Vissa beslut fattade av Internationella arbetskonferensen vid dess sjuttiofjärde möte (tionde sjöfartssessionen)

Betänkande 1989/90:TU4

Trafikutskottets betänkande
1989/90:TU4

Vissa beslut fattade
arbetskonferensen vid dess sjuttiofjärde
möte (tionde sjöfartssessionen)

1989/90

TU4

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslag i proposition 1988/89:122 att
riksdagen godkänner två konventioner, som utarbetats inom Internationella
arbetsorganisationen (ILO). Den ena konventionen gäller sjömäns
välfärd till sjöss och i hamn. Den andra gäller hälsoskydd och
sjukvård för sjömän.

Propositionen

I proposition 1988/89:122 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet)
riksdagen att godkänna

1. konventionen (nr 163) om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn,

2. konventionen (nr 164) om hälsoskydd och sjukvård för sjömän.
Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande

departementschefen i övrigt har anfört om de vid internationella
arbetskonferensens sjuttiofjärde möte antagna instrumenten.

Konventionerna i engelska originalversioner jämte översättningar till
svenska är som bilagor fogade till propositionen.

Av propositionen framgår att Internationella arbetskonferensen — Internationella
arbetsorganisationens (ILO) beslutande församling — år
1987 antog en konvention (nr 163) och en rekommendation (nr 173)
om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn, en konvention (nr 164) om
hälsoskydd och sjukvård för sjömän, en konvention (nr 165) om social
trygghet för sjömän samt en konvention (nr 166) och en rekommendation
(nr 174) om sjömäns hemresa. Sverige, som är medlem av ILO
genom sin anslutning till Nationernas förbund år 1920, var företrätt
vid konferensen av en delegation som röstade för att de nämnda
konventionerna och rekommendationerna skulle antas.

Konventionen (nr 163) om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn
anger de huvudprinciper och målsättningar som bör vara vägledande
för sjöfartsnationernas insatser vad gäller kultur- och fritidsservice för

Utskottet

1 Riksdagen 1989/90.15 sami. Nr 4

sjömän. Föredragande departementschefen framhåller att Sverige — genom
handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) — upprätthåller en
välfärdsverksamhet som står i överensstämmelse med föreskrifterna i
konventionen. En svensk ratifikation kräver därför inte någon ändrad
lagstiftning. Han förordar att Sverige ratificerar konventionen så snart
som möjligt för att därmed bekräfta internationellt att man här i
landet tillmäter välfärdsfrågor för sjömän stor vikt. Anvisningarna i
rekommendationen (nr 173) om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn
uppfylls enligt departementschefen bl.a. av de åtgärder som HKF
svarar för. Rekommendationen föranleder därför inga särskilda åtgärder
från Sveriges sida.

Konventionen (nr 164) om hälsoskydd och sjukvård för sjömän
gäller alla sjögående handelsfartyg i såväl offentlig som privat ägo. 1
konventionen krävs bl.a. att redare skall göras ansvariga för att fartygets
sanitära och hygieniska förhållanden är tillfredsställande. Medlemsstaterna
skall säkerställa att åtgärder vidtas för att garantera att
sjömän åtnjuter samma hälso- och sjukvårdsförmåner som andra arbetstagare.
Varje fartyg skall medföra skeppsapotek och av behörig
myndighet godkänd sjukvårdshandledning. Behörig myndighet skall
även se till att medicinsk rådgivning via radio är tillgänglig dygnet runt
för alla fartyg. Fartyg med minst 100 sjömän på internationella resor
av mer än tre dygns varaktighet skall medföra en läkare. Övriga fartyg
skall ha särskilt utsedd sjukvårdsutbildad personal. Fartyg skall, när det
är praktiskt möjligt, ge all möjlig medicinsk assistans åt andra fartyg
som begär det.

Departementschefen framhåller att inga ändringar i svenska lagar är
nödvändiga för att Sverige skall kunna anses uppfylla konventionens
krav. Däremot krävs ändringar i författningar av lägre rang än lag samt
vissa andra åtgärder. Departementschefen förordar att Sverige ratificerar
konventionen. Ett svenskt ratifikationsinstrument beräknas kunna
deponeras hos ILO i början av år 1990. Om så sker väntas konventionen
bli bindande för Sverige ett år senare. De författningsändringar
och andra åtgärder som krävs bedöms kunna genomföras före den 1
januari 1991.

Kraven i konventionen (nr 165) om social trygghet för sjömän och
konventionen (nr 166) om sjömäns hemresa avviker — framhåller
departementschefen — i flera väsentliga hänseenden från den ordning
som gäller i Sverige. En svensk ratifikation av konventionerna är
därför inte möjlig utan ändringar i lagstiftningen, främst sjömanslagen
(1973:282). Dessa ändringar är enligt departementschefen så omfattande
att de bör göras först efter en samlad översyn av sjömanslagen. Han
har för avsikt att ta initiativ till en sådan översyn. Innan slutlig
ställning tas till de båda konventionerna bör rekommendationen nr
174, som kompletterar konventionen (nr 166) om sjömäns hemresa i
visst hänseende, inte föranleda någon särskild åtgärd.

Vad föredragande departementschefen sålunda anfört har inte givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker
förslagen i propositionen.

1989/90:TU4

Hemställan

1989/90:TU4

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner konventionen (nr 163) om sjömäns
välfärd till sjöss och i hamn,

2. att riksdagen godkänner konventionen (nr 164) om hälsoskydd
och sjukvård för sjömän,

3. att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen i
övrigt anförts om de vid internationella arbetskonferensens sjuttiofjärde
möte antagna instrumenten.

Stockholm den 7 november 1989

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s),
Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s),
Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove
Sundström (s), Hugo Bergdahl (fp), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson
(mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m)
och Karin Starrin (c).