Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område
Betänkande 1992/93:UU14
Utrikesutskottets betänkande
1992/93:UU14
Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område (prop. 1992/93:100 bil. 4)
Innehåll
1992/93 UU14
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1992/93:100, bilaga 4, avseende anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesdepartementet m.m.), anslagen B 1--B 5, B 8 samt B 10 under littera B (bidrag till vissa internationella organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet), anslagen E 4, E 6--E 7 under littera E (Utrikeshandel och exportfrämjande) samt anslagen F 1--F 2 under littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte de motioner som väckts i anslutning till dessa delar av propositionen.
Regeringen föreslår att totalt 2 449 322 000 kr anvisas till ovan nämnda anslag budgetåret 1993/94. Regeringens förslag, liksom den föreslagna användningen av anslagen, präglas i hög grad av de långtgående krav på besparingar och rationaliseringar som all offentlig verksamhet ställs inför. Utrikesförvaltningen är av besparings- och effektivitetsskäl föremål för ett intensivt förändringsarbete. Detta innebär strukturella anpassningar omfattande bl.a. tjänsteindragningar, billigare lokaler samt ersättning av ett antal utlandsmyndigheter med alternativ diplomatisk och konsulär representation.
En nära samverkan med andra länder, t.ex. inom Förenta nationerna, är av största betydelse för Sveriges utrikespolitiska agerande. Sveriges förhandlingar med EG och ordförandeskap i den Europeiska konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, ESK, kommer under budgetåret 1993/94 att ställa särskilt höga krav på utrikesförvaltningens personal och dess övriga resurser. Genom Sverigeinformationen sprids kännedom om det svenska samhället samt väcks intresse och förståelse för den svenska synen på olika samhällsfrågor. Därmed främjas Sveriges deltagande i det internationella utbytet bl.a. på kulturens område.
I betänkandet godkänner utskottet regeringens förslag till medelsramar för de olika anslagen och anslagsposterna. Utskottet godkänner vidare de riktlinjer som regeringen föreslår för användningen av anslagen samt tar ställning till olika motionsyrkanden avseende principer och riktlinjer gällande medelsanvändningen.
Mot bakgrund av regeringens föreslagna besparingar avseende Sveriges Radios utlandssändningar, Radio Sweden, har utskottet haft anledning att överväga möjligheter att trygga Radio Swedens programverksamhet på sikt. Utskottets överväganden härom bör ges regeringen till känna.
Kulturutskottet har avgett yttrande över motionsyrkanden som rör Radio Sweden.
Till betänkandet har fogats 5 reservationer samt ett särskilt yttrande.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1992/93:100 bil. 4 (Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A, B, D, E och F:
1992/93:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas 1. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts i fråga om miljöattachéer och effektivare användning av utlandsmyndigheterna i miljöarbetet, 2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 495 441 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 15 500 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 610 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 10 552 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10 180 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 A 8 vari yrkas att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 191 890 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 10 vari yrkas att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 23 328 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 250000000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1993/94 anvisar att förslagsanslag på 29 780 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 21 500 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 864 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 D 1 vari yrkas 1. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för verksamheten inom Svenska institutets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser, 2. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 63 083 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas 1. att riksdagen fastställer den plan för kapitalkostnader under åren 1995--2003 som förordats i propositionen, 2. att riksdagen till Radioprogramverksamhet för utlandet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 51 363 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 D 3 vari yrkas att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 14 254 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 4465000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till Medel för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 16 500 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 E 7 vari yrkas att riksdagen till Medel för informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 511 000 kr.
1992/93:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag om 20 000 000 kr.
Motionerna
1992/93:U301 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk officiell närvaro i Illinois.
1992/93:U302 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Radio Swedens sändningar på franska och spanska, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur finansieringen av Radio Swedens verksamhet skall kunna tryggas.
1992/93:U303 av Gullan Lindblad m.fl. (m,fp,c,kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kvinnoorganisationerna bör ges särskild hög prioritet vid medelstilldelningen för informationsinsatser om europeisk integration.
1992/93:U304 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till Radio Sweden.
1992/93:U305 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgat nordiskt samarbete både lokalmässigt och personellt på utrikesförvaltningens verksamhetsområde.
1992/93:U307 av Bertil Persson och Nils T Svensson (m, s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Malmö stadsbibliotek som dokumentationscentrum för Europafrågor.
1992/93:U308 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befrielse från inkomstskatt för personal vid Taipeis representationskontor i Stockholm samt befrielse från skatt på importerade förbrukningsvaror, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av handeln med Taiwan.
1992/93:U309 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att upplysnings-, forsknings- och studiearbetet om fred och nedrustning bör fortsätta och att promillemålet successivt bör uppnås, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om F 2-anslagets inriktning, mottagare, utformning och nivå, 3. att riksdagen beslutar att F 2-anslaget uppräknas till 24,6 miljoner kronor.
1992/93:U310 av Karin Starrin och Lennart Daléus (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av stödet under F 2, 2. att riksdagen begär att regeringen bör återkomma med förslag till anslagsfördelning och föreskrifter för F 2, i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om successivt ökade anslag under F 2.
1992/93:U311 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Radio Swedens utlandssändningar, 2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till hur Radio Swedens verksamhet skall finansieras för budgetåret 1993/94.
1992/93:U312 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas 1. att riksdagen till Sveriges Radios utlandssändningar för budgetåret 1993/94 anslår 15000000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller således 76363000 kr, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på Sveriges Radios utlandssändningar.
1992/93:U313 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till FN:s tortyrkommitté för budgetåret 1993/94 anslår 70 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 270 000 kr.
1992/93:U314 av Håkan Holmberg och Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett Sverigehus i S:t Petersburg.
1992/93:U315 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av de ojämlika villkor som råder för kvinnliga och manliga medarbetare i Utrikesdepartementet.
1992/93:U316 av Simon Liliedahl och Kenneth Attefors (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige omedelbart bör slopa visumtvånget beträffande Taiwan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Exportrådets Trade Office i Taiwan bör uppgraderas till ett Sweden Center alternativt Representative Office som blir ansvarigt för vissa konsulära tjänster, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att UD bör medverka till att Taipei Trade Tourism and Information Office i Stockholm får status av ett Representative Office, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den vid Tokyoambassaden anställde investeringsspecialisten även bör tjänstgöra i Taiwan och Sydkorea, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att befordrad personal vid Taiwan Trade Tourism and Information Office i Stockholm erhåller de förmåner som normalt kommer utländska diplomater till del.
1992/93:U317 av Bengt Dalström m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning beträffande Sverigerepresentation utomlands som skall lägga fram förslag till riksdagen under 1993.
1992/93:U318 av Richard Ulfvengren m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Radio Sweden koncentrerar sig på att sända nyheter på svenska och engelska till utlandet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Radio Sweden bör upphöra med att producera eget material, 3. att riksdagen till Radioprogramverksamhet för utlandet för budgetåret 1993/94 minskar anslaget med 36663000 kr och anvisar 14 700000 kr (tredje huvudtiteln, D 2).
1992/93:U319 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt statsbidrag till Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket.
1992/93:U320 av Ingrid Näslund m.fl. (kds, fp, c, nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den föreslagna besparingen för Radio Sweden genomförs på sådant sätt att sändningstiden för de egenproducerade programmen på svenska i huvudsak kan behållas.
1992/93:U321 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar fördela anslaget E 7 (informationsinsatser om europeisk information) i enlighet med vad i motionen anförts.
1992/93:U322 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om representation i Murmansk.
1992/93:U323 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet för fredsanslagets nivå om en promille av försvarsbudgeten bör gälla, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjerna för fördelningen av F 2-anslaget. 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur beslut bör fattas om F 2-anslagets fördelning.
1992/93:U324 av Lisbet Calner och Sverre Palm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Radio Swedens verksamhet.
1992/93:U325 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utrikesförvaltningens framtida inriktning och organisation, 2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1993/94 minskar ramanslaget med 150000000 kr och anvisar 1345000000 kr (Bilaga 4, A 1), 3. att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1993/94 anvisar 4000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 20000000 kr (Bilaga 4, A 3), 4. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1993/94 minskar anslaget med 10000000 kr och anvisar 50000000 kr (Bilaga 4, A 4), 5. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 minskar anslaget med 1100000 kr och anvisar 9452000 kr (Bilaga 4, A 6), 6. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1993/94 minskar anslaget med 1800000 kr och anvisar 8380000 kr (Bilaga 4, A 7), 7. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av rutinerna för på vilket sätt svenskar bosatta utomlands lättare skall kunna delta i riksdagsval i Sverige.
1992/93:U326 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att F 2-anslaget skall rubriceras Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m., 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om föreskrifter för bidragsgivning från F 2-anslaget, 3. att riksdagen beslutar att anslaget F 2 för budgetåret 1993/94 och i framtiden fastställs till en promille av den årliga försvarsbudgeten, 4. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1993/94 anslår 20000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 40000000 kr, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet att erhålla både organisations- och projektstöd från anslaget F 2, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet att komplettera organisationsbidrag med projektbidrag från anslaget F 2 för verksamhet rörande icke förutsedda konflikter, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på egenfinansiering för att erhålla bidrag från F 2-anslaget, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag från F 2-anslaget till s.k. takorganisationer, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om icke-diskriminering av politiska partier, fackliga organisationer och organ som är beroende av dessa.
1992/93:U401 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen till Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området för budgetåret 1993/94 anvisar oförändrat 2 511 000 kr, 2. att riksdagen till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar 4 511 000 kr.
1992/93:U512 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av Medel för informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret för studieförbundens och organisationernas EG-information, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spridning av Maastrichtfördraget till hushållen.
1992/93:U516 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen till Utbildningsradion för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln, E 7 anvisar 4 750 000 kr för kurslitteratur till samtliga svenska hushåll i samband med genomförande av EG-information i TV och radio.
1992/93:U518 av Berit Löfstedt och Berit Oscarsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av medlen under anslaget E 7 inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde.
1992/93:U603 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett svenskt konsulat i Murmansk.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av kvinnoorganisationer vid fördelning av EG-informationsmedel.
A. Utrikesdepartementet m.m.
Propositionen (s. 1--10, 26--27, 40--47)
De senaste tre årens dramatiska förändringar i omvärlden har resulterat i en situation som inte längre präglas av stormaktsblockens ideologiska och säkerhetspolitiska motsättningar. Nya förutsättningar har skapats inte bara för Europas utveckling utan också för det internationella samarbetet i stort.
Den tilltagande globaliseringen av politiska och ekonomiska frågor samt breddningen av Sveriges internationella kontaktyta har starkt ökat kraven på den svenska utrikesförvaltningen. Förvaltningens resurser kommer bl.a. att tas i anspråk för att fördjupa det europeiska samarbetet, följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde, lämna bidrag som kan underlätta reformarbetet i Central- och Östeuropa och stärka särskilt ESK:s konfliktförebyggande förmåga. Förenta nationerna liksom tillämpningen och utvecklingen av folkrätten förblir hörnstenar i svensk utrikespolitik. Genom det kalla krigets slut har unika möjligheter skapats för att bygga upp en ny världsordning. En ökad internationell samsyn håller på att utvecklas kring principerna om demokrati och fri ekonomi som grundvalar för välstånd. Sverige arbetar i olika internationella fora med bl.a. uppgiften att öka efterlevnaden av de internationella normerna för skydd av mänskliga rättigheter.
Utrikesförvaltningen ställs budgetåret 1993/94, i likhet med andra offentliga verksamheter, inför långtgående besparings- och rationaliseringskrav. Förutom allmän sparsamhet vad gäller driftkostnaderna krävs även strukturella förändringar syftande till en mindre, men samtidigt effektivare förvaltning. Dessa förändringar inbegriper bl.a. ersättning av ett antal lönade utlandsmyndigheter med alternativ diplomatisk och konsulär representation, tjänsteindragningar och förbättrad samordning mellan Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheter med fast representation samt billigare lokaler.
Regeringen föreslår således att tio utlandsmyndigheter ersätts med alternativ representation per den 1 juli 1993: Konsulatet i Szczecin ersätts med ett honorärkonsulat. Generalkonsulaten i Barcelona, Chicago, Frankfurt, Málaga, Montreal, München och Toronto omvandlas till honorära konsulat eller generalkonsulat. Ambassadkansliet i Abu Dhabi avvecklas. De diplomatiska förbindelserna med Förenade Arabemiraten sköts, liksom hittills, genom sidoackreditering från ambassaden i Kuwait. Ambassadkansliet i Montevideo omvandlas till ett honorärt generalkonsulat. De diplomatiska förbindelserna sköts, liksom hittills, genom sidoackreditering från ambassaden i Buenos Aires.
Regeringen föreslår vidare att de två delegationerna i Genève av rationaliseringsskäl slås samman till en myndighet per den 1 juli 1993. Samtidigt som antalet utlandsmyndigheter minskas förutses behov av att dra in 20 tjänster vid övriga utlandsmyndigheter. Även departementets organisation i Stockholm avses minskas.
Under innevarande budgetår har konsulatet i Las Palmas omvandlats till honorärkonsulat. Ambassaden i Quito har avvecklats och ersatts med ett honorärt generalkonsulat. De diplomatiska förbindelserna med Ecuador sköts hädanefter genom sidoackreditering från ambassaden i Santa Fé de Bogotá. Generalkonsulatet i Marseille och ambassadkansliet i Muscat beräknas vara avvecklade med utgången av februari månad 1993. Under året har nya ambassader upprättats i Kiev och Zagreb. Ambassaderna i Bagdad och Beirut förblir tills vidare obemannade. Utrikesdepartementets politiska avdelning har under innevarande år omorganiserats i syfte att stärka ledningskapaciteten, öka flexibiliteten samt anpassa organisationen till det förändrade världspolitiska läget.
Den snabba tekniska utvecklingen har inneburit en standardisering av teknik och program för ADB. En femårig ADB- och kommunikationsplan för utrikesförvaltningen har utarbetats baserad på standardlösningar. Till en början innebär det successiva införandet av ny ADB- och kommunikationsteknik betydande investeringskostnader. Drift- och underhållskostnader förutsätts dock minska avsevärt i takt med att den nya tekniken införs. En viktig beståndsdel i det långsiktiga arbetet mot förbättrad kostnadseffektivitet utgörs av successivt ökad delegering av budgetansvar till utlandsmyndigheterna och till departementets sakenheter. Vidare har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att utarbeta resultatmått för utlandsmyndigheterna.
Vad gäller lokalförsörjningen utomlands innebar riksdagens beslut (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) om nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen m.m. att lokalförsörjningsansvaret för utrikesförvaltningen den 1 juli 1992 överfördes till Utrikesdepartementet. Byggnadsstyrelsen fick därmed en delvis ändrad roll. Uppgiften att förvalta det statliga fastighetsbeståndet utomlands avses övertas av en ny myndighet. Förvärv av en fastighet för ambassadkansli, chefsbostad och personalbostäder i Vilnius har genomförts. Förhandlingar förs om förvärv eller långstidsförhyrning av kanslilokaler och bostäder i Riga, Kiev samt Zagreb. Nyanskaffning av inhyrda kanslilokaler för ambassaden i Washington och för delegationen i Genève har inletts. Även lokalsituationen i Haag, Islamabad och Berlin är föremål för beredning.
Sammanfattning av motionerna
I motion U325 (nyd), yrkande 1, samt i motion U317 (nyd) föreslås att ett helt nytt grepp tas på hur Sverige marknadsförs och representeras utomlands. Enligt motionärerna bör regeringen utreda förutsättningarna för att skapa ett nytt system, benämnt Sweden Center, där Exportrådet skulle ansvara för de utrikeshandelspolitiska frågorna samt för exportkreditgivningen till såväl i- som u-land. Sweden Center, som skulle ha filialkontor över hela världen, skulle enligt förslaget också sälja Sverige som kultur- och turistland. I motion U325 (nyd) anförs att ytterligare besparingar skulle kunna göras med det nya, föreslagna systemet för den svenska utrikesrepresentationen. I motionens yrkanden 2 och 4--6 föreslås därför nedskärningar i vissa poster i A-anslaget. I yrkande 3 föreslås en ökning av regeringens förslag avseende honorärkonsuler. Motionärernas förslag fördelas enligt nedanstående tabell (regeringens förslag inom parentes):
A 1: Utrikesförvaltningen: 1 345 000 000 (1 495 441 000)
A 2: Kursdifferenser: (oförändrat)
A 3: Honärkonsulat: 20 000 000 (15 500 000)
A 4: Särskilda förhandlingar: 50 000 000 (60 000 000)
A 5: Nordiskt samarbete: 1 610 000 (1 610 000)
A 6: Utredningar m.m.: 9 452 000 (10 552 000)
A 7: Officiella besök m.m.: 8 380 000 (10 180 000)
A 8: Ekonomiskt bestånd: 4 500 000 (4 500 000)
I motion U 325 (nyd), yrkande 7, föreslås att en översyn görs av rutinerna för hur riksdagsval genomförs på de svenska beskickningarna utomlands.
I motion U305 (c) konstateras att Sveriges ansträngda ekonomi gör det nödvändigt att vidta besparingar inom i stort sett alla områden. Motionärerna anser att besparingar på utrikesförvaltningens område skulle kunna åstadkommas genom nordisk samordning, såväl på det lokalmässiga som på det personella planet. I motionen föreslås att en genomgång görs av samtliga befintliga utlandsmyndigheter med sikte på de besparingar som skulle kunna upppnås med ökad nordisk samordning. Inga nya svenska utlandsmyndigheter bör enligt motionärerna öppnas förrän en genomgång gjorts av sådana samarbetsmöjligheter med övriga nordiska länder.
I motion U315 (m) hänvisas till rapporten "Karriärutveckling i utrikesförvaltningen", som utgivits av Utrikesdepartementets jämställdhetsgrupp. I rapporten konstateras ett flertal otillfredsställande förhållanden när det gäller kvinnliga och manliga medarbetares karriär- och löneutveckling. Exempelvis är bara 10 % av UD:s chefer kvinnor i dag (juli 1992), medan motsvarande siffra för övriga regeringskansliet är 20%. De internrekryterade kvinnor som antagits till handläggarutbildningen under åren 1976--1985 tjänar i genomsnitt ca 2 500 kr mindre i månaden än de män som antogs under motsvarande period. De externrekryterade kvinnor som antagits till departementet 1976--1985 tjänar i genomsnitt 450 kr mindre i månaden än motsvarande grupp män. Motionären konstaterar vidare att det, enligt rapporten, även råder stora löneskillnader mellan UD och övriga regeringskansliet. T.ex. tjänar manliga departementssekreterare på UD i genomsnitt ca 1 100 kr mindre i månaden än kvinnliga departementssekreterare i övriga regeringskansliet samt ca 2 260 kr mindre i månaden än sina manliga kollegor i övriga regeringskansliet. I motionen yrkas att regeringen vidtar åtgärder för att rätta till de ojämlika villkor som i dag råder för kvinnliga och manliga medarbetare i Utrikesdepartementet.
Motion U301 (fp) behandlar regeringens förslag att omvandla det lönade generalkonsulatet i Chicago till honorärt konsulat eller generalkonsulat. Motionären anser att det med tanke på planerna att arrangera ett 150-årsjubileum 1996 till minne av den stora svenska emigrationen till Amerika finns särskild anledning att noga överväga den svenska officiella närvaron i Chicago. I motionen anförs att regeringen, i händelse indragningen av dagens generalkonsulat i Chicago verkställs, i vart fall noga bör planera för en fortsatt god svensk officiell representation i Illinois.
Utskottet
Utskottet konstaterar att det sparbeting om totalt 58 miljoner kronor som ålagts utrikesförvaltningen ställer Utrikesdepartementet inför en svår uppgift som bl.a. kommer att kräva betydande strukturella förändringar. Som framgår av propositionen är ambitionen att de föreslagna förändringarna skall resultera i en mindre men samtidigt också effektivare förvaltning. Departementet har enligt utskottets uppfattning gjort lämpliga prioriteringar genom bl.a. den föreslagna omvandlingen av främst lönade konsulat till honorära konsulat. I praktiken innebär sparprogrammet bl.a. stängningen av 10 myndigheter som hittills bemannats med utsänd personal, indragningen av ytterligare 20 utsända tjänster samt uppsägningen av ca 80 personer.
Utskottet konstaterar att nedskärningar i den storleksordning som föreslås i motion U325 (nyd) skulle medföra i grunden förändrade förutsättningar för utrikespolitikens bedrivande. Det samarbete liknande de "Sweden Centers", som motionärerna föreslår, finns i dag på flera platser, inkl. Tokyo. Enligt vad utskottet inhämtat medför denna, främst lokalmässiga samordning, dock i sig inte några nämnvärda besparingar. Utskottet kommer att göra vidare överväganden rörande förslag till ökad samordning och effektivitet inom utrikesförvaltningen i samband med regeringens aviserade proposition om styrnings- och samarbetsformer i biståndet.
Beträffande de besparingar i övrigt som föreslås i motion U325 noterar utskottet att bl.a. Utrikesdepartementets beslutsdelegering avseende förhandlingsreseanslaget bör göra det möjligt att på sikt minska det betydande överskridande som tidvis förekommit på detta anslag. Det är emellertid även sannolikt att trycket på detta anslag kommer att öka betydligt som en följd av ett eventuellt medlemskap i EG.
Utskottet delar inte motionärernas i U325 (nyd) bedömning att antalet officiella besök skulle kunna göras mera sällan och till en lägre kostnad (yrkande 6). Utskottet anser tvärtom att besöksutbyte spelar en viktig roll för Sverige och inom det mellanstatliga umgänget generellt. Anslaget täcker för övrigt också inkommande besök, vilket på grund av långsiktig planläggning innebär en låst anslagsbelastning för relativt lång tid framöver.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att de honorära konsulerna utgör en värdefull resurs. Det faktum att deras insatser för Sverige är oavlönade innebär dock samtidigt att denna resurs inte kan tänjas alltför långt. De behov som föreligger av permanent bevakning och yrkesmässigt främjande av svenska intressen kan i många länder enbart säkerställas genom lönad närvaro av svenska diplomater.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1--6 i motion U325 (nyd) samt motion U317 (nyd).
I motion U325 (nyd), yrkande 7, föreslås att en översyn görs av rutinerna för hur riksdagsval genomförs på de svenska beskickningarna utomlands. Utskottet får därvid anföra följande:
Den s.k. Vallagsutredningen fick i mars 1991 uppdraget att se över valförfarandet, inkl. röstningen i utlandet, från såväl administrativ som teknisk synpunkt. I uppdraget ingick att se över hur valförfarandet skall kunna anpassas till beslutade och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen inom framför allt ADB-området. Det ingick också i utredarens uppdrag att söka lösa valtekniska frågor gällande bl.a. reglerna för röstlängd och röstkort, valdistriktens omfattning, själva röstningsförfarandet, rösträkning, rapportering och slutlig sammanräkning.
Utredningen har resulterat i ett delbetänkande med rubriken "Val: Organisation--Teknik--Ekonomi" (SOU 1992:108). Efter sedvanlig remissbehandling av betänkandet avser regeringen, enligt vad utskottet inhämtat, föreslå vissa förändringar i den administrativa och tekniska utformningen av valförfarandet, inbegripet förrättningen av val vid utlandsmyndigheterna. Utskottet anser att motionärernas syfte därmed torde vara väl tillgodosett.
Med det ovan anförda får yrkande 7 i motion U325 (nyd) anses besvarat.
Motion U305 (c) föreslår, i besparingsyfte, ett utvidgat nordiskt samarbetet såväl lokalmässigt som personellt på utrikesförvaltningens verksamhetsområde.
Frågan om nordisk samordning av utlandsrepresentationen har tidigare behandlats av utskottet (senast i 1991/92:UU14). Utskottet har konstaterat att begränsningar för en långtgående integration av den diplomatiska personalen föreligger så länge de samarbetande staterna inte för en identisk utrikespolitik. Även på t.ex. det exportfrämjande området kan vissa komplikationer tänkas uppstå. Utskottet har dock också framhållit att samordning beträffande olika stödfunktioner, lokalförsörjning och i vissa fall service på det konsulära området kan utgöra en potential för samarbete som kan vara värd att ta vara på. Enligt vad utskottet inhämtat ser också regeringen positivt på ett utvidgat nordiskt samarbete inom utrikesrepresentationen. Det finns redan i dag flera exempel på sådant väl fungerande samarbete, t.ex. i Rio de Janeiro, och flera liknande samarbetsprojekt planeras, t.ex. i Tenerife, Marseille och Islamabad.
Därmed får motion U305 (c) anses besvarad.
Frågan om kvinnors och mäns ojämlika karriär- och löneutveckling inom Utrikesdepartementet behandlas i motion U315 (m). I motionen hänvisas till rapporten "Karriärutveckling inom utrikesförvaltningen" som färdigställts inom ramen för ett av regeringskansliets tre projekt om jämställdhet. Dessa projekt har finansierats med s.k. ALVA-medel. ALVA-medel är pengar som enligt avtal mellan parterna på det statliga området särskilt avsatts för att utveckla metoder och system för att mäta arbete av lika värde. Statens arbetsgivarverk (SAV) har därtill avsatt 30 miljoner kronor för att användas för åtgärder i ett aktivt jämställdhetsarbete, inkl. möjligheten att justera eventuella löneskillnader.
Utskottet delar till fullo motionärens uppfattning om behovet att nu prioritera åtgärder syftande till en mer jämlik karriär- och löneutveckling för kvinnliga och manliga medarbetare i Utrikesdepartementet. Den hittillsvarande utvecklingen på detta område har varit olycklig, främst då den inneburit att den resurs som de kvinnliga UD-tjänstemännen utgör inte tagits till vara och värdesatts efter förtjänst. Utskottet noterar att det av en ytterligare rapport som finansierats med s.k. ALVA-medel, "Arbete av lika värde -- Handläggarkarriären i regeringskansliet", klart framgår att de kvinnliga handläggarnas lägre löner inte kan förklaras med annat än skillnaden i kön. Rapporten visar nämligen bl.a. -- i strid med konventionella förklaringar -- att kvinnliga handläggare i regeringskansliet inte arbetar övertid i lägre grad än män, inte arbetar deltid i högre grad och inte är oftare föräldralediga än sina manliga kollegor.
Utskottet noterar att den jämställdhetsplan som Utrikesdepartementet antagit för innevarande budgetår bl.a. har följande mål: 1) att utjämna de löneskillnader inom UD som belysts i ALVA-projektet, 2) att utjämna löneskillnaderna mellan UD och övriga regeringskansliet, 3) att göra jämställdhetsfrågorna till ett moment i UD:s internutbildning, bl.a. chefsprogrammet och mellangradsutbildningen, 4) att kontinuerligt beakta löneutveckling och befordran ur ett jämställdhetsperspektiv. Enligt vad utskottet vidare inhämtat avser UD:s partssammansatta jämställdhetsgrupp under våren 1993 utforma en mer konkret och politiskt förankrad handlingsplan för jämställdhet.
Utskottet anser att jämställdhetsplanens målsättningar är angelägna. I jämställdhetslagens 2 § fastslås att arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att "utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är lika eller som är att betrakta som likvärdigt." Utskottet vill understryka vikten av att Utrikesdepartementets ledning, i samarbete med övriga parter, fortsätter ansträngningarna att utjämna de karriär- och löneskillnader som hittills framkommit i regeringskansliets jämställdhetsstudier.
Därmed får motion U315 (m) anses besvarad.
I motion U301 (fp) yrkas att en person med starkt intresse och tillräckligt med tid och resurser bör rekryteras till uppgiften att verka som honorär generalkonsul i Chicago. Motionären framhåller att denna nya representation bör vara väl planerad innan indragningen av den lönade myndigheten sker.
Enligt vad utskottet inhämtat är regeringens avsikt att den kommande honorära generalkonsuln i Chicago skall kunna inleda sin verksamhet i direkt anslutning till avvecklingen av den lönade myndigheten. Arbetet med att finna en lämplig person för uppgiften skall redan ha påbörjats.
Utskottet utgår från att omvandlingen från lönat till honorärt konsulat, såväl i Chicago som på de andra aktuella orterna, sker på sådant sätt att de goda relationerna mellan Sverige och resp. land kan bestå och vidareutvecklas.
Därmed får motion U301 (fp) anses besvarad.
Förslag om nya utlandsmyndigheter m.m.
Sammanfattning av motionerna
I några motioner yrkas om utvidgning i någon form av Sveriges utrikespolitiska närvaro. I två motioner, U322 (s) och U603 (v) (yrkande 4), föreslås upprättandet av ett konsulat i Murmansk. I motion U322 (s) anförs att en sådan beskickning erfordras inför den utökning av kontakterna i Barentsregionen som bl.a. förväntas inom ramen för samarbetet inom det nya s.k. Barentsrådet. I U603 (v) framhålls vikten av att det föreslagna konsulatet besitter kompetens på särskilt miljöområdet.
I motion U314 (fp) föreslås att möjligheten att inrätta ett svenskt institut i den förutvarande svenska legationen i S:t Petersburg skyndsamt bör utredas med syfte att Sverige tidigt skall kunna markera en synlig närvaro.
Motionerna U308 (m, fp, c, kds) och U316 (nyd) berör Sveriges relationer med Taiwan och detta lands representationskontor i Stockholm. I motion U308, yrkande 1, föreslås att personalen vid Taiwans kontor i Stockholm skall befrias från inkomstskatt samt från skatt på importerade förbrukningsvaror. I motionens yrkande 2 anförs att regeringen bör tillmäta det ökande handelsutbytet mellan Sverige och Taiwan betydelse i relationerna mellan våra länder. I motion U316 (nyd), yrkande 1, föreslås att visumtvånget avskaffas för personer från Taiwan. I motionens andra yrkande föreslås att Exportrådets handelskontor i Taiwan skall ges ansvar för vissa konsulära tjänster. I yrkande 3 samt 5 föreslås att Taiwans kontor i Stockholm får motsvarande konsulära uppgifter samt att därvarande personal får komma i åtnjutande av sedvanliga diplomatiska förmåner. I yrkande 4 begärs att den vid den svenska Tokyo-ambassaden anställde investeringsspecialisten också bör tjänstgöra i Taiwan och Sydkorea.
Utskottet
Vad gäller förslaget om upprättandet av ett konsulat i Murmansk (motionerna U322 (s) och U603 (v), yrkande 4) delar utskottet motionärernas bedömning att tillskapandet av det s.k. euro-arktiska Barentsrådet bl.a. kommer innebära en expansion av samarbetet mellan de nordligaste delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. I första hand kan en ökning av kontakterna mellan länen förväntas.
Utskottet konstaterar att utvecklingen i denna region och i nordvästra Ryssland motiverat ökat svenskt intresse på senare tid. Bl.a. har generalkonsulatet i S:t Petersburg instruerats att ägna mer uppmärksamhet åt frågor som berör detta område.
Norge har enligt vad utskottet inhämtat upprättat ett lönat generalkonsulat i Murmansk, och Finland kommer i dagarna att öppna en konsulär byrå underställd Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg. Mot denna bakgrund föreligger från svensk sida intresse av att i första hand utröna möjligheterna till nordisk konsulär samverkan i någon form i Murmansk. Intresset framfördes bl.a. vid det senaste nordiska utrikesministermötet i Stockholm den 26--27 januari 1993. Redan i dag kan nödställda svenskar påräkna konsulär hjälp från det norska generalkonsulatet. Enligt vad utskottet erfarit kräver dock mer omfattande samverkan sannolikt utförligare överväganden, bl.a. gällande den befintliga svensk-ryska (tidigare svensk-sovjetiska) konsularkonventionen.
Därmed avstyrker utskottet motionerna U322 (s) samt yrkande 4 i motion U603 (v).
Förslaget om ett Sverigehus i den förutvarande svenska legationen i S:t Petersburg, som framförs i motion U314 (fp), har tidigare behandlats av utskottet (1991/92:UU14). Utskottet välkomnade i fjolårets betänkande satsningen på utökad svensk närvaro i olika former i S:t Petersburg.
En utbyggnad av Sveriges kontakter med S:t Petersburgs-området är enligt utskottets mening angelägen. Staden är central i den den del av Ryssland som prioriteras i det svenska östbiståndet. Näringslivets engagemang i området synes öka. Utskottet ser mot den bakgrunden positivt på förslaget om ett Sverigehus i S:t Petersburg.
Det är emellertid inte självklart att ett sådant centrum bör förläggas till den gamla legationsbyggnaden. Utrikesdepartementets undersökning tyder på höga kostnader för den ombyggnad som i ett sådant fall skulle bli nödvändig. Även andra alternativ bör därför studeras. Under statsminister Carl Bildts överläggningar med borgmästare Anatolij Sobtjak i februari 1993 angav den senare enligt vad utskottet erfarit en lämplig tomt för ett nybygge. Vid detta tillfälle utsågs även koordinatorer för fortsatta överläggningar i frågan, från svensk sida dir. Michael Sohlman i Nobelstiftelsen.
Ett förverkligande av projektet förutsätter enligt utskottets mening ett engagemang från näringslivets sida. Även om huset i betydande utsträckning bör kunna utnyttjas för t.ex. kursverksamhet och andra biståndsrelaterade aktiviteter bör endast en del av finansieringsbehovet kunna täckas med östbiståndsmedel.
Därmed får motion U314 (fp) anses besvarad.
I två motioner, U308 (m, fp, c, kds) och U316 (nyd), framförs förslag som berör Sveriges relationer med Taiwan.
Sverige erkänner i likhet med den överväldigande majoriteten av världens stater Folkrepubliken Kina som representerande Kina i bl.a. Förenta nationerna. I handelspolitiska fora är bilden inte helt jämförbar. Vad gäller exempelvis GATT, som har över 100 medlemsstater vilka tillsammans svarar för mer än 90 % av världshandeln, pågår en fortlöpande utveckling av relationerna med Taiwan.
Utskottet har flera gånger tidigare (senast i betänkandet 1991/92:UU14) behandlat frågan om Sveriges relationer med Taiwan samt om vilken ställning i Sverige som kan åtnjutas av Taiwans representation i Stockholm, Taipei Trade Tourism and Information Office (TTTIO). I tidigare betänkanden har utskottet bl.a. tagit ställning till förslag om att Sverige, utan att förändra vad som gäller de faktiska diplomatiska relationerna med Taiwan, likväl skulle bevilja TTTIO samma status som en ambassad. Utskottet har därvid konstaterat att detta ej är möjligt med hänsyn till hittillsvarande svensk tillämpning av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.
I motionerna U308 (m, fp, c, kds), yrkandena 1 och 2, samt U316 (nyd), yrkande 5, framförs förslag att TTTIO, mot bakgrund av de växande svensk-taiwanesiska handelsförbindelserna, i varje fall borde få avsevärda lättnader på olika områden, motsvarande dem som tillkommer diplomatiskt utsänd personal. I motion U316 (nyd), yrkande 2, föreslås att Exportrådets handelskontor i Taiwan skall ges ansvar för vissa konsulära tjänster. I yrkande 3 i samma motion anförs att UD bör medverka till att Taiwans Stockholmsrepresentation får status av 'Representative Office'.
Utskottet ser positivt på en utveckling av handelsförbindelserna mellan Sverige och Taiwan. Sveriges och Taiwans kontor i resp. land utför ett värdefullt arbete för att förmedla kontakter och underlätta handeln. Några principiella hinder mot en namnändring av Taiwans Stockholmskontor, som föreslås i yrkande 3 i motion U316 (nyd), föreligger enligt vad utskottet inhämtat inte så länge det nya namnet inte ger intryck av diplomatisk beskickning.
Exportrådets representation i Taipei, som sedan den 1 juli 1992 är förstärkt med ytterligare en svensk tjänsteman, omhändertar på ett aktivt sätt svenska kommersiella intressen på Taiwan. Enligt vad utskottet inhämtat är olika aspekter på svensk politik visavi Taiwan för närvarande under beredning i regeringskansliet. I en nyligen framlagd proposition (1992/93:203) föreslås att regeringen ges möjlighet att bemyndiga även ett organ som är knutet till Sveriges exportråd att meddela beslut i ärenden om visering. I propositionen anförs att det är ett starkt svenskt intresse att visering, inte minst för affärsmän, kan erhållas på ett snabbt och smidigt sätt. Förslaget syftar till att underlätta för personer med pass utfärdade av myndigheter i Taiwan att få svensk visering trots avsaknaden av diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Taiwan. Behovet för detta har vuxit i takt med det ökade handelsutbytet. Regeringens förslag, som kommer att behandlas av utskottet senare i vår, skulle innebära att exportkontoret i Taiwan bemyndigas besluta om ärenden rörande visering.
Därmed får yrkandena 1 och 2 i motion U308 (m) samt yrkandena 2, 3 och 5 i motion U316 (nyd) anses besvarade.
I yrkande 4 i motion U316 (nyd) föreslås att den vid den svenska Tokyo-ambassaden anställde investeringsspecialisten också bör tjänstgöra i Taiwan och Sydkorea. Enligt vad utskottet inhämtat besitter Exportrådets representation i Taipei betydande kompetens också på investeringsområdet. Representationen driver t.ex. aktivt kampanjer för att intressera taiwanesiska företag att göra investeringar i Sverige. Övriga prioriteringar görs enligt utskottets uppfattning lämpligen av Näringsdepartementet i egenskap av huvudman för den i motionen omnämnde ambassadtjänstemannen.
Därmed får yrkande 4 i motion U316 (nyd) anses besvarat.
I yrkande 1 i motion U316 (nyd) föreslås att visumtvånget avskaffas för personer från Taiwan. Sveriges viseringspolitik är föremål för samordning med övriga nordiska länder via förpliktelserna enligt den nordiska passkontrollöverenskommelsen. Detta förhållande skulle emellertid i sig, enligt vad utskottet inhämtat, inte förhindra en svensk omprövning av viseringstvånget avseende taiwaneser. Utskottet överlåter dock den vidare prövningen av denna fråga på regeringen.
Därmed får yrkande 1 i motion U316 (nyd) anses besvarat.
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
Propositionen (s. 5--7, 47--59)
Förenta nationernas reguljära budget för kalenderåren 1992 och 1993 fastställdes av den 46:e generalförsamlingen till 2 462 400 000 dollar. Sveriges bidragsandel för såväl FN:s reguljära budget som för de fredsbevarande operationerna är för närvarande 1,11 %. Det uttaxerade bidraget för kalenderåret 1992 (budgetåret 1991/92) uppgår, med reservation för revideringar, till 60,5 miljoner kronor.
Ett minst lika stort belopp kan beräknas för kalenderåret 1993 (budgetåret 1993/94). Reservation måste även här göras för revideringar och för möjligheten av förändringar i bidragsskalan redan under år 1993. För kalenderåret 1994 -- budgetåret 1993/94 -- kan det svenska bidraget beräknas uppgå till 72 miljoner kronor. Sveriges bidrag till de obligatoriska kostnaderna för FN:s fredsbevarande operationer beräknas för budgetåret 1993/94 uppgå till ca 98 miljoner kronor. Vidare tillkommer en budgetär beredskap på 15 miljoner för obligatoriska bidrag avseende nya oförutsedda fredsbevarande operationer.
De obligatoriska bidragen fördelar sig enligt följande på de fredsbevarande operationer som nu kan förutses pågå under kommande budgetår:
Vaktstyrkan i Mellersta Östern (UNDOF) 3 mkr Fredsstyrkan i södra Libanon (UNIFIL) 12 Observatörsstyrkan mellan Irak och Kuwait (UNIKOM) 6 Observatörsstyrkan i El Salvador (ONUSAL) 3 Fredsstyrkan i f.d. Jugoslavien (UNPROFOR) 55 Övervakningsstyrkan i Somalia (UNOSOM) 12 Övervakningsstyrkan i Moçambique (UNOMOZ) 4
Utöver dessa belopp föreslås som ett frivilligt bidrag 3 miljoner kronor till FN-styrkan på Cypern (UNFICYP), vilken Sverige lämnade 1987 med hänsyn till den otillfredsställande finansieringen. Bidraget avräknas mot Sveriges utestående krav för kostnaden avseende den svenska kontingentens medverkan i UNFICYP.
Från och med 1993/94 föreslås en överföring av Sveriges bidrag till FN:s organisation för industriell utveckling, UNIDO, till detta anslag från tolfte huvudtiteln. UNIDO:s verksamhet syftar till att främja och påskynda industrialisering i utvecklingsländer. Sveriges bidragsandel till UNIDO uppgår för närvarande till 1,10 % av organisationens budget, vilket för budgetåret 1993/94 beräknas motsvara 6 890 000 kr.
Ett belopp om totalt 632 000 kr för bidrag till utredningar m.m. om det allmänna FN-arbetet, som bedrivs av enskilda organisationer, lärosäten m.fl. föreslås överföras till det nya anslaget F 1. Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området.
För Nordiska ministerrådet (anslaget B 2) föreslås oförändrat 250 miljoner kronor. Den svenska bidragsandelen beräknas till 37,8 % enligt den fördelningsnyckel som tillämpas.
Det svenska budgetåret 1993/94 täcker andra hälften av EFTA:s budgetår 1993 och första hälften av EFTA:s budgetår 1994. EFTA-sekretariatet har för EFTA:s budgetår 1993 äskat 90 miljoner schweiziska francs. Budgeten omfattar kostnader för EFTA:s nya EES-organ, EFTA:s övervakningsmyndighet (ESA) och EFTA-domstolen samt för EFTA-sekretariatet och delar av det multilaterala programsamarbetet. För år 1994 finns ännu inga uppgifter.
Det negativa resultatet av den schweiziska folkomröstningen om EES-avtalet innebär att avtalets ikraftträdande försenas. Vidare får Schweiz nej till EES budgetmässiga återverkningar. Budgeten kommer att delas upp i en EFTA-del och en EES-del. Sveriges andel av EFTA-delen blir enligt regeringen sannolikt 25,47 % enligt tidigare beslutad fördelningsnyckel. Vad gäller de EES-relaterade utgifterna är det ännu inte helt fastställt hur Schweiz beslut kommer att återverka på kostnadsfördelningen. Under överläggningar i mars 1993 har dock nya fördelningsprinciper överenskommits. Enligt dessa kommer Sveriges andel av kostnaderna för ESA och EFTA-domstolen att bli ca 30%, medan andelen för EFTA-sekretariatet beräknas bli omkring 36 %. Nya fördelningsnycklar, baserade på dessa principer, kommer att fastställas senare under 1993. Med reservation för de ändringar som kvarstående ovisshetsfaktorer kan medföra, föreslår regeringen att anslaget B 5 oförändrat uppgår till 110 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.
Under anslaget B 10 återfinns Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) som tidigare redovisats under anslaget F 2.
ESK:s verksamhet och institutioner befinner sig i snabb utveckling. Toppmötet i Helsingfors i juli 1992 beslutade att ESK:s institutioner -- sekretariatet i Prag, centret för förhindrande av konflikter i Wien och kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter i Warszawa -- skall arrangera en serie seminarier i olika ämnen, bl.a. till stöd för de nya deltagarstaterna. I september 1992 öppnades det nya Forum för säkerhetssamarbete i Wien. De politiska konsultationerna inom ramen för ESK:s ämbetsmannakommitté intensifieras alltmer och innebär ett kontinuerligt arbete i olika undergrupper. ESK:s kommunikationssystem beräknas i år nå 34 stater och är under fortsatt utbyggnad. En minoritetskommissarie har utsetts och skall förses med vissa administrativa resurser. Under senare hälften av år 1992 utsändes flera s.k. missioner, i första hand till krisområdena i det forna Jugoslavien. Liknande ESK-närvaro kan väntas bli upprättad under kortare eller längre tid i ett antal andra krisområden.
Ordförandeskapet i ESK:s ministerråd och i Ämbetsmannakommittén med dess undergrupper roterar mellan deltagarstaterna. Sverige innehar denna post under perioden från ministerrådsmötet i Stockholm i december 1992 till nästa ministerrådsmöte, som väntas äga rum mot slutet av 1993. Genom att Sverige kommer att ingå i den s.k. trojkan under resten av budgetåret 1993/94 kommer dock det svenska ledningsansvaret för ESK att kvarstå ytterligare en tid.
Sveriges andel av ESK:s gemensamma budget är för närvarande 3,55%. Vissa kostnader bestrids även genom att olika ESK-stater beviljar extra bidrag. Under perioden som ordförande och som medlem av trojkan kommer särskilt stora anspråk på extra bidrag att riktas mot Sverige. Regeringen avser att i första hand låta sådana bidrag utgå i form av personal, som ställs till ESK:s förfogande för särskilda uppdrag.
Regeringen föreslår att ett sammanlagt belopp om 23 328 000 kr avsätts inom anslagsposten B 10. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK).
Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för Sveriges medlemskap i Europarådet (B 3), OECD (B 4) samt ett anslag Övriga internationella organisationer (B 8). Anslagen B 6 och B 7 behandlas av näringsutskottet. Anslaget B 9 behandlas av försvarsutskottet.
Sammanfattning av motionen
I motion U313 (v) föreslås att 70 000 kr anslås utöver vad regeringen har föreslagit, eller således 270 000 kr, till FN:s tortyrkommitté för budgetåret 1993/94. Bakgrunden är att regeringen utan motivering föreslagit en minskning från 270 000 kr till 200 000 kr av bidraget till kommittén.
Utskottet
1984 års konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning innehåller relativt detaljerade bestämmelser om vad staterna skall göra för att hindra tortyr. I förpliktelserna ingår också en skyldighet att åtala den som på tillräckliga grunder är misstänkt för att ha begått en tortyrhandling eller utlämna vederbörande till en annan stat för lagföring. Tortyrkonventionen följer i stort sett andra konventioner vad avser övervakningsmekanismer. En särskild kommitté har upprättats med uppgift att granska rapporter från konventionsstaterna och att behandla klagomål från stater eller enskilda personer mot sådana stater som godkänt kommitténs behörighet. Enligt konventionen skall Övervakningskommitténs utgifter bestridas av konventionsstaterna. Detta betyder att kostnaderna för kommitténs möten fördelas på de stater som ratificerat konventionen. Det är med andra ord inte staterna själva som avgör vilket bidrag som årligen skall lämnas till kommittén.
Den minskade föreslagna medelsramen för bidraget till Tortyrkommittén skall, som framgått av ovanstående redogörelse, ej ses som en nedprioritering av arbetet för att förhindra tortyr eller av arbetet för att hjälpa tortyrens offer. Förslaget är baserat på tidigare års utfall om Sveriges andel av kostnaderna för kommitténs möten. Storleken på Sveriges stipulerade bidrag för 1993 är ännu ej känd men bedöms ej överstiga 200 000 kronor. Under budgetåret 1991/92 betalade Sverige 175 872 kr till kommittén.
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det internationella arbetet för att stoppa tortyr måste stärkas (se också utskottets betänkande 1992/93:UU03 om mänskliga rättigheter). Utskottet vill i sammanhanget framhålla det stöd som lämnas till FN:s frivilligfond för tortyroffer. De nordiska länderna, som aktivt medverkat till tillkomsten av fonden, hör till dess största bidragsgivare. Sverige utbetalade -- via SIDA -- 1 miljon kronor till fonden för vartdera kalenderåret 1991 och 1992. Inför kalenderåret 1993 har regeringen föreslagit en dubblering av anslaget till fonden, dvs. 2 miljoner kronor.
Därmed avstyrks motion U313 (v).
D. Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 27--28, 191--201)
Anslagen under detta avsnitt finansierar information om Sverige i utlandet.
Den statligt finansierade Sverigeinformationen skall syfta till att sprida kännedom om det svenska samhället samt väcka intresse och förståelse för den svenska synen på olika samhällsfrågor. Därmed underlättas Sveriges deltagande i det internationella utbytet. Det är också ett utrikespolitiskt intresse att svenska synpunkter blir kända och får gehör i utlandet. Informationen om Sverige i utlandet kan därutöver ha betydelse för våra ekonomiska förbindelser och främja såväl export som turism.
Avsikten med den statliga Sverigeinformationen skall inte vara att förmedla en tillrättalagd och glättad bild av vårt land. Sverigebilden utomlands bestäms främst av faktiska förhållanden. Den internationella nyhetsförmedlingen uppmärksammar dock ofta endast enstaka händelser och utvecklingsdrag. De statliga informationsinsatserna bör därför söka komplettera bilden genom att särskilt belysa utvecklingen inom sektorer av det svenska samhället som annars kanske skulle hamna i skymundan -- högteknologisk industri, forskning och utveckling, miljösatsningar, arbetsmarknadspolitiska lösningar, det mångfasetterade kulturlivet m.m. Avvecklingen av Turistrådet och tillkomsten av Styrelsen för Sverigebilden och Swedish Travel and Tourism Council/Next Stop Sweden under förra året kan komma att också tillföra Svenska institutet särskilda uppgifter.
Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad stiftelse som förmedlar information om det svenska samhället genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier, personutbyte, kurser, konferenser, bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter m.m. Institutet svarar för verksamheten vid det svenska kulturhuset i Paris, Centre Culturel Suédois (CCS).
Inför treårsperioden 1993/94--1995/96 har Svenska institutet lämnat en fördjupad anslagsframställning. Av denna framgår bl.a. att institutets verksamhet under kommande år i stor utsträckning kommer att fortsätta att präglas av de två huvudlinjerna i utvecklingen i Europa och vårt närområde, nämligen integrationen i Västeuropa och den politiska och ekonomiska omvandlingen i Central- och Östeuropa. Sveriges ansökan om medlemskap i EG gör det särskilt angeläget att öka informationsinsatserna om Sverige i Västeuropa. Även utvecklingen i Central- och Östeuropa motiverar särskilda insatser.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 63 083 000 kr.
Radio Sweden är den enhet inom Sveriges Radio AB som svarar för radioprogramverksamheten för utlandet (anslaget D 2). Programmen skall ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Sändningarna sker för närvarande på åtta språk och riktar sig till alla världsdelar. Regeringen föreslår ett anslag på 51 363 000 kr för Radioprogramverksamheten för utlandet. Däri ingår en engångsanvisning på 9,7 miljoner kronor för kapitalkostnader i samband med investering i nya kortvågssändare. Förslaget innebär en minskning av anslaget med 15 miljoner kronor till följd av besparingar i de statliga utgifterna. Regeringen bedömer att minskningen av anslaget inte kan ske utan att förmågan att producera egna program kommer att påverkas.
För anslaget D 3. Övrig information om Sverige i utlandet föreslås 14 254 000 kr. Det avser sådant informations- och erfarenhetsutbyte som samordnas av Utrikesdepartementets press- och informationsenhet och bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Förslaget innebär att särskilda insatser i Europa skall prioriteras.
Sammanfattning av motionerna
Ett stort antal motioner berör Sverige Radios utlandssändningar, dvs. Radio Sweden, och dess framtida finansiering. I motion U312 (v), yrkande 1, begärs att 15 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit, eller således 76 363 000 kr, anslås för Radio Sweden. I motionen framhålls att utlandssändningarna spelar en viktig roll i världsdelar där stora folkgrupper saknar tillgång till objektiv och allsidig information. I yrkande 2 anförs att inriktningen på Radio Swedens verksamhet inte bör förändras, utan tvärtom bör expandera till att omfatta t.ex. fler språkgrupper.
Även motion U304 (c) anför att det besparingsbeting som åsatts Radio Sweden är för kraftigt samt att besparingar hellre bör göras på andra områden inom utrikesförvaltningen.
I motion U302 (fp), yrkande 1, anförs att en avveckling av Radio Swedens spanska och franska sändningarna ej bör ske. I motionens yrkande 2 föreslås att regeringen skall lämna förslag om hur finansieringen av Radio Swedens verksamhet skall kunna tryggas i framtiden. Motionären nämner att en tänkbar möjlighet vore att täcka en del av kostnaderna med licensmedel.
Också motion U311 (s), yrkande 1, framhåller utlandssändningarnas betydelse såväl inom som utom Europa. I motionens yrkande 2 föreslås att regeringen till riksdagen återkommer med ett nytt förslag till hur Radio Swedens verksamhet skall kunna finansieras under budgetåret 1993/94. I motion U324 (s) framhålls den betydelse de svenskspråkiga sändningarna har för svenska biståndsarbetare och sjömän. Motionärerna anser att de föreslagna nedskärningarna i Radio Sweden därför inte bör drabba de svenskspråkiga programmen.
I motion U320 (kds, fp, c, nyd) begärs att den föreslagna besparingen genomförs på sådant sätt att sändningstiden för Radio Swedens egenproducerade program på svenska i huvudsak kan behållas.
I motion U318 (nyd) föreslås en nedläggning av Radio Swedens egen produktionsverksamhet (yrkande 2). Sändningar på andra språk än svenska och engelska kan enligt motionärerna upphöra (yrkande 1). Mot bakgrund av dessa föreslagna besparingar anser motionärerna att anslaget till Radio Sweden kan minskas ytterligare. I motionens yrkande 3 föreslås därför en minskning av anslaget för budgetåret 1993/94 med 36 663 000 kr. Således föreslås ett anslag på totalt 14 700 000 kr.
Utskottet
Utrikesutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över ifrågavarande motioner. I sitt yttrande anför kulturutskottet bl.a. följande:
Ett initiativ från riksdagen om överväganden rörande finansiering, helt eller delvis, av SR:s utlandssändningar med TV-avgiftsmedel -- i stället för med medel som anvisas över statsbudgeten -- skulle innebära att riksdagen redan några månader efter den nya avtalsperiodens ingång aktualiserade en ändring av de riktlinjer som en enhällig riksdag förra våren slog fast i fråga om finansieringen av Radio Swedens verksamhet. Kulturutskottet anser att detta inger betänkligheter.
I sammanhanget måste vidare följande beaktas. Om SR inte skulle få kompensation för bortfallet av medel anvisade över statsbudgeten genom en motsvarande ökning av resurserna i form av TV-avgiftsmedel, skulle en konsekvens av en sådan ändring av riktlinjerna som ovan åsyftas bli att SR för sin allmänna programverksamhet kommer att ha mindre resurser än vad riksdagen förra våren fann motiverat. Utskottet kan inte acceptera en sådan nedskärning av resurserna till SR. Kulturutskottet är inte heller berett att föreslå en begränsning eller annan ändring av det uppdrag i fråga om den allmänna programverksamheten som SR har. Således måste bortfall för SR av medel som anvisas över statsbudgeten för SR:s utlandssändningar kompenseras genom att ytterligare TV-avgiftsmedel anvisas för att den allmänna programverksamheten inte skall drabbas av inkomstbortfallet. En höjning av TV-avgiften -- utöver den som föreslås i budgetpropositionen (36 kr per år) -- blir således aktuell. Utskottet vill emellertid framhålla att det av principiella skäl inger starka betänkligheter att med TV-avgifter bekosta SR-sändningar till utlandet. Detta gäller oavsett om sändningarna kan betraktas som varande av public service-karaktär eller inte.
Kulturutskottets slutsats blir att riksdagen inte bör ta något initiativ till överväganden om finansieringen av SR:s radioprogramverksamhet för utlandet som innefattar möjligheten att finansieringen helt eller delvis skulle kunna ske med TV-avgiftsmedel.
Med det ställningstagande beträffande eventuell användning av TV-avgiften för SR:s utlandssändningar som utskottet intagit i det föregående finns det inte skäl att ta upp till övervägande frågan om en ändring av fördelningsnyckeln.
Utrikesutskottet delar kulturutskottets uppfattning att en förändring av de ekonomiska villkoren för Sveriges Radio endast några månader efter det att den nya avtalsperioden inletts är olycklig. Att en sådan likväl föreslagits av regeringen beror självfallet på den samhällsekonomiska utvecklingen, som kräver besparingar av de offentliga utgifterna inom praktiskt taget alla områden.
Neddragningen av Radio Swedens budget är begränsad, men får likväl omfattande konsekvenser. Enligt utskottets mening bedriver Radio Sweden en ur många synvinklar utomordentligt värdefull programverksamhet. Som framhålls i flera motioner fyller utlandssändningarna en viktig funktion, dels för svenskar som kortare eller längre tid vistas utomlands, dels för många utländska medborgare i vars hemländer Radio Swedens utländska språkprogram ingår som en naturlig del av utbudet. Radio Sweden kan enligt utskottets uppfattning spela en central roll för spridandet av väsentlig och allsidig information om Sverige i en tid av ökad internationalisering på snart sagt alla områden.
Det krävande sparbeting som ålagts Radio Sweden till följd av det kärva statsfinansiella läget kommer även enligt regeringens bedömning att erfordra inskränkningar i verksamheten. I propositionen har angivits några tänkbara vägar genom vilka nedskärningarna skulle kunna genomföras. I första hand föreslås en nedskärning av Radio Swedens svenskspråkiga redaktion. I stället för egenproducerade svenska program skulle Radio Sweden till alldeles övervägande del kunna återutsända eller samsända nyhets- och andra program från P1, P2, P3 och P4. Enligt propositionen skulle det också vara möjligt att avveckla sändningarna på ett eller flera utländska språk. Från Sveriges Radio har uppgivits att besparingar av den storleksordning som föreslås av regeringen skulle leda till avveckling av fyra redaktioner, den franska, den spanska, den estniska och den lettiska.
Enligt utskottets mening vore en så stark begränsning av Radio Swedens verksamhet olycklig. Företaget bör givetvis tillvarata de rationaliseringsmöjligheter som finns t.ex. genom ökat samarbete med Sveriges Radios invandrarredaktioner. Det finns emellertid starka skäl att söka undvika en avveckling av något eller några av de nuvarande sändningsspråken.
I motion U302 (fp) föreslås att vissa delar av Radio Swedens verksamhet kunde finansieras med licensmedel. En sådan finansiering ägde rum fram till 1964. Utskottet noterar att sändningarna på svenska i stor utsträckning riktar sig till licensbetalare som tillfälligt befinner sig utanför landet. Även sändningarna på utländska språk når många licensbetalare inom landet, bl.a. genom utsändning på FM-bandet. Det ter sig för utrikesutskottet mot denna bakgrund inte självklart, att Radio Sweden skall vara den enda enhet inom Sveriges Radio-koncernen som skall underkastas nya besparingskrav i det svåra samhällsekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i.
Utskottet noterar att en partiell finansiering av Radio Sweden med mottagaravgiftsmedel inte strider mot det gällande avtalet. Däremot är det möjligt att en förändring i denna riktning kan komma att aktualisera förnyade överväganden om t.ex. fördelningsnyckeln mellan olika bolag inom koncernen. Det ankommer emellertid inte på utrikesutskottet att ta ställning i denna senare fråga.
Utrikesutskottet noterar även kulturutskottets invändningar mot partiell finansiering av Radio Sweden med mottagaravgiftsmedel. Utrikesutskottets uppfattning är mot denna bakgrund att frågan bör bli föremål för regeringens skyndsamma överväganden i syfte att trygga Radio Swedens fortsatta sändningar.
Det anförda bör med anledning av U304 (c), U302 (fp) yrkandena 1 och 2, U311 (s) yrkandena 1 och 2, U320 (kds, fp, c, nyd) samt U324 (s) ges regeringen till känna.
I motion U312 (v), yrkande 1, begärs att 15 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit skall anslås till Radio Sweden. I motionens yrkande 2 föreslås att Radio Swedens inriktning skall bibehållas och att verksamheten skall ges möjlighet att expandera. Som framgått av ovan redovisade överväganden kan utskottet inte biträda motionens förslag.
Därmed avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion U312 (v).
Utskottet konstaterar att den i motion U318 (nyd), yrkande 3, föreslagna minskningen av anslaget till Radio Sweden till totalt 14, 7 miljoner kronor (inkl. investeringskostnaden på 9,7 miljoner kronor) är orealistisk. Förslaget skulle innebära en drastisk nedskärning av antalet sändningstimmar (yrkandena 1 och 2). Utskottet noterar att det i propositionen särskilt framhålls att Radio Sweden spelar en viktig roll i bl.a. Sveriges närområde, inte minst genom möjligheten att nå potentiellt stora lyssnarskaror kring Östersjön.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1--3 i motion U318 (nyd).
E. Utrikeshandel och exportfrämjande
Propositionen (s. 10--21, 214--217)
Under detta anslag finansieras bl.a. kostnaderna för de nämnder som är knutna till Krigsmaterielinspektionen (KMI). Kostnaderna för KMI:s organisation och verksamhet, exkl. nämnderna, skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel samt expeditionsavgifter för utförseltillstånd. Vissa förenklingar i dessa avgiftssystem har nyligen fastställts av regeringen. Regeringen föreslår att avgifterna hädanefter redovisas under statsbudgetens inkomstsida och kostnaderna under detta anslag (E 4), som omvandlas till ett ramanslag. De totala kostnaderna för budgetåret 1993/94 beräknas härigenom bli 4 465 000 kr, varav ca 104 000 kr utgör kostnaden för nämnderna.
I propositionen presenteras två nya anslag, E 6. Medel för översättning av EG:s regelverk, samt E 7. Medel för informationsinsatser om europeisk integration. Den tidigare tillsatta delegationen med uppgift att översätta bl.a. det regelverk som ingår i EES-avtalet fick i juni 1992 regeringens uppdrag att även svara för översättning av de EG-rättsakter som aktualiseras vid ett svenskt medlemskap i EG. Regeringen föreslår att 16 500 000 kr anvisas för dessa ändamål.
Inom Utrikesdepartementet upprättades i juli 1992 sekretariatet för Europainformation. Sekretariatet arbetar med och samordnar regeringskansliets information om den europeiska integrationen. Jämsides med sekretariatet arbetar en särskild delegation med att tilldela medel till enskilda organisationer för informationsprojekt kring integrationsfrågor.
Allsidig information om integrationsarbetet och medlemskapsperspektivet är av central betydelse för att kunskapen, intresset och engagemanget för Europafrågorna skall få en bred spridning. Regeringen föreslår ett anslag på sammanlagt 50 miljoner kronor, som fördelas lika mellan regeringskansliets informationsverksamhet och delegationen. Delegationens medel avses vidareförmedlas till såväl organisationslivets informationsinsatser som kampanjorganisationernas verksamhet.
Anslagen E 1, E 2 och E 3 behandlas av näringsutskottet. Anslaget E 5 behandlas i anslutning till utskottets överväganden i betänkande 1992/93:UU31 i anledning av regeringens proposition om den framtida forskningspolitiken (prop. 1992/93:170).
Sammanfattning av motionerna
I motion U512 (v) anförs att de medel som regeringen föreslår skall utgå som bidrag till studieförbund, organisationer och kampanjsammanslutningar för dessas spridning av EG-information är helt otillräckliga. Motionärerna anser att det är orimligt att hela Organisationssverige skall kunna genomföra sitt informationsarbete om EG till samma kostnad som regeringskansliet. Hela E 7-anslaget föreslås därför användas till studieförbundens och organisationernas EG-information (yrkande 1). I motionens yrkande 2 föreslås att alla hushåll skall tilldelas exemplar av Maastrichtavtalet samt att denna utgift, liksom annan information från regeringen, ej bör belasta E 7-anslaget utan bör rymmas inom regeringens medel för arbetet med den västeuropeiska integrationen.
I motion U518 (s) föreslås en annan fördelning av E 7-anslaget än den regeringen föreslagit. Enligt motionärerna bör Delegationen för informationsinsatser om europeisk integration tilldelas 35 miljoner kronor och UD:s sekretariat för Europainformation 15 miljoner kronor. Som skäl anförs bl.a. att delegationen redan fått långt fler ansökningar om bidrag för informationsinsatser om europeisk integration än den kunnat bevilja. Motion U321 (s) föreslår ytterligare en annan fördelning: 40 miljoner till delegationen och 10 miljoner till sekretariatet. Enligt motionärerna finns ett stort behov för alla de organisationer som arbetar med information, studier och opinion kring Europafrågorna att öka intensiteten i arbetet, samtidigt som människors intresse för dessa frågor är stort och ökande. I motion U516 (nyd) föreslås att utbildningsradion bör anvisas 4 750 000 kr från anslaget E 7 i syfte att kurslitteratur skall kunna distribueras till samtliga svenska hushåll i samband med utbildningsradions EG-information.
Motion U303 (m, fp, c, kds) refererar bl.a. till myter och sakfel som sägs förekomma i den s.k. kvinnodebatten om bl.a. EG-frågorna. Mot bakgrund härav föreslås i motionen att kvinnoorganisationerna bör ges särskild prioritet vid medelstilldelningen för informationsinsatser om europeisk integration. Även yrkande 8 i motion A811 (c) föreslår en sådan prioritering av kvinnoorganisationerna. I motion U307 (m, s) föreslås att Malmö stadsbibliotek blir dokumentationscentral för folkbibliotekens EG-information och för material rörande regionernas Europa. Motionärerna föreslår att kostnaden för denna verksamhet, som anges till ca 600 000 kr, bör belasta E 7-anslaget.
Utskottet
Riksdagen biföll i juni 1992 regeringens proposition 1991/92:150 att för budgetåret 1992/93 avsätta 50 miljoner kronor för informationsinsatser om europeisk integration. Som också påpekas i proposition 1992/93:100 ansåg utrikesutskottet i sitt yttrande till konstitutionsutskottet i fjol (1991/92:UU3y), att det vore naturligt om "en större del av medlen under budgetåret 1993/94 ägnas åt att belysa effekterna av ett svenskt medlemskap i EG." Utskottet delade också regeringens uppfattning att medel borde kunna ställas till förfogande för de organisationer som önskar bedriva kampanj för eller emot ett svenskt medlemskap. Slutligen framhöll utskottet att kvinnornas situation borde uppmärksammas särskilt i sammanhanget.
Utskottet vidhåller dessa ståndpunkter och delar således även till fullo den uppfattning som kommer till uttryck i så gott som samtliga motioner, nämligen att såväl EES-avtalet som den förestående folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i de europeiska gemenskaperna, EG, gör det angeläget att alla i vårt samhälle får möjlighet att ta del av allsidig och saklig information om dessa frågor och om konsekvenserna av de förändringar som väntar. Detta inbegriper information om såväl "Ja till EG"-anhängarnas argument som "Nej till EG"-anhängarnas motiv.
Behovet av information inför genomförandet av folkomröstningen 1994 kan enligt utskottets uppfattning motivera att ytterligare resurser ställs till folkrörelsernas förfogande i ett senare skede.
Som påpekas i bl.a. motion U512 (v) består uppgiften bl.a. av att nå ut med information till alla svenska hushåll, sammanlagt ca 4,2 miljoner. "Organisationssverige" kan knappast förväntas ha kapacitet eller resurser att nå ut till alla dessa människor. För delegationen, som leds av förre statsministern Fälldin, kommer det självfallet många gånger bli fråga om svåra avvägningar. En av sekretariatets angelägna uppgifter blir därför att ge allmänheten tillgång till ett omfattande basmaterial, t.ex. genom att stödja etableringen av en infrastruktur för grundläggande informationsverksamhet på lokal nivå (folkbibliotek, databaser, m.m.). Utskottet konstaterar att detta informationsuppdrag visserligen ligger inom regeringskansliet, men sekretariatet arbetar ändå inte med att föra ut information från regeringen, som hävdas i motion U512 (v). Uppdraget är att sprida bred, saklig och allsidig information utifrån en åsiktsneutral utgångspunkt.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion U512 (v), motion U518 (s) samt motion U321 (s).
Utskottet anser inte att förslaget i motion U512, yrkande 2, om spridandet av Maastrichtavtalet till alla hushåll vore ett kostnadseffektivt sätt att använda statens resurser. Maastrichtavtalet är t.ex. mycket svårläst även för en person som är insatt i de europeiska integrationsfrågorna. Däremot vill utskottet understryka vikten av att resultatet av Maastrichtavtalet, nämligen överenskommelsen om den Europeiska unionen och vad den innebär, presenteras på ett sakligt och lättförståeligt sätt. Denna uppgift ingår i sekretariatets uppdrag.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion U512 (v).
I två motioner, U303 (m, fp, c, kds) och A811 (c), yrkande 8, föreslås en prioritering av kvinnoorganisationer vid tilldelningen av medel för Europainformation. Utskottet delar, som också framhållits ovan, motionärernas åsikt att det är angeläget att Sveriges kvinnor får ökad kunskap om hur ett medlemskap kommer att påverka deras situation. Kvinnoorganisationerna spelar givetvis en central roll i detta informationsarbete.
Utskottet noterar att regeringen avser att låta ett antal utredningar genomföra breda konsekvensanalyser av ett svenskt EG-medlemskap, bl.a. i syfte att så allsidigt och så grundligt som möjligt före folkomröstningen belysa innebörden av ett svenskt medlemskap i EG/EU. Utredarna skall få i uppgift att belysa konsekvenserna av såväl ett medlemskap, som ett icke-medlemskap, i EG/EU. En av utredningarna avses belysa konsekvenserna för den sociala välfärden och jämställdheten. Andra informationsinsatser i form av bl.a. skrifter och seminarier är enligt vad utskottet inhämtat också på planeringsstadiet. Utskottet noterar vidare att 1992 års Långtidsutredning (LU92) nyligen publicerat ett betänkande med rubriken "Svenska kvinnor möter Europa". Också detta torde utgöra ett värdefullt underlag för kunskapsinhämtning och debatt i dessa frågor.
Med det ovan anförda får motion U303 (m, fp, c, kds) samt yrkande 8 i motion A811 (c) anses besvarade.
Vad gäller förslaget i motion U516 (nyd) att anvisa medel under anslaget E 7 till Utbildningsradion för kurslitteratur till samtliga svenska hushåll i samband med genomförandet av EG-information i TV och radio vill utskottet hänvisa till att denna typ av insats redan finns planerad inom ramen för den fortsatta informationsverksamheten inför folkomröstningen. Den mer detaljerade planeringen härför ombesörjs av sekretariatet för Europainformation.
Därmed avstyrker utskottet motion U516 (nyd).
Beträffande förslaget i motion U307 (s, m) att Malmö stadsbibliotek skall bli dokumentationscentrum för Europafrågor noterar utskottet att förslaget utgör ett exempel på en långsiktig informationsåtgärd som kan vara angelägen att genomföra. Anslaget E 7 är emellertid avsett för insatser på kort sikt inför folkomröstningen.
Därmed avstyrks motion U307 (s, m).
F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Propositionen (s. 218--223)
För utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området (anslaget F 1) föreslås totalt 2 511 000 kr. Däri ingår den del av det tidigare anslaget B 1. Förenta nationerna, om 632 000 kr, som används för utredningar m.m. och som regeringen föreslår bör överföras till anlaget F 1.
Utrikesdepartementet har från det tidigare benämnda anslaget F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. beviljat bidrag för freds- och nedrustningssträvanden i form av dels grundbidrag till enskilda organisationer som bedriver informationsverksamhet och opinionsbildning, dels projektbidrag för informationsverksamhet, studier och forskning.
De senaste årens utveckling i Europa har förändrat förutsättningarna för säkerhets- och nedrustningspolitiska bedömningar och har givit anledning, anser regeringen, till nya överväganden beträffande de anslag som rör nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor, däribland F 2-anslaget. En översyn av anslaget har också bedömts angelägen av andra skäl. Någon samlad analys eller revision har hittills inte genomförts trots att över 200 miljoner kronor, inkl. medel från särskilda fredslotterier, fördelats sedan budgetåret 1983/84. Vidare har en översyn ansetts motiverad av de ytterst kraftiga sparkrav som ålagts såväl Utrikesdepartementet som övriga departement.
Den genomförda utredningen har bl.a. visat att anslaget i flera fall lett till att många fredsorganisationer råkat in i ett stort beroende av statliga bidrag. Utredaren har också påpekat att Utrikesdepartementets rutiner för kontroll och uppföljning av beviljade anslag har varit bristfälliga. Regeringen föreslår att anslaget fortsättningsvis benämns Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Den framtida fördelningen av medel bör enligt regeringen ta hänsyn till de ändrade politiska förutsättningarna i vår omvärld. I ett senare skede avser regeringen besluta om delvis nya föreskrifter för bidrag från anslaget. I propositionen redovisas några av de principer som regeringen anser bör ligga till grund för de nya föreskrifterna. Regeringen föreslår att 20 miljoner kronor anvisas det nya anslaget F 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.
Anslagen F 3--F 5 behandlas i anslutning till utskottets överväganden i anledning av proposition 1992/93:170 rörande den framtida forskningspolitiken (1992/93:UU31).
Sammanfattning av motionerna
I utskottsgruppsmotionen U309 (s) anförs att det tidigare anslaget för Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. i huvudsak fyllde sitt syfte att bredda och stärka engagemanget i dessa frågor. Medlen resulterade enligt motionärerna i fördjupade kunskaper, ökade internationella kontakter och därmed vidgad internationell förståelse samt i inträngande analyser och idéer, som också kunde tas till vara av nationella regeringar och internationella organ. I motionen påpekas att en överväldigande riksdagsmajoritet ställde sig bakom anslagets successiva uppbyggnad och bakom kravet på en ytterligare successiv ökning till en anslagsnivå motsvarande en promille av försvarsanslaget. Regeringens förslag innebär däremot -- menar motionärerna -- att gapet till promillemålet vidgas ytterligare, eftersom anslaget i fråga minskar för andra året i följd, medan däremot försvarsanslaget fortsätter att öka. För 1993/94 skulle en promille utgöra 39 miljoner, anges det i motion U309 (s). I motionens yrkande 1 begärs att upplysnings-, forsknings- och studiearbetet om fred och nedrustning skall fortsätta och att promillemålet successivt bör uppnås. Även i motion U323 (fp), yrkande 1, samt motion U326 (v), yrkande 3, föreslås att promillemålet bör ligga fast.
I utskottsgruppsmotionen U309 (s) hävdas vidare att anslagets omrubricering antyder en begränsning och förändring av anslagets inriktning som inte kan godtas. De av regeringen angivna principerna för organisationsstöd och projektbidrag finner motionärerna alltför otydliga. I motionen förordas att en förskjutning i fördelningen av F 2-anslaget sker mot ökat organisationsstöd. Motionärerna vänder sig således mot principen om successivt minskande organisationsstöd och även mot regeringens förslag att öka kraven på egenfinansiering. Sammanfattningsvis begär motionärerna (yrkande 2) att F 2-anslagets inriktning, mottagare och utformning ej skall förändras på de sätt som regeringen föreslår i propositionen. I yrkande 3 föreslås att anslaget uppräknas till 24,6 miljoner kronor.
Även motion U323 (fp) vänder sig mot de av regeringen föreslagna principerna för fördelningen av F 2-anslaget (yrkande 2). I motionens tredje yrkande anförs att regeringens förslag om hur fördelningsbesluten i framtiden bör fattas ej kan accepteras på sikt. Motionärerna framhåller det angelägna i att den grupp som bereder ärendet har en bred sammansättning och god kunskap om fredsrörelsens sätt att arbeta.
I motion U326 (v) (yrkande 1) föreslås att F 2-anslaget skall rubriceras Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. Motionärerna anför att forskning, studier och information hänger nära samman och att det statliga stödet till dessa tre verksamheter därför bör sammanhållas under en rubrik. I motionens yrkande 2 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag om föreskrifter för bidragsgivning från F 2-anslaget. I motionens fjärde yrkande föreslås att 20 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 40 miljoner kronor anvisas det av motionärerna föreslagna anslaget Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
I yrkande 5 i motion U326 (v) föreslås att möjligheten skall finnas att erhålla såväl organisationsstöd som projektstöd från F 2-anslaget. I det sjätte yrkandet föreslås att möjlighet skall finnas att komplettera organisationsbidrag med projektbidrag från anslaget F 2 för verksamhet rörande icke förutsedda konflikter. I motionens sjunde yrkande begärs att kravet på egenfinansiering inte skall öka i den utsträckning regeringen föreslår. I motionens yrkande 8 anförs att kravet på egenfinansiering i den utsträckning regeringen föreslår inte skall gälla organisationer som bildats för samarbete, s.k. takorganisationer. I motionens nionde yrkande anförs att vissa organisationer, t.ex. politiska partier och fackliga organ, kan komma att diskrimineras om dessa organisationer inte längre kan komma i åtnjutande av organisationsstöd i samma utsträckning som tidigare.
Även i motion U310 (c) uttrycks farhågan att kritiska röster och forskningsorgan kan komma att diskrimineras med den nyordning regeringen föreslår. Anslaget F 2 skall enligt motionärerna inte främst ses som stöd till folkrörelser utan som en kanal för Sveriges arbete för konfliktlösning utan våld. Enligt motionärerna bör kravet på egenfinansiering inte öka. Därtill kan det ofta vara viktigt att kunna ge både organisationsstöd och bidrag till projekt, anförs det i motionen (yrkande 1). I motionens yrkande 2 föreslås att regeringen bör förelägga riksdagen en proposition med förslag till föreskrifter för anslagen samt förslag till grundanslag till organisationerna. Enligt motionärerna kan det allmänna ekonomiska läget motivera en tillfällig neddragning av F 2-anslaget. Så fort statens finanser tillåter bör dock anslaget åter öka, föreslås det i motionens yrkande 3.
I motion U319 (s) föreslås att Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket bör få fortsatt statsbidrag från F 2 eller annat lämpligt anslag. Bakgrunden till yrkandet är att det i propositionen inte framgår hur regeringen avser ställa sig till framtida ansökningar om bidrag till biblioteket. För att säkerställa fortsatta statsbidrag till bibliotekets verksamhet kan möjligheten övervägas, anförs det i motion U319 (s), att inkludera Dag Hammarskjöldbiblioteket i grundanslaget till Svenska FN-förbundet.
I partimotionen U401 (nyd) framhålls att F-anslagen måste begränsas. Motionärerna anser att budgetunderskottet motiverar ytterligare nedskärningar. Dessa föreslås i motionen fördelas enligt följande uppställning (yrkandena 1--2). Regeringens förslag återges inom parentes:
F 1. Utredningar och andra insatser på det utr. pol. området: 2 511 000 (2 511 000)
F 2. Information och studier om säkerhetspolitik och freds- främjande utveckling: 4 511 000 (20 000 000)
Utskottet
Utskottet konstaterar, liksom tidigare i betänkandet, att utrikesförvaltningens aktuella budgetarbete, i alla sina verksamhetsgrenar, i mycket hög grad kommit att präglas av de starka sparkrav som ålagts förvaltningen. De innebär, som påpekats tidigare, bl.a. indragningen av åtskilliga utlandsmyndigheter och ett större antal tjänster. Sparbetinget har medfört att stor återhållsamhet också tills vidare kommer att prägla anslagen till sådana organ som erhåller medel ur anslaget F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor, bl.a. folkrörelser, enskilda organisationer och institutioner som bl.a. FOA, SIPRI, Utrikespolitiska institutet m. fl.
Den verksamhet som bedrivs inom dessa organ är av stor betydelse för det svenska internationella agerandet och kan t.ex. ligga till grund eller tjäna som inspiration för svenska initiativ på utrikespolitikens område. Utskottet beklagar att det statsfinansiella läget för närvarande inte tillåter en generösare bevillning av medel till F-anslaget än vad regeringen föreslagit i proposition 1992/93:100. Utskottet noterar dock att nivån vad gäller anslaget F 2 också bör ses i relation till de anslagsnivåer som föreslås avseende anslagen F 3--F 5 i regeringens proposition om den framtida forskningspolitiken (1992/93:170). I denna föreslås t.ex. en minskning av FOA:s anslag med cirka en tredjedel. Regeringen anser sig heller inte i stånd att i rådande ekonomiska läge tillmötesgå SIPRI:s begärda anslagsökning syftande till att bl.a. öka den analytiska ambitionsnivån i studiet av de politiska, etniska och sociala faktorer som ligger bakom militära konflikter.
Som påpekas i flera motioner har riksdagen uttalat (1986/87:UU11) att F 2-anslaget (dåvarande F 3-anslaget) genom en gradvis uppräkning bör öka till en nivå motsvarande en promille av försvarskostnaderna. Utskottet instämmer i den förhoppning, som uttrycks i flera av motionerna, att det statsfinansiella läget på sikt skall tillåta en successiv ökning av F 2-anslaget. Utskottet finner det dock inte meningsfullt att i rådande ekonomiska situation åter slå fast det s.k. promillemålet.
Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen F 1--F 2 och med anledning av yrkande 1 i motion U401 (nyd) tillstyrker utskottet således propositionens förslag och avstyrker därmed yrkande 3 i motion U309 (s), yrkande 4 i motion U326 (v) samt yrkande 2 i motion U401 (nyd). Yrkande 1 i motion U309 (s), yrkande 3 i motion U326 (v), yrkande 3 i motion U310 (c) samt yrkande 1 i motion U323 (fp) anses besvarade.
Begreppet säkerhetspolitik, som lyfts fram i propositionen, skall enligt utskottets uppfattning ges den bredare innebörd som bl.a. fastslagits i ESK-sammanhang, och vilken tar hänsyn till bl.a. etniska spänningar, ekonomisk utveckling och sociala och ekologiska faktorer. Utskottet tolkar propositionen så att analysverksamhet som rör dylika frågor även fortsättningsvis skall kunna finansieras över anslaget F 2.
I likhet med regeringen ser utskottet positivt på att svenska ideella organisationer utvecklar bl.a. demokratifrämjande kontakter med organisationer och institutioner i de tidigare kommunistiska diktaturerna. Som utskottet utvecklar i betänkande 1992/93:UU15 kan även organ med anknytning till de politiska partierna spela en viktig roll i detta sammanhang. Utskottet anser att sådana organisationer som hittills bör kunna komma i fråga för såväl projektstöd som organisationsstöd. Politiska partier eller arbetsmarknadsorganisationer bör dock ej ges bidrag. I de fortsatta övervägandena om organisations- och projektstöd samt om egeninsatsens storlek bör enligt utskottet stor varsamhet iakttas så att inte freds- och demokratistöd via folkrörelser försvåras och omöjliggörs. Bl.a. finns det anledning att framhålla att vissa medlemsmässigt små organisationer bedriver en värdefull verksamhet som når många människor och som det kan finnas anledning att stödja.
Utskottet noterar regeringens avsikt att under en övergångsperiod tillämpa en flexibel tolkning av bidragskriterierna.
Utskottet anser att de skärpta krav på redovisning som regeringen föreslår är motiverade mot bakgrund av vad som framkommit i den nyligen avslutade översynen av anslaget F 2. Utredaren har bl.a. hävdat att medel i vissa fall -- i strid med anslagets syften -- använts för annat än vad som angetts i ansökningarna. Utskottet välkomnar den utförligare redovisning av medelsanvändningen som regeringen aviserat.
Beträffande förslaget i motion U319 (s) att statsbidraget till Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket skall fortsätta noterar utskottet att de aviserade nya föreskrifterna gällande bidrag från anslaget F 2 inte kommer att medge att bidrag ges till bibliotek. Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om Stiftelsen Dag Hammarskjöldbibliotekets möjligheter att erhålla statsbidrag i annan form för närvarande under beredning inom regeringskansliet.
Därmed anser utskottet yrkande 2 i motion U309 (s), yrkandena 1 och 2 i motion U310 (c), yrkandena 2 och 3 i motion U323 (fp), motion U319 (s) samt yrkandena 1, 2 och 5--9 i motion U326 (v) besvarade.
Hemställan
Utskottet hemställer
till littera A. Utrikesdepartementet m.m.
1. beträffande miljöattachéernas verksamhet och användningen av utlandsmyndigheterna i miljöarbetet att riksdagen med godkännande av vad regeringen anfört lägger propositionen i denna del till handlingarna,
2. beträffande utrikesförvaltningen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4 och med avslag på motion 1992/93:U325 yrkandena 1 och 2 till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 495 441 000 kr, res. 1 (nyd) - delvis
3. beträffande nordisk samordning av utlandsrepresentation att riksdagen förklarar motion 1992/93:U305 besvarad med vad utskottet anfört,
4. beträffande löne- och karriärutveckling inom Utrikesdepartementet att riksdagen förklarar motion 1992/93:U315 besvarad med vad utskottet anfört,
5. beträffande Sveriges representation i Chicago att riksdagen förklarar motion 1992/93:U301 besvarad med vad utskottet anfört,
6. beträffande Sveriges representation utomlands i övrigt att riksdagen avslår motion 1992/93:U317, res. 1 (nyd) - delvis
7. beträffande upprättande av konsulat i Murmansk att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U322 och 1992/93:U603 yrkande 4,
8. beträffande inrättande av ett Sverigehus i S:t Petersburg att riksdagen förklarar motion 1992/93:U314 besvarad med vad utskottet anfört,
9. beträffande Taiwans representation i Stockholm att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U308 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:U316 yrkandena 3 och 5 besvarade med vad utskottet anfört,
10. beträffande Exportrådets kontor i Taiwan att riksdagen förklarar motion 1992/93:U316 yrkande 2 besvarat med utskottet anfört,
11. beträffande Tokyoambassadens investeringsspecialist att riksdagen förklarar motion 1992/93:U316 yrkande 4 besvarat med vad utskottet anfört, 12. beträffande visumtvång för taiwaneser att riksdagen förklarar motion 1992/93:U316 yrkande 1 besvarat med utskottet anfört,
13. beträffande kursdifferenser att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kursdifferenser för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
14. beträffande honorärkonsuler att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 3 till Honorärkonsuler för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 15 500 000 kr, res. 1 (nyd) - delvis
15. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 4 till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr, res. 1 (nyd) - delvis
16. beträffande nordiskt samarbete att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Nordiskt samarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1610000 kr,
17. beträffande utredningar m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 5 till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 10 552 000 kr, res. 1 (nyd) - delvis
18. beträffande valförfarandet vid Sveriges utlandsmyndigheter att riksdagen förklarar motion 1992/93:U325 yrkande 7 besvarat med vad utskottet anfört,
19. beträffande officiella besök m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:U325 yrkande 6 till Officiella besök m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10 180 000 kr, res. 1 (nyd) - delvis
20. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr,
till littera B. Bidrag till vissa internationella organisationer
21. beträffande Förenta nationerna att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Förenta nationerna för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 191 890 000 kr,
22. beträffande Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 23 328 000 kr,
23. beträffande Nordiska ministerrådet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr,
24. beträffande Europarådet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Europarådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 29780000 kr,
25. beträffande Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 21 500 000 kr,
26. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr,
27. beträffande övriga internationella organisationer m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:U313 till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2864000 kr,
till littera D. Information om Sverige i utlandet
28. beträffande de övergripande målen för verksamheten inom Svenska institutets ansvarsområde att riksdagen godkänner de övergripande målen för verksamheten inom Svenska institutets ansvarsområde i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionens avsnitt Slutsatser,
29. beträffande Svenska institutet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Svenska institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 63 083 000 kr,
30. beträffande nya kortvågssändare att riksdagen fastställer den i budgetpropositionen förordade planen för kapitalkostnader under åren 1995--2003 i samband med investering i nya kortvågssändare,
31. beträffande Radioprogramverksamhet för utlandet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4 och med avslag på motionerna 1992/93:U318 yrkandena 1--3 och 1992/93:U312 yrkandena 1 och 2 till Radioprogramverksamhet för utlandet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 51 363 000 kr, res. 2 (nyd) - delvis
32. beträffande Radio Swedens framtida finansiering att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:U304, 1992/93:U302 yrkandena 1 och 2, 1992/93:U311 yrkandena 1 och 2, 1992/93:U320 samt 1992/93:U324 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av att inom regeringskansliet skyndsamt överväga frågan om Radio Swedens finansiering, res. 2 (nyd) - delvis
33. beträffande övrig information om Sverige i utlandet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 14 254 000 kr,
till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande
34. beträffande Krigsmaterielinspektionen m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 4 465 000 kr,
35. beträffande medel för översättning av EG:s regelverk att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medel för översättning av EG:s regelverk för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 16 500 000 kr,
36. beträffande kvinnoorganisationernas tilldelning av medel för Europainformation att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U303 samt 1992/93:A811 yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört,
37. beträffande spridandet av Maastrichtavtalet att riksdagen avslår motion 1992/93:U512 yrkande 2,
38. beträffande medel till Malmö stadsbibliotek att riksdagen avslår motion 1992/93:U307,
39. beträffande medel för informationsinsatser om europeisk integration att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medel för informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr,
40. beträffande fördelningen av medel för informationsinsatser om europeisk integration att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U512 yrkande 1, 1992/93:U516, 1992/93:U518 samt motion 1992/93:U321, res. 3 (nyd)
till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
41. beträffande utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4 och till motion 1992/93:U401 yrkande 1 till Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 511 000 kr,
42. beträffande målet för F 2-anslagets storlek att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U309 yrkande 1, 1992/93:U323 yrkande 1, 1992/93:U310 yrkande 3 samt 1992/93:U326 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört, res. 4 (s) - delvis
43. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F 2 att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U309 yrkande 2, 1992/93:U323 yrkandena 2 och 3, 1992/93:U326 yrkandena 1, 5--9 samt 1992/93:U310 yrkandena 1 och 2 (berörd del) besvarade med vad utskottet anfört,
44. beträffande föreskrifter för F 2-anslaget att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U310 yrkande 2 (berörd del) samt 1992/93:U326 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört,
45. beträffande bidrag till Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket att riksdagen förklarar motion 1992/93:U319 besvarad med vad utskottet anfört,
46. beträffande information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bil. 4 och med avslag på motionerna 1992/93:U309 yrkande 3, 1992/93:U326 yrkande 4 samt 1992/93:U401 yrkande 2 till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 20000000 kr. res. 4 (s) - delvis res. 5 (nyd)
Stockholm den 15 april 1993
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Nic Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Kristina Svensson (s).
Reservationer
1. Utrikesförvaltningen och Sveriges representation utomlands m.m. (mom. 2, 6, 14, 15, 17, 19)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion U317 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att regeringen i år föreslagit en del förändringar inom Utrikesdepartementet. Det angivna sparbetinget innebär vissa rationaliseringar på UD, avskedandet av tjänstemän och omvandlingen av ett fåtal generalkonsulat till honorära konsulat. Dessa rationaliseringar är bra men inte tillräckliga. Enligt utskottets mening måste, så som föreslås i motionerna U325 (nyd) och U317 (nyd), ett helt nytt grepp tas på utrikesförvaltningen och på Sveriges representation utomlands. UD måste bli mer offensivt. Sverige bör kunna uppnå en utökad representation i internationella organ. Detta bör i sin tur ge mera insyn i internationella organs arbete. Svenska företag går ibland miste om stora order på grund av svenskt ointresse och bristande engagemang.
Utskottet anser att förutsättningarna bör utredas för att skapa ett nytt system för Sveriges utrikesförvaltning. Detta system skulle kunna gå under arbetsnamnet Sweden Center. Dess uppgift bör vara att, med Exportrådet som bas, ansvara för Sveriges utrikeshandel och exportkrediter samt marknadsföringen av Sverige som kultur- och turistland. Den välfungerande svenska representationen i Tokyo, med ambassad, exportråd och handelskammare i samma hus, kan, som anförs i motion U325 (nyd), stå som modell för den nya utrikesförvaltningens organisation.
Enligt utskottet bör Sverige av ekonomiska och representativa skäl i större utsträckning än i dag utse honorära konsuler.
Anslaget för särskilda förhandlingar liksom anslaget för utredningar kan enligt utskottets mening minskas ytterligare genom att ökad effektivitet uppnås generellt inom utrikesförvaltningen. Utskottet anser vidare att anslaget avseende officiella besök bör minskas.
Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 1--6 i motion U325 (nyd) samt motion U317 (nyd).
dels att momenten 2, 6, 14, 15, 17 och 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande utrikesförvaltningen att riksdagen med bifall till i motion 1992/93:U325 yrkandena 1 och 2 och med avslag på regeringens förslag till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1345000000 kr,
6. beträffande Sveriges representation utomlands att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U317 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. beträffande honorärkonsuler att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag till Honorärkonsuler för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr,
15. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 4 och med avslag på regeringens förslag till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr,
17. beträffande utredningar m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 5 och med avslag på regeringens förslag till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 9 452 000 kr,
19. beträffande officiella besök m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U325 yrkande 6 och med avslag på regeringens förslag till Officiella besök m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 8 380 000 kr.
2. Radioprogramverksamhet för utlandet m.m. (mom. 31, 32)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utrikesutskottet har" och på s. 25 slutar med "motion U312 (v)" borde ha utgått.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion U318 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens syn på att huvuduppgiften för Radio Swedens sändningar till utlandet är att snabbt förmedla nyheter samt information om kultur- och samhällsliv på svenska till i första hand svenskar i utlandet. Den snabba utvecklingen på etermediaområdet i världen i stort och i än högre grad i Europa under de senaste åren har medfört förändrade förutsättningar beträffande sändningarna på utländska språk. Kortvågssändningar med nyheter från Sverige har i detta perspektiv blivit mindre attraktiva.
Utskottet anser att Radio Swedens uppdrag mot denna bakgrund kan utföras med redan för svenskt bruk producerat material. Radio Swedens egen produktionsverksamhet kan enligt denna bedömning således läggas ner och sändningar på andra språk än svenska och engelska upphöra. Med den nya roll som utskottet förordar för Radio Sweden kan organisationen minskas radikalt och därmed också anslaget.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1--3 i motion U318 samt betraktar motion U320 (kds, fp, c, nyd) som besvarad. Motion U304 (c), yrkandena 1 och 2 i motion U302 (fp), yrkandena 1 och 2 i motion U311 (s), motion U324 (s) samt motion U312 (v) avstyrks.
dels att momenten 31 och 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande Radioprogramverksamhet för utlandet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U318 yrkandena 1--3 och med avslag på regeringens förslag samt motion 1992/93:U312 yrkande 1 och 2 till Radioprogramverksamhet för utlandet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 14 700 000 kr,
32. beträffande Radio Swedens framtida finansiering att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U320 samt med avslag på motionerna 1992/93:U302 yrkandena 1 och 2, 1992/93:U304, 1992/93:U311 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:U324 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Fördelningen av medel för informationsinsatser om europeisk integration (mom. 40)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Vad gäller förslaget" och som slutar med "motion U516 (nyd)" bort ha följande lydelse:
I motion U516 (nyd) föreslås att medel anvisas under anslaget E 7 till Utbildningsradion för kurslitteratur till samtliga svenska hushåll i samband med genomförandet av EG-information i TV och radio. Utskottet delar motionärernas uppfattning att Utbildningsradion bör ges ökade resurser att förmedla sådan information. Kurslitteraturen i fråga kan även användas i studieförbundens cirkelverksamhet inom EG. Utskottet anser därför att denna bör bekostas med statsmedel.
Därmed tillstyrker utskottet motion U516 (nyd).
dels att mom. 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande fördelningen av medel för informationsinsatser om europeisk integration att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U516 och med avslag på motion 1992/93:U512 yrkande 1, motion 1992/93:U518 samt motion 1992/93:U321 till Utbildningsradion under tredje huvudtiteln, E 7, för budgetåret 1993/94 anvisar 4 750 000 kr,
4. Målet för F 2-anslagets storlek m.m. (mom. 42, 46)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet instämmer" och på s. 33 slutar med "motion U323 (fp) anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att en överväldigande riksdagsmajoritet 1990/91 ställde sig bakom en successiv uppbyggnad till 26 miljoner och bakom kravet på en fortsatt ökning till en nivå motsvarande en promille av försvarsanslaget. För 1993/94 utgör en promille 39 miljoner. Regeringen föreslår 20 miljoner. Eftersom försvarsanslaget enligt regeringens förslag räknas upp med över en miljard bör F2-anslaget -- för att inte ytterligare tappa mark i förhållande till promillemålet -- enligt utskottets uppfattning uppräknas till 24,6 miljoner kronor.
Utskottet anser således att arbetet för fred och nedrustning bör fortsätta och att promillemålet successivt bör uppnås. Det vore, enligt utskottets uppfattning, mycket illa att genom förändringar i fråga om anslagets inriktning, mottagare, utformning och nivå riskera att skada den kompetensuppbyggnad som ägt rum och den omfattning det folkligt baserade fredsarbetet fått det senaste decenniet.
Vad beträffar föreslagna belopp och med anledning av motion 1992/93:U401 (nyd) yrkande 1 tillstyrker utskottet således propositionens förslag avseende F 1-anslaget. Beträffande F 2-anslaget tillstyrker utskottet motion 1992/93:U309 (s) yrkande 3 samt besvarar motion 1992/93:U310 (c) yrkande 3. Motionerna 1992/93:U326 (v) yrkande 4 och 1992/93:U401 (nyd) yrkande 2 avstyrks därmed. Utskottet tillstyrker vidare motionerna 1992/93:U309 (s) yrkande 1, 1992/93:U326 (v) yrkande 3 samt 1992/93:U323 (fp) yrkande 1.
dels att momenten 42 och 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
42. beträffande målet för F 2-anslagets storlek att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:U309 yrkande 1, 1992/93:U323 yrkande 1, 1992/93:U310 yrkande 3 samt 1992/93:U326 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
46. beträffande information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U309 yrkande 3 och med avslag på propositionen samt motionerna 1992/93:U326 yrkande 4 och 1992/93:U401 yrkande 2 till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 24600000 kr.
5. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (mom. 46)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Den verksamhet" och på s. 33 slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett folkligt stöd för freds- och nedrustningsarbete har varit en förutsättning för svenska nedrustningsinsatser. En nästan total förändring i de internationella relationerna -- Tysklands återförening, Sovjetunionens sönderfall och Warszawapaktens upplösning -- innebär emellertid också en helt annorlunda situation för fredsrörelserna.
Konflikter mellan och inom stater har alltid funnits. Etniska och religiösa motsättningar tornar nu upp sig i forna Sovjetunionen och Jugoslavien. I ansträngningarna att lösa konflikter behövs i många fall dock inte mer forskning utan snarare mer av sunt förnuft. Den kritik som riktats mot F 2-anslagets hittillsvarande användning har i stor utsträckning varit välgrundad. I den ekonomiska kris som Sverige nu befinner sig i måste besparingar göras på så gott som alla områden. Utskottet avvisar därför regeringens förslag beträffande F 2-anslaget och anvisar i stället 4 511 000 kr.
Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen F 1 och F 2 tillstyrker således utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U401 (nyd) och avstyrker regeringens förslag samt yrkande 3 i motion U309 (s) och yrkande 4 i motion U326 (v). Yrkande 1 i motion U309 (s), yrkande 3 i motion U326 (v), yrkande 3 i motion U310 (c) samt yrkande 1 i motion U323 (fp) anses besvarade.
dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
46. beträffande Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1992/93:U401 och med avslag på regeringens förslag samt på motionerna 1992/93:U309 yrkande 3 och 1992/93:U326 yrkande 4 till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 4511000 kr.
Särskilt yttrande
1. Taiwans representation i Stockholm (mom. 9)
Nic Grönvall (m) anför:
Jag har tillträtt utskottets uppfattning att Sveriges nuvarande Kinapolitik förhindrar att Sverige lämnar förmåner till Taiwans representation i Stockholm, som skulle motsvara de förmåner som kan lämnas till länders beskickningar i Stockholm. Med "ett-Kina-politiken" som grundval nödgas Sverige undandra republiken Kina/Taiwan den ställning som dess internationella ställning motiverar. Jag förordar därför, bl. a. av dessa skäl, att Sveriges Kinapolitik omformuleras så att den kommer att bättre överensstämma med de omständigheter som råder i Folkrepubliken Kina och de fria territorierna Taiwan, Hongkong och Macao. En sådan Kinapolitik skulle kunna formuleras i överensstämmelse med vad som uttryckts av regeringen i Taipei, dvs. ett-Kina-politiken gäller med det tillägget att inom ramen för Kinabegreppet accepteras självständiga regioner under självständiga regeringar, som i definierade områden samverkar med Folkrepubliken Kina och i andra områden intar en självständig ställning. Självständighet inom bl. a. det utrikespolitiska fältet skulle kunna accepteras för en självständig region av Kina, om denna region uppfyllde de folkrättsligt accepterade kriterierna för erkännande.
Med en sådan Kinapolitik skulle Sverige kunna stödja den självständiga utvecklingen av republiken Kina/Taiwan, och en utveckling av Hongkong och Macao, efter deras förestående anslutning till Folkrepubliken Kina, till demokratiskt styrda, självständiga regioner, allt inom ramen för ett sammanhållet Kinabegrepp.
Kulturutskottets yttrande
1992/93:KrU10y
Bilaga 1
Radioprogramverksamhet till utlandet
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har den 9 mars 1993 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över följande motioner om radioprogramverksamhet till utlandet, nämligen motionerna 1992/93:U302, 1992/93:U304, 1992/93:U311, 1992/93:U320 och 1992/93:U324.
Utskottet
Efter förslag av regeringen fattade riksdagen våren 1992 beslut om villkor och riktlinjer för företagen inom den dåvarande Sveriges Radio-koncernen under avtalsperioden den 1 januari 1993--den 31 december 1996 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Då den nya avtalsperioden inleddes slogs Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB samman till ett nytt radiobolag, Sveriges Riksradio AB (SR). Radio Sweden är en enhet inom SR som svarar för radioprogramverksamheten för utlandet.
I den proposition, som låg till grund för riksdagsbeslutet, föreslogs att riksdagen skulle godkänna vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avsåg riktlinjer för Radio Swedens verksamhet under avtalsperioden. Vidare bereddes riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden.
Regeringen föreslog i fråga om riktlinjerna att Radio Swedens kostnader för verksamheten skulle täckas genom anslagsmedel som staten skulle ställa till förfogande för det nybildade radiobolaget, dvs. SR.
Vidare föreslogs bl.a. att Radio Swedens radiosändningar till utlandet skulle ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med Sverige.
Riktlinjerna överensstämde med gällande praxis under den förra avtalsperioden, då Radio Sweden formellt utgjorde en del av Sveriges Riksradio AB.
I propositionen anfördes att de ekonomiska förutsättningarna för Radio Sweden överensstämde med vad chefen för Utrikesdepartementet föreslagit i 1992 års budgetproposition.
Utrikesutskottet bereddes tillfälle att yttra sig i ärendet men fann -- efter att ha tagit del av propositionen och motionerna -- ej anledning att avge något yttrande.
Kulturutskottet föreslog i sitt av riksdagen godkända betänkande att riksdagen skulle godkänna riktlinjerna och lämna utan erinran vad som anförts i propositionen om de ekonomiska förutsättningarna för Radio Sweden.
Beträffande innehållet i det avtal som träffades mellan staten och SR om villkor för SR:s rätt att sända radioprogram under avtalsperioden kan nämnas följande.
I 3 § anges att SR skall sända ljudradioprogram i fyra rikstäckande kanaler, varav en kanal även skall ha regional täckning, samt utföra tilläggstjänster i den utsträckning som behövs för programverksamheten. Vidare anges bl.a. att SR skall sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet. I 17 § stadgas bl.a. att SR:s program för sändning till utlandet skall ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Programmen bör ge kunskap om Sverige och bidra till förståelse av det svenska samhället. I 31 § anges att staten ställer medel till SR:s förfogande för verksamheten.
Avtalet innehåller inte någon bestämmelse som motsvarar den punkt i de av riksdagen godkända riktlinjerna för verksamheten vari anges att Radio Swedens kostnader för verksamheten skall täckas genom anslagsmedel som staten ställer till förfogande för det nybildade radiobolaget, dvs. SR.
I årets budgetproposition föreslås en väsentlig nedskärning av resurserna under anslaget D 2. Radioprogramverksamhet för utlandet (bil. 4 s. 196--199). Mot denna bakgrund tas i en rad motioner upp frågan om finansieringen av Radio Swedens verksamhet.
I motion U302 (fp) föreslås att regeringen skall lägga fram förslag om hur finansieringen av Radio Swedens verksamhet skall kunna tryggas (yrkande 2). Motionärerna anger som en finansieringsmöjlighet att täcka en del av kostnaderna med medel som tas in genom TV-avgiften. Motionärerna framhåller bl.a. att sändningar till svenskar som befinner sig utomlands knappast är av mindre public service-karaktär än sändningar till svenskar som befinner sig i landet.
Med anledning av detta motionsförslag vill kulturutskottet redovisa följande.
Föredragande statsrådet anförde i proposition 1991/92:140 att det -- för att ge public service-företagen så goda planeringsförutsättningar som möjligt -- var viktigt att ange vilka resurstillskott resp. rationaliseringskrav som företagen hade att räkna med inför den nya avtalsperioden, nämligen den period som började vid årsskiftet (prop. s. 79). På förslag av kulturutskottet godkände riksdagen regeringens förslag som innebär följande. Medelstilldelningen till public service-företagen värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt index. Företagen får för åren 1993--1995 en reformram om 150 miljoner kronor per år. Det ställs ett rationaliseringskrav om 100 miljoner kronor för vart och ett av åren 1993 och 1994. De medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar får behållas för reforminsatser.
De medel som inflyter genom uttag av TV-avgifterna tillförs ett rundradiokonto. Efter årliga beslut av riksdagen om medelstilldelningen till public service-företagen överförs medel från detta konto till public service-företagen. Enligt den fördelningsnyckel som fastställdes förra året skall 34,31 procent av det tillgängliga beloppet anvisas SR. För år 1993 har SR i enlighet härmed anvisats 1462,7 miljoner kronor.
Utöver nämnda belopp för den allmänna programverksamheten tillförs SR under år 1993 52709000 kronor för radioprogramverksamhet för utlandet (anslaget D 2 på utrikeshuvudtiteln). Återstoden av de medel som riksdagen anvisat under ifrågavarande anslag för sådan programverksamhet avser kapitalkostnder för vissa sändare.
Kulturutskottet gör följande bedömning.
Ett initiativ från riksdagen om överväganden rörande finansiering, helt eller delvis, av SR:s utlandssändningar med TV-avgiftsmedel -- i stället för med medel som anvisas över statsbudgeten -- skulle innebära att riksdagen redan några månader efter den nya avtalsperiodens ingång aktualiserade en ändring av de riktlinjer som en enhällig riksdag förra våren slog fast i fråga om finansieringen av Radio Swedens verksamhet. Kulturutskottet anser att detta inger betänkligheter.
I sammanhanget måste vidare följande beaktas. Om SR inte skulle få kompensation för bortfallet av medel anvisade över statsbudgeten genom en motsvarande ökning av resurserna i form av TV-avgiftsmedel, skulle en konsekvens av en sådan ändring av riktlinjerna som ovan åsyftas bli att SR för sin allmänna programverksamhet kommer att ha mindre resurser än vad riksdagen förra våren fann motiverat. Utskottet kan inte acceptera en sådan nedskärning av resurserna till SR. Kulturutskottet är inte heller berett att föreslå en begränsning eller annan ändring av det uppdrag i fråga om den allmänna programverksamheten som SR har. Således måste bortfall för SR av medel som anvisas över statsbudgeten för SR:s utlandssändningar kompenseras genom att ytterligare TV-avgiftsmedel anvisas för att den allmänna programverksamheten inte skall drabbas av inkomstbortfallet. En höjning av TV-avgiften -- utöver den som föreslås i budgetpropositionen (36 kr per år) -- blir således aktuell. Utskottet vill emellertid framhålla att det av principiella skäl inger starka betänkligheter att med TV-avgifter bekosta SR-sändningar till utlandet. Detta gäller oavsett om sändningarna kan betraktas som varande av public service-karaktär eller inte.
Kulturutskottets slutsats blir att riksdagen inte bör ta något initiativ till överväganden om finansieringen av SR:s radioprogramverksamhet för utlandet som innefattar möjligheten att finansieringen helt eller delvis skulle kunna ske med TV-avgiftsmedel.
Med det ställningstagande beträffande eventuell användning av TV-avgiften för SR:s utlandssändningar som utskottet intagit i det föregående finns det inte skäl att ta upp till övervägande frågan om en ändring av fördelningsnyckeln.
Stockholm den 23 mars 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).