Vissa anslag inom Utrikesdepartementets område
Betänkande 1992/93:NU23
Näringsutskottets betänkande
1992/93:NU23
Vissa anslag inom Utrikesdepartementets område
Innehåll
1992/93 NU23
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1992/93:100 bilaga 4 (Utrikesdepartementet) littera B (bidrag till vissa internationella organisationer) punkterna 6 och 7 samt littera E (utrikeshandel och exportfrämjande) punkterna 1--3,
dels -- helt eller delvis -- tio motioner från allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till organisationer för internationell handel och råvarusamarbete, internationell råvarulagring, Kommerskollegium och exportfrämjande verksamhet.
Vidare tillstyrks förslag om anslag och bemyndiganden m.m. avseende Exportkreditnämnden (EKN). Genom ett utskottsinitiativ föreslås att EKN:s rörliga kredit hos Riksgäldskontoret fastställs till 3,7 miljarder kronor såvitt gäller de gamla garantisystemen. Yrkanden i tre motioner (s; nyd; v) om ändrade riktlinjer för EKN:s garantigivning avstyrks av utskottet, som samtidigt godkänner vad som i propositionen anförts om s.k. matchning i enstaka fall. Det redogörs för en OECD-studie av premievillkoren i 17 medlemsländer; en slutsats som kan dras är att EKN:s premier sammanvägt ligger under genomsnittet. I en reservation (s) förespråkas en översyn av riktlinjerna, som nu har varit i kraft under snart tre år. I en annan (nyd) anförs att rådande lågkonjunktur borde motivera uppmjukade riktlinjer.
Motionsyrkanden om export m.m. av alkoholdrycker (fp; c) resp. tobaksvaror (fp) avstyrks av utskottet med hänvisning till dess tidigare intagna ståndpunkt i dessa frågor. Den översyn på alkoholområdet som efterlyses i en reservation (fp, c, kds) borde gå ut på att samstämmighet skall uppnås mellan Vin&Sprit AB:s försäljning till utlandet och den svenska statens internationella arbete och policy i alkoholfrågor. Såvitt gäller tobaksvaror begärs i en reservation (fp, c, kds) att etiska riktlinjer för marknadsföringen utomlands utarbetas.
Propositionen
I proposition 1992/93:100 bilaga 4 (Utrikesdepartementet) framlägger regeringen -- efter föredragning av statsrådet Ulf Dinkelspiel -- förslag om anslag m.m. under tredje huvudtiteln för budgetåret 1993/94. Under här angivna rubriker föreslås följande:
B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete (s.53) att riksdagen till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 8713000 kr.
B 7. Internationell råvarulagring (s.54) att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2000000 kr.
E 1. Kommerskollegium (s.201) att riksdagen (2) till Kommerskollegium för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 48471000 kr.
E 2. Exportfrämjande verksamhet (s.206) att riksdagen till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 187563000 kr.
E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar (s.209) att riksdagen 1. medger att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till 25000000000 kr för n-garantier och till 45000000000 kr för LT-garantier, 2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2000000000 kr, 3. godkänner att den rörliga kredit som ställs till EKN:s förfogande hos Riksgäldskontoret får uppgå till 3500000000 kr för de gamla garantisystemen och till 200000000 kr för de nya systemen, 4. bemyndigar regeringen att medge att EKN från budgetåret 1993/94 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst 1200000000 kr, varav 200000000 kr för de nya systemen, 5. godkänner att EKN får bevilja utländska näringsidkare exportkreditgarantier i samband med export från Sverige enligt de riktlinjer föredragande statsrådet förordat, 6. godkänner vad föredragande statsrådet anfört om matchning i enstaka fall, 7. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar, under budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Under punkt E1 bereds (1) vidare riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om inrättande av ett kontaktorgan benämnt Handelsprocedurrådet vid Kommerskollegium.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1992/93:U282 av Lars Svensk och Märtha Gårdestig (båda kds) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingsländernas behov av frihandel.
1992/93:U283 av Lars Sundin och Charlotte Branting (båda fp) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgad och befäst frihandel mellan Sverige och de baltiska länderna.
1992/93:N217 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av organisationen av samtliga departement och myndigheter som har ansvar för handels-, närings- och industrirelaterade frågor.
1992/93:N218 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av exportkrediter.
1992/93:N227 av Barbro Westerholm och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av alkohol, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av tobaksvaror.
1992/93:N275 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk alkoholreklam utomlands.
1992/93:N295 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i GATT-förhandlingar bör verka för en handelsorganisation baserad på miljöhänsyn.
1992/93:N315 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta Exportkreditnämndens -- EKN:s -- kreditram ökas från 70 till 100 miljarder, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EKN bör ges nya anvisningar med bemyndigande att låta sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl påverka tilldelningen av exportkreditgarantier samtidigt som kraven på säkerheter sänks, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utfärdande av instruktioner för EKN att tillämpa konkurrensneutralitet gentemot konkurrerande exportkreditinstitut, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EKN:s styrelse bör förstärkas med internationella företagsledare, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att EKN tillämpar konkurrensneutralitet och sänker kraven på självrisk.
1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för exportfinansiering enligt vad i motionen anförts.
1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvisa exportkrediter för svenska företag.
Utskottet
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 4) föreslås ett anslag av drygt 8,7 miljoner kronor till organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. Merparten härav, 7 miljoner kronor, avser bidrag till det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Till kostnader för internationell råvarulagring föreslås ett anslag av 2 miljoner kronor. Också detta förslag tillstyrks av utskottet.
Kommerskollegium
Anslag m.m.
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. Ett anslag på ca 48,5 miljoner kronor föreslås för verksamheten under det kommande budgetåret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medel till Kommerskollegium.
Handelsprocedurrådet är ett organ för förenkling av handelsprocedurer. Rådet, som inrättades år 1975, drivs gemensamt av staten och näringslivet. På uppdrag av regeringen har Statskontoret bl.a. utrett frågor om rådets verksamhet och ansvarsfördelningen vid Sveriges medverkan i det internationella samarbetet avseende förenklade handelsprocedurer och användningen av s.k. EDI (electronic data interchange). Rapporten Samverkan om EDI och handelsprocedurer (Statskontoret 1992:26), som presenterades hösten 1992, har remissbehandlats. Regeringen förespråkar nu att Handelsprocedurrådet upphör. I stället bör ett kontaktorgan inrättas inom Kommerskollegium med uppgift att vara forum för diskussioner och informationsutbyte om det internationella arbetet på handelsprocedurområdet. Det nya organet förutsätts överta benämningen Handelsprocedurrådet.
Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts om inrättandet av nämnda kontaktorgan. Utskottet har ingen erinran mot det anförda.
Myndighetsorganisationen m.m.
Sveriges fortgående integration med EG/EU och med världshandeln i övrigt inom ramen för GATT motiverar en översyn av organisationen av alla departement och myndigheter som har ansvar för handels-, industri- och andra näringsrelaterade frågor, sägs det i motion 1992/93:N217 (m). Siktet borde inriktas på att de frågor rörande handel som för närvarande bereds inom Närings- och Utrikesdepartementen sammanförs till ett handelsdepartement med Kommerskollegium som samordnande myndighet.
I propositionen anges att de övergripande mål som har beslutats om för verksamheten inom Kommerskollegium under treårsperioden 1991/92--1993/94 (prop. 1990/91:100 bil. 5, bet. NU26) bör ligga fast enligt tidigare beslut. Regeringen anmäler samtidigt att de riktlinjer och övergripande mål som gäller för perioden bör utsträckas till att omfatta även budgetåret 1994/95.
Enligt sin instruktion (1988:570, ändrad senast 1991:845) skall Kommerskollegium, som tidigare nämnts, handlägga frågor om handelspolitik, utrikes handel och inrikes handel, i den mån frågorna inte sköts av andra myndigheter, samt näringsrättsliga ärenden i övrigt enligt särskilda bestämmelser (1§). Vidare får kollegiet ta upp andra näringspolitiska frågor av särskild betydelse från utrikes- eller inrikeshandelssynpunkt som hänskjuts till kollegiet för bedömande eller som kollegiet annars finner särskild anledning att behandla. Det övergripande målet för kollegiets handelspolitiska verksamhet är att med frihandel som grundprincip bidra till att Sveriges intressen i handeln med omvärlden tas till vara. På det näringsrättsliga området är det kollegiets uppgift att inom sitt ansvarsområde medverka till att utbytet av varor och tjänster sker i enlighet med allmänna intressen.
Av budgetpropositionen framgår att kollegiets roll förutses bli förändrad i två avseenden, nämligen dels när det gäller det näringsrättsliga området, dels vid ett svenskt medlemskap i EG/EU.
Ansvaret för de näringsrättsliga frågorna aktualiserades i 1992 års budgetproposition; enligt regeringens mening borde Kommerskollegium bli en renodlat handelspolitisk myndighet. I den nu framlagda propositionen anmäls att en intern utredare kommer att tillkallas med uppdrag att -- i samråd med berörda departement och myndigheter -- presentera förslag med denna inriktning.
Vidare har statsrådet Dinkelspiel efter bemyndigande av regeringen nyligen tillkallat en särskild utredare, ambassadör Göran Engblom, med uppgift att utreda dels organisationen inom Utrikesdepartementets handelsavdelning och dess förhållande till Kommerskollegium, dels kollegiets framtida roll och uppgifter i ett EG-medlemskapsperspektiv. I den promemoria som har bilagts regeringens beslut anförs att en svensk anslutning till den gemensamma handelspolitiken i EG/EU kommer att få konsekvenser för hur den svenska administrationens uppgifter definieras. Dessa förhållanden torde också komma att aktualisera organisatoriska förändringar och ändrad ansvarsfördelning mellan olika instanser. De frågor som borde penetreras, sägs det vidare, är den nationella handelspolitiska administrationens roll och uppgifter i en medlemskapssituation vad gäller såväl formuleringen av den gemensamma handelspolitiken i EG/EU som verkställandet härav på det nationella planet. Utredaren förutsätts bl.a. göra gränsdragningar mellan kollegiets, Tullverkets och Konkurrensverkets olika roller. Resultatet av utredarens arbete bör föreligga senast den 1 september 1993. Avsikten är att regeringen utifrån detta arbete skall framlägga förslag i 1994 års budgetproposition.
Utskottet konstaterar att en omfattande översyn pågår eller planeras i fråga om Kommerskollegium och Utrikesdepartementets handelsavdelning. Mot bakgrund härav finner utskottet inte skäl till någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 1992/93:N217 (m); denna avstyrks alltså.
Exportfrämjande verksamhet
Riksdagen beslutade våren 1992 om ändrade riktlinjer för statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd (prop. 1991/92:108, bet. NU23).
I budgetpropositionen föreslås ett anslag av drygt 187 miljoner kronor för exportfrämjande verksamhet. Merparten härav, 162 miljoner kronor, avser bidrag till Sveriges exportråd; vissa medel står också till regeringens förfogande för särskilda insatser på det exportfrämjande området. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Exportfinansiering
Riktlinjer
Statens stöd till finansiering av export sker dels genom kreditgivning, dels genom utfärdande av garantier för krediter. En garanti utgör en försäkring som skyddar företag mot förluster av vissa slag vid exportaffärer eller investeringar i utlandet. Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att främja svensk export genom att utfärda garantier.
Riksdagen beslutade våren 1990 om ändrade riktlinjer för statlig medverkan vid finansiering av export m.m. (prop. 1989/90:44, bet. NU19). Ändringarna kan sammanfattas i följande tre punkter.
Garantigivningen, som sker inom ett n-system (n står för normal) och ett LT-system (LT står för Long Term), skall numera vara självbärande; LT-systemet på sikt. Enligt tidigare riktlinjer vägdes risken för utebliven betalning mot exportaffärens samhällsnytta. Den nya inriktningen innebär för LT-systemet att en bedömning görs i två steg. Först prövas om risken är acceptabel. Endast om så befinns vara fallet prövas i ett andra steg om den svenska samhällsnyttan främjas genom affären. Bedömningen av samhällsnyttan skall göras med hänsyn till i vilken utsträckning som den aktuella garantin kan bidra till vissa svenska industripolitiska mål, t.ex. kompetensuppbyggnad i landet. För det andra skall -- inom ramen för de begränsningar som har uppställts för garantigivningen -- samtliga villkor i samband med en garanti utformas med beaktande av vad som erbjuds i exportföretagens viktigaste konkurrentländer. Slutligen bör Sverige i internationella sammanhang verka för att skillnaden i konkurrensförutsättningar för svenska företag jämfört med företag i andra länder undanröjs.
Förslag i tre motioner går ut på att de antagna riktlinjerna för den statliga garantigivningen skall ändras i vissa avseenden.
Ett exportfinansieringssystem som är rättvist efterlyses i motion 1992/93:N317 (s). Motionärerna, som i första hand tar fasta på förhållandena i Sörmlands län, anför att näringslivet i våra viktigaste konkurrentländer erhåller ett mer omfattande statligt och regionalt stöd än det svenska.
I motion 1992/93:N315 (nyd) krävs att sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl skall påverka garantigivningen, att kraven på säkerhet och självrisk skall sänkas samt att premierna skall sättas så att de motsvarar de villkor som konkurrentländernas garantiinstitut tillhandahåller. Enligt motionärernas uppfattning bör rådande lågkonjunktur motivera mindre strikta riktlinjer för EKN:s verksamhet än de som fastställdes för tre år sedan.
En översyn av reglerna för exportfinansiering syftande till förslag som innebär att svenska företags satsningar på projekt i Östeuropa underlättas begärs i motion 1992/93:N316 (v).
I propositionen anför regeringen att det bör ankomma på EKN att avgöra när svenska företag skall erbjudas samma villkor som konkurrentföretagens garantiinstitut erbjuder. Detta skall ske inom ramen för de begränsningar som har uppställts för garantigivningen, dvs. att verksamheten skall gå ihop på sikt. Regeringen begär riksdagens godkännande i fråga om sin syn på s.k. matchning. Innebörden av denna term är att ett lands garantiinstitut vid sin bedömning -- t.ex. när det gäller premienivån eller garantivillkoren i övrigt -- tar ett annat lands policy som utgångspunkt. Matchning bör, menar regeringen, bli aktuell endast i enstaka fall när särskilda skäl och ett svensk samhällsintresse bedöms föreligga.
Genom den s.k. consensus-överenskommelsen inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har de deltagande staterna -- däribland Sverige -- åtagit sig att tillämpa enhetliga regler för statsstödda exportkrediter. Arbetet i OECD syftar dels till framtagande av material som skall möjliggöra jämförelser mellan garantiinstituten i medlemsländerna, dels till harmonisering när det gäller premiesättningen. En rapport härom avses inom kort bli behandlad av OECD:s ministerråd.
En studie av premievillkoren i 17 av medlemsländerna -- däribland Sverige -- har nyligen genomförts inom OECD. Härav framgår att EKN:s premier är relativt låga när det gäller garantier för export till länder med låg risknivå (t.ex. OECD-länder), relativt höga när det gäller länder med hög risknivå (t.ex. Brasilien) och på ungefär samma nivå som övriga garantiinstituts när det gäller länder med risknivåer mellan dessa ytterligheter. Det kan emellertid konstateras att spridningen av premiernas storlek är mycket stor och att principerna för premiesättningen i hög grad skiljer sig mellan instituten. En slutsats som kan dras är att enskilda svenska företag ofta -- beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet -- kan hävda att EKN är dyrare jämfört med institut i något enskilt konkurrentland samtidigt som EKN:s premier sammanvägt ligger under genomsnittet.
För att underlätta export till länder i Östeuropa har regeringen i budgetpropositionen föreslagit att en särskild garantiram om en miljard kronor skall inrättas för export m.m. till de baltiska staterna och -- under vissa villkor -- till Ryssland. Förslaget innebär dels att dessa stater öppnas för garantigivning, dels att ramen är reserverad för export till dem. Näringsutskottet har i ett yttrande (1992/93:NU7y) till utrikesutskottet tillstyrkt förslaget. Utrikesutskottet behandlar detta förslag i betänkande 1992/93:UU16.
Utskottet ser ingen anledning till ändrad uppfattning när det gäller riktlinjerna för exportkreditgarantigivningen. Vidare godtar utskottet vad som i propositionen har anförts om matchning i enstaka fall.
Såvitt gäller de aktuella yrkandena i motion 1992/93:N315 (nyd) vill utskottet anföra följande. Om kraven på säkerhet sänks eller om villkoren i övrigt modifieras på ett sådant sätt att det inte kan förväntas att garantiverksamheten går ihop, innebär detta att statsmakterna de facto förutser att exporten måste subventioneras och därmed finansieras över statsbudgeten. Utskottet, som inte finner att ett sådant system står i överensstämmelse med garantiverksamhetens grundidé, avstyrker motionen liksom även motionerna 1992/93:N316 (v) och 1992/93:N317 (s), alla i här aktuell del.
EKN:s organisation
EKN:s styrelse består -- efter en utvidgning av antalet den 1 juli 1992 -- av tretton ledamöter. Därav är sju representanter för regeringskansliet (Finans-, Utrikes- och Näringsdepartementen), tre representanter för näringslivsorganisationer (Svenska bankföreningen, Sveriges exportråd och Sveriges industriförbund) och en representant för den fackliga rörelsen (Sveriges metallindustriarbetareförbund). Resterande ledamöter är styrelsens ordförande och nämndens generaldirektör.
En alltför hög andel av EKN:s styrelse består av statstjänstemän, anser upphovsmännen till motion 1992/93:N315 (nyd). Styrelsen borde förstärkas med internationella företagsledare. Motionärerna efterlyser en översyn som skall gå ut på att organisationen görs mer säljinriktad och företagsvänlig.
Enligt utskottets mening är styrelsens sammansättning väl ägnad att motsvara kravet på kunskap om förhållandena inom näringslivet. Det är, menar utskottet, rimligt att det i styrelsen ingår företrädare för regeringskansliet mot bakgrund av det stora engagemang som EKN ikläder sig å statens vägnar. Vidare bör erinras om att styrelsen behandlar ansökningar från enskilda företag; risken för jäv gör det därmed mindre lämpligt att i styrelsen ta in representanter av det slag som motionärerna kräver. Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet motion 1992/93:N315 (nyd) i här berört avseende.
Anslag m.m.
Regeringen begär riksdagens medgivande att det högsta betalningsansvaret för garantier fastställs till 25 miljarder kronor för n-garantier och till 45 miljarder kronor för LT-garantier, vilket innebär oförändrade ramar jämfört med innevarande budgetår.
I den nyssnämnda partimotionen från Ny demokrati, 1992/93:N315, begärs liberalare regler för exportkreditgarantigivningen. I linje härmed anser motionärerna att kreditramarna behöver ökas från sammanlagt 70 till 100 miljarder kronor.
Utan något preciserat belopp framförs i motion 1992/93:N218 (m, fp, c, kds) önskemål om ytterligare medel för exportkreditgarantier. Motionärerna, som särskilt tar upp förhållandena i Värmland, anser att sådant statligt stöd i hög grad bidrar till vidmakthållande och skapande av "riktiga" arbetstillfällen.
Enligt uppgift har kreditgarantiramarna hittills under innevarande budgetår utnyttjats i relativt begränsad omfattning. Inför framläggandet av 1993 års budgetproposition bedömde regeringen därför att utökade ramar inte var påkallade. Under den senaste tiden har emellertid, enligt vad utskottet har erfarit, ärendetillströmningen till EKN ökat väsentligt. Denna omständighet liksom beslutet att låta kronan flyta kan innebära att vidgade ramar bör övervägas för n- och LT-garantierna. Utskottet utgår från att regeringen i så fall återkommer i denna fråga.
Med hänsyn till vad som nu har sagts och till att det, enligt uppgift, från näringslivets sida inte har framförts önskemål om vidgade ramar avstyrker utskottet motionerna 1992/93:N315 (nyd) och 1992/93:N218 (m, fp, c, kds), den förra i nu aktuell del.
I propositionen begärs vidare att riksdagen godkänner att den rörliga kredit som ställs till EKN:s förfogande hos Riksgäldskontoret får uppgå till 3,5 miljarder kronor för de gamla garantisystemen och till 200 miljoner kronor för de nya systemen.
Under ärendets beredning i utskottet har det emellertid framkommit att det finns behov av en större kreditram såvitt gäller de gamla systemen. Beslutet att låta kronan flyta har nämligen medfört att EKN:s upplåning i utländska valutor hos Riksgäldskontoret har ökat, omräknat till svenska kronor, med omkring 160 miljoner kronor. Den föreslagna ramen om 3,5 miljarder kronor för de gamla systemen bedöms därför ha blivit otillräcklig för finansieringsbehovet under nästkommande budgetår. För att undvika att anslaget behöver tas i anspråk bör ramen höjas med 200 miljoner kronor utöver regeringens ursprungliga förslag. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen medge en sådan ändring och godkänna att ramen får uppgå till 3,7 miljarder kronor för budgetåret 1993/94 avseende de gamla systemen.
Härutöver begärs i budgetpropositionen riksdagens medgivande rörande betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet och bemyndigande att uppta lån i utländsk valuta. Vidare begärs riksdagens godkännande att EKN får bevilja utländska näringsidkare exportkreditgarantier i samband med export från Sverige enligt de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat. Regeringen föreslår också ett formellt belopp av 1000 kr till anslaget Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar. Utskottet tillstyrker de angivna förslagen.
Miljöhänsyn i internationell handel
Det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) är, som namnet antyder, inte någon formell organisation. Inom ramen för den pågående Uruguayrundan i GATT förs emellertid förhandlingar om bildandet av en multilateral handelsorganisation (MTO). Syftet är att skapa en fastare och mer rationell organisation för det utvidgade och förbättrade regelverk som förväntas bli resultatet av rundan.
Diskussionerna om handelsorganisationen har emellertid i alltför begränsad omfattning gällt frihandelns förenlighet med miljömål, anförs det i motion 1992/93:N295 (-). Sverige borde därför i GATT-förhandlingarna verka för att den tilltänkta organisationen skall basera sin verksamhet på miljöhänsyn.
Motioner rörande miljöhänsyn i internationella handelsavtal m.m. har behandlats av riksdagen vid en rad tillfällen. Vid det senaste tillfället -- våren 1992 -- lämnades (bet. 1991/92:NU21) en utförlig redovisning av de arbeten som bedrivs internationellt i detta avseende.
Sammanfattningsvis kan erinras om att det såväl i GATT som i OECD sedan år 1991 pågår en teknisk genomgång av och diskussion om sambandet mellan handels- och miljöpolitik. Sverige har varit och är starkt pådrivande i detta arbete. Syftet är att ett större utrymme för legitima miljöskyddsåtgärder skall åstadkommas i den internationella handeln. Ett väsentligt inslag i detta arbete är framtagande av klara regler som sålunda minimerar konflikter mellan ländernas åtaganden enligt å ena sidan GATT och å andra sidan multilaterala överenskommelser för skydd av den globala miljön.
I den pågående Uruguayrundan förs inga formella förhandlingar rörande handel och miljö. Enligt vad utskottet har inhämtat kan emellertid rundans slutresolution komma att innehålla vissa uttalanden om sambanden mellan miljöhänsyn och internationell handel. Likaså övervägs att motsvarande formuleringar skall ingå i ingressen till det avtal på vilket den eventuella handelsorganisationen skall grundas.
Sverige har i mars 1993 medverkat i två olika framställningar med anledning av Uruguayrundan. Den ena, som har undertecknats av 37 länder, har översänts till Förenta staternas president, ordföranden i EG:s ministerråd, EG-kommissionens ordförande och Japans premiärminister. Den andra, som har utformats på nordisk bas, riktar sig enbart till administrationen i Förenta staterna. I båda fallen understryks vikten av att de stora handelsnationerna tar sitt ansvar för att förhandlingarna snarast skall kunna föras till ett lyckosamt avslutande. I det senare fallet framhålls betydelsen härav för behandlingen av nya viktiga områden inom GATT, inte minst när det gäller frågan om handel och miljö.
Mot bakgrund av vad som nu har sagts finner utskottet inte att någon sådan åtgärd från riksdagens sida som begärs i motion 1992/93:N295 (-) är påkallad; motionen avstyrks alltså.
Export m.m. av alkoholdrycker och tobaksvaror
En översyn av Sveriges marknadsföring och export av alkoholdrycker begärs i motion 1992/93:N227 (fp). Motionärerna anser att det förhållandet att Sverige av hälsoskäl för en restriktiv alkoholpolitik samtidigt som människor i andra länder skall förmås att konsumera så mycket svenska alkoholdrycker som möjligt minskar trovärdigheten när det gäller Sveriges engagemang för folkhälsofrågor.
Också i motion 1992/93:N275 (c) kritiseras svenska staten för sin dubbelroll, nämligen dels som ägare till V&S Vin & Sprit AB med omfattande export av alkoholdrycker, dels som en av de parter som inom ramen för Världshälsoorganisationen (WHO) har åtagit sig att verka för en 25-procentig minskning av alkoholkonsumtionen i medlemsländerna under perioden 1980--2000. Motionären anser att riksdagen bör göra ett uttalande om reklamen utomlands för svenska alkoholdrycker.
Riksdagen har åtskilliga gånger behandlat motioner med samma eller liknande krav. Vid det senaste tillfället, våren 1992, hänvisade utskottet (bet. 1991/92:NU21 s. 6) till sin tidigare redovisade ståndpunkt av innebörd bl.a. att ett producentföretag, även om det är statsägt, skall ha frihet att på eget ansvar utnyttja förekommande exportmöjligheter. Det erinrades om att undantag från principen om att exporten skall vara fri har införts i mycket begränsad utsträckning. Det gäller huvudsakligen krigsmateriel och farliga kemikalier samt konsumentvaror som medför särskilda risker för allvarliga personskador.
Utskottet ser ingen anledning till ändrat ställningstagande. Motionerna 1992/93:N227 (fp) och 1992/93:N275 (c) avstyrks alltså, den förra i här aktuellt avseende.
Medan svenska delegater i t.ex. WHO talar om vikten av att tobaksbruket i världen minskas, strider det delstatliga Svenska Tobaks AB för att få ut så mycket snus och cigaretter som möjligt på den internationella marknaden, anförs det i motion 1992/93:N227 (fp). Motionärerna begär en översyn av Sveriges marknadsföring och export av tobaksvaror.
Riksdagen avslog ett likalydande yrkande (fp) våren 1992. Utskottet lämnade härvid (bet. 1991/92:21 s. 7) en redogörelse av då aktuella förhållanden, till vilken nu hänvisas. Enligt vad utskottet har erfarit har några väsentliga ändringar inte inträffat härefter. Utskottet redovisade samtidigt sin ståndpunkt att ensidiga handelspolitiska åtgärder är en olämplig metod för att minska skadligt tobaksbruk.
Mot bakgrund av det sagda avstyrker utskottet motion 1992/93:N227 (fp) även såvitt här är i fråga.
Utrikeshandel avseende vissa länderområden
Handeln med de baltiska staterna
En utvidgad och befäst frihandel mellan Sverige och de baltiska staterna är angelägen, anförs det i motion 1992/93:U283 (fp). De frihandelsavtal som Sverige nyligen har slutit med vart och ett av de baltiska staterna räcker inte; vi måste också pröva möjligheten att upphäva återstående restriktioner, i synnerhet på jordbruksområdet, heter det vidare. Motionärerna anser att Sverige i förhandlingarna om medlemskap i EG bör klargöra att vi inte kan medverka till att de baltiska staterna genom ett svenskt EG-inträde förlorar de handelsmöjligheter som har uppnåtts genom frihandelsavtalen.
Våren 1992 slöt Sverige frihandelsavtal med resp. Lettland (prop. 1991/92:142, bet. UU20), Litauen (prop. 1991/92:144, bet. UU21) och Estland (prop. 1991/92:147, bet. UU28). Frihandelsavtalen syftar till ett avskaffande av alla tullar och kvantitativa restriktioner för industrivaror. I anslutning härtill slöt Sverige avtal med envar av de baltiska staterna om handeln med jordbruksvaror, varigenom vissa tullar och kvantitativa restriktioner skall avskaffas för jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter och fisk. Jordbruksavtalen trädde i kraft den 1 juli -- i Litauens fall den 1 augusti -- 1992. Det ankommer på Jordbruksverket att följa upp dessa avtal, bl.a. med avseende på handelsutvecklingen.
I alla jordbruksavtalen återfinns en s.k. utvecklingsklausul. Enligt denna har parterna förklarat sig beredda att främja en harmonisk utveckling av handeln med jordbruksvaror. Vidare är parterna överens om att se över innehållet i avtalen med jämna mellanrum.
I sitt anförande vid inledningen av Sveriges förhandlingar om EG-medlemskap den 1 februari 1993 betonade statsrådet Ulf Dinkelspiel att vi är beredda att anpassa oss till de tullnivåer som gäller i EG:s tullunion och harmonisera vår handelspolitik med gemenskapens i syfte att fullt ut kunna delta i den inre marknaden fr.o.m. inträdet. Vi måste emellertid, fortsatte statsrådet, försöka överbrygga de handelspolitiska skillnader som finns. Statsrådet anförde att han först och främst tänker på Sveriges frihandel med de baltiska staterna, vilken Sverige önskar bevara i syfte att understödja deras reformsträvanden. Det borde vara möjligt att finna pragmatiska lösningar i avvaktan på att gemenskapen ingår liknande samarbetsavtal med de baltiska staterna, framhöll han.
Med hänvisning till vad som har anförts avstyrker utskottet motion 1992/93:U283 (fp) i här berörd del.
Handeln med u-länderna
Frihandelns stora betydelse för utvecklingsländernas välfärd tas upp i motion 1992/93:U282 (kds). Motionärerna hänvisar till en rapport från Förenta nationernas utvecklingsprogram (UNDP), enligt vilken u-länderna -- till följd av reglerade produktionsfaktor- och varumarknader -- årligen går miste om välfärdsvinster och inkomster som är mer än tio gånger större än vad dessa länder får i bistånd. Sverige måste därför dels självt öka inslagen av frihandel gentemot dessa länder, dels hävda deras behov av frihandel i internationella sammanhang, anförs det.
Frågor om u-ländernas roll i världshandeln har behandlats tidigare av riksdagen. Hösten 1991 avslogs en motion (c) i detta ämne. Utskottet hänvisade till den redovisning som hade lämnats (bet. 1991/92:NU1 s. 15) för Uruguayrundans förhandlingsområden liksom till arbetet i Förenta nationernas konferens för handel och utveckling (UNCTAD).
Sverige tillämpar ett system med generella tullpreferenser (GSP) avseende u-länderna, som innebär att dessa länder får en förmånsställning i handeln. De minst utvecklade länderna har sålunda full tullfrihet (dvs. utan tak, kvoter eller andra begränsningar) för alla produkter vid export till Sverige; för övriga u-länder gäller vissa inskränkningar i GSP-systemet.
Som har nämnts i det föregående har Sverige i mars 1993 medverkat i två framställningar med anledning av den pågående Uruguayrundan. I den som undertecknades av 37 länder betonas att ett framgångsrikt slut på rundan skulle innebära att sådan hänsyn tas till u-länderna, i synnerhet de minst utvecklade, såsom det förutskickades i deklarationen när rundan inleddes år 1986.
Utskottet anser att den internationella handelns roll som motor för global tillväxt är av största betydelse. Vårt land har också sedan länge uttalat sitt stöd för att u-länderna skall ges möjlighet till ökad handel. Uruguayrundan syftar i hög grad till att detta mål skall nås. Utskottet konstaterar vidare att Sverige med kraft verkar för att GATT-förhandlingarna snarast skall föras till ett framgångsrikt slut. Samtidigt erinras om det arbete som pågår inom UNCTAD. Ett betydelsefullt mål för denna organisation är att utveckla ett forum för bl.a. utbyte av nationella erfarenheter i ett antal utvecklingsfrågor till gagn främst för u-länderna. Sverige tillhörde initiativtagarna till reformarbetet. Utskottet utgår från att Sverige även i fortsättningen kommer att aktivt verka för att detta arbete fullföljs.
Mot bakgrund av det sagda avstyrker utskottet motion 1992/93:U282 (kds) i nu aktuellt avseende.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt B6 till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8713000 kr,
2. beträffande internationell råvarulagring att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt B7 till Internationell råvarulagring för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2000000 kr,
3. beträffande Kommerskollegium att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt E1 moment 2 och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt E1 moment 1 a) till Kommerskollegium för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 48471000 kr, b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande av ett kontaktorgan benämnt Handelsprocedurrådet vid Kommerskollegium,
4. beträffande myndighetsorganisationen m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:N217,
5. beträffande exportfrämjande verksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt E2 till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 187563000 kr,
6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt E 3 moment 6 och med avslag på motionerna 1992/93:N315 yrkandena 2, 3 och 7, 1992/93:N316 yrkande 5 och 1992/93:N317 yrkande 3 godkänner i propositionen angivna riktlinjer för matchning i enstaka fall, res. 1 (s) res. 2 (nyd) men. (v) - delvis
7. beträffande Exportkreditnämndens organisation att riksdagen avslår motion 1992/93:N315 yrkande 6, res. 3 (nyd)
8. beträffande ramar för exportkreditgarantier att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt E3 moment 1 och med avslag på motionerna 1992/93:N218 och 1992/93:N315 yrkande 1 medger att det högsta betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till 25000000000 kr för n-garantier och till 45000000000 kr för LT-garantier, res. 4 (nyd)
9. beträffande rörlig kredit hos Riksgäldskontoret att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt E3 moment 3 godkänner att den rörliga kredit som ställs till Exportkreditnämndens förfogande hos Riksgäldskontoret får uppgå till 3700000000 kr för de gamla garantisystemen och till 200000000 kr för de nya systemen,
10. beträffande Exportkreditnämnden i övrigt att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt E 3 momenten 2, 4, 5 och 7
a) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2000000000 kr, b) bemyndigar regeringen att medge att Exportkreditnämnden från budgetåret 1993/94 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst 1200000000 kr, varav 200000000 kr för de nya systemen, c) godkänner att Exportkreditnämnden får bevilja utländska näringsidkare exportkreditgarantier i samband med export från Sverige enligt de riktlinjer som anges i propositionen, d) till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar för budgetåret 1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr,
11. beträffande miljöhänsyn i internationell handel att riksdagen avslår motion 1992/93:N295, men. (v) - delvis
12. beträffande export m.m. av alkoholdrycker att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N227 yrkande 1 och 1992/93:N275, res. 5 (fp, c, kds)
13. beträffande export m.m. av tobaksvaror att riksdagen avslår motion 1992/93:N227 yrkande 2, res. 6 (fp, c, kds)
14. beträffande handeln med de baltiska staterna att riksdagen avslår motion 1992/93:U283 yrkande 3,
15. beträffande handeln med u-länderna att riksdagen avslår motion 1992/93:U282 yrkande 5. men. (v) - delvis
Stockholm den 23 mars 1993
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Bo Bernhardsson (s) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Riktlinjer för exportkreditgarantigivning (mom.6)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Såvitt gäller riktlinjerna för Exportkreditnämndens garantigivning och nämndens tillämpning av dem kan det noteras att näringslivets diskussioner i många fall innebär kritik mot en bristande konkurrensneutralitet jämfört med instituten i andra länder. Utskottet kan för sin del konstatera att det synes förenat med vissa svårigheter att på basis av föreliggande underlag få en entydig uppfattning om riktigheten i denna kritik. Det arbete som pågår inom OECD är mot denna bakgrund av stort värde när det gäller att få jämförbarhet mellan garantivillkoren i medlemsländerna.
Vad som anförs i propositionen om matchning i enstaka fall ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida.
De ändrade riktlinjerna har nu varit i kraft under snart tre år. Regeringen bör därför, menar utskottet, ta initiativ till en utvärdering av det nya systemet och för riksdagen presentera resultatet härav. Genom ett uttalande av denna innebörd blir motion 1992/93:N317 (s) tillgodosedd; den tillstyrks alltså i berörd del. Motionerna 1992/93:N315 (nyd) och 1992/93:N316 (v) bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt E3 moment 6, med bifall till motion 1992/93:N317 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1992/93:N315 yrkandena 2, 3 och 7 och 1992/93:N316 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Riktlinjer för exportkreditgarantigivning (mom.6)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör den rådande lågkonjunkturen motivera att riktlinjerna för exportkreditgarantigivningen, som fastställdes år 1990, nu mjukas upp. Sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl bör kunna påverka garantigivningen. Vidare är det, menar utskottet, angeläget att svenska företag kan hävda sig i den internationella konkurrensen. Enligt vad utskottet har erfarit finns åtskilliga exempel på att EKN har betingat sig av premier som har varit både två och tre gånger högre än vad konkurrentländernas institut har erbjudit.
Mot bakgrund av vad som nu har sagts bör EKN ges ändrade riktlinjer som innebär en sänkning av kraven på säkerhet och självrisk samt att premierna sätts så att de motsvarar de villkor som konkurrentländernas garantiinstitut tillhandahåller. Genom ett uttalande av riksdagen med nu angiven innebörd blir motion 1992/93:N315 (nyd) tillgodosedd liksom motionerna 1992/93:N317 (s) och 1992/93:N316 (v), alla i nu aktuellt avseende.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt E 3moment 6 och med bifall till motionerna 1992/93:N315 yrkandena 2, 3 och 7, 1992/93:N316 yrkande 5 och 1992/93:N317 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Exportkreditnämndens organisation (mom.7)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.8 med "Enligt utskottets" och slutar på s.9 med "berört avseende" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till kraven i motion 1992/93:N315 (nyd) på att EKN:s styrelse skall förstärkas med internationella företagsledare. Alltför många av nämndens styrelseledamöter är statstjänstemän. En organisationsöversyn är enligt utskottets uppfattning nödvändig. En sådan bör gå ut på att verksamheten skall bli mer säljinriktad och företagsvänlig. Vid jävsituationer måste självfallet berörda styrelseledamöter avstå från att delta i styrelsearbete. Risken för jäv innebär sålunda inte något hinder för att förslaget i motionen skall kunna genomföras. Genom ett uttalande av riksdagen med nu angiven inriktning blir motion 1992/93:N315 (nyd) tillgodosedd i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande Exportkreditnämndens organisation att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N315 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Ramar för exportkreditgarantier (mom.8)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att garantiramarna bör höjas redan nu och därtill med ett avsevärt belopp. Enligt utskottets mening är det rimligt att ramarna för de båda systemen höjs med 15 miljarder kronor vardera eller totalt 30 miljarder kronor i enlighet med vad som begärs i motion 1992/93:N315 (nyd). Genom ett beslut härom skulle även motion 1992/93:N218 (m, fp, c, kds) bli delvis tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande ramar för exportkreditgarantier att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt E3 moment 1, med bifall till motion 1992/93:N315 yrkande 1 och med anledning av motion 1992/93:N218 medger att det högsta betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till 40000000000 kr för n-garantier och till 60000000000 kr för LT-garantier.
5. Export m.m. av alkoholdrycker (mom.12)
Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "aktuellt avseende" bort ha följande lydelse:
Huvudmotivet för det svenska monopolsystemet för alkoholdrycker är att vinstintresset inte skall ges spelrum och att marknadsföring som bidrar till att öka konsumtionen i Sverige skall förhindras. Det är, menar utskottet, mot denna bakgrund allvarligt att ett statligt helägt företag -- V& S Vin & Sprit AB -- bedriver intensiv marknadsföring av spritdrycker utomlands, samtidigt som svenska staten i internationella organ har förbundit sig att verka för en minskning av alkoholkonsumtionen och för att etiska normer för marknadsföringen skall utvecklas.
Det borde därför, menar utskottet, ligga i Sveriges intresse att förutsättningarna för Vin & Sprit AB:s marknadsföring utomlands av alkoholdrycker och bolagets exportverksamhet utreds. En utgångspunkt för en sådan översyn bör givetvis vara att samstämmighet skall uppnås mellan den svenska försäljningen till den utländska marknaden och den svenska statens internationella arbete och policy i alkoholfrågor. De sociala mål som riksdagen har lagt fast för den svenska alkoholpolitiken bör sålunda tillämpas även vid export. Ett viktigt inslag i detta arbete bör vara att målet för företagets exportverksamhet preciseras. Det bör också innefatta framläggande av förslag till etiska riktlinjer för försäljning av alkoholdrycker utomlands. Regeringen bör skyndsamt ombesörja att en översyn av detta slag kommer till stånd. Genom ett uttalande av riksdagen med denna innebörd blir motionerna 1992/93:N227 (fp) och 1992/93:N275 (c) tillgodosedda, den förra i nu berörd del.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande export m.m. av alkoholdrycker att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N227 yrkande 1 och 1992/93:N275 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Export m.m. av tobaksvaror (mom.13)
Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Sverige har i olika internationella sammanhang visat vägen i fråga om åtgärder för att skydda människors liv och hälsa. Att fullfölja denna linje när det gäller svenska företags tobaksreklam riktad till andra länder ter sig, enligt utskottets mening, helt följdriktigt. Därigenom skulle vårt lands inställning till tobaksbruket kunna vinna trovärdighet i WHO och andra internationella organ.
Utskottet instämmer sålunda i de synpunkter som i den nu aktuella frågan förs fram i motion 1992/93:N227 (fp). Som begärs i motionen bör regeringen utarbeta etiska riktlinjer för marknadsföringen utomlands och för exporten av tobaksvaror. Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen härtill. Därigenom skulle det nu berörda yrkandet i nyssnämnda motion bli tillgodosett. Detta tillstyrks alltså av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande export m.m. av tobaksvaror att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N227 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I följande avseenden har jag en uppfattning som skiljer sig från utskottets.
Riktlinjer för exportkreditgarantigivning
På en rad områden har Sverige möjlighet att bli ett ledande land när det gäller miljöanpassad produktion. Samtidigt är behoven gigantiska när det gäller investeringar i ny, miljövänlig teknik och anläggningar i östra Europa. Svenska företag kan göra stora insatser i uppbyggnaden av ett nytt Östeuropa. En förutsättning är dock att finansieringsfrågorna kan lösas. Regeringen bör därför anmodas att göra en översyn av reglerna för exportfinansiering så att svenska företags satsningar på bl.a. riskfyllda miljö- och infrastrukturprojekt i östra Europa underlättas. Genom ett uttalande från riksdagens sida av denna innebörd blir motion 1992/93:N316 (v) tillgodosedd i aktuell del. Vad som anförs i propositionen om matchning i enstaka fall ger inte anledning till någon erinran från min sida.
Miljöhänsyn i internationell handel
Det kan visserligen konstateras att parallella arbeten på det internationella planet pågår när det gäller frågan om frihandelns förenlighet med miljöhänsyn. Samtidigt brådskar det alltmer med en lösning av de globala miljöproblemen. Genom handel kan man flytta -- exportera och importera -- miljöproblem på ett sätt som innebär att man inte blir varse dem. Att åstadkomma regler som motverkar sådan handel är en av de viktigaste åtgärderna i miljöarbetet. Därför bör alla tänkbara insatser göras för att arbetet på detta område skall bringas till ett snart förverkligande. Ett viktigt inslag är att den tilltänkta multilaterala handelsorganisationen (MTO) får en inriktning som innebär att miljöhänsynen ges en framträdande roll. Sverige -- som tidigare har tagit initiativ på området miljö och handel -- har ett stort ansvar att så sker. Riksdagen bör med bifall till motion 1992/93:N295 (-) göra ett uttalande av denna innebörd.
Handeln med u-länderna
Genom den i motion 1992/93:U282 (kds) omnämnda rapporten från Förenta nationernas utvecklingsprogram (UNDP) har det visats den stora betydelse som internationell handel har för u-ländernas tillväxt. Det är angeläget att Uruguayrundan slutförs på ett sätt som i hög grad tillgodoser u-ländernas intressen av ökat handelsutbyte. Sverige bör även i fortsättningen driva denna linje i internationella sammanhang. Därutöver måste vårt land för egen del öka inslaget av frihandel med u-länderna. Genom att riksdagen gör ett uttalande av nu angiven innebörd riktat till regeringen blir nyssnämnda motion tillgodosedd i berört avseende.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under momenten 6, 11 och 15 bort ha följande lydelse:
6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 4 punkt E 3 moment 6, med bifall till motion 1992/93:N316 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1992/93:N315 yrkandena 2, 3 och 7 och 1992/93:N317 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
11. beträffande miljöhänsyn i internationell handel att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N295 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
15. beträffande handeln med u-länderna att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U282 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del.