadssaneringslagen att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 3 och 1989/90:Bo423 yrkande 21, res. 21 (m, fp, c)
23.beträffande genomförandetid vid ombyggnad att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo419 yrkande 5, res. 22 (c)
24.beträffande hyresgästinflytandet vid installation m.m. av kabel-TV att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 8 och 1989/90:Bo421, res. 23 (c, v)
25. beträffande de allmännyttiga bostadsföretagens roll för hyresgästinflytandet att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo419 yrkande 1, res. 24 (c)
26.beträffande hyresgästinflytande vid byggande och förvaltning av hyreshus att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo414, res. 25 (v)
27.beträffande hyresgästinflytande i bostadsföretagens styrelser att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo221, res. 26 (v)
28.beträffande kooperativ hyresrätt att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo212 yrkande 6, 1989/90:Bo404 och 1989/90:Bo419 yrkande 6, res. 27 (c)
29.beträffande ägarlägenheter att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo403 yrkande 5, res. 28 (m)
30.beträffande "hyr-köp"-system att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo403 yrkande 13, res. 29 (m)
31.beträffande likabehandling av bostadsrättsorganisationer i lagstiftningen att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 6, 1989/90:Bo419 yrkande 16, 1989/90:Bo420 yrkande 15 detta yrkande såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo423 yrkandena 3 och 4, res. 30 (m, fp, c)
32.beträffande upphävande av bostadsförsörjningslagen att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo420 yrkande 17, res. 31 (m)
33.beträffande upphävande av lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 17 och 1989/90:Bo423 yrkande 10, res. 32 (m, fp)
34.beträffande bostadsanvisningsskyldighet m.m. att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo408, res. 33 (v)
35.beträffande obligatorisk bostadsförmedling att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo249 yrkande 3, res. 34 (m, c) res. 35 (v) - motiv.
36.beträffande avgiftsbelagd bostadsförmedlingsverksamhet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 9, 1989/90:Bo420 yrkande 10 och 1989/90:Bo423 yrkande 12, res. 36 (m, fp, c)
37.beträffande handel med hyresrätter att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo212 yrkande 7,
38.beträffande övernattningslägenheter m.m. att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo212 yrkande 1, res. 37 (v)
39.beträffande översyn av regelsystem m.m. för EG-anpassning att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo420 yrkande 20. res. 38 (m)
Stockholm den 20 september 1990
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) Jan Strömdahl (v), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Ulla Berg (s) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp)
Reservationer
1. Vissa ändringar i expropriationslagen (mom. 1)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "i expropriationslagen" bort ha följande lydelse:
Moderata samlingspartiet har alltsedan expropriationslagens tillkomst hävdat att lagstiftningen bör vara mera restriktiv när det gäller rätten att tillgripa expropriation. Utskottet anser i likhet med motionärerna att lagstiftningen nu bör ändras så att tvångsmässigt övertagande av en fastighet får ske endast i nära anslutning till samhällsplaneringen och bara under förutsättning att kommunen har ett klart och påvisbart behov av fastigheten. Kommunen skall därvid kompensera ägaren med det fulla marknadsvärdet för fastigheten samt ersätta ägaren för de kostnader som uppkommer genom expropriationen. Eftersom expropriation endast skall kunna ske i anslutning till planeringen torde förväntningsvärden av någon betydelse inte uppstå. Expropriationslagen bör ändras i enlighet med vad nu anförts. Detta bör riksdagen med anledning av moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande vissa ändringar i expropriationslagen att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo403 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Upphävande av förköpslagen (mom. 2)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Motionsyrkanden om" och slutar med "2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar moderata samlingspartiets uppfattning att förköpslagen bör avskaffas. Kommunerna har genom lagstiftningen i övrigt goda möjligheter att genomföra samhällsplaneringen. Expropriationslagen ger kommunerna rätt att ta i anspråk mark som behövs för angelägna allmänna ändamål. Plan- och bygglagen ger kommunerna möjlighet att i detalj styra användningen av mark och tvångsvis förvärva den. Förköpslagen behövs inte. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder snarast bör vidtas för att upphäva lagen och hänvisningar till den i andra författningar.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande upphävande av förköpslagen att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo403 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Översyn av förköpslagen (mom. 3, motiveringen)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Utskottet har" och slutar med "denna gång" bort ha följande lydelse:
Utskottets ståndpunkt är att förköpslagen inte behövs för att kommunerna skall kunna genomföra sina planer. Vid sådant förhållande skall förköpslagen naturligtvis inte ses över utan upphävas. Utskottet avstyrker motion 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 9.
4. Översyn av förköpslagen (mom. 3)
Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Utskottet har" och slutar med "denna gång" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets bedömning kan det ifrågasättas om förköpslagen behövs när kommunerna har möjlighet att tillgodose behovet av mark genom bl.a. expropriationslagens bestämmelser. Som också framkommer i folkpartiets motion torde kommunernas behov av markförvärv vara mindre. Det finns därför enligt utskottets mening anledning att göra en samlad översyn av förköpslagstiftningen för att utröna om förköpslagen nu kan upphävas. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3. beträffande översyn av förköpslagen att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo423 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Vissa ändringar i tillståndslagen (mom. 4)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med "Utskottet har" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Tillståndslagen har till syfte att förebygga spekulation i hyresfastigheter och att hindra att sådana fastigheter förvärvas av personer som anses olämpliga att äga hyresfastigheter. Motivet för dessa regler har angetts vara att olämpliga förfaranden har kunnat konstateras i vissa fall. Enligt utskottets uppfattning bör självfallet olagliga eller uppenbart olämpliga förfaranden motverkas. Det måste emellertid slås fast att den alldeles övervägande delen av alla fastighetsägare uppfyller sina lag- och avtalsenliga skyldigheter. Det krav som ställs i lagen att en förvärvare skall visa sin hederlighet för att få förvärvstillstånd kan ifrågasättas på rent principiella grunder och strider mot svenska rättstraditioner. Det bör därför övervägas om lagen kan avskaffas. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 15 såvitt nu är i fråga som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande vissa ändringar i tillståndslagen att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 yrkande 15 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Hyresgästorganisationernas inflytande m.m. enligt tillståndslagen (mom. 5)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med "Vad därefter" och slutar med "1989/90:Bo411 (s)" bort ha följande lydelse:
Tillståndslagens syfte är att förhindra och motverka fastighetsspekulation. Lagens tillkomst har medfört att fastighetsmarknaden har sanerats något, men alltjämt visar det sig att många ägare av flerfamiljshus är okunniga och ibland olämpliga som fastighetsförvaltare. Den spekulativa handeln med hyresfastigheter har knappast avtagit. Denna handel driver upp hyrorna och skapar otrivsel. Det finns därför anledning att nu ingripa med skärpta krav för förvärvstillstånd för att situationen skall förbättras och det ursprungliga syftet skall uppnås. En åtgärd som utskottet nu vill förorda är att det införs ett krav på hyresgästgodkännande som villkor för tillstånd. Förvärvsintyg bör utfärdas av den hyresgästorganisation som har förhandlingsordning. Genom ett sådant krav blir berörda hyresgäster informerade och har möjlighet att bl.a. inhämta referenser om köparen.
En annan åtgärd som utskottet vill förorda för att motverka brister inom fastighetsförvaltningen är den i v-motionens yrkande 2 om krav på utbildning för fastighetsförvaltare. Så småningom kan det finnas anledning att gå ännu längre och genomföra en obligatorisk utbildning och ett krav på auktorisation. En ytterligare åtgärd som föreslås i v-motionen och som utskottet stöder är att en förvärvsavgift bör införas för att motverka spekulation i hyresfastigheter. Förslagsvis kan avgiften sättas till 10 % av köpesumman och utgå på alla förvärv som kan tillståndsprövas. Inkomsten bör delas lika mellan stat och kommun. Även de förslag som framförs i s-motionen bör övervägas.
Med hänvisning till vad som ovan anförts förordar utskottet att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo405 (v) och 1989/90:Bo411 (s) som sin mening ger regeringen till känna att de förslag till ändringar i tillståndslagen som behandlas i motionerna skyndsamt bör utredas och ett lagförslag därefter föreläggas riksdagen.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande hyresgästorganisationernas inflytande m.m. enligt tillståndslagen att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo405 och 1989/90:Bo411 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Påtaglighetsrekvisitet (mom. 6)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Nuvarande ordning" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Bruksvärdessystemet har medfört att bostadshyrorna kunnat hållas på en rimlig nivå även i tider av stor bostadsbrist. En nackdel med det nuvarande systemet är att påtaglighetsrekvisitet medger att en hyra alltid kan ligga litet över jämförbara allmännyttiga lägenheters hyra utan att den anses som oskälig. Enligt utskottets mening finns det inte längre några skäl för att hyror skall tillåtas ligga högre än till bruksvärdet likvärdiga lägenheters hyror. Påtaglighetsrekvisitet i 55 § hyreslagen bör därför tas bort. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo402 (s), 1989/90:Bo406 (v) yrkande 1 och 1989/90:Bo409 (s) såvitt nu är i fråga antar reservantens förslag till lag om ändring i 12 kap. 55 § första stycket jordabalken.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:6. beträffande påtaglighetsrekvisitet att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo402, 1989/90:Bo406 yrkande 1 och 1989/90:Bo409 detta yrkande såvitt nu är i fråga antar följande
Förslag till Lag om ändring i jordabalken
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 55 § första stycket jordabalken skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Reservantens förslag
55 §
Om hyresvärden och Om hyresvärden och hyresgästen tvistar om hyresgästen tvistar om hyrans storlek, skall hyran hyrans storlek, skall hyran fastställas till skäligt fastställas till skäligt belopp. Hyran är därvid belopp. Hyran är därvid inte att anse som skälig, inte att anse som skälig, om den är påtagligt om den är högre än högre än hyran för hyran för lägenheter som lägenheter som med med hänsyn till hänsyn till bruksvärdet bruksvärdet är är likvärdiga. -- -- -- likvärdiga. -- -- --
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. 8. Bruksvärdessystemet (mom. 7)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har" och på s. 11 slutar med "(fp) yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets bedömning är situationen på bostadsmarknaden sådan att olika åtgärder måste vidtas för att den skall fungera. En fungerande hyresmarknad förutsätter att konsumenternas egna värderingar får påverka hyressättningen. En större centralt belägen lägenhet bör ha en högre hyra än en liten lägenhet i utkanten av en tätort. För en rättvisare hyressättning än för närvarande måste således en lägenhets läge tillmätas betydelse. Nuvarande system har lett till bristande underhåll på många håll, låg rörlighet inom bostadssektorn och mindre flexibel boendeservice. I den nu förordade granskningen bör dessa aspekter beaktas. Det bör också klarare framgå av lagen vad som menas med bruksvärde. Utskottet förordar att vad nu anförts om bruksvärdessystemet bör riksdagen med anledning av moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 10 och motionerna 1989/90:Bo409 (s) såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo419 (c) yrkande 14, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 11 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 7. beträffande bruksvärdessystemet att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 10, 1989/90:Bo409 detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo419 yrkande 14, 1989/90:Bo420 yrkande 11 och 1989/90:Bo423 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Ersättning för boinflytande- och fritidsverksamhet samt förhandlingsersättning (mom. 8)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:
Enligt nuvarande ordning betalar alla hyresgäster oavsett organisationstillhörighet och egna önskemål för den boinflytande- och fritidsverksamhet som hyresgästorganisationen bedriver. Avgiften ingår som en del av hyran och betalas således via bostadsföretagen till hyresgäströrelsen. Detta kollektiva system bör nu ses över. Den hyresgäst som inte deltar i t.ex. fritidsverksamheten bör inte belastas med kostnader för verksamheten. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 15 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande ersättning för boinflytande- och fritidsverksamhet samt förhandlingsersättning att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 15 och 1989/90:Bo423 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 10. Underhållsansvaret för den egna lägenheten (mom. 10)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 12" bort ha följande lydelse:
Den lagändring som först infördes på försök men permanentades den 1 januari 1988 och som medger att hyresvärdens reparationsskyldighet avseende bostadslägenhet kan avtalas bort var en viktig reform och ett stort steg mot ett ökat hyresgästinflytande. Enligt nuvarande ordning krävs emellertid att avvikelsen tagits in i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen. Den enskilde hyresgästen bör dock fortsättningsvis själv få bestämma över underhållsstandarden i den egna lägenheten och själv påta sig ansvaret för enklare reparationer även i det fall en förhandlingsöverenskommelse saknas. Härigenom kan hyresgästen också påverka sin hyra. Utskottet förordar därför att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 13 och 1989/90:Bo420 (m) yrkande 12 antar utskottets förslag till lag om ändring i 12 kap. 15 § jordabalken i den lydelse som framgår av bilaga 1 till detta betänkande.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 10. beträffande underhållsansvaret för den egna lägenheten att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 13 och 1989/90:Bo420 yrkande 12 antar det förslag till lag om ändring i 12 kap. 15 § jordabalken som betecknats som reservanternas förslag och som framgår av bilaga 1 till detta betänkande, 11. Fackmässigt utförda underhålls- och reparationsåtgärder (mom. 11)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1989/90:Bo410 (s)" bort ha följande lydelse:
När hyresvärden står för underhållsarbeten sker det alltför många gånger på ett amatörmässigt och undermåligt sätt. I lagstiftningen finns visserligen regler om hyresvärdens ansvar för underhållet och regler för att komma till rätta med bl.a. brister i underhållet. Det är emellertid krångliga förfaranden som ställer till besvär för såväl hyresgästen som hyresnämnden. En bestämmelse om att hyresvärden skall utföra reparationsåtgärder på ett fackmässigt sätt skulle skärpa kravet på hyresvärden och stärka de boendes ställning i den nu behandlade frågan. Utskottet förordar därför att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo410 (s) hos regeringen begär förslag till ändringar i hyreslagen så att en bestämmelse om att hyresvärden skall utföra sina underhållsarbeten fackmässigt införs i lagen.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 11. beträffande fackmässigt utförda underhålls- och reparationsåtgärder att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo410 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 12. Hyran vid andrahandsuthyrning m.m. (mom. 13)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet ansåg" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Såsom moderata samlingspartiet fört fram i sin motion 1989/90:Bo420 yrkande 1 måste en mängd åtgärder vidtas för att öka utbudet av bostäder och skapa en bostadsmarknad i balans. En åtgärd, som bör vidtas omedelbart, är att avskaffa hyreslagens regler om hyran vid andrahandsuthyrning. Det skulle med största sannolikhet öka tillgången av bostäder för framför allt ungdomar. Det kan även anföras andra skäl för att dessa regler bör upphävas. Det framstår som helt orimligt att de egna boendekostnaderna inte kan kompenseras fullt ut och att hyresnämnden kan riva upp och ändra ett avtal som ingåtts frivilligt och mellan rättskapabla parter. Hyreslagen bör därför ändras i de delar som reglerar andrahandsuthyrning. Utskottet förordar med hänvisning till vad som nu anförts att riksdagen upphäver bestämmelserna om andrahandsuthyrning och antar de förslag till lagändringar som utskottet upprättat med anledning av motionen.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13. beträffande hyran vid andrahandsuthyrning m.m. att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 yrkande 1 antar det förslag till lag om ändring i 12 kap. jordabalken såvitt avser 55 b, 65 a, 66, 67, 70 och 73 §§ och lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder såvitt avser 4 och 32 §§ som betecknats som reservanternas förslag och som framgår av bilaga 1 till detta betänkande,
13. Indexklausuler m.m. i lokalhyreslagstiftningen (mom. 14)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med "Utskottets bedömning" och slutar med "lokalhyreslagstiftning avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet hyser stark oro för den utveckling som skett på lokalhyresmarknaden sedan de nya bestämmelserna infördes år 1989. Enligt utskottets mening finns det anledning att ifrågasätta om ändringarna i realiteten kommer att gagna lokalhyresgästerna. Många av reglerna har sin motsvarighet i bostadsmarknaden. Det kan därför befaras att lokalhyresmarknaden kommer att uppvisa samma problem. Utskottet finner i likhet med motionärerna att de senaste ändringarna i lokalhyreslagstiftningen om "skäligt hyreskrav", indexklausuler, rätten för lokalägaren att motsätta sig, ändra användning och om andrahandsuthyrning bör upphävas och lagstiftningen i sin tidigare lydelse i dessa frågor gälla fortsättningsvis. Riksdagen föreslås därför med anledning av motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 19 anta de förslag till lag om ändring i 12 kap. jordabalken, i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder samt i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol som framgår av bilaga 2 till detta betänkande.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 14. beträffande indexklausuler m.m. i lokalhyreslagstiftningen att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 yrkande 19 antar de förslag till lag om ändring i jordabalken, i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder samt i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol som betecknats som reservanternas förslag och som framgår av bilaga 2 till detta betänkande, 14. Bruksvärdessystem för lokaler (mom. 15)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "I det" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas oro för den utveckling som skett på lokalhyresmarknaden med bl.a. kraftigt höjda hyror. En av orsakerna till dessa kraftiga höjningar är bl.a. att nuvarande ordning tillåter marknadskrafterna att verka till skillnad mot vad som gäller för bostäder. Bostadshyrorna har hittills tack vare bruksvärdessystemet hållits på en någorlunda rimlig nivå. Frågan om hur hyressättningen skulle ske för lokaler övervägdes i det utredningsarbete som föregick de senaste ändringarna. Riksdagen beslöt dock att nuvarande system med marknadsanpassade lokalhyror borde bibehållas. Enligt utskottets bedömning visar emellertid hyresutvecklingen att frågan bör omprövas. Nuvarande system innebär problem för ekonomiskt svaga lokalhyresgäster och leder till att många småbutiker slås ut. De höga lokalhyrorna utgör också, såsom motionärerna anför, ett extra tryck på att bygga kontor i stället för bostäder. Åtgärder måste därför vidtas för att stoppa denna för samhället ogynnsamma utveckling. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo406 (v) yrkande 2 hos regeringen begär en utredning om införande av ett bruksvärdessystem och därmed sammanhängande direkta besittningsskydd för lokaler.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande bruksvärdessystem för lokaler att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo406 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 15. Ersättningsreglerna m.m. i lokalhyreslagstiftningen (mom. 16)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "i lokalhyreslagstiftningen" bort ha följande lydelse:
Genom de ändringar i lokalhyreslagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 1989 har lokalhyresgästernas ställning vid obefogad uppsägning förbättrats. Strukturomvandlingen och de kraftiga hyreshöjningarna på lokalhyresmarknaden gör emellertid att många hyresgäster riskerar att få ge upp sin verksamhet. De små och betalningssvaga lokalhyresgästerna klarar inte sina kostnader. Små och medelstora butiker försvinner liksom näringsidkare inom hantverksyrkena. Servicen utarmas. Ett viktigt mål bl.a. ur näringspolitisk synvinkel är därför att ytterligare stärka lokalhyresgästernas besittningsskydd och deras ställning på hyresmarknaden. En åtgärd i detta syfte kan vara att låta hyressättningen mera närma sig det bruksvärdessystem som används för bostadslägenheter. Ett hyreskrav bör vidare, såsom föreslås i motion 1989/90:Bo418 (c), anses som oskäligt om det påtagligt -- med 10 % eller mera -- överstiger hyresläget för på orten jämförliga lokaler. Vid jämförelseprövningen skall den genomsnittliga hyran i jämförelsematerialet anses som hyresläget, om en enhetlig hyresnivå inte kan konstateras.
En annan viktig åtgärd är att införa en skyldighet för hyresvärden att i stället för hyresgästen hänskjuta en förlängningstvist till hyresnämnden. Sådan ordning gäller för bostadshyresavtal. Som skäl kan anföras, vilket också framhållits i motion Bo418, att hyresvärden till skillnad mot hyresgästen i allmänhet är väl förtrogen med de bestämmelser som gäller på hyresmarknaden. Det kan också tyckas rimligt att den part som säger upp ett hyresavtal också skall hänskjuta förlängningsfrågan till hyresnämnden.
Utskottet gör slutligen den bedömningen att även ersättningsreglerna måste ändras så att de motverkar obefogade uppsägningar och håller hyresgästen skadeslös i en sådan situation. Däri ligger det indirekta besittningsskyddets styrka. Den nuvarande ordningen med ett skadestånd begränsat till fyra basbelopp kan inte vara ägnad att stoppa obefogad uppsägning. För att besittningsskyddet skall bli ett verkligt skydd för hyresgästen är det nödvändigt att minimiersättningen höjs till motsvarande en årshyra.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo407 (c) och 1989/90:Bo418 (c) antar det förslag till lag om ändring i 12 kap. jordabalken som bifogas som bilaga 3 till detta betänkande.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16. beträffande ersättningsreglerna m.m. i lokalhyreslagstiftningen att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo407 och 1989/90:Bo418 antar det förslag till lag om ändring i jordabalken som betecknats som reservanternas förslag och som framgår av bilaga 3 till detta betänkande.
16. Ersättningsreglerna m.m. i lokalhyreslagstiftningen (mom. 16)
Vid bifall till utskottets hemställan under moment 15
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "i lokalhyreslagstiftningen" bort ha följande lydelse:
Genom de ändringar i lokalhyreslagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 1989 har lokalhyresgästernas ställning vid obefogad uppsägning förbättrats. Strukturomvandlingen och de kraftiga hyreshöjningarna på lokalhyresmarknaden gör emellertid att många hyresgäster riskerar att få ge upp sin verksamhet. De små och betalningssvaga lokalhyresgästerna klarar inte sina kostnader. Små och medelstora butiker försvinner. Servicen utarmas. Ett viktigt mål bl.a. ur näringspolitisk synvinkel är därför att ytterligare stärka lokalhyresgästernas besittningsskydd och deras ställning på hyresmarknaden. En åtgärd i detta syfte kan vara att för lokaler införa ett bruksvärdessystem med ett direkt besittningsskydd i likhet med vad som gäller för bostadslägenheter.
En annan åtgärd som bör övervägas är att i likhet med vad som gäller för bostadshyresavtal införa en skyldighet för hyresvärden att i stället för hyresgästen hänskjuta en förlängningstvist till hyresnämnden.
Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo407 (c) och 1989/90:Bo418 (c) hos regeringen begär en utredning om ändringar i lokalhyreslagstiftningen beträffande de frågor som behandlats i detta avsnitt i syfte att stärka hyresgästernas ställning.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16. beträffande ersättningsreglerna m.m. i lokalhyreslagstiftningen att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo407 och 1989/90:Bo418 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Utvärdering av lokalhyreslagstiftningens tillämpning m.m. (mom. 17, motiveringen)
Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet delar" och på s. 18 slutar med "1989/90:Bo401 (s)" bort ha följande lydelse:
Kostnadutvecklingen på lokalhyresmarknaden är djupt oroande. Redan nu, efter att ändringarna i lagstiftningen varit i kraft endast drygt ett år, kan konstateras att nuvarande ordning inte fungerar på det sätt som avsågs. Utvecklingen visar att åtgärder genast bör vidtas så att hyresgästernas besittningsskydd stärks och hyreshöjningarna begränsas. Sådana åtgärder kan vidtas genast utan ytterligare utredningar och överväganden. Utskottet avstyrker därför motion 1989/90:Bo401 (s).
18. Hyresgästernas förhandlingsrätt i hyresförhandlingslagen (mom. 18)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 18 med "Utskottet har" och på s. 19 slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:
Även om hyresförhandlingslagen medger att en förening som inte är ansluten till Hyresgästernas riksförbund ges förhandlingsrätt har det i praktiken visat sig nästan omöjligt för en icke ansluten förening att företräda hyresgästerna. Denna rätt tillkommer normalt endast förening som är ansluten till förbundet. Enligt utskottets mening är tiden mogen för en ordning som medger ett större inflytande från hyresgästerna själva i berörd fastighet. Hyresförhandlingslagen bör därför ändras så att möjlighet öppnas för hyresgästerna eller, om de så önskar, en förening av berörda hyresgäster att förhandla med hyresvärden om sin hyra. Detta bör riksdagen med anledning av moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 11 och motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 4 samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 18. beträffande hyresgästernas förhandlingsrätt i hyresförhandlingslagen att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 11, 1989/90:Bo419 yrkande 4 samt 1989/90:Bo423 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Förstagångshyra (mom. 20)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Inflyttningshyrorna bestäms" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
I de förhandlingsordningar som tillämpas inom den allmännyttiga bostadssektorn finns avtal om primär förhandlingsskyldighet även vid förstagångshyror. Inom den privata sektorn är sådana avtal mera sällsynta, och tvister om hyressättningen är inte ovanliga. Om hyresgästföreningen och hyresvärden inte kan enas om hyresnivån måste tvisten hänskjutas till hyresnämnden. Hyresnämnden får varken vid prövning enligt hyreslagen -- om avtalet gäller för obestämd tid -- eller enligt hyresförhandlingslagen ändra hyran förrän viss tid förflutit från det att villkoret började gälla. Genom denna ordning kan hyresgästen således även om inflyttningshyran sänks vara tvungen att betala en hyra som ansetts oskälig. Enligt utskottets mening skulle en utvidgad primär förhandlingsskyldighet som gäller alla hyror, dvs. även förstagångshyran, eliminera brist i lagstiftningen och motverka tvister om förstagångshyran. Härigenom skapas också större enhetlighet inom bostadssektorn. Utskottet förordar därför att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo412 (s) yrkande 1 hos regeringen begär förslag om lagändring i hyresförhandlingslagen beträffande primär förhandlingsskyldighet.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 20. beträffande förstagångshyra att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo412 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 20. Primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och förbättringsåtgärder (mom.21)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med "Vid utskottets" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Vid utskottets behandling av ett motionsyrkande i denna fråga hösten 1989 i betänkande 1989/90:BoU1 förutsatte utskottet att -- om resultatet av översynen skulle komma att dröja -- frågan om primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och förbättringsåtgärder skulle övervägas i särskild ordning. Utskottet vill nu särskilt betona att utskottets inställning är att en sådan förhandlingsskyldighet bör införas som ett komplement till inflytandebestämmelserna i bostadssaneringslagen och ombyggnadslåneförordningen. Det är angeläget och viktigt att hyresgästerna får inflytande över planerade upprustningsåtgärder. Sådant inflytande saknas i de fall upprustningsåtgärderna inte kräver bygglov eller sker utan statliga lån. Utskottet finner det emellertid lämpligast att den närmare utformningen sker i samband med översynen i övrigt och att denna fråga prioriteras i utredningsarbetet så att ett lagförslag skyndsamt kan föreläggas riksdagen. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo412 (s) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 21. beträffande primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och förbättringsåtgärder att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo412 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 21. Hyresgästinflytandet i bostadssaneringslagen (mom. 22)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet har" och på s. 22 slutar med "yrkande 21" bort ha följande lydelse:
Hyresgästinflytandet vid ombyggnad m.m. enligt bostadssaneringslagen utövas av hyresgästförening. Det är därför inte alltid hyresgästerna själva i berörd fastighet som får komma till tals i frågor som direkt berör dem. Enligt utskottets mening bör hyresgästinflytandet vidgas i lagstiftningen så att de enskilda hyresgästerna eller en majoritet av dem i varje fastighet får ett direkt inflytande. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 3 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 21 ge regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 22. beträffande hyresgästinflytandet i bostadssaneringslagen att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 3 och 1989/90:Bo423 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 22. Genomförandetid vid ombyggnad (mom. 23)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "En motion" och slutar med "skall vidtas" bort ha följande lydelse:
Såsom anförs i c-motionen 1989/90:Bo419 yrkande 5 bör genomförandetider vid ombyggnadsåtgärder som inte kräver bygglov införas i lagstiftningen. Den nuvarande ordningen kan medföra att upprustningsåtgärder som inte kräver bygglov inte blir utförda trots att de är nödvändiga för att lägenheterna inte skall förfalla. För att förhindra att sådana åtgärder fördröjs och för att stärka hyresgästinflytandet bör en genomförandetid vid ombyggnad som inte kräver bygglov införas i lagstiftningen. Utskottet förordar därför att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sådan lagstiftning.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 23. beträffande genomförandetid vid ombyggnad att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo419 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Hyresgästinflytandet vid installation m.m. av kabel-TV (mom. 24)
Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1989/90:Bo421 (mp)" bort ha följande lydelse:
Kabel-TV bör enligt utskottets mening inte jämställas med sådana för hyresgästerna gemensamma nyttigheter som tvättstuga, centralantenn och liknande. Det handlar inte sällan om en ledningsanslutning och abonnemang som några starkt önskar och andra bestämt vill slippa. Varje hyresgäst borde därför själv få avgöra om han vill ha kabel-TV indragen i lägenheten eller inte och betala för detta. Till ingen del skall kabel-TV bekostas över hyran. I dag fattas beslut om kabel-TV ofta långt över huvudet på berörda hyresgäster. I den mån de kan påverka besluten skapar diskussionen motsättningar mellan olika grupper av hyresgäster. Detta skulle undvikas om kabel-TV-frågor behandlades som en fråga om tillval, dvs. något som var och en får ta ställning till och betala individuellt.
Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 8 och 1989/90:Bo421 (mp) ge regeringen till känna så att eventuella författningsändringar kan vidtas.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 24.beträffande hyresgästinflytandet vid installation m.m. av kabel-TV att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 8 och 1989/90:Bo421 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. De allmännyttiga bostadsföretagens roll för hyresgästinflytandet (mom. 25)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "År 1979" och slutar med "för hyresgästinflytandet" bort ha följande lydelse:
De allmännyttiga bostadsföretagen är de helt dominerande fastighetsägarna som förvaltar fastigheter med hyresrätt. Den svenska allmännyttan är ur internationell synpunkt unik på flera sätt. Inte minst gäller det utvecklingen av boinflytande. Det är emellertid viktigt att sådana förutsättningar skapas att allmännyttan kan fortsätta att utvecklas för att stärka boinflytandet och förbli ett viktigt instrument för en utveckling av den sociala bostadspolitiken. En åtgärd för att undanröja de hinder som finns för en sådan utveckling är att lånereglerna vid förvärv av fastighet från allmännyttan ändras. Riksdagen bör med anledning av motion 1989/90:Bo419 (c) yrkande 1 hos regeringen begära förslag till här föreslagen ändring och andra ändringar som medför att allmännyttan kan fungera under samma villkor som andra på bostadsmarknaden.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 25. beträffande de allmännyttiga bostadsföretagens roll för hyresgästinflytandet att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo419 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Hyresgästinflytande vid byggande och förvaltning av hyreshus (mom. 26)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Som framgår" och slutar med "av hyreshus" bort ha följande lydelse:
Hyresgästerna -- eller enligt motionärerna hyresrättshavarna -- har i allt större utsträckning fått rätt att individuellt eller kollektivt utöva inflytande över den egna bostaden. Mot bakgrund av bl.a. den ohämmade kostnadsutvecklingen inom bygg- och byggmaterialbranschen, den skriande bostadsbristen och inkompetensen bland bostadsförvaltare är det nu dags för hyresrättshavarna att ges utökade rättigheter. Som anförs i motion 1989/90:Bo414 (v) bör det kunna ske i form av en direkt medverkan i byggande och förvaltning av hyreshus. Hyresrättshavarnas rättigheter bör utökas så att det blir normalt och naturligt att i mån av intresse och förmåga styra och medverka i såväl nyproduktion som ombyggnad och underhåll. Fackmän bör bistå med råd och experthjälp i den utsträckning som hyresrättshavarna själva efterfrågar. Byggnadsnämnder och lånemyndigheter bevakar allmänintresset. Genom en utveckling som den skisserade kommer de boendes kunskaper till nytta och de boende får förutom grannkontakter en djupare förståelse för bostads-, sociala och byggnadstekniska problem. Samtidigt kan byggprocessen bli billigare och husen bli friskare. Det som här har beskrivits är en djupgående och omfattande reform som bör övervägas närmare. Utskottet föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att utveckla hyresboendet i linje med vad som föreslås i motionen.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 26. beträffande hyresgästinflytande vid byggande och förvaltning av hyreshus att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo414 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Hyresgästinflytande i bostadsföretagens styrelser (mom. 27)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 24 med "Utskottet har" och slutar med "1989/90:Bo221 (s)" bort ha följande lydelse:
Ett bra sätt att förbättra hyresgästernas insyn och inflytande är att låta representanter för de boende ingå i de allmännyttiga bostadsföretagens styrelser. Inom det arbetsrättsliga området ingår representanter för de anställda numera regelmässigt i styrelser -- med bibehållna partsroller. Så bör också kunna ske inom bostadssektorn. Riksdagen bör därför med anledning av motion 1989/90:Bo221 (s) uppdra åt regeringen att vidta de åtgärder som kan behövas för att en sådan reform skall kunna genomföras.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 27. beträffande hyresgästinflytande i bostadsföretagens styrelser att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo221 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Kooperativ hyresrätt (mom. 28)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar med tillfredsställelse att en utredning tillsatts med uppgift att utvärdera försöksverksamheten och lämna förslag till den lagstiftning som krävs för permanentning av verksamheten. Regeringen avser även att föreslå att försöksverksamheten skall förlängas ytterligare två år. Enligt utskottets mening finns det emellertid ingen anledning att förlänga försöksverksamheten. Det kan redan nu konstateras att den kooperativa hyresrätten gett så goda erfarenheter att den oavsett tillsatt utredning nu bör permanentas. Riksdagen bör med anledning av motionerna 1989/90:Bo212 (s) yrkande 6, 1989/90:Bo404 (s) och 1989/90:Bo419 (c) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna att förslag bör skyndsamt framläggas som gör kooperativ hyresrätt till ett likvärdigt alternativ till andra upplåtelseformer.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 28. beträffande kooperativ hyresrätt att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo212 yrkande 6, 1989/90:Bo404 och 1989/90:Bo419 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 28. Ägarlägenheter (mom. 29)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 24 med "Utskottet gjorde" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som föreslås i moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 5 att ett system med ägarlägenheter bör införas snarast för att ytterligare bredda människors valfrihet och tillgodose människors önskan om en egen ägd bostad. Härigenom anpassas också bostadsmarknaden till vad som gäller i andra länder. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 29. beträffande ägarlägenheter att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo403 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. "Hyr-köp"-system (mom. 30)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 25 med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Den i motionen föreslagna upplåtelseformen "hyr-köp" skulle vidga valfriheten på bostadsmarknaden. Många människor, som skulle vilja bo i en egen ägd lägenhet, saknar den kapitalinsats som fordras. Genom den föreslagna bostadsupplåtelsen med delat ägande skulle fler människor än i dag kunna förverkliga sina önskemål. Särskilt bland unga människor kan denna form få framgång. Utskottet finner därför i likhet med vad som föreslås i moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 13 att regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag som möjliggör införande av någon form av "hyr-köp"-system.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:30. beträffande "hyr-köp"-system att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo403 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Likabehandling av bostadsrättsorganisationer i lagstiftningen (mom. 31)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med "Bostadsutskottet har" och slutar med "i lagutskottet" bort ha följande lydelse:
Moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet har i olika sammanhang framfört uppfattningen att SBC och bostadsrättsföreningar som tillhör centralorganisationen inte får diskrimineras i lagstiftningen. Utskottet ansluter sig nu till denna uppfattning. Det finns ingen anledning att i fortsättningen göra någon skillnad mellan olika bostadsrättsorganisationer. Alla sådana föreningar kan förväntas tillvarata sina medlemmars intressen på ett ansvarsfullt sätt. Samma regler bör därför gälla för SBC som för HSB och Riksbyggen. När det gäller frågan om hembud och likabehandling av bostadsrättsorganisationerna i 14 § andra stycket bostadsrättslagen kommer den att behandlas senare under riksmötet 1990/91 i samband med att ett förslag till ny bostadsrättslag läggs fram till riksdagen. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 6 och motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 16, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 15 detta yrkande såvitt nu är i fråga samt 1989/90:Bo423 (fp) yrkandena 3 och 4 antar de förslag till lag om ändring i tillståndslagen och bostadsrättslagen som utskottet fogat till betänkandet som bilaga 4.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 31. beträffande likabehandling av bostadsrättsorganisationer i lagstiftningen att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 6, 1989/90:Bo419 yrkande 16, 1989/90:Bo420 yrkande 15 detta yrkande såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo423 yrkandena 3 och 4 antar de förslag till lag om ändring i tillståndslagen och i bostadsrättslagen som betecknats som reservanternas förslag och som framgår av bilaga 4 till detta betänkande,
31. Upphävande av bostadsförsörjningslagen (mom. 32)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med "Bostadsförsörjningslagen reglerar" och slutar med "av bostadsförsörjningslagen" bort ha följande lydelse:
Genom bostadsförsörjningslagen är kommunerna skyldiga att bedriva en bostadsförsörjningsplanering för både ny- och ombyggande. Inte bara kommunerna utan även staten, byggare och fastighetsägare lägger varje år ner mycket stora resurser på denna planering. Oftast visar det sig emellertid att planeringen stämmer dåligt med människors önskemål och med det byggande som i verkligheten sker. Verksamheten innebär därmed ett stort slöseri med skattebetalarnas pengar. Lagen bör därför avskaffas.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna att förslag om upphävande av bostadsförsörjningslagen och förändringar i angränsande lagstiftning skyndsamt bör föreläggas riksdagen.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 32. beträffande upphävande av bostadsförsörjningslagen att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 32. Upphävande av lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt (mom. 33)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med "Utskottet anser" och på s. 27 slutar med "kommunal bostadsanvisningsrätt" bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att förutsättningarna för ökad rörlighet på bostadsmarknaden förbättras. Den av riksdagen nyligen beslutade anvisningsrättslagen verkar i motsatt riktning. Den bör därför upphävas.
Utskottet föreslår med anledning av moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:Bo403 yrkande 17 och motion 1989/90:Bo423 yrkande 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag om upphävande av lagen om kommunal bostadsanvisning och förändringar i angränsande lagstiftning skyndsamt bör föreläggas riksdagen.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:33. beträffande upphävande av lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 17 och 1989/90:Bo423 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Bostadsanvisningsskyldighet m.m. (mom. 34)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Svenska kommunförbundet" och slutar med "m.m. avstyrks" bort ha följande lydelse:
Bostadsförsörjningslagen och anvisningsrättslagen är helt otillräckliga. Kommunala bostadsförmedlingar saknas i ca hälften av landets kommuner, och där de finns är de ofta ineffektiva. Överenskommelser om förmedling efterlevs dåligt. Fastighetsägare kan på lösliga grunder vägra att acceptera anvisad hyresgäst. Åtgärder måste nu vidtas för att förbättra den kommunala bostadsförmedlingen. Det konkreta förslag som förs fram i vänsterpartiets partimotion om en bostadsanvisningsskyldighet omfattande alla lediga lägenheter bör utformas närmare och ett lagförslag föreläggas riksdagen. Lagförslaget bör även innefatta en rättighet för den enskilde bostadssökande som anvisas lägenhet att bli accepterad. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av vänsterpartiets partimotion 1989/90:Bo408 ge regeringen till känna.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:34. beträffande bostadsanvisningsskyldighet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo408 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Obligatorisk bostadsförmedling (mom. 35)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Birger Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av olika uttalanden av bostadsministern om bostadsförmedlingsverksamheten understryka sin uppfattning att all sådan verksamhet måste ske på frivillig väg. En obligatorisk bostadsförmedling leder bara till ökad byråkrati. Den bristsituation som för närvarande råder när det gäller bostadsförsörjningen kan inte lösas med ytterligare administrativa åtgärder. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo249 (c) yrkande 3 ge regeringen till känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 35. beträffande obligatorisk bostadsförmedling att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo249 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Obligatorisk bostadsförmedling (mom. 35, motiveringen)
Jan Strömdahl (v) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör det finnas en bostadsförmedling i varje kommun. Enligt bostadsförsörjningslagen kan regeringen ålägga kommunen att inrätta bostadsförmedling i de fall behov finns. Utskottet förutsätter emellertid att de pågående övervägandena om bostadsförmedlingsverksamheten skall resultera i ett förslag till skärpt lagstiftning som innefattar en kommunal bostadsanvisningsskyldighet.
Vad utskottet nu anfört låter sig inte förenas med förslaget i motion 1989/90:Bo249 (c) yrkande 3. Motionen avstyrks därför.
36. Avgiftsbelagd bostadsförmedlingsverksamhet (mom. 36)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Såsom framgått" och slutar med "avgiftsbelagd bostadsförmedlingsverksamhet" bort ha följande lydelse:
Bostadsförmedlingarna bör enligt utskottets mening arbeta mera aktivt och ge en bättre service för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. För att få resurser för en sådan verksamhet bör möjligheter finnas att ta ut en avgift vid bostadsförmedling. Utskottet, som tillstyrker motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 9, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 10 och 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 12, föreslår riksdagen att uppdra åt regeringen att framlägga ett förslag om ändring av aktuell lagstiftning.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 36. beträffande avgiftsbelagd bostadsförmedlingsverksamhet att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 9, 1989/90:Bo420 yrkande 10 och 1989/90:Bo423 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. Övernattningslägenheter m.m. (mom. 38)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 29 med "Regeringen har" och slutar med "övernattningslägenheter m.m." bort ha följande lydelse:
De ändringar som genomfördes i lagstiftningen under 1989 för att utvidga möjligheterna att återföra lägenheter till bostadsmarknaden är otillräckliga. Ett lagförslag som möjliggör att bl.a. övernattningslägenheter blir permanentbostäder bör övervägas på nytt. Det måste enligt utskottets mening finnas möjlighet att tvinga fram en uppsägning av en hyresgäst som inte bor i sin lägenhet permanent. Först då kommer alla de övernattningslägenheter som finns i särskilt storstäderna att kunna bli permanenta bostäder för ungdomar, invandrare och andra bostadssökande som nu saknar tak över huvudet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo212 (s) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 38. beträffande övernattningslägenheter m.m. att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo212 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. Översyn av regelsystem m.m. för EG-anpassning (mom. 39)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 29 med "Utskottet behandlade" och på s. 30 slutar med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 20 om behovet av en allmän översyn av regelsystemet på bostadsmarknaden och fastighetsrättens område. Syftet med översynen skall vara att se i vilken utsträckning det svenska systemet inte överensstämmer med det som gäller och kommer att gälla inom EG. Lagstiftningen bör därefter anpassas till vad som gäller och förväntas gälla inom EG. Riksdagen bör skyndsamt hos regeringen begära den förordade översynen.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 39. beträffande översyn av regelsystem m.m. för EG-anpassning att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo420 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Behandlingsfråga
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anför:
Samtliga de i betänkandet behandlade motionerna har avstyrkts av utskottet. I reservationer till betänkandet har vi för riksdagen lagt fram alternativa förslag till beslut. De flesta av reservationerna innebär att riksdagen med anledning av m-motioner som sin mening bör ge regeringen till känna vad i motionerna föreslagits.
Vi har emellertid i vissa fall ansett oss kunna avstå från att till betänkandet foga s.k. motivreservationer. Även om vi alltså inte delat majoritetens motiv för att avstyrka vissa motioner har vi inte reserverat oss vad gäller motiven för avstyrkandet. Det primära är nämligen att motionerna avstyrkts.
Vi har sålunda avstått från att anmäla motivreservation beträffande
hyresgästorganisationernas inflytande m.m. enligt tillståndslagen ersättningsreglerna m.m. i lokalhyreslagstiftningen utvärdering av lokalhyreslagstiftningens tillämpning m.m. förstagångshyran primär förhandlingsskyldighet vid ändrings- och förbättringsåtgärder genomförandetid vid ombyggnad hyresgästinflytandet vid installation m.m. av kabel-TV de allmännyttiga bostadsföretagens roll för hyresgästinflytandet kooperativ hyresrätt bostadsanvisningsskyldighet m.m. handel med hyresrätter övernattningslägenheter m.m.
Vår inställning till dessa frågor har vid olika tillfällen kommit till uttryck i motioner och i motivreservationer tidigare år till betänkanden från bostadsutskottet (se bl.a. betänkande 1989/90:BoU1).
2. Likabehandling av bostadsrättsorganisationer i lagstiftningen (mom. 31)
Jan Strömdahl (v) anför:
Om en likställighet av alla bostadsrättsorganisationer sker i lagstiftningen -- vilket det i och för sig finns skäl för -- bör den gå ut på att alla bostadsrättsorganisationer underkastas en förvärvsprövning enligt tillståndslagen. Med en sådan utvidgning av tillståndskravet i lagen ökar förutsättningarna för att lagens syfte skall uppnås, nämligen att all osund spekulation stoppas. En likställighet av alla bostadsrättsorganisationer bör vidare ta sikte på att vidga hembudsmöjligheten i bostadsrättslagen till att avse alla sådana organisationer. Denna fråga får utskottet överväga närmare i samband med att regeringen lägger fram ett förslag till ändring av bostadsrättslagen.
Reservanternas Förslag till Lag om ändring i jordabalken Bilaga 1 Tillhör reservationerna 10 (m, fp, c) och 12 (m, fp)
Härigenom föreskrivs i fråga om 12 kap. jordabalken1 dels att 15, 65 a, 66, 67, 70 och 73 §§ skall ha följande lydelse, dels att 55 b § och rubriken närmast före 55 b § skall upphöra att gälla.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
15 §2
Under hyrestiden skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som anges i 9 § första stycket, om ej annat har avtalats eller följer av andra stycket.
Om lägenheten helt eller Om lägenheten helt eller delvis är uthyrd till delvis är uthyrd till bostad, skall hyresvärden i bostad, skall hyresvärden i bostadsdelen med skäliga bostadsdelen med skäliga tidsmellanrum ombesörja tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer andra sedvanliga reparationer med anledning av med anledning av lägenhetens lägenhetens försämring genom försämring genom ålder och bruk. Detta ålder och bruk. Detta gäller dock inte, om gäller dock inte, om något annat har avtalats något annat har avtalats och efter tillträdesdagen.
1. hyresavtalet avser ett enfamiljshus, eller 2. hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) och de avvikande bestämmelserna har tagits in i en förhandlingsöverenskommelse enligt nämnda lag.
Följer av ett hyresförhållande en rätt att använda utrymmen som är avsedda att användas gemensamt av hyresgästerna, skall hyresvärden hålla utrymmena i sådant skick som anges i 9 § första stycket, om inte annat har avtalats.
1 Omtryckt 1984:694. 2 Senaste lydelse 1987:1276.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
Återbetalning av hyra vid
upplåtelse av
bostadslägenhet i vissa
fall m.m.
55 b §3
Denna paragraf gäller vid upplåtelse av möblerat eller omöblerat rum och vid andrahandsupplåtelse av annan bostadslägenhet. Paragrafen gäller dock inte upplåtelser för fritidsändamål. Om hyresvärden i fall som avses i första stycket har tagit emot en hyra som inte är skälig enligt 55 § första och andra styckena, skall hyresnämnden på ansökan av hyresgästen ålägga hyresvärden att betala tillbaka vad han tagit emot utöver skäligt belopp jämte ränta. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) från dagen då hyresvärden tog emot beloppet till dess att återbetalningsskyldigheten blivit slutligt bestämd genom lagakraftvunnet beslut och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter. Ett beslut om återbetalning av hyra får inte avse längre tid tillbaka än två år före dagen för ansökningen.
I ett ärende om återbetalning enligt andra stycket skall hyresnämnden, om hyresgästen begär det, också fastställa hyran för den fortsatta uthyrningen från och med dagen för ansökningen. Vid denna prövning tillämpas 55 § första och andra styckena. Beslut om ändring av hyresvillkoren anses som avtal om villkor för fortsatt uthyrning.
För att hyresnämnden skall kunna pröva en ansökan enligt andra stycket skall ansökningen ha kommit in till hyresnämnden inom tre månader från det hyresgästen lämnade lägenheten.
3 Senaste lydelse 1988:927. Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
65 a §4
Ingen får ta emot, träffa avtal om eller begära ersättning av hyressökande för anvisning av bostadslägenhet för annat ändamål än fritidsändamål. Sådan ersättning får dock utgå vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt grunder som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Den som uppsåtligen bryter mot första stycket döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.
Den som har uppburit otillåten ersättning är skyldig att betala tillbaka den.
Saknar hyresgästen, när
hyresavtalet avser en
bostadslägenhet, rätt
till förlängning enligt
45 §, första stycket 1
eller 2 eller andra stycket
och begagnar sig
hyresvärden uppsåtligen
av detta förhållande
till att ta ut en hyra som
är uppenbart oskälig med
hänsyn till lägenhetens
bruksvärde, döms
hyresvärden till böter
eller fängelse i högst
sex månader. Är brottet
grovt, döms till
fängelse i högst två
år. Hyresvärden är
dessutom skyldig att lämna
tillbaka vad han tagit emot i
den mån det överstiger
skälig hyra för
lägenheten jämte
ränta på detta belopp.
Räntan beräknas enligt 5
§ räntelagen (1975:635)
från dagen då
hyresvärden tog emot
beloppet till dess domen
vunnit laga kraft och enligt 6
§ räntelagen för
tiden därefter.
x4 Senaste lydelse 1988:408.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
66 §5
Avtal mellan hyresvärd och Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst, att framtida hyresgäst, att framtida tvist med anledning av tvist med anledning av hyresförhållandet skall hyresförhållandet skall hänskjutas till hänskjutas till avgörande av skiljemän avgörande av skiljemän utan förbehåll om utan förbehåll om rätt för parterna att rätt för parterna att klandra skiljedomen, får ej klandra skiljedomen, får ej göras gällande i göras gällande i fråga om hyresgästens fråga om hyresgästens rätt eller skyldighet att rätt eller skyldighet att tillträda eller behålla tillträda eller behålla lägenheten, lägenheten, fastställande av fastställande av hyresvillkor i fall som avses hyresvillkor i fall som avses i 51, 52 eller 55 §, i 51, 52 eller 55 §, eller återbetalning av hyra och bestämmande av fastställande av hyra ersättning enligt 57 §. enligt 55 b § eller I övrigt gäller bestämmande av skiljeavtalet ej såvitt ersättning enligt 57 §. därigenom skiljemän I övrigt gäller utsetts eller bestämmelse skiljeavtalet ej såvitt meddelats om skiljemännens därigenom skiljemän antal, sättet för deras utsetts eller bestämmelse utseende eller förfarandet meddelats om skiljemännens vid skiljenämnden. I antal, sättet för deras berörda hänseenden skall utseende eller förfarandet lagen (1929:145) om vid skiljenämnden. I skiljemän tillämpas. Vad berörda hänseenden skall som sagts nu utgör dock ej lagen (1929:145) om hinder för att i skiljemän tillämpas. Vad skiljeavtalet utse som sagts nu utgör dock ej hyresnämnden till hinder för att i skiljenämnd eller skiljeavtalet utse bestämma kortare tid för hyresnämnden till skiljemannaåtgärdens skiljenämnd eller avslutande än den tid om bestämma kortare tid för sex månader som anges i skiljemannaåtgärdens nämnda lag. avslutande än den tid om sex månader som anges i nämnda lag.
67 §6
Överenskommelse om villkor Överenskommelse om villkor i fråga om i fråga om hyresförhållande som hyresförhållande som beror av anställning beror av anställning gäller mot hyresgästen gäller mot hyresgästen eller den som har rätt att eller den som har rätt att träda i hyresgästens träda i hyresgästens ställe även om ställe även om överenskommelsen strider överenskommelsen strider mot bestämmelse i 4, mot bestämmelse i 4, 33--35, 40, 46, 47, 49--54, 55 33--35, 40, 46, 47, 49--54, 55 a, 55 b eller 66 §, a eller 66 §, såvida såvida överenskommelsen överenskommelsen har formen har formen av kollektivavtal av kollektivavtal och på och på arbetstagarsidan har arbetstagarsidan har slutits slutits eller godkänts av eller godkänts av organisation som enligt lagen organisation som enligt lagen (1976:580) om (1976:580) om medbestämmande i medbestämmande i arbetslivet är att anse arbetslivet är att anse såsom central såsom central arbetstagarorganisation. arbetstagarorganisation.
5 Senaste lydelse 1988:408. 6
Senaste lydelse 1988:408.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
70 §7
Beslut av hyresnämnden i Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 16 § frågor som avses i 16 § andra stycket, 23 § andra andra stycket, 23 § andra stycket, 24 a, 34, 36, 37, 49, stycket, 24 a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 55 b, 62 eller 64 § 52, 54, 62 eller 64 § överklagas genom besvär överklagas genom besvär inom tre veckor från den inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. dag beslutet meddelades.
Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte stycket, 35, 40, 45, 56 eller 59 § får inte överklagas.
73 §8
I hyrestvister som avses i 49, I hyrestvister som avses i 49 54 eller 55 b § och i eller 54 § och i mål om mål om åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande enligt 16 § andra stycket enligt 16 § andra stycket eller om utdömande av vite eller om utdömande av vite enligt 62 § skall vardera enligt 62 § skall vardera parten svara för sin parten svara för sin rättegångskostnad i rättegångskostnad i bostadsdomstolen eller bostadsdomstolen eller arbetsdomstolen, om inte annat arbetsdomstolen, om inte annat följer av 18 kap. 6 § följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken. rättegångsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
7 Senaste lydelse 1988:927. 8 Senaste lydelse 1988:408.
Reservanternas Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder
Bilaga 1 Tillhör reservation 12 (m, fp)
Härigenom föreskrivs att 4 och 32 §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
4 §2
Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att 1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,
2. pröva tvist om 2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra stycket, ändrad stycket, ändrad användning av lokal enligt användning av lokal enligt 12 kap. 23 § andra stycket, 12 kap. 23 § andra stycket, skadestånd enligt 12 kap. skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, överlåtelse 24 a §, överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. av hyresrätt enligt 12 kap. 34--37 §§, upplåtelse 34--37 §§, upplåtelse av lägenhet i andra hand av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 §, enligt 12 kap. 40 §, förlängning av förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 49 hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt 12 §, hyresvillkor enligt 12 kap. 54 §, återbetalning kap. 54 §, uppskov med av hyra och fastställande avflyttning enligt 12 kap. 59 av hyra enligt 12 kap. 55 b § eller föreläggande §, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 64 §, allt enligt 12 kap. 59 § eller jordabalken, föreläggande enligt 12 kap. 64 §, allt jordabalken,
2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22--24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,
3. pröva tvist om hyresvillkor enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 § andra stycket eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),
4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som avses i 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,
5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,
5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingslagen,
6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsförvaltningslagen (1977:792),
7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,
8. pröva frågor enligt lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt,
9. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
1 Lagen omtryckt 1985:660. 2 Senaste lydelse 1988:928.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
Ärende upptages av den
hyresnämnd inom vars
område fastigheten är
belägen. Ärende som
avses i 10, 17 eller 18 §
lagen om förvärv av
hyresfastighet m.m. upptages
dock av hyresnämnd i den
ort där bolagets styrelse
har sitt säte eller, i
fråga om handelsbolag,
där förvaltningen
föres.
32 §3
Föres ej talan mot Föres ej talan mot nämnds beslut enligt 9 kap. nämnds beslut enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. 24 a 14 § eller 12 kap. 24 a §, 55 a § sjunde stycket §, 55 a § sjunde stycket eller 55 b § jordabalken, jordabalken, 22, 23, 26 eller 22, 23, 26 eller 27 § 27 § hyresförhandlingslagen hyresförhandlingslagen (1987:304), 13 a § denna (1987:304), 13 a § denna lag eller 13 eller 15 § lag eller 13 eller 15 § eller 25 § första eller 25 § första stycket stycket bostadsförvaltningslagen bostadsförvaltningslagen (1977:792) eller 9 eller 10 (1977:792) eller 9 eller 10 § lagen (1987:1274) om § lagen (1987:1274) om kommunal kommunal bostadsanvisningsrätt, bostadsanvisningsrätt, får beslutet verkställas får beslutet verkställas såsom lagakraftägande såsom lagakraftägande dom. dom.
Har hyresnämnden med stöd av 31 § första stycket bostadsförvaltningslagen förordnat att beslut enligt 13 eller 15 § eller 25 § första stycket nämnda lag skall lända till efterrättelse genast, får även sådant beslut, om bostadsdomstolen ej förordnat annat, verkställas såsom lagakraftägande dom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
3 Senaste lydelse 1988:409.
Reservanternas Förslag till Lag om ändring i jordabalken Bilaga 2 Tillhör reservation 13 (m)
Härigenom föreskrivs i fråga om 12 kap. jordabalken1 att 19, 23, 40, 57 a och 70 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
19 §2
Hyran för bostadslägenheter skall vara till beloppet bestämd i hyresavtalet eller, om avtalet innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen (1978:304), i förhandlingsöverenskommelse. Detta gäller dock inte ersättning för kostnader som hänför sig till lägenhetens uppvärmning, förseende med varmvatten eller elektrisk ström eller avgifter för vatten och avlopp, 1. om hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul och beräkningsgrunden för ersättningens storlek har fastställts genom en förhandlingsöverenskommelse eller genom ett beslut enligt 22 eller 25 § hyresförhandlingslagen, 2. om lägenheten är belägen i ett en- eller tvåfamiljshus, eller 3. om kostnaden för nyttigheten påförs hyresgästen efter individuell mätning. I fråga om bostadslägenheter, som hyrs ut i andra hand eller som av upplåtaren innehas med bostadsrätt, får utan hinder av första stycket avtalas att hyran skall anknytas till den hyra eller årsavgift som upplåtaren betalar.
Hyran för lokaler skall Hyran för lokaler skall
också vara till beloppet också vara till beloppet
bestämd i avtalet till den bestämd i avtalet till den
del den inte omfattar del den inte omfattar
ersättning som avses i ersättning som avses i
första stycket andra första stycket andra
meningen. Utan hinder av detta meningen. Utan hinder av detta
gäller dock förbehåll gäller dock förbehåll
i avtalet om att hyran skall i avtalet om att hyran skall
utgå med ett belopp som utgå med ett belopp som
står i visst står i visst
förhållande till förhållande till
hyresgästens hyresgästens
rörelseintäkter eller rörelseintäkter eller
som bestäms enligt en som bestäms enligt en
skriftlig överenskommelse skriftlig överenskommelse
mellan å ena sidan mellan å ena sidan
hyresvärden eller hyresvärden eller
hyresvärden och en hyresvärden och en
organisation av organisation av
fastighetsägare, i vilken fastighetsägare, i vilken
hyresvärden är medlem, hyresvärden är medlem,
och å andra sidan en och å andra sidan en
organisation av organisation av
hyresgäster. Är avtalet hyresgäster. Är avtalet
träffat för bestämd träffat för bestämd
tid och är hyrestiden minst tid och är hyrestiden
tre år, gäller dessutom längre än ett år,
förbehåll om att hyran gäller dessutom
skall utgå med belopp som förbehåll om att hyran
bestäms enligt en annan skall utgå med belopp som
beräkningsgrund än som bestäms enligt en annan
nu har angetts. beräkningsgrund än som
nu har angetts.
1 Omtryckt 1984:694. 2 Senaste
lydelse 1988:927.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
Har avtal träffats i strid
med första eller tredje
stycket, skall hyran utgå
med ett belopp som är
skäligt med hänsyn
främst till parternas
avsikter och övriga
förhållanden när
avtalet träffades.
Om ogiltighet av avtal om hyra för bostadslägenhet i vissa fall när förhandlingsordning gäller finns bestämmelser i hyresförhandlingslagen.
23 §3
Bostadshyresgästen får Hyresgästen får inte inte använda lägenheten använda lägenheten för något annat för något annat ändamål än det ändamål än det avsedda. Hyresvärden får avsedda. Hyresvärden får dock inte åberopa dock inte åberopa avvikelser som är utan avvikelser som är utan betydelse för honom. betydelse för honom.
Lokalhyresgästen får inte använda lokalen för något annat ändamål än det avsedda, om inte hyresnämnden lämnar tillstånd till det. Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresgästen innehaft lokalen längre tid än två år och har beaktansvärda skäl för en ändrad användning samt hyresvärden inte har befogad anledning att motsätta sig den. Tillståndet kan förenas med villkor.
40 §4
En hyresgäst som under viss En hyresgäst som under viss
tid inte har tillfälle att tid inte har tillfälle att
använda sin lägenhet, använda sin
får upplåta bostadslägenhet, får
lägenheten i dess helhet i upplåta lägenheten i
andra hand, om hyresnämnden dess helhet i andra hand, om
lämnar tillstånd till hyresnämnden lämnar
upplåtelsen. Sådant tillstånd till
tillstånd skall lämnas, upplåtelsen. Sådant
om hyresgästen har tillstånd skall lämnas,
beaktansvärda skäl om hyresgästen har
för upplåtelsen och beaktansvärda skäl
hyresvärden inte har för upplåtelsen och
befogad anledning att vägra hyresvärden inte har
samtycke. befogad anledning att vägra
samtycke.
Tillstånd enligt första stycket kan begränsas till viss tid och förenas med villkor.
3 Senaste lydelse 1988:927. 4 Senaste lydelse 1988:927.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
57 a §5
Vid tillämpningen av 57 Vid tillämpningen av 57
§ första stycket 5 skall § första stycket 5 skall
en krävd hyra inte anses en krävd hyra inte anses
som skälig, om den som skälig, om den
överstiger den hyra som överstiger den hyra som
lokalen vid hyrestidens lokalen vid hyrestidens
utgång kan antas betinga utgång kan antas betinga
på öppna marknaden på öppna marknaden
(marknadshyra). När (marknadshyra). När
marknadshyran bestäms, marknadshyran bestäms,
skall främst beaktas hyran skall dock bortses från
för närmast hyresanbud eller hyresavtal
jämförliga lokaler på som ej är rimligt med
orten. Endast om det finns hänsyn till det allmänna
särskilda skäl får hyresläget i orten för
hänsyn tas till ökning närmast jämförliga
av lokalens värde, som en lokaler. Endast om det finns
hyresgäst har särskilda skäl får
åstadkommit. hänsyn tas till ökning
av lokalens värde, som en
hyresgäst har
åstadkommit.
I tvist om ersättning enligt 57 § får yttrande av hyresnämnden frångås endast om det är uppenbart
1. när yttrandet avser marknadshyran, att denna är påtagligt högre eller lägre än hyresnämnden angett, 2. när yttrandet avser anvisad lokal, att hyresnämndens bedömning inte varit riktig.
I fall som avses i andra stycket 1 får utredning, som inte har lagts fram under medlingen, beaktas vid prövningen endast om det finns synnerliga skäl.
70 §6
Beslut av hyresnämnden i Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 16 § frågor som avses i 16 § andra stycket, 23 § andra andra stycket, 24 a, 34, 36, stycket, 24 a, 34, 36, 37, 49, 37, 49, 52, 54, 62 eller 64 52, 54, 55 b, 62 eller 64 § § överklagas genom överklagas genom besvär besvär inom tre veckor inom tre veckor från den från den dag beslutet dag beslutet meddelades. meddelades.
Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte stycket, 35, 40, 45, 56 eller 59 § får inte överklagas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. 2. Den nya bestämmelsen i 12 kap. 57 a § skall tillämpas i fråga om hyresavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Om ett hyresavtal har sagts upp dessförinnan tillämpas dock fortfarande äldre bestämmelser.
5 Senaste lydelse 1988:927. 6 Senaste lydelse 1988:927.
Reservanternas Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder Bilaga 2 Tillhör reservation 13 (m)
Härigenom föreskrivs att 4 och 22 §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
4 §2
Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att 1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,
2. pröva tvist om 2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra stycket, ändrad stycket, skadestånd enligt användning av lokal enligt 12 kap. 24 a §, 12 kap. 23 § andra stycket, överlåtelse av skadestånd enligt 12 kap. hyresrätt enligt 12 kap. 24 a §, överlåtelse 34--37 §§, upplåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. av lägenhet i andra hand 34--37 §§, upplåtelse enligt 12 kap. 40 §, av lägenhet i andra hand förlängning av enligt 12 kap. 40 §, hyresavtal enligt 12 kap. 49 förlängning av §, hyresvillkor enligt 12 hyresavtal enligt 12 kap. 49 kap. 54 §, uppskov med §, hyresvillkor enligt 12 avflyttning enligt 12 kap. 59 kap. 54 §, återbetalning § eller föreläggande av hyra och fastställande enligt 12 kap. 64 §, allt av hyra enligt 12 kap. 55 b jordabalken, §, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 § eller föreläggande enligt 12 kap. 64 §, allt jordabalken,
2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22--24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,
3. pröva tvist om hyresvillkor enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 § andra stycket eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),
4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som avses i 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,
5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,
5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingslagen,
6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsförvaltningslagen (1977:792),
7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,
8. pröva frågor enligt lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt,
9. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
1 Lagen omtryckt 1985:660. 2 Senaste lydelse 1988:928.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
Ärende upptages av den
hyresnämnd inom vars
område fastigheten är
belägen. Ärende som
avses i 10, 17 eller 18 §
lagen om förvärv av
hyresfastighet m.m. upptages
dock av hyresnämnden i den
ort där bolagets styrelse
har sitt säte eller, i
fråga om handelsbolag,
där förvaltningen
föres.
22 §3
Beslut av nämnd äger, Beslut av nämnd äger, sedan tid för klander eller sedan tid för klander eller besvär utgått när besvär utgått när talan får föras mot talan får föras mot beslutet, rättskraft, beslutet, rättskraft, såvitt därigenom såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i avgjorts fråga som avses i 1 § första stycket 2 1 § första stycket 2 eller 5 eller 4 § första eller 5 eller 4 § första stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9. Vad som sagts nu 8 eller 9. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut, gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om varigenom ansökan om åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra stycket eller tillstånd stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 23 § andra enligt 12 kap. 34--37 eller 40 stycket, 34--37 eller 40 § § jordabalken eller 30 § jordabalken eller 30 § andra stycket andra stycket bostadsrättslagen bostadsrättslagen (1971:479) eller ansökan om (1971:479) eller ansökan om uppskov enligt 12 kap. 59 § uppskov enligt 12 kap. 59 § jordabalken eller ansökan jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande om förbud eller medgivande som avses i 2 a § som avses i 2 a § bostadssaneringslagen bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om (1973:531) eller yrkande om rätt till rätt till förhandlingsordning enligt förhandlingsordning enligt 9 § 9 § hyresförhandlingslagen hyresförhandlingslagen (1978:304) eller ansökan om (1978:304) eller ansökan om anvisningsrätt enligt 3 anvisningsrätt enligt 3 § lagen (1987:1274) om § lagen (1987:1274) om kommunal kommunal bostadsanvisningsrätt bostadsanvisningsrätt lämnats utan bifall. lämnats utan bifall.
Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
3 Senaste lydelse 1988:928.
Reservanternas Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol Bilaga 2 Tillhör reservation 13 (m)
Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
28 §1
Beslut av bostadsdomstolen Beslut av bostadsdomstolen äger rättskraft, äger rättskraft, såvitt därigenom såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i avgjorts fråga som avses i 4 § första stycket 2, 2 4 § första stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9 lagen (1973:188) om lagen (1973:188) om arrendenämnder och arrendenämnder och hyresnämnder. Vad som sagts hyresnämnder. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut, nu gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om varigenom ansökan om åtgärdsföreläggande åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra enligt 12 kap. 16 § andra stycket eller tillstånd stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 23 § andra enligt 12 kap. 34, 36 eller 37 stycket, 34, 36 eller 37 § § jordabalken eller jordabalken eller ansökan ansökan om förbud eller om förbud eller medgivande medgivande som avses i 2 a som avses i 2 a § § bostadssaneringslagen bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om (1973:531) eller yrkande om rätt till rätt till förhandlingsordning enligt förhandlingsordning enligt 9 § 9 § hyresförhandlingslagen hyresförhandlingslagen (1978:304) eller ansökan om (1978:304) eller ansökan om anvisningsrätt enligt 3 anvisningsrätt enligt 3 § lagen (1987:1274) om § lagen (1987:1274) om kommunal kommunal bostadsanvisningsrätt bostadsanvisningsrätt lämnats utan bifall. lämnats utan bifall.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
1 Senaste lydelse 1988:929.
Reservanternas Förslag till Lag om ändring i jordabalken Bilaga 3 Tillhör reservation 15 (c)
Härigenom föreskrivs i fråga om 12 kap. jordabalken1 att 57 a, 58 och 58 b §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
57 a §2
Vid tillämpningen av 57 Vid prövning enligt 57 §
§ första stycket 5 skall första stycket 5 av ett
en krävd hyra inte anses hyreskravs skälighet skall
som skälig, om den främst beaktas
överstiger den hyra som hyresläget på orten
lokalen vid hyrestidens för jämförliga
utgång kan antas betinga lokaler. En hyra som
på öppna marknaden hyresvärden kräver
(marknadshyra). När för förlängning skall
marknadshyran bestäms, därvid anses som skälig,
skall främst beaktas hyran om den inte är påtagligt
för närmast högre än hyresläget
jämförliga lokaler på på orten för
orten. Endast om det finns jämförliga lokaler.
särskilda skäl får Endast om det finns
hänsyn tas till ökning särskilda skäl får
av lokalens värde, som en hänsyn tas till ökning
hyresgäst har av lokalens värde, som en
åstadkommit. hyresgäst har
åstadkommit.
I tvist om ersättning enligt 57 § får yttrande av hyresnämnden frångås endast om det är uppenbart 1. när yttrandet avser marknadshyran, att denna är påtagligt högre eller lägre än hyresnämnden angett, 2. när yttrandet avser anvisad lokal, att hyresnämndens bedömning inte varit riktig.
I fall som avses i andra stycket 1 får utredning som inte har lagts fram under medlingen beaktas vid prövningen endast om det finns synnerliga skäl.
58 §3
Vill hyresvärden säga Vill hyresvärden säga
upp avtalet, skall han i upp avtalet, skall han i
uppsägningen underrätta uppsägningen underrätta
hyresgästen om de villkor hyresgästen om de villkor
som han kräver för att som han kräver för att
förlänga förlänga
hyresförhållandet eller hyresförhållandet eller
om orsaken till att han om orsaken till att han
vägrar medge vägrar medge
förlängning. förlängning. Om
Uppsägningen skall dessutom överenskommelse inte
innehålla underrättelse träffas mellan parterna,
att hyresgästen, om han skall hyresvärden
inte går med på att hänskjuta tvisten till
flytta utan att få hyresnämnden för
ersättning enligt 58 b medling. Tvisten skall
§, har att inom två hänskjutas till
månader från hyresnämnden inom två
uppsägningen hänskjuta månader från
tvisten till hyresnämnden uppsägningen, om
för medling. uppsägningstiden är nio
månader eller längre,
och annars inom tre veckor
från uppsägningen, dock
alltid före hyrestidens
utgång.
1 Omtryckt 1984:694. 2 Senaste
lydelse 1988:927. 3 Senaste
lydelse 1988:927.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag Har hyresvärden fullgjort Om hyresvärden vad som åligger honom underlåter att fullgöra enligt första stycket och vad som åligger honom vill hyresgästen inte enligt första stycket eller lämna lägenheten utan före hyrestidens utgång att få ersättning enligt återkallar sin ansökan 58 b §, har hyresgästen om medling, är att hänskjuta tvisten till uppsägningen utan verkan. hyresnämnden inom den i första stycket angivna tiden. Gör han inte det, förfaller rätten till ersättning. Vad som har sagts nu gäller inte, om inom samma tid tvist hänskjuts till nämnden enligt 58 a § första stycket.
Innan medlingen har avslutats får hyresvärden för förlängning av hyresförhållandet inte kräva högre hyra eller något annat villkor som är oförmånligare för hyresgästen än vad han har angett i uppsägningen. Gör han det och kommer förlängning inte till stånd, har hyresgästen alltid rätt till ersättning enligt 58 b §.
58 b §4
Om hyresgästen har rätt Om hyresgästen har rätt till ersättning enligt 57 till ersättning enligt 57 §, 58 § fjärde §, 58 § tredje stycket stycket eller 58 a § tredje eller 58 a § tredje stycket, skall hyresvärden stycket, skall hyresvärden alltid betala ersättning alltid betala ersättning till hyresgästen med ett till hyresgästen med ett belopp som motsvarar en belopp som motsvarar en årshyra för lokalen årshyra för lokalen enligt det uppsagda enligt det uppsagda hyresavtalet, dock högst hyresavtalet. ett belopp som vid hyrestidens utgång motsvarar fyra basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Om hyresgästen på grund av att hyresförhållandet har upphört har förorsakats en förlust som inte täcks av ersättning enligt första stycket, skall hyresvärden i skälig omfattning ersätta hyresgästen för denna förlust. Om förlusten har samband med att hyresgästen har bekostat ändring av lokalen skall förlusten beaktas endast om hyresvärden har samtyckt till ändringen eller om hyresgästen har träffat hyresavtalet under förutsättning att han skulle få utföra ändringen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. De nya bestämmelserna gäller även i fråga om hyresavtal som har ingåtts före den 1 januari 1991. Om ett hyresavtal har sagts upp dessförinnan tillämpas dock fortfarande äldre bestämmelser.
4 Senaste lydelse 1988:927.
Reservanternas Förslag till Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. Bilaga 4 Tillhör reservation 30 (m, fp, c)
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1132)1 om förvärv av hyresfastighet m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
2 §2
Förvärvstillstånd fordras inte 1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun eller kommunalförbund,
2. om staten, kommun, 2. om staten, kommun, landstingskommun, landstingskommun, kommunalförbund, kommunalförbund, aktiebolag, som helt ägs av aktiebolag, som helt ägs av kommun eller landstingskommun, kommun eller landstingskommun, allmännyttigt allmännyttigt bostadsföretag, bostadsföretag eller en folkrörelsekooperativ riksorganisation eller riksorganisation eller regional organisation för regional bostadsrättsföreningar folkrörelsekooperativ är förvärvare, organisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation är förvärvare,
2 a. om egendomen i annat fall 2 a. om egendomen
än som anges under 2 förvärvas av en
förvärvas av en bostadsrättsförening och
bostadsrättsförening och föreningen är ansluten
föreningen har fattat till en sådan organisation
beslut om förvärvet i för
den ordning som föreskrivs bostadsrättsföreningar
i 60 a § som anges under 2 eller, i
bostadsrättslagen annat fall, föreningen har
(1971:479), fattat beslut om
förvärvet i den ordning
som föreskrivs i 60 a §
bostadsrättslagen
(1971:479),
3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1988:183) om förvaltning av kyrklig jord, 4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att åter avyttra egendomen, 5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra egendomen enligt 6 § eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m., 6. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast egendom m.m., 7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.
1 Lagen omtryckt 1983:438. 2 Senaste lydelse 1988:196.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. I fråga om förvärv som skett före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Reservanternas Förslag till Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)1 Bilaga 4 Tillhör reservation 30 (m, fp, c)
Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479) att 60 a § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
60 a §2
En bostadsrättsförenings beslut om förvärv av hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på föreningsstämma. Beslutet skall biträdas av hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet. Dessa hyresgäster skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen.
Vid beräkningen av antalet lägenheter bortses från garage, lager och andra lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen. Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur beräkningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt för hyresgästerna och fastighetsägaren. Innan beslut om fastighetsförvärv fattas, skall sådan ekonomisk plan som avses i 4 § upprättas och hållas tillgänglig för hyresgästerna. Till planen skall fogas ett besiktningsprotokoll, som visar fastighetens skick. Planen skall även vara försedd med intyg enligt 4 §. Beslut om förvärv i strid med första stycket är ogiltiga. Detsamma gäller beslut om förvärv som fattats utan att ekonomisk plan varit tillgänglig enligt fjärde stycket. Om likväl förvärv har skett enligt beslutet och lagfart har meddelats, skall dock vad nu sagts ej gälla.
I fråga om I fråga om
bostadsrättsföreningar bostadsrättsföreningar
som är anslutna till en som är anslutna till en
folkrörelsekooperativ riksorganisation eller
riksorganisation gäller regional organisation för
denna paragraf endast om bostadsrättsföreningar
fastighetsförvärvet sker gäller denna paragraf
enligt lagen (1982:352) om endast om
rätt till fastighetsförvärvet sker
fastighetsförvärv för enligt lagen (1982:352) om
ombildning till rätt till
bostadsrätt. fastighetsförvärv för
ombildning till
bostadsrätt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
1 Lagen omtryckt 1982:353. 2 Senaste lydelse 1983:440.