Vissa anslag m.m. inom utrikesdepartementets område
Betänkande 1991/92:UU14
Utrikesutskottets betänkande
1991/92:UU14
Vissa anslag m.m. inom utrikesdepartementets område
Innehåll
1991/92 UU14
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1991/92:100, bilaga 4, avseende anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesdepartementet m.m.), anslagen B1--B5 och B8 under littera B (bidrag till vissa internationella organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet), anslagen E4--E6 under littera E (Utrikeshandel och exportfrämjande) samt littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte de motioner som väckts i anslutning till dessa delar av propositionen.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1991/92:100, bilaga 4, (utrikesdepartementet) följande förslag under littera A, B, D, E och F:
1991/92:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas 1. att riksdagen godkänner möjligheterna till omdisponering av medel mellan anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2. Utlandstjänstemännens representation, A 4. Honorärkonsuler och D 3. Övrig information om Sverige i utlandet. 2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 425 327 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 20 690 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 170 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 58 451 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 783 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 13 252 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 8 vari yrkas att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 693 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 9 vari yrkas att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 635 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 242 232 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 250000000kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 28 240 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 638 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 D 1 vari yrkas att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 65 797 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas 1. att riksdagen godkänner riktlinjerna för investeringarna i nya kortvågssändare under budgetåren 1990/91--2001/02.
1991/92:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas 2. att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 60809000kr.
1991/92:100 bilaga 4 D 3 vari yrkas att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16 754 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 100 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 E 5 vari yrkas att riksdagen till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 2250000kr.
1991/92:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till Bidrag till ett institut för Japanstudier för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 529 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 3 vari yrkas att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag om 23 982 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 4 vari yrkas att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 21310000kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 5 vari yrkas att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 15 840 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 6 vari yrkas att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag om 10028000kr.
Motionerna
1991/92:U238 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utredning bör tillsättas med uppdrag att se över UD:s organisation beträffande samarbetets utformning mellan UD, UDH och UDU, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda en sammanslagning i varje individuellt u-land som går ut på att inom ambassadens ram sammanföra alla aktiviteter beträffande handelsdiplomati, exportstöd, turism och bistånd.
1991/92:U301 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förstärka kunskaper om Sverige och svenska förhållanden, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en genomlysning av Svenska institutet.
1991/92:U302 av Lars Moquist m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåret 1992/93 anvisar 3500000kr., 2. att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1992/93 anvisar 8 000 000 kr., 3. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar 18000000kr., 4. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) för budgetåret 1992/93 anvisar 16 000 000 kr., 5. att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1992/93 anvisar 11 500 000 kr., 6. att riksdagen till Utrikespolitiska institutet (UI) för budgetåret 1992/93 anvisar 8 000 000 kr.
1991/92:U303 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva frågan om gemensam nordisk utlandsrepresentation i vissa stater.
1991/92:U304 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet från och med budgetåret 1992/93 bör ges ett regelbundet anslag från utrikesdepartementet på en tillräcklig nivå för att kunna upprätthålla internationellt hög kvalitet på forskning om konflikter och konfliktlösning.
1991/92:U305 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskat anslag till Nordiska rådet från 250 till 50 milj.kr. per år för budgetåret 1992/93.
1991/92:U306 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra relationerna till Republiken Kina (Taiwan).
1991/92:U307 av Marianne Carlström och Inga-Britt Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående utlandssvenskars möjligheter att läsa svenska dagstidningar.
1991/92:U308 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att anslaget Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m., utrikesdepartementet, F 3, för budgetåret 1992/93 och i framtiden fastställs till 1promille av den årliga försvarsbudgeten, 2. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anslår 23 982 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således totalt 60 982 000 kr.
1991/92:U309 av Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden.
1991/92:U310 av Roland Larsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av en permanent svensk-baltisk mellanvågsradiostation på Gotland.
1991/92:U311 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag om konfliktforskning i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:U312 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget F 3 Information om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
1991/92:U313 av Kent Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att involvera ungdomar och deras organisationer i FN-arbetet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kontinuerligt utse en ungdomsdelegat i den svenska FN-delegationen.
1991/92:U314 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett Sverigehus i S:t Petersburg.
1991/92:U315 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgat nordiskt samarbete både lokalmässigt och personellt på utrikesförvaltningens verksamhetsområde.
1991/92:U316 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av anslaget F 3 till 26 milj.kr. för budgetåret 1992/93 samt hur denna höjning kan finansieras, 2. att riksdagen beslutar att en redogörelse om hur grundbidragen fördelas också i fortsättningen skall lämnas till riksdagen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppräkning av organisationernas grundbidrag, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uttala inriktningen av att F3-anslaget bör vara 1 promille av försvarsanslaget.
1991/92:U402 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen beslutar att upplysnings-, forsknings- och studiearbetet om fred och nedrustning bör fortsätta och att promillemålet successivt uppnås i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:U406 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
1991/92:U407 av Ian Wachtmeister (nyd) (delvis) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny utrikespolitik för Sverige.
1991/92:U534 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 9. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag, som innebär att de olika anslagen för den västeuropeiska integrationen skall minskas med 93 000 000 kr. under budgetåret 1992/93.
1991/92:K314 av Richard Ulfvengren och Lars Moquist (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya villkor vad beträffar parlamentarisk representation under FN:s generalförsamling.
1991/92:So268 av Marianne Jönsson m.fl. (c, s, m, fp, kds, v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett aktivt stöd ges till de drabbade kvinnorna.
1991/92:A808 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för ökad rekrytering av kvinnor till internationella organisationer och om upprättandet av en handlingsplan för detta arbete.
A. Utrikesdepartementet m.m.
Propositionen (s. 10--l6, 26--28 samt 33--40)
De senaste årens internationella omvälvningar har lett till en situation som inte längre domineras av ideologiska och säkerhetspolitiska motsättningar mellan två rivaliserande stormaktsblock. Därmed har nya förutsättningar skapats inte bara för Europas utveckling utan för internationell politik i stort.
Breddningen av Sveriges internationella kontaktyta och den tilltagande globaliseringen av politiska och ekonomiska frågor har starkt ökat kraven på den svenska utrikesförvaltningen. Utrikesförvaltningens resurser kommer bl.a. att tas i anspråk för att följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde, för att vidareutveckla kontakterna med Baltikum och för det fortsatta arbetet i samband med ikraftträdandet av EES-avtalet samt förhandlingar om svenskt medlemskap i den Europeiska gemenskapen. Den fortsatta utvecklingen i Central- och Östeuropa fordrar ökad uppmärksamhet, liksom arbetet inom ESK och FN.
För att tillgodose besparingskraven inom den offentliga förvaltningen och för att bereda utrymme för de nya myndigheter som utvecklingen motiverat kommer fyra lönade myndigheter att läggas ned under budgetåret 1992/93 (ambassaden i Quito, ambassadkansliet i Muscat samt karriärkonsulaten i Las Palmas och Marseille. Sveriges informationskontor för Nordamerika (SIS) kommer från den l juli l992 att inordnas i generalkonsulatet i New York.
Under innevarande budgetår har de lönade konsulaten i Vancouver och Rio de Janeiro omvandlats till honorärkonsulat. Ambassaderna i Bagdad och Kinshasa är för närvarande och kommer tills vidare att förbli obemannade. Fortsatta behov av besparingar och omprioriteringar nödvändiggör beredskap för nedläggning av ytterligare tre till fyra myndigheter under l993/94.
Under l99l upprättades nya ambassader i de tre baltiska huvudstäderna samt ett lönat generalkonsulat i Jerusalem. Beslut togs också om att Vatikanambassaden permanent skall placeras i Rom.
Regeringen har tillsatt en utredning för att ta fram underlag för en vidare omprioritering och anpassning av utrikesförvaltningens verksamhet. Utredningsarbetet skall vara slutfört under hösten l992. Under året har också statskontorets tjänster utnyttjats för att bl.a. se över departementets verksamhetsplanering avseende utlandsmyndigheterna. En rapport med ett antal konkreta förslag har framlagts efter en studie av tre utlandsmyndigheter. Samarbetet med statskontoret förutsätts fortsätta. En rapport efter en studie av ytterligare tre utlandsmyndigheter väntas under första halvåret l992.
Den snabba tekniska utvecklingen innebär en alltmer långtgående integration av ADB och kommunikation. Departementet står inför avsevärda investeringar i ett helt nytt kommunikationssystem som medger större automation och effektivitet.
Vad gäller lokalförsörjning utomlands planeras bl.a. införskaffande av lämpliga fastigheter för en framtida svensk ambassad resp. chefsbostad i det enade Tyskland. I Bryssel har Sverige köpt en fastighet för EG-delegationens kanslibehov. Därutöver har olika lokaler för de nyöppnade ambassadernas behov i de baltiska länderna anskaffats. Regeringens strävan är att finna en balans mellan statligt ägande och förhyrningar och därigenom uppnå rationella och på sikt stabila och mindre kostnadskrävande former för lokalförsörjningen utomlands.
Sammanfattning av motionerna
I motion U407 (nyd) (delvis) samt i yrkande 1 i motion U238 (nyd) föreslås att en utredning, som inte bör vara parlamentariskt sammansatt, skall tillsättas med uppdrag att se över UDs organisation beträffande samarbetet mellan förvaltningens olika grenar i syfte att uppnå en mera slagkraftig närvaro i länder utanför Europa och våra viktigaste handelspartners. I yrkande 3 i motion U238 (nyd) föreslås att alla aktiviteter beträffande handelsdiplomati, exportstöd, turism och bistånd skall sammanföras inom ambassadens ram i varje enskilt u-land.
I motion U315 (c) framhålls att det av regeringen föreslagna beloppet för utrikesförvaltningen (A1) innebär en mycket kraftig ökning jämfört med för två år sedan och att alternativa lösningar måste sökas för utlandsrepresentationen. Motionärerna föreslår liksom motionärerna i U303 (fp) att en nordisk samordning skall ske i första hand i fråga om upprättande av representation i nya länder. En systematisk genomgång bör dock göras av utrikesförvaltningens alla nuvarande utlandsmöjligheter med inriktning på möjligheter till lokalmässigt och personellt samarbete med övriga nordiska länder. Fördelarna skulle ligga såväl i större utlandsnärvaro som i ett understrykande av den nordiska samhörigheten.
I motion U314 (fp) föreslås att möjligheten att inrätta ett Sverigehus i den förutvarande svenska legationen i S:t Petersburg bör utredas skyndsamt med syfte att Sverige tidigt skall kunna markera en synlig närvaro.
I motion So268 (c, s, m, fp, kds, v) lämnas förslag till hjälp åt de svenska kvinnor som fått sina barn bortrövade av barnens utländska pappor och kvinnor som lever under starkt hot om att kidnappning skall ske. I yrkande 4 föreslås att utrikesdepartementet och de svenska beskickningarna utomlands skall göra allt de kan för att stödja dessa kvinnor.
I motion U306 (m) föreslås att Sverige uppgraderar sitt förhållande till Taiwan på så sätt att Republiken Kinas handelskontor i Stockholm kommer i åtnjutande av samma privilegier som Sveriges intressekontor på Taiwan gör.
Utskottet
Beträffande förslaget i U407 (nyd) (delvis) och U238 (nyd) om en utredning med uppgift att se över UDs organisation noterar utskottet att regeringen, såsom anmäls i propositionen, tillsatt en utredning för att ta fram underlag för en vidare omprioritering och anpassning av utrikesförvaltningens verksamhet. Utredningen skall vara slutförd under hösten innevarande år. Den representerar ett led i en lång rad av studier och översyner av olika sidor av utrikesförvaltningens arbetsformer som företagits under de senaste decennierna för att hålla organisationen anpassad till den snabbt skiftande omgivningens krav. Med hänsyn till förändringstakten i vår omvärld är det enligt utskottets uppfattning naturligt att denna typ av utredningar ingår i departementets löpande arbete. Något behov av ett särskilt initiativ från riksdagens sida i denna fråga anser utskottet inte föreligga. Vad särskilt gäller arbetsfördelningen på det handelsfrämjande området har regeringen nyligen presenterat sin uppfattning härom i propositionen om statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd (prop. 1991/92:108).
Förslaget i motion U238 (nyd) om en sammanföring av en rad aktiviteter inom ambassadens ram motsvarar vad som i huvudsak är fallet redan i dag. Eventuella förändringar härvidlag bör enligt utskottets mening ske som resultat av fortsatta utredningar och ej till följd av något uttalande från riksdagen.
Med det anförda avstyrks motion U407 (nyd) (i denna del) samt yrkandena 1 och 3 i motion U238 (nyd).
Frågan om nordisk samordning av utlandsrepresentationen i vissa länder, såsom föreslås i motion U315 (c) och U303 (fp), är enligt utskottets mening väl värd att studera. Enligt vad utskottet erfarit har frågan redan diskuterats mellan de nordiska utrikesministerierna. Vid det nordiska utrikesministermötet i Rejkjavik i januari l992 beslöts att låta en gemensam arbetsgrupp utreda ett sådant vidareutvecklat samarbete särskilt avseende den nordiska representationen i OSS-länderna.
Utskottet konstaterar att begränsningar för en långtgående integrering av den diplomatiska personalen föreligger så länge de samarbetande staterna inte för en identisk utrikespolitik. Vissa komplikationer kan också tänkas på t.ex. det exportfrämjande området. I fråga om lokalförsörjning och olika stödfunktioner samt i vissa fall service på det konsulära området borde det enligt utskottets mening dock finnas en samarbetspotential att ta vara på.
Med det anförda anser utskottet motionerna U303 (fp) och U315 (c) besvarade.
Utskottet konstaterar att förslaget i motion U314 (fp) att utreda möjligheten att inrätta ett Sverigehus i den förutvarande legationen i S:t Petersburg redan är tillgodosett såtillvida att utredningen pågår. Utskottet välkomnar i hög grad en satsning på utökad svensk närvaro i olika former i S:t Petersburg som en betydelsefull del av vårt lands närområde. Prövningen av den aktuella fastighetens förutsättningar överlåter utskottet emellertid på regeringen.
Därmed anses motion U314 (fp) besvarad.
Förslaget i motion So268 (c, s, m, fp, kds, v) att utrikesdepartementet och de svenska beskickningarna utomlands skall göra allt de kan för att stödja de kvinnor som fått sina barn bortrövade av barnens utländska fäder aktualiserar som motionärerna konstaterar fall av mycket tragisk art. Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna ägnar betydande tid åt dem. På UDs rättsavdelning inrättades för ett år sedan en tjänst med huvudsaklig inriktning just på dessa frågor.
En grupp av fall gäller barn som förts mellan länder som är medlemmar i l980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn. Medlemmar är de flesta länder i Västeuropa samt USA, Canada och Australien.
De fall motionärerna i första hand avser gäller emellertid bortförande till sådana länder som inte är medlemmar av nämnda Haagkonvention. Huvudsakligen gäller det muslimska länder, i vilka faderns rättsställning är mycket stark, och i vilka en svensk dom som ger vårdnaden till modern ej erkänns. De svenska beskickningarna i dessa länder lägger ned mycket tid och arbete på sådana ärenden. Utrikesdepartementet har också i något fall lämnat förslag till ingående av ett bilateralt avtal med bestämmelser motsvarande Haagkonventionens, dock utan framgång. Departementet kommer enligt vad utskottet inhämtat att fortsätta dessa strävanden.
Utskottet delar till fullo motionärernas uppfattning om det angelägna i att de mödrar som drabbas av att deras barn olovligen bortförs får allt tänkbart stöd och att Sverige internationellt söker verka för att deras rättsliga situation stärks. Utskottet understryker vikten av att regeringen fortsätter ansträngningarna att ingå bilaterala avtal med sådana berörda länder som ej anslutit sig till Haagkonventionen.
Därmed anser utskottet yrkande 4 i motion So268 (c, s, m, fp, kds, v) besvarat.
Utskottet har tidigare (senast i l990/9l:UU14) behandlat frågan om vilken ställning i Sverige som kan åtnjutas av Taiwans representation i Stockholm, Taipei Tourism, Trade and Information Office (TTTIO). I föregående års betänkande tog utskottet ställning till ett förslag som gick ut på att Sverige utan att förändra vad som gäller beträffande de faktiska diplomatiska relationerna likväl skulle bevilja TTTIO samma status som en ambassad. Utskottet konstaterade därvid att detta ej var möjligt.
I motion U306 (m) framförs motsvarande förslag med tilläggsförslaget att TTTIO i varje fall borde få avsevärda lättnader på olika områden. Utskottet konstaterar att hittillsvarande svensk tillämpning av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser inte är förenlig med motionärens förslag.
Därmed avstyrks motion U306 (m).
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
Propositionen (s. 41--50)
Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget (anslaget B1) för kalenderåret l993 kan med ledning av generalsekreterarens budgetförslag beräknas till 88,6 milj.kr. Sveriges bidragsandel uppgår liksom tidigare till 1,21%.
I det ordinarie bidraget ingår inte kostnaderna för FN:s fredsbevarande operationer. Under förutsättning att pågående operationer förlängs och att planerade genomförs, och att medlemmarnas bidragsandelar förblir oförändrade, kan Sverige för nästa budgetår räkna med följande obligatoriska bidrag till de fredsbevarande operationerna:
Vaktstyrkan i Mellersta Östern (UNDOF) 3 milj.kr. Fredsstyrkan i södra Libanon (Unifil) 12 Observatörsstyrkan i Centralamerika (Onuca) 2 Observatörsstyrkan på gränsen mellan Irak och Kuwait (Unikom) 6 Övervakningsstyrkan i Angola (Unavem II) 2 Observatörsstyrkan i El Salvador (Onusal) 3
För den större fredsbevarande operation som för närvarande planläggs för Kambodja under arbetsnamnet UNTAC (United Nations Transitional Authority in Cambodia) reserveras enligt preliminär uppskattning 50 milj.kr. för Sveriges obligatoriska bidrag.
Utöver dessa belopp föreslås som ett frivilligt bidrag 3 milj.kr. till FN-styrkan på Cypern (Unficyp), vilken Sverige lämnade 1987 med hänsyn till den otillfredsställande finansieringen. Bidraget avräknas mot Sveriges utestående krav för kostnaden avseende den svenska kontingentens medverkan i Unficyp. Dessutom föreslås ett belopp på 12milj.kr. avsättas för bidrag till nya operationer som kan uppkomma till följd av de starkt ökade anspråken på FN:s fredsskapande och fredsbevarande insatser.
Inom anslaget har också avsatts 632000kr. för det allmänna FN-arbete som bedrivs av enskilda organisationer, lärosäten m.m. I denna ram ingår 87000kr. för täckande av resekostnader för stipendiater från Sverige, vilka utses av Förenta nationerna.
För Nordiska ministerrådet föreslås oförändrat 250milj.kr. Den svenska bidragsandelen beräknas till 37,7% enligt den fördelningsnyckel som tillämpas.
Sveriges bidragsandel av den europeiska frihandelssammanslutningen EFTAs budget (anslaget B5) utgör för närvarande 24,94%, vilket innebär ett bidrag på 60 milj.kr. för budgetåret l99l/92. Avtalet mellan EFTA-länderna och EG kommer att ställa krav på EFTA på en rad nya områden där organisationen tidigare saknat kompetens, t.ex. tjänstesektorn, personers rörlighet och de s.k. angränsande politikområdena. Avtalet med EG kräver också uppbyggande av för EFTA gemensamma och fristående övervakningsorgan. Med hänsyn till de ökade resursbehovet föreslås en ökning av anslaget med 50 milj.kr. till 110 milj.kr. för att möta Sveriges andel av den preliminärt beräknade EFTA-budgeten.
Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för Sveriges medlemskap i Europarådet (B3), OECD (B4) samt ett anslag Övriga internationella organisationer (B8). (Anslagen B6 och B7 behandlas av näringsutskottet.)
Sammanfattning av motionerna
I motion U305 (nyd) föreslås anslaget B2. Nordiska ministerrådet minskas med 80% från 250 milj.kr. till 50 milj.kr. för nästkommande budgetår. Motionärerna hänvisar till att verksamheten är förlegad och ineffektiv. Endast de delar som kan ha betydelse för EG-samarbetet bör behållas.
I Vänsterpartiets motion U534 yrkande 9 föreslås att de kostnader regeringen redovisat för den västeuropeiska integrationen under nästkommande budgetår om sammanlagt 930 milj.kr. skall reduceras med 10% eller 93 milj.kr. Enligt motionärerna skall regeringen fördela denna besparing, vilket innebär att yrkandet berör en rad i motionen icke preciserade anslag.
I motion K314 (nyd) föreslås att regeringen minskar antalet representanter från politiska partier och intresseorganisationer i den svenska delegationen till FN:s generalförsamling. Om kostnaderna för intresseorganisationers representanter utgår och antalet partirepresentanter minskades till två per parti, vardera utsänd under en femveckorsperiod, skulle enligt motionärerna en besparing på 537000kr. göras.
I motion A808 (fp, m, c, kds) föreslås att regeringen med kraft skall verka för ökad representation och rekrytering av kvinnor till toppbefattningar inom internationella organisationer och till styrelseplatser och expertgrupper. En handlingsplan till detta bör utarbetas och drivas internationellt.
I motion U313 (s) föreslås i yrkande 1 att Sverige skall agera för att involvera svenska ungdomar i FN-arbetet, bl.a. genom regelbundna FN-möten för ungdomar och resurser för FN-information bland svenska ungdomar. I yrkande 2 i samma motion föreslås att regeringen kontinuerligt skall utse en ungdomsdelegat till den svenska delegationen till FN:s generalförsamling. Senast ett sådant deltagande förekom var 1987.
Utskottet
Utskottet avvisar den negativa syn på Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets verksamhet som kommer till uttryck i motion U305 (nyd). Det svenska bidraget på 250 milj.kr. utgör Sveriges andel av Nordiska ministerrådets budget för l992, vilken grundas på överenskommelse mellan de nordiska regeringarna. I reala termer är bidraget oförändrat.
Utskottet vill i anslutning härtill peka på det förnyelsearbete som pågår inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet och som diskuterades vid Nordiska rådets nyligen avhållna session i Helsingfors. En första rapport avlades av de nordiska statsministrarnas personliga representanter, vilka utsågs i november 1991 med uppdrag att inleda en nyvärdering av det nordiska samarbetet genom att bl.a. studera hur det kan utvecklas inom den europeiska ramen i en situation där samtliga eller flera av de nordiska länderna blivit medlemmar i EG. I uppgiften ingår även att skissera nya strukturer för nordisk politik och europeisk samverkan som i så fall kunde komplettera och ersätta dagens strukturer. Såväl de personliga representanternas rapport som diskussionen vid Nordiska rådets Helsingforsmöte demonstrerar en klar medvetenhet om behovet att anpassa det nordiska samarbetet till de framtida samverkansstrukturerna i Europa. Diskussioner härom kommer att fortsätta vid nästa session med Nordiska rådet i Aarhus i november i år.
Därmed avstyrks motion U305 (nyd).
Förslaget i motion U534 (v) att reducera de kostnader som redovisas i budgetpropositionen för det västeuropeiska integrationsarbetet berör en rad skilda verksamheter och budgetanslag. Dessa redovisas närmare i finansplanen (prop.l991/92:l00 bil. 1). Utskottet konstaterar att det gäller medel som budgeterats till följd av åtaganden enligt EES-avtalet och behov som aktualiseras av den svenska ansökan om medlemskap i EG. Det är enligt utskottet ett klart intresse att denna politik fullföljs.
Därmed avstyrks yrkande 9 i motion U534 (v).
Norden och framför allt Sverige har ett stort inslag av parlamentariker och organisationsrepresentanter i sin delegation till FN:s generalförsamling. Det ligger enligt utskottets mening ett stort värde i en bred politisk förankring av FN-arbetet och en spridning av kunskaperna om hur organisationen fungerar. Erfarenheter vunna genom ett aktivt deltagande i den svenska delegationens arbete är också en stor tillgång för riksdagens ledamöter och fyller en viktig funktion för riksdagsarbetets internationalisering. Utskottet avvisar därför bestämt förslaget i motion K314 (nyd) att minska antalet parlamentariker i FN-delegationen.
Ej heller anser utskottet att antalet representanter från de intresseorganisationer motionärerna nämner bör minska. Däremot bör enligt utskottet kunna prövas om inte dessas deltagande kan finansieras av berörda intresseorganisationer själva med hänsyn till att det rör sig om organisationer som till skillnad från de ideella organisationerna förfogar över betydande resurser. Någon ändring av finansieringen av ideella organisationers deltagande bör däremot ej ske.
Med det anförda avstyrker utskottet motion K314 (nyd).
Vad gäller förslaget i motion A808 (fp, m, c, kds) att regeringen skall verka för ökad representation och rekrytering av kvinnor till toppbefattningar inom internationella organisationer har utskottet vid ett flertal tillfällen behandlat liknande förslag. Senast föregående år (l990/91:UUl4) konstaterade utskottet att Sverige vid generalförsamlingen hösten l990 varit medförslagställare till en resolution, i vilken en rad förbättringar föreslås vad gäller möjligheterna för kvinnor att arbeta inom FN.
Utskottet konstaterar att i en ny resolution 1991, till vilken Sverige också var medförslagställare, uppmanas generalsekreteraren att ge större prioritet åt ansträngningarna att öka antalet kvinnor i FN-sekretariatet för att uppfylla målsättningen i tidigare antagna resolutioner, nämligen att andelen kvinnor på handläggar- och chefsnivå år 1995 skall vara uppe i 35% resp. 24%. Speciellt framhålls att andelen kvinnor från utvecklingsländer måste öka. Medlemsstaterna ombeds återigen att nominera fler kvinnliga kandidater och att uppmuntra kvinnor att söka lediga tjänster inom FN. Generalsekreteraren ombeds se till att det maskineri som inrättats för att främja kvinnans ställning i sekretariatet bibehålls och om möjligt stärks. Generalsekreteraren ombeds också se till att en studie görs av vilka hinder som finns för kvinnor att bli befordrade inom FN-sekretariatet och att ett handlingsprogram utarbetas för att främja sådan befordran.
Utskottet noterar att Sverige under de senaste åren har finansierat en juniorhandläggartjänst vid kvinnoenheten i FN:s Wiensekretariat för att förstärka sekretariatets arbete med frågor om kvinnor och utveckling.
Utskottet stödjer den linje som regeringen för och vill framhålla vikten av att den fortsätter att drivas med konsekvens ej blott inom FN-systemet utan också inom andra internationella organisationer där Sverige är medlem.
Därmed anser utskottet motion A808 (fp, m, c, kds) vara besvarad.
Även förslaget i motion U313 (s) att regeringen bör involvera ungdomar i FN-arbetet och kontinuerligt utse en ungdomsdelegat till den svenska delegationen till generalförsamlingen har utskottet behandlat flera gånger förut. Utskottet vill liksom tidigare beträffande informationsresurser hänvisa till att ett brett underlag för informationsverksamhet kan erhållas genom utrikesdepartementet och Svenska FN-förbundet, men att ansvaret för informationen åvilar de enskilda organisationerna, inklusive ungdomsorganisationerna, själva.
Ungdomsrepresentanter har deltagit på ad hoc-bas i den svenska delegationen till FN:s generalförsamling l984 och l985 i samband med det internationella ungdomsåret. Vilka enskilda organisationer som inbjuds att delta beror på församlingens dagordning. Ungdomsdelegater kan därmed förväntas delta när särskilda skäl på detta sätt föreligger.
Utskottet anser det värdefullt att intresserade ungdomar på olika sätt kan ges möjlighet att stifta bekantskap med FN:s arbete och välkomnar nya former genom vilka ungdomar kan få kontakt med organisationen. Liksom tidigare är utskottet dock inte berett att förorda inkluderandet av en ungdomsdelegat på regelbunden bas i den svenska FN-delegationen. I stället vill utskottet hänvisa till andra möjligheter, t.ex. i form av det UN Youth Forum som motionären själv pekar på liksom till möjligheten att söka stipendier för besök och studier vid FN.
Med det anförda anser utskottet yrkande 1 i motion U313 (s) besvarat och avstyrker yrkande 2 i samma motion.
D. Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 28--29 samt 211--216)
Anslagen under detta avsnitt finansierar informationen om Sverige i utlandet.
Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad stiftelse som förmedlar information om det svenska samhället genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier, personutbyte, kurser, konferenser, bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter m.m. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 65 797 000 kr. Genom en omprioritering av anslaget bör en särskild satsning på Europa göras. Mot bakgrund av Sveriges EG-ansökan är det angeläget att informationen om det svenska samhället intensifieras i ett antal av EG:s nuvarande medlemsländer.
Den statligt finansierade Sverigeinformationen skall syfta till att sprida kännedom om det svenska samhället samt väcka intresse och förståelse för den svenska synen på olika samhällsfrågor. Därmed underlättas Sveriges deltagande i det internationella utbytet. Det är också ett utrikespolitiskt intresse att svenska synpunkter blir kända och får gehör i utlandet. Informationen om Sverige i utlandet kan därutöver ha betydelse för våra ekonomiska förbindelser och främja såväl export som turism.
Avsikten med den statliga Sverigeinformationen skall inte vara att förmedla en tillrättalagd och glättad bild av vårt land. Sverigebilden utomlands bestäms i första hand av faktiska förhållanden. Men den internationella nyhetsförmedlingen uppmärksammar ofta endast enstaka händelser och utvecklingsdrag. De statliga informationsinsatserna bör därför söka komplettera bilden genom att särskilt belysa utvecklingen inom sektorer av det svenska samhället som annars kanske skulle hamna i skymundan -- högteknologisk industri, forskning och utveckling, miljösatsningar, arbetsmarknadspolitiska lösningar, det mångfasetterade kulturlivet m.m. En avveckling av statens engagemang i turistrådet kan komma att medföra en förändring av Svenska institutets uppgifter. Frågan kommer att beredas särskilt. Därvid är en förutsättning att de statliga insatserna skall ge en samlad presentation av Sverige som omfattar såväl kulturella, samhällspolitiska och ekonomiska som turistaspekter. Ett förslag kommer att framläggas baserat på beredningsarbetet om inriktningen och omfattningen av Svenska institutets verksamhet vad gäller turistfrämjandet. Därvid kan ytterligare resurser komma att tillföras.
För Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet (anslaget D2), vilken för närvarande omfattar sändningar på åtta språk och till samtliga världsdelar, föreslås ett anslag på 60 809 000 kr. Däri ingår en engångsanvisning på 6,5 milj.kr. för täckande av investeringskostnader under l992/93 för tre nya kortvågssändare.
För anslaget D3. Övrig information om Sverige i utlandet föreslås l6 754 000 kr. Det avser sådant informations- och erfarenhetsutbyte som samordnas av utrikesdepartementets press- och informationsenhet samt bidrag till Svensk-internationella pressbyrån (SIP) och Ingenjörsakademien (IVA). Förslaget innebär att särskilda insatser i Europa skall prioriteras.
Sammanfattning av motionerna
I motion U301 (m) lämnas förslag till en förbättring av Sverigeinformationen. I yrkande 3 föreslås att en genomlysning av Svenska institutet sker med syfte att ge institutet en ny instruktion som bl.a. tar hänsyn till det ökade behovet av strategiska och målinriktade, ej blott efterfrågestyrda, informationsinsatser. I yrkande 1 i samma motion understryks att informationer om Sverige utomlands främst förmedlas av enskilda svenskar och att skolundervisningen i Sverige därför bättre måste förmedla grundläggande kunskaper om vårt eget land.
I motion U307 (s) föreslås att Svenska institutet i sin verksamhet skall kunna stödja utlandssvenskars möjlighet att läsa svenska dagstidningar, något som för många utomlands är svårt med hänsyn till portokostnaderna.
I motion U310 (c) föreslås att en ny mellanvågsradiostation skall upprättas på Gotland för att kunna erbjuda kontinuerlig sändning såväl på baltiska språk som på svenska. Stationen skulle också kunna vara till stor nytta för sjöfarande i Östersjön genom att lämna väderinformation till fritidsbåtar. Motionärerna hänvisar till att Sverige i dag genom internationella överenskommelser disponerar ett antal mellanvågsfrekvenser som ej längre utnyttjas och därför kan komma att tillfalla andra länder.
Utskottet
Enligt motion U301 (m) har samverkan inte fungerat mellan Turistrådet, Exportrådet och Svenska institutet när det gäller uppgiften att åstadkomma en samlad presentation av Sverige. Motionären önskar i yrkande 3 en genomlysning av Svenska institutet i syfte att förändra den nu efterfrågestyrda verksamheten till en mer medvetet målgruppsrelaterad inriktning.
Utskottet konstaterar att som ovan framgått av propositionen avser regeringen att särskilt bereda frågan om Svenska institutets uppgifter i samband med en avveckling av statens roll i Turistrådet. Utskottet vill dock erinra om riksdagens beslut (1991/92:FiU10) att Turistrådet skall utvecklas och omstruktureras samtidigt som branschens delaktighet bör öka. Riksdagen uttalade vidare att staten bör fortsätta att ge stöd till ett omstrukturerat Turistråd.
Utskottet förutsätter att de förändringar som planeras av verksamheten motiverar en beredning av frågan om Svenska institutets uppgifter på sätt som anges i propositionen. En förutsättning sägs därvid vara att de statliga insatserna skall ge en samlad presentation av Sverige som omfattar såväl kulturella, samhällspolitiska och ekonomiska som turistaspekter. Utskottet finner därmed att motionärens önskemål är tillgodosett genom regeringens förslag.
I yrkande 1 i samma motion framhålls behovet av grundläggande kunskaper hos svenskarna om sitt eget land. Motionären föreslår att behovet av sådana kunskaper uppmärksammas i den pågående översynen av skolans läroplaner. Även på denna punkt är enligt vad utskottet inhämtat förslaget tillgodosett i direktiven till den arbetande läroplanskommittén, såväl vad gäller skolans internationalisering som betoning av kunskaperna om det egna kulturarvet.
Med det anförda anser utskottet yrkandena 1 och 3 i motion U301 (m) besvarade.
Stöd genom Svenska institutet till utlandssvenskars möjligheter att få tillgång till svenska dagstidningar föreslås i motion U307 (s). Utskottet konstaterar att Svenska institutets huvuduppgift är att ge information om Sverige till andra länder och deras medborgare. Svenskar utomlands erbjuds möjligheter att läsa svenska tidningar bl.a. på svenska utlandsmyndigheter, i svenska kyrkor och sjömanshem. Utskottet vill också erinra om den omfattande nyhetssändning på svenska som sker inom ramen för Radio Swedens utlandssändningar.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U307 (s).
Vad gäller förslaget i motion U310 (c) att upprätta en ny mellanvågsradiostation på Gotland för att kunna erbjuda kontinuerlig sändning såväl på svenska som på baltiska språk vill utskottet hänvisa till det omfattande program för investering i tre nya kortvågssändare vilket beräknas uppgå till sammanlagt 45 milj.kr. och till vilket medel anvisas i propositionen. Utskottet kan mot bakgrund av denna ambitiösa satsning inte finna det motiverat att överväga ytterligare utbyggnad av sändarkapaciteten.
Därmed avstyrks motion U310 (c).
E. Utrikeshandel och exportfrämjande
Propositionen (s. 227--230)
Under detta anslag finansieras bl.a. kostnaderna för de nämnder som är knutna till krigsmaterielinspektionen (KMI). Kostnaderna för KMIs organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel samt expeditionsavgifter för utförseltillstånd. Kostnaderna för nämnderna beräknas uppgå till 100000kr. kommande budgetår (anslaget E4).
Stiftelsen Östekonomiska institutet (anslaget E5) bildades 1989 genom ett avtal mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet. Institutets syfte är att främja kunnandet i Sverige om de ekonomiska förhållandena i Sovjetunionen och Östeuropa. Det statliga bidraget för kommande budgetår föreslås bli 2250000kr.
För att bygga upp erforderlig kompetens i syfte att kunna hävda svenska intressen i världens mest expansiva region föreslås ett bidrag på 3milj.kr. till ett Institut för Japanstudier (anslaget E6). En insamling av frivilliga medel på svensk sida har i princip nått det uppställda målet om 50milj.kr.
Anslagen E1, E2 och E3 behandlas av näringsutskottet.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag.
F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Propositionen (s. 231--241)
För utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området (anslaget F1) föreslås 5 529 000 kr. och för konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (anslaget F2) 10000000 kr.
För information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden (anslaget F3) föreslås med hänsyn till beslut att minska de statliga utgifterna 23 982 000 kr., vilket innebär en minskning med 2 milj.kr. De senaste årens utveckling i Europa och Sovjetunionen har förändrat förutsättningarna för säkerhets- och nedrustningspolitiken. Regeringen avser att i vår efter en diskussion av principerna för anslagsfördelning fatta beslut om hur grundbidragen skall fördelas.
Bidraget till Stockholms internationella fredsinstitut föreslås uppgå till 21 310 000 kr. Regeringen ställer sig bakom förslagen i utredningsbetänkandet SIPRI 90 (SOU l990:69) vad gäller en utvidgning av SIPRIs styrelse samt beslut beträffande tillsättande av biträdande direktör vid institutet och föreskrifter för institutets vetenskapliga råd.
Anslaget för forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning (F5) bekostar ett verksamhetsprogram vid försvarets forskningsanstalt. Det föreslås uppgå till l5 840 000 kr.
För utrikespolitiska institutet (anslaget F6) föreslås en höjning med 1 309 000 kr. till 10 028 000 kr. Höjningen motiveras med behovet av fördjupad analys av förändringarna i Europa och Sovjetunionen.
Sammanfattning av motionerna
I motion U302 (nyd) föreslås en minskning av hela F-anslaget mot bakgrund av att de djupgående förändringarna i de internationella relationerna också innebär en helt annorlunda situation för fredsrörelserna. Fredsrörelseverksamheten får inte enligt motionärerna bli ett självändamål. Motionens förslag innebär en cirka 25-procentig minskning av anslaget från 86689000kr. till 65000000kr. fördelat på följande sätt:
F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området (yrkande 1) 3 500 000 kr. F 2. ESK-konferensen (yrkande 2) 8 000 000 kr. F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden (yrkande 3) 18 000 000 kr. F 4. SIPRI (yrkande 4) 16 000 000 kr. F 5. Forskningsverksamhet för rustnings- begränsning och nedrustning (yrkande 5) 11 500 000 kr. F 6. Utrikespolitiska institutet (yrkande 6) 8 000 000 kr.
I motion U304 (s) och U311 (fp) föreslås att Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet skall ges ett regelbundet anslag på en nivå som är tillräcklig för att institutionen skall kunna upprätthålla en internationellt hög nivå i sin forskning. Enligt de beräkningar motionärerna återger skulle ett regelbundet bidrag på 850000kr. behövas.
Förutom den ovan återgivna motionen U302 (nyd) tar ett antal motioner speciellt upp anslaget F 3. Studier, information och forskning om freds- och nedrustningssträvanden. I yrkande 2 i motion U308 (v) föreslås att F 3-anslaget skall uppgå till 60982000kr. och i yrkande 1 i motion U316 (s) föreslås att det skall vara 26 milj.kr. för nästkommande budgetår.
I motionerna finns också ett antal förslag med olika formuleringar beträffande F 3-anslaget. Enligt riksdagens uttalande (1986/87:UU11) bör det genom en gradvis uppräkning öka till en nivå motsvarande en promille av försvarskostnaderna. Enligt yrkande 1 i motion U308 (v) skall anslaget fastställas till en promille redan för nästkommande budgetår. Enligt motion U316 (s) yrkande 4 bör inriktningen att F 3-anslaget skall motsvara denna nivå ligga fast. I yrkande 4 i motion U402 (s) föreslås att enpromillemålet successivt skall uppnås. Enligt motionerna U406 (c) och U312 (fp) bör enpromillemålet bekräftas genom ett principiellt ställningstagande.
Vad beträffar de grundbidrag som utgår till ett antal organisationer från anslaget F3 föreslås i motion U309 (kds) samt i yrkande 3 i motion U316 (s) att dessa inom den föreslagna ramen bör uppräknas med 10% med motsvarande nedräkning av projektbidragen. Enligt yrkande 2 i motion U316 bör regeringen också i fortsättningen till riksdagen lämna en redogörelse för hur grundbidragen fördelas mellan organisationerna.
Utskottet
Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen F1--F6 tillstyrker utskottet propositionens förslag och avstyrker därmed yrkandena 1--6 i motion U302 (nyd), yrkande 1 i motion U316 (s) samt yrkande 2 i motion U308 (v).
Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet bedriver enligt utskottets uppfattning en intressant verksamhet som det finns anledning att stödja. Denna bedömning delas enligt vad utskottet inhämtat av utrikesdepartementet, som räknar med att fortsatta finansiella bidrag kommer att utgå.
Motionerna U304 (s) och U311 (fp) anses därmed besvarade.
Utskottet noterar regeringens avsikt att bl.a. i ljuset av de förändrade storpolitiska förutsättningarna för nedrustningspolitiken dels göra en översyn av anslagen under littera F, dels utvärdera användningen av de belopp som hittills anvisats över F 3-anslaget samt i samband därmed utarbeta riktlinjer för F 3-anslagets framtida utnyttjande.
I avvaktan på dessa utredningar finner utskottet ingen anledning att nu göra några nya uttalanden om F 3-anslagets storlek. Utskottet utgår dock ifrån att ett betydande stöd till freds- och ideella organisationer kommer att utgå även i framtiden.
Därmed avstyrker utskottet yrkande 1 i motion U308 (v). Yrkande 4 i motion U316 (s), yrkande 4 i motion U402 (s), motion U406 (c) samt motion U312 (fp) anses besvarade.
Vad gäller grundbidragen från F 3-anslaget till olika organisationer avser regeringen enligt vad utskottet inhämtat att till riksdagen redovisa den beslutade fördelningen när denna föreligger. Utskottet får då anledning att återkomma till frågan.
Därmed anser utskottet motion U309 (kds) samt yrkandena 2 och 3 i motion U316 (s) besvarade.
Vad beträffar propositionens förslag i anledning av utredningen om SIPRIs verksamhet tillstyrker utskottet förslagen med det tillägget att det bör ankomma på regeringen att bestämma styrelsens storlek inom intervallet åtta till tio medlemmar.
Hemställan
Utskottet hemställer
till littera A. Utrikesdepartementet m.m.
1. beträffande förslag till omdisponering av anslagsmedel att riksdagen godkänner budgetpropositionens förslag om möjlighet till omdisponering av medel mellan anslagen A1. Utrikesförvaltningen, A2. Utlandstjänstemännens representation, A4. Honorärkonsuler och D3. Övrig information om Sverige i utlandet,
2. beträffande utrikesförvaltningen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bil. 4 till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1425327000kr.,
3. beträffande nordisk samordning av utlandsrepresentation
att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U303 och 1991/92:U315 besvarade med vad utskottet anfört,
4. beträffande inrättande av ett Sverigehus i S:t Petersburg att riksdagen förklarar motion 1991/92:U314 besvarad med vad utskottet anfört,
5. beträffande stödjande av bortrövade barns föräldrar att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1991/92:So268 besvarat med vad utskottet anfört,
6. beträffande Taiwans representation i Stockholm att riksdagen avslår motion 1991/92:U306,
7. beträffande utlandstjänstemännens representation att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsförslag på 20690000kr.,
8. beträffande kursdifferenser att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kursdifferenser för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
9. beträffande honorärkonsuler att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Honorärkonsuler för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14170000kr.,
10. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 58451000kr.,
11. beträffande nordiskt samarbete att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Nordiskt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1783000kr.,
12. beträffande utredningar m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 13252000kr.,
13. beträffande förändringar i utrikesförvaltningens organisation att riksdagen avslår motion 1991/92:U407 i denna del och yrkandena 1 och 3 i motion 1991/92:U238,
14. beträffande officiella besök m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Officiella besök m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9693000kr.,
15. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3635000kr.,
till littera B.Bidrag till vissa internationella organisationer
16. beträffande Förenta nationerna att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Förenta nationerna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 242232000kr.,
17. beträffande besparingar i fråga om den svenska delegationen till FN:s generalförsamling att riksdagen avslår motion 1991/92:K314,
18. beträffande åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen i FN att riksdagen förklarar motion 1991/92:A808 besvarad med vad utskottet anfört,
19. beträffande Nordiska ministerrådet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bil. 4 och med avslag på motion 1991/92:U305 till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 250000000kr., res. 1 (nyd)
20. beträffande åtgärder för att involvera svenska ungdomar i FN-arbetet att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U313 besvarat med vad utskottet anfört,
21. beträffande ungdomsrepresentation i den svenska FN-delegationen att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U313,
22. beträffande kostnaderna för det västeuropeiska integrationsarbetet att riksdagen avslår yrkande 9 i motion 1991/92:U534, men. (v)
23. beträffande Europarådet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Europarådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 28240000kr.,
24. beträffande Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20000000kr.,
25. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 110000000kr.,
26. beträffande övriga internationella organisationer, m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övriga internationella organisationer, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3638000kr.,
till littera D. Information om Sverige i utlandet
27. beträffande Svenska institutet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Svenska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 65797000kr.,
28. beträffande genomlysning av Svenska institutet att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1991/92:U301 besvarat med vad utskottet anfört,
29. beträffande förbättrad Sverigekunskap i Sverige att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U301 besvarat med vad utskottet anfört,
30. beträffande nya kortvågssändare att riksdagen godkänner de i budgetpropositionen angivna riktlinjerna för investeringarna i nya kortvågssändare under budgetåren 1990/91--2001/02,
31. beträffande Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 60809000kr.,
32. beträffande övrig information om Sverige i utlandet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16754000kr.,
33. beträffande stöd till utlandssvenskars möjligheter att få svenska dagstidningar att riksdagen avslår motion 1991/92:U307,
34. beträffande ny mellanvågsradiostation på Gotland att riksdagen avslår motion 1991/92:U310,
till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande
35. beträffande krigsmaterielinspektionen m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 100000kr.,
36. beträffande Stiftelsen Östekonomiska institutet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stiftelsen Östekonomiska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 2250000kr.,
37. beträffande bidrag till ett institut för Japanstudier att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till ett institut för Japanstudier för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3000000kr.,
till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
38. beträffande utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4 och med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U302 till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5529000kr., res. 2 (nyd)
39. beträffande konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4 och med avslag på yrkande 2 i motion 1991/92:U302 till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10000000kr., res. 2 (nyd)
40. beträffande information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4 och med avslag på yrkande 3 i motion 1991/92:U302, yrkande 2 i motion 1991/92:U308 och yrkande 1 i motion 1991/92:U316 till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag om 23982000kr., res. 2 (nyd) res. 3 (s)
41. beträffande målet för F3-anslagets storlek att riksdagen med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U308 förklarar motion 1991/92:U312, yrkande 4 i motion 1991/92:U316, yrkande 4 i motion 1991/92:U402 samt motion 1991/92:U406 besvarade med vad utskottet anfört, res. 3 (s) men. (v)
42. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F 3 att riksdagen förklarar motion 1991/92:U309 och yrkandena 2 och 3 i motion 1991/92:U316 besvarade med vad utskottet anfört,
43. beträffande Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4 och med avslag på yrkande 4 i motion 1991/92:U302 till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 21310000kr., res. 2 (nyd)
44. beträffande forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4 och med avslag på yrkande 5 i motion 1991/92:U302 för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 15840000kr., res. 2 (nyd)
45. beträffande institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U304 och 1991/92:U311 besvarade med vad utskottet anfört,
46. beträffande Utrikespolitiska institutet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4 och med avslag på yrkande 6 i motion 1991/92:U302 till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag om 10028000kr. res. 2 (nyd)
Stockholm den 12 mars 1992
På utrikesutskottets vägnar
Pierre Schori
I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Peeter Luksep (m), Hans Göran Franck (s), Fanny Rizell (kds) och Stig Alemyr (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Nordiska ministerrådet (mom. 19)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet avvisar" och slutar med "motion U305 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker propositionens förslag om 250milj.kr. till Nordiska ministerrådet. Det nordiska samarbetet har enligt utskottets mening under en lång rad år tillåtits växa av sig självt utan någon egentlig prövning av det sakliga innehållet och utan beaktande av att mycket av verksamheten kommit att överskuggas av andra former av europeiskt samarbete. Regeringen bör därför i Nordiska ministerrådet verka för en nedläggning av den del av samarbetet som inte är av betydelse för det vidare Europasamarbetet inom EG. Med hänsyn till att detta gäller merparten av Nordiska ministerrådets budget förordar utskottet en minskning av regeringens förslag med 80% och anvisar 50milj.kr. för nästkommande budgetår.
Därmed tillstyrks motion U305 (nyd).
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande Nordiska ministerrådet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U305 och med avslag på proposition 1991/92:100, bil. 4 för budgetåret 1992/93 till Nordiska ministerrådet anvisar ett förslagsanslag på 50milj.kr.,
2. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området, m.m. (mom. 38--40, 43--44 samt moment 46)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Vad beträffar föreslagna" och slutar med "i motion U308 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett folkligt stöd för freds- och nedrustningsarbete har varit en förutsättning för svenska nedrustningsinsatser. En nästan total förändring i de internationella relationerna -- Tysklands återförening, öststaternas demokratisering, Warszawapaktens upplösning, Sovjetunionens sönderfall -- innebär emellertid också en helt annorlunda situation för fredsrörelserna.
Fredsrörelseverksamheten får aldrig bli ett självändamål. Målet är global fred och nedrustade nationer. Dit är steget ännu långt men den avspänning som nu pågår bör beaktas vid fastställande av F-anslagets storlek. Utskottet avvisar därför regeringens förslag beträffande anslagen F 1--F 6 och anvisar följande belopp som är ca 25% lägre än regeringens förslag.
F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området (yrkande 1) 3 500 000 kr. F 2. ESK-konferensen (yrkande 2) 8 000 000 kr. F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden (yrkande 3) 18 000 000 kr. F 4. SIPRI (yrkande 4) 16 000 000 kr. F 5. Forskningsverksamhet för rustnings- begränsning och nedrustning (yrkande 5) 11 500 000 kr. F 6. Utrikespolitiska institutet (yrkande 6) 8 000 000 kr.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U302 (nyd), yrkandena 1--6 och avstyrker regeringens förslag samt motionerna U308 (yrkande 2) och U316 (yrkande 1).
dels att momenten 38--40 och 43--44 samt moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U302 och med avslag på regeringens förslag till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3500000kr.,
39. beträffande konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1991/92:U302 och med avslag på regeringens förslag till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 8000000kr.,
40. beträffande information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1991/92:U302 och med avslag på regeringens förslag samt på yrkande 2 i motion 1991/92:U308 och yrkande 1 i motion 1991/92:U316 till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag om 18000000kr.,
43. beträffande Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U302 och med avslag på regeringens förslag till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16000000kr.,
44. beträffande forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1991/92:U302 och med avslag på regeringens förslag till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 11500000kr.,
46. beträffande Utrikespolitiska institutet att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1991/92:U302 och med avslag på regeringens förslag till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag om 8000000kr.,
3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden, m.m. (momenten 40 och 41)
Pierre Schori, Maj-Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Viola Furubjelke, Kristina Svensson, Hans Göran Franck och Stig Alemyr (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Vad beträffar föreslagna" och slutar med "i motion U308 (v)" bort ha följande lydelse:
Vad beträffar föreslagna belopp tillstyrker utskottet propositionens förslag under anslagen F1, F2 samt F4--F6. Därmed avstyrker utskottet yrkandena 1, 2, 4, 5 och 6 i motion U302 (nyd).
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet noterar" och på s. 20 slutar med "U312 (fp) anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Vad gäller anslaget F3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden avvisar utskottet regeringens förslag. Med anledning av en trepartimotion (s, fp, c) beslöt riksdagen 1986/87 att under perioden fram till 1990 i etapper räkna upp anslaget till 25milj.kr. Utrikesutskottet och riksdagen har senare uttalat "att anslaget F3 på sikt bör öka till att motsvara en promille av försvarsanslaget".
För budgetåret 1990/91 gjordes en uppräkning till 26milj.kr. Anslaget frystes av statsfinansiella skäl på denna nivå för innevarande budgetår, men utrikesutskottet bekräftade sin principiella syn på det s.k. promillemålet.
I årets budgetproposition föreslås att anslaget skall minskas med 2milj.kr. med anledning av regeringens beslut att minska de statliga utgifterna. Detta innebär en minskning av fredsrörelsens anslag med 8%.
Sveriges arbete med fred och nedrustning har ett mycket starkt folkligt stöd i vårt land. Det är enligt utskottet angeläget att behålla och vårda det engagemang som finns för att Sverige effektivt skall kunna bidra till en ny världsordning baserad på gemensam säkerhet.
Utskottet håller därför fast vid att anslaget bör vara 26milj.kr. Riksdagen bör vidare enligt utskottets mening uttala dels att de organisationer som erhåller grundbidrag bör få dessa uppräknade med 10% med motsvarande minskning av projektbidragen, dels att inriktningen om en promille av försvarsanslaget till F3 ligger fast. Regeringen bör liksom tidigare lämna en redogörelse till riksdagen hur grundbidragen fördelats. Den föreslagna höjningen till 26milj.kr. torde kunna finansieras genom en motsvarande minskning inom anslaget A. Utrikesdepartementet m.m. eller inom ramen för anslaget F.Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m. Regeringen bör återkomma till frågan i kompletteringspropositionen.
Därmed tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion U316 (s) och avstyrker regeringens förslag samt yrkande 3 i motion U302 (nyd) och yrkande 2 i motion U308 (v).
Beträffande målet för F3-anslagets storlek tillstyrker utskottet yrkande 4 i motion U316 (s), yrkande 4 i motion U402 (s) samt motionerna U312 (fp) och U406 (c). Yrkande 1 i motion U308 (v) avstyrks. Vad som ovan anförts bör enligt utskottet riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att momenten 40 och 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U316 samt med avslag på regeringens förslag, yrkande 3 i motion 1991/92:U302 och yrkande 2 i motion 1991/92:U308 till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag om 26milj.kr.,
41. beträffande målet för F3-anslagets storlek att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U316, yrkande 4 i motion 1991/92:U402, motion 1991/92:U312 och motion 1991/92:U406 samt med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U308 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Kostnaderna för det västeuropeiska integrationsarbetet (mom.22)
Regeringen har under flera olika budgetanslag begärt 930milj.kr. för en rad skilda verksamheter, som dels gäller åtaganden enligt EES-avtalet, dels behov, som aktualiseras av Sveriges ansökan om medlemskap i EG. En stor del av detta anslag avses finansiera verksamhet vid myndigheter och regeringskansliet, och kostnaderna för denna skall -- om regeringen får sin vilja igenom -- tillåtas växa med 356milj.kr. Detta är inte försvarbart i tider då hårdhänta besparingar görs på mycket väsentligare verksamhet. Det är dessutom, när det gäller EG-relaterad verksamhet, en stor och kostsam satsning på okritiskt EG-positiv publicitet, medan den kritiska EG-informationen stryps av penningbrist.
Jag anser därför att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U534 yrkande 9 som sin mening bör ge regeringen till känna vad ovan anförts om att anslagen för den västeuropeiska integrationen skall minskas med 10% eller 93milj.kr. under budgetåret 1992/93.
Målet för F3-anslagets storlek (mom. 41)
Regeringen har föreslagit kraftigt ökat anslag till det militära försvaret men vill minska anslaget till information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden. Det sker vid en tidpunkt, då nya möjligheter till nedrustning öppnats genom det kalla krigets slut. Nu behövs verkligen en kunnig allmänhet och en fri debatt. Därför måste det gamla löftet infrias att motsvarande en promille av försvarsanslaget skall ges till fredsinformation.
Jag anser därför att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad ovan anförts om att anslaget till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 och i framtiden skall fastställas till en promille av den årliga försvarsbudgeten.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under momenten 22 och 41 bort ha följande lydelse:
22. beträffande kostnaderna för det europeiska integrationsarbetet att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1991/92:U534 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
41. beträffande målet för F3-anslagets storlek att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U308 samt med avslag på motion 1991/92:U312, yrkande 4 i motion 1991/92:U316, yrkande 4 i motion 1991/92:U402 och motion 1991/92:U406 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.