Vissa ändringar i skollagen
Betänkande 1993/94:UbU20
Utbildningsutskottets betänkande
1993/94:UBU20
Vissa ändringar i skollagen
Innehåll
1993/94 UbU20
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrat bidragssystem för fristående särskolor. Det innebär att hemkommunerna blir skyldiga att utge ersättning för sina elever i fristående särskolor. Fristående särskolor får även rätt att ta ut skäliga elevavgifter. Socialdemokraterna står fast vid sin tidigare uppfattning att fristående skolor inte skall ha rätt att ta avgifter. Vänsterpartiet instämmer häri.
Beträffande gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade vid Rh-anpassad gymnasieskola avstyrker ett enigt utskott regeringens förslag att ändra behörighetsreglerna för dessa elever.
Ett enigt utskott anser att regeringen bör överväga utbildningsutbudet inom den Rh-anpassade gymnasieskolan så att det, utöver de nationella programmen, även kan omfatta individuella program. Därmed tillstyrker utskottet ett par motioner i den frågan.
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag om vissa ändringar i skollagen.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:242 Vissa ändringar i skollagen föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100).
Lagförslagen återfinns i bilaga 1 resp. 2 till detta betänkande.
Motionerna
1993/94:Ub88 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att rörelsehindrad elev, som är utvecklingsstörd, kan antas till Rh-anpassad gymnasieutbildning och att 5 kap. 28 § skollagen förtydligas i enlighet därmed.
1993/94:Ub89 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett lagförslag som innebär att elevavgifter inte tillåts vid fristående skolor som får bidrag från samhället på samma villkor som kommunala skolor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samma rätt för Rh-elever att genomgå ett individuellt gymnasieprogram som gäller för övriga gymnasieelever, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i 5 kap. 28 § skollagen (1985:1100) om Rh-anpassad utbildning.
Utskottet
Fristående särskolor
Enligt riksdagens beslut är elevernas hemkommuner skyldiga att ge bidrag till dels fristående skolor som godkänts för fullgörande av vanlig skolplikt (prop. 1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346), dels fristående gymnasieskolor (prop. 1992/93:230, bet. UbU17, rskr. 406).
Riksdagen beslutade våren 1992 att ansvaret för särskolan skall föras över från landstingen till kommunerna (prop. 1991/92:94, bet. UbU28, rskr. 285). Landstingen kan emellertid t.o.m. utgången av år 1995 fortfarande vara huvudmän och överförandet sker successivt fram till dess.
I propositionen läggs nu fram förslag till ändringar av 9 kap. skollagen (1985:1100) som innebär att ett nytt bidragssystem införs för de fristående särskolorna.
Regeringen föreslår sålunda att elevernas hemkommuner skall vara skyldiga att utge ersättning även för elever i fristående särskolor, som är godkända för särskild skolplikt och som motsvarar särskolan. När det gäller gymnasiesärskolan föreslås att regeringen skall kunna förklara en fristående gymnasiesärskola berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner.
Regeringen utgår från att den fristående särskolan och elevernas hemkommuner kan komma överens om ersättningens storlek. I de fall parterna inte kan enas bör regeringen fastställa beloppen. Detta gäller både fristående gymnasiesärskolor och fristående särskolor för fullgörande av skolplikten.
De nya bidragsreglerna föreslås införas fr.o.m. den 1 januari 1996 och särskilda övergångsbestämmelser bör gälla för det första halvåret 1996.
Regeringens förslag beträffande bidragssystem för fristående särskolor föranleder ändringar i 9 kap. 9 och 14 §§ skollagen (1985:1100) samt att det införs två nya paragrafer i 9 kap. nämligen 6 a och 8 a §§. Därtill föranleder förslagen en följdändring i 9 kap. 13 § i lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i dessa delar.
Regeringen föreslår vidare att det införs en rätt för fristående särskolor att, för de elever som bidragen avser, ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de kostnader som skolan har. Detta gäller under förutsättning att dessa kostnader för verksamheten kan anses rimliga i sig. Avsikten är enligt propositionen inte att elevavgifter skall generellt vara större eller mer allmänt tillämpade i fristående särskolor än vad som gäller i övriga fristående skolor.
I motion 1993/94:Ub89 (s) yrkande 1 avvisas regeringens förslag om att fristående särskolor skall ha rätt att ta ut elevavgifter. Motionärerna menar att det inte finns skäl att medge fristående skolor att ta ut elevavgifter för undervisning eller andra ändamål. Sådana avgifter verkar segregerande och motverkar elevernas och föräldrarnas möjligheter att utnyttja rätten att välja skola. I stället begär motionärerna ett lagförslag som innebär att elevavgifter inte tillåts vid privata skolor som får bidrag från samhället på samma villkor som kommunala skolor.
Riksdagen har tidigare i vår (bet. 1993/94:UbU6) avslagit motionsledes väckta förslag om förbud för fristående skolor att ta ut elevavgifter. Utskottet hänvisade då till Skolverkets möjligheter att förklara att en skola inte skall ha rätt till kommunalt bidrag om verket finner att elevavgifterna vid en fristående skola inte kan anses skäliga. Skolverket skall också förklara rätten till fortsatt bidrag förverkat, om en skola efter godkännandet tar ut elevavgifter som inte kan anses skäliga.
Utskottet anser att de fristående särskolorna bör ha samma möjligheter som övriga fristående skolor att ta ut begränsade elevavgifter. Likaledes skall Skolverket kunna återkalla beslutet om bidrag till en fristående särskola med särskild skolplikt om skolan inte längre uppfyller kraven för bidrag. Vad gäller de fristående gymnasiesärskolorna förbehåller sig regeringen enligt förslaget rätten att återkalla beviljat bidrag om avgifterna inte kan anses skäliga. Innan ett beslut om återkallande fattas skall skolan ges möjlighet att ändra avgiftens storlek.
Utskottet erinrar om att utgångspunkten för bestämmelserna i skollagen om elevavgifter i fristående skolor över huvud taget är att de inte skall ta ut avgifter för tjänster som motsvarar dem som erbjuds i det offentliga skolväsendet. Utskottet har erfarit att en stor majoritet av de fristående skolorna i dag inte tar ut någon elevavgift. Utskottet betonar att om elevavgifter tas ut i fristående särskolor måste de vara skäliga med hänsyn till skolans kostnader, under förutsättning att dessa kostnader för verksamheten är rimliga i sig.
Regeringens förslag beträffande elevavgifter i fristående särskolor föranleder ändringar i 9 kap. 7 § skollagen vad gäller elever som har särskild skolplikt och i 9 kap. 10 § vad gäller gymnasiesärskolor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i nu berörda delar och föreslår med hänvisning till vad utskottet anfört att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub89 yrkande 1 antar förslaget till ändring i skollagen såvitt gäller 9 kap. 7 och 10 §§.
Gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att efter fullgjord skolplikt få utbildning på ett nationellt program i en s.k. Rh-anpassad gymnasieskola enligt 5 kap. 28 § skollagen. Regeringen föreslår att bestämmelsen förtydligas så att den som skall gå Rh-anpassad utbildning måste vara behörig till utbildning på nationella program i gymnasieskolan, dvs. eleven måste ha gått igenom grundskolan eller motsvarande. En utvecklingsstörd elev som fullgjort sin särskilda skolplikt i särskola är därmed inte behörig till ett nationellt program i en Rh-anpassad gymnasieskola.
I två motioner avvisas regeringens förslag till ändrade behörighetsvillkor för att antas till en Rh-anpassad gymnasieskola. Samtidigt riktar motionärerna kritik mot att rörelsehindrade elever inte har samma rätt som andra elever att genomgå ett individuellt program i gymnasieskolan. Enligt motion 1993/94:Ub88 (c) är undervisningen i de Rh-anpassade riksgymnasierna upplagd efter varje elevs behov, förmåga och förutsättningar och är därmed mycket individuell. Utvecklingsstörda elever som fullgjort sin skolplikt i särskola bör inte utestängas från utbildning i ett Rh-gymnasium. Därför begär motionärerna att behörighetsvillkoren i 5 kap. 28 § ändras så att det klart framgår att rörelsehindrade elever som även är utvecklingsstörda kan antas till Rh-anpassad gymnasieutbildning och därmed även till ett individuellt program. I motion 1993/94:Ub89 (s) påpekas att regeringens förslag innebär att en Rh-elev -- utvecklingsstörd eller inte -- är berättigad till ett individuellt program i vanlig gymnasieskola men inte i en Rh-anpassad. Enligt motionärernas mening bör gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade behandlas i analogi med vad som gäller för gymnasieskolan i övrigt, och elever från särskolan bör kunna tas in på individuella program. Rh-nämndens intagningsmöjligheter bör därför utöver de nationella programmen även innefatta individuella program (yrkande 2). Vidare avvisas regeringens förslag om ändring i 5 kap. 28 § skollagen beträffande Rh-elevernas behörighetskrav för de nationella programmen i gymnasieskolan, eftersom detta, enligt motionärerna, är en onödig reglering. Huvudregeln skall naturligtvis vara att eleven skall ha godkända kunskaper för att påbörja ett nationellt program. Genom förslaget fråntas dock Rh-nämnden möjligheten att göra en individuell bedömning av den enskildes förmåga att klara studierna trots att eleven saknar godkänt betyg i något ämne (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna anföra följande.
Riksdagen beslutade under våren 1990 om särskilda bestämmelser i skollagen om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (prop. 1989/90:92, bet. SoU20, rskr. 271). Speciellt anpassad gymnasieutbildning, kombinerad med särskilda omvårdnadsinsatser i form av boende i elevhem samt habilitering, skall kunna anordnas av gymnasieskolan i de kommuner som regeringen bestämmer. Sådana gymnasieskolor som är anpassade för svårt rörelsehindrade elever finns i dag i Stockholm, Göteborg, Umeå och Kristianstad. Skolorna tar emot sökande från hela landet. Antalet elevplatser är drygt 100 och huvudmannaskapet för utbildningarna är kommunalt. Utbildningen vid dessa gymnasier omfattar enbart de nationella programmen. Frågor om intagning till Rh-anpassad utbildning och andra frågor om rätt till sådan utbildning prövas av en särskild Rh-nämnd gemensam för sådana gymnasieskolor.
Utskottet tar först upp frågan om behörighet till Rh-anpassad utbildning.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att gymnasieskolan nyligen blivit föremål för förändringar varvid ett system med nationella och individuella program införts (jfr riksdagens beslut bet. 1990/91:UbU16, rskr. 356 och bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Behörighetskraven för att antas till ett nationellt program har samtidigt förändrats.
Gällande bestämmelser om behörighet till nationella program finns i 5 kap. 1, 5 och 8 §§ skollagen. Som behörighetsvillkor gäller bl.a. att sökanden har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande med godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Den som har fullgjort sin skolplikt i särskolan är således inte behörig enligt nämnda bestämmelser. För Rh-anpassad utbildning gäller dock särskilda bestämmelser i 5 kap. 27--32 §§ skollagen. Av dessa bestämmelser framgår att den som är svårt rörelsehindrad och har fullgjort sin skolplikt intill viss ålder är behörig till Rh-anpassad gymnasieutbildning.
För elever som fullgjort sin skolgång i särskola finns gymnasiesärskolan som är avsedd att ge denna elevkategori en utbildning utifrån dess förutsättningar och behov.
I proposition om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever (prop. 1989/90:92) förutsatte regeringen att rätten till den specialanpassade utbildningen i gymnasieskolan skulle inträda först när skolplikten fullgjorts antingen genom vanlig skolplikt i grundskola eller genom särskild skolplikt i särskola eller specialskola. Utskottet är inte berett att förorda en ändring vad gäller dessa särskilda behörighetsbestämmelser för att antas till Rh-anpassad gymnasieutbildning. Utskottet vill dock understryka att såväl omsorgsfull studievägledning som individuell behörighetsprövning är särskilt betydelsefull för denna elevgrupp.
När det gäller frågan om möjlighet för rörelsehindrade elever att följa ett individuellt program i gymnasieskolan vill utskottet anföra följande.
Nämnden för Rh-anpassad utbildning har med anledning av ett beslut av Skolväsendets överklagandenämnd begärt att den även skall ges rätt att ta in elever ur särskolans personkrets på individuella program. Utbildningen på Rh-gymnasier omfattar i dag endast nationella program. Enligt nämndens mening bör elever som har fullgjort sin skolplikt i särskolan och är svårt rörelsehindrade även kunna tas in på ett individuellt program i en Rh-anpassad gymnasieskola.
Utskottet konstaterar att enligt 5 kap. 13 § skollagen är kommunerna skyldiga att erbjuda alla elever gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program i den mån de inte kommit in på något nationellt program. Denna skyldighet föreligger oavsett eleverna är rörelsehindrade eller inte. I fråga om elever från särskola som tas emot i vanlig gymnasieskola gäller skyldigheten dock endast individuella program.
Som redan framgått kan Rh-nämnden i dag bara pröva intagning till nationella program. Utbudet vid de få Rh-anpassade gymnasieskolor som finns i dag omfattar nämligen inte individuella program. Därav följer att för de rörelsehindrade ungdomar som inte är utvecklingsstörda men som saknar behörighet att tas in på ett nationellt program i en Rh-anpassad skola återstår de specialutformade eller individuella program som hemkommunen är skyldiga att erbjuda dem. Denna utbildning är emellertid inte anpassad för rörelsehindrade och kan således, enligt utskottets mening, inte alltid anses vara ett fullgott alternativ för dessa elever.
Ett viktigt mål för skolpolitiken är att skolan skall erbjuda en likvärdig utbildning. Elever med funktionshinder bör ha samma möjligheter som andra elever till en god utbildning i en miljö som är anpassad efter deras förutsättningar. I den läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) som regeringen nyligen fastställt framhålls att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med olika funktionshinder (s. 24). Denna rätt för ungdomar att erhålla en gymnasieutbildning måste motsvaras av en skyldighet för kommunerna att erbjuda utbildningen. Utskottet delar därför den uppfattning som framförs i motionerna 1993/94:Ub88 och 1993/94:Ub89 yrkande 2 att svårt rörelsehindrade bör ges möjlighet att följa individuella program inom den Rh-anpassade gymnasieutbildningen. Regeringen bör därför överväga möjligheten att ändra det nuvarande utbildningsutbudet vid Rh-gymnasierna till att även omfatta individuella program.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub89 yrkandena 2 och 3 och med anledning av motion 1993/94:Ub88 avslår regeringens förslag till ändring i 5 kap. 28 § skollagen och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att utöka utbildningsutbudet inom den Rh-anpassade gymnasieskolan.
Vissa andra skollagsändringar
Betygsfrågor
Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte beslutat om ett nytt betygssystem för gymnasieskolan som skall börja tillämpas den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93).
Regeringen föreslår nu att för elever som före den 1 juli 1994 har påbörjat utbildning på ett nationellt program bör det gamla systemet tillämpas som innebär att betyg skall sättas i ämnen och inte på kurser. Orsaken till förslaget är att eleverna inte skall få ämnes- och kursbetyg blandat. En ny övergångsbestämmelse, punkt 7, bör därför införas i lagen (1993/94:1478) om ändring i skollagen, till bestämmelsen i 5 kap. 4 a § tredje stycket.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Riksdagen bör således anta lagförslaget såvitt avser ändring i ifrågavarande övergångsbestämmelser.
IB-utbildning
Enligt riksdagens beslut (prop. 1992/93:158, bet. UbU12, rskr. 329) om skolans internationalisering får en kommun vid sidan av gymnasieskolan och den fristående skolan anordna International Baccalaureate (IB). Utbildningen leder fram till en examen som är godkänd för inträde till universitet i alla länder som valt att jämställa IB-examen med nationella examina.
Regeringen föreslår att det i 10 kap. skollagen införs en ny 1 a § med innebörd att regeringen bemyndigas medge att IB-utbildning anordnas vid en riksinternatskola. Utbildningar vid sådana internatskolor skall motsvara utbildningarna i grundskolan och gymnasieskolan eller i en av dessa former.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag även i denna del samt lagförslaget i övrigt.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bidrag till fristående särskolor från elevernas hemkommuner att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 6 a, 8 a, 9 och 14 §§, dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen såvitt avser 9 kap. 13 §,
2. beträffande elevavgifter vid fristående särskolor att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub89 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 7 och 10 §§,
res. (s)
3. beträffande utbildning vid Rh-anpassad gymnasieskola att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub89 yrkandena 2 och 3 samt med anledning av motion 1993/94:Ub88 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 28 §, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande övergången till ett nytt betygssystem i gymnasieskolan att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser införandet av en ny punkt 7 i övergångsbestämmelserna,
5. beträffande IB-utbildning vid riksinternatskola att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 10 kap. 1 a §,
6. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under momenten 1, 2, 3 och 5.
Stockholm den 19 maj 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m) och Kristina Persson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Elevavgifter vid fristående särskolor (mom. 2)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "7 och 10 §§" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att sådana skolor på grundskolenivå som har offentliga bidrag till sin verksamhet inte skall ha rätt att ta ut elevavgifter för undervisning m.m. Elevavgifter, även låga sådana, riskerar att verka segregerande och kan bidra till att valfriheten inskränks. Varje nivå på elevavgifter innebär i praktiken att vissa elever utestängs.
Med hänvisning till vad som här anförts anser utskottet att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att elevavgifter inte tillåts vid fristående skolor som får bidrag från samhället på samma villkor som kommunala skolor.
Riksdagen bör avslå 9 kap. 7 och 10 §§ regeringens förslag till ändring i skollagen (1985:1100) samt med bifall till motion 1993/94:Ub89 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande elevavgifter vid fristående särskolor att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub89 yrkande 1 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 7 och 10 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vad gäller elevavgifter vid fristående särskolor instämmer jag i Socialdemokraternas reservation.
Regeringens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Bilaga 1
Regeringens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100) Bilaga 2
1 Lagen omtryckt 1991:1111.