Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område
Betänkande 1993/94:UU14
Utrikesutskottets betänkande
1993/94:UU14
Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område (prop. 1993/94:100 bil. 4)
Innehåll
1993/94 UU14
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens framställning i proposition 1993/94:100 bilaga 4 avseende anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesförvaltningen m.m.), anslagen B 1--B 5 och B 8--B 10 under littera B (Bidrag till vissa internationella organisationer), anslagen D 1 (SI) och D 2 under littera D (Information om Sverige i utlandet m.m.), anslagen E 4--E 6 (Utrikeshandel och exportfrämjande) samt littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte de motioner som väckts i anslutning till dessa delar av propositionen.
Regeringen föreslår att totalt 3 247 995 000 kr anvisas till ovan nämnda anslag budgetåret 1994/95.
I betänkandet godkänner utskottet regeringens förslag till medelsramar för de olika anslagen och anslagsposterna. Utskottet godkänner vidare de riktlinjer som regeringen föreslår för användningen av anslagen samt tar ställning till olika motionsyrkanden avseende principer och riktlinjer gällande medelsanvändningen.
Till betänkandet har fogats 4 reservationer. Socialdemokraterna har avgett två reservationer, om bidrag till vissa internationella organisationer samt beträffande anslaget för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Ny demokrati har avgett två reservationer om bl.a. utrikesförvaltningen. Vänsterpartiet har avgett meningsyttring.
TREDJE HUVUDTITELN
Regeringen framlägger i proposition 1993/94:100 bilaga 4 (Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A (1--7), B (1--5 och 8--10), D (1 (SI)--2), E (4--6) och F (1--6):
1993/94:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 564 784 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 15 500 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 666 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 10 211 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 9 680 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 199 206 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 30 222 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 22 573 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 113 850 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 964 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 9 vari yrkas att riksdagen till Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 836 294 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 B 10 vari yrkas att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 32 894 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 D 1 (SI) vari yrkas att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 60 264 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 13 754 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 084 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 E 5 vari yrkas att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 2 500 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till Medel för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 11 500 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 2 511 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 3 vari yrkas att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 21 850 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 4 vari yrkas att riksdagen till Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 12 259 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 5 vari yrkas att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 10 340 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 F 6 vari yrkas att riksdagen till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 3 588 000 kr.
Motionerna
1993/94:U301 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgat nordiskt samarbete både lokalmässigt och personellt på utrikesförvaltningens verksamhetsområde, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett närmare lokal- och personalmässigt samarbete i det internationella arbetet inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde.
1993/94:U302 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagen till FN.
1993/94:U303 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen till anslaget F 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling anvisar 7 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 17 000 000 kr, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på egenfinansiering för att erhålla bidrag från F 2-anslaget, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den geografiska begränsningen av bidragen till internationella kontakter från F 2-anslaget, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den planerade överflyttningen av F 2-anslaget till Civildepartementet.
1993/94:U304 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen beslutar anta ett program för gemensam säkerhet, 2. att riksdagen beslutar överföra anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet från Utrikesdepartementets huvudtitel till Försvarsdepartementets, 4. att riksdagen beslutar inrätta ett anslag B 9. Säkerhetsskapande insatser under Utrikesdepartementets huvudtitel samt att till detta anslag föra anslaget för deltagande i ESK, 5. att riksdagen beslutar att till anslaget för säkerhetsskapande insatser anslå dels 32 894 000 kr för ESK, dels 117 000 000 kr från anslaget G 2, reserverade medel från det anslag för valutastöd till Baltikum 1992/93 som ej utnyttjats, 6. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts i motionen om syfte och hantering.
1993/94:U305 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att Sekretariatet för Europainformation får fortsätta sin verksamhet under budgetåret 1994/95, 2. att riksdagen hos regeringen begär att Sekretariatet för Europainformation placeras i riksdagen.
1993/94:U306 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den enligt proposition 1993/94:100 bilaga 4 föreslagna minskningen av anslag F 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling inte skall påverka organisationsstödet till Liv och Fred-Institutet, 2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av stödet till fredsorganisationer.
1993/94:U307 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handelskontor och generalkonsulat i Murmansk.
1993/94:U308 av Birgitta Hambraeus och Ingela Mårtensson (c, fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av enskilda organisationer i fredsarbetet, 2. att riksdagen beslutar att anslaget Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (F 2) kvarstår på nuvarande nivå, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredningsgruppen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om öronmärkta pengar för fredsrörelsens representation vid viktiga konferenser för fred och nedrustning.
1993/94:U309 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, fp, v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ekonomiska resurser till frivilligorganisationerna för icke-militära fredsinsatser i enlighet med FN:s generalsekreterares rapport Handlingsprogram för fred, 2. att riksdagen till icke-militära fredsinsatser för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 20 000 000 kr, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige tar initiativ till en särskild fond inom ESK med syftet att främja frivilligorganisationers fredsinsatser.
1993/94:U310 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, fp, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild anslagspost för FN-information i Utrikesdepartementets budget.
1993/94:U311 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, fp, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt statsbidrag till Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket.
1993/94:U312 av Simon Liliedahl (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en snabbutredning tillsätts för att kartlägga hur samtliga utlandsrelaterade ämbetsverk, organisationer och statliga bolag, som i Sverige och på utlandsmarknaderna arbetar med att sälja Sverigerelaterade tjänster, kan sammanföras i en svensk paraplyorganisation under Sveriges exportråd.
1993/94:U313 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1994/95 minskar anslaget med 76 000 000 kr och anvisar 1 488 784 000 kr (A-anslaget), 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda det framtida nordiska samarbetet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska parlamentarikers deltagande i FN-arbetet i New York, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla FN-anslag skall samlas under Utrikesdepartementet, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett Sweden Center, en svensk paraplyorganisation under Sveriges exportråd, i vilken utlandsrelaterade myndigheter, organisationer och företag som arbetar med Sverigerelaterade tjänster -- såväl i Sverige som i utlandet -- sammanförs, 15. att riksdagen till Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området för budgetåret 1994/95 anvisar oförändrat 2 511 000 kr (F-anslaget), 16. att riksdagen till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1994/95 anvisar 5 000 000 kr (F-anslaget), 17. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1994/95 anvisar 17 500 000 kr (F-anslaget), 18. att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1994/95 anvisar 7 000 000 kr (F-anslaget), 19. att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr (F-anslaget), 20. att riksdagen inte anvisar några medel till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1994/95 (F-anslaget).
1993/94:U403 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om F 2-anslagets inriktning, mottagare, utformning och nivå, 4. att riksdagen beslutar att anslaget F 2, Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, ökas med 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag, således 20 miljoner kronor, samt att anslaget A 1, Utrikesförvaltningen, reduceras med motsvarande belopp.
1993/94:U607 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen i FN tar upp frågan om att tillräckliga medel skall finnas i FN:s ordinarie budget för arbete med Standard Rules för handikappade och för att stödja nya handikapprogram, 2. att riksdagen beslutar att till Bidrag till vissa organisationer för budgetåret 1994/95 anslå 1 miljon kronor för FN:s arbete med att föra ut FN:s Standard Rules m.m. enligt vad i motionen anförts om det angelägna i att fullfölja Sveriges åtaganden inom FN.
1993/94:U618 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget F 2.
1993/94:U644 av Leif Bergdahl och Lars Moquist (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett informationskontor för Tibet bör inrättas i Stockholm och bekostas med anslag från Svenska institutet.
1993/94:U706 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett svenskt konsulat i Murmansk.
1993/94:K206 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar att informationsinsatserna inför folkomröstningen fördelas lika mellan ja- och nej-sidan samt att de av staten anslagna medlen med dagens penningvärde mätt inte understiger de totala anslag som utbetalades inför folkomröstningen om kärnkraft.
1993/94:So260 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, m, fp, c, kds, nyd, -) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildningen för utlandstjänstgöring inom UD och SIDA bör bli föremål för granskning.
1993/94:Kr518 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av SWEDEN-INFO.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
Utskottet har genom särskild föredragning av expeditionschefen i Utrikesdepartementet erhållit kompletterande upplysningar bl.a. avseende utrikesförvaltningens ekonomiska och personella resurser. Vidare har utskottet uppvaktats av företrädare för Utrikesdepartementets fackliga organisationer TCO och UPF angående löneläget för departementets personal samt representanter för departementets kvinnliga tjänstemän, Nätverket, angående befordringskarriären för kvinnor.
A. Utrikesförvaltningen m.m.
Propositionen (s. 27--28, 31--37)
De åtgärder som krävdes för att uppnå sparbetinget budgetåret 1993/94 har genomförts. Detta har lett till att tio utlandsmyndigheter har avvecklats: ambassaderna i Abu Dhabi och Montevideo, generalkonsulaten i Barcelona, Chicago, Frankfurt, Malaga, Montreal, München och Toronto samt konsultatet i Szczecin. Samtliga myndigheter, med undantag för Abu Dhabi, ersätts med honorära konsulat. Förutom de tjänsteindragningar som nedläggningarna medfört har ytterligare ett tjugotal tjänster dragits in vid andra utlandsmyndigheter. Departementets organisation i Stockholm har förändrats och minskats. Dessa åtgärder har inneburit att drygt 40 lokalanställda samt 70 tjänstemän, huvudsakligen assistenter, stationerade i departementet och utlandet, sagts upp.
De två delegationerna i Genève har slagits samman till en myndighet. Legationen i Pretoria omvandlades till ambassad i slutet av år 1993.
Integrationen av ambassader och biståndskontor inleddes i slutet av år 1993 i Colombo, Gaborone och Windhoek. I propositionen aviseras att integrationen vid biståndsambassaderna i Dhaka, Lusaka och Managua kommer att fortsätta under första halvåret 1994. Integrationen som innebär att ett antal tjänster vid utlandsmyndigheterna kan dras in kommer enligt propositionen att vara genomförd senast den 1 januari 1995.
Budgetåret 1994/95 står Utrikesförvaltningen inför fortsatta besparingar. Ett effektivt sätt att öka kostnadsmedvetandet är delegeringen av budgetansvar som i allt större omfattning skett både till utlandsmyndigheterna och avdelningarna i departementet. En successiv övergång till moderniserad teknik för ADB och kommunikation inom utrikesförvaltningen är under förberedande och förväntas leda till långsiktiga kostnads- och effektivitetsvinster. Utveckling pågår av nya ADB-system för främst informations- och ärendehantering, ekonomiadministration och viseringshantering.
Stora ansträngningar görs fortlöpande för att hålla ned och minska kostnaderna för utrikesförvaltningens kanslier, chefs- och personalbostäder. Sedan budgetåret 1992/93 ligger ansvaret för utrikesförvaltningens lokalförsörjning på Utrikesdepartementet. Fr.o.m. innevarande budgetår har Utrikesdepartementet också det fulla ansvaret för samtliga anslag för utrikesförvaltningens lokaler och bostäder utomlands. Avtal har träffats mellan Utrikesdepartementet och Statens fastighetsverk (SFV) om upplåtelser av och samarbete beträffande det statsägda fastighetsbeståndet utomlands.
I Tallinn, Riga och Vilnius har fastigheter förvärvats för ambassadkanslier, chefsbostäder och vissa personalbostäder. Nyanskaffning av kanslilokaler och chefsbostad har genomförts i Zagreb. Förhandlingar förs om förvärv eller långtidsförhyrning av fastigheter avsedda för kanslier och chefsbostäder i Kiev och Prag. I Genève har nya kanslilokaler tagits i bruk. I Washington kommer inflyttning i nya förhyrda lokaler att äga rum under innevarande budgetår. Alternativa lösningar avseende kanslilokaler för ambassaden i Haag är under beredning. Beredning av ett projekt för uppförande av en ambassadfastighet i Berlin pågår. För att bättre utnyttja personalbostäderna i den statsägda fastigheten vid Park Avenue i New York kommer en ombyggnad att genomföras under sommaren 1994.
Sammanfattning av motionerna
I motion U301 (c) yrkandena 1 och 2 anförs att utrikesförvaltningens kostnader ökar trots fortlöpande besparingsansträngningar. Kostnaderna ökar bl.a. med anledning av behovet av svensk representation i många nya länder. För att dämpa kostnaderna anser motionärerna att en systematisk genomgång görs tillsammans med övriga nordiska länder med sikte på såväl lokalgemenskap som gemensam personal med undantag för personal på högre tjänster.
I motion U313 (nyd) yrkande 9 föreslås att regeringen snarast utreder förutsättningarna för att skapa en ny allomfattande utlandsorganisation, benämnd Sweden Center, i vilken utrikesförvaltningen, EKN, Sveriges exportråd och biståndsorganisationer som SIDA, BITS, SwedeCorp och Swedfund skulle ingå. Sweden Center föreslås organisatoriskt föras till Sveriges exportråd och skulle representera Sverige såväl på det industriella området som på biståndsområdet. Ett Sweden Center skulle enligt motionärerna bli mer kostnadseffektivt. I motion U312 (nyd) föreslås, utöver vad som anges i motion U313 (nyd), att även turistinriktade organisationer som Styrelsen för Sverigebilden, Next Stop Sweden, Svenska institutet m.fl. skulle ingå i ett Sweden Center.
I motion So260 (v, s, m, fp, c, kds, nyd, -) anförs att olika yrkeskategorier som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn bör få en ingående utbildning i barnkunskap. Motionärerna föreslår att en översyn av grundutbildningen med tonvikt på barnkunskap för bl.a. poliser, jurister och värnpliktiga också skulle omfatta utbildningen för utlandstjänstgöring inom Utrikesdepartementet och SIDA (yrkande 2).
I motion U313 (nyd) yrkande 2 föreslås att anslagsposten A 1. Utrikesförvaltningen minskas med 76 000 000 kr till 1 488 784 kr. Kostnaderna för utrikesförvaltningens lokaler och bostäder utomlands bör ses över. Kostnaderna för resor bör skäras ned. I yrkande 6 föreslås en ny modell för parlamentarikernas deltagande i FN:s generalförsamlingsmöte varje höst. Endast två grupper med tio riksdagsledamöter från alla partierna i varje grupp skulle enligt förslaget delta i mötet under två veckor i stället för som nu fyra veckor. Fördelning skulle ske efter mandatfördelningen, förslagsvis en delegat per 35:e mandat. Representanter från fackförbund och näringsliv skulle få delta i mån av mottagningskapacitet och på egen bekostnad.
I motion U307 (m) föreslås att ett handelskontor och ett generalkonsulat upprättas i Murmansk. Motionären pekar på att Sverige via Norrbotten kan spela en viktig roll i Barentssamarbetet vad gäller forskning och uppbyggnad av infrastruktur och övrigt samhällsbygge. Samarbetet är säkerhetspolitiskt betydelsefullt. Motionären anser också att Sverige med tanke på de svenska högteknologiska industriföretagen bör tillvarata utvecklingsmöjligheterna i Barentsregionen. Norge och Finland har öppnat handelskontor och konsulat i Murmansk.
Även i motion U706 (v) yrkande 4 föreslås svensk representation i Murmansk. Särskilt framhålls vikten av ömsesidighet i handelsutbytet mellan regionens nordiska och ryska del och risken för att den senares naturtillgångar kortsiktigt exploateras. Vidare framhålls vikten av att de stora miljöproblemen i regionen får en lösning och att infrastrukturen byggs ut. I längden är överenskommelsen med Norges konsultat för att bl.a. omhänderta utfärdandet av svenska viseringar inte tillräcklig, anser motionärerna. Sverige bör upprätta ett konsulat som också bör besitta kompetens på miljöområdet.
Utskottet
Utskottet konstaterar att den utrikespolitiska utvecklingen under senare år inneburit nya och ökande krav på utrikesförvaltningens alla verksamhetsområden. Detta gäller bl.a. den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde, deltagandet i det europeiska säkerhetspolitiska samarbetet och FN:s fredsbevarande arbete samt svenskt medlemskap i EU/EG. Sveriges medverkan i det internationella miljövårdsarbetet liksom frågor som rör migrations- och flyktingströmmar är ytterligare några exempel på områden som ställer höga krav på kompetens och effektivitet i utrikesförvaltningen. Samtidigt har det statsfinansiella läget fått till följd att Utrikesdepartementets förvaltningsanslag kraftigt minskats. Sparbetinget om 58 miljoner kronor under innevarande budgetår har resulterat i tio nedlagda myndigheter och drygt 100 uppsagda tjänstemän såväl i departementet som på utlandsmyndigheterna. Sparbetinget för budgetåret 1994/95 om 21,5 miljoner kronor innebär att ytterligare nedskärningar måste göras. Regeringen har därför för avsikt att minska utgifterna för ambassadkanslier, personalbostäder och lokalanställda.
Statsmakternas utrikespolitiska strävanden kräver kompetent och professionell personal i utrikesförvaltningen. De ekonomiska besparingarna i kombination med bibehållen hög ambitionsnivå ställer växande krav på förvaltningen. Detta innebär att prioriteringar i verksamheten måste göras. Vid sådana avvägningar måste emellertid hänsyn tas till de påfrestningar som utrikesförvaltningens personal och deras familjer utsätts för. Utskottet delar den oro som både expeditionschefen och företrädarna för personalorganisationerna gett uttryck för härvidlag.
I samband med uppvaktningen av Utrikesdepartementets kvinnliga tjänstemän framkom att andelen kvinnor på chefsposter i utrikesförvaltningen ökat från 10 % år 1992 till 11 % år 1993. Denna marginella ökning var emellertid endast ett resultat av att ett antal chefsposter dragits in. Vidare framhöll de kvinnliga tjänstemännen att minst 16 nya kvinnor måste utnämnas år 1995 för att målet i regeringskansliets handlingsprogram för jämställdhet om minst 20 % kvinnor på chefslöneplanet skall vara tillgodosett.
Utskottet underströk bl.a. i sitt betänkande 1992/93:UU14 vikten av att Utrikesdepartementets ledning i samarbete med övriga parter fortsätter ansträngningarna att utjämna de karriär- och löneskillnader som framkom i regeringskansliets jämställdhetsstudie år 1992. Eftersom Utrikesdepartementet inte nått de uppställda jämställdhetsmålen underströk utskottet också i sitt betänkande 1993/94:UU3 att takten i jämställdhetsarbetet i departementet måste öka bl.a. mot bakgrund av att Sverige mycket hårt driver frågan om kvinnors representation, särskilt på högre poster, i FN-sekretariaten. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla den stora vikt utskottet fäster vid att rekryteringen till bl.a. EG:s och EU:s olika organ genomsyras av en jämn könsfördelning.
Utskottet bedömer att nedskärningar i den storleksordning som föreslås i motion U313 (nyd) yrkande 2 skulle medföra att ytterligare utlandsmyndigheter läggs ner och personal sägs upp, åtgärder som i grunden skulle förändra förutsättningarna för utrikespolitikens bedrivande. Utskottet kan följaktligen inte tillstyrka förslaget.
Vad gäller förslagen i motionerna U312 (nyd) och U313 (nyd) yrkande 9 angående en snabbutredning om en paraplyorganisation, Sweden Center, för samtliga utlandsrelaterade ämbetsverk, organisationer och statliga bolag konstaterar utskottet att samtliga har olika syften och tillvaratar olika intressen. Deras verksamhet är också reglerad av olika inom- och mellanstatliga avtal som i vissa avseenden förutsätter olikartad representation. De bör enligt utskottets uppfattning verka i den egenskapen. Ett utökat samarbete i frågor av gemensamt intresse anser dock utskottet angeläget från såväl effektivitets- som rationaliseringssynpunkt. Utskottet konstaterade i sitt betänkande 1992/93:UU14 att ett sådant samarbete finns och vill understryka vikten av att olika former för ökat samarbete prövas och vidareutvecklas.
Utskottet avstyrker därmed motionerna U312 (nyd) och U313 (nyd) yrkandena 2 och 9.
Nordisk samordning av utrikesrepresentationen som föreslås i motion U301 (c) har tidigare behandlats av utskottet. Utskottet ansåg bl.a. i betänkandet 1992/93:UU26 att effektivitetsvinster borde kunna göras genom en integrerad fältadministration vad avser ambassader och biståndskontor. Utskottet anförde också i detta betänkande att möjligheterna till nordisk samordning i några länder borde beaktas. Utskottet framhöll även i betänkandet 1992/93:UU14 att samordning beträffande olika stödfunktioner, lokalförsörjning och i vissa fall service på det konsulära området kunde utgöra en potential för samarbete som kan ge besparingsvinster. Det finns redan i dag ett sådant samarbete inom utrikesrepresentationen. Enligt vad utskottet inhämtat förekommer, utöver det nordiska samarbetet i Rio de Janeiro och Islamabad, även sådant samarbete i Tenerife, Marseille och Abu Dhabi. När nybyggnader av ambassadkanslier aktualiseras prövas också, enligt vad utskottet erfarit, regelmässigt frågan om möjligheterna till nordisk samordning.
Utskottet anser liksom motionärerna i U307 (m) och U706 (v) yrkande 4 att samarbetet i den euroarktiska Barentsregionen är betydelsefullt. Med tanke på det sparbeting som åligger Utrikesdepartementet är utskottet tveksamt till förslaget att inrätta en lönad myndighet i Murmansk. Utskottet konstaterade i sitt betänkande 1992/93:UU14 att möjligheterna till nordisk konsulär samverkan i Murmansk förelåg i och med att Norge upprättat ett lönat generalkonsulat där. Enligt vad utskottet inhämtat bedömer regeringen att arrangemanget med Norges generalkonsul som svensk honorärkonsul kommer att fungera bra. Huruvida samarbetet kan utvidgas ytterligare är alltjämt föremål för regeringens överväganden. Enligt vad utskottet erfarit är handelsverksamheten i regionen ännu inte tillräckligt omfattande för att motivera att ett handelskontor inrättas i Murmansk.
Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna U301 (c) yrkandena 1 och 2, U307 (m) och U706 (v) yrkande 4 är besvarade.
I besparingssyfte föreslås i motion U313 (nyd) yrkande 6 att parlamentarikernas deltagande varje höst i FN:s generalförsamlingsmöte borde minskas från nuvarande tre perioder om fyra veckor till två perioder om två veckor. Utskottet är positivt inställt till att parlamentarikerna deltar i generalförsamlingsarbetet. Utskottet uttalade bl.a. i betänkandet 1991/92:UU14 att det ligger ett stort värde i en bred politisk förankring av FN-arbetet och en spridning av kunskaperna om hur organisationen arbetar. Det är mot denna bakgrund inte motiverat att minska den parlamentariska representationen i FN. Formerna för deltagandet bör emellertid kunna förändras efter överläggning mellan partierna. Utskottet konstaterar att representanterna från näringslivet och fackförbunden sedan hösten 1992 deltar med två representanter, varav en representant från näringslivet resp. fackförbunden på egen bekostnad från tidigare två representanter på departementets bekostnad. Denna ordning ligger i linje med vad utskottet gav uttryck för i betänkandet 1991/92:UU14.
Utskottet avstyrker därmed motion U313 (nyd) yrkande 6.
Motion So260 (v, s, m, fp, c, kds, nyd, -) föreslår en översyn av olika yrkesutbildningar med avseende på barnkunskap däri inbegripet personal på Utrikesdepartementet och SIDA. Utskottet noterar att nyanställda förflyttningspliktiga handläggare i Utrikesdepartementet under sina första tjänstgöringsår genomgår en teoretisk utbildning under ca 2 månader. De nyanställda förmedlas grundläggande insikter inom UD:s alla verksamhetsområden. Det innebär att utrymmet för varje enskilt ämnesområde är begränsat. Icke desto mindre ingår, enligt vad utskottet inhämtat, frågor som rör barnets rättigheter och situationen för kvinnor och barn under väpnade konflikter i handläggarutbildningens teoriavsnitt. Utskottet vill understryka vikten av att sådan undervisning ges till personal i Utrikesdepartementet och SIDA. Utskottet noterar också att utlandsmyndigheterna årligen har att inberätta om barnets rättigheter i resp. anställningsländer. Enligt vad utskottet erfarit utbildas även personalen på SIDA inför tjänstgöring utomlands om barnets och kvinnans rättigheter. Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att förorda en översyn av dessa utbildningar.
Motion So260 yrkande 2 anses med det ovan anförda besvarad.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under littera A.
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
Propositionen (s. 38--50)
FN:s generalsekreterare har för kalenderåren 1994 och 1995 föreslagit en budget för den reguljära verksamheten på 2 749,1 miljoner dollar. Sveriges bidragsandel för den reguljära budgeten är för närvarande 1,11 %. För budgetåret 1994/95 (kalenderåret 1995) beräknas det svenska bidraget uppgå till 74,5 miljoner kronor. FN:s fredsbevarande verksamhet har de senaste åren ökat kraftigt. För kalenderåret 1993 beräknas budgeten överstiga 3,0 miljarder dollar. Sveriges bidragsandel är även för de fredsbevarande operationerna 1,11 %. För budgetåret 1994/95 (kalenderåret 1995) föreslår regeringen att 117 194 000 kr avsätts för att betala Sveriges andel av FN:s fredsbevarande verksamhet.
Sveriges bidragsandel för FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO) är för närvarande 1,10 % och beräknas för kalenderåren 1994 och 1995 uppgå till 1,17 %. För budgetåret 1994/95 (kalenderåret 1995) beräknar regeringen att det svenska obligatoriska bidraget uppgår till 6 912 000 kr.
FN:s konvention mot kemiska vapen har hittills undertecknats av ca 150 länder. Avtalet beräknas träda i kraft under 1995. I samband med ikraftträdandet kommer en internationell kontrollorganisation att inrättas i Haag. En förberedande kommission har fått i uppdrag att förbereda verksamheten. Kommissionens arbete kommer att finansieras genom att en fond om 1 miljon holländska gulden inrättas. Den svenska andelen av fonden blir 1,112 %, eller ca 52 000 kr för budgetåret 1993/94. Vid årsskiftet 1993/94 förväntas den förberedande kommissionen ge riktlinjer beträffande budgetberäkningarna för år 1995. Bidragsskalan är avhängig antalet länder som undertecknar och ratificerar konventionen. I avvaktan på att konventionen träder i kraft föreslår regeringen att 600 000 kr avsätts för att täcka kostnaden för den svenska andelen av organisationens budget för kalenderåret 1995.
För Nordiska ministerrådet (anslaget B 2) föreslås oförändrat 250 miljoner kronor. Den svenska bidragsdelen beräknas till 38,5 % enligt den fördelningsnyckel som tillämpas.
Budgetåret 1994/95 täcker andra hälften av EFTAS:s budgetår 1994 och första hälften av dess budgetår 1995. Det negativa utfallet av den schweiziska folkomröstningen i december 1992 om EES-avtalet ledde till att Sveriges andel av budgeten för EES-organen ökade och nu uppgår till 35,83 %. Sveriges andel av EFTA-sekretariatets budget uppgår i dag till 28,42 %. Ett svenskt medlemskap i EU innebär att det svenska bidraget till EFTA och EES-organen på sikt upphör. Anslaget B 5 har beräknats till 113 850 000 kr för budgetåret 1994/95.
Anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet används för att bekosta svenskt deltagande i FN:s och i viss mån ESK:s fredsbevarande och fredsfrämjande verksamhet utomlands. Under riksmötet 1992/93 behandlades anslaget av försvarsutskottet. Regeringen föreslår i propositionen ett sammanlagt belopp om 836 294 000 kr för budgetåret 1994/95. I Sverige består kostnaderna av rekrytering, organisation, utbildning och rotation av personal till försvarsmaktens utlandsstyrka. I utlandet består kostnaderna av löner, traktamenten, utrustning och underhåll för den svenska personalen i pågående FN-operationer.
FN:s och i viss mån ESK:s alltmer omfattande fredsbevarande och fredsfrämjande verksamhet ökar starkt anspråken på Sverige att förbättra beredskapen att delta i framtida fredsbevarande operationer. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 66 787 000 kr anslås som finansiell beredskap för att kunna möta kostnader som uppkommer under budgetåret om Sverige beslutar att delta i mer begränsad omfattning i nya eller redan pågående fredsbevarande operationer i vilka Sverige inte tidigare deltagit. Medlen skall också kunna användas för utökade bidrag till insatser vi redan deltar i.
Regeringen föreslår att ett sammanlagt belopp om 32 894 000 kr avsätts under anslagsposten B 10. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK).
Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för Sveriges medlemskap i Europarådet (B 3), OECD (B 4) samt ett anslag Övriga internationella organisationer (B 8). Anslagen B 6 och B 7 behandlas av näringsutskottet.
Sammanfattning av motionerna
I motion U313 (nyd) anförs att riksdagen inte har några möjligheter att påverka anslaget B 2. Nordiska ministerrådet eftersom de nordiska länderna redan överenskommit om budget resp. bidrag. Motionärerna anser att kostnaderna för verksamheten är orimligt höga. Nordiska rådets arbetsformer är förlegade och ineffektiva. I yrkande 3 föreslås därför att det nordiska samarbetet närmare bör utredas.
I motion U302 (m) anför motionären att anslagen till olika FN-organ bör samordnas och hänföras till Utrikesdepartementet. Anslag till olika FN-organ handläggs på flera departement, vilket försvårar handläggningen såväl från policy- som prioriteringssynpunkt.
Även i motion U313 (nyd) yrkande 7 föreslås att FN-anslagen samlas i ett enda departement, Utrikesdepartementet.
Motion U607 (v) behandlar FN:s program för handikappade. På svenskt initiativ antog FN:s generalförsamling hösten 1993 ett förslag till standardregler rörande handikappades rättigheter. Enligt motionen har endast 30 000 dollar (240 000 kr) avsatts i FN:s budget för arbetet med övervakningen av hur standardreglerna efterlevs i medlemsstaterna. Motionärerna föreslår därför i yrkande 1 att regeringen i FN diskuterar finansieringen av övervakningsarbetet. I yrkande 2 föreslås att 1 miljon kronor anslås under anslaget B 1. Bidrag till vissa internationella organisationer budgetåret 1994/95 att avse FN:s arbete med handikappfrågor.
I motion U304 (s) föreslås att riksdagen antar ett program för gemensam säkerhet. Motionärerna vill verka för en ny europeisk fredsordning och se ett förstärkt alleuropeiskt samarbete. ESK och Partnerskap för fred omnämns som lämpliga fora i vilka Sverige måste vara berett att medverka. Även på det globala området kommer nya krav att ställas på Sverige. Detta kräver ett samlat engagemang som berör såväl försvarets som Utrikesdepartementets kompetensområden, vilket också bör avspeglas i budgeten (yrkandena 1 och 6). Motionärerna anser att försvaret på ett nytt och mer aktivt sätt skall engageras i det säkerhetsskapande internationella samarbetet. För att möjliggöra detta vill motionärerna avsätta 1 000 miljoner kronor inom ett nytt anslag (836 miljoner kronor som anvisats B 9 Fredsbevarande verksamhet i Utrikesdepartementets huvudtitel plus 164 miljoner kronor från försvarsanslaget) benämnt Säkerhetsskapande åtgärder på Försvarsdepartementets huvudtitel (yrkande 2). Anslaget B 9 föreslås benämnas Säkerhetsskapande insatser (yrkande 4). Till detta nya anslag bör dels de medel som anvisats under anslaget B 10. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK), 32 894 000 kr, dels 117 000 000 kr från anslaget G 2 som inte utnyttjats för budgetåret 1992/93 föras (yrkande 5).
Utskottet
Utskottet har i ett flertal betänkanden (1991/92:UU14, 1992/93:UU9 och 1993/94:UU6) avvisat den negativa syn på Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet som kommer till uttryck i motion U313 (nyd). Utskottet får med anledning av motionen anföra att anslaget till Nordiska ministerrådet behandlas på motsvarande sätt som anslag till andra internationella organisationer och på motsvarande sätt som det behandlas i övriga nordiska länder. Enligt en överenskommelse de nordiska länderna emellan skall anslaget till Nordiska ministerrådets budget vara realt oförändrat. Det framtida nordiska samarbetet har nyligen grundligt utretts under de nordiska statsministrarnas ledning. Avsikten har varit att anpassa samarbetet till nya krav såväl till innehåll som arbetsformer.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U313 (nyd) yrkande 3.
I två motioner, U302 (m) och U313 (nyd) yrkande 7, föreslås att samtliga anslag till Förenta nationerna bör överföras till Utrikesdepartementets huvudtitel. Utskottet konstaterar med anledning av förslaget att de svenska bidragen till FN:s reguljära budget, FN:s tortyrkommitté och rasdiskrimineringskommitté, till FN:s konvention mot kemiska vapen samt direkta kostnader för svenska insatser i FN:s fredsbevarande operationer hanteras av Utrikesdepartementet. Frivilliga bidrag till FN-systemet för olika slag av biståndsverksamhet belastar biståndsramen och budgeteras under littera C. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 överfördes från Industridepartementet anslaget för Sveriges bidrag till FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO). I övrigt ansvarar resp. fackdepartement för FN-anslag inom sitt verksamhets- och ansvarsområde. Utskottet anser i dessa fall att det förefaller lämpligt att budgetansvaret följer handläggningsansvaret. Utskottet utgår från att det inom regeringskansliet finns en god överblick över de olika bidragen till FN-systemet. Utskottet anser emellertid att det vore värdefullt med en samlad, årlig redovisning över det totala svenska FN-engagemanget, vilken lämpligen skulle kunna presenteras i budgetpropositionen. Utskottet ser inte skäl att föreslå närmare ändringar i den rådande arbetsfördelningen mellan de olika departementen i regeringskansliet. Det förefaller emellertid lämpligt att ett samordningsansvar för det svenska FN-engagemanget läggs på Utrikesdepartementet.
Med det ovan anförda betraktar utskottet motionerna U302 (m) och U313 (nyd) yrkande 7 besvarade.
Utskottet konstaterar med anledning av motion U607 (v) att Sverige under en lång rad år varit pådrivande i arbetet med att ta fram s.k. standardregler för handikappade inom ramen för FN:s program för handikappade. Sverige har också under flera år varit en av de få frivilliga bidragsgivarna till FN:s arbete med handikappfrågor. Totalt har Sverige frivilligt bidragit med ca 14 miljoner kronor till aktiviteter som initierats under FN:s handikappdekad 1982--1992. Huvuddelen av beloppet, ca 9 miljoner kronor, har enligt vad utskottet inhämtat lämnats för arbetet med de s.k. standardreglerna. Bidraget har utnyttjats för att finansiera två tjänster vid handikappenheten vid det sociala centret vid FN-sekretariatet i Wien. I likhet med regeringen anser utskottet att beslut om olika verksamheter i FN bör följas av beslut om deras finansiering inom FN:s reguljära budget. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att driva denna princip i FN.
Mot denna bakgrund anser utskottet motion U607 yrkande 1 besvarat. Några ytterligare medel anser utskottet inte skall anvisas varför utskottet avslår yrkande 2.
Budgetåret 1993/94 överfördes anslagen för svenskt deltagande i fredsbevarande verksamhet från Försvarsdepartementets till Utrikesdepartementets huvudtitel. Ett beställar/leverantörsförhållande inrättades mellan de båda departementen. Utskottet anser att de fredsbevarande insatserna, som under de senaste åren ändrat karaktär, inbegriper ett stort inslag av civila åtgärder, varav en del finansieras över biståndsanslaget. Detta talar för ett samlat ansvar i Utrikesdepartementet. Utskottet avstyrker därför förslaget i motion U304 (s) yrkandena 2, 4 och 5 som innebär att de militära fredsbevarande insatserna särskiljs från de civila insatserna genom att B 9-anslaget skulle föras till Försvarsdepartementets huvudtitel. Motionärernas syn på behov av ett integrerat arbetssätt vad gäller olika typer av insatser för fred och säkerhet anser utskottet ligger väl i linje med regeringens strävanden att främja europeisk och global säkerhet i vid mening. Samordningen av svenska insatser vad gäller t.ex. medling, fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd och valövervakning liksom frågor på de mänskliga rättigheternas område prioriteras högt av regeringen. Utskottet anser därmed att yrkandena 1 (delvis) och 6 (delvis) i motion U304 är besvarade.
Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen B 1--B 5 och B 8--B 10 tillstyrker utskottet propositionens förslag.
D. Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 28, 204--209)
Den statligt finansierade Sverigeinformationen skall syfta till att utomlands sprida kännedom om det svenska samhället och väcka intresse och förståelse för den svenska synen på olika samhällsfrågor. Det är ett utrikespolitiskt intresse att svenska synpunkter blir kända och får gehör i utlandet. Informationen om Sverige i utlandet kan därutöver ha betydelse för våra ekonomiska förbindelser och främja såväl export som turism.
Den internationella nyhetsförmedlingen uppmärksammar ofta endast enstaka händelser och utvecklingsdrag i Sverige. Informationsinsatserna bör därför söka komplettera Sverigebilden genom att särskilt belysa utvecklingen inom sektorer av det svenska samhället som annars kanske skulle hamna i skymundan -- högteknologisk industri, forskning och utveckling, miljösatsningar, det mångfasetterade kulturlivet m.m.
Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad stiftelse som förmedlar information om det svenska samhället genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier, personutbyte, kurser, konferenser, bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter m.m. Institutet svarar för verksamheten vid det svenska kulturhuset i Paris, Centre Culturel Suédois (CCS).
Den snabba omvandlingen av Europa i kombination med reducerade resurser gör det enligt propositionen angeläget att för närvarande prioritera detta område framför insatser i övriga delar av världen. En översyn av Sverigeinformationen genomfördes under 1993 (Ds 1993:72). I propositionen anges att en särproposition i detta avseende skall lämnas under våren 1994. Sedan propositionen skrevs har regeringen, enligt vad utskottet erfarit, beslutat att återkomma till riksdagen i form av en skrivelse. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 60 264 000 kr.
Radioprogramverksamhet för utlandet som tidigare redovisats under anslaget D 2 behandlas av kulturutskottet.
För anslaget D 2. Övrig information om Sverige i utlandet föreslås 13 754 000 kr för budgetåret 1994/95. Det avser sådant informations- och erfarenhetsutbyte som samordnas av Utrikesdepartementets press- och informationsenhet och bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Sammanfattning av motionerna
I motion U644 (nyd) yrkande 1 föreslås att ett informationskontor för Tibet bör inrättas i Stockholm. Enligt förslaget skulle kontoret bekostas med anslag från Svenska institutet.
Motion Kr518 (nyd) behandlar frågan om samordning av Sverigeinformationen utomlands och hänvisar bl.a. till utredningen Svenska bilder (Ds 1993:72). I motionen poängteras behovet av samordning, styrning och resursfördelning av statsbudgeterade medel för Sverigeinformationen, och motionärerna ansluter sig till förslaget om en institution för samordning av den fortlöpande Sverigeinformationen utomlands. I yrkande 1 föreslås att ett "Sweden-Info" skapas dit samtliga informationsanslag som disponeras av bl.a. Svenska institutet, Exportrådet, Styrelsen för Sverigebilden och eventuellt andra myndigheter skulle överföras.
Utskottet
Utskottet konstaterar med anledning av motion U644 (nyd) yrkande 1 att det står enskilda organisationer fritt att öppna ett informationskontor i Sverige om Tibet och att ansöka om medel för detta ändamål hos Svenska institutet.
Motion U644 (nyd), yrkande 1, betraktar utskottet härmed besvarad.
Enligt vad utskottet erfarit har i stort sett samtliga institutioner och organisationer som yttrat sig över utredningen Svenska Bilder efterlyst en ökad samordning av Sverigeinformationen, ökad effektivitet, sammanhållen policy och större långsiktighet, bl.a. i ljuset av krympande resurser. Det finns också bland remissinstanserna stor enighet om att en ny myndighet inte behöver inrättas. Förslag på hur samrådsformerna skall kunna förbättras har regeringen för avsikt, enligt vad utskottet inhämtat, att återkomma till riksdagen om. Utskottet anser därför att riksdagen bör avvakta med ett ställningstagande till dess att information föreligger.
Utskottet betraktar därmed motion Kr518 (nyd), yrkande 1, besvarad.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under littera D 1 (Svenska institutet) och D 2.
E. Utrikeshandel och exportfrämjande
Propositionen (s. 9--10, 22--25, 221--224)
Anslagen E 1, E 2, E 3 och E 7--9 behandlas av näringsutskottet.
Under anslaget E 4 finansieras bl.a. kostnaderna för de nämnder som är knutna till Krigsmaterielinspektionen (KMI). Regeringen föreslår att ramanslaget för budgetåret 1994/95 anvisas 5 084 000 kr inkl. 510 000 kr för anskaffning av ADB-utrustning som KMI avser anskaffa under innevarande budgetår.
Under anslaget E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet föreslår regeringen att ett anslag på 2 500 000 kr anvisas. För de därefter följande fyra budgetåren bör enligt propositionen samma belopp anslås som bör räknas upp med hänsyn till pris- och löneutvecklingen.
Under anslaget E 6. Medel för översättning av EG:s regelverk har ett belopp om 11 500 000 kr reserverats för budgetåret 1994/95. Arbetet innebär att översätta EG:s regelverk, utöver det regelverk som omfattades av EES-avtalet. Översättningarna måste vara klara till oktober/november 1994 för att kunna underkastas slutligt formellt godkännande i Bryssel före den 1 januari 1995. I regeringens förslag till tilläggsbudget för gällande budgetår (prop. 1993/94:105) har ytterligare 20 miljoner kronor avsatts till detta arbete.
Beträffande Europainformation och medel för ja- och nej-kampanjer i folkomröstningen om EU-medlemskap anförs i propositionen på s. 9 att riksdagen hittills anslagit 100 miljoner kronor för informationsverksamheten. Hälften av medlen har använts för organisationslivets informationsprojekt. Sekretariatets verksamhet inriktas på att föra ner information till lokal nivå genom att knyta samman bl.a. länsstyrelser och bibliotek i ett informationsnätverk. Kampanjorganisationerna bör erhålla vissa medel för sina kampanjer inför folkomröstningen. Delegationen för informationsinsatser om europeisk integration bör därför fördela dessa bidrag innan den avslutar sin verksamhet. Något anslag presenteras inte i propositionen.
Sammanfattning av motionerna
Motionärerna anser i motion U305 (s) att det finns ett stort behov bland medborgarna att få allsidig och korrekt information om den europeiska integrationen. Detta behov är inte enbart knutet till frågan om när folkomröstningen om EU hålls. Om folkomröstningen hålls under nästa budgetår behövs information fram till dess att folkomröstningen hållits. Sekretariatet för Europainformation bör således få fortsätta sin verksamhet under budgetåret 1994/95 (yrkande 1). Sekretariatet för Europainformation är i dag placerat i regeringskansliet. Med tanke på att riksdagen har ett brett kontaktfält och att Riksdagens EU-delegation har en särskild uppgift som informations- och samlingspunkt i EU-frågor anser motionärerna att sekretariatet bör knytas till Riksdagens EU-delegation (yrkande 2).
Motion K206 (v) behandlar också informationsbehovet inför folkomröstningen om svenskt medlemskap i Europeiska unionen. I yrkande 3 föreslås att riksdagen skall besluta att informationsinsatserna inför folkomröstningen fördelas lika mellan ja- och nej-sidan. Motionärerna anser att resurserna med dagens penningvärde inte bör understiga de totala anslag som fördelades inför folkomröstningen om kärnkraft.
Utskottet
Utskottet konstaterar att utgångspunkten för Sekretariatets för Europainformation verksamhet har varit att det skall verka fram till folkomröstningen. Eftersom tidpunkt för folkomröstning ännu inte fastställts förefaller det enligt utskottets uppfattning lämpligt att frågan om eventuell tilldelning av medel till Sekretariatets verksamhet för budgetåret 1994/95 anstår till dess att datum för folkomröstning har beslutats. När detta avgörs utgår utskottet från att en proposition läggs fram om de närmare arrangemangen kring folkomröstningen. Det torde då också bli aktuellt att ta ställning till om sekretariatet skall sortera under regeringskansliet eller riksdagen. Utskottet anser att resurser till informationsinsatserna inför folkomröstningen skall fördelas rättvist mellan ja- och nej-sidan.
Därmed anser utskottet motionerna U305 (s) yrkandena 1 och 2 och K206 (v) yrkande 3 besvarade.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under anslagen E 4--E 6.
F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Propositionen (s. 228--237)
Under anslaget F 1. Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området föreslås ett reservationsanslag på 2 511 000 kr. Från anslaget lämnas bidrag för studier, konferenser, publikationer m.m. av utrikespolitisk betydelse samt för finansiering av en säkerhetspolitisk rådgivare på Utrikesdepartementet.
Under anslaget F 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling föreslår regeringen en sänkning från 20 miljoner kronor budgetåret 1993/94 till 10 miljoner budgetåret 1994/95. I propositionen anförs att drygt 3 miljoner kronor finns tillgängliga bland Penninglotteriets medel för den verksamhet som detta anslag avser. Dessa medel hänförs till s.k. fredslotterier åren 1984--1986 vilka utgjort en reserv för motsvarande statliga anslag. Mot bakgrund av det ansträngda budgetläget föreslår regeringen att dessa medel tas i anspråk under budgetåret 1994/95. Totalt föreslås F 2-anslaget uppgå till 13 miljoner kronor.
Från anslaget beviljas bidrag för freds- och nedrustningssträvanden i form av organisations- och projektbidrag till enskilda organisationer och stiftelser som bedriver informationsverksamhet och opinionsbildning om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.
Regeringen tillsatte i september 1993 en beredningsgrupp med sju ledamöter, representerande såväl föreningsliv som massmedia och sakkunskap på det säkerhetspolitiska området. Gruppen har till uppgift att inför regeringens beslut avge rekommendationer om såväl organisations- som projektbidrag som beviljas över anslaget.
I propositionen sägs att regeringen har för avsikt att fr.o.m. budgetåret 1995/96 överföra anslaget till Civildepartementet som har ett övergripande ansvar för folkrörelsefrågor i regeringskansliet.
Anslagen F 3--F 6 berör forsknings- och utvecklingsarbete. Anslagen behandlades riksmötet 1992/93 i proposition 1992/93:170 Forskning och forskarutbildning, (bet. 1992/93:UU31).
I propositionen föreslås anslaget F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) öka med 250 000 kr utöver pris- och löneomräkning. Efter avdrag för 249 000 kr som utgör del av Utrikesdepartementets sparbeting, samt med hänsyn tagen till vissa tekniska justeringar, har regeringen beräknat anslaget till 21 850 000 kr.
Anslaget F 4. Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet (tidigare redovisat under anslaget F 4. Forskningsverksamhet för nedrustningsbegränsning och nedrustning) bekostar ett verksamhetsprogram vid Försvarets forskningsanstalt (FOA), som syftar till att stödja Utrikesdepartementets arbete i internationella förhandlingar som bl.a. rör kärnvapen, biologiska och kemiska vapen samt andra avancerade vapensystem. FOA har hösten 1993 presenterat en samlad anslagsframställan, inriktad på såväl Utrikesdepartementets som Försvarsdepartementets behov. I sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 pekar FOA på att försvarsmakten mer än tidigare kommit att medverka i internationella fredsbevarande operationer. FOA begär ett belopp om 13,5 miljoner kronor för den verksamhet som finansieras av Utrikesdepartementet. FOA ansöker om medel för verksamhetsgrenarna:
övergripande analyser, som avses omfatta i huvudsak "Europeisk säkerhet" (2,5 miljoner), vapen, skydd och räddningsstjänst, som omfattar behovet att utveckla effektiva instrument för minröjning (0,5 miljoner), informationsförsörjning, som omfattar bl.a. seismisk provstoppsövervakning (4,1 miljoner), ABC-stridsmedel, som omfattar studier och forskning om hot från kärnvapen (6,4 miljoner).
I anslagsframställningen ingår vidare en förstärkt insats för verksamhet som rör ett internationellt avtal om provstopp. FOA har ingått samarbetsavtal med en norsk seismisk station som påtar sig kostnader för underhåll av stationen i Hagfors.
Regeringen delar FOA:s bedömning att det internationella säkerhetspolitiska läget efter det kalla krigets slut innebär ökade och nya krav på FOA. Regeringen tillstyrker FOA:s framställning men med något lägre belopp än vad FOA begärt. I propositionen föreslås att anslaget anvisas 12 259 000 kr.
Målet med anslaget F 5. Utrikespolitiska institutet (UI) är att främja intresset för internationella frågor samt att vidga kunskaperna och att stödja forskningen om sådana frågor. Regeringen föreslår ett anslag på 10 340 000 kr till UI:s verksamhet.
Under anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse föreslås det i propositionen att ett reservationsanslag på 3 588 000 kr anvisas. Av anslaget beräknar regeringen att högst 2 562 000 kr används för forskargruppen som bildades år 1993 vid Utrikespolitiska institutet. Återstående medel (1 026 000 kr) utnyttjas för forskning av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.
Sammanfattning av motionerna
I motion U403 (s) poängteras vikten av ett folkligt förankrat engagemang för fred, nedrustning och mänskliga rättigheter. Det stöd som under 1980-talet byggts upp i anslaget "Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m." för folkrörelser och andra ideella organisationer hade till syfte att ge dessa strävanden en bred förankring. I motionen anförs att Sverige gått i bräschen för att stärka folkrörelsernas medverkan i FN-arbetet. I ESK:s Parisstadga från 1990 och i slutdokumentet från ESK:s allmänna uppföljningsmöte i Helsingfors 1992 nämns medverkan från frivilligorganisationer som ett nytt inslag i ESK:s arbete. Motionärerna betonar att det i rådande internationella läge är synnerligen viktigt att det folkligt baserade fredsarbetet ges tillräckliga resurser. Fredsrörelsen i vidare mening har förskjutit sitt intresse till frågor om fred, mänskliga rätttigheter och säkerhetspolitik kopplade till sönderfallet i Östeuropa och integrationen i Västeuropa. Den internationella diplomatin, EG:s och FN:s insatser räcker inte till för att skapa förutsättningar för försoning och fred. Regeringarna behöver hjälp från oberoende nätverk av mänskliga rättighets- och fredsorganisationer. Regeringens förslag att F 2-anslaget skall överföras till Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96 delas inte av motionärerna. Motionärerna anser (yrkande 3) att riksdagen skall ge regeringen till känna att F 2-anslagets inriktning, mottagare, utformning och nivå inte skall förändras. I yrkande 4 föreslås att anslaget höjs med 10 miljoner kronor genom att motsvarande belopp under anslaget A 1. Utrikesförvaltningen minskas.
I motion U618 (s) som behandlar kriget och konflikten i f.d. Jugoslavien avvisas också regeringens förslag till halvering av F 2-anslaget (yrkande 9).
Även i motion U303 (v) (yrkande 4) avvisas regeringens planer på att budgetåret 1995/96 överföra F 2-anslaget till Civildepartementet. Motionärerna anser att anslagsnivån för innevarande budgetår, 20 miljoner kronor, bör behållas. Eftersom 3 miljoner kan tas ur medel från fredslotterier innebär det enligt yrkande 1 att anslaget bör ligga på 17 miljoner kronor. På sikt bör dock anslaget höjas så att det uppnår den av riksdagen rekommenderade nivån motsvarande 1 promille av försvarsanslaget. Ett kriterium för att få projektbidrag från F 2-anslaget är att en tredjedel av projektet är egenfinansierat. Motionärerna anser att detta kriterium gynnar de kapitalstarka organisationerna. Det missgynnar de rörelser som växer fram ur akuta konfliktsituationer, exempelvis i form av aktionsgrupper. Därför anser motionärerna att kravet på egenfinansiering skall slopas (yrkande 2). Den geografiska begränsningen av bidragen bör avskaffas (yrkande 3).
I motion U306 (kds) uttrycks farhågan att regeringens förslag till halvering av F 2-anslaget riskerar att också halvera bidraget till Liv och Fred-Institutets viktiga arbete. Stödet till institutet bör ligga kvar på minst samma nivå som för innevarande budgetår, dvs. 1,35 miljoner kronor (yrkande 1). I yrkande 2 anförs behov av en översyn av till vilka fredsorganisationer statligt stöd skall ges.
I motion U308 (c, fp) anförs att en majoritet i riksdagen under en lång följd av år varit överens om att F 2-anslaget på sikt skall uppgå till 1 promille av försvarsanslaget. Försvarsanslaget uppgår i budgeten till 45 miljarder kronor. På grund av att anslaget fördelas på olika departementet har det visat sig att 3,8 miljarder redovisats för mycket. Den korrekta summan i budgeten skall enligt motionärerna vara 41,2 miljarder. Det är mot den bakgrunden som den av regeringen föreslagna halveringen på F 2-anslaget skall ses. Motionärerna anser att anslaget som under innevarande budgetår löper på 20 miljoner kronor skall ligga kvar på samma nivå budgetåret 1994/95 (yrkande 2). I motionen poängteras frivilligorganisationernas betydelsefulla och nödvändiga insatser i dagens konflikter världen över (yrkande 1). Motionärerna anser vidare (yrkande 3) att det är viktigt att personer med god erfarenhet av folkrörelsen är i majoritet i den beredningsgrupp som har till uppgift att inför regeringens beslut avge rekommendationer om såväl projekt- som organisationsbidrag som beviljas över anslaget. Det är också angeläget med ett anslag som tryggar fredsrörelsens möjligheter att delta i de svenska delegationerna vid internationella möten och konferenser om mänskliga rättigheter, fred och nedrustning (yrkande 4).
I flerpartimotionen U309 (s, fp, v) begärs i yrkande 1 att regering och riksdag anslår medel som gör det möjligt för frivilligorganisationer att delta i fredsinsatser som rekommenderats av såväl ESK som av FN:s generalsekreterare i rapporten En dagordning för fred. I det andra yrkandet hemställs att ett anslag på 20 000 000 kr anvisas till icke-militära fredsinsatser. Motionärerna föreslår vidare att Sverige tar initiativ till en särskild fond inom ESK i syfte att främja frivilligorganisationernas fredsinsatser (yrkande 3).
I flerpartimotionen U311 (s, fp, v) föreslås att Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket bör få fortsatt statsbidrag från F 2 eller annat lämpligt anslag. Bakgrunden till yrkandet är att det i propositionen inte framgår hur regeringen avser ställa sig till frågan. För att säkerställa statsbidrag till bibliotekets verksamhet kan möjligheten övervägas att inkludera Dag Hammarskjöldbiblioteket i grundanslaget till Svenska FN-förbundet.
I flerpartimotionen U310 (s, fp, v) yrkar motionärerna på en särskild anslagspost i Utrikesdepartementets budget avseende information om Förenta nationerna. I motionen poängteras att medlemsstaternas regeringar har åtagit sig ansvaret att informera om FN:s mål och verksamhet. Det svenska FN-förbundet har genom statsmakternas försorg tillförts resurser som gör det möjligt för förbundet att fungera som det centrala organet för information i Sverige om FN. Sammanfattningsvis begär motionärerna att bidrag till förbundets verksamhet bör samlas under en separat anslagspost i Utrikesdepartementets huvudtitel, såsom är fallet med bidraget till Utrikespolitiska institutet.
I motion U313 (nyd) framhålls att alla F-anslagen utom F 1. Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området (yrkande 15) måste begränsas. Till F 6-anslaget bör inga medel avsättas eftersom erforderlig fredsforskning bör samordnas inom SIPRI (yrkande 20). Motionärerna anser att budgetunderskottet motiverar ytterligare nedskärningar. Dessa föreslås i motionen fördelas enligt följande uppställning (yrkandena 16--19). Regeringens förslag återges inom parentes:
F 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling: 5 000 000 (10 000 000)
F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforsk- ningsinstitut (SIPRI): 17 500 000 (21 850 000)
F 4. Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet: 7 000 000 (12 259 000)
F 5. Utrikespolitiska institutet: 8 000 000 (10 340 000)
Utskottet
Sverige spelar en allt aktivare roll i internationellt nedrustnings- och säkerhetspolitiskt arbete i vid mening. De genomgripande säkerhetspolitiska förändringarna som ägt rum under senare år talar för ett behov av att i ökad utsträckning finansiera analyser på vetenskaplig nivå av bredare säkerhetspolitiska begrepp, nya hotbilder vad avser etniska spänningar, migration, miljö m.m. Det finns också behov av operativa nedrustningsinsatser som t.ex. minröjning i krigshärjade områden, destruktion av kemiska vapen m.m.
Ett aktivt engagemang från folkrörelser, enskilda organisationer, stiftelser och institutioner som bl.a. FOA, SIPRI, Utrikespolitiska institutet m.fl. främjar möjligheterna att föra en aktiv och väl förankrad utrikespolitik men också att tillmötesgå ökande krav på svenska insatser, såväl regionalt som globalt. Frivilligorganisationerna har en mycket betydelsefull roll att spela när det gäller att skapa kontakter över gränserna, att överbrygga olika slags konflikter och att konkret lindra nöd i krigs- och katastrofsituationer. Denna värdefulla verksamhet är ett nödvändigt bidrag till att främja fred, respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratiutveckling och konfliktlösning. Utskottet beklagar därför att det sparbeting som ålagts utrikesförvaltningen i det rådande statsfinansiella läget för närvarande inte tillåter uppräkningar på F-anslagen. I några motioner hänvisas det till att riksdagen uttalat att F 2-anslaget genom en gradvis uppräkning bör öka till en nivå motsvarande 1 promille av försvarskostnaderna. Utskottet uttalade i sitt betänkande 1992/93:UU14 en förhoppning om att det statsfinansiella läget på sikt skall tillåta en successiv ökning av anslaget. Utskottet nödgas emellertid återigen konstatera att det nu inte är meningsfullt att slå fast detta mål.
En översyn av F 2-anslaget (dåvarande F 3-anslaget) genomfördes under år 1992. Översynen medförde att en ny förordning (1993:983) om statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling utfärdades. Den trädde i kraft den 1 september 1993. I samband därmed tillsatte regeringen en särskild beredningsgrupp bestående av folkrörelserepresentanter med bred erfarenhet av denna typ av verksamhet samt experter inom säkerhetspolitik, biståndsverksamhet och massmedia. Förordningen innebär bl.a. att beviljade projektbidrag skall vara hjälp till självhjälp, dvs. minst 20 % av projektkostnaderna skall bäras av organisationen eller stiftelsen själv och skärpta krav för redovisning av erhållna bidrag. Det står organisationerna fritt att avsätta tilldelat organisationsstöd för deltagande i större konferenser.
Enligt vad utskottet inhämtat har antalet projektansökningar under F 2-anslaget minskat de senaste åren från ca 600 till drygt 350. På motsvarande sätt har totalsumman av ansökta belopp minskat. Utskottet har också erfarit att betydande belopp av utbetalda projektbidrag är ofullständigt redovisade.
Många projekt som finansierats över anslaget har haft god spridningseffekt och främjat intresset och aktiviteter rörande utrikespolitiska frågor. Utskottet utgår från att såväl projektstöd som organisationsstöd bör kunna lämnas på samma sätt som för närvarande.
Utskottet konstaterar i detta sammanhang att bidrag till enskilda organisationer lämnas över flera huvudtitlar i budgeten. Enligt utredningen Organisationers bidrag (SOU 1993:71) fanns under budgetåret 1992/93 2,7 miljarder kronor fördelade på tio olika departement. Utskottet bedömer att det kan vara lämpligt att överföra F 2-anslaget till ett departement, Civildepartementet, som har ett övergripande ansvar för folkrörelsefrågor i regeringskansliet.
Motionerna U303 (v) yrkande 4 och U403 (s) yrkande 3 berörd del avstyrks. Utskottet betraktar motionerna U306 (kds) yrkandena 1 och 2, U303 (v) yrkandena 2 och 3 och U308 (c, fp) yrkandena 1, 3 och 4 besvarade.
Utskottet noterar att det bl.a. under biståndsanslaget (C 2) finns möjlighet för enskilda organisationer att ansöka om bidrag från SIDA för den typ av verksamhet som motionärerna nämner i motion U309 (s, fp, v). Bidrag kan lämnas dels från det s.k. demokratianslaget, dels från anslagsposten bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer. Det sammanlagda stödet till internationella och svenska organisationer under demokratianslaget beräknas, enligt vad utskottet inhämtat, till ca 85 miljoner kronor budgetåret 1994/95.
Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om ett generellt finansiellt stöd till frivilligorganisationer inom ramen för ESK, vilket motionärerna i motion U309 (s, fp, v) särskilt omnämner, diskuterats utan att det varit möjligt att komma fram till en gemensam ståndpunkt. Det ankommer sålunda på varje stat som deltar i ESK-processen att ta ställning till ett eventuellt bidrag för konkreta aktiviteter av frivilligorganisationerna.
Utskottet anser att frivilligorganisationer som verkar i krigshärjade områden eller som på annat sätt riktar sin verksamhet till utlandet bör kunna få ekonomiskt stöd i ökad utsträckning, exempelvis över katastrofanslaget eller från andra anslag.
Utskottet betraktar därmed motion U309 (s, fp, v) yrkandena 1 och 3 besvarad. Yrkande 2 avstyrks.
Vad gäller förslaget i motion U311 (s, fp, v) att statsbidraget till Stiftelsen Dag Hammarskjöldbibliotektet skall fortsätta konstaterar utskottet att biblioteket sedan det ombildades till stiftelse har möjlighet att ansöka om bidrag hos regeringen. Utskottet noterar att regeringen enligt den ovan nämnda förordningen (SFS 1993:983) kan pröva ansökningar om organisationsstöd från bl.a. stiftelser. Utskottet bedömer bibliotektets insatser som värdefulla och anser det angeläget att lämplig finansiering tryggas.
Utskottet anser därmed att motion U311 (s, fp, v) är besvarad.
Utskottet instämmer i motionärernas (motion U310, s, fp, v) uppfattning att det är viktigt att informationen om FN förs ut till en bred allmänhet. Svenska FN-förbundet och Utrikesdepartementet fyller en viktig funktion i detta avseende. Svenska FN-förbundet har resurser som gör det möjligt för förbundet att fungera som central organisation för information om FN i Sverige. Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen beslutat att tillkalla en särskild utredare för att analysera behovet av förstärkta informationsinsatser, speciellt på det multilaterala området. Utskottet utgår från att frågan huruvida de statliga bidragen till Svenska FN-förbundet skall samlas under en separat anslagspost eller inte kommer att belysas i denna utredning.
Utskottet anser därmed motion U310 (s, fp, v) besvarad.
Vad beträffar beloppet under anslaget F 2 tillstyrker utskottet propositionens förslag och avstyrker därmed motionerna U403 (s) yrkandena 3 berörd del och 4 berörd del, U618 (s) yrkande 9, U303 (v) yrkande 1, U308 (c, fp) yrkande 2 och U313 (nyd) yrkande 16.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag avseende anslagen F 1 och F 3--F 6. Därmed avstyrks motion U313 (nyd) yrkandena 17--20. Yrkande 15 i motion U313 (nyd) överensstämmer med regeringens förslag under anslaget F 1.
Hemställan
Utskottet hemställer
till littera B. Bidrag till vissa internationella organisationer
1. beträffande samordning av anslagen till Förenta nationerna att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U302 och 1993/94:U313 yrkande 7 besvarade med vad utskottet anfört,
2. beträffande Förenta nationernas arbete med handikappfrågor att riksdagen förklarar motion 1993/94:U607 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört,
3. beträffande Förenta nationerna att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:U607 yrkande 2 till Förenta nationerna för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 199 206 000 kr,
4. beträffande Nordiska ministerrådet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 3 till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr,
5. beträffande Europarådet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Europarådet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 30 222 000 kr,
6. beträffande Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 22 573 000 kr,
7. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 113 850 000 kr,
8. beträffande övriga internationella organisationer m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 964 000 kr,
9. beträffande fredsbevarande verksamhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motion 1993/94:U304 yrkandena 2, 4 och 5, samtliga i berörd del, samt förklarar motion 1993/94:U304 yrkandena 1 (delvis) och 6 (delvis) besvarade med vad utskottet anfört till Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 836 294 000 kr, res. 1 (s) - delvis
10. beträffande Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:U304 yrkandena 2, 4 och 5, samtliga i berörd del, till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 32 894 000 kr, res. 1 (s) - delvis
till littera D. Information om Sverige i utlandet
11. beträffande inrättande av ett informationskontor för Tibet att riksdagen förklarar motion 1993/94:U644 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört,
12. beträffande samordning av Sverigeinformationen utomlands att riksdagen förklarar motion 1993/94:Kr518 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört,
13. beträffande Svenska institutet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Svenska institutet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 264 000 kr,
14. beträffande övrig information om Sverige i utlandet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 13 754 000 kr,
till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande
15. beträffande Sekretariatet för Europainformation att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U305 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:K206 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört, men. (v) - delvis
16. beträffande Krigsmaterielinspektionen m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 5 084 000 kr,
17. beträffande bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 2 500 000 kr,
18. beträffande medel för översättning av EG:s regelverk att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medel för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 11 500 000 kr,
till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
19. beträffande utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området att riksdagen med bifall till regeringens förslag och motion 1993/94:U313 yrkande 15 till Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 2 511 000 kr,
20. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U403 yrkande 3 berörd del förklarar motionerna 1993/94:U303 yrkandena 2 och 3, 1993/94:U306 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:U308 yrkande 3, besvarade med vad utskottet anfört, res. 2 (s) - delvis men. (v) - delvis
21. beträffande bidrag till Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket att riksdagen förklarar motion 1993/94:U311 besvarad med vad utskottet anfört,
22. beträffande frivilligorganisationers deltagande i fredsinsatser och konferenser att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U308 yrkandena 1 och 4 samt 1993/94:U309 yrkandena 1 och 3 besvarade med vad utskottet anfört,
23. beträffande anslag till icke-militära fredsinsatser att riksdagen avslår motion 1993/94:U309 yrkande 2,
24. beträffande information om Förenta nationerna att riksdagen förklarar motion 1993/94:U310 besvarad med vad utskottet anfört,
25. beträffande överföring av F 2-anslaget till Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96 att riksdagen avslår motion 1993/94:U303 yrkande 4, res. 2 (s) - delvis men. (v) - delvis
26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:U303 yrkande 1, 1993/94:U308 yrkande 2, 1993/94:U313 yrkande 16, 1993/94:U403 yrkandena 3 berörd del och 4 berörd del och 1993/94:U618 yrkande 9 till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr, res. 2 (s) - delvis res. 3 (nyd) - delvis men. (v) - delvis
27. beträffande bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 17 till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 850 000 kr, res. 3 (nyd) - delvis
28. beträffande forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 18 till Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 12 259 000 kr, res. 3 (nyd) - delvis
29. beträffande Utrikespolitiska Institutet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 19 till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 10 340 000 kr, res. 3 (nyd) - delvis
30. beträffande forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 20 till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 588 000 kr. res. 3 (nyd) - delvis
till littera A. Utrikesförvaltningen m.m.
31. beträffande utrikesförvaltningen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:U313 yrkande 2 och 1993/94:U403 yrkande 4 berörd del till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 564 784 000 kr, res. 2 (s) - delvis res. 4 (nyd) - delvis
32. beträffande nordisk samordning av utlandsrepresentationen att riksdagen förklarar motion 1993/94:U301 yrkandena 1 och 2 besvarade med vad utskottet anfört,
33. beträffande utredning om Sveriges representation utomlands att riksdagen avslår motion 1993/94:U312,
34. beträffande Sveriges representation utomlands i övrigt att riksdagen avslår motion 1993/94:U313 yrkande 9, res. 4 (nyd) - delvis
35. beträffande besparingar i fråga om den svenska delegationen till FN:s generalförsamling att riksdagen avslår motion 1993/94:U313 yrkande 6, res. 4 (nyd) - delvis
36. beträffande översyn av barnkunskap i utrikesförvaltningen att riksdagen förklarar motion 1993/94:So260 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört,
37. beträffande upprättande av handelskontor och konsulat i Murmansk att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U307 och 1993/94:U706 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,
38. beträffande kursdifferenser att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kursdifferenser för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
39. beträffande honorärkonsuler att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Honorärkonsuler för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 15 500 000 kr,
40. beträffande nordiskt samarbete att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Nordiskt samarbete för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 666 000 kr,
41. beträffande utredningar m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utredningar m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 211 000 kr,
42. beträffande officiella besök m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Officiella besök m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 9 680 000 kr,
43. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.
Stockholm den 17 mars 1994
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m), Bertil Persson (m), Lena Boström (s) och Richard Ulfvengren (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Fredsbevarande verksamhet m.m. (mom. 9 och 10)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med "Budgetåret 1993/94 överfördes" och som slutar på s. 17 med "utskottet propositionens förslag." bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i det förslag till Ett program för gemensam säkerhet som återfinns i den socialdemokratiska partimotionen U304. Det är utskottets uppfattning att ett sådant program behövs för att stärka Sveriges säkerhet och klara Sveriges bidrag till det nya säkerhetspolitiska samarbete och de säkerhetsskapande insatser som krävs i vår del av världen, dvs. norra Europa, särskilt Östersjöområdet och Barentsregionen, samt på andra håll i Europa och världen, i synnerhet för operationer under FN:s och ESK:s mandat.
Utskottet anser att Sverige skall verka för en ny europeisk fredsordning. Konflikten i det tidigare Jugoslavien och spänningar på olika håll i det postkommunistiska Europa kräver samordnade internationella insatser där Sverige kan spela en viktig roll. Samtidigt söker flera av de nya demokratierna på olika sätt att stärka sitt oberoende och sin samhällsomvandling inom ramen för ett nytt säkerhetspolitiskt samarbete. Sverige har en särskild önskan att se Estland, Lettland, Litauen och Ryssland utvecklas stabilt som en del av en gemenskap i norra Europa.
Ett förstärkt samarbete bör äga rum på alleuropeisk grund. ESK är ett sådant forum. Det s.k. Partnerskapet för fred kan bli ett nytt. Sverige måste då ha en beredskap att kunna göra insatser. Också i ett globalt perspektiv kommer nya krav att ställas på svenskt engagemang i ett sammanhållet säkerhetsarbete, t.ex. på det sätt som FN:s generalsekreterare föreslagit i En dagordning för fred. Att aktivare agera samfällt för fred och människors säkerhet genom de globala organisationerna är en grundtanke i den internationella kommissionen för globalt samarbete (The Commission on Global Governance).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att tidigare ordningar måste omprövas och att det är dags att introducera ett samlat program för gemensam säkerhet. Inför de nya säkerhetsstrukturerna bör regeringen effektivisera budgeten genom att samordna försvarets och Utrikesdepartementets kompetens och resurser. Totalt bör 1 300 miljoner kronor för programmet anvisas.
Försvaret bör på ett nytt och mer aktivt sätt engagera sig i det säkerhetsskapande internationella samarbetet. För att möjliggöra detta bör 1 000 miljoner kronor avsättas inom ett nytt anslag, Säkerhetsskapande åtgärder, under Försvarsdepartementets huvudtitel. 836 miljoner kronor bör överföras från anslaget Fredsbevarande verksamhet under Utrikesdepartementets huvudtitel till det nya anslaget. Övriga medel, 164 miljoner kronor, omdisponeras för detta ändamål på förslag av ÖB inom Försvarsdepartementets anslag.
Anslaget B 9 under Utrikesdepartementets huvudtitel skall benämnas Säkerhetsskapande insatser och anvisas dels de medel som i propositionen anvisats under anslaget B 10. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) 32 894 000 kronor, dels 117 miljoner kronor från medel som avsatts men inte utnyttjats för östsamarbetet. Härutöver bör 150 miljoner kronor inom nuvarande biståndsanslag avsättas för multilaterala insatser för fred, säkerhet och återuppbyggnad.
Försvarsanslaget skall användas för fredsbevarande styrkor, utbildning i fredsbevarande tjänst av utländsk personal samt för en rad andra militära säkerhetsstärkande insatser, i synnerhet under FN:s och ESK:s mandat. Sverige besitter en av världens bästa utbildningsplatser för utbildning i fredsbevarande tjänst. Det kan bli ett betydelsefullt svenskt bidrag vid ett deltagande i Partnerskap för fred. Därutöver anser utskottet att en särskild FN-brigad inom försvaret skall inrättas.
Utrikesdepartementets anslag skall avse deltagande i ESK:s olika missioner och utgöra bidrag till civila insatser för att förebygga konflikter i syfte att stärka en fred som uppnåtts och att delta i ett försonings- och återuppbyggnadsskede. Det suveränitetsstöd som tidigare lämnats som en del av östsamarbetet bör bli en del av detta program.
Programmet för gemensam säkerhet bör koordineras inom regeringen i ett nära samarbete mellan Utrikes- och Försvarsdepartementen. En särskild samordnare under utrikesministern, möjligen på statssekreterarnivå, bör utses.
Utskottet ser detta program som ett första steg att hitta nya former för att stärka Sveriges säkerhet och att arbeta för såväl en europeisk som global freds- och samarbetsordning.
Därmed tillstyrker utskottet motion U304 (s) yrkandena 1 och 2 och 4--6 och avslår regeringens förslag till belopp under anslagen B 9 och B 10. Utskottet tillstyrker propositionens belopp under anslagen B 1--B 5 samt B 8.
dels att momenten 9 och 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande fredsbevarande verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U304 yrkandena 1 och 2 och 4--6 och med avslag på regeringens förslag om medel till anslaget fredsbevarande verksamhet till ett nytt reservationsanslag benämnt Säkerhetsskapande insatser för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar 149 894 000 kr,
10. beträffande Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U304 yrkandena 1 och 2 och 4--6 avslår regeringens förslag om medel till anslaget Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK),
2. Föreskrifter för F 2-anslaget m.m. (mom. 20, 25, 26 och 31)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Sverige spelar en" och på s. 25 slutar med "yrkandena 1, 3 och 4 besvarade."
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Vad beträffar beloppet" och slutar med "(nyd) yrkande 16." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att erfarenheterna av de senaste årens utveckling understrukit betydelsen av ett folkligt förankrat engagemang för fred, nedrustning och mänskliga rättigheter. Den organiserade folkliga opinionens roll för dessa frågor kan knappast överskattas. Bakom folkrörelsernas allt mer mångfasetterade arbete ligger växande insikter om komplexiteten i nationella och internationella realtioner såväl i ett nord/syd- som i ett öst/väst-perspektiv.
Det stöd som under 1980-talet byggts upp i F 2-anslaget för folkrörelser och andra ideella organisationer har till syfte att ge dessa strävanden en bred förankring. Sverige går i bräschen för att stärka folkrörelsernas medverkan i Förenta nationernas arbete. I ESK:s Parisstadga från år 1990 och i slutdokumentet från ESK:s regeringschefsmöte i Helsingfors år 1992 nämns frivilligorganisationernas medverkan som ett nytt inslag i ESK:s arbete.
Ökade internationella kontakter har blivit både möjliga och nödvändiga. De resurser som ställs till folkrörelsernas förfogande för detta arbete bidrar på ett avgörande sätt till att både bredda och fördjupa engagemanget. Utskottet fäster stor vikt vid att det folkligt baserade fredsarbetet ges tillräckliga resurser. De förändringar som ägt rum i omvärlden gör det inte mindre viktigt att anslagets fokus även fortsättningsvis är freds- och nedrustningssträvanden. Utskottet anser det viktigt att stödja verksamheter som syftar till att finna fredliga lösningar på konflikter.
Mot denna bakgrund anser utskottet att 20 miljoner kronor skall anvisas anslaget F 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling genom att minska anslaget A 1 Utrikesförvaltningen med 10 miljoner kronor. Utskottet delar inte regeringens uppfattning att F 2-anslaget fr.o.m. budgetåret 1995/96 skall överföras till Civildepartementet.
Utskottet tillstyrker därmed motionerna U403 (s) yrkandena 3 och 4, U618 (s) yrkande 9, U303 (v) yrkande 4 och U308 (c, fp) yrkande 2. Motionerna U303 (v) yrkande 1, U306 (kds) yrkandena 1 och 2 och U313 (nyd) yrkande 16 avstyrks. Motionerna U303 (v) yrkandena 2 och 3 samt U308 (c, fp) yrkandena 1, 3 och 4 är besvarade med vad utskottet anfört.
dels att momenten 20, 25, 26 och 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U306 yrkandena 1 och 2 bifaller motion 1993/94:U403 yrkande 3 berörd del och förklarar motionerna 1993/94:U303 yrkandena 2 och 3, samt 1993/94:U308 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,
25. beträffande överföring av F 2-anslaget till Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96 att riksdagen bifaller motion 1993/94:U303 yrkande 4,
26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen med avslag på regeringens förslag och på motionerna 1993/94:U303 yrkande 1 och 1993/94:U313 yrkande 16 bifaller motionerna 1993/94:U403 yrkandena 3 berörd del och 4 berörd del, 1993/94:U308 yrkande 2 och 1993/94:U618 yrkande 9,
31. beträffande utrikesförvaltningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U403 yrkande 4 berörd del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:U313 yrkande 2 till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 554 784 000 kr,
3. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling m.m. (mom. 26--30)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Vad beträffar beloppet" och slutar med "under anslaget F 1" bort ha följande lydelse:
Vad beträffar föreslaget belopp under anslaget F 2 tillstyrker således utskottet yrkande 16 i motion U313 (nyd) om en halvering av anslaget till 5 000 000 kr och avstyrker regeringens förslag samt motionerna U403 (s) yrkandena 3 berörd del och 4, U 618 (s) yrkande 9, U303 (v) yrkande 1 och U308 yrkande 2.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende anslaget F 1, vilket överenstämmer med yrkande 15 i motion U313 (nyd). Anslagen F 3--F 5 bör bl.a. mot bakgrund av det ansträngda budgetläget bantas i enlighet med förslagen i motion U313 (nyd) yrkandena 17--19. Utskottet anser att F 6-anslaget i enlighet med motion U313 (nyd) yrkande 20 bör samordnas med F 3-anslaget Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut. Inga medel bör därför anvisas under detta anslag.
dels att momenten 26--30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 16 och med avslag på regeringens förslag samt på motionerna 1993/94:U303 yrkande 1, 1993/94:U308 yrkande 2 och 1993/94:U403 yrkandena 3 berörd del och 4 berörd del samt 1993/94:U618 yrkande 9 till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr,
27. beträffande bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 17 till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 17 500 000 kr,
28. beträffande forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 18 till Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 7 000 000 kr,
29. beträffande Utrikespolitiska Institutet att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 19 till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 8 000 000 kr,
30. beträffande forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 20 avslår regeringens förslag beträffande anslag till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Utrikesförvaltningen m.m. (mom. 31, 34 och 35)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet bedömer att" och slutar med "yrkandena 2 och 9." bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att regeringen trots ett sparbeting på 21 500 000 kr under anslaget A 1. Utrikesförvaltningen yrkar en höjning av anslaget med 39 551 000 kr. Ytterligare besparingar måste emellertid åläggas förvaltningen. Utskottet anser att utrikesförvaltningen skall åläggas ett sparbeting på 5 % och att anslaget bör sänkas med 76 000 000 kr och anvisas 1 488 784 000 kr. I jakten på kostnader bör regeringen främst se över kostnaderna för lokaler och bostäder utomlands. Kostnaderna för resor bör också skäras ned. I stället för fysiska resor kan modern telekommunikation utnyttjas i väsentligt större utsträckning. En delegering av kostnadsansvaret till utlandsmyndigheterna skulle också komma att medföra lägre kostnader såvida en restriktiv medelstilldelning tillämpas.
Utskottet anser att förutsättningarna bör utredas för att skapa en ny organisation för utlandsrelaterade verksamheter. En ny organisatorisk enhet -- Sweden Center -- bildas och underställs Sveriges exportråd. Verksamheter som skall ingå i ett Sweden Center är ambassader och konsulat, EKN, Sveriges exportråd samt biståndsorganisationer som SIDA, BITS, SwedeCorp och Swedfund International. Dess uppgift bör vara att, med Exportrådet som bas, ansvara för Sveriges ansikte utåt. Vilken mängd aktiviteter som skall ingå i ett visst utomlands beläget Sweden Center beror på det individuella landets status som industri- eller biståndsmottagarland.
Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 2 och 9 i motion U313 (nyd).
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Det är mot" och slutar med "U313 (nyd) yrkande 6." bort ha följande lydelse:
Icke desto mindre anser utskottet att kostnaderna för den parlamentariska representationen i FN bör minska och att Sverige i framtiden bör följa den modell som anges i motionen och som innebär att endast två grupper med tio riksdagsledamöter per grupp för en tid av två veckor deltar i FN-arbetet.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 6 i motion U313 (nyd).
dels att momenten 31, 34 och 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande utrikesförvaltningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 2 och med avslag på regeringens förslag och motion 1993/94:U403 yrkande 4 berörd del till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 488 784 000 kr,
34. beträffande Sveriges representation utomlands i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. beträffande besparingar i fråga om den svenska delegationen till FN:s generalförsamling att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Utrikeshandel och exportfrämjande
I kampanjen inför folkomröstningen om EU-medlemskap kommer fördelningen av resurser mellan ja- och nej-sidan aldrig att bli likvärdiga. Ja-sidan som stöds av ett tämligen samlat ekonomisk-politiskt etablissemang kommer att ha betydligt mer resurser till sitt förfogande än vad nej-sidan kan åstadkomma. För att nej-sidan inte skall missgynnas är det därför av största vikt att de statliga bidragen till kampanjen ligger på en hög nivå. Låga anslag skulle gynna ja-sidan på ett otillbörligt sätt. Av den anledningen bör bidragen till informationsinsatser inför folkomröstningen med dagens penningvärde mätt inte understiga de totala anslag som fördelades inför folkomröstningen om kärnkraft.
Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Ekonomiskt stöd till frivilligorganisationer som arbetar med och forskar kring fred, säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter är väsentligt av många olika anledningar. Precis som utskottet anför främjar ett aktivt engagemang från dessa rörelser möjligheterna för Sverige att föra en aktiv och väl förankrad utrikespolitik.
Frivilligorganisationerna spelar också en mycket betydelsefull roll i konkret internationellt fredsarbete. Genom historien har de kommit till undsättning och stöd i kris- och krigssituationer. De har deltagit i minröjning, organisering och övervakning av val, repatriering av flyktingar, skydd av dem som hotas av tortyr och mord, utbildning för att främja politisk delaktighet etc. Ett bra exempel är samarbetsprojektet Fredsövervakning i Sydafrika i vilket deltar sexton svenska folkrörelser, organisationer, kyrkor och samfund. Grunden för denna ovärderliga verksamhet är grundläggande kunskap som erhålls via intensiva studier av, och omfattande information om, freds-, säkerhets- och demokratifrågor.
Vikten av frivilligorganisationernas engagemang och deltagande i fredsarbete framhävs av FN och numera också ESK. ESK önskar t.ex. involvera frivilligorganisationerna mera direkt i försöken att finna och hantera orsaker till konflikter.
Mot bakgrund av detta bör anslagsnivån för F 2-anslaget behållas på samma nivå som budgetåret 1993/94, dvs. 20 miljoner kronor. Då 3 miljoner kronor kan tas ur medel från fredslotterier innebär det att anslaget för 1994/95 bör uppgå till 17 miljoner kronor.
För många av de organisationer som får bidrag över F 2-anslaget är det frivilliga och obetalda arbetet deras enda kapital. Kravet på 20 procents egenfinansiering av projekt är därför ett alltför hårt krav som missgynnar framför allt de minst kapitalstarka organisationerna. Kravet på egenfinansiering bör därför slopas.
Bidrag över F 2-anslaget till internationell kontaktverksamhet är begränsat till organisationer som knyter kontakter med de baltiska staterna, Ryssland och Polen. Det är en helt onödig begränsning som hindrar svenska organisationer att erhålla medel för kontakter och byggande av nätverk med t.ex. MR-organisationer i f.d. Jugoslavien, Afrikas Horn och Centralamerika -- områden från vilka en stor del av flyktingarna i Sverige kommer.
Regeringens förslag att fr.o.m. budgetåret 1995/96 överföra F 2-anslaget till Civildepartementet är ett obefogat förslag. Att frånta Utrikesdepartementet det avgörande inflytandet för medelstilldelningen för folkrörelsebaserade studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande verksamhet rimmar illa med regeringens uttalade vilja att via denna verksamhet bättre förankra den svenska utrikespolitiken.
Med hänvisning till det anförda anser jag att utskottet under momenten 15, 20, 25 och 26 borde ha hemställt:
15. beträffande Sekretariatet för Europainformation att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K206 yrkande 3 och 1993/94:305 yrkandena 1 och 2 beslutar att de av staten anslagna medlen för informationsinsatser inför folkomröstningen om medlemskap i EU med dagens penningvärde mätt inte understiger de totala anslag som utbetalades inför folkomröstningen om kärnkraft.
20. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget att riksdagen med avslag på motion 1993/94:U306 yrkandena 1 och 2 och med bifall till motionerna 1993/94:U303 yrkandena 2 och 3, 1993/94:U403 yrkande 3 berörd del och 1993/94:U308 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
25. beträffande överföring av F 2-anslaget till Civildepartementet fr.o.m. budgetåret 1995/96 att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U303 yrkande 4 som sin mening ger regeringen tillkänna vad ovan anförts,
26. beträffande information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U303 yrkande 1, 1993/94:U403 yrkande 3 berörd del, 1993/94:U308 yrkande 2 och 1993/94:U618 yrkande 9 och med avslag på regeringens förslag och motionerna 1993/94:U403 yrkande 4 berörd del och 1993/94:U313 yrkande 16 till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1994/95 anvisar 7 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 17 miljoner kronor.