Vissa energipolitiska frågor
Betänkande 1994/95:NU20
Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU20
Vissa energipolitiska frågor
Innehåll
1994/95 NU20
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkt 10 och littera E (energi), dels proposition 1994/95:100 bilaga 15 (Miljödepartementet) littera B (kärnsäkerhet, strålskydd m.m.) punkterna 2--4, dels -- helt eller delvis -- 46 motioner från allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Sommaren 1994 tillkallades, efter förslag av näringsutskottet, en kommission med parlamentarisk sammansättning -- Energikommissionen -- med uppgift att granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet och analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Uppdraget till Energikommissionen, som skall avlämna sin slutrapport senast den 1 september 1995, är omfattande. Under de övergripande riktlinjerna för kommissionens arbete ligger ett stort antal konkreta arbetsuppgifter, vilka i princip innefattar samtliga de aspekter som kommer till uttryck i de olika partiernas motioner om de övergripande riktlinjerna för energipolitiken. Det breda upplägget i kommissionens arbete och den mängd analyser som skall göras täcker in, menar utskottet, samtliga de principiella uppfattningar som finns i den energipolitiska diskussionen -- oavsett från vilka utgångspunkter de framförs. Utskottet finner det därför inte påkallat för riksdagen att nu ta ställning till de yrkanden som framförts vad gäller den allmänna omställningen av energisystemet.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet vidare motioner med krav på lagstiftning beträffande kärnkraftsavvecklingen. Företrädarna för Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är i en reservation eniga om att ett lagstadgat förbud mot drift av kärnkraftsreaktorer efter år 2010 bör införas och att förslag härom bör framläggas i sådan tid att riksdagen under hösten 1995 kan fatta beslut om lagändringarna. Företrädaren för Miljöpartiet begär dock i första hand att kärnkraftsavvecklingen skall vara genomförd senast år 1998 och i andra hand senast år 2005.
Yrkanden om förbud mot fortsatt driftstillstånd för Ringhals 2, vars tillstånd löper ut den 31 december 1995, avstyrks av utskottet med hänvisning till pågående säkerhetsmässig prövning och till att den energipolitiska bedömningen får göras med hänsyn tagen till det underlag som Energikommissionen tillhandahåller. Motionerna får stöd i en reservation (mp). I en annan reservation (c, v) anförs att en förlängning av driftstillståndet för Ringhals 2 kan komma i fråga för en period av högst fem år och endast under förutsättning att någon annan reaktor stängs av under innevarande mandatperiod.
Utskottet behandlar vidare i betänkandet en rad motioner om energiforskning, alternativa energikällor, bidrag till ny energiteknik och frågor kring energieffektivisering. Motionerna avstyrks bl.a. med hänvisning till att resurser avsatts inom ramen för de pågående energipolitiska programmen och att dessa program nu är föremål för utvärdering av Energikommissionen. Utskottet tillstyrker de förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen om anslag till nyssnämnda ändamål. I tre reservationer (c; v; mp) krävs högre anslag till insatser för ny energiteknik.
Motioner om inrättande av en s.k. energiförnyelsefond, genom uttag av en skatt på kärnkraftsbaserad el och som skulle användas för bidrag till energiförnyelse- och energieffektiviseringsåtgärder, avstyrks av utskottet men följs upp i en reservation (c, v, mp). Företrädaren för Folkpartiet anför i en annan reservation att det bör införas ett särskilt stöd till investeringar i små elproduktionsanläggningar.
Utskottet avstyrker samtliga motioner i betänkandet. Utöver vad som tidigare nämnts följs motionerna upp i reservationer beträffande bl.a. export av kärnkraftsteknologi (v, mp), IAEA:s roll (v, mp), det s.k. ITER-projektet (mp), åtgärder för effektivare energianvändning (v, mp; c) och naturgas (v). En förteckning över alla reservationer finns i innehållsförteckningen (s. 83).
Proposition 1994/95:100 bilaga 13
I proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker föreslås följande:
A 10. Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. (s. 45) att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E. Energi (s. 107) att riksdagen 1. godkänner den föreslagna investerings- och finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1995--1997 (avsnitt 3.4), 2. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit under budgetåret 1995/96 får uppta riksgäldslån om högst 100 000 000 kr (avsnitt 3.4), 3. bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 000 000 kr (avsnitt 3.4), 4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr (avsnitt 3.4), 5. bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät rätt att bilda bolag, med ett aktiekapital om högst 10 000 000 kr, inom samma beloppsram som regeringen medger att bolaget självt får förvärva eller avyttra aktier (avsnitt 3.4).
E 1. Handlingsberedskap (s. 135) att riksdagen till Handlingsberedskap för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 41 466 000 kr.
E 2. Åtgärder inom elförsörjningen (s. 136) att riksdagen till Åtgärder inom elförsörjningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 66 372 000 kr.
E 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader (s. 137) att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten tillhörig fast egendom under Statens oljelagers förvaltning i enlighet med vad regeringen förordar, 2. godkänner de riktlinjer för finansiering av kostnader vid avveckling av statliga oljelagringsanläggningar som regeringen har angivit, 3. till Statens oljelager: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 110 900 000 kr.
E 4. Statens oljelager: Kapitalkostnader (s. 140) att riksdagen till Statens oljelager: Kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 235 490 000 kr.
E 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet (s. 141) att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi (s. 142) att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 130 000 000 kr.
E 7. Insatser för ny energiteknik (s. 143) att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 345 000 000 kr.
E 8. Bidrag till Energiteknikfonden (s. 144) att riksdagen till Bidrag till Energiteknikfonden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 72 000 000 kr.
E 9. Energiforskning (s. 145) att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden på högst 110 000 000 kr för budgetåret 1997, högst 70 000 000 kr för budgetåret 1998, högst 50 000 000 kr för budgetåret 1999 samt högst 30 000 000 kr för budgetåret 2000, 2. att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 310 100 000 kr.
E 10. Bioenergiforskning (s. 148) att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden om 35 000 000 kr för budgetåret 1997, 25 000 000 kr för budgetåret 1998, 20 000 000 kr för budgetåret 1999, 15 000 000 kr för budgetåret 2000 samt 10 000 000 kr för budgetåret 2001, 2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 88 900 000 kr.
E 11. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa (s. 149) att riksdagen till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
Proposition 1994/95:100 bilaga 15
I proposition 1994/95:100 bilaga 15 (Miljödepartementet) framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker föreslås följande:
B. Kärnsäkerhet, strålskydd m.m. (s. 32) att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet och strålskydd för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (delvis).
B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader (s. 33) att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 91 583 000 kr.
B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning (s. 33) att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 95 939 000 kr.
B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. (s. 40) att riksdagen till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 20 240 000 kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1994/95:Sk683 av Marie Wilén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknisk utveckling.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (19) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen för energihushållningen skall vara minst 25 % av dagens energianvändning år 2000.
1994/95:N237 av Eva Goës m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av forskning och utveckling rörande fordon drivna på vätgas, främst avseende produktion och distribution av vätgas, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initierandet av ett eller flera samarbetsprojekt med u-länder rörande vätgas.
1994/95:N269 av Ulf Kero m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter att utvinna etanol ur skogsråvaran.
1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 8. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln E 7 skall utgå med 365 000 000 kr, 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare stöd till solvärmeanläggningar i bostäder.
1994/95:N402 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige aktivt skall verka för att kärnkraften avvecklas globalt och att IAEA:s uppgift i fortsättningen skall vara att verka för detta.
1994/95:N403 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kärnkraftsavvecklingen bör påbörjas under innevarande mandatperiod, 2. hos regeringen begär förslag till en lag om förbud att driva kärnkraftverk efter år 2010, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de årliga kontrollstationerna bör kompletteras med modellberäkningar, 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att offentliga beställare bör stimuleras att efterfråga energisnåla produkter, 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om normer för lägsta godtagbara effektivitetsnivå för olika apparatgrupper, 11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att stimulera märkning av energisnåla produkter för att underlätta för konsumenter att välja energisnålt, 15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN:s organ och övriga internationella sammanhang bör driva på för ett nytänkande.
1994/95:N404 av Lars Björkman och Birgitta Wichne (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra bidragsreglerna i den riktning motionen anger.
1994/95:N405 av Eva Goës och Peter Eriksson (båda mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Vattenfall skall omstruktureras och delvis utförsäljas, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de medel som frigörs genom utförsäljning av delar av Vattenfall skall användas för gröna investeringar.
1994/95:N406 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att öka träfiberanvändningen vid energiframställning.
1994/95:N407 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energipolitikens strategiska betydelse för ekonomisk tillväxt, företagande, arbete och välfärd, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elprisernas betydelse för det svenska näringslivets konkurrenskraft, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att följa utslaget i 1980 års folkomröstning om kärnkraft.
1994/95:N409 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för renovering och viss nybyggnad av vattenkraftverk.
1994/95:N411 av Eva Goës och Ronny Korsberg (båda mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av regelsystemet för statens borgensåtagande inom energiområdet, 2. hos regeringen begär förslag till annan delegering av tecknande av kontrakt/avtal inom energiområdet i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:N413 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor) och strålningsrisker, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fusionskraftens komplexitet, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ekonomiska konsekvenserna, 4. hos regeringen begär en plan på avfallshanteringen och miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med vad i motionen anförts, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hanteringen av ärendet och eventuellt beslut om värdskap för ITER.
1994/95:N414 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en energiförnyelsefond inrättas från och med den 1 juli 1995 med en finansiering genom en avgift på all kärnkraftproducerad el och med en instruktion enligt vad i motionen anförts.
1994/95:N415 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ändamålsenlig finansiering för småskalig elproduktion.
1994/95:N416 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inrätta en energiförnyelsefond.
1994/95:N417 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksdagens godkännande av driftstillstånd och effektökning för kärnkraftverk.
1994/95:N418 av Kjell Ericsson (c) och Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av investeringsbidrag för små elproduktionsanläggningar.
1994/95:N419 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i kärntekniklagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:N421 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelsen av vårt energisystem och förutsättningarna för kärnkraftsavvecklingen, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativen till kärnkraften, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biobränslenas möjligheter och villkor, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att ge investeringsbidrag till små vindkraftverk, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om solvärmens miljöfördelar och vikten av investeringsbidrag till solvärmeanläggningar, 8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektivare energianvändning och teknikupphandling, 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordiskt naturgassamarbete, 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att spekulation i senarelagd kärnkraftsavveckling kan leda till allvarlig energikris, 11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av "Energins förnyelsefond", 12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättning och välfärd, regionala insatser i kärnkraftsorterna, miljö och ekonomi samt de goda förutsättningarna att nu påbörja kärnkraftsavvecklingen.
1994/95:N424 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en energisparkampanj i folkbildningsregi.
1994/95:N425 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen 1. hos regeringen begär förslag om hur energieffektivisering och energisparande skall utvecklas, 2. hos regeringen begär förslag om hur användningen av biobränslen skall öka enligt vad som sägs i motionen, 3. till kraftvärmeproduktion med biobränslen över anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96 anslår 200 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 400 miljoner kronor, 4. hos regeringen begär förslag om utökning och lokalisering av vindkraften enligt vad som sägs i motionen, 5. hos regeringen begär förslag om hur biogasanvändningen skall utvecklas enligt vad som sägs i motionen, 6. hos regeringen begär förslag om hur vätgasanvändningen för fordonsdrift skall utvecklas enligt vad som sägs i motionen.
1994/95:N427 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Väröhalvön är en fördelaktig etableringsort för ITER-projektet.
1994/95:N429 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produktion av el och värme.
1994/95:N432 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 2. hos regeringen begär förslag till sådan ändring av NUTEK:s och Byggforskningsrådets organisation att en fristående organisation för energisystemets omställning skapas enligt vad som sägs i motionen, 3. beslutar att två reaktorer inom kärnkraftssektorn avställs under mandatperioden enligt vad som anförts i motionen, 4. beslutar om en avvecklingsplan för resterande reaktorer enligt vad som anförts i motionen, 5. som sin mening ger regeringen till känna att det bör upprättas en plan för snabbavveckling av kärnkraften vid en katastrofsituation enligt vad som anförts i motionen, 6. som sin mening ger regeringen till känna att det bör upprättas en beredskapsplan i händelse av stort bortfall av el enligt vad som anförts i motionen, 8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IAEA och avvecklingen av kärnkraft och kärnvapen, 9. beslutar förbjuda export av kärnkraftsteknologi.
1994/95:N433 av Sivert Carlsson (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad och utvecklad bioenergiförsörjning, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NUTEK:s roll för att utveckla och stimulera användningen av bioenergi.
1994/95:N434 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. hos regeringen begär sådan ändring i 5 § kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer förbjuds fr.o.m. den 31 december 1998, 2. vid avslag på yrkande 1, hos regeringen begär sådan ändring i 5 § kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer förbjuds fr.o.m. den 31 december 2005, 3. vid avslag på yrkandena 1 och 2, hos regeringen begär sådan ändring i 5 § kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer förbjuds fr.o.m. den 31 december 2010, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnkraftens avveckling, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kopplingen mellan kärnvapen och kärnkraft, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om entropilagarna, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fotosyntesen, 8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exergi, 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vårt felaktiga energisystem och energianvändning, 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energiinnehållet, 11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektivisering av och hushållning med energi, 12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska energianvändningen med 2 % årligen under 30 år, 13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på biobränslen, vindkraft, solkraft och andra flödande och förnybara energikällor, 14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnkraft och fossila bränslen i ett hållbart samhälle, 15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska fossila bränslen till en nivå som motsvarar 15 % av den mängd som användes 1990, 16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta kraftfulla globala initiativ för att minska mängden utsläpp från fossila bränslen, 17. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att framföra krav på internationella avgifter för skadliga ämnen som koldioxid, kväveoxider, kolväten och cancerogener, 18. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnkraftens risker från uranbrytning till avfallshantering, 19. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om materialutmattning, försprödning och sprickor i ålderstigna svenska reaktorer, 20. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte förnya driftstillståndet, som går ut den 31 december 1995, för Ringhals 2, 21. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Oskarshamn 1, 22. hos regeringen begär förslag om överförande av samtliga kärnkraftverk i statlig ägo i enlighet med vad i motionen anförts, 23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även efter statligt övertagande av kärnkraftverken har de tidigare ägarna det ekonomiska ansvaret för slutförvaring av kärnavfallet som uppstått under den tid man ägde verken, 24. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kortsiktiga vinstintressen ej får äventyra säkerheten, 25. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall ta kraftfulla initiativ för en global avveckling av kärnkraften och till konventioner när det gäller transporter av kärnavfall, 26. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjälp att montera ned kärnreaktorer i öst, 27. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda den redan utbyggda vattenkraften effektivt, 29. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stimulera utbyggnad av solvärme och miljövänliga solceller, 30. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka träbränslen och återföra askan till skogen, 31. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot helträdsuttag, 32. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energigrödor och energiskog på åkermark, 33. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kraftfull satsning på vindenergi, 34. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vätgas som energibärare, 35. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skynda på förändringsprocessen för energibärare till framtidens transportmedel, 36. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur man kan ersätta kärnkraft och fossila bränslen, 37. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om potentialen hos industrins lutar, 38. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda rätt källa till rätt ändamål, 39. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa och kombinera mångfalden av miljövänliga energisystem, 40. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om styrmedel för en hållbar utveckling på energiområdet.
1994/95:N435 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson (båda mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av särskilt investeringsbidrag för övergång till miljögodkända pannor för vedeldning, 3. till Fonden för utveckling av småskalig biobränsleförbränning anvisar 10 000 000 kr inom ramen för anslag E 9 Energiforskning.
1994/95:N436 av Per Bill (m) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa 6 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 2. vid avslag på yrkande 1, avskaffar straffansvaret vid överträdelse av 6 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet genom en ändring av 25 § samma lag.
1994/95:N437 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska subventionerna till vindkraftsutbyggnaden.
1994/95:N438 av Kjell Ericsson och Lennart Brunander (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att för budgetåret 1995/96 under anslaget E 7 anvisa ett till 50 miljoner kronor förhöjt anslag för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar för bostäder och att finansiering förutsätts ske på sätt som redovisas i motionen.
1994/95:N439 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om modernisering av vattenkraftsanläggningar och effektivisering av elanvändningen.
1994/95:N440 av Tone Tingsgård och Rune Berglund (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att torvens roll i energisystemet görs tydlig.
1994/95:N441 av Eva Goës och Bodil Francke Ohlsson (båda mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Barsebäcks ogynnsamma läge, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om evakuering, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödkylsolycka i Barsebäck 2, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökande incidenter och behov av nya rutiner, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den mänskliga faktorn, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerhet och tidsmarginaler, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Baltic cable och eventuellt nya kablar, 8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utländskt uppköp av Sydkraft, 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hot mot avvecklingen av kärnkraften, 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kortsiktiga intressen före miljö och hälsa, 11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommande generationer, 12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den samhällsekonomiska kostnaden.
1994/95:N442 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alla incidenter vid Ringhalsverken, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ventilfel och den allvarliga olyckshändelsen, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av bättre kontroll och säkerhet, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stoppa reaktorerna, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta Ringhals 2 ur drift från årsskiftet 1995/96, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ständiga utsläpp och deras omfattning och effekter, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lågdosstrålning och immunförsvar, 8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om problem vid evakuering, 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om närheten till Göteborg.
1994/95:N443 av Sivert Carlsson m.fl. (c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av en eventuellt nyinrättad myndighet med ansvar för vindkraftsfrågor till Kalmar.
1994/95:N444 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energipolitiken.
1994/95:N448 av Ingrid Burman (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till utveckling av Norduppland som försöksområde för miljö- och energiteknik.
1994/95:N449 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att avbryta programmet Småskalig förbränning av biobränslen.
1994/95:N450 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omgående påbörja avvecklingen av kärnkraften.
1994/95:N451 av Berndt Ekholm m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordning av myndigheternas insatser för omställningen av energisystemet, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler i ellagen för byte till den mest energisnåla resp. kostnadseffektiva lösningen i ellagen, 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energimärkning, energinormer och upphandling inom stat, landsting och kommun, 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frivilliga överenskommelser med olika branscher.
1994/95:N452 av Eva Goës (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte återstarta Oskarshamn 1, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förstatliga alla reaktorer, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de höga stråldoserna i Oskarshamnsverken, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta rutiner vid Oskarshamn, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Fenixprojektet, 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de sårbara reaktorerna i väst, 11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avveckla kärnkraften senast år 1998.
1994/95:A416 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överväga en lokalisering av en ny myndighet för vindkraftens samordning, administration och utveckling till Kalmar.
1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en energipolitik som ger goda förutsättningar för den elintensiva industrin i Västernorrlands län.
1994/95:Bo237 av Owe Hellberg m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen till solenergianläggningar för budgetåret 1995/96 över anslaget E 7 anvisar 45 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 50 miljoner kronor.
Utskottet
Riktlinjer för energipolitiken
Bakgrund
Vissa energipolitiska beslut
De nu gällande riktlinjerna för energipolitiken antogs av riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet. NU40). Riktlinjerna var grundade på en överenskommelse -- den s.k. energiöverenskommelsen -- mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Enligt överenskommelsen är målet för energipolitiken att på kort och lång sikt trygga tillgången på energi på villkor som är konkurrenskraftiga med dem som råder i omvärlden. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv energihushållning. I regeringsförklaringen som redovisades av den nya regeringen i oktober 1994 (prot. 1994/95:6) angavs att överenskommelsen kommer att fullföljas.
I energiöverenskommelsen ingick olika typer av stöd till omställningen och utvecklingen av energisystemet. Stödprogrammen omfattar dels insatser för ny energiteknik (investeringsbidrag till kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och solvärmeanläggningar), dels stöd till energieffektiv teknik.
För stöden till insatser för ny energiteknik utpekades i riksdagsbeslutet en utgiftsram om 1 300 miljoner kronor att fördelas över en femårsperiod. Av dessa medel avsåg 1 000 miljoner kronor bidrag till investeringar i kraftvärmeproduktion med biobränslen, 250 miljoner kronor investeringar i vindkraftverk och 50 miljoner kronor investeringar i solvärmeanläggningar. Därutöver beslutades att Energiteknikfonden, som inrättades år 1988 (prop. 1987/88:90, NU40), årligen under fem år skulle tillföras 110 miljoner kronor. Sedan budgetåret 1993/94 disponerar Energiteknikfonden också ett årligt anslag om ca 72 miljoner kronor motsvarande 10 kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter.
De förändringar som vidtogs i stödsystemet till energieffektiv teknik i samband med 1991 års energipolitiska uppgörelse avsågs ävenledes gälla i fem år. Detta program har en total medelsram på 965 miljoner kronor.
Till dessa program kan också fogas det statliga energiforskningsprogrammet. De gällande riktlinjerna för energiforskningen framgår av riksdagens forskningspolitiska beslut år 1993 (prop. 1992/93:170, bet. NU30). Målet är att skapa erforderlig vetenskaplig kompetens och teknisk kunskap inom universiteten, högskolorna och näringslivet för att omställningen och utvecklingen av energisystemet skall kunna genomföras. Forskningsprogrammen löper under perioden 1993/94--1995/96. Under perioden avsätts för energiforskning ca 725 miljoner kronor. I det statliga energiforskningsprogrammet ingår också bioenergiforskning. Särskilda medel för sådan forskning anslogs av riksdagen dels i samband med 1991 års energipolitiska överenskommelse, dels i 1993 års forskningspolitiska beslut. För bioenergiforskning avsätts under budgetåren 1993/94--1995/96 ca 240 miljoner kronor. Totalt innebär detta att ca 1 miljard kronor disponeras under perioden för energiforskning.
Sammanlagt under perioden från år 1991 och fram till angivna slutår för samtliga här nämnda insatser för omställningen av energisystemet kommer staten att ha investerat ca 4 miljarder kronor. Det förutsattes i 1991 års energipolitiska överenskommelse att regeringen årligen för riksdagen redovisar de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen.
1991 års energipolitiska beslut innebar att de tidigare riktlinjerna för kärnkraftsavvecklingens inledning upphävdes. År 1980 beslutade riksdagen, på förslag av näringsutskottet i anslutning till en socialdemokratisk partimotion, att uttala att den sista reaktorn i Sverige skall tas ur drift senast år 2010 (prop. 1979/80:170, bet. NU70). Moderata samlingspartiets representanter i utskottet stod inte bakom förslaget i den delen. De anförde dock att det i fråga om avvecklingsperiodens längd inte förelåg någon avgörande skillnad mellan propositionen och den ifrågavarande motionen. I beslutet sades att kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn tagen till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd samt att säkerhetssynpunkter bör vara avgörande för i vilken ordningsföljd reaktorerna skall tas ur drift.
Uttalandet om år 2010 som slutpunkt för avvecklingsperioden gjorde näringsutskottet efter att ha nämnt att kärnkraftsreaktorernas tekniska livslängd enligt uppgift i den aktuella propositionen bedömdes vara ca 25 år. Denna uppgift kom tillbaka i olika sammanhang. Våren 1988 tog utskottet upp den till närmare diskussion (bet. 1987/88:NU40 s. 41, 53). Därvid konstaterades att avskrivningstiden för de svenska kärnkraftsreaktorerna är 25 år men att anläggningarna har konstruerats för att ha en livslängd av minst 40 år. Riksdagens beslut om en bortre tidpunkt för kärnkraftsavvecklingen fick emellertid inte, framhöll utskottsmajoriteten, ses som en ren framräkning grundad på bedömningar om reaktorernas sannolika livslängd. Grundläggande för beslutet hade varit att utifrån folkomröstningens resultat en väl anpassad tidsram skulle anges inom vilken omställningen av energisystemet skulle kunna äga rum.
En första precisering av en avvecklingsplan beträffande kärnkraften togs hösten 1987 (prop. 1986/87:158, bet. NU 1987/88:7) genom en avsiktsförklaring innebärande att en reaktor skulle kunna tas ur drift under perioden 1993--1995 och en andra reaktor under perioden 1994--1996. Tillförseln av ny energi och hushållningens resultat skulle dock, tillfogades det, avgöra när avvecklingen av reaktorerna kunde påbörjas.
En ytterligare precisering gjordes våren 1988 (prop. 1987/88:90, bet. NU40). Enligt detta beslut skulle en första reaktor tas ur drift år 1995 och en andra år 1996, och dessa reaktorer skulle vara en av de två reaktorerna i Barsebäcksverket och en av de fyra i Ringhalsverket. Riksdagens beslut präglades av oenighet. Varje oppositionsparti stod för en egen reservation mot näringsutskottets förslag beträffande kärnkraftsavvecklingens inledning.
1991 års energipolitiska överenskommelse bygger på den målsättning som har nämnts inledningsvis. I beslutet sägs att frågan om när kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan genomföras avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Frågan om vilket år kärnkraften skall vara avvecklad -- senast år 2010 enligt riksdagens uttalande år 1980 -- blev inte föremål för förnyad prövning eller nytt ställningstagande under överläggningarna som föregick överenskommelsen.
Under våren 1994 väcktes motioner angående bl.a. omställningen av energisystemet. I sin behandling av dessa motioner erinrade utskottet (bet. 1993/94:NU17) om de riktlinjer på vilka 1991 års energipolitiska beslut vilar. Utskottet underströk att dessa riktlinjer utgör basen för ett brett parlamentariskt samförstånd i energipolitiken. Emellertid fanns det, menade utskottet, anledning att närmare granska resultaten av de olika åtgärder som vidtogs i samband med 1991 års energipolitiska beslut. En sådan granskning ansågs också vara motiverad av att det skett betydelsefulla förändringar i vår omvärld som har betydelse för energipolitiken. Bland sådana förändringar nämndes undertecknandet av klimatkonventionen inom ramen för FN:s konferens om miljö och utveckling i Brasilien år 1992, ikraftträdandet av EES-avtalet samt de då nyss avslutade förhandlingarna om svenskt medlemskap i EU. Därtill kunde fogas de betydelsefulla förändringarna i Central- och Östeuropa. På förslag av näringsutskottet gav riksdagen därför regeringen till känna att en kommission med parlamentarisk sammansättning borde tillkallas för att granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet och analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Kommissionen borde också lägga fram förslag om program med tidsangivelser för omställningen av energisystemet. En utgångspunkt för kommissionens arbete skulle vara att omställningen och utvecklingen av energisystemet -- i enlighet med 1991 års energipolitiska beslut -- kan grundas på långsiktigt hållbara politiska beslut.
Energikommissionen
I enlighet med riksdagens beslut tillkallades sommaren 1994 efter beslut av regeringen en kommission -- Energikommissionen (N 1994:04) -- med uppdrag att bl.a. lägga förslag om program med tidsangivelser för omställningen av energisystemet. Ordförande för kommissionen är landshövding Gunnar Brodin, och i övrigt består den av företrädare för samtliga riksdagspartier. Kommissionen skall avlämna en slutrapport senast den 1 september 1995.
Direktiven (dir. 1994:67 och dir. 1994:120) för kommissionens arbete är omfattande. Under de övergripande riktlinjerna för kommissionens arbete ligger ett stort antal konkreta arbetsuppgifter, vilka kan sammanfattas i ett tjugotal punkter. Kommissionen skall:
1) göra en fördjupad analys av de resultat som nåtts inom ramen för den energipolitiska överenskommelsen,
2) granska hur de senare årens omvärldsförändringar har påverkat förutsättningarna för omställningen av energisystemet,
3) uppmärksamma den internationella utvecklingen, särskilt vad gäller de europeiska gas- och elmarknaderna, och belysa de förutsättningar och möjligheter som integrationen ger för den framtida el- och energiförsörjningen,
4) bedöma förutsättningarna för uppbyggnad av ny infrastruktur i Sverige utifrån de behov som uppkommer genom den energipolitiska omställningen,
5) granska förutsättningarna för och behovet av energieffektivisering och energihushållning i bl.a. fastigheter och industriprocesser,
6) överväga styrmedel som stimulerar till ökad energihushållning inom ramen för en avreglerad elmarknad,
7) följa utvecklingen på den svenska elmarknaden och bedöma förutsättningarna för och behovet av ny kraftproduktion,
8) bedöma förutsättningarna för ett framtida utnyttjande av naturgas i bl.a. kraft- och kraftvärmeproduktion samt granska behovet av statliga åtgärder och de effekter på bl.a. biobränslemarknaden som kan uppkomma av en utbyggnad av naturgasdistributionen,
9) analysera konsekvenserna av en utökad handel med el till kontinenten vad gäller det svenska elförsörjningssystemets långsiktiga leveranssäkerhet och effekterna på de svenska elpriserna,
10) granska resultaten av de pågående stöden inom biobränsleområdet vad gäller bl.a. påverkan på teknikutvecklingen inom området och bedöma stödformernas effektivitet jämfört med andra styrmedel,
11) analysera de samhällsekonomiska, miljö- och energipolitiska konsekvenserna som följer av en avställning av en eller flera kärnkraftsreaktorer under 1990-talet,
12) säkerställa att genomförandet av föreslagna åtgärder sker på ett kostnadseffektivt sätt och att de klimatpolitiska insatserna sker i enlighet med de åtaganden Sverige gjort inom ramen för FN:s klimatkonvention och att de koncentreras till områden där de är effektivast,
13) integrera frågan om hur energi- och miljöskatter påverkar möjligheterna till att realisera de energipolitiska målen,
14) analysera förutsättningarna för kraftföretagens ersättningsmöjligheter enligt atomansvarighetslagen (1968:45) samt redovisa förutsättningarna för utveckling av det internationella regelverket,
15) bedöma den lämpliga avvägningen mellan satsningar på utveckling av ny elproduktionsteknik och på forskning samt analysera möjligheterna att utnyttja resultaten från internationell forskning för svenska insatser på energiområdet,
16) överväga och föreslå lämpliga styrmedel för omställningen och utvecklingen av energisystemet,
17) överväga behovet av att utveckla bättre energiprognoser.
Därutöver erhöll kommissionen efter regeringsskiftet i oktober 1994 tilläggsdirektiv som innebar att ytterligare analyser skulle utföras som grund för genomförande av den s.k. elmarknadsreformen.
Avreglering av elmarknaden
Riksdagen beslutade våren 1994 om en reformering av elmarknaden i syfte att skapa förutsättningar för handel med el i konkurrens (prop. 1993/94:162, bet. NU22). Reformens huvudprincip är att åstadkomma en klar boskillnad mellan å ena sidan produktion och försäljning av el och å andra sidan överföring av el (nätverksamheten). Produktionen och försäljningen skall ske i konkurrens, medan nätverksamheten även fortsättningsvis skall regleras och övervakas på särskilt sätt.
Reformen skulle enligt beslutet ha trätt i kraft den 1 januari 1995. Riksdagen beslutade emellertid i december 1994 (prop. 1994/95:84, bet. NU10) att ikraftträdandet av elmarknadsreformen skulle uppskjutas. Skälet var att det skulle skapas möjligheter för Energikommissionen att genomföra en bredare konsekvensanalys av de nya reglerna för elmarknaden innan reformen träder i kraft. Regeringen beslutade i november 1994 om tilläggsdirektiv till kommissionen (dir. 1994:120) med innebörd att den särskilt skulle behandla utlandshandeln med el och reformens regionalpolitiska effekter. Av tilläggsdirektiven framgick att kommissionen -- om inte hinder förelåg som kunde innebära låsningar för det fortsatta arbetet -- snarast borde överlämna ett förslag i frågan.
Kommissionen avlämnade i februari 1995 ett sådant förslag till regeringen i delbetänkandet Ny elmarknad (SOU 1995:14). Detta är för närvarande föremål för remissbehandling. Regeringen har meddelat att en proposition i ärendet kommer att avlämnas till riksdagen senare under våren 1995. Utskottet avser att behandla regeringens förslag under hösten 1995.
Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) fortsätter sitt arbete med syfte att den s.k. ellagen (1902:71 s. 1) skall ersättas med en moderniserad lagstiftning (dir. 1993:93). Regeringen har genom tilläggsdirektiv i november 1994 bl.a. angett en ny tidsplan för arbetet (dir. 1994:119). Ellagstiftningsutredningen skall med förtur behandla elberedskapen och redovisa sina överväganden och förslag i den frågan särskilt. Utredningen väntas inom kort komma att avlämna sina bedömningar och förslag i den delen. Övriga lagstiftningsfrågor skall redovisas senast den 1 juli 1995.
Energirapport 1994
Inledning
Enligt 1991 års energipolitiska överenskommelse skall varje år i budgetpropositionen lämnas en redovisning av de resultat som uppnåtts genom de energipolitiska programmen. Regeringen har uppdragit åt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bl.a. att årligen utvärdera programmen för omställning och utveckling av energisystemet samt att redovisa resultatet av utvärderingen för regeringen. Den 1 juli 1994 överlämnades rapporten Energirapport 1994 (NUTEK 1994:9). Rapportens huvudsakliga innehåll refereras i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 112).
1994 års rapport är vad avser utvärdering av insatser för omställningen av energisystemet främst inriktad på vissa verksamheter som får stöd ur Energiteknikfonden. Därutöver redovisas också medelsanvändningen vad gäller investeringsstöden till solvärme, vindkraft och teknik för el- och bränsleproduktion.
I rapporten lämnas också en redovisning av den aktuella energiförsörjningen i Sverige och en bedömning av utvecklingen till år 2005. NUTEK:s energiprognoser gäller dels energitillförseln och energianvändningen, dels elproduktionen och elanvändningen. I rapporten har NUTEK arbetat med ett enda prognosalternativ. I prognosen antas tillväxten av bruttonationalprodukten (BNP) uppgå till 1,8 % per år och tillväxttakten i industriproduktionen till 2,6 % per år för perioden 1994--2005. NUTEK antar att den privata konsumtionen ökar med i genomsnitt 2,0 % per år och att den offentliga konsumtionen kommer att vara oförändrad. Vidare utgår NUTEK i beräkningarna från att energibeskattningen inte förändras under perioden. Prognosalternativet skiljer sig från de antaganden som regeringen använder sig av i budgetpropositionens finansplan (bil. 1) för perioden 1994--1998. Där redovisas de konsekvenser som följer av antaganden om s.k. medelhög tillväxt. I detta alternativ antas BNP växa med drygt 2,5 % per år under nämnda period.
Energitillförsel och energianvändning
Prognosen för energitillförseln och energisystemets sammansättning för år 2005 pekar inte på några dramatiska förändringar under förutsättning att kärnkraftsproduktionen är oförändrad. Den sammanlagda energitillförseln uppgick år 1993 till ca 440 TWh och beräknas år 2005 öka till 500 TWh. Oljans andel av energitillförseln väntas ligga kvar på samma nivå som år 1993 eller ca 42 %. Vattenkraft och kärnkraft förväntas minska sin sammanlagda andel av energitillförseln från 33 till 31 %.
I NUTEK:s prognos utvecklas den inhemska energianvändningen långsammare än BNP. Industrins efterfrågan på energi år 2005 beräknas vara 18 % högre jämfört med år 1993, samtidigt som den totala industriproduktionen beräknas öka med 36 % under perioden. Industrin väntas investera i ny och mer energisnål teknik, och en strukturell förskjutning från energiintensiva till mer energieffektiva branscher kan förväntas.
Elproduktion och elanvändning
Elproduktionen i Sverige baseras på vattenkraft och kärnkraft samt biobränsle- eller fossilbränsleeldad värmekraft. Vattenkraften och kärnkraften svarar tillsammans normalt för över 90 % av elproduktionen. År 1994 uppgick elproduktionen i Sverige till 137,5 TWh, varav vattenkraften svarade för ca 58 TWh och kärnkraften för ca 70 TWh. I tabellen nedan redovisas den inhemska elproduktionen under perioden 1970--1994.
Den inhemska elproduktionen och nettoimporten av el (TWh)
Produktionsslag 1970 1980 1990 1994 ________________________________________________________________
Vattenkraft 40,9 58,0 71,5 57,9 Kärnkraft - 25,3 65,3 70,1 Industriellt mottryck 3,1 4,0 3,1 4,0 Kraftvärme 2,4 5,6 2,1 4,6 Kondenskraft 12,0 0,9 0,3 0,8 Gasturbiner 0,7 0,2 0,1 0,1 _______________________________________________________________
Elproduktion 59,1 94,0 142,2 137,5 _______________________________________________________________
Nettoimport av el* 4,1 0,5 - 1,8 0,3 _______________________________________________________________
Källa: Närings- och teknikutvecklingsverket och Vattenfall AB. * Minus = nettoexport.
Enligt NUTEK:s prognos ökar elefterfrågan i sådan takt att det finns behov av ny kraftproduktion om ca 5 TWh år 2005. NUTEK behandlar inte närmare frågan om hur den ökade efterfrågan skall tillgodoses.
Vattenkraftsproduktionen för år 1993 uppgick till ca 73 TWh, vilket är den högsta produktionen någonsin. Det följande året däremot uppgick produktionen -- som redan nämnts -- endast till ca 58 TWh, beroende på den torra väderleken år 1994. NUTEK bedömer att den totala vattenkraftsproduktionen under normalårsförhållanden kommer att uppgå till ca 64 TWh år 2005.
Elproduktionen från kärnkraften uppgick till ca 70 TWh år 1994. Till följd av avstängda reaktorer uppgick produktionen år 1993 till ca 59 TWh. Produktionsförmågan i de svenska kärnkraftverken är omkring 72 TWh. För kärnkraften har NUTEK som prognosförutsättning att produktionen kommer att ligga kvar på den nuvarande nivån. Kärnkraftens totala produktionsförmåga, inkl. risken för längre driftstopp, beräknas sålunda till ca 72 TWh år 2005.
Vindkraften svarade år 1994 för ca 0,07 TWh. För år 2005 har NUTEK antagit att elproduktionen från vindkraftverk ökar till 0,2 TWh.
Vad gäller övriga produktionskällor räknar NUTEK med att kraftvärmeverken har en teknisk elproduktionspotential på ca 7--8 TWh. NUTEK bedömer att elproduktionskapaciteten i kraftvärmeverken skulle kunna öka till drygt 9 TWh fram till år 2005. Det industriella mottrycket uppskattas kunna producera el motsvarande drygt 4 TWh år 2005. I prognosen för år 2005 uppgår oljekondenskraftens del av elproduktionen till 2,4 TWh.
Motionerna
Under årets allmänna motionstid har det väckts ett flertal motioner om inriktningen av energipolitiken. Ett flertal av dessa tar sikte på avvecklingen av kärnkraften och de krav på omställning av energisystemet som detta för med sig. Utskottet behandlar här i ett sammanhang yrkanden i tio motioner.
I motion 1994/95:N444 (s) sägs att det hittills gjorts för litet vad gäller förberedelser för kärnkraftsavvecklingen. För att kunna avveckla kärnkraften krävs hushållning med energiförbrukningen och framtagande av alternativa energikällor men också en större satsning på forskning och teknikutveckling, anför motionärerna. De menar att det nu krävs åtgärder för att det skall bli möjligt att under denna mandatperiod dels stänga av och avveckla en reaktor, dels påbörja avvecklingen av reaktor nr 2.
Sverige måste föra en realistisk energipolitik som ger den elintensiva industrin möjligheter till investeringar och teknikutveckling, anförs det i motion 1994/95:A470 (s) med rubriken Västernorrlands län. Med hänvisning till den elintensiva industrin i detta län understryker motionärerna nödvändigheten av att det skapas förutsättningar för etablering av förnybara energikällor.
I kommittémotionen 1994/95:N407 (m) sägs att en god ekonomisk och social utveckling blir omöjlig om inte energiförsörjningen är långsiktigt tryggad till konkurrenskraftiga priser. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt, menar motionärerna, att energifrågorna över huvud taget inte nämns när regeringen i finansplanen (prop. 1994/95:100 bil. 1) söker ange de viktigaste förutsättningarna för en tillväxtfrämjande politik. Motionärernas bedömning är att elanvändningen kommer att öka snabbare än vad som framgår av budgetpropositionen och NUTEK:s energirapport. På tio års sikt innebär detta en elförbrukning som klart överstiger vad dagens produktionsapparat kan klara av, framhåller motionärerna. De anser vidare att riksdagsbeslutet år 1980 om att nedläggningen av de svenska kärnkraftverken skall vara avslutad år 2010 strider mot utslaget i folkomröstningen. Nämnda riksdagsbeslut bygger på den ekonomiska avskrivningstid för reaktorerna som används av kraftbolagen. Den verkliga tekniska livslängden är betydligt större, påpekar motionärerna. Folkomröstningens resultat skall respekteras, men det är möjligheterna att upprätthålla säkerhetskraven och kostnaderna i förhållande till förutsättningarna för andra energikällor som skall avgöra tidpunkten för avvecklingen, sägs det.
I partimotionen 1994/95:N421 (c) understryks att kärnkraftsavvecklingen måste inledas under innevarande mandatperiod, då den första reaktorn uppnår 25-årsgränsen. I motion 1994/95:N419 (c) yrkas på förändringar i den s.k. kärntekniklagen med innebörden att samtliga driftstillstånd skall ha återkallats senast den 31 december 2010. Motionärerna anser också att lagen bör ändras så att det inte blir möjligt att bevilja driftstillstånd för perioder som sammantaget överstiger 25 år. I den förstnämnda motionen hävdas att ett eller flera kärnkraftverk redan nu kan stängas av utan konsekvenser för vår energiförsörjning. I motionen redovisas möjlig ersättning till kärnkraften om 70--80 TWh, vilket motionärerna menar är betydligt mer än de senaste årens kärnkraftproduktion. Energisystemet måste ställas om: från fossila bränslen och kärnkraft till förnybar och miljöanpassad energi samt med inriktning på energisparande och effektivare energianvändning. Om avvecklingen av kärnkraften och förnyelsen av energisystemet sker kontinuerligt och under en period av 15 år är risken för elbrist närmast obefintlig, anser motionärerna. De varnar däremot för elbrist och dramatiska elprishöjningar om inga åtgärder vidtas för avvecklingen av kärnkraften och förnyelsen av energisystemet.
I Folkpartiet liberalernas näringspolitiska motion 1994/95:N274 erinras om att partiet deltog i den överenskommelse om energipolitiken som träffades år 1991. Motionärerna påpekar att överenskommelsen under den föregående mandatperioden har följts och att det är av största vikt att utvecklingen och omställningen av vårt energisystem även fortsättningsvis kan grundas på hållbara politiska beslut. I avvaktan på resultatet av Energikommissionens arbete framställer motionärerna inget yrkande i energifrågan.
Minst två reaktorer bör permanent avställas under mandatperioden, hävdas det i partimotionen 1994/95:N432 (v). För resterande reaktorer yrkar motionärerna på att riksdagen skall besluta om en avvecklingsplan. Avsaknaden av konkreta åtgärder och ett ständigt ifrågasättande av startpunkt och slutdatum för avvecklingen har undergrävt trovärdigheten av viljan att genomföra folkomröstningens resultat, heter det i motionen. Kärnkraften måste avvecklas i ordnade former så att en smidig anpassning och omställning av energisystemet kan ske. Motionärerna begär därför dels en plan för snabbavveckling av kärnkraften vid en katastrofsituation, dels en beredskapsplan i händelse av ett stort bortfall av el.
I motioner från Miljöpartiet de gröna framställs ett stort antal yrkanden i energipolitiken. I motion 1994/95:N450 (mp) begärs att avvecklingen av kärnkraften omgående skall påbörjas. I motion 1994/95:N452 (mp) sägs att kärnkraften bör vara avvecklad senast år 1998. För att detta skall säkerställas kräver partiet ett lagstadgat förbud mot drift av kärnkraftsreaktorer och att förändringar skall genomföras i kärntekniklagen med sådan innebörd. Också i motion 1994/95:N434 (mp) yrkas på ett lagstadgat förbud mot drift av kärnkraftsreaktorer efter den 31 december 1998. I andra hand yrkar motionärerna på att avvecklingen skall genomföras på tio år och på ett förbud mot drift av reaktorer efter den 31 december 2005. I tredje hand begärs att drift av kärnkraftsreaktorer skall förbjudas efter den 31 december 2010.
Om en avveckling av kärnkraften omgående skall kunna påbörjas och för att motverka kortsiktiga ekonomiska intressen måste samtliga kärnkraftverk överföras i statlig ägo, hävdas det i motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp). I den förra motionen sägs att kärnkraften måste ersättas av en satsning på flödande och förnybara energikällor: biobränslen, vindkraft och solkraft. Varken kärnkraft eller fossila bränslen är förenligt med ett hållbart samhälle. Enligt motionärerna kan kärnkraften och fossila bränslen i stora drag ersättas till hälften genom effektivisering och till hälften med elkraft, värmeenergi och drivmedel från bioenergi, vindkraft, solvärme, mottryck m.m.
Krafttag måste nu tas, anförs det -- slutligen -- i partimotionen 1994/95:N403 (kds), för att målet om en avveckling av kärnkraften skall kunna klaras och för att en ny inriktning av den svenska energipolitiken skall kunna utarbetas. Även i denna motion efterlyses lagstiftning om förbud mot att driva kärnkraftverk efter år 2010. Målet för den svenska energipolitiken måste vara att inhemska och förnyelsebara energislag i kombination med ett intensifierat sparande och ökad hushållning successivt skall ersätta kärnkraft och import av olja och kol, anförs det i motionen.
Vissa kompletterande uppgifter
Statens administrativa styrning av kärnkraften som energikälla sker främst med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, den s.k. kärntekniklagen, och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Enligt lagen (5 §) krävs tillstånd för att bedriva kärnteknisk verksamhet. Frågor om tillstånd prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Nytt tillstånd att uppföra en kärnkraftsreaktor får inte meddelas (5 a §). Ett tillstånd får begränsas till att avse en viss tid (7 §). När ett tillstånd meddelas eller under ett tillstånds giltighetstid får uppställas sådana villkor som behövs med hänsyn till säkerheten (8 §).
För fyra av de tolv kärnkraftsreaktorer som är i drift i Sverige är driftstillstånden beviljade utan tidsbegränsning. Sju reaktorer har driftstillstånd till år 2010, medan nuvarande tillstånd för en reaktor -- Ringhals 2 -- gäller till den 31 december 1995.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar först i ett sammanhang motionsyrkanden om omställningen av energisystemet och därefter kraven på lagstiftning om kärnkraftsavveckling.
Omställningen av energisystemet
De riktlinjer för energipolitiken som riksdagen beslutade om våren 1991 i anslutning till energiöverenskommelsen innebär att energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv energihushållning. Omställningen av energisystemet måste ske med hänsyn till, förutom säkerhetskraven, behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan genomföras avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. De nämnda riktlinjerna utgör basen för ett brett parlamentariskt samförstånd i energipolitiken.
Dessa riktlinjer var vägledande för riksdagens beslut våren 1994 att anmoda den dåvarande regeringen att låta tillkalla en kommission med parlamentarisk sammansättning med uppgift att granska de pågående energipolitiska programmen, analysera behoven av förändringar och avlämna förslag till åtgärder. Direktiven för kommissionens arbete är, som framgår av den tidigare redovisningen, mycket omfattande. Uppdraget innefattar i princip samtliga de aspekter som -- trots de skilda utgångspunkter, värderingar och bedömningar som finns i den energipolitiska frågan -- kommer till uttryck i de olika partiernas motioner om energipolitiken. Den ytterligare konkretion för arbetets bedrivande som utredningsdirektiven innebar i förhållande till riksdagsbeslutet kunde göras utan att den breda partipolitiska enigheten vad gäller kraven på beslutsunderlag inför ett nytt energipolitiskt ställningstagande har gått förlorad. Regeringsskiftet innebar heller inga större förändringar vad gäller de frågeställningar som skall vägleda kommissionens arbete. De tilläggsdirektiv som kommissionen erhöll från den nya regeringen i oktober 1994 berörde avregleringen av elmarknaden; i denna del har som utskottet tidigare berört ett betänkande nu avlämnats från kommissionen som i hög utsträckning bygger på det vilande lagförslaget.
Enligt utskottets uppfattning täcker det breda upplägget i kommissionens arbete och den mängd analyser som skall göras in samtliga de principiella uppfattningar som finns i den energipolitiska diskussionen -- oavsett från vilka utgångspunkter de framförs. De nu aktuella motionsyrkandena om allmänna riktlinjer för energipolitiken och kraven på omställningen av energisystemet berörs alla av regeringens direktiv till kommissionens arbete: de samhällsekonomiska, miljö- och energipolitiska konsekvenser som följer av en avställning av en eller flera reaktorer under 1990-talet skall analyseras, överväganden skall göras och förslag lämnas vad gäller lämpliga styrmedel för omställningen och utvecklingen av energisystemet, förutsättningarna för och behovet av energieffektivisering och energihushållning skall granskas och förutsättningarna för uppbyggnad av en ny infrastruktur i Sverige utifrån de behov som uppkommer genom den energipolitiska omställningen skall bedömas. Till detta kan fogas den utvärdering som kommissionen skall göra av de program för omställning och utveckling av energisystemet som initierades i samband med 1991 års energipolitiska överenskommelse.
Mot denna bakgrund finner utskottet det inte påkallat för riksdagen att nu ta ställning till de yrkanden som framförts vad gäller den allmänna omställningen av energisystemet. Att föregripa kommissionens arbete så nära inpå den tidpunkt som dess uppdrag skall avrapporteras vore enligt utskottets uppfattning inte lämpligt. I stället bör kommissionens slutsatser avvaktas. I följande avsnitt återkommer dock utskottet till frågor om bl.a. lagstiftning om kärnkraftsavveckling, driftstillstånd för Ringhals 2, vissa övriga frågor om enskilda kärnkraftsreaktorer, m.m. Med det sagda avstyrker utskottet ifrågavarande yrkanden i motionerna 1994/95:N444 (s), 1994/95:A470 (s), 1994/95:N407 (m), 1994/95:N421 (c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp), 1994/95:N450 (mp), 1994/95:N452 (mp) och 1994/95:N403 (kds).
Lagstiftning om kärnkraftsavveckling
Utskottet övergår så till att ta ställning till motionsyrkandena om lagstiftning om kärnkraftsavveckling. Härvid tar utskottet först upp kraven på lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 1998.
Utskottet avstyrker de nu aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp) om en sådan lagstiftning.
Utskottet avvisar även andrahandsyrkandet i motion 1994/95:N434 (mp) om en lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2005.
Utskottet behandlar slutligen kraven på lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 enligt yrkandena i motionerna 1994/95:N419 (c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N403 (kds).
I linje med vad utskottet tidigare har anfört när det gäller omställningen av energisystemet finns det inte heller skäl för riksdagen att nu ta ställning till frågan om lagstiftning beträffande kärnkraftsavvecklingen. Till denna fråga får riksdagen anledning att återkomma när Energikommissionens arbete har slutförts. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N419 (c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N403 (kds).
Övriga kärnkraftsfrågor
Driftstillstånd för Ringhals 2
I motion 1994/95:N417 (s) påpekas att tillstånd har beviljats för effekthöjningar för befintliga kärnkraftverk. Frågor om förlängning av driftstillstånd prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Driftstillståndet för Ringhals 2 löper ut, som redan nämnts, den 31 december 1995. Motionären vill sätta ifråga om beslutet om att tillåta högre effektuttag är i överensstämmelse med riksdagens beslut om avveckling av kärnkraften. Hon anser att riksdagen måste ha mer information och inflytande i alla viktiga frågor som rör kärnkraften och begär att riksdagen i fortsättningen skall godkänna eventuella beslut om förlängt driftstillstånd och effekthöjning i kärnkraftverk.
Även i två motioner från företrädare för Miljöpartiet tas upp frågan om fortsatt driftstillstånd för Ringhals 2. I motion 1994/95:N434 (mp) yrkas på att något nytt driftstillstånd för tiden efter den 31 december 1995 inte skall meddelas. Även i motion 1994/95:N442 (mp) anförs invändningar mot fortsatt drift av Ringhals 2 efter denna tidpunkt; motionärerna menar att driftstillståndet inte skall förlängas och att reaktorn skall tas ur drift. I motionen hänvisas till åtskilliga incidenter vid Ringhals, och det hävdas att utsläppen av radioaktiva gaser och ädelgaser från Ringhals vida överstiger nivåerna vid andra reaktorer.
Den 22 december 1994 beslutade regeringen om tillstånd till fortsatt drift med förhöjd effekt vid kärnkraftblocken Ringhals 1, Oskarshamn 3 och Forsmark 3. Regeringen bemyndigade samtidigt Statens kärnkraftinspektion att meddela de villkor som är nödvändiga av säkerhetsskäl. Tillståndet gäller för perioden 1 januari 1995--31 december 1996.
Säkerheten vid de svenska kärnkraftverken och övriga kärntekniska anläggningarna övervakas av Statens kärnkraftinspektion (SKI). Statens strålskyddsinstitut (SSI) kontrollerar strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna och att utsläpp till luft och vatten under normaldrift hålls inom fastställda gränser. SKI och SSI redovisar årligen till regeringen säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken. I november 1994 avlämnade de två myndigheterna en rapport till regeringen om situationen under verksamhetsåret 1993/94.
I rapporten konstateras att Ringhals 2 stod avställt mer än sju månader från sommaren 1993. Orsaken var en spricka i en svetsfog vid en genomföring för styrdon i reaktortanklocket. Sprickan upptäcktes vid en föreskriven kontroll och kunde härledas till tillverkningsfel. SKI godkände reparation av sprickan för fortsatt drift under begränsad tid. Ett nytt tanklock kommer att installeras under revisionsavställningen år 1996. Vid revisionsavställningen under år 1994 kontrollerades tanklocket och ingen skadeutveckling noterades. Detta gäller även de mindre defekter som upptäcktes vid avställningen under år 1992.
Den sammanfattande bedömning som myndigheterna gör i rapporten om säkerhetsläget vid samtliga svenska reaktorer är att erfarenheterna från verksamhetsåret har bekräftat och förstärkt de överväganden och bedömningar som gjordes i 1993 års rapport. Sålunda har erfarenheterna pekat på vikten av en fortsatt noggrann prövning av vissa äldre säkerhetsanalyser och konstruktionsförutsättningar, liksom på betydelsen av fortsatt skärpt uppmärksamhet på åldersbetingade förändringar. Sammantaget ser de båda myndigheterna inte någon anledning att ompröva riskbilden beträffande kärnkraftverken.
I regeringens skrivelse 1994/95:120 till riksdagen om bl.a. inriktningen av det miljöpolitiska arbetet sägs (s. 34) att kärnsäkerhetsarbetet i Sverige bör bedrivas med fortsatt höga ambitioner. Arbetet bör även i fortsättningen inriktas på att förebygga, samt vidmakthålla och förstärka skyddet mot allvarliga tillbud och haverier. Regeringen anför också att SKI och SSI bör vidareutveckla tillsynsrutinerna så att förmågan att i god tid upptäcka och åtgärda säkerhetsbrister vidmakthålls och förstärks samt att inspektionsmetoderna bör vidareutvecklas. Dessutom bör enligt regeringen reaktorinnehavarna ytterligare se över sitt interna säkerhetsarbete och förbättra underlaget för säkerhetsredovisningen och för erfarenhetsrapporteringen.
Utskottet vill anföra följande med anledning av de nu berörda motionsyrkandena.
I de synpunkter som framförs i här aktuella motioner om nytt driftstillstånd för Ringhals 2 är två frågeställningar invävda i varandra. I motionerna redovisas dels säkerhetsmässiga, dels energipolitiska argument vad gäller prövningen av nytt driftstillstånd.
Prövningen av nytt driftstillstånd från säkerhetssynpunkt görs enligt kärntekniklagen. Underlaget för denna säkerhetsprövning utförs och tillhandahålls av SKI, och beslut fattas av regeringen. Från konstitutionell synpunkt är förfarandet i enlighet med den arbetsfördelning som finns i grundlagen mellan den lagstiftande och verkställande makten. Den säkerhetsmässiga prövning som SKI gör och som underställs regeringen för beslut kan jämställas med ett förvaltningsbeslut av verkställande karaktär som regeringen konstitutionellt har att utföra under de lagar som riksdagen har stiftat.
Vad sedan gäller den energipolitiska prövningen huruvida ett nytt driftstillstånd skall meddelas är det en fråga som måste bedömas mot bakgrund av dels riksdagens beslut år 1980 om att kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010, dels de uttalanden som riksdagen gjorde i samband med 1991 års energipolitiska överenskommelse. I uppdraget till Energikommissionen ingår att ta fram underlag för denna energipolitiska bedömning. Med hänvisning till vad utskottet tidigare sagt om att riksdagen nu inte bör föregripa kommissionens ställningstaganden och till vad utskottet i övrigt har anfört avstyrker utskottet de aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N417 (s), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N442 (mp).
Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt
I motionerna 1994/95:N452 (mp), 1994/95:N442 (mp) och 1994/95:N441 (mp) framställs ett flertal yrkanden om kärnkraftverken i Oskarshamn, Ringhals resp. Barsebäck.
År 1997 är det 25 år sedan Oskarshamn 1 togs i drift, påpekas det i den förstnämnda motionen. Motionärerna erinrar om de omfattande reparationer -- i det s.k. Fenix-projektet -- som nu pågår beträffande denna reaktor och menar att Oskarshamn 1, som stått stilla sedan sommaren 1992, inte skall få återstartas och att reparationerna skall avbrytas. Motsvarande krav framförs i ett yrkande i motion 1994/95:N434 (mp). I motion 1994/95:N442 (mp), som tar sikte på kärnkraftverket i Ringhals, hävdas att lågdosstrålningen inverkar på människans immunförsvar. Vid Barsebäcksverket är tendensen att incidenterna ökar, anförs det i motion 1994/95:N441 (mp). SKI måste gå in och skärpa tillsynen, men den mänskliga faktorn kan det aldrig bortses från, menar motionärerna. I de två sistnämnda motionerna berörs också lokaliseringen av kärnkraftverken i Ringhals och Barsebäck: i båda fallen utpekar motionärerna närheten till ett tätbefolkat befolkningscentrum -- Göteborg resp. Malmö/Köpenhamn -- som ett stort säkerhetsproblem, framför allt från evakueringssynpunkt. Ekonomiska intressen får inte gå före människors hälsa och miljö, påpekas det. I motion 1994/95:N441 (mp) hävdas också att kärnkraften inte kan försvaras ur ekonomisk synvinkel: med samhällsekonomiska kalkyler skulle elpriset ligga avsevärt över dagens nivå. Sammantaget finns i de nu aktuella motionerna 22 yrkanden med förslag till olika kritiska uttalanden av riksdagen om driften vid kärnkraftverken i Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck.
Av den rapport som SKI och SSI avlämnade till regeringen i november 1994 angående säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken under verksamhetsåret 1993/94 framgår att Oskarshamn 1 var avställt under hela den perioden för omfattande kontroller och renovering (projekt Fenix). Vid föreskriven kontroll i samband med byte av isolering upptäcktes sprickbildning i ett flertal rör innanför och utanför reaktortanken. Orsakerna härleddes till främst mindre lämpliga konstruktionslösningar och tillverkningsmetoder. Radioaktiva beläggningar i reaktortanken och anslutande rörsystem har kunnat tvättas bort så effektivt att ingående kontroller och reparationer kan genomföras inuti tanken utan oacceptabla stråldoser till berörd personal. Kontrollen av reaktortanken visar enligt uppgift från OKG AB inte på något anmärkningsvärt. SKI:s granskning av provningsresultaten är emellertid inte slutförd. Ansökan om nytt tillstånd kommer att inlämnas till SKI tidigast i april 1995. Vad gäller storleken på yrkesexponeringarna framhåller SSI i nämnda rapport att arbetsinsatserna inom projekt Fenix vid Oskarshamn 1 varit mycket stora och därmed bidragit till förhöjda kollektivdoser. Utsläppen från såväl Oskarshamnsverket som övriga kärntekniska anläggningar har emellertid inte varit högre än vad som kan betraktas som normalt, menar SSI. Alla hittillsvarande utsläpp i Sverige från kärnkraftverk har med betryggande marginal legat under det av SSI fastlagda normalutsläppsvärdet för kärnkraftens normaldrift, påpekas det i rapporten.
Utskottet vill med anledning av de nu aktuella yrkandena anföra följande. Tillsynen av kärnkraftsreaktorerna utövas av SKI och SSI i enlighet med kärntekniklagen. De två myndigheterna avrapporterar årligen till regeringen om sina iakttagelser och bedömningar av säkerhetsläget. Den slutsats som myndigheterna har dragit i sin senaste rapport, och som regeringen har anslutit sig till, är att en samlad bedömning ger vid handen att någon anledning inte finns att ompröva riskbilden beträffande kärnkraftverken. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N434 (mp), 1994/95:N441 (mp), 1994/95:N442 (mp) och 1994/95:N452 (mp) i här berörda delar.
Förbudet mot vissa förberedande åtgärder
Kärntekniklagen innehåller sedan år 1987 en bestämmelse (6 §) enligt vilken ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor. Förbudets funktion är att motverka att personer inom en begränsad krets -- ansvariga för kraftföretag vilka är tänkbara som reaktorinnehavare -- föranstaltar om resurskrävande förberedande åtgärder i syfte att uppföra en viss kärnkraftsreaktor.
I motion 1994/95:N436 (m) begärs i första hand att den aktuella bestämmelsen skall avskaffas, och i andra hand att straffansvaret vid överträdelse av 6 § skall undanröjas. Motionären menar att 6 § är onödig eftersom det av lagen (5 §) framgår att tillstånd att uppföra fler kärnreaktorer inte får lämnas. Han anför vidare att bestämmelsen riskerar att lägga en "hämsko" på delar av den energipolitiska debatten. Vidare erinras i motionen om liknande förslag i utredningsbetänkandet Översyn av lagstiftningen på kärnenergiområdet (SOU 1991:95).
I det nämnda betänkandet föreslogs att 6 § skulle avskaffas med hänsyn till att bestämmelsen inte kunde anses vara motiverad av säkerhetsskäl och att den därför i princip inte hör hemma i kärntekniklagen, vilken är att betrakta som en säkerhetslag. Huvuddelen av förslagen i utredningsbetänkandet låg till grund för de ändringar i kärntekniklagen som riksdagen på förslag av regeringen beslutade om i december 1992 (prop. 1992/93:98, bet. NU11). Utredningens förslag beträffande 6 § berördes dock inte i den då aktuella propositionen.
Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden liknande de som framförs i nyssnämnda motion. I december 1992 väcktes två motioner med anledning av den nyss berörda propositionen i vilka riktades kritik mot förbudet. Utskottet (bet. 1992/93:NU11) fann inte skäl att i det då aktuella sammanhanget behandla frågan om 6 § och avstyrkte motionerna. I en reservation (nyd) yrkades på att paragrafen skulle avskaffas. I ett särskilt yttrande erinrade företrädarna för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet om att de hade motsatt sig införandet av förbudet och anförde att förbudet borde avskaffas; de menade emellertid att frågan borde behandlas i ett annat sammanhang. Riksdagen följde utskottets förslag och avslog motionerna. Liknande ställningstaganden gjordes både våren 1993 (bet. 1992/93:NU29) och våren 1994 (bet. 1993/94:NU17).
Riksdagen bör inte heller nu, menar utskottet, ta något initiativ i frågan. Med detta avstyrks de aktuella yrkandena i motion 1994/95:N436 (m).
Export av kärnkraftsteknologi
För export av kärnteknisk utrustning m.m. krävs tillstånd enligt kärntekniklagen. Närmare föreskrifter finns i kärnteknikförordningen, som bl.a. innehåller en lista över utrustning och material som inte får föras ut utan tillstånd. I partimotionen 1994/95:N432 (v) begärs att riksdagen skall förbjuda export av kärnkraftsteknologi. Skälet är att kärnvapen nu avvecklas och skrotas i Europa och att detta arbete enligt motionärerna bör sammankopplas med avveckling av kärnkraft så att avvecklings- och destruktionstekniken kan utvecklas.
Utskottet har vid tidigare tillfällen, senast våren 1994 (bet. 1993/94:NU17), behandlat och avstyrkt motsvarande yrkanden. Härvid har hänvisats till överväganden i en utredning om export av farliga varor enligt vilka det är etiskt oförsvarligt att till andra länder exportera produkter som av hänsyn till risken för allvarlig skada på person eller i miljön inte får användas i Sverige. Avsteg skulle dock kunna vara motiverade, t.ex. när mottagarlandet gör andra riskvärderingar än vad som görs här i landet. Våren 1994 följdes yrkandet upp i en meningsyttring (v), där det anfördes att en logisk följd av beslutet om avveckling av kärnkraften måste vara att även export av kärnteknisk utrustning upphör. Riksdagen instämde i utskottets förslag och avslog motionen.
Enligt utskottets uppfattning har sakläget i denna fråga inte förändrats sedan frågan senast behandlades. Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker det aktuella yrkandet i motion 1994/95:N432 (v).
Besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet
I budgetpropositionen (bil. 15 s. 32) redovisar regeringen sina överväganden vad gäller den beräknade utgiftsutvecklingen för bl.a. området kärnsäkerhet t.o.m. år 1998 med anledning av fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition. För budgetåren 1997 och 1998 beräknas besparingar på 9 resp. 12 miljoner kronor.
Utskottet har inte något att erinra mot de av regeringen redovisade besparingarna inom det aktuella området och tillstyrker sålunda regeringens förslag i denna del.
Statens kärnkraftinspektion
Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka dels säkerheten vid kärnteknisk verksamhet, dels genomförandet av den forskning och utveckling och det program för bl.a. sådana frågor som avses i kärntekniklagen. Därutöver handlägger SKI vissa finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet.
SKI är en avgiftsfinansierad myndighet. Inkomster i form av avgifter enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Inkomsterna beräknas till 193 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Innevarande budgetår väntas avgiftsinkomsterna uppgå till ca 123 miljoner kronor.
De övergripande målen för SKI är följande:
att hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och att SKI i detta syfte tar initiativ till säkerhetshöjande åtgärder, att Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska området uppfylls, att kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt, att tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende slutförvaring av använt kärnbränsle, att beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om kärnteknisk risk och säkerhet samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle.
Regeringen anför i budgetpropositionen (bil. 15 s. 37) att dessa övergripande mål som gällt för perioden 1992/93--1994/95 bör ligga fast och sålunda utsträckas till att omfatta även budgetåret 1995/96.
Regeringen föreslår anslag dels till förvaltningskostnader på ca 91,5 miljoner kronor, dels till kärnsäkerhetsforskning på ca 96 miljoner kronor. Vid beräkningen har inräknats en sammanlagd besparing på 9 miljoner kronor motsvarande 5 % på de två anslag som myndigheten disponerar.
Utskottet finner regeringens förslag till anslag välavvägda och tillstyrker dessa.
Vissa internationella frågor
Regeringen föreslår vidare (bil. 15 s. 40) att ca 20 miljoner kronor skall anvisas till anslaget Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Från anslaget betalas kostnader för deltagande i internationellt samarbete på kärnenergiområdet, såsom medlemsavgift och bidrag till Internationella Atomenergiorganet (IAEA) samt kostnader i samband med övrigt internationellt kärnsäkerhetssamarbete.
Utskottet tillstyrker det föreslagna anslagsbeloppet.
Arbetet med att avveckla och skrota kärnvapen måste sammankopplas med avvecklingen av kärnkraft, anförs det i motion 1994/95:N432 (v). Motionärerna anser att IAEA borde vara en pådrivande kraft i denna strävan. Mot denna bakgrund, menar motionärerna, bör Sverige ta nya initiativ för att främja IAEA:s roll på detta område. Även i motion 1994/95:N402 (mp) ifrågasätts IAEA:s arbete. Motionärerna anser att det är helt felaktigt och ologiskt att Sverige deltar i IAEA:s verksamhet. Sverige borde i stället driva frågan att IAEA:s inriktning skall ändras till att verka för en global avveckling av kärnkraften.
Motsvarande motionsyrkanden behandlades och avslogs av riksdagen våren 1994. Utskottet (bet. 1993/94:NU17) anförde att det är av stor vikt att det finns en effektiv internationell organisation med uppgift att främja säkerheten vid befintliga kärnkraftverk och motverka spridning av kärnenergi för militära ändamål. En sådan ensidig inriktning av IAEA:s verksamhet som hade föreslagits i motionerna skulle, menade utskottet, riskera att leda till att många länder förlorar intresset för samarbetet inom IAEA och att därmed den internationella insynen i och påverkan på medlemsstaternas kärntekniska verksamhet försämras.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och avstyrker motionerna 1994/95:N432 (v) och 1994/95:N402 (mp) i här aktuella delar.
I motion 1994/95:N434 (mp) förordas att Sverige skall ta kraftfulla initiativ för en global avveckling av kärnkraften och till internationella konventioner när det gäller transporter av kärnavfall.
Utskottet har tidigare vid olika tillfällen behandlat yrkanden om att Sverige skall ta särskilda initiativ för att åstadkomma en internationell avveckling av kärnkraften. Senast under våren 1994 behandlades ett sådant yrkande. Utskottet (bet. 1993/94:NU17) anförde att frågor rörande internationella förhållanden på kärnenergiområdet lämpligen bör behandlas i internationella organ och avstyrkte det aktuella motionsyrkandet. Detta yrkande fick stöd i en meningsyttring (v) men avslogs av riksdagen.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motion 1994/95:N434 (mp) såvitt här är i fråga.
Sverige bör erbjuda ekonomisk och teknisk hjälp för att montera ned kärnkraftsreaktorer i Östeuropa, anförs det vidare i nyssnämnda motion.
En redovisning av svenska insatser för ökad kärnsäkerhet i Östeuropa görs dels i regeringens proposition 1994/95:160 (s. 65 f.) om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, dels i regeringens skrivelse 1994/95:167 om det svenska miljöarbetet i EU. I propositionen beskrivs de svenska insatserna för ökad kärnsäkerhet och strålskydd, vilka riktas mot Litauen (och kärnkraftverket Ignalina), Estland, Lettland samt nordvästra Ryssland och Vitryssland. Av förslag i propositionen framgår att 83 miljoner kronor skall avsättas för dessa insatser. Därutöver finns medel reserverade för eventuellt fortsatt bidrag till EBRD:s (European Bank for Reconstruction and Development) kärnsäkerhetsfond. I skrivelsen (s. 29) beskrivs det svenska miljöarbetet inom ramen för EU-medlemskapet. EU:s stödinsatser rörande kärnsäkerhet i Central- och Östeuropa går via programmet TACIS (Technical Assistance to the Commonwealth of Independent States and Georgia) och programmet PHARE (Poland and Hungary Aid for Restructuring of the Economics). Samordning av medlemsländernas bilaterala stöd sker genom EU:s och OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) samarbetsgrupp G-24. Viktiga svenska frågor, framhålls det i skrivelsen, är för närvarande säkerhetsinsatser i relation till omdaning och effektivisering av energisystemen, prioritering av avfallshantering, miljökrav i anslutning till uranbrytning och annan verksamhet i kärnbränslecykeln. Propositionen och skrivelsen behandlas av utrikesutskottet (bet. 1994/95:UU16) resp. jordbruksutskottet (bet. 1994/95:JoU23).
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:N434 (mp) också i här berörd del.
ITER-projektet
Fusionsforskning bedrivs sedan drygt tio år tillbaka vid EU:s forskningsanläggning JET (Joint European Torus) i Storbritannien. Vid denna anläggning skall de fysikaliska förutsättningarna för fusionsenergi kartläggas. Nästa planerade steg i forskningsprocessen är ITER-projektet (International Thermonuclear Experimental Reactor), en forskningsanläggning där de tekniska förutsättningarna kan studeras.
ITER är ett samarbetsprojekt mellan EU, Förenta staterna, Japan och Ryssland. Nu utförs detaljerade konstruktionsstudier, och beslut om att bygga ITER kan fattas år 1998. ITER beräknas kunna tas i drift år 2007, och avveckling skall ske efter år 2025. En viktig del i beslutsprocessen om ITER är lokaliseringen. I ett tidigare skede planerades för att värdland och ort skulle utses redan under år 1996. Under hösten 1994 har planeringen ändrats, och enligt nu gällande urvalsprocess kan det dröja till år l998 innan förläggningsplats utses. Några länder, däribland Sverige, har uttryckt sitt preliminära intresse för att hysa ITER-projektet. Inga konkreta erbjudanden har dock gjorts.
ITER-projektet tas upp i tre motioner. I motion 1994/95:N427 (s) sägs att ITER-projektet med fördel kan förläggas till Sverige. Ett neutralt land med högt tekniskt anseende i en unik miljö borde vara intressant i detta hänseende. Motionärerna hävdar att Västsverige och särskilt Väröhalvön kan erbjuda alla de villkor som ställs för att konkurrera om platsen för ITER-projektets etablering. I motion 1994/95:N407 (m) anförs -- dock utan yrkande i saken -- att Sverige bör vara aktivt inför avgörandet om lokaliseringen av ITER-projektet.
En motsatt uppfattning framförs i motion 1994/95:N413 (mp). Med hänsyn till att kärnavfallsfrågan inte är löst vore det ödesdigert att satsa på detta komplexa och storskaliga projekt som genererar ytterligare högaktivt avfall, heter det i motionen. En konsekvensanalys och en miljökonsekvensbeskrivning borde ha varit ett minimikrav innan klartecken till eventuellt värdskap för ITER över huvud taget gavs. Motionärerna menar vidare att i den fortsatta handläggningen av ärendet skall krav på plan för avfallet och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Därefter borde ärendet skickas till riksdagen för behandling innan ett eventuellt positivt besked kan ges.
Som underlag för ett framtida beslut om huruvida Sverige skall erbjuda värdskap har ett omfattande utredningsarbete genomförts för att undersöka de svenska förutsättningarna. Inledande studier har utförts av Naturvetenskapliga forskningsrådet. Våren 1994 redovisades rapporten Förläggning i Sverige av den internationella fusionsforskningsanläggningen ITER, som tagits fram på uppdrag av Utbildningsdepartementet. I detta arbete har ett stort antal experter deltagit. Tekniska, ekonomiska, juridiska, miljö- och säkerhetsmässiga aspekter belyses och möjliga förläggningsorter redovisas i rapporten. På Utbildningsdepartementets uppdrag har därefter ytterligare fördjupade studier utförts.
Anläggningskostnaderna för ITER har beräknats till ca 50 miljarder kronor och driftskostnaderna under 20-årsperioden till ca 40 miljarder kronor. De konkreta ekonomiska krav som kan komma att ställas på värdlandet är inte specificerade utan kommer att avgöras i urvalsprocessen. Ett eventuellt erbjudande om värdskap måste föregås av en analys av vilken nivå på åtagandet som är rimligt i relation till nyttan och inkomsterna av projektet.
ITER-projektet är uppenbarligen ett mycket stort och komplicerat projekt. Värdskapet kan innebära väsentligt antal nya arbetstillfällen och även spridningseffekter i övrigt i ekonomin. Enligt utskottets uppfattning måste noggranna överväganden göras av bl.a. de säkerhetsmässiga, tekniska och ekonomiska konsekvenser som följer av en lokalisering till Sverige och den förläggningsort som blir aktualiserad i detta sammanhang. Beslut om att bygga ITER skall fattas tidigast år 1998, och vid samma tidpunkt beräknas ställning kunna tas till lokaliseringsort. En eventuell kandidatur måste förenas med villkor angående tillstånd för en fusionsforskningsanläggning. Tillstånd skall prövas enligt flera lagar, och en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas. Något initiativ av riksdagen angående ITER-projektet bör inte nu komma i fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N427 (s) och 1994/95:N413 (mp).
Elmarknadsfrågor
Verksamheten vid Svenska kraftnät
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar sedan den 1 januari 1992 det svenska storkraftnätet för el, inkl. de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:87, bet. NU38). Enligt instruktionen för Svenska kraftnät har verket bl.a. till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Svenska kraftnät skall bedriva sin verksamhet så att den bidrar till att öka konkurrensen på elmarknaden. Våren 1992 beslutade riksdagen om ytterligare riktlinjer för verksamheten (prop. 1991/92:133, bet. NU30). Svenska kraftnät skall enligt beslutet ansvara för driften av storkraftnätet och det svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät är vidare från den 1 januari 1995 s.k. systemansvarig myndighet enligt ellagen (prop. 1993/94:162, bet. NU22). Verkets drift och investeringar finansieras med inkomster från verksamheten och med upplåning genom Riksgäldskontoret. Investeringarna påverkar inte statsbudgeten.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 132) lämnas förslag till investerings- och finansieringsplan för perioden 1995--1997. Verkets investeringar under perioden avser storkraftnätet och viss telekommunikation. För perioden planeras investeringar för sammanlagt 1 200 miljoner kronor, fördelat på 400 miljoner kronor under vartdera kalenderår. Kostnaderna för investeringarna täcks genom egen finansiering. Regeringen bedömer att det inte finns något behov av nyupplåning i Riksgäldskontoret för investeringsändamål under budgetåret 1995/96. Regeringen föreslår dock att Svenska kraftnät, liksom tidigare, får ta upp riksgäldslån för rörlig kredit inom en ram om 100 miljoner kronor. Vidare begärs tre bemyndiganden i propositionen. Det första förslaget är att nuvarande ram om 175 miljoner kronor intill vilken regeringen är bemyndigad att teckna borgen för bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier skall gälla även för budgetåret 1995/96. Också nuvarande bemyndigande till regeringen att inom en ram om 135 miljoner kronor besluta i frågor om förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde föreslås -- för det andra -- gälla för nästa budgetår. Enligt det tredje förslaget skall regeringen bemyndigas att ge Svenska kraftnät rätt att inom den ram om högst 10 miljoner kronor som gäller för förvärv och avyttring av aktier även bilda bolag.
De nu redovisade förslagen tillstyrks av utskottet.
Vattenfall AB
Omstrukturering av Vattenfall AB
För att minska maktkoncentrationen och få en mer funktionell organisation av elmarknaden bör Vattenfall AB omstruktureras och delvis avyttras, anförs det i motion 1994/95:N405 (mp). Motionärerna menar att Vattenfalls ambitioner att lägga under sig allt större områden av svensk energimarknad leder till en maktkoncentration som gör politiska initiativ svårgenomförbara och försvagar den demokratiska kontrollen. I framtiden borde statens verksamhet inom elenergiområdet bedrivas på följande sätt: vattenkraftverk och fossila värmekraftverk säljs till landstingen, medan kärnkraftverken samordnas i ett separat affärsverk under Näringsdepartementet; detaljdistribution och fjärrvärmeverksamhet säljs ut till lokala distributörer, t.ex. kommunala energiverk; projekterings- och entreprenadverksamheten inom Vattenfall ombildas till ett separat aktiebolag som får konkurrera med andra entreprenadföretag på marknaden. De medel som skulle tillföras staten på detta sätt bör enligt motionärerna användas för investeringar i miljövänlig och energisnål teknik inom energi- och kommunikationsområdena. Med sådana "gröna" investeringar kan, menar motionärerna, tiotusentals arbetstillfällen skapas inom området förnybar energi: anordningar för biobränslen, vindkraftverk, biogasanläggningar, solfångare etc. Regeringen bör, fortsätter motionärerna, tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta detaljförslag som kan föreläggas riksdagen för beslut under innevarande riksmöte och för genomförande senast den 1 juli 1996.
Frågan om statens ägande i Vattenfall AB berörs också i motion 1994/95:N298 (m) med ett allmänt yrkande om försäljning av statliga företag. Utskottet kommer att behandla detta och andra yrkanden om statliga företag under hösten 1995 i anslutning till behandlingen av förslag i budgetpropositionen (bil. 13 s. 47) om förvaltningen av företag med statligt ägande.
Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte nu vidta några åtgärder med anledning av motion 1994/95:N405 (mp). Sålunda avstyrks ifrågavarande yrkanden i denna motion.
Täckande av eventuella förluster, m.m.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 45) föreslår regeringen ett formellt förslagsanslag om 1 000 kr för täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. Anslaget inrättades i samband med riksdagens beslut våren 1991 (prop. 1990/91:87, bet. NU38) om bolagisering av Statens vattenfallsverk från årsskiftet 1991/92. Över anslaget bestrids också utgifter i form av eventuella kreditförluster som kan uppstå för att fullgöra Vattenfall AB:s skyldigheter som avser riksgäldslån och statslån och som har upptagits eller övertagits av bolaget från Statens vattenfallsverk. I denna del ingår också det bemyndigande som regeringen, med stöd av riksdagens beslut, gett till Riksgäldskontoret att lämna lån till Vattenfall AB inom en ram om 5 miljarder kronor som skall kunna utnyttjas för kortfristiga ändamål.
Förslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida.
I motion 1994/95:N411 (mp) begärs att en översyn skall göras av regelsystemet för statens borgensåtagande inom energiområdet. Syftet med en sådan översyn skulle vara att skapa ett garantisystem som stimulerar utvecklingen av alternativa energikällor. Dessutom, anför motionärerna, bör riksdagen återta delegationen att teckna avtal och kontrakt på energiområdet som nu ligger hos Vattenfall och skyndsamt återkomma med förslag om delegering till myndighet, departement eller motsvarande som har en oberoende ställning i förhållande till energibranschen.
Som tidigare nämnts beslutade riksdagen våren 1991 att överföra huvuddelen av verksamheten i dåvarande Statens vattenfallsverk till ett aktiebolag, Vattenfall AB, och att avskilja verksamheten i storkraftnätet till en särskild organisation (prop. 1990/91:87, bet. NU38). Den 1 januari 1992 påbörjade Vattenfall AB sin verksamhet. Samtidigt inrättades Affärsverket svenska kraftnät som driver och förvaltar storkraftnätet.
Det viktigaste motivet för att föra över huvuddelen av Vattenfalls verksamhet från affärsverk till bolag var att effektivisera förvaltningen av statens kapital. Målet var, anfördes det i den aktuella propositionen, att få till stånd en ökad avkastningsförmåga inom ramen för oförändrade eller lägre reala elpriser och en fortsatt trygg elförsörjning. Staten skulle utöva såväl insyn i som styrning av företaget genom styrelse och bolagsstämma. Vidare underströks att Vattenfall som aktiebolag har en lagstadgad skyldighet att lämna en omfattande rapportering i form av årsredovisning och delårsrapporter. Aktiebolaget kunde också bli anmodat av ägaren att lämna ytterligare information om sin verksamhet. Staten kunde också påverka verksamhetens inriktning genom att föra in särskilda föreskrifter för den fortsatta verksamheten i bolagsordningen.
Överlåtelsen reglerades i ett avtal mellan staten och Vattenfall AB hösten 1991. I avtalet preciserades vilka tillgångar, skulder samt rättigheter och åtaganden som skulle överföras till Vattenfall AB. Bland annat reglerades i avtalet övergångsperioden för Vattenfall AB:s borgensförbindelser, riksgäldsupplåning och statslån. Övergångsperioden för borgensförbindelserna kunde beräknas till ca tolv år; de utestående lånen vilka borgensförbindelserna avsåg skulle vara helt nedamorterade år 2004. För närvarande uppgår de utestående garantibeloppen till ca 4 miljarder kronor. För riksgäldslånen gäller en femårig övergångsperiod (1992--1996) och för statslånen beräknades övergångsperioden till ca sju år (fram till år 1999).
Före bolagiseringen hade regeringen ett bemyndigande från riksdagen att teckna borgen till bolag i vilka Vattenfall förvaltade statens aktier intill sammanlagt ca 13,6 miljarder kronor. Bolagens behov av medel för investeringar täcktes genom lån över kapitalmarknaden. Tecknad borgen uppgick per den 31 december 1989 till ca 12,9 miljarder kronor. I proposition 1990/91:87 föreslogs en utvidgning av ramen för borgensförbindelser med 2 miljarder kronor upp till sammanlagt 15,6 miljarder kronor. Vid överlåtelsetidpunkten i december 1991 uppgick de utestående borgensförbindelserna till ca 8 miljarder kronor. Borgensförbindelserna avsåg lån som 6 produktionsbolag, 17 distributionsbolag, 10 värmebolag och 4 övriga bolag hade ingått. Några nya förbindelser för vilka staten måste ikläda sig borgensansvar fick inte träffas efter den 1 januari 1992. Enligt förslag i propositionen ansvarar staten under övergångsperioden för de ingångna borgensåtagandena. Om borgensåtagandet behöver infrias har staten rätt att kräva det nya bolaget på ersättning. Dessa frågor reglerades i det särskilda avtalet mellan staten och bolaget. För täckande av eventuella förluster uppförs det tidigare nämnda förslagsanslaget om 1 000 kr på statsbudgeten.
Detta formella anslag skall också kunna utnyttjas i det fall som kreditförluster uppstår på de s.k. riksgäldslånen. Av proposition 1990/91:87 framgick att Vattenfalls dittillsvarande behov av medel för investeringar och rörelsekapital täcktes dels genom egen finansiering, dels genom lån från Riksgäldskontoret. Efter omvandlingen till aktiebolag sker den långsiktiga upplåningen i princip på den öppna kreditmarknaden. Utlåning från Riksgäldskontoret till andra än affärsverk och statliga myndigheter kräver riksdagens godkännande. Beslutet innebar, som nämnts, att en femårig övergångsperiod (1992--1996) skulle tillämpas på både befintliga och nya riksgäldslån. Under denna period skulle de redan tagna riksgäldslånen stå kvar. Dessa uppgick hösten 1991 till ca 3 miljarder kronor. Men bolaget skulle också tillåtas att ta upp nya lån för kortfristiga ändamål i Riksgäldskontoret inom en ram om högst 5 miljarder kronor och inom den angivna tidsperioden. Efter femårsperioden skall riksgäldslånen vara återbetalda.
Det s.k. statskapitalet för investeringsändamål, som tidigare anvisades till Vattenfallsverket över statsbudgeten, omvandlades år 1988 -- i samband med riksdagens beslut om en ny ekonomisk styrning av affärsverket (prop. 1987/88:87, bet. NU41) -- till statslån. Dessa lån uppgick våren 1991 till ca 17,5 miljarder kronor. I proposition 1990/91:87 föreslogs att statslånen skulle omvandlas till ett lån genom Riksgäldskontoret. I avtalet mellan staten och det nya bolaget regleras bl.a. räntenivåer och amorteringstid. Lånet uppgår för närvarande till ca 9,4 miljarder kronor och kommer att vara nedamorterat år 1999. Det formella anslaget på 1 000 kr står även till förfogande för den händelse att kreditförluster uppstår.
Utskottet finner det efter denna genomgång inte befogat med en omprövning av regelsystemet för statens borgensåtagande i Vattenfall AB. De åtaganden som staten iklätt sig avser i huvudsak borgensåtaganden före år 1992, och dessa lån kommer att vara helt avskrivna år 2004. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:N411 (mp).
Vattenkraftverk
Frågor om vattenkraftverk tas upp i tre motioner. I motion 1994/95:N439 (s) hävdas att ett stort antal vattenkraftverk i landet kommer att vara relativt ålderstigna vid den beslutade tidpunkten för kärnkraftens avveckling -- år 2010 -- om inga åtgärder vidtas. Motionärerna menar att såväl effekten som energiuttaget kan höjas om ombyggnader av vattenvägar och utbyte av maskiner görs. Med hänsyn till avvecklingen av kärnkraften är det enligt motionärerna nu motiverat med en upprustningsplan för vattenkraften som en del i en långsiktig energiplanering. I en sådan borde också ingå en ökad effektivisering av all elanvändning.
Också i motion 1994/95:N409 (s) pläderas för en renovering -- och även viss nybyggnad -- av vattenkraftverk. Motionärerna vill att regeringen tar initiativ till att det i samråd med kraftproducenterna upprättas en plan för renoveringar, ombyggnader och viss nybyggnation av vattenkraftverken.
Ett uttalande av riksdagen om att vattenkraften skall användas effektivt genom de redan utbyggda kraftverken begärs i motion 1994/95:N434 (mp). Motionärerna understryker att de ser vattenkraften som färdigutbyggd.
Den befintliga vattenkraften svarar under ett normalår för ca 63,5 TWh. Vattenkraftsproduktionen för år 1993 uppgick, som redan nämnts, till ca 73 TWh, vilket är den högsta produktionen någonsin. I NUTEK:s Energirapport 1994 sägs att det finns en teoretisk potential för nybyggnad om ca 130 TWh och en ekonomisk utbyggnadspotential på ca 27 TWh. Emellertid finns större delen av potentialen inom områden som är skyddade från vattenkraftsutbyggnad genom den s.k. naturresurslagen (1987:12). På förslag av regeringen fattade riksdagen beslut våren 1993 (prop. 1992/93:80, bet. BoU7) om skyddande av ytterligare älvar och älvsträckor. I augusti 1994 erhöll Vattendragsutredningen (M 1993:12) tilläggsdirektiv (dir. 1994:106) om att utredningen bör utarbeta ett program för kartläggning av vilka ytterligare vattenområden och älvsträckor som bör skyddas mot vattenkraftsutbyggnad. Utredningen skall inom kort avlämna sitt slutbetänkande.
Utbyggnad av små vattenkraftverk, effektiviseringar och förnyelse i äldre kraftanläggningar kan enligt NUTEK:s bedömning ge ett tillskott på ca 0,4 TWh till år 2005. Den större delen härav avser effektiviseringar och förnyelse. Enligt uppgift bedömer kraftindustrin att investeringar i förnyelse och modernisering av vattenkraftverk uppgår till ca 5 miljarder kronor fram till år 2005. I detta sammanhang är syftet främst att upprätthålla den tekniska nivån och inte att utvinna mer kraft. I dagsläget görs bedömningen att det är svårt att få ekonomisk lönsamhet i utbyggnad av ny kraft i dessa vattenkraftverk.
Utskottet vill i denna fråga anföra följande. Vattenkraften svarar för en stor del av den svenska elproduktionen. En omfattande utbyggnad av vattenkraften är inte möjlig mot bakgrund av skyddet för vidare vattenkraftsutbyggnad. Investeringar för renoveringar och viss utbyggnad av befintliga anläggningar kan också leda till miljöstörningar i strid med naturvårds- och miljöintressen. Emellertid kan konstateras att investeringsvolymen fram till år 2005 för förnyelse och modernisering enligt uppgift uppgår till ca 5 miljarder kronor. Även om dessa investeringar främst syftar till att upprätthålla den tekniska nivån är det, menar utskottet, angeläget att de resurser som på detta sätt satsas också kan leda till att verkningsgraden och produktiviteten i anläggningarna ökar. Det är vidare viktigt att förnyelse och modernisering sker i sådan takt att kompetensen bibehålls i aktuell industri. Något skäl för initiativ av riksdagen i den nu aktuella frågan är enligt utskottets uppfattning inte erforderligt. Härav följer att riksdagen bör avslå motionerna 1994/95:N409 (s), 1994/95:N439 (s) och 1994/95:N434 (mp), den sistnämnda i här berörd del.
Forskning inom energiområdet
Energiforskning
Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för energiforskningen för budgetåren 1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:170, bet. NU30). I budgetpropositionen (bil. 13 s. 145) anför regeringen att dessa riktlinjer i stort sett bör ligga fast för budgetåret 1995/96. Av statsfinansiella skäl krävs dock besparingar även på energiforskningens område, anser regeringen och föreslår ett anslag för nästa budgetår på ca 310 miljoner kronor. Enligt regeringen bör Programrådet vid Studsvik, som är ett av de ansvariga organen för energiforskningsprogrammet, läggas ned vid utgången av innevarande budgetår. De medel som rådet disponerar föreslås bli överförda till NUTEK och användas för främst tillämpade forsknings- och utvecklingsinsatser på energiområdet.
Regeringen vill vidare, i enlighet med tidigare beslut, ha riksdagens bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser under kommande budgetår i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet. För budgetåren 1997--2000 föreslås ramar på 110, 70, 50 resp. 30 miljoner kronor.
De nu behandlade förslagen tillstyrks av utskottet.
Utskottet utgår samtidigt från att NUTEK ger den berörda forskningen vid Studsvik möjlighet att under en viss övergångsperiod finna även andra finansiärer.
Bioenergiforskning m.m.
Inom bioenergiforskningsområdet bedriver NUTEK programmen Trädbränslen och dess miljöeffekter, Energiodling och ekologi, Alternativa drivmedel, Avfall/Biogas/Miljö, Torv, Kol, Bioenergi/klimat, Etanolutveckling samt Småskalig förbränning av biobränslen. De två sistnämnda programmen har kommit till stånd genom att riksdagen våren 1993 i särskild ordning anvisade 25 miljoner kronor för budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:179, bet. NU28). Avsikten var att dessa program skulle pågå t.o.m. budgetåret 1995/96. Från anslaget till bioenergiforskning har vidare medel utbetalats till Programrådet vid Studsvik för forskning om förgasning och förbränning.
Enligt regeringen bör nu den särskilda finansieringen av programmet Småskalig förbränning av biobränslen upphöra. Det skall ankomma på NUTEK att avsluta programmet vid lämplig tidpunkt och inom ramen för det befintliga anslaget. Med hänvisning till det tidigare nämnda förslaget om att Programrådet vid Studsvik skall läggas ned föreslås vidare att anslagsposten för forskning om förgasning och förbränning överförs till NUTEK:s disposition. Regeringens överväganden beträffande bioenergiforskningen utmynnar, efter hänsyn även till sparkraven på statlig konsumtion, i ett förslag om att ca 89 miljoner kronor skall upptas på anslaget för nästa budgetår.
Även i fråga om denna forskning begärs att regeringen skall bemyndigas att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till den berörda forskningen. För budgetåren 1997--2001 föreslås ramar på 35, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner kronor.
I två motioner avvisas regeringens förslag om att programmet för småskalig förbränning av biobränslen skall upphöra. Det är mycket viktigt att programmet får drivas vidare under nästa budgetår så att insatserna får genomslag också hos kommersiella tillverkare av mindre vedkaminer, anförs det i motion 1994/95:N435 (mp). För att finansiera detta föreslår motionärerna att 10 miljoner kronor avsätts från anslaget till energiforskning.
I motion 1994/95:N449 (kds) framhålls att utvecklingen av tekniker för förgasning och förbränning av biobränslen kan komma att utgöra en avgörande faktor för möjligheterna till omställning av energisystemet och därmed en kärnkraftsavveckling. Därför borde det aktuella programmet få pågå även under budgetåret 1995/96.
Utskottet vill erinra om att syftet med det aktuella programmet har varit att av miljöskäl utveckla förbränningstekniken för mindre anläggningar för biobränslen, dvs. mindre panncentraler och vedpannor. Programmet har sålunda haft begränsad relevans för omställningen av energisystemet. Anslagsmedlen för forskning om förgasning och förbränning används däremot till grundforskning om både storskalig och småskalig teknik för omvandling av biobränslen till värme och el. Dessa medel kommer enligt regeringens förslag att överföras till NUTEK.
Med det sagda avstyrks de här berörda yrkandena i motionerna 1994/95:N435 (mp) och 1994/95:N449 (kds). Förslagen i budgetpropositionen om anslag och bemyndigande avseende bioenergiforskningen tillstyrks av utskottet.
Motion 1994/95:N435 (mp) innehåller också ett yrkande med begäran om ett särskilt investeringsbidrag för övergång till nya vedpannor. Dålig förbränning i mindre vedpannor är ett miljö- och hälsoproblem som inte tidigare har uppmärksammats, hävdas det i motionen. För att stimulera till investeringar i miljögodkända vedpannor med s.k. ackumulatortankar föreslår motionärerna -- dock utan förslag till finansiering -- att det skall införas ett särskilt bidrag om 35 % av investeringskostnaden.
Statens naturvårdsverk och NUTEK har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för att minska emissionerna av kolväten vid eldning av biobränslen i villapannor, kaminer och liknande anläggningar. De två myndigheterna har i en rapport till regeringen i december 1993 föreslagit olika åtgärder -- beträffande både gamla och nya anläggningar -- för att begränsa utsläppen. Rapporten bereds för närvarande inom regeringskansliet, och förslag på området kan enligt uppgift komma att tillställas riksdagen senare under våren 1995.
Riksdagen torde sålunda inom kort få anledning att återkomma till denna fråga. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1994/95:N435 (mp) i här behandlad del.
Utveckling av ny teknik för etanolframställning m.m.
I två motioner uppmärksammas forskning för utveckling av inhemskt framställda bränslen, främst etanol.
Ett uttalande av riksdagen om möjligheter att utvinna etanol ur skogsråvara begärs i motion 1994/95:N269 (s). Motionärerna gläder sig åt att det särskilda programmet för utveckling av ny teknik för etanolframställning skall fortgå även under nästa budgetår enligt regeringens förslag. Emellertid är de bekymrade över att programmet ges minskade resurser inom ramen för anslaget till bioenergiforskning och menar att det i stället bör ges en ökad prioritet.
Motion 1994/95:Sk683 (c), med rubriken Beskattningen av drivmedel från förnybara energikällor, innehåller också ett yrkande om den tekniska utvecklingen av biodrivmedel. Den nuvarande inhemska produktionen av sådana drivmedel sker i små och orationella anläggningar, framhåller motionärerna. De menar att det nu krävs en teknisk utveckling och industriellt anpassad produktion av olika biodrivmedel -- t.ex. etanol -- för att deras långsiktiga konkurrenskraft skall kunna bedömas.
Statligt stöd till forskning och utveckling avseende etanol lämnas på olika sätt. Från anslaget till bioenergiforskning utgår stöd -- via anslagsposten Energirelaterad transportforskning -- till forskning om ny processteknik för etanolframställning ur cellulosahaltiga råvaror. Från Energiteknikfonden har under en treårsperiod utbetalats bidrag om 6 miljoner kronor till ett kollektivforskningsprogram med Stiftelsen Svensk etanolutveckling. Syftet med detta program har varit att utveckla tekniken för framställning av etanol ur cellulosahaltiga råvaror.
Förutom dessa stöd beslutade riksdagen, som redan nämnts, våren 1993 (prop. 1992/93:179 bil. 3, bet. NU28) om stöd till ett ytterligare program för utveckling av ny teknik för etanolframställning -- programmet Etanolutveckling. Till detta program, som hanteras av NUTEK, har avsatts 15 miljoner kronor per år under en treårsperiod. I programmet skall de nya teknikerna för samtliga processteg studeras i ett sammanhang och i en större skala än vad som gjorts i tidigare försök. Från programmet utgår stöd till främst laboratorieutrustning och pilotanläggningar för framställning av etanol ur cellulosahaltiga råvaror.
I anslutning till beslutet om detta stöd betonade riksdagen dessutom i ett uttalande till regeringen, med anledning av motioner i frågan och på förslag av utskottet (bet. 1992/93:NU28), det angelägna i att takten ökas när det gäller att inleda etanolproduktion i större skala.
I december 1993 beslutade vidare regeringen att medel som har avsatts för utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle (se mer i det följande) också skall kunna disponeras för stöd till demonstrationsanläggningar för tillverkning av etanol ur cellulosarika råvaror.
Som framgår av den lämnade redovisningen stöder staten på olika sätt forskning och utveckling kring etanolproduktion. Med hänvisning härtill och till riksdagens uttalande i frågan våren 1993 avstyrker utskottet de två här aktuella motionerna i berörda delar.
Vätgas
Ökade insatser för att stimulera utvecklingen på vätgasområdet föreslås i tre motioner.
I motion 1994/95:N425 (v) framhålls att länder som Tyskland och Schweiz bedriver omfattande utvecklingsarbete beträffande vätgastekniken och att Sverige ligger långt efter i detta hänseende. Regeringen bör enligt motionärerna utarbeta förslag som främjar vätgasanvändningen för fordonsdrift.
I framtidens energisystem kan vätgas bli värdefull som energibärare, anförs det i motion 1994/95:N434 (mp). Olika energislag såsom vattenkraft, biomassa, sol- eller vindkraft kan omvandlas till vätgas, som därefter kan lagras, påpekas det. Valet av energibärare till framtidens transportmedel kommer att ha stor betydelse för hela samhället, framhåller motionärerna och föreslår två uttalanden av riksdagen i nu nämnda frågor.
Vätgas är det renaste av alla brännbara bränslen och ett mycket attraktivt drivmedel för personbilar, sägs det i motion 1994/95:N237 (mp). Motionärerna efterlyser åtgärder för att främja forskningen och utvecklingen på området, främst avseende produktion och distribution av vätgas. Motionen innehåller vidare två yrkanden, som behandlas av skatteutskottet (bet. 1994/95:SkU28), om beskattningen av vätgas resp. klassificeringen av bilar drivna på vätgas. Slutligen begärs att riksdagen skall uttala sig för inrättande av ett eller flera samarbetsprojekt med u-länder rörande vätgas. Mot bakgrund av att vätgas kan tillverkas med solen som energikälla kan u-länder med riklig tillgång på sol ges möjligheter till exportinkomster, framhåller motionärerna. Sverige borde därför samarbeta med ett eller flera u-länder rörande vätgasproduktion.
Från energiforskningsprogrammet utgår visst stöd till främst grundforskningsinsatser avseende vätgas. Vidare medverkar Sverige aktivt i internationella samarbetsprojekt på vätgasområdet.
Våren 1993 beslutade riksdagen om olika åtgärder mot klimatpåverkan. Bland dessa åtgärder ingick ett stöd om 15 miljoner kronor till utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon och drivmedel (prop. 1992/93:179, bet. NU28). Ytterligare 15 miljoner kronor har ställts till förfogande för detta ändamål genom beslut våren 1994 (prop. 1993/95:100 bil. 13, bet. NU17). Medlen har tillförts Energiteknikfonden, och stöd kan utgå från dessa medel till projekt som kan leda till användning av vätgas för fordonsdrift.
Riksdagen har tidigare vid olika tillfällen behandlat motioner med krav på ökade insatser för att stimulera utvecklingen på vätgasområdet. Våren 1989 anförde utskottet (bet. 1988/89:NU25) att vätgasen på lång sikt kan komma att spela en viktig roll i energiförsörjningen. En kombination av solen som energikälla och -- via elektrolys -- vätgas som energibärare ter sig, fortsatte utskottet, mycket tilltalande från såväl miljö- som energisynpunkt. Med hänsyn bl.a. till forskningsinsatserna på området fann utskottet inte anledning till någon åtgärd av riksdagen i saken. Motionerna följdes upp i en reservation (fp, c, vpk). Där begärdes att en utredning skulle tillsättas med uppgift att kartlägga behovet av ytterligare stödinsatser på området. Riksdagen följde utskottet. Liknande ställningstaganden gjordes våren 1990, då motioner i frågan senast behandlades i riksdagen (bet. 1989/90:NU40, res. c, vpk, mp).
Enligt utskottets mening bör inte heller de nu aktuella motionerna föranleda något initiativ av riksdagen beträffande utvecklingen på vätgasområdet. Utskottet hänvisar till de medel som avsatts till stöd till utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon och drivmedel. De nu berörda yrkandena i motionerna 1994/95:N425 (v), 1994/95:N237 (mp) och 1994/95:N434 (mp) avstyrks sålunda.
Vissa regionala frågor
Motion 1994/95:N429 (s) tar sikte på etablering av en biogaskombianläggning i Borås. Tekniken för förgasning av biobränslen är i vissa avseenden ny, men den har under många år utvecklats hos både leverantörer och användare, påpekar motionärerna. De framhåller att en förstudie har visat på att förutsättningarna för att installera en biogaskombianläggning i Borås kommun är mycket goda och menar att det nu är hög tid att påbörja detta projekt.
Med utgångspunkt i ett delbetänkande (SOU 1991:93) från Biobränslekommissionen beslutade riksdagen våren 1992, på regeringens förslag, att 625 miljoner kronor skulle avsättas för utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle (prop. 1991/92:97, bet. NU25). Medlen, det s.k. Fabelstödet, fördelas av Programstyrelsen för främjande av biobränsleanvändningen och skall enligt riktlinjerna fördelas till ett mindre antal projekt.
Frågor om stöd till enskilda anläggningar är inte upp till riksdagen att pröva. Utskottet avstyrker därför motion 1994/95:N429 (s).
Förslag om etablering av ett energicentrum i Norduppland för utveckling av miljö- och energiteknik efterlyses i motion 1994/95:N448 (v). Ett första steg i en sammanhållen strategi för alternativ energiproduktion bör vara att satsa på breda forsknings- och utvecklingsinsatser inom en region, anför motionären. Hon anser att behovet av regionalpolitiska insatser men också närheten till universitet och relevant energiproduktion motiverar lokalisering av en sådan verksamhet till Norduppland.
Riksdagen har vid flera tillfällen -- senast våren 1992 (bet. 1991/92:NU25) -- på förslag av utskottet avslagit motioner av motsvarande innebörd som den nu aktuella. Utskottet har anfört att det närmast är en angelägenhet för respektive lokala intressenter att ta det initiativ som erfordras för att förslaget skall bli prövat.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker den nu berörda motionen.
Utveckling och introduktion av ny energiteknik
Inledning
Från anslaget Insatser för ny energiteknik (E 7) utgår medel för stöd till investeringar i anläggningar för vindkraftverk och solvärmeanläggningar. Vidare överförs medel till Energiteknikfonden. För nästa budgetår föreslår regeringen att även medel för stöd till biobränslebaserad kraftvärmeproduktion skall anvisas under nämnda anslag. Under budgetåren 1992/93--1994/95 har medel för detta stöd anslagits under Jordbruksdepartementets huvudtitel.
Utskottet behandlar i följande avsnitt motioner om stöden till kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraft och solvärme och därefter frågan om anslagets totala storlek.
Kraftvärmeproduktion med biobränslen
I samband med riksdagens energipolitiska beslut våren 1991 beslutades, som tidigare framhållits, även om ett stöd för främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion. Bidrag utgår för att främja investeringar i anläggningar för sådan kraftvärmeproduktion men också för ombyggnad av befintliga värmeverk resp. fossilbränslebaserade kraftvärmeverk till anläggningar för kraftproduktion med biobränsle. För stödet avsattes 1 000 miljoner kronor under en femårsperiod. Våren 1993 beslutades (prop. 1992/93:179 bil. 3, bet. NU28) om en förlängning av stödperioden till sex år inom en oförändrad medelsram. Vidare fattades beslut om att stöd också skall kunna lämnas till anläggningar där det huvudsakliga bränslet består av vissa sorterade avfallsfraktioner. Medel till stödet anvisas i form av årliga anslag på 200 miljoner kronor. I enlighet härmed föreslås i budgetpropositionen (bil. 13 s. 143) att 200 miljoner kronor skall avsättas för nästa budgetår.
Stödet administreras av NUTEK. Enligt uppgift har NUTEK beviljat bidrag till 48 projekt med en total tillkommande elproduktion från biobränslen på ca 1,6 TWh. Dessa beslut innebär att den totala ramen på 1 000 miljoner kronor nu har tagits i anspråk eller intecknats.
I motion 1994/95:N425 (v) föreslås att 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller totalt 400 miljoner kronor, skall avsättas under det aktuella anslaget för att främja en ökad användning av biobränslen.
Enligt utskottets mening bör riksdagen för nästa budgetår avsätta 200 miljoner kronor till det nu aktuella stödet i enlighet med tidigare beslut. Som redovisats inledningsvis skall Energikommissionen granska stöden inom biobränsleområdet och bl.a. bedöma deras påverkan på teknikutvecklingen och stödformernas effektivitet. Av det sagda följer att det berörda yrkandet i motion 1994/95:N425 (v) avstyrks av utskottet.
Vindkraft
För stöd till investeringar i anläggningar för vindkraftverk avsatte riksdagen genom det energipolitiska beslutet våren 1991 250 miljoner kronor för en femårsperiod eller 50 miljoner kronor per år. Från början utgick ett bidrag på 25 % av investeringskostnaden, men sedan den 1 januari 1993 är stödnivån 35 %. Enligt riktlinjerna för stödet lämnas bidrag till anläggningar med en eleffekt på minst 60 kW.
I enlighet med vad som gäller för innevarande budgetår föreslås i budgetpropositionen (bil. 13 s. 144) att 5 miljoner kronor -- av de avsatta medlen för investeringsprogrammet -- skall tillföras Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende vindkraft. Till investeringsstödet skall sålunda 45 miljoner kronor anslås enligt regeringens förslag.
I motion 1994/95:N437 (m) begärs att subventionerna till vindkraftsutbyggnaden skall reduceras. Motionären menar dels att vindkraften saknar betydelse för den framtida energiförsörjningen, dels att subventionerna till vindkraften "sätter alla sunda marknadsprinciper ur spel". Med hänsyn härtill och mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser hon att stödnivån bör minskas och vara högst 10 %.
En motsatt inställning till vindkraftens möjligheter kommer till uttryck i flera motioner. Vindkraftens stora fördelar är att den är förnybar och att den har ringa effekt på miljön, anförs det i motion 1994/95:N425 (v). Där yrkas på att riksdagen hos regeringen skall begära förslag som främjar en utökning av vindkraften. Motionärerna menar bl.a. att investeringsbidrag också skall lämnas till små vindkraftsanläggningar.
Liknande yrkanden om att bidrag skall utgå även till vindkraftverk som producerar mindre än 60 kW finns i motionerna 1994/95:N404 (m) och 1994/95:N421 (c). I den sistnämnda motionen anförs att det nu finns skäl att ompröva gränsen om 60 kW; motionärerna föreslår att bidrag skall kunna utgå till anläggningar med en effekt på minst 15 kW -- under förutsättning att anläggningarna uppfyller krav på kvalitet, livslängd och säkerhet.
Vi vill se en kraftfull satsning på vindenergi som en del i ett kretsloppssamhälle, anför motionärerna bakom motion 1994/95:N434 (mp). De framhåller att vinden är en miljövänlig energiresurs med stor potential.
I motionerna 1994/95:N443 (c, kds) och 1994/95:A416 (c) föreslår riksdagsledamöter från Kalmar län att en myndighet för vindkraftsfrågor skall inrättas och lokaliseras till nämnda län. Med en sådan myndighet i denna region -- där enligt motionärerna en betydande del av vindkraftsutbyggnaden kommer att ske -- skulle ett mer effektivt statligt organ för främjande av vindkraften skapas.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning för riksdagen att ta initiativ till inrättande av en vindkraftsmyndighet, än mindre ta ställning till lokaliseringen av en sådan myndighet. De nu berörda yrkandena i motionerna 1994/95:N443 (c, kds) och 1994/95:A416 (c) avstyrks alltså.
Beträffande övriga motionsyrkanden om utvecklingen av vindkraft vill utskottet anföra följande.
Riksdagen bör, enligt utskottets uppfattning, avsätta medel för stöd till vindkraften i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen. Någon omprövning av riktlinjerna för investeringsstödet för den avslutande stödperioden bör inte komma i fråga. Som tidigare nämnts ingår det i Energikommissionens uppdrag att analysera resultaten av de olika energipolitiska programmen. Med det sagda avstyrks motionerna 1994/95:N404 (m), 1994/95:N437 (m), 1994/95:N421 (c), 1994/95:N425 (v) och 1994/95:N434 (mp) i aktuella delar.
Solvärme
I samband med energiöverenskommelsen beslutades också, som redan nämnts, om ett femårigt stöd till investeringar i solvärmeanläggningar inom en total ram på 50 miljoner kronor. Den 1 januari 1993 höjdes stödnivån till 35 % av investeringskostnaden, från att tidigare ha legat på 25 %. Den 1 juli 1994 återgick nivån till 25 %. Under budgetåren 1992/93--1994/95 har också särskilda medel utöver den avsatta ramen om 10 miljoner kronor per år anvisats.
Boverket ansvarar för stöd till solvärme i bostäder och NUTEK för stöd till solvärmeanläggningar inom andra användningsområden, dvs. där mer storskalig solvärmeteknik är aktuell. Intresset för det senare stödet har varit litet, och riksdagen beslutade därför våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. NU28) att ytterligare medel för stöd till investeringar i storskalig solvärmeteknik inte skulle anvisas. Dessa medel har i stället överförts till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende sådan solvärmeteknik.
För nästa budgetår bör enligt regeringens förslag i budgetpropositionen (bil. 13 s. 144) 5 miljoner kronor vardera avsättas till stöd till investeringar i solvärmeanläggningar resp. till utvecklingsinsatser avseende storskalig solvärmeteknik.
Ett uttalande av riksdagen om solvärmens miljöfördelar och om vikten av investeringsbidrag till solvärmeanläggningar efterlyses i motion 1994/95:N421 (c).
Krav på att riksdagen skall avsätta medel utöver regeringens förslag för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar för bostäder framförs i tre motioner. Ett förhöjt anslag med 45 miljoner kronor begärs i motionerna 1994/95:N438 (c) och 1994/95:Bo237 (v). Enligt dessa yrkanden skulle riksdagen sålunda anvisa 50 miljoner kronor till det aktuella investeringsstödet. Statens budget skulle inte påverkas negativt av ett sådant förhöjt anslag, hävdas det i förstnämnda motion; tvärtom skulle investeringarna förutom ökad elproduktion leda till ökad sysselsättning och ökade momsintäkter med åtföljande positiva effekter för statsbudgeten.
I motion 1994/95:N270 (mp) förordas en något lägre höjning eller 20 miljoner kronor. Anslaget till stöd till investeringar i solvärmeanläggningar i bostäder är kostnads- och energieffektivt, anför motionärerna och föreslår alltså att det skall upptas till 25 miljoner kronor. Enligt ett yrkande i motion 1994/95:N434 (mp) skall riksdagen uttala sig för utbyggnad av såväl solvärme som miljövänliga solceller.
Med hänvisning till Energikommissionens arbete avstyrker utskottet även de här berörda motionsyrkandena. Utskottet har vidare inget att erinra mot förslaget i budgetpropositionen om medel för stöd till investeringar i och utveckling av solvärme.
Insatser för ny energiteknik
Som tidigare nämnts föreslår regeringen att medel under anslaget Insatser för ny energiteknik skall anvisas för olika ändamål. Regeringen beräknar sålunda 200 miljoner kronor för stödet till biobränslebaserad kraftvärmeproduktion samt 45 miljoner kronor resp. 5 miljoner kronor till investeringsstöden avseende vindkraft resp. solvärme. Härutöver föreslås att 95 miljoner kronor skall överföras till Energiteknikfonden. Totalt skall alltså enligt regeringens förslag det nu aktuella anslaget upptas till ett belopp om 345 miljoner kronor.
I det föregående har redovisats motionsyrkanden med andra förslag till medelsanvisning under anslaget Insatser för ny energiteknik. Det gäller krav i motion 1994/95:N425 (v) på ytterligare 200 miljoner kronor till stödet avseende kraftvärmeproduktion med biobränslen. Vidare förordas en höjning av medlen för investeringsstödet avseende solvärme i bostäder med 20 miljoner kronor i motion 1994/95:N270 (mp) och med 45 miljoner kronor i motionerna 1994/95:N438 (c) och 1994/95:Bo237 (v).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nivå på anslaget Insatser för ny energiteknik. Därmed följer att här aktuella yrkanden i nyssnämnda motioner avstyrks.
Energiteknikfonden
Energiteknikfonden, som berörts i det föregående, inrättades den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:90, bet. NU40). Från fonden lämnas stöd för att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik eller ny miljöskyddsteknik. Fonden har tidigare finansierats genom en särskild skatt på olja och senare med medel motsvarande 10 kr per m3 olja av den allmänna energiskatten på olja. Fr.o.m. föregående budgetår tillförs fonden dessa medel -- av koldioxidskatten på oljeprodukter -- via ett särskilt anslag på statsbudgeten (E 8). Regeringen föreslår i budgetpropositionen (bil. 13 s. 144) ett oförändrat förslagsanslag på 72 miljoner kronor för detta ändamål. Som redan behandlats tillförs fonden dessutom medel från anslaget Insatser för ny energiteknik.
Det nu aktuella förslaget om bidrag till Energiteknikfonden tillstyrks av utskottet.
Energiförnyelsefond
I tre motioner begärs att en s.k. energiförnyelsefond skall inrättas.
Förnyelsen av energisystemet kräver att många aktörer får chans att konkurrera på lika villkor, anförs det i motion 1994/95:N421 (c). Det blir varken tekniskt eller ekonomiskt effektivt om förnyelsen överlåts till enbart de stora aktörerna på energimarknaden, heter det vidare. Motionärerna förordar att en förnyelsefond skall byggas upp genom uttag av en skatt på kärnkraftverk (2 öre per kWh). Totalt beräknas detta inledningsvis innebära skatteintäkter på ca 2 miljarder kronor. Medlen skulle användas för stöd till investeringar i vattenkraftverk, vindkraftverk, solvärme- och solcellsanläggningar samt elproduktionsanläggningar som till minst 90 % är baserade på biobränslen. Bidrag skulle utgå med 25 % av investeringskostnaden.
Förslag om inrättande av en energiförnyelsefond framförs också -- med delvis liknande formuleringar -- i motionerna 1994/95:N416 (c) och 1994/95:N414 (mp). Enligt dessa förslag skulle fonden byggas upp genom uttag av skatt på kärnkraftsproducerad el och finansiera bl.a. forsknings- och utvecklingsinsatser inom energiförnyelse- och energieffektiviseringsområdet. Bidrag skulle utgå med 70 % av projekteringskostnaden.
Enligt utskottets mening bör de här berörda motionsyrkandena om inrättande av en energiförnyelsefond inte föranleda något initiativ av riksdagen. Utskottet finner skäl att även i denna fråga hänvisa till Energikommissionens arbete. Motionerna 1994/95:N421 (c), 1994/95:N416 (c) och 1994/95:N414 (mp) avstyrks sålunda, den förstnämnda såvitt gäller denna del.
Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar
I två motioner berörs särskilt frågan om investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar, t.ex. små vattenkraftverk.
För småskalig elproduktion bör det inrättas ett långsiktigt -- minst 7 år -- stöd till investeringar i elproduktionsanläggningar som är under 6 500 kW och som utnyttjar förnybara energikällor, sägs det i motion 1994/95:N418 (c, fp). Bidrag skulle utgå med 25 % av investeringskostnaden, men även bidrag till förprojekteringskostnader (50 %) skulle kunna lämnas. Stödet skulle införas för småskalig vattenkraft den 1 juli 1995 och för övriga produktionsformer när nuvarande investeringsstöd upphör. Det föreslagna stödet bör enligt motionärerna finansieras genom en skatt på kärnkraften om 0,2 öre per kWh.
Ett liknande förslag finns i motion 1994/95:N415 (v). Motionärerna erinrar om den s.k. vattenkraftslånefonden, som utnyttjades under åren 1919--1982. Denna fond bidrog starkt till utbyggnaden av vattenkraften i Sverige, påpekas det. De regler som gällde för denna fond bör nu, enligt motionärerna, tillämpas beträffande små produktionsanläggningar.
Med erinran om Energikommissionens arbete avstyrker utskottet även motionerna 1994/95:N418 (c, fp) och 1994/95:N415 (v).
Effektivare energianvändning
Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m.
I samband med det energipolitiska beslutet våren 1991 antog riksdagen också ett femårigt program för ökad energihushållning. Det dominerande inslaget häri är ett stöd till teknikupphandling av energieffektiva produkter och processer, till vilket 750 miljoner kronor avsattes. Riksdagen beslutade våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. NU28) att teknikupphandlingsprogrammet skulle förlängas med två år, dock inom en oförändrad medelsram.
I anslutning till energieffektiviseringsprogrammet har regeringen inrättat ett rådgivande organ vid NUTEK -- Energianvändningsrådet. Dess uppgift är att svara för samordningen av berörda sektorsmyndigheters verksamhet för energieffektivisering. I Energianvändningsrådet ingår företrädare för -- förutom NUTEK -- Boverket, Kommunikationsforskningsberedningen, Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Statens råd för byggnadsforskning och Vägverket. I rapporten Programmet för effektivare energianvändning (NUTEK B 1994:8) konstaterar rådet att den specifika elförbrukningen inom vissa energianvändningssektorer har minskat påtagligt till följd av insatser från programmet för effektivare energianvändning. Ny energieffektiv teknik har upphandlats, spridits och kommersialiserats inom viktiga användningsområden. De utvärderingar som har gjorts visar, enligt Energianvändningsrådet, att programmet fungerar väl.
Regeringen meddelar i budgetpropositionen (bil. 13 s. 142) att den anser att programmet bör fortsätta med nuvarande inriktning. För nästa budgetår föreslås ett anslag på 130 miljoner kronor för insatser inom programmet.
Regeringens förslag i denna del möter inga invändningar. I ett flertal motioner framförs dock yrkanden om vikten av energieffektivisering m.m.
De två första yrkandena avser främst organisationsfrågor. I motion 1994/95:N451 (s) efterlyses en samordning av myndigheternas insatser för omställningen av energisystemet. Motionärerna pekar på att inte bara NUTEK utan även Boverket och Konsumentverket har ansvar för insatser för energieffektivisering och introduktion av alternativa energikällor. Med delvis liknande syfte framställs i motion 1994/95:N432 (v) begäran om förslag till integrering av NUTEK:s och Byggnadsforskningsrådets berörda enheter.
Motion 1994/95:N424 (s) har rubriken Folkbildning för energisparande. Motionärerna erinrar om den kursverksamhet i energifrågan som olika studieförbund bedrev inför folkomröstningen om kärnkraften år 1980 och menar att det nu finns skäl att åter starta en energisparkampanj i folkbildningsregi.
I Centerns partimotion 1994/95:Jo641 föreslås att riksdagen i ett uttalande som målsättning skall ange att fram till år 2000 skall minst 25 % av dagens energianvändning minskas genom effektiviseringsåtgärder. Enheten för effektivare energianvändning vid NUTEK har visat på att det finns en stor potential för energieffektivisering, anför motionärerna. Liknande synpunkter utvecklas i motion 1994/95:N421 (c), där riksdagen uppmanas uttala sig för betydelsen av de här aktuella insatserna.
Regeringen bör anmodas återkomma till riksdagen med förslag till hur energieffektivisering och energisparande skall utvecklas, anförs det i motion 1994/95:N425 (v). Enligt motionärerna har staten ett särskilt ansvar för att denna utveckling kan påbörjas, vilket i sin tur kan ha en avgörande betydelse för omdaningen av det svenska näringslivet.
Utskottet tar här vidare upp nio yrkanden i Miljöpartiets partimotion 1994/95:N434. Sveriges energipolitik har hittills främst gått ut på att öka tillförseln av energi, anser motionärerna. De vill i stället stimulera till effektivisering och utveckling av ny teknik för att kunna utnyttja energiinnehållet bättre. Tillsammans med hushållning skulle detta möjliggöra en successiv minskning av energianvändningen med 2 % per år under 30 år, anför motionärerna och föreslår två uttalanden av riksdagen i frågan. Andra yrkanden i motionen som behandlas här går ut på uttalanden av riksdagen om fotosyntesen, energiinnehållet, exergi (= energins arbetsinnehåll), entropi (= storhet i termodynamiken) samt om användning av rätt energikälla till rätt ändamål.
Slutligen behandlas här ett yrkande i motion 1994/95:N403 (kds). Enligt motionärerna bör riksdagen uttala sig för att energiprognoserna skall kompletteras med modellberäkningar som visar effekterna av olika insatser.
I Energikommissionens uppdrag ingår att granska de pågående energipolitiska programmen och analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Dessutom skall förutsättningarna för och behovet av energieffektivisering och energihushållning i bl.a. fastigheter och industriprocesser studeras. Kommissionen skall därutöver överväga styrmedel som stimulerar till ökad energihushållning inom ramen för en avreglerad elmarknad. Energikommissionen skall vidare överväga behovet av att det utvecklas bättre energiprognoser.
Studieförbunden har möjlighet att genom folkbildningsverksamhet bedriva kampanjer för att öka medvetenheten om betydelsen av effektivare energianvändning.
Enligt utskottets mening är en effektivare energianvändning och en ökad energihushållning viktiga förutsättningar för att gällande energi- och miljöpolitiska mål skall kunna uppnås. Utskottet ser med tillfredsställelse på att programmet för effektivare energianvändning har haft positiva effekter inom området och tillstyrker regeringens förslag till anslag för nästa budgetår.
Som nyss redovisats skall Energikommissionen bl.a. granska programmet för effektivare energianvändning och därvid överväga behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. I avvaktan på kommissionens redovisning bör riksdagen, enligt utskottets uppfattning, inte ta initiativ till några förändringar av vare sig inriktningen av, organisationen av eller målet för insatserna för effektivare energianvändning. Med det sagda avstyrks samtliga här behandlade motionsyrkanden.
Energinormer m.m.
I två motioner behandlas frågor om energimärkning och normer för maximal energiförbrukning i olika apparater.
Motion 1994/95:N451 (s) omfattar tre yrkanden i saken. Motionärerna erinrar om att det i Sverige har utvecklats ett system för märkning av energisnåla hushållsapparater -- Eloff Strömsnål (se mer i det följande). Denna typ av märkning är ett utmärkt sätt att tydliggöra energianvändningen för konsumenten, påpekar motionärerna. De menar emellertid att systemet med märkning bör kompletteras med normer för högsta tillåtna energiförbrukning för att en snabbare utfasning av de mest elkrävande apparaterna skall åstadkommas. I första hand borde frivilliga avtal med olika branscher om utarbetande av normer eftersträvas. I motionen sägs vidare att åtminstone all upphandling inom staten, landstingen och kommunerna bör ta sikte på så effektiv utrustning som möjligt. Med hänvisning till den s.k. substitutionsprincipen beträffande kemikalier efterlyses slutligen i motionen en prövning om det i ellagen (1902:71 s. 1) bör införas bestämmelser om val av den mest energieffektiva apparaten vid byte av utrustning, maskiner etc.
Också motion 1994/95:N403 (kds) innehåller tre yrkanden i den nu aktuella frågan, av liknande innebörd som i den föregående motionen. Enligt motionärerna bör offentliga beställare stimuleras att efterfråga energisnåla produkter. Det andra yrkandet har till syfte att främja märkning av energiförbrukningen i olika produkter för att underlätta konsumenternas val. I motionen begärs för det tredje att Sverige inom EU skall verka för införande av energinormer för olika apparatgrupper.
Enligt lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater, som antogs av riksdagen hösten 1992 (prop. 1992/93:34, bet. LU13), får regeringen meddela föreskrifter om att vissa slag av hushållsapparater skall märkas med information om bl.a. energiförbrukning. Lagen innebär en anpassning till EG:s direktiv på området. Sedan den 1 januari 1995 skall EG:s direktiv om märkning vara i kraft hos medlemsländerna vad gäller kyl- och frysapparater. Enligt direktivet skall märket -- med en angiven utformning -- innehålla information om energiförbrukning, kapacitet och ljudnivå. Ytterligare hushållsapparater kommer att omfattas av implementeringsdirektiv när standardiserade metoder för mätning av apparaternas energiförbrukning har framtagits.
Det tidigare nämnda systemet för märkning av energisnåla hushållsapparater i Sverige -- Eloff Strömsnål -- har utarbetats av NUTEK i samarbete med Konsumentverket och Svenska Elverksföreningen. Systemet innebär att kyl- och frysapparater, diskmaskiner och tvätt- och torkmaskiner som uppfyller fastställda krav på låg elförbrukning får åsättas ett särskilt märke för strömsnåla vitvaror. Butiker som är anslutna till systemet kan därutöver lämna information om vilka apparater som har den lägsta elförbrukningen.
En arbetsgrupp inom Nordiska ministerrådet redovisade i februari 1994 i rapporten Nordisk energieffektivisering i ett europeiskt perspektiv information om energieffektiviseringsfrågor i anknytning till EU:s aktiviteter. I rapporten berördes bl.a. frågor om normer och märkning rörande elförbrukningen. EU-kommissionen har försökt ingå frivilliga avtal om normer med de europeiska organisationerna för vissa hushållsapparater. Kommissionen har emellertid funnit att det inte är möjligt att uppnå avtal med tillräcklig effekt och har därför beslutat att utarbeta förslag till obligatoriska normer för kyl- och frysapparater.
Ett förslag till EG-direktiv avseende normer för kyl- och frysapparater framlades av EU-kommissionen i december 1994 och är nu föremål för remissbehandling i bl.a. Sverige.
Som framgår av den lämnade redovisningen pågår i Sverige insatser för att främja konsumenternas val av elsnåla hushållsapparater. Vidare har Energikommissionen att överväga frågor om styrmedel för ökad energihushållning. Med hänvisning härtill och till pågående arbete inom EU beträffande normer för elförbrukningen anser utskottet att riksdagen nu inte bör vidta några åtgärder på det aktuella området. De här berörda yrkandena i motionerna 1994/95:N451 (s) och 1994/95:N403 (kds) avstyrks därför.
Vissa övriga frågor
I motion 1994/95:N403 (kds) krävs att Sverige i internationella sammanhang skall driva på för att det skall göras större satsningar i u-länderna på energiförsörjningssystem som är baserade på ett effektivt utnyttjande av förnybara och inhemska energikällor. Enligt motionärerna bör Världsbanken radikalt förändra sina prioriteringar i en sådan riktning.
Bl.a. i anslutning till uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling i Brasilien år 1992 spelar Sverige en aktiv roll i det globala miljöarbetet. Enligt utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att i det här aktuella sammanhanget ta upp frågan om satsningar i u-länderna på energieffektivisering m.m. Motionen avstyrks därför i nu berörd del.
Här behandlar utskottet vidare två yrkanden i motion 1994/95:N434 (mp) om internationella initiativ. I det inledande avsnittet har motionärernas krav på en minskning av användningen av fossila bränslen behandlats. Enligt två andra yrkanden i motionen bör Sverige ta initiativ dels för att minska de globala utsläppen från fossila bränslen, dels för att åstadkomma internationellt samordnade avgifter för utsläppen av koldioxid, kväveoxider etc.
Näringsutskottet hänvisar till behandlingen av dessa frågor i jordbruksutskottet, till vars beredningsområde dessa frågor främst hör. De två här aktuella motionsyrkandena avstyrks därmed.
Bränsleförsörjning
Biobränsle
Användningen av biobränslen
I sex motioner föreslås olika åtgärder med syfte att främja användningen av biobränslen.
I motion 1994/95:N406 (s) efterlyses insatser för en ökning av träfiberanvändningen vid energiframställning. Motionärerna påpekar att det finns ett "tredje sortiment" i skogen bestående av det virke som blir kvar när sågtimmer och massaved har sorterats ut; detta sortiment borde utnyttjas som bränsle.
Ett uttalande av riksdagen om biobränslenas möjligheter och villkor föreslås i motion 1994/95:N421 (c). Sveriges skogar kan producera mycket mer biobränslen än vad som nu sker -- men för att nå en fördubbling av energin från biobränslen måste betydande satsningar göras på energiskog och energigrödor på åkermark, anförs det. Nu krävs politiska beslut för att öppna för bioenergins fortsatta utveckling och användning, heter det i motion 1994/95:N433 (c). Motionären vill att riksdagen skall uttala sig dels om behovet av en ökning och utveckling av bioenergiförsörjningen, dels om att NUTEK har en viktig roll för att främja användningen av bioenergi.
Förslag om hur användningen av biobränslen skall öka begärs också i motion 1994/95:N425 (v). Enligt motionärerna finns det möjlighet att öka denna användning med minst 30 TWh genom ökat utnyttjande av skogsråvara utan att skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga därigenom skulle äventyras. Regeringen borde anmodas återkomma till riksdagen med utarbetade förslag med nämnda syfte.
Här behandlar utskottet också fyra yrkanden i motion 1994/95:N434 (mp). Motionärerna vill öka användningen av trädbränslen men ställer som krav att askan skall återföras till skogen. De anser vidare att uttag av hela träd, s.k. helträdsuttag, skall förbjudas på mager skogsmark. Odling av energigrödor och energiskog på åkermark skall enligt ett tredje yrkande få ske endast lokalt i begränsad omfattning. Motionärerna pekar slutligen på potentialen hos industrins s.k. lutar (avlutar ingår som en del i kemikaliecykeln vid framställning av kemisk massa).
Utskottet instämmer i vad som sägs i här behandlade motioner om det angelägna i att öka användningen av olika biobränslen. Mot bakgrund av att utnyttjandet av biobränslen inte leder till ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären, är en ökad biobränsleanvändning av central betydelse för omställningen och förnyelsen av energisystemet.
Som redovisats inledningsvis skall Energikommissionen särskilt studera de pågående stöden inom biobränsleområdet vad gäller bl.a. deras påverkan på teknikutvecklingen inom området. Stödformernas effektivitet skall också bedömas i jämförelse med andra styrmedel.
Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena om användningen av biobränsle.
I fråga om yrkandena i motion 1994/95:N434 (mp) om helträdsuttag och odling av energigrödor på åkermark hänvisar utskottet till behandlingen av dessa frågor i jordbruksutskottet, till vars beredningsområde dessa frågor hör.
Biogas
I motion 1994/95:N425 (v) begärs även förslag om hur användningen av biogas skall kunna utvecklas. En sådan ökad användning skulle leda till mindre utsläpp av växthusgaser samtidigt som organiskt avfall kan nyttiggöras, påpekar motionärerna.
Biomassa kan förgasas antingen termiskt eller genom mikrobiologisk nedbrytning under syrefria förhållanden. Det är endast produkten i den senare processen som brukar benämnas biogas. Sådan gas består huvudsakligen av metan och till viss del av koldioxid. Som råvara används biomassa som har högt vatteninnehåll, t.ex. vissa energigrödor och den våta fraktionen av sorterat avfall. Gasen kan användas till värmeproduktion men också som motorbränsle.
Stöd till forskning och utveckling av biogas lämnas från energiforskningsprogrammet och från Energiteknikfonden. Härutöver har stöd utgått till ett stort antal rötgas/deponianläggningar från medlen för främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion.
Med åberopande av dessa stödinsatser avslog riksdagen våren 1994 på förslag av utskottet (bet. 1993/94:NU17) en motion av ungefär samma innebörd som den nu aktuella.
Med samma motivering avstyrker utskottet det här berörda yrkandet i motion 1994/95:N425 (v).
Naturgas
Ett yrkande i motion 1994/95:N421 (c) tar sikte på ett initiativ av riksdagen beträffande planerna på ett nordiskt naturgassamarbete. Enligt dessa planer skall naturgas överföras från Norge via Sverige till Finland och eventuellt vidare till Baltikum. Enligt motionärerna bör Sverige ta vara på möjligheten att få tillgång till naturgas, inte för att ge naturgasen en roll som alternativ till biobränslebaserad elkraft utan för att utnyttja den som ett komplement till det övriga energiförsörjningssystemet.
Energikommissionen skall, som redovisats i det föregående, särskilt bedöma förutsättningarna för ett framtida utnyttjande i Sverige av naturgas i bl.a. kraft- och kraftvärmeproduktion samt behovet av statliga åtgärder på området. Samtidigt skall kommissionen studera de effekter för bl.a. biobränslemarknaden som en utbyggnad av naturgasdistributionen kan ge upphov till.
Frågor kring naturgasens framtida roll i den svenska energiförsörjningen kommer sålunda att behandlas av Energikommissionen. Med hänsyn härtill anser utskottet att det berörda yrkandet i motion 1994/95:N421 (c) inte bör föranleda något initiativ av riksdagen; det avstyrks alltså.
Torv
Torv är en inhemsk, rikt förekommande, naturlig och förnyelsebar energiråvara, sägs det i motion 1994/95:N440 (s). Där erinras vidare om tidigare diskussioner om torvens klimateffekter. Med ett begränsat torvuttag och med krav på återplantering av skog skapas emellertid, anser motionärerna, tillräckliga säkerheter för att torven inte skall bidra negativt till den s.k. växthuseffekten. Torvens roll i det svenska energisystemet bör därför tydliggöras, anför motionärerna och föreslår ett uttalande av riksdagen i saken.
Torv är en organisk jordart bildad av huvudsakligen förmultnade växtdelar. Återbildningen av torv sker långsamt. Sedan länge pågår en debatt om i vilken utsträckning som torven skall ses som en förnybar resurs och om klimateffekterna vid brytning resp. förbränning av torv genom utsläpp av växthusgaser. Torvbränslen används främst i kraftvärme- och fjärrvärmeproduktion. Av den totala energitillförseln år 1993 om ca 440 TWh var ca 3 TWh baserade på torv.
Biobränslekommissionen påpekade i sitt slutbetänkande Biobränslen för framtiden (SOU 1992:90) att potentialen för produktion av torv är mycket stor, även om hänsyn tas till gällande miljömässiga och tekniska restriktioner. Kommissionen satte som en rimlig övre gräns för uttaget av torv en kvantitet motsvarande den årliga nybildningen, som beräknades till 12--25 TWh netto. Därvid bortsågs dock från förhållandet att klimatpolitiska hänsynstaganden kan komma att utgöra en restriktion i framtiden. Kommissionen konstaterade att det inte fanns tillräcklig vetenskaplig grund för att ta slutlig ställning i frågan om torvens klimateffekter i olika tidsperspektiv.
Enligt utskottets uppfattning saknas det skäl för riksdagen att nu göra något uttalande om torvens roll i energisystemet. Motion 1994/95:N440 (s) avstyrks således.
Försörjningsberedskap
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 135) framläggs två förslag om anslag till beredskapsåtgärder inom energiområdet.
Till anslaget Handlingsberedskap (tidigare benämnt Beredskapslagring och industriella åtgärder) föreslås riksdagen för nästa budgetår anvisa ca 41,5 miljoner kronor. Anslaget disponeras för åtgärder med syfte att vidmakthålla och vidareutveckla handlingsberedskapen för att möta störningar i energiförsörjningen i kriser och krig. Vidare föreslår regeringen att ca 66 miljoner kronor skall anslås för beredskapsåtgärder på elområdet; medlen skall tas upp på anslaget Åtgärder inom elförsörjningen.
De två här aktuella förslagen om anslag tillstyrks av utskottet.
Statens oljelager inrättades den 1 juli 1994 med uppgift att förvalta statens civila beredskapslager av olja för krigssituationer. Enligt riksdagens beslut (prop. 1993/94:141, bet. NU19) skall Statens oljelager under en femårsperiod -- fram till utgången av år 1999 -- genomföra en avveckling av de statliga lagren. I stället skall lager byggas upp i näringslivet under en treårsperiod med början den 1 juli 1996.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 137) föreslås nu anslag om ca 111 miljoner kronor resp. ca 235 miljoner kronor för myndighetens förvaltningskostnader resp. kapitalkostnader. Vidare begärs att regeringen skall bemyndigas att besluta om försäljning av statliga oljelagringsanläggningar som inte längre behövs för statlig lagring av olja. Det begärda försäljningsbemyndigandet avser hela perioden för avvecklingen av statens aktuella oljelager, dvs. t.o.m. år 1999. Kostnader för sanering, miljösäkring och efterskydd av berörda lagringsanläggningar skall enligt ett ytterligare förslag få täckas med inkomster från försäljning av anläggningarna eller, om dessa inkomster inte förslår, med inkomster från oljeförsäljningar. Svårigheterna att i förväg beräkna och budgetera kostnaderna för miljöåtgärder vid anläggningarna motiverar enligt regeringen att försäljningsinkomsterna redovisas netto på statsbudgeten.
Utskottet finner inte anledning till någon erinran mot regeringens olika förslag beträffande Statens oljelager och tillstyrker sålunda dessa.
Vissa övriga anslag
Utskottet behandlar slutligen två förslag i budgetpropositionen (bil. 13 s. 141 och s. 149) om formella anslag på 1 000 kr.
Det första anslaget disponeras för täckande av förluster med anledning av lånegarantier inom energiområdet. De berörda lånegarantierna har lämnats enligt olika förordningar, bl.a. förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. I propositionen meddelas att under budgetåret 1993/94 har förluster om ca 820 000 kr uppkommit till följd av infriade garantier enligt nyssnämnda förordning.
Det andra förslaget avser stöd till energieffektiviseringar i Östeuropa. För innevarande budgetår har under detta anslag anvisats 87,5 miljoner kronor för stöd till åtgärder för energieffektiviseringar i Baltikum och Östeuropa. Stöd får lämnas till beställare i mottagarländerna genom lån till energieffektiv teknik för distribution och användning samt till introduktion av förnybara energislag i dessa länder. En mindre del av medelsramen för stödprogrammet kan lämnas i form av bidrag. Medel som återförs till anslaget skall användas för finansiering av åtgärder inom programmet. Enligt regeringen bör programmet under nästa budgetår drivas vidare på basis av innestående medel och medel som återbetalas från tidigare beviljade lån. För budgetåret 1995/96 föreslås därför endast ett formellt anslag om 1 000 kr.
Utskottet tillstyrker även de två nu aktuella förslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
Riktlinjer för energipolitiken
1. beträffande omställningen av energisystemet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkande 1, 1994/95:N407 yrkandena 1, 2 och 7, 1994/95:N421 yrkandena 1, 2, 10 och 12, 1994/95:N432 yrkandena 3, 5 och 6, 1994/95:N434 yrkandena 5, 9, 13--15, 18, 19, 24, 36, 39 och 40, 1994/95:N444, 1994/95:N450 yrkande 5, 1994/95:N452 yrkande 10 och 1994/95:A470 yrkande 4,
2. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 1998 att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N434 yrkandena 1, 22 och 23 och 1994/95:N452 yrkandena 2 och 11, res. 1 (mp)
3. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2005 att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkande 2, res. 2 (mp) - villk. res. 1
4. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkande 2, 1994/95:N419, 1994/95:N432 yrkande 4 och 1994/95:N434 yrkandena 3 och 4, res. 3 (c, v, mp) - villk. res. 1 och 2
Övriga kärnkraftsfrågor
5. beträffande driftstillstånd för Ringhals 2 att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N417, 1994/95:N434 yrkande 20 och 1994/95:N442 yrkandena 1, 2, 4 och 5, res. 4 (c, v) - motiv. - villk. res. 3 res. 5 (mp)
6. beträffande vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N434 yrkande 21, 1994/95:N441 yrkandena 1--12, 1994/95:N442 yrkandena 3 och 6--9 och 1994/95:N452 yrkandena 1, 3, 5 och 6, res. 6 (c, v) - motiv. - villk. res. 3 res. 7 (mp) - villk. res. 1, 2 eller 3
7. beträffande förbudet mot vissa förberedande åtgärder att riksdagen avslår motion 1994/95:N436,
8. beträffande export av kärnkraftsteknologi att riksdagen avslår motion 1994/95:N432 yrkande 9, res. 8 (v, mp)
9. beträffande besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 15 littera B i denna del godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 inom området kärnsäkerhet som anges i propositionen,
10. beträffande Statens kärnkraftinspektion att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 15 punkterna B 2 och B 3 för budgetåret 1995/96 under fjortonde huvudtiteln anvisar a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader ett ramanslag på 91 583 000 kr, b) till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ett ramanslag på 95 939 000 kr,
11. beträffande visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 15 punkt B 4 till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1995/96 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 20 240 000 kr,
12. beträffande IAEA:s roll att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N402 och 1994/95:N432 yrkande 8, res. 9 (v, mp)
13. beträffande global avveckling av kärnkraften att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkande 25, res. 10 (v, mp)
14. beträffande kärnkraftsreaktorer i Östeuropa att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkande 26, res. 11 (v, mp)
15. beträffande ITER-projektet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N413 och 1994/95:N427, res. 12 (mp)
Elmarknadsfrågor
16. beträffande verksamheten vid Svenska kraftnät att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 littera E momenten 1--5 a) godkänner investerings- och finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1995--1997 i enlighet med vad som anges i propositionen, b) godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit under budgetåret 1995/96 får uppta riksgäldslån om högst 100 000 000 kr, c) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 teckna borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 000 000 kr, d) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr, e) bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät rätt att bilda bolag, med ett aktiekapital om högst 10 000 000 kr, inom samma beloppsram som regeringen medger att bolaget självt får förvärva eller avyttra aktier,
17. beträffande omstrukturering av Vattenfall AB att riksdagen avslår motion 1994/95:N405, res. 13 (m) - motiv. res. 14 (mp)
18. beträffande täckande av eventuella förluster att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 10 till Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
19. beträffande statens borgensåtagande inom energiområdet m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:N411, res. 15 (mp)
20. beträffande vattenkraftverk att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N409, 1994/95:N434 yrkande 27 och 1994/95:N439,
Forskning inom energiområdet
21. beträffande energiforskning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 9 a) till Energiforskning för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 310 100 000 kr, b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden på högst 110 000 000 kr för budgetåret 1997, högst 70 000 000 kr för budgetåret 1998, högst 50 000 000 kr för budgetåret 1999 samt högst 30 000 000 kr för budgetåret 2000, res. 16 (v, mp) - motiv
22. beträffande anslaget till bioenergiforskning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 10 och med avslag på motionerna 1994/95:N435 yrkande 3 och 1994/95:N449 a) till Bioenergiforskning för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 88 900 000 kr, b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden på högst 35 000 000 kr för budgetåret 1997, högst 25 000 000 kr för budgetåret 1998, högst 20 000 000 kr för budgetåret 1999, högst 15 000 000 kr för budgetåret 2000 samt högst 10 000 000 kr för budgetåret 2001,
23. beträffande investeringsbidrag för övergång till nya vedpannor att riksdagen avslår motion 1994/95:N435 yrkande 2,
24. beträffande utveckling av ny teknik för etanolframställning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk683 yrkande 4 och 1994/95:N269 yrkande 2,
25. beträffande vätgas att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N237 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N425 yrkande 6 och 1994/95:N434 yrkandena 34 och 35, res. 17 (v, mp)
26. beträffande biogaskombianläggning i Borås att riksdagen avslår motion 1994/95:N429,
27. beträffande energicentrum i Norduppland att riksdagen avslår motion 1994/95:N448,
Utveckling och introduktion av ny energiteknik
28. beträffande kraftvärmeproduktion med biobränslen att riksdagen avslår motion 1994/95:N425 yrkande 3 i denna del, res. 18 (v)
29. beträffande inrättande av en vindkraftsmyndighet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N443 och 1994/95:A416 yrkande 2,
30. beträffande utvecklingen av vindkraft att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N404, 1994/95:N421 yrkande 4, 1994/95:N425 yrkande 4, 1994/95:N434 yrkande 33 och 1994/95:N437, res. 19 (c, fp, v, mp)
31. beträffande solvärme att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N270 yrkande 9, 1994/95:N421 yrkande 7, 1994/95:N434 yrkande 29, 1994/95:N438 i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del, res. 20 (c, v) res. 21 (mp)
32. beträffande insatser för ny energiteknik att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 7 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 8, 1994/95:N425 yrkande 3 i denna del, 1994/95:N438 i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 345 000 000 kr, res. 22 (c) - villk. res. 20 res. 23 (v) - villk. res. 18 och 20 res. 24 (mp) - villk. res. 21
33. beträffande Energiteknikfonden att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 8 till Bidrag till Energiteknikfonden för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 72 000 000 kr,
34. beträffande energiförnyelsefond att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N414, 1994/95:N416 och 1994/95:N421 yrkande 11, res. 25 (c, v, mp)
35. beträffande investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N415 och 1994/95:N418, res. 26 (c, v, mp) - motiv. - villk. res. 25 res. 27 (fp)
Effektivare energianvändning
36. beträffande åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. att riksdagen a) med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 6 till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 130 000 000 kr, b) avslår motionerna 1994/95:Jo641 yrkande 19, 1994/95:N403 yrkande 7, 1994/95:N421 yrkande 8, 1994/95:N424, 1994/95:N425 yrkande 1, 1994/95:N432 yrkande 2, 1994/95:N434 yrkandena 6--8, 10--12 och 38 och 1994/95:N451 yrkande 3, res. 28 (v, mp) res. 29 (c)
37. beträffande energinormer m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkandena 9--11 och 1994/95:N451 yrkandena 6, 9 och 10,
38. beträffande satsningar i u-länderna att riksdagen avslår motion 1994/95:N403 yrkande 15,
39. beträffande internationella initiativ att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkandena 16 och 17,
Bränsleförsörjning
40. beträffande användningen av biobränslen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N406, 1994/95:N421 yrkande 3, 1994/95:N425 yrkande 2, 1994/95:N433 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:N434 yrkandena 30--32 och 37, res. 30 (c, v, mp)
41. beträffande biogas att riksdagen avslår motion 1994/95:N425 yrkande 5, res. 31 (v, mp)
42. beträffande naturgas att riksdagen avslår motion 1994/95:N421 yrkande 9, res. 32 (v)
43. beträffande torv att riksdagen avslår motion 1994/95:N440,
Försörjningsberedskap
44. beträffande anslag till beredskapsåtgärder att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkterna E 1 och E 2 för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar a) till Handlingsberedskap ett reservationsanslag på 41 466 000 kr, b) till Åtgärder inom elförsörjningen ett reservationsanslag på 66 372 000 kr,
45. beträffande Statens oljelager att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkterna E 3 och E 4 a) bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten tillhörig fast egendom under Statens oljelagers förvaltning i enlighet med vad som anges i propositionen, b) godkänner de riktlinjer för finansiering av kostnader vid avveckling av statliga oljelagringsanläggningar som anges i propositionen, c) till Statens oljelager: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 110 900 000 kr, d) till Statens oljelager: Kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 235 490 000 kr,
Vissa övriga anslag
46. beträffande förluster med anledning av lånegarantier inom energiområdet att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 5 till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
47. beträffande stöd till energieffektiviseringar i Östeuropa att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 11 till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
Stockholm den 6 april 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Lars G Linder (s) och Torsten Gavelin (fp).
Reservationer
1. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 1998 (mom. 2)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "sådan lagstiftning" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1994/95:N434 (mp) har riskerna med kärnkraften visat sig vara alltför stora -- såväl vid drift som vid gruvbrytning, anrikning och avfallshantering. Kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen är väldokumenterad. De äldsta reaktorerna i Sverige är ålderstigna och närmar sig nu gränsen för sin tekniska livslängd. Riskerna med materialutmattning, försprödning och sprickor ökar därmed kraftigt.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i nämnda motion att det är möjligt att genomföra en kärnkraftsavveckling inom tre år utan otillbörliga konsekvenser. Under hösten 1993 stod fem -- och under en kortare period sex -- kärnkraftsreaktorer stilla. Sverige kunde ändå klara energiförsörjningen beroende på att vi, i likhet med Norge, har ett elöverskott. Överföringsförmågan har byggts ut, vilket underlättar en snabbavveckling.
En avveckling av kärnkraften under tre år kommer att medföra en snabb omställning av trafik- och energipolitiken för att hålla nere koldioxidutsläppen m.m. Detta kräver en politisk enighet och satsning på dessa områden. För att en avveckling av kärnkraften omgående skall kunna påbörjas och för att motverka kortsiktiga ekonomiska intressen måste vidare, i enlighet med vad som sägs i motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp), samtliga kärnkraftverk överföras i statlig ägo. En avveckling på tre år innebär också att regeringens tidigare löften om att avvecklingen skulle inledas år 1995 uppfylls. Enligt utskottets mening bör regeringen anmodas att under hösten 1995 återkomma till riksdagen med förslag om sådan ändring i kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer förbjuds efter den 31 december 1998. Regeringen bör också lägga fram erforderliga förslag för överföring av samtliga reaktorer i statlig ägo. Med det sagda tillstyrks de aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 1998 att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N434 yrkandena 1, 22 och 23 och 1994/95:N452 yrkandena 2 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2005 (mom. 3) Under förutsättning av avslag på reservation 1
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet avvisar" och slutar med "år 2005" bort ha följande lydelse:
Om inte riksdagen, som tidigare förordats, vill ställa sig bakom kravet på en treårig kärnkraftsavveckling till år 1998, anser utskottet att riksdagen hos regeringen bör begära en sådan ändring av kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer förbjuds efter den 31 december 2005. Riksdagen skulle därigenom bifalla det här berörda yrkandet i motion 1994/95:N434 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2005 att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N434 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (mom. 4) Under förutsättning av avslag på reservationerna 1 och 2
Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 25 med "I linje" och slutar på s. 26 med "och 1994/95:N403 (kds)" bort ha följande lydelse:
Det har nu gått 15 år sedan riksdagen år 1980, med utgångspunkt i resultatet från folkomröstningen, fattade beslut om att kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010. Trots att sålunda hälften av den utmätta perioden för kärnkraftsavvecklingen nu har passerat har ännu inga konkreta åtgärder vidtagits för att genomföra denna avveckling. Det är uppenbart, menar utskottet, att så länge beslutet om kärnkraftsavveckling endast grundas på ett riksdagsuttalande -- och inte på lagstiftning -- kommer inga sådana åtgärder att vidtas. Detta har också bekräftats av ledande företrädare för kraftindustrin men också av representanter från andra delar av näringslivet.
Mot denna bakgrund instämmer utskottet i kraven på lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 i motionerna 1994/95:N419 (c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N403 (kds). Som sägs i förstnämnda motion bör kärntekniklagen ändras så att tillstånd att driva en kärnkraftsreaktor kan återkallas om detta är ett led i genomförandet av riksdagens beslut om en avveckling av kärnkraften senast år 2010. Vidare bör en ändring i lagen genomföras av innebörd att nytt tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet inte får meddelas för tid som överstiger 25 år från det att reaktorn togs i kommersiell drift. Det bör även av lagen uttryckligen framgå att samtliga driftstillstånd skall ha återkallats senast den 31 december 2010.
Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag avseende ersättningsfrågor i samband med kärnkraftens avveckling.
Enligt utskottets mening bör regeringen lägga fram förslag till ändringar i kärntekniklagen i enlighet med det nu sagda. Förslagen bör framläggas i sådan tid att riksdagen under hösten 1995 kan fatta beslut om lagändringarna.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu anfört. Därigenom blir motionerna 1994/95:N419 (c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N403 (kds) helt eller väsentligen tillgodosedda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N403 yrkande 2, 1994/95:N419 och 1994/95:N434 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:N432 yrkande 4 och 1994/95:N434 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Driftstillstånd för Ringhals 2 (mom. 5, motiveringen) Under förutsättning av bifall till reservation 3
Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer (v) anser att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 1994/95:N442 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat förändringar i kärntekniklagen för att säkerställa en kärnkraftsavveckling senast år 2010. Bland begärda förändringar ingår en ändring i lagen av innebörd att nytt tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet inte skall få meddelas för tid som överstiger 25 år från det att reaktorn togs i kommersiell drift. För Ringhals 2 innebär denna lagändring att en eventuell förlängning av tillståndet kan meddelas endast för en period av ca 5 år (till år 2000).
Enligt utskottets mening får en förlängning av driftstillståndet för Ringhals 2 meddelas endast under förutsättning att någon annan reaktor stängs av under innevarande mandatperiod. Dock gäller, som redan nämnts, att en sådan förlängning får omfatta en tid av högst 5 år.
Med det nu sagda som bakgrund avstyrks här berörda yrkanden i motionerna 1994/95:N417 (s), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N442 (mp).
5. Driftstillstånd för Ringhals 2 (mom. 5)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 1994/95:N442 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den oro som framförs i motion 1994/95:N442 (mp) med anledning av de många incidenter som inträffat vid kärnkraftsreaktorerna i Ringhals. Krångel med styrstavar, ånggeneratorbyten, bränsle- och ventilproblem talar för att driften bör stoppas och att det i stället bör satsas på energieffektivisering och förnybara bränslen.
Utskottet anser därför -- i likhet med vad som anförs i motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N442 (mp) -- att Ringhals 2 bör tas ur drift den 31 december 1995. Regeringen bör under hösten 1995 för riksdagen lägga fram erforderliga förslag som möjliggör en sådan nedläggning av driften i Ringhals 2.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande driftstillstånd för Ringhals 2 att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N434 yrkande 20 och 1994/95:N442 yrkandena 1, 2, 4 och 5 och med anledning av motion 1994/95:N417 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (mom. 6, motiveringen) Under förutsättning av bifall till reservation 3
Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer (v) anser att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat ändringar i kärntekniklagen för att säkerställa en kärnkraftsavveckling senast år 2010. Så snart begärda lagändringar har trätt i kraft bör regeringen med stöd av dessa pröva driften vid samtliga kärnkraftsreaktorer. Något skäl för riksdagen att nu ta ställning i berörda frågor -- utöver vad som har gjorts i det föregående -- finns inte enligt utskottets uppfattning. Samtliga här berörda motionsyrkanden avstyrks därför.
7. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (mom. 6) Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 2 eller 3
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Oskarshamn 1 har varit ur drift sedan den 26 augusti 1992 för översyn och genomgår numera en helrenovering, det s.k. Fenixprojektet. Detta har hittills kostat ca 2,5 miljarder kronor, inkl. kostnader för stilleståndet. Oskarshamn 1 blir om två år 25 år och är Sveriges äldsta kärnkraftsreaktor. Utskottet har i det föregående förordat ändringar i kärntekniklagen för att säkerställa kärnkraftsavvecklingen. Enligt utskottets uppfattning och med bifall till de aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp) bör regeringen så snart begärda lagändringar har trätt i kraft med stöd av dessa återkalla tillståndet för Oskarshamn 1.
Utskottet tillstyrker också de yrkanden som framförs i motionerna 1994/95:N441 (mp), 1994/95:N442 (mp) och 1994/95:N452 (mp) om att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som i nämnda motioner anförs om den bristande säkerheten vid de svenska kärnkraftsreaktorerna, om de förhöjda stråldoserna, om de många incidenterna och om behovet av ytterligare säkerhetsåtgärder. Vidare ansluter sig utskottet till de bedömningar som görs i motionerna 1994/95:N441 (mp) och 1994/95:N442 (mp) angående det olämpliga i, framför allt från evakueringssynpunkt, att kärnkraftverken i Ringhals och Barsebäck är belägna i närheten av tätbefolkade regioner -- Göteborg resp. Malmö/Köpenhamn. Utskottet biträder också den uppfattning som framförs i motion 1994/95:N441 (mp) om att ekonomiska intressen inte får gå före människors hälsa och miljö och att det utländska ägandet av svenska kärnkraftverk är ett hot mot kärnkraftsavvecklingen.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N434 yrkande 21, 1994/95:N441 yrkandena 1--12, 1994/95:N442 yrkandena 3 och 6--9 och 1994/95:N452 yrkandena 1, 3, 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Export av kärnkraftsteknologi (mom. 8)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motion 1994/95:N432 (v)" bort ha följande lydelse:
För närvarande avvecklas och skrotas kärnvapen i Europa. Såsom anförs i motion 1994/95:N432 (v) bör detta arbete sammankopplas med avveckling av kärnkraft så att avvecklings- och destruktionstekniken kan utvecklas. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund yrkandet i nyssnämnda motion om att export av kärnkraftsteknologi skall förbjudas. Regeringen bör lägga fram förslag härom.
dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande export av kärnkraftsteknologi att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N432 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. IAEA:s roll (mom. 12)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som i detta sammanhang framförs i motionerna 1994/95:N432 (v) och 1994/95:N402 (mp) om att Sverige måste ta nya initiativ för att ändra inriktningen av IAEA:s verksamhet till att avse en global avveckling av kärnkraften. Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad utskottet här har anfört och därigenom bifalla här aktuella yrkanden i de två nämnda motionerna.
dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande IAEA:s roll att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N402 och 1994/95:N432 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Global avveckling av kärnkraften (mom. 13)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N434 (mp) anser utskottet att Sverige bör ta kraftfulla initiativ för en global avveckling av kärnkraften och till internationella konventioner för transporter av kärnavfall. Utskottet tillstyrker därmed det aktuella yrkandet i motion 1994/95:N434 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande global avveckling av kärnkraften att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N434 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Kärnkraftsreaktorer i Östeuropa (mom. 14)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i motion 1994/95:N434 (mp) om att Sverige bör erbjuda ekonomisk hjälp för att montera ned kärnreaktorer i vårt östra närområde. Regeringen bör lägga fram förslag härom för riksdagen. Med detta tillstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion 1994/95:N434 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande kärnkraftsreaktorer i Östeuropa att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N434 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. ITER-projektet (mom. 15)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "ITER-projektet är" och slutar med "och 1994/95:N413 (mp)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning vore det ödesdigert att nu satsa på ITER-projektet, som är ett komplext och storskaligt projekt som genererar ytterligare högaktivt avfall. En plan för avfallshanteringen och en miljökonsekvensbeskrivning måste upprättas innan ett klartecken för ITER-projektet kan ges. Därefter måste, anser utskottet, ärendet underställas riksdagens prövning. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1994/95:N413 (mp) och avstyrker motion 1994/95:N427 (s).
dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande ITER-projektet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N413 och med avslag på motion 1994/95:N427 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Omstrukturering av Vattenfall AB (mom. 17, motiveringen)
Per Westerberg, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola Karlsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna motion" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör frågan om en försäljning av Vattenfall AB sättas in i annat perspektiv än vad som görs i motion 1994/95:N405 (mp). Som anförs i motion 1994/95:N298 (m) behöver Vattenfall tillföras nytt riskkapital för offensiva satsningar runt Östersjön och i Sverige. Som tidigare nämnts kommer sistnämnda motion att behandlas under hösten 1995 tillsammans med förslag och övriga motioner om förvaltningen av företag med statligt ägande. Med det sagda avstyrks motion 1994/95:N405 (mp).
14. Omstrukturering av Vattenfall AB (mom. 17)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna motion" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör en snabb omstrukturering ske av Vattenfall AB i enlighet med vad som anförs i motion 1994/95:N405 (mp). Det innebär att vattenkraftverk och fossila värmekraftverk säljs till landstingen, att kärnkraftverken samordnas i ett separat affärsverk under Näringsdepartementet och att detaljdistribution och fjärrvärmeverksamhet säljs ut till lokala distributörer, t.ex. kommunala energiverk. De medel som tillförs staten genom den partiella utförsäljning av Vattenfall som föreslås i motionen, bör användas för investeringar i miljövänlig och energisnål teknik inom energi- och kommunikationsområdena, s.k. gröna investeringar. Med sådana investeringar kan tiotusentals arbeten skapas inom området förnybar energi. Regeringen bör lägga fram förslag i enlighet med vad som skisseras i nyssnämnda motion. Denna tillstyrks alltså av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande omstrukturering av Vattenfall AB att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N405 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Statens borgensåtagande inom energiområdet m.m. (mom. 19)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motion 1994/95:N411 (mp)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste riksdagen tillförsäkras ett starkt inflytande i Vattenfall AB:s verksamhet så länge bolaget kvarstår i statlig ägo. Riksdagen bör därför återta beslutanderätten från bolaget vad gäller rätten att teckna kontrakt och ingå avtal på energiområdet. Även om statens borgensåtagande i Vattenfall kommer att upphöra strax efter sekelskiftet, bör regeringen av riksdagen anmodas att göra en generell översyn av regelsystemen för statliga garantier på energiområdet i syfte att stimulera utvecklingen av alternativa energikällor och energibärare. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet de yrkanden som framförs i motion 1994/95:N411 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande statens borgensåtagande inom energiområdet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N411 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Energiforskning (mom. 21, motiveringen)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "andra finansiärer" bort ha utgått.
17. Vätgas (mom. 25)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Många forskare och tekniker har intygat att vätgasen har förutsättningar att bli en väsentlig energibärare i framtiden. Vätgasen har många fördelar: den är miljövänlig, flexibiliteten i användningen är stor, den är möjlig att lagra (även storskaligt), den kan transporteras på betryggande sätt etc.
Intresset för vätgasen som energibärare är stort i flera länder. I bl.a. Tyskland och Schweiz utförs ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete på området. För att inte Sverige skall komma på efterkälken i denna fråga anser utskottet, i linje med vad som föreslås i motionerna 1994/95:N425 (v), 1994/95:N237 (mp) och 1994/95:N434 (mp), att en utredning bör tillsättas med uppgift att kartlägga vätgasforskningens nuvarande läge och behovet av ytterligare stödinsatser på området. I detta uppdrag bör också ingå att studera tänkbara samarbetsprojekt i frågan med berörda u-länder.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Med ett sådant uttalande skulle nämnda motioner bli väsentligen tillgodosedda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande vätgas att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:N237 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N425 yrkande 6 och 1994/95:N434 yrkandena 34 och 35 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
18. Kraftvärmeproduktion med biobränslen (mom. 28)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Som framgått av den lämnade redovisningen är stödet för främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion nu intecknat, trots att det återstår mer än två år av den avsedda stödperioden. Det är sålunda uppenbart att det finns ett behov av ökade medel för att främja kraftvärmeproduktion med biobränslen. Utskottet instämmer därför i förslaget i motion 1994/95:N425 (v) om en fördubbling -- till 400 miljoner kronor -- av de medel som för nästa budgetår skall avsättas för nämnda ändamål.
dels att utskottets hemställan under moment 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande kraftvärmeproduktion med biobränslen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N425 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Utvecklingen av vindkraft (mom. 30)
Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v), Eva Goës (mp) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med "Riksdagen bör" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Vindkraften har två stora fördelar -- den är förnybar och den har endast en begränsad effekt på miljön. Enligt utskottets mening är det angeläget att incitamenten för en fortsatt utbyggnad av vindkraften stärks. Utskottet instämmer därför i vad som anförs i motionerna 1994/95:N421 (c), 1994/95:N425 (v) och 1994/95:N404 (m) om att investeringsbidrag också bör kunna utgå för vindkraftsanläggningar som har en effekt under 60 kW. Regeringen bör lägga fram förslag härom. I avvaktan på ett sådant förslag tillstyrks att riksdagen avsätter medel för stöd till vindkraften i enlighet med vad som redovisas i budgetpropositionen.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Med ett sådant uttalande skulle nyssnämnda motioner bli tillgodosedda i berörda delar. Det sagda ligger också i linje med vad som begärs i motion 1994/95:N434 (mp). Utskottet avstyrker däremot motion 1994/95:N437 (m).
dels att utskottets hemställan under moment 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande utvecklingen av vindkraft att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N404, 1994/95:N421 yrkande 4 och 1994/95:N425 yrkande 4, med anledning av motion 1994/95:N434 yrkande 33 och med avslag på motion 1994/95:N437 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Solvärme (mom. 31)
Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av solvärme" bort ha följande lydelse:
Som sägs i motionerna 1994/95:N438 (c) och 1994/95:Bo237 (v) och i övrigt i enlighet med vad som anförs i motion 1994/95:N421 (c) bör 45 miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller totalt 50 miljoner kronor, anvisas till investeringsstödet avseende solvärmeanläggningar i bostäder. Intresset för detta stöd är stort, och det är väsentligt -- menar utskottet -- att fortsatta investeringar i denna miljövänliga energiform främjas.
Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här har anfört och därmed tillgodose nu berörda motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande solvärme att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N421 yrkande 7, 1994/95:N438 i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:N270 yrkande 9 och 1994/95:N434 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
21. Solvärme (mom. 31)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av solvärme" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör riksdagen, såsom föreslås i motion 1994/95:N270 (mp) och i enlighet med vad som sägs i motion 1994/95:N434 (mp), anvisa 25 miljoner kronor till investeringsstödet avseende solvärmeanläggningar i bostäder. Intresset för detta stöd är stort, och det är väsentligt -- menar utskottet -- att fortsatta investeringar i denna miljövänliga energiform främjas.
Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här har anfört och därmed tillgodose nu berörda motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande solvärme att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N270 yrkande 9 och 1994/95:N434 yrkande 29 och med anledning av motionerna 1994/95:N421 yrkande 7, 1994/95:N438 i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
22. Insatser för ny energiteknik (mom. 32) Under förutsättning av bifall till reservation 20
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motioner avstyrks" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare anfört och i linje med vad som begärs i motionerna 1994/95:N438 (c) och 1994/95:Bo237 (v) bör riksdagen till anslaget Insatser för ny energiteknik anvisa 390 miljoner kronor. Jämfört med regeringens förslag innebär det en höjning med 45 miljoner kronor att tillföras investeringsstödet avseende solvärme.
dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande insatser för ny energiteknik att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 7, med bifall till motionerna 1994/95:N438 i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del, med anledning av motion 1994/95:N270 yrkande 8 och med avslag på motion 1994/95:N425 yrkande 3 i denna del till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 390 000 000 kr.
23. Insatser för ny energiteknik (mom. 32) Under förutsättning av bifall till reservationerna 18 och 20
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motioner avstyrks" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare anfört bör riksdagen till anslaget Insatser för ny energiteknik anvisa 590 miljoner kronor. Jämfört med regeringens förslag innebär det en höjning med 245 miljoner kronor, fördelat med 200 miljoner kronor för stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen och 45 miljoner kronor till investeringsstödet avseende solvärme. Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna 1994/95:N425 (v), 1994/95:Bo237 (v) och 1994/95:N438 (c) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande insatser för ny energiteknik att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 7, med bifall till motionerna 1994/95:N425 yrkande 3 i denna del, 1994/95:N438 i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del och med anledning av motion 1994/95:N270 yrkande 8 till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 590 000 000 kr.
24. Insatser för ny energiteknik (mom. 32) Under förutsättning av bifall till reservation 21
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motioner avstyrks" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet anfört och som begärs i motion 1994/95:N270 (mp) bör riksdagen till anslaget Insatser för ny energiteknik anvisa 365 miljoner kronor. Jämfört med regeringens förslag innebär det en höjning med 20 miljoner kronor att tillföras investeringsstödet avseende solvärme.
dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande insatser för ny energiteknik att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 7, med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 8, med anledning av motionerna 1994/95:N438 i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del och med avslag på motion 1994/95:N425 yrkande 3 i denna del till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 365 000 000 kr.
25. Energiförnyelsefond (mom. 34)
Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
De gällande energipolitiska stöden för främjande av omställningen av energisystemet löper ut vid utgången av nästa budgetår. Det finns därför skäl, menar utskottet, att redan nu överväga hur det fortsatta stödet till introduktion av förnybara energiformer skall vara utformat.
De förslag som framförs i här aktuella motioner om inrättande av en energiförnyelsefond finner utskottet tilltalande. Som föreslås i dessa motioner bör fonden byggas upp genom en skatt på främst kärnkraftsbaserad el. Intäkterna bör inte inordnas i statsbudgeten, utan fondens verksamhet och finansiering bör administreras vid sidan därav.
Fondens huvuduppgifter bör vara att genom bidrag stödja investeringar som syftar till energihushållning, effektivare energianvändning och alternativ energiproduktion, såsom bl.a. solenergianläggningar, vindkraftverk, mindre vattenkraftverk samt anläggningar för kraftvärmeproduktion baserade på biobränslen.
Enligt utskottets mening bör regeringen anmodas att i anslutning till beredningen av Energikommissionens slutbetänkande utarbeta förslag till riksdagen om en energiförnyelsefond med utgångspunkt i vad utskottet här har anfört. Motionerna 1994/95:N421 (c), 1994/95:N416 (c) och 1994/95:N414 (mp) skulle därmed bli väsentligen tillgodosedda, den förstnämnda såvitt här är i fråga.
dels att utskottets hemställan under moment 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande energiförnyelsefond att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:N414, 1994/95:N416 och 1994/95:N421 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
26. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar (mom. 35, motiveringen) Under förutsättning av bifall till reservation 25
Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med "Med erinran" och slutar med "och 1994/95:N415 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat att en energiförnyelsefond skall inrättas med uppgift bl.a. att främja investeringar i elproduktionsanläggningar baserade på förnybar energi. Från denna fond skall bidrag också utgå till investeringar i små elproduktionsanläggningar i enlighet med vad som begärs i de här aktuella motionerna. Något särskilt initiativ av riksdagen med anledning av dessa motioner är därför inte erforderligt, och de avstyrks följaktligen.
27. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar (mom. 35)
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med "Med erinran" och slutar med "och 1994/95:N415 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1994/95:N418 (c, fp) och 1994/95:N415 (v) om att det bör införas ett särskilt stöd till investeringar i små elproduktionsanläggningar. En inte oväsentlig del av det framtida tillskottet av el i Sverige kan erhållas från sådana anläggningar. För att främja denna tillförsel krävs dock någon form av investeringsstöd.
Enligt utskottets mening bör regeringen lägga fram förslag om ett sådant investeringsstöd för små elproduktionsanläggningar i enlighet med vad som begärs i de nyssnämnda motionerna. Dessa tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under moment 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N415 och 1994/95:N418 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
28. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (mom. 36)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Som sägs i motion 1994/95:N434 (mp) har Sveriges energipolitik hittills främst utgått från att tillförseln av energi till industrin, lokaler, hushåll och transporter skall öka. Denna ensidiga inriktning måste brytas. Nu krävs i stället ökad energieffektivisering och utveckling av teknik som utnyttjar energiinnehållet på ett bättre sätt. Varken kärnkraft eller användning av fossila bränslen är förenligt med ett hållbart samhälle baserat på solen som den främsta källan för vår energitillförsel.
I enlighet med förslag i nyssnämnda motion bör energipolitiken utformas med utgångspunkt i att energianvändningen skall minska med 2 % per år under de närmaste trettio åren. Endast med en sådan målsättning kommer det avgörande arbetet för ökad energieffektivisering att påbörjas.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad utskottet här har anfört. Därmed skulle motion 1994/95:N434 (mp) i nu aktuella delar bli väsentligen tillgodosedd. Det sagda ligger också delvis i linje med vad som i denna del anförs i motionerna 1994/95:Jo641 (c), 1994/95:N421 (c), 1994/95:N424 (s) och 1994/95:N425 (v). Regeringens förslag till anslag till programmet för effektivare energianvändning tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. att riksdagen a) (= utskottet), b) med bifall till motion 1994/95:N434 yrkandena 10--12 och 38, med anledning av motionerna 1994/95:Jo641 yrkande 19, 1994/95:N421 yrkande 8, 1994/95:N424, 1994/95:N425 yrkande 1, 1994/95:N434 yrkandena 6--8 och med avslag på motionerna 1994/95:N403 yrkande 7, 1994/95:N432 yrkande 2 och 1994/95:N451 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
29. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (mom. 36)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Hittillsvarande erfarenheter från insatserna inom ramen för programmet för effektivare energianvändning visar på att det finns en stor potential för energieffektivisering. Som sägs i motion 1994/95:Jo641 (c) innebär detta att arbetet med effektiviseringar måste prioriteras före utbyggnaden av ny kraftproduktion. I enlighet med förslaget i nyssnämnda motion och i anslutning till vad som anförs i motion 1994/95:N421 (c) bör riksdagen som en målsättning ange att minst 25 % av den nuvarande nivån på energianvändningen skall minskas fram till år 2000 genom olika energihushållningsåtgärder.
Med det anförda tillstyrker utskottet de aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:Jo641 (c) och 1994/95:N421 (c). Det sagda ligger delvis i linje med vad som sägs i motion 1994/95:N434 (mp). Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till Energikommissionens arbete. Utskottet tillstyrker slutligen förslaget om anslag till programmet för effektivare energianvändning.
dels att utskottets hemställan under moment 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. att riksdagen a) (= utskottet), b) med bifall till motionerna 1994/95:Jo641 yrkande 19 och 1994/95:N421 yrkande 8, med anledning av motion 1994/95:N434 yrkandena 11 och 12 och med avslag på motionerna 1994/95:N403 yrkande 7, 1994/95:N424, 1994/95:N425 yrkande 1, 1994/95:N432 yrkande 2, 1994/95:N434 yrkandena 6--8, 10 och 38 och 1994/95:N451 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
30. Användningen av biobränslen (mom. 40)
Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av biobränsle" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör regeringen nu anmodas att med utgångspunkt i Energikommissionens redovisning utarbeta förslag som främjar utvecklingen och användningen av biobränslen. Med ett sådant uttalande blir motionerna 1994/95:N421 (c), 1994/95:N425 (v) och 1994/95:N433 (c) helt eller delvis tillgodosedda såvitt här är i fråga. Det sagda ligger också väsentligen i linje med vad som i denna del anförs i motionerna 1994/95:N406 (s) och 1994/95:N434 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande användningen av biobränslen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N421 yrkande 3, 1994/95:N425 yrkande 2 och 1994/95:N433 yrkande 1, med anledning av motionerna 1994/95:N406, 1994/95:N433 yrkande 2 och 1994/95:N434 yrkandena 30 och 37 och med avslag på motion 1994/95:N434 yrkandena 31 och 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
31. Biogas (mom. 41)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med "Med samma" och slutar med "motion 1994/95:N425 (v)" bort ha följande lydelse:
Biogasproduktionen kan komma att spela en inte oväsentlig roll i den framtida energiförsörjningen, inte minst genom att den kan vara baserad på ett flertal olika insatsvaror såsom naturgödsel, hushållsavfall, särskilda grödor m.m. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att biogasproduktionen ges ett mer kraftfullt och mer konsekvent stöd. Riksdagen bör uttala sig till förmån för sådana satsningar och därigenom bifalla motion 1994/95:N425 (v) i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under moment 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande biogas att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N425 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
32. Naturgas (mom. 42)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med "Frågor kring" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Naturgas är det minst miljökrävande fossila bränslet. Vidare gäller att i alla elförsörjningssystem måste det finnas tillgång till reservkapacitet, som till väsentlig del måste baseras på fossila bränslen. Enligt utskottets mening är det därför naturligt att Sverige noga utreder förslaget om en naturgasledning från Norge. Som sägs i motion 1994/95:N421 (c) får dock naturgasen inte ses som ett alternativ till biobränslebaserad kraft utan endast som ett komplement.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ansluta sig till genom ett uttalande till regeringen. Av det sagda följer att utskottet tillstyrker motion 1994/95:N421 (c) i här behandlad del.
dels att utskottets hemställan under moment 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande naturgas att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N421 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Avregleringen av elmarknaden
Per Westerberg (m), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson (c), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds) och Torsten Gavelin (fp) anför:
Beslutet att i sista stund uppskjuta elmarknadsreformen var djupt olyckligt. Det åstadkom förvirring och praktiska problem i en situation när långsiktighet och klara spelregler är viktigare än någonsin. När Energikommissionens delbetänkande nu föreligger är det också lätt att konstatera att de socialdemokratiska farhågor som föranledde uppskovet var obefogade.
Energikommissionen underströk det angelägna i att beslut om ikraftträdande kan fattas under våren 1995. Ändå väljer regeringen nu att framlägga propositionen i sådan tid att riksdagen inte hinner behandla förslaget förrän under hösten 1995. Detta är enligt vår mening mycket otillfredsställande.
2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (mom. 4)
Göran Hägglund (kds) anför:
I detta betänkande behandlas en rad viktiga energipolitiska frågeställningar. Detta görs samtidigt som den av riksdagen beställda Energikommissionen är inne i ett avgörande skede. Inom några månader skall kommissionen avge sitt betänkande där dessa frågor prövas i ett större sammanhang. Kommissionens uppgift är att säkerställa omställningen av energiprogrammen innebärande en avveckling av kärnkraften.
Vi Kristdemokrater står sjävfallet fast vid vår energipolitik såsom den uttrycks i den energipolitiska motionen 1994/95:N403 (kds). Vi har dock vid behandlingen av detta betänkande haft inställningen att kommissionens förslag skall avvaktas innan beslut fattas. Kommissionen är viktig för att säkerställa ett underlag för beslut som innebär att verkliga förändringar och förbättringar av energipolitiken sker.
3. Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (mom. 7)
Per Westerberg (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m) och Torsten Gavelin (fp) anför:
I enlighet med vad företrädare för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna tidigare har anfört anser vi att 6 § i kärntekniklagen om förbud mot vissa förberedande åtgärder för att uppföra en kärnkraftsreaktor bör avskaffas. Vi menar att riksdagen inte nu bör ta något initiativ i frågan men förutsätter att Energikommissionen behandlar frågan som en del i de allmänna överväganden som skall göras vad gäller kärnkraften och i den översyn av kärntekniklagen som kommissionens förslag kommer att föranleda.
4. Omstrukturering av Vattenfall AB (mom. 17)
Lennart Beijer (v) anför:
Vänsterpartiet vill ha ett näringsliv med olika ägarformer, privat, kooperativt och samhällsägt. Statligt ägande är främst motiverat inom strategiska sektorer av näringslivet. Vattenfall AB bör förbli ett statligt företag mot bakgrund av sin strategiska betydelse i energipolitiken. Det är också av nationellt intresse att viktigare beslut om organisationen och verksamheten i Vattenfall underställs riksdagen för godkännande. Den kommande omställningen av energisystemet i Sverige med övergång till förnybara inhemska energislag och avveckling av kärnkraften förutsätter ett starkt samhällsinflytande över bolagets verksamhet.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Proposition 1994/95:100 bilaga 132
Proposition 1994/95:100 bilaga 154
Motionerna5
Utskottet14 Riktlinjer för energipolitiken14 Bakgrund14 Vissa energipolitiska beslut14 Energikommissionen17 Avreglering av elmarknaden18 Energirapport 199419 Inledning19 Energitillförsel och energianvändning20 Elproduktion och elanvändning20 Motionerna21 Vissa kompletterande uppgifter23 Utskottets ställningstagande24 Omställningen av energisystemet24 Lagstiftning om kärnkraftsavveckling25 Övriga kärnkraftsfrågor26 Driftstillstånd för Ringhals 226 Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt28 Förbudet mot vissa förberedande åtgärder29 Export av kärnkraftsteknologi30 Besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet30 Statens kärnkraftinspektion31 Vissa internationella frågor31 ITER-projektet33 Elmarknadsfrågor34 Verksamheten vid Svenska kraftnät34 Vattenfall AB35 Omstrukturering av Vattenfall AB35 Täckande av eventuella förluster, m.m.36 Vattenkraftverk38 Forskning inom energiområdet39 Energiforskning39 Bioenergiforskning m.m.40 Utveckling av ny teknik för etanolframställning m.m.41 Vätgas42 Vissa regionala frågor44 Utveckling och introduktion av ny energiteknik44 Inledning44 Kraftvärmeproduktion med biobränslen45 Vindkraft45 Solvärme46 Insatser för ny energiteknik47 Energiteknikfonden48 Energiförnyelsefond48 Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar49 Effektivare energianvändning49 Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m.49 Energinormer m.m.51 Vissa övriga frågor53 Bränsleförsörjning53 Biobränsle53 Användningen av biobränslen53 Biogas54 Naturgas55 Torv55 Försörjningsberedskap56 Vissa övriga anslag57 Hemställan57
Reservationer 1. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 1998 (mp)64 2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2005 (mp)65 3. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (c, v, mp)65 4. Driftstillstånd för Ringhals 2 (c, v)66 5. Driftstillstånd för Ringhals 2 (mp)67 6. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (c, v)67 7. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (mp)67 8. Export av kärnkraftsteknologi (v, mp)68 9. IAEA:s roll (v, mp)69 10. Global avveckling av kärnkraften (v, mp)69 11. Kärnkraftsreaktorer i Östeuropa (v, mp)69 12. ITER-projektet (mp)70 13. Omstrukturering av Vattenfall AB (m)70 14. Omstrukturering av Vattenfall AB (mp)71 15. Statens borgensåtagande inom energiområdet m.m. (mp)71 16. Energiforskning (v, mp)72 17. Vätgas (v, mp)72 18. Kraftvärmeproduktion med biobränslen (v)72 19. Utvecklingen av vindkraft (c, fp, v, mp)73 20. Solvärme (c, v)73 21. Solvärme (mp)74 22. Insatser för ny energiteknik (c)74 23. Insatser för ny energiteknik (v)75 24. Insatser för ny energiteknik (mp)76 25. Energiförnyelsefond (c, v, mp)76 26. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar (c, v, mp)77 27. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar (fp)77 28. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (v, mp)78 29. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (c)79 30. Användningen av biobränslen (c, v, mp)79 31. Biogas (v, mp)80 32. Naturgas (v)80
Särskilda yttranden 1. Avregleringen av elmarknaden (m, c, fp, kds)81 2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (kds)81 3. Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (m, fp)82 4. Omstrukturering av Vattenfall AB (v)82