Vissa anslag m.m. inom utrikesdepartementets område
Betänkande 1990/91:UU14
Utrikesutskottets betänkande
1990/91:UU14
Vissa anslag m.m. inom utrikesdepartementets område
Innehåll
1990/91 UU14
I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1990/91:100, bil. 5, avseende anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesdepartementet m.m.), anslagen B 1 -- B 5 och B 8 under littera B (Bidrag till vissa internationella organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet), anslagen E 4 -- E 6 under littera E (Utrikeshandel och exportfrämjande), samt littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte de motioner som väckts i anslutning till dessa delar av propositionen.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1990/91:100, bil. 5 (Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A, B, D, E och F:
A. Utrikesdepartementet m.m. 1. att riksdagen godkänner vad som anförts om omdisponering av medel mellan anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2. Utlandstjänstemännens representation, A 4. Honorärkonsuler och D3. Övrig information om Sverige i utlandet, 2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 321 450 000 kr. 3. att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 19 778 000 kr. 4. att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. 5. att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 13 806 000 kr. 6. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 50 448 000 kr. 7. att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 792 000 kr. 8. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 9 955 000 kr. 9. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10 388 000 kr. 10. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3740000kr.
B. Bidrag till vissa internationella organisationer (B 1 -- B5 och B 8)
1. att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 122 608 000 kr. 2. att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr. 3. att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 26 045 000 kr. 4. att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 17 300 000 kr. 5. att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr. 6. att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4 795 000 kr.
D. Information om Sverige i utlandet
1. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 64 439 000 kr. 2. att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 52250000kr. 3. att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16 274 000 kr.
E. Utrikeshandel och exportfrämjande (E 4 -- E 6)
1. att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 96 000 kr. 2. att riksdagen till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 2 163 000 kr. 3. att riksdagen till Bidrag till ett institut för Japanstudier för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr. 4. att riksdagen till Kontakter med Central- och Östeuropa för budgetåret 1991/92 engångsvis anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr.
F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
1. att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5 358 000 kr. 2. att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3 750 000 kr. 3. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 26 000 000 kr. 4. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20 692 000 kr. 5. att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 16 016 000 kr. 6. att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8 719 000 kr.
Motionerna
1990/91:U203 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska radiosändningar på litauiska.
1990/91:U215 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen med avslag på prop. 1991/92:100 bil. 5, punkt B5 till EFTA för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30 500 000 kr., dvs 29 500 000 kr. mindre än som föreslås i propositionen.
1990/91:U220 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av föreslagen anvisning av medel till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92, Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.
3. att riksdagen genom omfördelning av föreslagen anvisning till informationsinsatser m.m. (prop. 1990/91:100, bil. 5, littera F 3) anslår 2 000 000 kr. till icke-statliga organisationer (NGO) i enlighet med vad i motionen anförts. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.
1990/91:U240 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar begära att regeringen låter inrätta en svensk representation i Vilnius, 27. att riksdagen under anslaget D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet anslår 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag för att möjliggöra sändningar på litauiska och utökade sändningar på estniska och lettiska, 29. att riksdagen till F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. anvisar 10000 000 kr. för budgetåret 1991/92.
1990/91:U301 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av rättssakkunniga attachéer vid beskickningar i EG-länder och vid representationen i EG.
1990/91:U302 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besparingar inom utrikesförvaltningen, 2. att riksdagen till A 1. Utrikesförvaltningen för budgetåret 1991/92 anvisar 50 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 321 400 000 kr.
1990/91:U303 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen genom omfördelning inom anslaget beslutar att ur Utrikesdepartementets budget anslaget A 8, Officiella besök m.m., reservera 500 000 kr. för internationella arrangemang i samband med den idé- och handelsmässa Stiftelsen Kvinnor Kan arrangerar 1992.
1990/91:U304 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av mål och riktlinjer vad gäller fördelningen av anslaget Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
1990/91:U305 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till SIPRI anslår ett med 695 000 kr. förhöjt anslag i förhållande till regeringens förslag.
1990/91:U306 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att 764 000 kr. fördelas i enlighet med vad som angivits i motionen.
1990/91:U307 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av särskilda miljöattachéer. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo254.
1990/91:U308 av Alf Wennerfors och Maria Leissner (m,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett generalkonsulat genom omfördelning av utrikesdepartementets resurser etableras i Osaka.
1990/91:U309 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de UD-anställdas medföljandefrågor omgående löses i enlighet med föreliggande utredningsförslag.
1990/91:U310 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade anslag till information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
1990/91:U311 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att anslaget Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. Utrikesdepartementet, F 3, för budgetåret 1991/92 och i framtiden fastställs till 1 promille av den årliga försvarsbudgeten, 2. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anslår 10 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 36 000 000 kr.
1990/91:U404 av Eva Goës och Paul Ciszuk (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en promille av Sveriges försvarsutgifter skall avsättas för fredsinitiativ via fredsrörelsen eller andra organisationer som arbetar för nedrustning, solidaritet och internationell förståelse, 2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 under anslaget F 3, bil. 5, Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. anvisar 10 088 500 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn för fördelning av anslaget F 3, bil. 5, till organisationer som arbetar med förebyggande internationellt fredsarbete.
1990/91:U405 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100, bil. 5, punkt F3 till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. anvisar ett förslagsanslag på 36 088 500 kr., dvs. 10 088 500 kr. mer än regeringens förslag.
1990/91:U412 av Birgitta Hambraeus och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till fredsarbete.
1990/91:U415 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utbyggd kunskapsbank om försvarsindustriell omställning från militär till civil produktion i olika länder.
1990/91:U418 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målsättningen för statens anslag till fredsrörelsen skall vara att en summa motsvarande 1promille av Sveriges försvarsbudget skall avsättas för fredsinitiativ via fredsrörelsen eller andra organisationer, som arbetar för nedrustning, solidaritet och internationell förståelse.
1990/91:U425 av Paul Ciszuk m.fl. (mp,v) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 1 500 000 kr. för inrättande av en kunskapsbank för försvarsindustriell omställning. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N311.
1990/91:U506 av Roland Larsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av en permanent svensk-baltisk mellanvågsradiostation på Gotland.
1990/91:U507 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag A 10. Stöd till Östeuropa anslå 300 000 000 kr. för budgetåret 1991/92,
1990/91:U513 av Håkan Holmberg och Birgit Friggebo (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avsevärt utökad sändningstid på estniska, lettiska och litauiska inom ramen för Sveriges Radios utlandssändningar.
1990/91:U516 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att anslå 300 000 000 kr. för öst- och centraleuropeiskt samarbetsstöd.
1990/91:U523 av Birger Hagård (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett svenskt konsulat bör upprättas i Kiev.
1990/91:U531 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en svensk representation i var och en av de baltiska staterna, 10. att riksdagen anslår ytterligare 3 milj. kr. till Radio Sweden för att möjliggöra utvidgade sändningar på estniska och lettiska samt ordinarie sändningar på litauiska,
1990/91:U609 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen anslår 20 milj.kr. att användas till Europainformation enligt vad som anförts i motionen.
1990/91:U616 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurser måste frigöras för att möjliggöra en bred och allsidig belysning av EG-frågan.
1990/91:U617 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att UD bör inventera inom FN-familjen sådana organ eller institutioner som är på väg att upprättas alternativt flyttas och på basis av denna inventering Sveriges FN-ambassadör bemyndigas att verka för att något eller några av dessa organ eller institutioner förläggs till Sverige.
1990/91:U632 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör bevilja Republiken Kinas (Taiwan) handelskontor samma status som en ambassad.
1990/91:U642 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär att nya regler föreslås för anställning som tjänsteman vid FN så att jämställdhet uppnås, 4. att riksdagen hos regeringen begär att nya regler införs för utnämning av diplomater vid Sveriges beskickning till FN enligt vad som framförts i motionen.
1990/91:K409 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen anvisar medel för information om hur ett eventuellt medlemskap i EG kommer att påverka den s.k. svenska välfärdspolitiken, innan den folkomröstning kommer till stånd som måste föregå ett beslut om Sveriges eventuella inträde i EG.
A. Utrikesdepartementet m.m.
Propositionen (s. 22--31)
De snabba politiska förändringarna i Europa och krisen i Mellanöstern ställer större krav på den svenska utrikesförvaltningen än vad som varit fallet sedan andra världskrigets slut. De innebär också att resurser med kort varsel har måst omdisponeras mellan utlandsmyndigheterna samt mellan departementet och utlandsmyndigheterna.
Omvälvningarna i Central- och Östeuropa har föranlett departementet att göra en samlad översyn av verksamhetsinriktningen och i samband därmed resursbehovet vid myndigheterna där. En utredningsman föreslår i en nyligen angiven rapport ett antal förstärkningar i området, vilken innebär ett nettotillskott om sju utsända handläggartjänster.
En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att se över myndighetsorganisationen i det enade Tyskland. Gruppen kommer att framlägga ett förslag till ny organisation under våren 1991.
Ett löpande utvecklingsarbete pågår vad gäller organisations- och budgetfrågor. Den 1 juli 1990 påbörjades vid åtta utlandsmyndigheter en treårig försöksverksamhet med en modifierad form av treårsbudgetering. Inom förvaltningen pågår också en översyn av ADB-verksamheten. Beslut har fattats om ändrat redovisningssätt för lokalerna utomlands för att få en bättre styrning av hyreskostnaderna. Hanteringen av representationsutrustningen har överförts till departementet från byggnadsstyrelsen.
Beträffande personalen har en översyn av assistenternas arbetssituation gjorts. En särskild översyn av UD-makarnas situation gjordes under 1990, och utredningsmannen har lämnat ett antal förslag till förbättringar.
Cirka var fjärde utsänd handläggare har i dag annan huvudman än utrikesdepartementet. Överläggningar har förts med specialattachéernas huvudmän i syfte att få till stånd en mer rättvisande kostnadsfördelning mellan dessa och utrikesdepartementet. Förslag till riktlinjer härför kommer att tas fram under våren för att kunna träda i kraft den 1 juli 1991.
Flera utredningar, vilka ingående redovisades i föregående års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil.5, UU14, rskr. 191), följs fortlöpande upp. Det gäller betänkandena Sverige-information och kultursamarbete (SOU1988:9), Utrikesförvaltningens inriktning och organisation (SOU1988:58) samt UDs presstjänst (SOU1989:8).
De föreslagna förstärkningarna i Central- och Östeuropa måste finansieras inom befintliga budgetramar. Dessutom åligger det utrikesdepartementet att medverka i de besparingsåtgärder avseende den statliga förvaltningen som regeringen beslutat om. Vidare har händelserna i Mellanöstern förorsakat departementet avsevärda kostnader. Allt detta medför ett ökat behov av en noggrann prioritering av verksamheten. Med anledning härav och med hänsyn till de nya krav som ställs på förvaltningen under närmaste åren kommer det sannolikt att bli nödvändigt att lägga ned ett antal utlandsmyndigheter. En utredningsman har fått i uppdrag att ta fram underlag för beslut. Förslag väntas kunna framläggas under våren 1991 beträffande vilka myndigheter som bör komma i fråga och i samband därmed en tidplan. Behov föreligger också att få fram underlag för vidare omprioritering av verksamheten. Med hänsyn härtill kommer ytterligare en utredningsman att senare under år 1991 se över relevanta delar av utrikesförvaltningens organisation.
Utskottet
Utskottet har tagit del av regeringens redogörelse för den planerade användningen av utrikesförvaltningens resurser. Genom särskilda föredragningar av företrädare för utrikesdepartementet har kompletterande information inhämtats. Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag beträffande anslagen A1--9.
I tidigare budgetbetänkanden (senast 1989/90:UU14) har utskottet konstaterat att ökande krav ställs på utrikesförvaltningen. Det har bl.a. gällt behovet att följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde, deltagandet i utvecklingen på det internationella nedrustningsområdet samt Sveriges deltagande i det västeuropeiska ekonomiska samarbetet. Utskottet gör i dessa avseenden samma bedömning som tidigare. Härtill kommer att frågan om svenskt medlemskap i EG kommer att ställa ytterligare krav på utrikesförvaltning i olika avseenden.
Den snabba processen i Central- och Östeuropa har också ställt den svenska utrikespolitiken inför nya utmaningar och möjligheter. Såväl utvecklandet av Sveriges bilaterala förbindelser med de länder som nu demokratiseras som ett fullvärdigt svenskt deltagande i arbetet på att åstadkomma en ny framtida alleuropeisk fredsordning liksom multilateralt samarbete på det ekonomiska området kommer enligt utskottets mening att ställa större krav på utrikesförvaltningens resurser.
Konflikten i Persiska viken har under innevarande budgetår krävt intensiva insatser av utrikesförvaltningen. Också under efterkrigsskedet kommer nya krav på resurser att ställas, bl.a. för återuppbyggnad av ambassadanläggningar. Även om Irak i enlighet med FNs resolution är skyldigt att betala skadestånd för den förstörelse som ockupationen åstadkommit torde extrakostnaderna på kort sikt få belasta utrikesförvaltningens budget.
Utrikesförvaltningen har under senare år i likhet med andra delar av statsförvaltningen tvingats till en hård rationalisering och i många fall nedskärningar av verksamheten. Det är naturligt att sparkrav som generellt läggs på den svenska offentliga sektorn inte gör halt vid utrikesförvaltningen. Det vore emellertid enligt utskottets uppfattning olyckligt om utrikesförvaltningen utsattes för samma besparingskrav som statsförvaltningen i övrigt i en tid som präglas av en mycket snabb internationalisering och en kraftig ökning av de utländska kontakterna på snart sagt alla samhällsområden. Det finns enligt utskottets mening skäl att åter erinra om vad riksdagen tidigare uttalat, nämligen att omfattningen av de indragningar som kan göras i utrikesförvaltningens verksamhet noga måste vägas mot de överordnade nationella intressen som kan komma att påverkas.
Det anförda utesluter givetvis inte att vissa verksamheter även framdeles måste skäras ned eller helt bortfalla och andra tillkomma. I yrkande 1 i motion U302 (c) föreslås att utrikesförvaltningen i ökande utsträckning anpassas bl.a. så att den politiska bevakningen samlas till regionala ambassader, och att SIDAs biståndskontor svarar för representationen i de länder med vilka våra förbindelser domineras av biståndet. I andra fall bör ambassaderna enligt motionärerna kunna omvandlas till generalkonsulat. Enligt yrkande 2 i samma motion föreslås att ett belopp som är 50milj.kr. mindre än propositionens förslag anvisas anslaget A1. Utrikesförvaltningen.
Med hänsyn till att omprioriteringar, förstärkningsbehov och budgetnedskärningar till stor del måste realiseras i form av nedläggning av utlandsmyndigheter arbetar som ovan redovisats en särskild utredningsman med att ta fram beslutsunderlag för sådana åtgärder. Ytterligare en utredningsman kommer under hösten 1991 att inleda arbetet på att under ca ett års tid gå igenom utrikesförvaltningens organisation för att identifiera lämpliga omvandlingsobjekt.
Konceptet regionambassad har utretts inom utrikesdepartementet i olika sammanhang, senast i utredningen UD87. Slutsatsen i denna utredning var att det endast är begränsat användbart, och att det ej ger några mer betydande spareffekter. Förslaget att ersätta ambassader med generalkonsulat ger inga spareffekter med mindre än att de omvandlas till honorära konsulat. Verksamheten kommer dock i så fall att inskränkas till ett minimum.
Med hänsyn härtill och i beaktande av vad som anförts ovan om de allt större kraven på utrikesförvaltningen avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion U302 (c).
En effektivt fungerande utrikesförvaltning kräver tillräckliga personalresurser och -- inte minst -- att personalen kan erbjudas sådana anställningsvillkor att den stannar. En särskild svårighet för utrikesförvaltningens personal ligger i den s.k. medföljandefrågan. Det är därför tillfredsställande att en särskild översyn gjorts under föregående år av UD-makarnas situation. Utredningsmannen har lämnat en rad konkreta förslag. Bl.a. föreslås åtgärder i syfte att underlätta för medföljande att få anställning utomlands genom tidsbegränsade arvodesanställningar vid utlandsmyndigheterna, bilaterala diskussioner med andra länder om arbetstillstånd för medföljande samt s.k. medflyttandebidrag i syfte att underlätta anställning i Sverige under hemmastationering.
Vad gäller ekonomiskt stöd föreslår utredningsmannen ett generellt beskattningsbart och ATP-grundande makebidrag för UD-makar som saknar arbetsinkomst. En särskild handläggartjänst föreslås därtill inrättas för medföljandefrågor vid departementet.
I motion U309 (m) föreslås att utrikesförvaltningens medföljandefrågor omgående skall lösas i enlighet med föreliggande utredningsförslag. Genom föredragning har utskottet inhämtat att några av förslagen redan har genomförts eller håller på att genomföras. Vissa av förslagen prövas mot bakgrund av gällande krav på besparingar och prioriteringar samt i ljuset av alternativa möjligheter att underlätta de medföljandes situation. Denna prövning sker enligt vad utskottet inhämtat i nära samråd med de berörda och deras fackliga organisationer.
Utan att vilja ta ställning till alla delar av de nu aktuella förslagen vill utskottet framhålla att de s.k. medföljandefrågorna representerar ett stort och växande problem för utrikesförvaltningen. En tillfredsställande lösning av medföljandefrågorna är enligt utskottets bedömning en förutsättning för att vårt land också på längre sikt skall kunna upprätthålla samma höga kvalitet på sin representation utomlands som hittills. Detta grundläggande intresse bör enligt utskottets mening också vägas in vid en bedömning av vilka allmänna sparkrav som ytterligare bör ställas på utrikesförvaltningen. Det är därför rimligt att åtgärder för att lösa medföljandefrågorna under kommande år ges ett speciellt budgetutrymme som inte framtvingar ytterligare omprioriteringar inom utrikesförvaltningen.
Därmed anser utskottet motion U309 (m) besvarad.
I ett antal motioner framförs förslag om konkreta förändringar i utrikesförvaltningens utlandsorganisation. I yrkande 4 i motion U531 (m) föreslås att svensk representation skall etableras i var och en av de baltiska republikerna och där förses med tillräckliga resurser för att kunna motsvara de krav som utvecklingen kommer att ställa, bl.a. en kvalificerad politisk rapportering. Också i yrkande 1 i motion U240 (m) föreslås inrättande av en svensk representation i Vilnius.
Utskottet konstaterar att den framtida svenska representationen i bl.a. de baltiska republikerna under hösten 1990 varit föremål för en särskild utredning, den s.k. Östeuropautredningen. Utredningsmannens betänkande framlades i november 1990. I utredningens uppdrag ingick bl.a. att inkomma med förslag om förändring i fråga om personalresurser, såväl antalet tjänster som befattningshavarnas profil.
Utredningsmannens förslag innebär att personalstyrkan vid avdelningskontoret i Tallinn utökas från sammanlagt 7 befattningshavare till 11, varav 4 utsända handläggare, 2 utsända assistenter och 5 lokalanställda. Chefen förutsätts besitta bred UD-erfarenhet. Organisationen tillförs också speciell kompetens avseende biståndsfrågor samt administrativa och konsulära ärenden.
Personalstyrkan vid avdelningskontoret i Riga föreslås öka från nuvarande 7 befattningshavare till 8, varav 3 utsända handläggare, 1 utsänd assistent samt 4 lokalanställda. Speciell kompetens för kultur- och informationsfrågor ingår i organisationen. Avdelningskontoret i Riga avses tills vidare ha ansvaret för bevakning av Litauen.
Utredningsmannens förslag om personalförstärkningar vid avdelningskontoren i Tallinn och Riga har i stort sett redan genomförts. Organisatoriskt tillhör avdelningskontoren generalkonsulatet i Leningrad.
I enlighet med utredningsmannens förslag kommer enligt vad utskottet inhämtat inom kort ett svenskt informationskontor att öppnas i Vilnius med Svenska institutet som huvudman. Praktiska förberedelser pågår redan.
Utskottet noterar denna påtagliga förstärkning av Sveriges representation i Baltikum med stor tillfredsställelse och betraktar därmed yrkande 4 i motion U531 (m) och yrkande 1 i motion U240 (m) som besvarade.
I yrkande 2 i motion U523 (m) föreslås inrättande av ett svenskt konsulat i Kiev. Utskottet konstaterar att Sveriges förbindelser med Sovjetunionen sköts via ambassaden i Moskva och generalkonsulatet i Leningrad. Till det senare hör de båda nämnda avdelningskontoren i Tallinn resp. Riga. I den ovannämnda s.k. Östeuropautredningen diskuterar utredningsmannen även hur svenska intressen skall kunna främjas i andra delar av Sovjetunionen. Slutsatsen är att dessa intressen också när det gäller Ukraina åtminstone för närvarande kan tillgodoses genom ett ökat resande av ambassadpersonalen från Moskva. Utredningsmannen ansåg det ej motiverat att lägga något förslag om representation i Ukraina. Liksom regeringen ansluter sig utskottet till denna bedömning.
Yrkande 2 i motion U523 (m) avstyrks därmed.
I motion U308 (m) föreslås inrättande av ett generalkonsulat i Osaka i Japan med hänsyn till Kansai-områdets stora ekonomiska och kommersiella betydelse. Som utskottet ovan noterat pågår inom utrikesdepartementet en översyn av hur gällande besparingsdirektiv bäst skall kunna förverkligas, bl.a. genom att ta fram underlag för beslut om nedläggning av ett antal myndigheter. Möjligheterna att öppna en ny myndighet kan prövas först efter en samlad bedömning av sparkravens konsekvenser för hela utrikesförvaltningen. En särskild utredningsman kommer som utskottet redan konstaterat att inleda en sådan prövning under hösten innevarande år. Utskottet förutsätter att utrikesdepartementet bland de hänsyn som en dylik prövning i sinom tid måste bygga på också väger in vad motionärerna anfört om Osaka.
Utskottet avstyrker därmed motion U308 (m).
I motion U307 (m) föreslås att särskilda tjänster som miljöattachéer bör inrättas inom utrikesförvaltningens utlandsorganisation. Frågan behandlades av utskottet i föregående års betänkande (1989/90:UU14), i vilket utskottet med hänsyn till de internationella miljöfrågornas allt större betydelse framhöll behovet av en bredare prövning av behovet av miljöspecialister vid utlandsmyndigheterna. Utskottet gjorde ett tillkännagivande om behovet av en samlad sådan prövning. Frågan har därefter behandlats i utredningen om Sveriges internationella miljösamarbete (SOU l990:88), i vilken föreslås att miljödepartementet bör ha möjlighet att inrätta särskilda miljöattachéer vid ett antal utlandsmyndigheter. Förslaget återkommer i regeringens proposition l990/91:90 om en god livsmiljö i vilken föreslås inrättande av två miljöattachétjänster i Europa. Den första föreslås inrättas redan våren 1991 i Bryssel och den andra under budgetåret 1992/93.
Utskottet anser med det anförda motion U307 (m) besvarad.
För att behovet av information i Sverige om EGs och EG-ländernas juridiska regelsystem bättre skall kunna tillgodoses föreslås i motion U301 (m) inrättande av särskilda tjänster som rättssakkunniga attachéer vid beskickningar i EG-länder och vid Sveriges delegation hos EG.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det svenska integrationsarbetet i växande grad kommer att kräva en god och djupgående kunskap om EG-ländernas regelsystem. En förstärkning av den juridiska expertisen vid utlandsmyndigheterna kan vara ett sätt att förbättra den nödvändiga kunskapsbasen. Det är emellertid enligt utskottets åsikt för tidigt att slå fast att just särskilda attachétjänster är det mest ändamålsenliga sättet att tillgodose behovet på. Frågan bör bedömas inom ramen för en samlad prövning av vilka bemanningsbehov vid utlandsmyndigheterna som utvecklingen av integrationsarbetet kommer att medföra under de kommande åren.
Utskottet anser därmed motion U301 (m) besvarad.
I motion U303 (fp) föreslås att stiftelsen Kvinnor Kan tilldelas ett bidrag på 500 000 kr. från anslaget A8. Officiella besök m.m. för finansiering av visst internationellt deltagande i den planerade idé- och handelsmässan i Stockholm 1992.
Utskottet konstaterar att något bidrag av den typ som föreslås i motionen ej förutsetts under anslaget A8. Officiella besök m.m. Utskottet har inhämtat att frågan om hur medel kan frigöras till projektstöd för aktiviteter liknande dem som beskrivs i motionen för närvarande bereds inom regeringskansliet. I den mån sådana medel kan frigöras förutsätter utskottet att också stiftelsen Kvinnor Kan har tillfälle att då ansöka om bidrag.
Utskottet avstyrker därmed motion U303 (fp).
I några motioner föreslås ökade medel för information i Sverige om Europafrågorna. I motion U609 (mp) föreslås att 20milj.kr. skall avsättas dels till EG-kritiska organisationer för att utreda de negativa konsekvenserna av en svensk EG-anpassning, dels till att på ett allsidigt sätt utreda alternativa förslag till svenskt Europasamarbete. I yrkande 7 i motion U616 (v) föreslås extra resurser för att möjliggöra en bred och allsidig belysning av EG-frågan. I yrkande 1 i motion K409 (mp) föreslås medel för information om hur ett eventuellt medlemskap i EG kommer att påverka den svenska välfärdspolitiken.
I förra årets betänkande om Sverige och den västeuropeiska integrationen (l990/91:UU8) betonade utskottet betydelsen av att allmänheten ges en god information om Sveriges samarbete med EG. Mot bakgrund av de uttalanden utskottet gjort tidigare rörande svenskt medlemskap i EG ansåg utskottet då ytterligare informationsinsatser vara nödvändiga i syfte att främja en allsidig belysning och diskussion av Sveriges Europasamarbete. Utskottet förutsatte att regeringen inkom med förslag av denna innebörd.
I budgetpropositionen konstaterar regeringen att ett färdigförhandlat EES-avtal och den intensiva debatten om ett eventuellt svenskt medlemskap kommer att medföra krav på ytterligare informationsinsatser och att regeringen senare kommer att förelägga riksdagen förslag därom. Utskottet har härutöver inhämtat att regeringen avser återkomma till riksdagen vid ett senare tillfälle med en redogörelse för planerade insatser.
Med hänsyn till att diskussionen om en svensk medlemskapsansökan ytterligare intensifierats och att den möjliga tidpunkten för inlämnande av en svensk ansökan i uttalanden från regeringens sida angivits kunna ske innevarande år vill utskottet understryka det angelägna i att en sådan redogörelse med förslag till insatser för en allsidig Europainformation lämnas.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U609 (mp) och förklarar yrkande 7 i motion U616 (v) och yrkande 1 i motion K409 (mp) besvarade.
I föregående års betänkande om utrikesförvaltningen (1989/90:UU14) behandlade utskottet ett förslag om fördjupade former för Sveriges relationer med Taiwan. Utskottet konstaterade att Sverige i likhet med övriga OECD-länder anser att det endast finns ett Kina, och att Sverige i konsekvens med denna inställning liksom andra västländer erkänner Folkrepubliken Kina såsom representerande Kina i Förenta Nationerna. I stället för diplomatiska relationer med Republiken Kina har Sverige ett privatfinansierat handelskontor i Taipei, vilket utför ett värdefullt arbete för att förmedla kontakter och underlätta handeln. De flesta västländer har kontor av likartat slag. Republiken Kina har på motsvarande sätt en representation i Sverige med namnet Taipei Trade Tourism and Information Office.
I motion U632 (m) föreslås att Sverige utan att förändra vad som gäller beträffande de faktiska diplomatiska relationerna likväl beviljar Republiken Kinas handelskontor samma status som en ambassad.
Utskottet konstaterar att en ambassads ställning regleras internationellt i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Det är inte möjligt att ge ett lands representation diplomatisk ställning som ambassad utan att etablera diplomatiska förbindelser.
Utskottet avstyrker därmed motion U632 (m).
Samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa
I budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till stöd för samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa under rubriken Internationellt utvecklingssamarbete. Dessa förslag behandlas av utskottet i ett betänkande med samma namn (1990/91:UU16). Förslagen uppgår till 900 milj.kr. under treårsperioden 1990/91 -- 1992/93, dvs. 300 milj.kr. för vart och ett av åren.
I ett antal motioner föreslås också medel till samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa. De yrkanden i vilka medel föreslås över biståndsanslaget behandlas av utskottet i det nämnda betänkandet om internationellt utvecklingssamarbete. Det gäller moderata samlingspartiets förslag (U240) att inrätta två nya huvudprogram under biståndsanslaget för Baltikum resp. Central- och Östeuropa. För Baltikum föreslås i samma motion ett extra anslag på 50 milj.kr., medan Central- och Östeuropa under det nya huvudprogrammet förutsätts tilldelas ett belopp motsvarande det som föreslås i propositionen, dvs. 300 milj.kr.
Folkpartiet liberalerna anser i sin partimotion (U246) att medel skall tillföras samarbetet med Central- och Östeuropa över biståndsanslaget, men att det sker på ett sådant sätt att medlen ej belastar enprocentsramen. Det sker genom att det totala biståndsanslaget höjs med motsvarande belopp. I en kommittémotion från folkpartiet (U203) föreslås utöver budgetpropositionens förslag ett särskilt belopp om 50 milj.kr. för samarbete med Baltikum.
Centerpartiet delar uppfattningen att medel för östsamarbetet ej bör belasta enprocentsmålet. I stället för en uppräkning av biståndsanslaget föreslår centerpartiet i motion U507 yrkande 6 inrättande under tredje huvudtiteln av ett nytt anslag A10. Stöd till Östeuropa om 300milj.kr., vilket motsvarar propositionens belopp.
Vänsterpartiet anser liksom centerpartiet, folkpartiet liberalerna och miljöpartiet de gröna att stödet till östsamarbetet ej bör belasta biståndets enprocentsmål. I yrkande 2 i motion U516 (v) föreslås att 300 milj.kr. anslås till öst- och centraleuropeiskt samarbetsstöd men utan precisering av anslagspost. Utskottet väljer därför att behandla förslaget i samband med centerpartiets förslag om ett särskilt anslag för detta ändamål kallat Al0.
Miljöpartiet de gröna föreslår (U239) inrättandet av en speciell europeisk miljöfond för östsamarbetet om en miljard kronor, vilken finansieras över biståndsanslagen men ej tillåts belasta enprocentsramen, eftersom biståndsanslaget enligt förslaget skall räknas upp med motsvarande belopp. Samtidigt föreslås emellertid de belopp som upptas för östsamarbetet i budgetpropositionen finansieras över denna fond, varför partiets förslag till extra medel för östsamarbetet utöver propositionens belopp uppgår till 700milj.kr.
Utskottet behandlar i detta betänkande således endast de två yrkanden som uttryckligen hänför sig eller kan hänföras till här behandlade anslag. Utskottet har ändå funnit det ändamålsenligt att ge ovanstående bild i stora drag av partiernas olika medelsförslag beträffande östsamarbetet. Moderata samlingspartiets, folkpartiet liberalernas och miljöpartiets förslag till belopp och finansiering kommer att behandlas i betänkandet om internationellt utvecklingssamarbete (1990/91:UUl5).
Motionerna om den närmare utformningen och inriktningen av Sveriges samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa kommer att behandlas i ett separat betänkande (1990/91:UU16).
Beträffande yrkande 6 i motion U507 (c) och yrkande 2 i motion U516 (v) ansluter sig utskottet till motionärernas huvudsakliga syfte att genom samarbete främja utvecklingen i Baltikum och Central- och Östeuropa. Utskottet delar emellertid inte motionärernas åsikt att finansieringen av ett sådant samarbete inte skall kunna belasta det i budgetpropositionen föreslagna anslaget för internationellt utvecklingssamarbete.
Därmed avstyrker utskottet yrkande 6 i motion U507 (c) och yrkande 2 i motion U516 (v).
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
Propositionen (s. 32--40)
Sveriges ordinarie bidrag till FNs reguljära budget (anslaget B1) för kalenderåret 1992 beräknas till 74 milj.kr., en beräknad ökning med 2 milj.kr. jämfört med bidraget för 1991. Sveriges bidragsandel utgör 1,21%.
I det ordinarie bidraget ingår inte kostnaderna för FNs fredsbevarande operationer. Under förutsättning att pågående operationer förlängs och planerade genomförs och att medlemmarnas andelar förblir desamma kan Sverige för nästa budgetår räkna med följande obligatoriska bidrag till de fredsbevarande operationerna:
Vaktstyrkan i Mellersta Östern (UNDOF) 3 milj.kr Fredsstyrkan i södra Libanon (UNIFIL) 11 Observatörsstyrkan för Centralamerika (ONUCA) 4 Insats i Västra Sahara (MINURSO) 15
Utöver dessa belopp föreslås som ett frivilligt bidrag 3milj.kr. för civilpoliser och viss högkvarterspersonal inom ramen för FN-styrkan på Cypern (UNFICYP), vilken Sverige lämnade l987 med hänsyn till den otillfredsställande finansieringen. Dessutom föreslås ett belopp på 12milj.kr. avsättas dels för eventuella kostnader för operationer som sannolikt kommer att avslutas inom kort, dels för bidrag till nya operationer, exempelvis i El Salvador eller Kambodja.
Inom anslaget har också avsatts 608000kr. för det allmänna FN-arbete som bedrivs av enskilda organisationer, lärosäten m.m. I denna ram ingår 84000kr. för täckande av resekostnader för stipendiater från Sverige, vilka utses av Förenta Nationerna.
Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för Sveriges medlemskap i Nordiska ministerrådet (B2), Europarådet (B3), OECD (B4), EFTA (B5) samt ett anslag Övriga internationella organisationer (B8), som bl.a. finansierar delar av Sveriges medverkan i det västeuropeiska forskningssamarbetet. (Anslagen B6 och B7 behandlas av näringsutskottet.)
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag avseende anslagen B1--5 samt B8.
I motion U617 (m) föreslås att Sverige skall inventera sådana organ eller institutioner inom FN-familjen som är på väg att upprättas alternativt flyttas samt verka för att något eller några av dessa organ förläggs till Sverige.
Ett liknande förslag behandlades av utskottet i föregående års betänkande (1989/90:UU14). Utskottet konstaterade då att de senaste årens reformdiskussioner inom FN berört organisatoriska och strukturella frågor, och att de planer som finns i dessa avseenden är tämligen väl kända. Något upprättande av ett nytt FN-organ eller förflyttning av existerande har i detta sammanhang inte diskuterats.
En rad praktiska och ibland politiska skäl brukar åberopas till stöd för den placering som FN-organen för närvarande har. Sverige har endast två FN-organ i landet: Sjöfartsuniversitetet i Malmö och Flyktingkommissariatets Nordenkontor i Stockholm.
Utskottet vill framhålla att Sverige i princip är positivt till en eventuell framtida lokalisering av ytterligare FN-organ till landet. Denna inställning bör vara vägledande när en diskussion eventuellt med tiden kan komma att aktualiseras inom FN.
Med hänsyn till att frågan dock för närvarande saknar aktualitet avstyrker utskottet motion 617 (m).
I motion U642 (mp) föreslås olika åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen inom FN. I yrkande 3 föreslås nya anställningsregler för FN-tjänstemännen så att en kvotering genomförs vilken ger en rimlig grad av könsfördelning på varje nivå inom organisationen. I yrkande 4 i samma motion föreslås att Sverige i detta avseende bör visa gott exempel i form av en könsfördelning vid utnämningar av diplomater. Vid den svenska FN-delegationen bör därför de två ambassadörerna utgöras av en kvinna och en man.
Utskottet behandlade frågan om en jämnare könsfördelning vid FN i förra årets betänkande (l989/90:UU14). Sedan dess har en viss utveckling i frågan ägt rum. Under 1990 års möte med FNs kvinnokommission lade Sverige fram ett resolutionsförslag om jämställdhet i politiskt deltagande och beslutsfattande. Sverige var också medförslagsställare till ytterligare åtta resolutionsförslag, bland dem ett om kvinnor i FN-sekretariatet.
Vid generalförsamlingens 45:e session antogs i tredje utskottet resolution 45/125 om förbättrande av kvinnors ställning i FN-sekretariatet. Sverige var medförslagsställare. I resolutionen uppmanas generalsekreteraren att på alla tänkbara sätt fortsätta sina ansträngningar att öka antalet kvinnor inom FN-systemet, i synnerhet på beslutsfattande nivåer. Speciellt framhålls att andelen kvinnor från utvecklingsländer måste öka.
Medlemsstaterna ombeds att nominera fler kvinnliga kandidater och att uppmuntra kvinnor att söka lediga tjänster inom FN. Angiven målsättning är att andelen kvinnor i sekretariatet år 1995 skall uppgå till 35% (jämfört med nuvarande 28,3) och att andelen kvinnor på de högre nivåerna (D1 och däröver) skall öka från nuvarande 7,1 till 25%.
Generalsekreteraren ombeds också att i sin rapport till nästa generalförsamling via kvinnokommissionens möte 1991 ta in ett handlingsprogram för förbättrande av kvinnors ställning inom FN-sekretariatet under perioden 1991--1995. Denna rapport skall också ge en analys och övergripande utvärdering av hindren för en förbättring av kvinnornas ställning i sekretariatet.
Med det anförda anser utskottet yrkande 3 i motion U642 (mp) besvarad.
Vad gäller utrikesförvaltningens jämställdhetsarbete har utskottet inhämtat att man räknar med att under 1990-talet uppnå den fördelning på 40/60 mellan kvinnor och män i handläggarkarriären som är målsättningen för regeringskansliets aktuella jämställdhetsplan.
Av de drygt 2500 anställda i utrikesförvaltningen utgörs drygt 900 av handläggare -- den kategori ur vilken de flesta chefer inom utrikesförvaltningen kommer. Av handläggarna är i dag 36% kvinnor. En medveten satsning på rekrytering av kvinnor till handläggarkarriären började göras i mitten på 1970-talet. I den årliga basrekryteringen har sedan dess kvinnor utgjort ca 40%.
Chefen för FN-delegationen i New York är nu en man. Utskottet noterar att utrikesförvaltningens första kvinnliga chef var ambassadör just vid den svenska FN-delegationen i New York under åren 1958--64.
FN-delegationen har i dag 14 utsända handläggare av vilka fyra är kvinnor. Av de tre ministrarna vid myndigheten är den ene andreman med ambassadörs titel. Sedan några år tillbaka är en av ministrarna en kvinna. Av de fem ambassadråden vid delegationen finns också en kvinna.
Utskottet finner det inte rimligt att utrikesförvaltningen skulle åläggas en mer långtgående kvotering eller skyldighet att iaktta fördelningen också på enskilda utlandsmyndigheter.
Därmed avstyrks yrkande 4 i motion U642 (mp).
I motion U215 (mp) föreslås att riksdagen anvisar ett förslagsanslag på 30500000kr. till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Förslaget innebär en minskning med 29500000kr. i förhållande till budgetpropositionens förslag om 60milj.kr.
Regeringens förslag innebär en kraftig ökning i förhållande till föregående budgetårs anslag på 26milj.kr. Ökningen motiveras med de väsentligt ökade uppgifter som EFTA står inför som en följd dels av det förestående uppbyggandet av de institutioner som samarbetet med EG kräver, dels av det ökade samarbetet med länder i Central- och Östeuropa.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna ökningen av anslaget till EFTA väl motiverad.
Därmed avstyrks motion U215 (mp).
D. Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 175--179)
Anslagen under detta avsnitt finansierar informationen om Sverige i utlandet.
Svenska institutet förmedlar information om det svenska samhället genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier, personutbyte, kurser, konferenser, bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter m.m. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 64439000kr.
För Riksradions programverksamhet för utlandet, vilken för närvarande sker på åtta språk, föreslås ett anslag på 52250000kr. och för Övrig information om Sverige i utlandet 16274000kr. Under det sistnämnda anslaget finansieras bl.a. sådan verksamhet som informations- och erfarenhetsutbyte, vilken samordnas av utrikesdepartementets press- och informationsenhet samt därtill bidrag till Svensk-internationella pressbyrån (SIP) och Ingenjörsakademien (IVA). Under anslaget prioriteras särskilda insatser i Europa, inte minst i Central- och Östeuropa och Baltikum.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag avseende anslagen D1--3.
I flera motioner föreslås ökade insatser för radiosändningar från Sverige på baltiska språk. I yrkande 27 i motion U240 (m) och i yrkande 10 i motion U531 (m) föreslås 3 milj.kr. utöver regeringens förslag till Radio Sweden för detta ändamål. I yrkande 3 i motion U203 (fp) fastslås behovet av radiosändningar på de baltiska ländernas språk och i motion U513 (fp) föreslås avsevärt utökade sändningstider på samtliga tre språk.
Utskottet behandlade i föregående års betänkande (l989/90:UUl4) frågan om sändningar på litauiska. Utskottet fann det då av budgetskäl inte möjligt att besluta om extra medel härför men uttalade det önskvärda i att sådana sändningar trots det kunde komma till stånd. Utskottet pekade därför på behovet av flexibilitet inom utlandsprogrammets organisation för att sändningar på litauiska genom omprioriteringar skulle kunna bli möjliga.
Utskottet anser det glädjande att ordinarie sändningar på estniska och lettiska samt sändningar tills vidare på litauiska kunnat komma i gång under det gångna året. Detta har möjliggjorts dels genom att regeringen anvisar extraanslag på sammanlagt 825000kr., dels genom att Radio Sweden under det gångna året genomfört vissa förändringar av verksamheten. Sändningarna på portugisiska har upphört, och sändningarna på franska och spanska har minskat i omfattning. Ett antal tjänster på dessa områden har frigjorts för upptagande av baltiska sändningar.
Utskottet vill ansluta sig till motionärernas bedömning av det önskvärda i att sändningarna på baltiska språk kan fortsätta och utökas i betydande omfattning. Särskilt angeläget finner utskottet det vara att sändningarna på litauiska kan fortsätta och snabbt få samma omfattning som sändningarna på estniska och lettiska.
Utskottet noterar att regeringens förslag till anslag för Radio Sweden enligt företagets egna beräkningar redan vid 5% inflationsnivå innebär en minskning med 1,5 milj.kr. under 1992. Härtill kommer att företaget drabbats av betydande kostnadsökningar för televerkets sändning av programmen, kostnader vilka om de ej kompenseras enligt företagets egna beräkningar kommer att innebära att sändningstiden totalt sett måste reduceras med omkring 30%. Det är enligt utskottets mening angeläget att finna en lösning på detta problem som likställer Radio Sweden med Sveriges Radio i övrigt.
Mot denna bakgrund anser utskottet det inte rimligt att kräva att en utökning av de baltiska sändningarna under nästa budgetår skall ske genom fortsatt nedskärning av Radio Swedens övriga verksamhet. Företaget har beräknat att en permanentning av dagliga sändningar om 15--20 minuter på vart och ett av de baltiska språken kräver en sammanlagd förstärkning på ca 1,3 milj.kr. för 1992.
Utskottet vill understryka att radiosändningarna på de tre baltiska språken från Sverige fyller både en symbolisk funktion som uttryck för vårt lands stöd för Baltikums självständighetssträvanden och en viktig praktisk informationsfunktion för utsatta människor. Det finns en stor efterfrågan på utökade sändningar. Ett extra tillskott på 3milj.kr. från anslaget Samarbete med Baltikum till Radio Sweden för sändningar på baltiska språk, som föreslagits i yrkande 27 i motion U240 (m) och i yrkande 10 i motion U531 (m), skulle möjliggöra en dryg fördubbling av den nuvarande sändningsvolymen. Detta är enligt utskottets mening en rimlig nivå för det kommande året. Därmed tillgodoses även vad motionärerna uttalar i yrkande 3 i motion U203 (fp) och i motion U513 (fp).
Utskottet vill med detta ställningstagande visa det angelägna i att en ökning av de baltiska sändningarna åstadkommes snabbt. Regeringen bör därför i tilläggsbudget återkomma med förslag till anvisning av 3milj.kr. till Radio Sweden för sändningar på baltiska språk under budgetåret 1991/92.
Vad ovan anförts i anledning av yrkande 3 i motion U203 (fp), yrkande 27 i motion U240 (m), motion 513 (fp) samt yrkande l0 i motion U531 (m) bör enligt utskottet riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion U506 (c) föreslås upprättande av en permanent svensk-baltisk mellanvågsradiostation på Gotland.
Utskottet konstaterar att Radio Swedens budget omfattar en post för ersättning till televerket för sändningskostnader. Denna post har under några år också omfattat kostnader i samband med inköp av nya sändare. Några förslag om nya sådana utöver dessa har ej framlagts av berörda myndigheter eller företag.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U506 (c).
E. Utrikeshandel och exportfrämjande
Propositionen (s. 180--216)
Under detta anslag finansieras bl.a. kostnaderna för de nämnder som är knutna till krigsmaterielinspektionen (KMI). Kostnaderna för KMIs organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel samt expeditionsavgifter för utförseltillstånd. Kostnaderna för nämnderna beräknas uppgå till 96000 kr. under kommande budgetår (anslagsposten E4).
Stiftelsen Östekonomiska institutet (anslagsposten E6) bildades 1989 genom ett avtal mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet. Institutets syfte är att främja kunnandet i Sverige om de ekonomiska förhållandena i Sovjetunionen och Östeuropa. Det statliga bidraget för kommande budgetår föreslås bli 2163000kr.
För att bygga upp erforderlig kompetens i syfte att kunna hävda svenska intressen i världens mest expansiva region föreslås ett bidrag på 3milj.kr. till ett Institut för Japanstudier (anslagsposten E6). En insamling av frivilliga medel på svensk sida har i princip nått det uppställda målet om 50milj.kr.
I syfte att fortsätta och fördjupa de kontakter som etablerats mellan svenska departement och myndigheter m.fl. och deras motsvarigheter i de central- och östeuropeiska länderna föreslås ett belopp på 10milj.kr. (anslagsposten E7).
Anslagen E1, E2 och E3 behandlas av näringsutskottet.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna E 4 (Krigsmaterielinspektionen), E5 (Stiftelsen Östekonomiska institutet), E6 (Institut för Japanstudier), och E7 (Kontakter med Central- och Östeuropa).
F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Propositionen (s.217--226)
För utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området (F1) föreslås 5 358 000 kr. och för konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (F2) 3 750 000.
För information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden (F3) föreslår regeringen med hänsyn till det statsfinansiella läget ett oförändrat anslag om 26 000 000 kr. Antalet grundbidrag föreslås öka med två till att omfatta även Folkpartiets fredsråd och Stiftelsen Dag Hammarskjöldsbiblioteket i Uppsala, och anslagsposten för grundbidrag ökar därför med 450 000 kr. Anslagsposten projektstöd minskar med motsvarande belopp. Medlen föreslås fördelade på följande sätt:
Översiktstabell för anslagsframställningar och föreslagna förändringar
Beräknad förändring 1991/92 ________________________________
Anslag Anslagsfram- Föredraganden 1990/91 ställning
Arbetarrörelsens 850 000 + 450 000 + 0 fredsforum Internationella kvinno- 250 000 + 250 000 + 0 förbundet för fred och frihet, Svenska sektionen Kristna fredsrörelsen 650 000 + 350 000 + 0 Kvinnor för fred 250 000 + 580 000 + 0 Liv och fred-institutet (1 700 000)(1) (+1 400 000)(2) (+ 0)(3) Myrdalsstiftelsen (700 000)(1) (+ 500 000)(2) (+ 0)(3) Samarbete för fred 350 000 + 650 000 + 0 Svenska FN-förbundet 3 900 000 + 700 000 (4) + 0 Svenska Fredskommittén 300 000 + 704 000 + 0 Svenska freds- och 850 000 +1 050 000 + 0 skiljedomsföreningen Svenska läkare mot 850 000 + 450 000 + 0 kärnvapen Sveriges fredsråd 700 000 + 400 000 + 0 Centerns fredsråd 200 000 + 400 000 + 0 Folkpartiets fredsråd 0 + 450 000 +200 000 Dag Hammarskjöldsbiblioteket 0 (+ 550 000)(2) (+250 000) (3) Folkkampanjen mot kärn- 200 000 + 200 000 + 0 kraft/kärnvapen Stiftelsen Yrkesgrupper 200 000 + 215 000 + 0 mot kärnvapen Svenska ekumeniska 200 000 + 100 000 + 0 nämndens fredskommitté Sveriges världsfederalister 0 + 90 000 + 0 Transnationella stiftelsen (400 000)(1) (+ 449 500)(2) (+ 0)(3) för freds- och framtids- forskning Ungdomens och studenternas 0 + 150 000 0 FN-förbund Studier och forskning 2 800 000 +2 899 500 +250 000 Projektstöd 13 450 000 0 ./.450 000
Summa 26 000 000 +10 088 500 + 0 _____________________________________________________________________________
1Av bidragsposten Studier och forskning går 1 700 000 kr. till Liv och fredsinstitutet, 700 000 kr. till Myrdalsstiftelsen och 400 000 kr. till Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning. 2Ur bidragsposten Studier och forskning begärs 3 100 000 kr. av Liv och fredsinstitutet, 1 200 000 kr. av Myrdalsstiftelsen (inkl. ett engångsbelopp på 400 000 kr.), 550 000 kr. av Dag Hammarskjöldsbiblioteket och 849 500 kr. av Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning. 3Av bidragsposten Studier och forskning föreslås 1 700 000 kr. gå till Liv och fredsinstitutet, 700 000 kr. till Myrdalsstiftelsen, varav 300 000 som engångsbelopp, 250 000 kr. till Dag Hammarskjöldsbiblioteket och 400 000 kr. till Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning. 4Inklusive engångsanslag på 150 000 kr.
Bidraget till Stockholms internationella fredsinstitut föreslås uppgå till 20 692 000 kr.
Anslaget för forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning (F5) bekostar ett verksamhetsprogram vid försvarets forskningsanstalt. Det föreslås uppgå till 16 016 000 kr.
Anslaget för utrikespolitiska institutet (F6) uppgår enligt förslaget till 8 719 000 kr. Beloppet omfattar ett engångsbidrag om 470 000 kr. i avvaktan på en långsiktig lösning av institutets lokalfrågor. Ett förslag till lösning väntas presenteras under våren 1991.
Utskottet
Utskottet tillstyrker propositionens förslag avseende anslagen F1--F6.
I ett antal motioner föreslås förändringar av F3-anslagets storlek. I yrkande 29 i motion U240 (m) föreslås ett belopp på 10 milj. kr. i stället för budgetpropositionens 26 milj.kr. En sådan förändring skulle dock vara oförenlig med vad uttskottet flera gånger tidigare uttalat (senast i l989/90:UU14), nämligen att en gradvis uppräkning av anslaget är befogad tills det motsvarar en promille av försvarsanslaget.
Utskottet avstyrker därför yrkande 29 i motion U240 (m).
I yrkande 1 i motion U311 (v) och yrkande 1 i motion U404 (mp) föreslås att ett belopp motsvarande en promille av försvarsanslaget skall avsättas till fredsinitiativ via fredsrörelsen eller andra organisationer som arbetar för nedrustning, solidaritet och internationell förståelse. Yrkande l i motion U311 nämner specifikt anslaget F3. Detsamma gäller motion U310(s), i vilken föreslås att detta anslag skall uppgå till ett belopp som motsvarar 0,75 promille av försvarsanslaget för nästkommande budgetår och därefter inom något år öka till motsvarande en promille av försvarsanslaget. I yrkande 13 i motion U418 (mp) föreslås att målsättningen för F3-anslagets storlek skall vara en summa motsvarande en promille av försvarskostnaderna. I motion U412 (c) föreslås att regeringen skall återkomma med förslag om ökade medel till F3-anslaget under våren. Enligt motionärerna behövs troligen ca 1milj.kr. ytterligare för att målet om en promille av försvarsanslaget skall nås.
I yrkande 2 i motion U311 (v) föreslås att anslaget F3 skall uppgå till 10 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit. I yrkande 2 i motion U404 (mp) samt i motion U405 (mp) föreslås att samma anslag skall uppgå till 10 088 500 kr. mer än enligt propositionens förslag.
Utskottet bekräftar sin tidigare principiella syn att anslaget F3 på sikt bör öka till att motsvara en promille av försvarsanslaget. Utskottet har inhämtat att detta också är regeringens strävan, men att regeringen inte bedömt att det statsfinansiella läget medgivit någon ytterligare höjning under nästkommande budgetår. Utskottet har tidigare beträffande ökningarna av F3-anslaget (l989/90:UU14) också uttalat att en uppräkning inte bör tillåtas inkräkta på utrikesförvaltningens övriga budgetutrymme. Med hänsyn till de hårda prioriteringar som utrikesförvaltningen för närvarande står inför delar utskottet regeringens syn beträffande storleken av F3-anslaget under nästkommande budgetår.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U310 (s), yrkandena l och 2 i motion U3ll (v), yrkandena 1 och 2 i motion U404 (mp), motion U405 (mp) samt motion U412 (c). Yrkande 13 i motion U418 (mp) anser utskottet besvarat.
I några motioner tas frågan om fördelningen av medlen under anslaget F3 upp. I motion U304 (fp) samt i yrkande 3 i motion U404 (mp) föreslås en översyn av de principer som för närvarande gäller för denna fördelning.
Utskottet redogjorde i föregående betänkande om denna fråga (1989/90:UU14) för de kriterier som gäller för att organisationer skall kunna komma i fråga för bidrag. Det konstaterades då att kriterierna för vilka organisationer som kan komma i fråga för grundbidrag är av generell natur. Bidraget skall vara en hjälp till självhjälp; en förutsättning är alltså att organisationen med egna resurser har kraft att bedriva en rimlig verksamhet. Ett annat kriterium är att organisationen skall ha en viss storlek. För medlemsbaserade organisationer har därför beslut om bidrag grundats på antalet medlemmar och verksamhetens volym, mätt i ekonomisk omsättning. För samarbets- och serviceorgan har verksamhetens volym liksom dess spridningseffekter vägt tyngre. Av budgetpropositionen framgår att antalet organisationer som sökt men inte erhållit grundbidrag uppgår till fyra.
Utskottet konstaterade likaledes att en tillämpning av de kriterier som redovisats kräver en relativt noggrann bedömning av resp. organisation. Det kan inte vara riksdagens uppgift att varje år under budgetarbetet i detalj granska dessa bedömningar. Utskottet förutsätter därför att de organisationer som av regeringen föreslås få grundbidrag uppfyller de redovisade kriterierna.
Utskottet anser att dessa kriterier i stort är till fyllest. Utskottet förutsätter att den beredning som finns för fördelningen av dessa medel vid behov fortlöpande kan diskutera principer och kriterier. Någon översyn är därför enligt utskottets åsikt ej påkallad. Beträffande den förändring mellan andelen grundbidrag och andelen projektbidrag som föreslås i propositionen har utskottet inhämtat att regeringen velat prioritera kontinuiteten och forskningen inom fredsrörelsen och därför inte ansett sig kunna reducera grundbidragen.
Utskottet avstyrker därmed motion U304 (fp) samt yrkande 3 i motion U404 (mp).
I några motioner framläggs förslag om bidrag till bestämda organisationer från anslaget F3. I motion U415 (s) framhålls det angelägna i att regeringen inom ramen för befintliga resurser fortsätter och utvidgar stödet till den kunskapsbank för försvarsindustriell omställning (Military Adjustment Global Information Center, MAGIC) som förbereds vid avdelningen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, och som tidigare fått vissa bidrag från utrikesdepartementet. I motion U425 (mp,v) föreslås att 1 500 000 kr. skall anslås för inrättande av denna kunskapsbank. I motion U306 (v) föreslås att en särskild anslagsrubrik inrättas under F-anslaget för denna kunskapsbank tillsammans med det projekt om fredlig konfliktlösning som också bedrivs vid avdelningen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Enligt motionärerna bör 764 000 kr. avsättas under kommande budgetår till dessa två verksamheter.
Utskottet delar motionärernas positiva syn på en internationell kunskapsbank för försvarsindustriell omställning. Utskottet konstaterar också att regeringen hittills anslagit l80 000 kr. till det nämnda projektet vid avdelningen för freds- och konfliktforskning i Uppsala. Mot bakgrund av den nedskärning som nödgats företas av projektstödet under F3-anslaget av hänsyn till det statsfinansiella läget delar utskottet regeringens bedömning att detta ej kan utnyttjas för stöd på det sätt som motionärerna föreslår. Utskottet har emellertid inhämtat att det förhållandet att kunskapsbanken inte omnämns uttryckligen i budgetpropositionen enligt regeringen ej skall tolkas så att den inte skulle kunna få ytterligare bidrag under anslaget F1 Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området.
Utskottet noterar också att Sverige hösten 1990 tog ett initiativ om tillsättande av en internationell expertgrupp för att utreda hur militära resurser kan användas för insatser på miljöområdet. Studien bedrivs under svenskt ordförandeskap och kommer att presenteras inför FNs generalförsamling 1991.
Med det anförda anser utskottet motion U415 (s) besvarad och avstyrker motionerna U306 (v) och U425 (mp, v).
I yrkande 2 i motion U220 (c) föreslås att anslaget F3 skall kunna användas för att bidra till finansiering av miljö- och fredsorganisationernas förberedelser inför FNs miljökonferens 1992. I yrkande 3 i samma motion föreslås att 2 milj.kr. genom omfördelning används som bidrag till icke-statliga organisationers förberedelsearbete inför miljökonferensen.
Utskottet noterar att regeringen i miljöpropositionen (1990/91:90 ) föreslår anvisning av 2milj.kr. till de svenska ideella miljöorganisationernas internationella arbete. Någon omfördelning inom anslaget F3 anser utskottet ej motiverad.
Utskottet avstyrker därför yrkandena 2 och 3 i motion U220 (c).
Stockholms internationella fredsinstitut (SIPRI) har i sin anslagsframställan begärt drygt 3 milj.kr. mer än anslaget för innevarande budgetår, dvs. en ökning från 18 266 000 kr. till 21387000 kr. Regeringens förslag i budgetpropositionen på 20 692 000 kr. innebär en ökning med 2 426 000 kr. Denna ökning omfattar en engångsanvisning på 733000kr. för kostnader i anslutning till seminarier m.m. med anledning av SIPRIs 25-årsjubileum.
I motion U305 (v) föreslås att SIPRI skall erhålla hela det begärda beloppet, vilket innebär en ökning med 695 000 kr. i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet konstaterar att den SIPRI-utredning som regeringen tillsatte våren l990 avlämnade sitt betänkande SIPRI 90 i augusti förra året (SOU l990:69). Utredningsmannen lämnar en rad synpunkter och förslag beträffande såväl SIPRIs verksamhet som institutets finansiella och administrativa villkor. Bl.a. förslås att SIPRI skall få en anslagshöjning om 3,5 milj.kr. dels för att återställa den reala nivån från l985, dels öka och bredda verksamheten. Den föreslagna anslagshöjningen har funnit stöd på många håll bland remissinstanserna.
Regeringen finner i budgetpropositionen många av förslagen i SIPRI-utredningen väl motiverade men anser att det finns skäl att i samråd med SIPRI diskutera vilka åtgärder som behöver vidtas. Regeringen anser att ställningstagande till en betydande anslagshöjning bör anstå tills utestående frågor är lösta i sin helhet och räknar därför med att återkomma i 1992 års budgetproposition med ytterligare förslag rörande SIPRI.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen redovisade uppläggningen av behandlingen av SIPRI-utredningens förslag.
Utskottet avstyrker därmed motion U305 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer
till litt. A. Utrikesdepartementet m.m.
1. beträffande omdisponering av anslagsmedel att riksdagen godkänner budgetpropositionens omdisponering av medel mellan anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2. Utlandstjänstemännens representation, A 4. Honorärkonsuler och D 3. Övrig information om Sverige i utlandet,
2. beträffande utrikesförvaltningen att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U302 till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1321450000kr., res. 1 (c)
3. beträffande medföljandefrågan att riksdagen förklarar motion 1990/91:U309 besvarad med vad utskottet anfört,
4. beträffande svensk representation i de baltiska republikerna att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1990/91:U240 och yrkande 4 i motion 1990/91:U531 besvarade med vad utskottet anfört,
5. beträffande inrättande av svenskt konsulat i Kiev att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1990/91:U523,
6. beträffande inrättande av ett generalkonsulat i Osaka att riksdagen avslår motion 1990/91:U308,
7. beträffande inrättande av särskilda tjänster som miljöattachéer att riksdagen förklarar motion 1990/91:U307 besvarad med vad utskottet anfört,
8. beträffande inrättande av särskilda tjänster som rättssakkunniga attachéer att riksdagen förklarar motion 1990/91:U301 besvarad med vad utskottet anfört,
9. beträffande bidrag till stiftelsen Kvinnor Kan att riksdagen avslår motion 1990/91:U303,
10. beträffande ökade medel för information i Sverige om Europafrågorna att riksdagen avslår motion 1990/91:U609 och förklarar yrkande 7 i motion 1990/91:U616 och yrkande 1 i motion 1990/91:K409 besvarade med vad utskottet anfört, res. 2 (v, mp)
11. beträffande Sveriges relationer med Taiwan att riksdagen avslår motion 1990/91:U632,
12. beträffande stöd för samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1990/91:U507 och yrkande 2 i motion 1990/91:U516, res. 3 (c, v)
13. beträffande utlandstjänstemännens representation att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 19778000kr.,
14. beträffande kursdifferenser att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
15. beträffande honorärkonsuler att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 13806000kr.,
16. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 50448000kr.,
17. beträffande nordiskt samarbete att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1792000kr.,
18. beträffande utredningar m.m. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 9955000kr.,
19. beträffande officiella besök m.m. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10388000kr.,
20. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3740000kr.,
till litt. B. Bidrag till vissa internationella organisationer
21. beträffande Förenta nationerna att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 122608000kr.,
22. beträffande förläggning av FN-organ till Sverige att riksdagen avslår motion 1990/91:U617,
23. beträffande åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen inom FN att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1990/91:U642 och förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U642 besvarat med vad utskottet anfört, res. 4 (mp)
24. beträffande Nordiska ministerrådet att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 250000000kr.,
25. beträffande Europarådet att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 26045000kr.,
26. beträffande OECD att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 17300000kr.,
27. beträffande EFTA att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på motion 1990/91:U215 till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 60000000kr., res. 5 (mp)
28. beträffande övriga internationella organisationer m.m. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Övriga internationella organisationer m.m. anvisar ett förslagsanslag på 4795000kr.,
till litt. D. Information om Sverige i utlandet
29. beträffande Svenska institutet att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 64439000kr.,
30. beträffande Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 52250000kr.,
31. beträffande ökade insatser för radiosändningar på baltiska språk att riksdagen med anledning av yrkande 3 i motion 1990/91:U203, yrkande 27 i motion 1990/91:U240, motion 1990/91:U513 samt yrkande 10 i motion 1990/91:U531 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. beträffande svensk-baltisk mellanvågsradiostation på Gotland att riksdagen avslår motion 1990/91:U506,
33. beträffande övrig information om Sverige i utlandet att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16274000kr.,
till litt. E. Utrikeshandel och exportfrämjande m.m.
34. beträffande krigsmaterielinspektionen m.m. att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 96000kr.,
35. beträffande Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet att riksdagen till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 2163000kr.,
36. beträffande bidrag till institut för Japanstudier att riksdagen till Bidrag till ett institut för Japanstudier för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3000000kr.,
37. beträffande kontakter med Central- och Östeuropa att riksdagen till Kontakter med Central- och Östeuropa för budgetåret 1991/92 engångsvis anvisar ett reservationsanslag på 10000000kr.,
till litt. F Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
38. beträffande utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5358000kr.,
39. beträffande konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3750000kr.,
40. beträffande F3-anslagets storlek att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på yrkande 29 i motion 1990/91:U240, motion 1990/91:U310, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U311, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U404, motion 1990/91:U405, motion 1990/91:U412 samt med besvarande av yrkande 13 i motion 1990/91:U418 till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 26000000kr., res. 6 (m) res. 7 (c) res. 8 (v, mp)
41. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F 3 att riksdagen avslår motion 1990/91:U304 och yrkande 3 i motion 1990/91:U404, res. 9 (v, mp)
42. beträffande bidrag till bestämda organisationer från anslaget F3 att riksdagen avslår yrkandena 2 och 3 i motion 1990/91:U220, motion 1990/91:U306 och 1990/91:U425 samt förklarar motion 1990/91:U415 besvarad med vad utskottet anfört, res. 10 (v, mp)
43. beträffande bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på motion 1990/91:U305 till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20692000kr., res. 11 (v, mp)
44. beträffande forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 16016000kr.,
45. beträffande Utrikespolitiska Institutet att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8719000kr.
Stockholm den 7 mars 1991
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Margaretha af Ugglas (m), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Maj Britt Theorin (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Anneli Hulthén (s), Eva Björne (m), Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp).
Reservationer
1. Utrikesförvaltningen (mom. 2)
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10 börjar med "Konceptet regionambassad" och slutar med "motion U302 (c)" bort ha följande lydelse:
Som framgår av ovanstående pågår eller planeras en rad åtgärder för att rationalisera UDs verksamhet. De förslag som framförts i motionen bör beaktas i detta sammanhang. Konceptet regionambassad har också tidigare utretts inom utrikesdepartementet i olika sammanhang, senast i utredningen UD 87.
Det finns enligt utskottet anledning att påskynda det pågående utredningsarbetet i syfte att åstadkomma ytterligare rationaliseringar redan under budgetåret 1991/92. Därmed borde det vara möjligt att åstadkomma den besparing som föreslås i motion U302.
Samtidigt vill utskottet framhålla att Gulfkriget medfört extraordinära kostnader för utrikesförvaltningen, dels när det gäller säkerhetsåtgärder generellt, dels särskilda åtgärder på ambassaderna i Kuwait City och Bagdad. Dessa kostnader, som i huvudsak torde drabba innevarande budgetår, kan behöva finansieras i särskild ordning.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande utrikesförvaltningen att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U302 och med avslag på proposition 1990/91:100, bil. 5 till Utrikesförvaltningen anvisar ett förslagsanslag på 1270450000kr.,
2. Ökade medel för information i Sverige om Europafrågorna (mom.10)
Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "Med hänsyn till" och slutar med "K409 (mp) besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att det för närvarande nästan helt saknas resurser för en allsidig bedömning av Sveriges olika möjligheter när det gäller samarbete med övriga länder i Europa. Det faktum att samtliga riksdagspartier nu uttalat sig för en folkomröstning i EG-frågan, gör frågan om en bred och allsidig belysning av EG- och Europafrågorna än mer angelägna.
Utskottet tillstyrker därför motion U609 (mp), yrkande 7 i motion U616 (v) och yrkande 1 i motion K409 (mp).
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande ökade medel för information i Sverige om Europafrågorna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U609, yrkande 7 i motion 1990/91:U616 och yrkande 1 i motion 1990/91:K409 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Stöd för samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa (mom.12)
Pär Granstedt (c), Birgitta Hambraeus (c) och Bengt Hurtig (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med "Beträffande yrkande 6" och slutar med "motion U516 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas kritik mot regeringens förslag att låta stödet till Östeuropa gå ut över det svenska biståndet till tredje världen. De fattigaste ländernas behov av samarbete och stöd är fortfarande utomordentligt stort. Det vore olyckligt om Sverige på detta sätt gav upp målsättningen att låta 1 % av BNI gå till u-landsbistånd. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att östbiståndet bör ligga utanför biståndsbudgeten. Detta kan ske genom att, som föreslås i motion U507, ett särskilt anslag, A 10, inrättas för ändamålet och att 300000000kr. anvisas på detta anslag.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 6 i motion U507 (c) och yrkande 2 i motion U516 (v).
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande stöd för samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U507 och yrkande 2 i motion 1990/91:U516 till anslaget A10 Stöd till Central- och Östeuropa anvisar ett reservationsanslag på 300000000kr.,
4. Åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen inom FN (mom. 23)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Med det anförda" och på slutar med "U642 (mp) besvarad" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser med tillfredsställelse att FNs generalförsamling vid sin 45:e session, i tredje utskottet antagit resolution 45/125 om att förbättra kvinnors ställning i FN-sekretariatet. Syftet bör dock vara att uppnå minst 40 % representation av vardera könet på alla nivåer, även D 1 och där över. Utskottet anser att den nuvarande andelen kvinnor i sekretariatet (7,1 %) är anmärkningsvärt låg.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 3 och 4 i motion U642.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen inom FN att riksdagen med bifall till yrkandena 3 och 4 i motion 1990/91:U642 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. EFTA (mom. 27)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Utskottet finner den av" och på slutar med "motion U215 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner inte den av regeringen föreslagna kraftiga ökningen av anslaget till EFTA vara motiverad. Vad beträffar anslag för uppbyggandet av de institutioner som regeringen motiverar med anledning av samarbete med EG, bör detta anstå till dess formerna för Sveriges samarbete med EG har beslutats. Det önskvärda ökade samarbetet med Östeuropa bör kunna finansieras genom en omprioritering inom de i motion U215 anvisade medlen.
Utskottet tillstyrker därför motion U215 (mp).
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande EFTA att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U215 och med avslag på proposition 1990/91:100, bil. 5 till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30500000kr.,
6. F3-anslagets storlek (mom. 40)
Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23 börjar med "I yrkande 29" och slutar med "motion U240 (m)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att det svenska föreningslivet inte blir beroende av riktade bidrag från statsmakten. Skall det civila samhället värnas måste vi också slå vakt om ett fritt föreningsliv. Därför bör den styrning som ligger i att statsmakten utpekar verksamhetsinriktningar för ideella föreningar avskaffas. Med hänsyn till detta föreslås anslaget reduceras till 10milj.kr. för budgetåret 1991/92.
Utskottet tillstyrker därför yrkande 29 i motion U240 (m).
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande F3-anslagets storlek att riksdagen med bifall till yrkande 29 i motion 1990/91:U240 och med avslag på proposition 1990/91:100, bil. 5, motion 1990/91:U310, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U311, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U404, motion 1990/91:U405, motion 1990/91:U412 samt yrkande 13 i motion 1990/91:U418 till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 10000000kr.,
7. F3-anslagets storlek (mom.40)
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Utskottet bekräftar" och slutar med "utskottet besvarat" bort ha följande lydelse:
Sedan centerns motion lagts har försvarspropositionen förelagts riksdagen. Av den framgår att F3-anslaget borde räknas upp med 1,5 milj.kr. för att inte minska sin andel av försvarsbudgeten, ca 0,7 promille. Utskottet som ser det som orimligt att anslagsutvecklingen skulle gå i motsatt riktning mot det mål som riksdagen tidigare lagt fast förordar att denna uppräkning nu sker och att anslaget F3 räknas upp till 27,5 milj.kr. Förstärkningen bör användas till projektstöd.
Därmed tillstyrks motion U412 (c). Motion U310 (s), yrkandena 1 och 2 i motion U311 (v), yrkandena 1 och 2 i motion U404 (mp), motion U405 (mp) och yrkande 13 i motion U418 (mp) anses besvarade.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande F3-anslagets storlek att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U412, med avslag på proposition 1990/91:100, bil. 5, yrkande 29 i motion 1990/91:U240 samt med besvarande av motion 1990/91:U310, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U311, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U404, motion 1990/91:U405 och yrkande 13 i motion 1990/91:U418 till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 27500000kr.,
8. F3-anslagets storlek (mom. 40)
Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Utskottet bekräftar" och slutar med "motion U418 (mp) anser utskottet besvarat" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av att i år nå det utsatta promillemålet för anslaget F3.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U311 (v) och yrkande 1 i motion U404 (mp) samt motion U412 (c). Motion U310 (s), yrkande 2 i motion U404, motion U405 och yrkande 13 i motion U418 (mp) anses besvarade.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande F3-anslagets storlek att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U311, yrkande 1 i motion 1990/91:U404 och motion 1990/91:U412, med avslag på proposition 1990/91:100, bil. 5, yrkande 29 i motion 1990/91:U240 samt med besvarande av motion 1990/91:U310, yrkande 2 i motion 1990/91:U404, motion 1990/91:U405 och yrkande 13 i motion 1990/91:U418 till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 36000000kr.,
9. Fördelningen av medlen under anslaget F3 (mom.41)
Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Utskottet konstaterade" och på s.25 slutar med "U404 (mp)" bort ha följande lydelse:
Alla fredsinitiativ bör kunna ges ekonomiskt stöd. Organisationer som Jordens vänner, U-landshjälp, Folk till folk (UFF), Framtiden i våra händer, Svalorna m.fl. arbetar alla för global förståelse och insatser för att förebygga krig. Detta arbete bör jämställas med fredsarbete.
En rimlig målsättning är att alla organisationer som arbetar med fred, solidaritet och ökad internationell förståelse kan få del av anslaget F3. En översyn av fördelningen till organisationer som arbetar med förebyggande internationellt arbete bör därför göras.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 3 i motion U404 (mp) samt motion U304 (fp).
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F3 att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U304 och yrkande 3 i motion 1990/91:U404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Bidrag till bestämda organisationer från anslaget F3 (mom.42)
Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Utskottet konstaterar också" och slutar med "säkerhetspolitiska området" bort ha följande lydelse:
Utskottet menar att det därför är nödvändigt att ge kunskapsbanken tillräckliga resurser för att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete.
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Med det" och slutar med "U425 (mp, v) bort ha följande lydelse:
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U425 (mp, v) och anser motionerna U306 (v) och U415 (s) besvarade.
dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
42. beträffande bidrag till bestämda organisationer från anslaget F3 att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U425, med avslag på yrkandena 2 och 3 i motion 1990/91:U220 samt med besvarande av motionerna 1990/91:U306 och 1990/91:U415 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) (mom. 43)
Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26 börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U305 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte regeringens uppfattning utan menar att genom ett bifall till motion U305 (v) markera att arbetet för att återställa den reala nivån från 1985 inleds redan nu.
Utskottet bifaller därför motion U305 (v).
dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
43. beträffande bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U305 och med avslag på proposition 1990/91:100, bil. 5 till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) anvisar ett reservationsanslag på 21387000kr.,
Särskilda yttranden
1. Finansieringen av utvecklingssamarbetet med Östeuropa
Jan-Erik Wikström (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Inger Schörling (mp) anför:
Liksom centerpartiet, som till detta betänkande fogat reservation, avvisar folkpartiet liberalerna och miljöpartiet regeringens förslag att lägga östbiståndet inom enprocentsramen. Enprocentsmålet är ett moraliskt bindande åtagande från Sverige som nation gentemot de fattiga länderna. Nya åtaganden till andra grupper av länder måste därför läggas utanför enprocentsramen.
Utskottets text redogör för hur folkpartiet liberalerna och miljöpartiet föreslår medel till samarbete med Baltikum och de central- och östeuropeiska länderna. Av anslagstekniska skäl behandlas dessa förslag av utskottet inte i föreliggande betänkande utan i betänkandet om internationellt utvecklingssamarbete (1990/91:UU15). Folkpartiet liberalerna och miljöpartiet fogar till det senare betänkandet sina reservationer i enlighet med ovan redovisade ståndpunkt mot utskottets förslag.
2. Storleken på F3-anslaget
Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet anser inte att anslaget F3 på sikt bör öka till att motsvara en promille av försvarsanslaget. Det är främmande för svenska budgetprinciper att höjningen av ett anslag knyts till höjningen av ett annat. Denna koppling till försvarsanslaget är helt omotiverad.
3. Kunskapsbank för försvarsindustriell omställlning
Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet delar inte uppfattningen att en internationell kunskapsbank för försvarsindustriell omställning skall finansieras med statliga medel. När krigsmaterielindustrin i världen kommer att genomgå en omstrukturering till följd av internationell nedrustning eller av andra skäl, är det vår uppfattning att i första hand företagen själva och industrins branschorganisationer bör göra de utredningar som är nödvändiga för en övergång till annan tillverkning.