Vissa ändringar i ellagen, m.m.
Betänkande 1994/95:NU10
Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU10
Vissa ändringar i ellagen, m.m.
Innehåll
1994/95 NU10
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1994/95:84 om vissa ändringar i ellagen, m.m., dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen, dels en motion som har väckts med anledning av skrivelse 1994/95:108 om återkallelse av proposition 1994/95:18 om finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden, m.m.
Synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för Riksförbundet Energileverantörerna -- REL. En skrivelse har inkommit från Krister Skånberg (mp).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att elmarknadsreformen skall skjutas upp. Därigenom skapas utrymme för ytterligare analyser av de nya reglerna för elmarknaden inom ramen för Energikommissionens arbete. Enligt utskottets mening måste frågan om elmarknadens avreglering vägas in i ett större energi-, miljö- och näringspolitiskt perspektiv.
Regeringens förslag innebär att elmarknadsreformen inte skall träda i kraft den 1 januari 1995 enligt tidigare beslut, utan regeringen skall i stället få besluta om ikraftträdandet. Utskottet tillstyrker detta under förutsättning att regeringen inte sätter de aktuella lagarna i kraft, innan den för riksdagen har redovisat resultaten av Energikommissionens arbete beträffande konsekvensanalyser och det ställningstagande regeringen gör med anledning därav.
I en reservation (m, c, fp, kds) förordas att propositionen skall avslås. Någon senareläggning av elmarknadsreformens ikraftträdande bör -- enligt reservanterna -- inte komma i fråga, utan den bör som planerat träda i kraft vid årsskiftet 1994/95. Långsiktigt fasta planeringsförutsättningar är av avgörande betydelse för näringslivet och det får därför anses som djupt otillfredsställande att regeringen kort tid före elmarknadsreformens ikraftträdande föreslår att den skall skjutas upp på obestämd tid, anförs det i reservationen.
Propositionen
I proposition 1994/95:84 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, 2. lag om ändring i lagen (1994:618) om handel med el, m.m., 3. lag om ändring i lagen (1994:619) om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden, 4. lag om ändring i lagen (1994:620) om upphävande av lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.
Lagförslagen återges i bilaga 1.
Motionerna
De motioner som väckts med anledning av proposition 1994/95:84 är följande:
1994/95:N6 av Lars Tobisson m.fl. (m, c, fp, kds) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om att skjuta upp ikraftträdandet av elmarknadsreformen.
1994/95:N7 av Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas att riksdagen 1. beslutar att riksdagen skall besluta om ikraftträdandetidpunkt för lagarna 1994:617, 1994:618, 1994:619 och 1994:620, 2. hos regeringen begär att regeringen återkommer med förslag till ikraftträdandetidpunkt för lagarna 1994:617, 1994:618, 1994:619 och 1994:620.
Den motion som väckts med anledning av skrivelse 1994/95:108 är
1994/95:N2 av Lars Tobisson m.fl. (m, c, fp, kds) vari yrkas att riksdagen -- med hänvisning till motivtext och lagförslag i återkallad proposition 1994/95:18 -- 1. antar propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, 2. antar propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) [om ändring i lagen (1902:71 s. 1)], innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, 3. godkänner vad regeringen i propositionen förordar om nätavgiftens utformning.
Utskottet
Bakgrund
Riksdagen beslöt våren 1994 på förslag av dåvarande regering om ett nytt regelverk för elmarknaden fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:162, bet. NU22). Syftet med det nya regelverket angavs vara att skapa förutsättningar för ett än mer rationellt utnyttjande av produktionsresurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Huvudprincipen är att åstadkomma en klar boskillnad mellan å ena sidan produktion och försäljning av el och å andra sidan överföring av el (nätverksamhet). Produktionen och försäljningen skall ske i konkurrens, medan nätverksamheten -- som är ett naturligt monopol -- även i fortsättningen skall regleras och övervakas på särskilt sätt. I en reservation (s), med instämmande i en meningsyttring (v), förordades att förslaget skulle avslås och att regeringen skulle anmodas att tillse att den parlamentariskt sammansatta energikommissionen skulle ges i uppdrag att analysera konsekvenserna av en avreglering av elmarknaden.
Energikommissionen (N 1994:04) tillkallades sommaren 1994 efter initiativ av riksdagen (bet. 1993/94:NU17). Kommissionen skall enligt direktiven (dir. 1994:67) granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet och analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Vidare skall den mot bakgrund av elmarknadens avreglering följa utvecklingen på den svenska elmarknaden och föreslå de åtgärder som kan anses vara motiverade för att säkerställa en effektiv elförsörjning. Kommissionen skall också lägga fram förslag om program med tidsangivelser för omställningen av energisystemet.
Propositionen
I proposition 1994/95:84 föreslås att ikraftträdandet av elmarknadsreformen skjuts upp för att skapa möjligheter för analyser av konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden. Genom att senarelägga ikraftträdandet ges även rimlig tid för det erforderliga förändringsarbetet, anförs det.
Arbetet med elmarknadens reformering har länge kunnat bedrivas i bred parlamentarisk enighet, konstateras det i propositionen. Detta samförstånd har dock under senare tid inte kunnat bibehållas. Enligt regeringen beror detta främst på att inriktningen av reformarbetet under den tidigare regeringen i första hand kom att präglas av strävan att så snabbt som möjligt skapa förutsättningar för att privatisera Vattenfall AB, snarare än att effektivisera den svenska elmarknaden. I propositionen hänvisas till den tidigare nämnda reservationen från företrädare för Socialdemokraterna, vari anfördes bl.a. att bristen på konsekvensanalyser innebar att det saknades ett tillfredsställande underlag för riksdagens beslut. Vidare kritiserades den borgerliga regeringen för att den varken hade behandlat frågan om hur avregleringen av elmarknaden skulle påverka möjligheterna att avveckla kärnkraften eller frågan om hur tillkomsten av nya miljövänliga energianläggningar skulle främjas.
I propositionen aviserar regeringen att Energikommissionens uppdrag skall vidgas till att också avse frågan om elmarknadens avreglering i ett större energi-, miljö- och näringspolitiskt perspektiv. Kommissionen bör härvid göra en samlad bedömning av hur de nya reglerna för elmarknaden påverkar möjligheterna till en omställning av energisystemet, anförs det. Regeringen har härefter i november 1994 utfärdat tilläggsdirektiv till Energikommissionen i enlighet härmed. Enligt dessa (dir. 1994:120) skall kommissionen med förtur analysera möjligheterna att genomföra elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser kommissionens fortsatta arbete. Om kommissionen finner att detta är möjligt bör den snarast till regeringen överlämna sitt förslag i frågan med de eventuella ändringar i regelverket som bedöms vara nödvändiga. Kommissionen uppmanas dessutom att påskynda sitt arbete så att ett slutbetänkande kan lämnas senast den 1 september 1995.
Uppskjutandet av elmarknadsreformen föreslås ske genom att riksdagen föreskriver att de lagar som riksdagen under våren 1994 beslöt skulle träda i kraft den 1 januari 1995 i stället skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Som en följd av att elmarknadsreformen föreslås bli senarelagd har regeringen i skrivelse 1994/95:108 återkallat proposition 1994/95:18 om finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden, m.m., vilken avlämnades i september 1994 av den tidigare regeringen.
Riksdagen beslöt våren 1992 om riktlinjer för verksamheten med det s.k. storkraftnätet (prop. 1991/92:133, bet. NU30). Enligt beslutet skall Affärsverket svenska kraftnät ansvara för att det nationella elsystemet fungerar som ett sammanhängande system med tillfredsställande säkerhet. För att Svenska kraftnät skall kunna fullgöra sitt systemansvar måste ansvaret definieras i lag, anförs det i propositionen. Detta bör ske även om elmarknadsreformen skjuts upp. De föreskrifter avseende systemansvaret (15 § och 15 a §) som finns i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, den s.k. ellagen, föreslås sålunda träda i kraft den 1 januari 1995. Även ändringen av 31 §, som behandlar överklagande av vissa beslut, skall enligt förslaget sättas i kraft vid denna tidpunkt.
Det är en uppgift för Svenska kraftnät att utforma och tillämpa ett lämpligt regelsystem med bl.a. en konkurrensneutral tariffstruktur, konstateras det i propositionen. Regeringen har erfarit att Svenska kraftnät i samråd med elmarknadens aktörer har utarbetat en s.k. punkttariff för överföring av kraft på stamnätet. Denna tariff bör kunna tillämpas från årsskiftet 1994/95 oberoende av om elmarknadsreformen skjuts upp eller inte, sägs det i propositionen.
Såväl producenter och leverantörer som elkonsumenter har gjort betydande förberedelser inför avregleringen av elmarknaden, påpekar regeringen. Mot bakgrund av den långsiktighet som normalt präglar producent--kund-relationer inom elområdet bör det vara av intresse för elmarknadens aktörer att redan träffade leveransavtal kan genomföras som avsett, sägs det. Den nu gällande lagstiftningen innebär inget hinder för en koncessionshavare att frivilligt upplåta den ledningskapacitet som erfordras för att träffade leveransavtal skall kunna genomföras som avsett, påpekar regeringen.
Genom riksdagsbeslutet våren 1994 infördes en lagbestämmelse som innebär att en ansökan om koncession som avser en utlandsförbindelse alltid skall prövas av regeringen (2 § 1 mom. ellagen). Regeringen anser att föreskrifter av denna innebörd behövs även om elmarknadsreformens ikraftträdande skjuts upp. Koncessionsmyndighetens befogenheter anges i elförordningen (1982:548). Regeringen avser föreskriva att ärenden som rör ansökan om koncession för utlandsförbindelse inte får prövas av koncessionsmyndigheten utan skall prövas av regeringen.
Motionerna
Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Vidare har en motion framställts med anledning av den tidigare nämnda skrivelsen 1994/95:108.
I motion 1994/95:N6 (m, c, fp, kds) krävs att riksdagen skall avslå propositionen. Enligt motionärernas mening är avregleringen av elmarknaden en angelägen reform som inte bör uppskjutas. Samma motionärer begär vidare i motion 1994/95:N2 (m, c, fp, kds) att riksdagen skall besluta i enlighet med de förslag som presenterades i proposition 1994/95:18 om finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden, m.m., vilken senare som nämnts har återkallats av den nya regeringen. Enligt denna proposition skulle en avgift (nätavgift) införas den 1 januari 1995 för finansiering av Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK:s) verksamhet som nätmyndighet. Motionärerna hänvisar till motivtext och lagförslag i den nämnda propositionen.
Det är riksdagen som bör besluta om ikraftträdandet av de aktuella lagarna, anförs det i motion 1994/95:N7 (s). Lagstiftning -- även när det gäller ikraftträdande -- åvilar som princip riksdagen, anser motionären. Han föreslår att riksdagen skall begära att regeringen återkommer med förslag till ikraftträdande för de berörda lagarna.
Vissa kompletterande uppgifter
Ikraftträdandet
I propositionen föreslås, som redovisats, att uppskjutandet av elmarknadsreformen skall ske genom att de aktuella lagarna skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer i stället för, som tidigare beslutats, den 1 januari 1995. Överlåtandet av lagstiftningsansvaret för ikraftträdandet kritiseras, som nämnts, i nyssnämnda motion.
Enligt gällande anvisningar för författningsskrivning skall modellen med ikraftträdande efter regeringens bestämmande endast användas i undantagsfall. Så kan enligt anvisningarna vara fallet när ikraftträdandet är beroende av att en konvention träder i kraft eller när lagen för sin tillämpning förutsätter en organisation som det är osäkert om när den blir uppbyggd. I sådana fall kan riksdagen i lagen överlämna åt regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet.
För att en ikraftträdandebestämmelse av detta slag skall få användas måste det enligt anvisningarna framgå av den aktuella propositionen vilka förutsättningar som måste föreligga för att lagen skall kunna sättas i kraft. I propositionen sägs endast att ikraftträdandet av elmarknadsreformen skjuts upp för att skapa möjligheter för analyser av konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden.
Finansiering av nätmyndigheten
Riksdagsbeslutet våren 1994 om ett nytt regelverk för elmarknaden innefattade också ett godkännande av att det skulle inrättas en särskild myndighetsfunktion (nätmyndigheten) vid NUTEK för tillsyn av verksamheten. Likaså godkände riksdagen att nätmyndighetens verksamhet fr.o.m. den 1 januari 1995 skulle finansieras genom en årlig avgift (nätavgift) som skulle betalas av innehavare av nätkoncession. Kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1994/95 beräknades till 20 miljoner kronor.
NUTEK skall som nätmyndighet handlägga bl.a. koncessionsärenden och ärenden om koncessionshavarnas skyldigheter samt utöva tillsyn av ellagens efterlevnad utom i frågor som rör elsäkerhet. NUTEK skall även ansvara för de myndighetsuppgifter som följer av lagen (1994:618) om handel med el, m.m. Syftet med nätmyndighetens verksamhet är att skapa förutsättningar för låga priser och en hög servicenivå samt att säkerställa att näten upplåts på ett sätt som gagnar konkurrensen.
Enligt den senare återkallade propositionen 1994/95:18 skulle nätavgiften grundas på antalet högspännings- och lågspänningskunder hos koncessionshavaren. Nätavgifterna för år 1995 har beräknats av NUTEK till 3 kr per lågspänningsabonnent och 600 kr per högspänningsabonnent. De totala avgiftsinkomsterna skulle därigenom uppgå till drygt 20 miljoner kronor. Intäkterna från nätavgifterna skulle tillföras statsbudgeten på särskild inkomsttitel. Medel för NUTEK:s verksamhet som nätmyndighet skulle anvisas över statsbudgeten. Nätföretagen skulle debitera den enskilde elabonnenten kostnaden för mätare, insamlingsutrustning och deras installation. Övriga kostnader för nättjänster skulle fördelas över samtliga abonnenter.
Efter utgången av motionstiden för proposition 1994/95:18 inkom en skrivelse till utskottet från dåvarande ledamoten av utskottet Krister Skånberg (mp). I skrivelsen föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande om att det behövs styrmedel för att främja åtgärder för energieffektivisering och att riksdagen skall besluta om en tilläggsavgift till den i propositionen föreslagna nätavgiften för att finansiera sådana åtgärder. Det kan konstateras att de frågor som tas upp i skrivelsen är sådana som ingår i Energikommissionens uppdrag.
Lagen om förvärv av eldistributionsanläggning
Våren 1994 framlades i proposition 1993/94:196 förslag till vissa ändringar i 1 § lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m., där hänvisningar görs till aktiebolagslagen (1975:1385) och till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Riksdagen avslog, på förslag av lagutskottet, dessa ändringar med hänvisning till att riksdagen då hade fattat beslut om att den förstnämnda lagen skulle upphävas vid utgången av år 1994 i samband med att det nya regelverket för elmarknaden skulle träda i kraft.
Om den nu aktuella propositionen bifalls kommer lagen om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. att fortsätta att gälla efter den 1 januari 1995. Riksdagen bör under den förutsättningen besluta om vissa ändringar i denna lag med anledning av de ändringar i aktiebolagslagen m.m. som riksdagen fattade beslut om våren 1994 (prop. 1993/94:196, bet. LU 32).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening måste frågan om elmarknadens avreglering vägas in i ett större energi-, miljö- och näringspolitiskt perspektiv. Utskottet instämmer därför i regeringens uppfattning att elmarknadsreformen bör skjutas upp. Därigenom skapas utrymme för ytterligare analyser av de nya reglerna för elmarknaden.
Regeringen har, som redovisats, genom tilläggsdirektiv gett Energikommissionen i uppdrag att med förtur analysera möjligheterna att genomföra elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser kommissionens fortsatta arbete. Om kommissionen finner att detta är möjligt bör den snarast till regeringen överlämna sitt förslag i frågan. I propositionen föreslås regeringen få besluta om ikraftträdandet.
Som påpekas i motion 1994/95:N7 (s) åvilar lagstiftningsansvaret i princip riksdagen. Detta gäller också beslut om ikraftträdande. Som tidigare redovisats bör riksdagen endast i undantagsfall överlämna åt regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet. Samtidigt kan utskottet emellertid konstatera att alternativet till den modell som regeringen har valt skulle vara att föreslå att de aktuella lagarna skulle upphöra att gälla. Om regeringen, efter det att Energikommissionen har redovisat sitt uppdrag beträffande elmarknadsreformen, gör bedömningen att de aktuella lagarna bör träda i kraft med eventuella justeringar, skulle det erfordras en ny proposition av motsvarande omfattning som den som låg till grund för det tidigare beslutet. Utskottet har därför viss förståelse för det valda tillvägagångssättet.
Riksdagen bör dock, enligt utskottets mening, göra ett uttalande av innebörd att riksdagen förutsätter att regeringen inte sätter de aktuella lagarna i kraft, innan den för riksdagen har redovisat resultaten av Energikommissionens arbete beträffande konsekvensanalyser och det ställningstagande regeringen gör med anledning därav. Med ett sådant uttalande av riksdagen blir den berörda motionen i sak tillgodosedd.
Utskottet tillstyrker sålunda propositionen under förutsättning att regeringen återkommer till riksdagen innan de aktuella lagarna sätts i kraft. Härav följer att motionerna 1994/95:N6 (m, c, fp, kds) och 1994/95:N2 (m, c, fp, kds) avstyrks av utskottet.
Vidare anser utskottet att en ändring bör göras i lagen om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. Ändringen gäller, som tidigare har beskrivits, 1 § i vilken hänvisning görs till aktiebolagslagen och till lagen om ekonomiska föreningar. Den av utskottet föreslagna ändringen framgår av bilaga 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:N7 och med avslag på motionerna 1994/95:N2 och 1994/95:N6 dels antar de i proposition 1994/95:84 framlagda förslagen till a) lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, b) lag om ändring i lagen (1994:618) om handel med el, m.m., c) lag om ändring i lagen (1994:619) om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden, d) lag om ändring i lagen (1994:620) om upphävande av lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m., dels antar av utskottet framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. enligt bilaga 2, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande ikraftträdandet av elmarknadsreformen. res. (m, c, fp, kds)
Stockholm den 8 december 1994
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Hadar Cars (fp), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Bo Bernhardsson (s), Kjell Ericsson (c), Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Lennart Beijer (v), Chris Heister (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Dag Ericson (s) och Laila Bäck (s).
Reservation
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Karin Falkmer (m), Kjell Ericsson (c), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m) och Göran Hägglund (kds) anser
dels att utskottets ställningstagande, som börjar på s. 7 med "Enligt utskottets" och slutar på s. 8 med "bilaga 2", bort ha följande lydelse:
Riksdagen beslöt våren 1994 att elmarknadsreformen skulle träda i kraft den 1 januari 1995. I betänkande 1993/94:NU22 anförde utskottet att det -- för att skapa tillväxt i ekonomin och för att minska arbetslösheten -- är väsentligt att det utformas regler som säkerställer en fortsatt god tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. En effektivt fungerande elmarknad är av grundläggande vikt för en hållbar ekonomisk tillväxt, påpekade utskottet.
Elmarknadsreformen innebär genomgripande förändringar av elmarknadens funktionssätt. Det ligger därför i sakens natur att konsekvenserna av reformen i alla dess delar är svåra att förutsäga i detalj. Mot bakgrund härav framhöll utskottet i det nämnda betänkandet att en viktig arbetsuppgift för Energikommissionen borde vara att noga följa utvecklingen på elmarknaden och föreslå de åtgärder som kunde anses vara motiverade för att säkerställa en effektiv elförsörjning. Det angavs särskilt att utlandshandeln och de regionalpolitiska frågorna borde behandlas av kommissionen. Detta kom också till uttryck i de direktiv till Energikommissionen som den tidigare regeringen beslöt om sommaren 1994.
Långsiktigt fasta planeringsförutsättningar är av avgörande betydelse för näringslivet. Det är därför djupt otillfredsställande att regeringen kort tid före elmarknadsreformens ikraftträdande nu föreslår att den skall skjutas upp på obestämd tid. Riksdagen bör, enligt utskottets mening, avslå propositionen. Någon senareläggning av reformens ikraftträdande bör alltså inte komma i fråga, utan den bör som planerat träda i kraft den 1 januari 1995. Därmed blir motion 1994/95:N6 (m, c, fp, kds) helt tillgodosedd; den tillstyrks. Som en följd av att utskottet föreslår att elmarknadsreformen skall träda i kraft den 1 januari 1995 bör riksdagen besluta i enlighet med de förslag rörande finansiering av NUTEK:s verksamhet som nätmyndighet som den dåvarande regeringen redovisade i september 1994 i proposition 1994/95:18. De lagförslag som riksdagen bör besluta om framgår av bilaga 3. Beträffande bakomliggande motivering hänvisar utskottet till den nämnda propositionen. Riksdagen bör också godkänna vad som i denna proposition anfördes beträffande nätavgiftens utformning. Av det sagda följer att utskottet tillstyrker motion 1994/95:N2 (m, c, fp, kds).
Frågan om lagstiftningsansvaret för ikraftträdandet som tas upp i motion 1994/95:N7 (s) saknar relevans, eftersom utskottet står fast vid riksdagens tidigare beslut om att elmarknadsreformen skall träda i kraft den 1 januari 1995. Motionen avstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N2 och 1994/95:N6 och med avslag på motion 1994/95:N7 dels avslår proposition 1994/95:84, dels antar av utskottet i bilaga 3 framlagda förslag till a) lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, b) lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, dels godkänner det som anges i proposition 1994/95:18 om nätavgiftens utformning.
Särskilt yttrande
Eva Goës (mp) anför:
De förslag rörande finansiering av åtgärder för att främja effektivare energianvändning som förts fram i en skrivelse till utskottet av Krister Skånberg (mp) är, enligt min mening, väl värda att ta fasta på. I skrivelsen föreslås att riksdagen -- när den beslutar om en nätavgift för att finansiera nätmyndighetens verksamhet -- också skall besluta om en tilläggsavgift.
Tilläggsavgiften skall användas till att finansiera åtgärder för energieffektivisering. Det i Sverige sedan flera år tillbaka rådande överskottet på elgenereringskapacitet och de därav följande lägre priserna har minskat användarnas intresse för att investera i energieffektiviserande åtgärder och utrustning. I Storbritannien och i Norge finns system enligt vilka en avgift kan tas ut av elanvändarna. Medlen används för olika energieffektiviserande åtgärder. Ett liknande system bör enligt min uppfattning införas i Sverige.
Energikommissionen, som nu med förtur skall analysera möjligheterna att genomföra elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser kommissionens fortsatta arbete, bör lämna förslag till regeringen om ett sådant system som jag här har beskrivit. I anslutning till att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ikraftträdande av elmarknadsreformen och förslag till finansiering av nätmyndigheten bör regeringen också lägga fram förslag till införande av en tilläggsavgift till nätavgiften för finansiering av energieffektiviseringsåtgärder.
Regeringens lagförslag
Bilaga 1
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:618) om handel med el, m.m. 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:619) om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden 4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:620) om upphävande av lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.
Av utskottet framlagt förslag till Lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. Bilaga 2 Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Anläggning för yrkesmässig närdistribution av elektrisk starkström som ej får användas utan koncession (eldistributionsanläggning) får ej utan tillstånd av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förvärvas genom 1. köp, byte eller gåva, 2. tillskott till bolag eller ekonomisk förening, 3. utdelning eller skifte från bolag eller ekonomisk förening, 4. fusion enligt 14 kap. 1 4. fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen § aktiebolagslagen (1975:1385) eller enligt 96 (1975:1385) eller enligt 12 § lagen (1951:308) om kap. 1 § lagen (1987:667) ekonomiska föreningar. om ekonomiska föreningar.
Utgör eldistributionsanläggning tillbehör till fast egendom, äger första stycket motsvarande tillämpning på den fasta egendomen. Detsamma gäller, om eldistributionsanläggning utgör tillbehör till tomträtt som inskrivits. Till eldistributionsanläggning som avses i denna lag hör distributionsledningar, transformatorstationer, ställverk och liknande för distributionen behövliga anordningar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1982:629.
I reservationen framlagda lagförslag Bilaga 3 1 Lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar Härigenom förskrivs att det i 2 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall införas ett nytt mom., 2 § 9 mom., av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 § 9 mom.1
Kostnaden för en mätare
med tillhörande
insamlingsutrustning och dess
installation i leveranspunkten
hos en elkonsument skall av
innehavaren av
nätkoncessionen debiteras
elkonsumenten. Detsamma
gäller kostnaden för
flyttning av en mätare med
tillhörande
insamlingsutrustning till en
ny leveranspunkt. En
elkonsument som är
lågspänningskund har
rätt att vid flyttning inom
koncessionsområdet få
sin mätare med
tillhörande
insamlingsutrustning
överförd till den nya
leveranspunkten. En
elkonsument som är
lågspänningskund och som
flyttar från
koncessionsområdet har
rätt att av
koncessionshavaren få
tillbaka den del av erlagd
kostnad som motsvarar
värdet av mätaren med
tillhörande
insamlingsutrustning med
beaktande av dess
återstående tekniska
livslängd. Belopp under 1
000 kronor behöver dock
inte återbetalas till
elkonsumenten. Elkonsumenter
vars strömförbrukning
mäts på annat sätt
än enligt de
föreskrifter som meddelats
med stöd av 2 § 4 mom.
sjunde stycket skall debiteras
för merkostnaden för
denna mätning och för
rapporteringen av
mätresultaten. Andra
kostnader för mätning
än de som nämns i
första, andra och fjärde
styckena får inte debiteras
enskilda elkonsumenter.
1 Förutvarande 2 § 9
mom. upphävd genom
1988:218.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Första, andra och fjärde
styckena gäller inte
elkonsumenter som köper sin
ström från innehavaren
av leveranskoncession enligt 6
§ lagen (1994:618) om
handel med el, m.m.
Frågor om
koncessionshavarens
skyldigheter enligt detta
moment prövas av
nätmyndigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2 Lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen
(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar
Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. och 31 § lagen
(1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall ha följande
lydelse.
Lydelse enligt 1994:617 Föreslagen lydelse
2 § 4 mom.
Den som har nätkoncession för linje är skyldig att på skäliga
villkor ansluta en anläggning till ledningen.
Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den
som har nätkoncession för linje inte behöver ansluta en
anläggning till ledningen.
Den som har nätkoncession för område är skyldig att på skäliga
villkor ansluta en anläggning inom området till ledningsnätet.
Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den
som har nätkoncession för område inte behöver ansluta en
anläggning till ledningsnätet.
Vill någon ansluta en anläggning till en ledning som omfattas
av en nätkoncession för linje i stället för till ett ledningsnät
som omfattas av en nätkoncession för område, får den som har
nätkoncessionen för linje göra anslutningen endast efter
medgivande av den som har nätkoncession för området eller efter
tillstånd av nätmyndigheten.
Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor
överföra ström åt annan.
Innehavare av nätkoncession Innehavare av nätkoncession
är skyldig att utföra är skyldig att utföra
mätning av överförd mätning av överförd
ström samt att rapportera ström samt att rapportera
resultaten av dessa resultaten av dessa
mätningar i enlighet med de mätningar i enlighet med de
närmare föreskrifter som närmare föreskrifter som
regeringen eller, efter regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, regeringens bemyndigande,
nätmyndigheten meddelar. nätmyndigheten meddelar.
Föreskrifter om kostnader
för mätning finns i 2
§ 9 mom.
Frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt detta moment
prövas av nätmyndigheten.
Lydelse enligt 1994:617 Föreslagen lydelse
31 § Beslut av nätmyndigheten Beslut av nätmyndigheten enligt 2 § 4, 6 eller 7 enligt 2 § 4, 6, 7 eller 9 mom. eller 3 § eller beslut mom. eller 3 § eller beslut om ersättning till den som om ersättning till den som enligt 15 a § tredje enligt 15 a § tredje stycket beordrats att öka stycket beordrats att öka eller minska produktionen av eller minska produktionen av ström får överklagas ström får överklagas hos allmän hos allmän förvaltningsdomstol. förvaltningsdomstol. Nätmyndigheten får Nätmyndigheten får inträda som part i målet inträda som part i målet när myndighetens beslut när myndighetens beslut prövas av domstol. prövas av domstol. Ändras nätmyndighetens Ändras nätmyndighetens avgörande i sak genom avgörande i sak genom beslut av länsrätt eller beslut av länsrätt eller kammarrätt, får kammarrätt, får nätmyndigheten överklaga nätmyndigheten överklaga beslutet. beslutet.
Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §, 24 § första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen. Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats meddelas av regeringen.