Vindkraft
Betänkande 1997/98:BoU6
Bostadsutskottets betänkande
1997/98:BOU06
Vindkraft
Innehåll
1997/98 BoU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motioner väckta under allmänna motionstiden bl.a. om den kommunala översiktsplaneringens utformning i syfte att underlätta utbyggnaden av vindkraft samt motioner i vilka förordas att vissa områden bör skyddas från vindkraftsetableringar. Utskottet avstyrker samtliga motioner, de flesta av dem med motiveringen att flera av de frågor som tas upp i dem kommer att belysas i en kommande utredning om lokalisering av vindkraft samt med hänvisning till den pågående beredningen av Plan- och byggutredningens förslag om vissa vindkraftsfrågor. Ett särskilt yttrande (m, c, fp, mp, kd) har avgivits.
Motionerna m.m.
I detta betänkande behandlas motionerna 1997/98:Bo501 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av vilka naturområden som av riksintresse måste skyddas från vindmölleparker i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Bo531 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att införa tillfälligt bygglov för vindkraftsanläggningar. 1997/98:Bo533 av Peter Weibull Bernström och Inga Berggren (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av klarare riktlinjer för vindkraft och telekommunikationsmaster i kommunens översiktsplaner (yrkandet behandlas i detta betänkande i vad avser riktlinjer för vindkraft, i övrigt behandlas det i betänkande 1997/98:BoU5), 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur vindkraft och telekommunikationsmaster i större utsträckning kan omfattas av miljökonsekvensbedömningar i känsliga miljöer (yrkandet behandlas i detta betänkande i vad avser miljökonsekvensbedömningar för vindkraft, i övrigt behandlas det i betänkande 1997/98:BoU5),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett korrekt och fullt täckande samrådsförfarande, speciellt vid uppförande av grupper av vindkraftverk (yrkandet behandlas i detta betänkande i vad avser vindkraftverk, i övrigt behandlas det i betänkande 1997/98:BoU5). 1997/98:Bo535 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklade bygglov för små vindkraftverk. 1997/98:Bo546 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en reviderad miljölagstiftning för underlättande av vindkraftens utbyggnad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klassning av vindkraften som riksintresse. 1997/98:N210 av Eva Björne (m) vari hemställs 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stor restriktivitet skall iakttas vid etablering för vindkraftverk. Muntlig information i ärendet har lämnats av företrädare för Miljödepartementet, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Boverket och Länsstyrelsen i Gotlands län.
Uppgifter i anslutning till motionerna Enligt 8 kap. 2 § första stycket 6 plan- och bygglagen (PBL) krävs bygglov för att uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från tomtgränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad. Om frågan om uppförande av vindkraftverk har prövats i detaljplan, får kommunen enligt 8 kap. 5 § första stycket besluta att bygglov inte krävs under vissa angivna förutsättningar. Uppförande av vindkraftverk kan kräva detaljplaneläggning. Enligt 5 kap. 1 § första stycket 2 PBL krävs detaljplan för ny enstaka byggnad eller anläggning vars användning får betydande inverkan på omgivningen, om tillkomsten av byggnaden eller anläggningen inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Detaljplan behöver dock inte upprättas i den mån tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser. I PBL- utredningens betänkande (SOU 1996:168, s. 465) föreslås emellertid en förändring av PBL så att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprättas i de fall områdesbestämmelser används för prövningen av tillkomsten av en byggnad eller annan anläggning vars användning innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser. PBL-utredningens förslag övervägs för närvarande inom Regeringskansliet. Enligt 5 kap. 18 § skall en detaljplan grundas på program, om det inte är onödigt. Om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser skall en MKB upprättas. Krav på program och MKB gäller däremot inte vid antagande av områdesbestämmelser. Enligt 4 kap. 1 § första stycket 8 naturresurslagen (NRL) omfattas uppförande av gruppstationer för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med en sammanlagd uteffekt på minst 10 MW av tillståndsprövning av regeringen. Regeringen prövar enligt 4 kap. 3 § NRL ärendet mot de grundläggande hushållningsbestämmelser som återfinns i 2 kap. NRL och de särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet som återfinns i 3 kap. NRL. Därutöver anges att tillstånd inte får medges om den aktuella anläggningen strider mot allmänna planeringssynpunkter eller om kommunfullmäktige inte tillstyrkt att tillstånd lämnas. Under vissa förutsättningar får dock regeringen ge tillstånd i fråga om anläggning som sägs i 4 kap. 1 § första stycket 8 även mot kommunens tillstyrkan. Enligt 3 kap. 1 § NRL anges att områden uppräknade i 3 kap. 2-7 §§ NRL i sin helhet är att betrakta som riksintressen för sina natur- och kulturvärden. I 3 kap. 3 § NRL anges dessutom att anläggningar som anges i 4 kap. 1 § NRL över huvud taget inte får komma till stånd i vissa särskilt angivna kustområden. Vindkraftverk kan även kräva prövning enligt naturvårdslagen (1964:822), varvid MKB kan krävas, och lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Vindkraftverk som skall lokaliseras till havet kräver tillstånd enligt vattenlagen och härvid ställs krav på MKB. I rapporten Etablering av vindkraft på land, sammanställd av Boverket (Allmänna råd 1995:1) tillsammans med NUTEK och Naturvårdsverket, görs en genomgång av de olika prövningar som måste göras innan beslut om etablering av vindkraftverk kan fattas. Här framgår bl.a. att om ett aktuellt område är av riksintresse för vindkraften och konkurrerar med annat riksintresse skall 2 kap. 10 § NRL tillämpas. Enligt detta lagrum skall företräde ges det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning. Är det aktuella området av allmänt intresse för vindkraften och det motstående markanvändningsintresset av riksintresse, får vindkraftsanläggningar inte komma till stånd om det påtagligt skadar riksintresset. Sammalunda gäller då området är av enskilt intresse för vindkraften. I 5 kap. 1 § NRL anges att tillståndsansökningar enligt 4 kap. NRL skall innehålla en MKB. Genom hänvisning till 4 kap. NRL omfattas viss etablering av vindkraft av kravet på MKB. I princip likalydande bestämmelser återfinns i miljöbalkspropositionen. För anläggningar med en effekt mellan 1 MW och 10 MW krävs enligt miljöskyddsförordningen (1989:364) tillstånd av länsstyrelsen (B- anläggningar). Anläggningar på upp till 10 MW prövas av länsstyrelsen. Större anläggningar prövas enligt denna förordning av Koncessionsnämnden. Enligt miljöbalksförslaget krävs tillstånd också av regeringen på motsvarande sätt som i dag enligt 4 kap. NRL. Anläggningar på mellan 125 kW och 1 MW kräver anmälan till kommunen. I tillstånds-ärenden, både hos Koncessionsnämnden och länsstyrelsen, krävs MKB. Naturvårdsverket har som ett led i utarbetandet av en miljöbalk gjort en genomgång av den lista i miljöskyddsförordningen som reglerar tillståndsplikten. Ett förslag till ändring av förordningen har överlämnats till Miljödepartementet (Naturvårdsverkets rapport 4795). I detta förslag förordas att regeringsprövning enligt miljöskyddslagen av vindkraftsaggregat eller grupper av vindkraftsaggregat omfattande mer än 10 MW avskaffas. Regeringens tillåtlighetsprövning av dessa anläggningar kvarstår dock i miljöbalkspropositionen. Telekommunikationsmaster berörs ej i förslaget till ändringar av miljöskyddsförordningens uppräkning av prövningspliktiga verksamheter och nämns heller inte uttryckligen i miljöbalkspropositionen. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen, och som ett led i arbetet med att ta fram en samlad miljölagstiftning, även upprättat en förteckning över verksamheter som alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan och som därför omfattas av krav på obligatorisk MKB (Naturvårdsverkets rapport 4792). I förslaget till miljöbalk föreslås att kraven på MKB utökas och skärps. Ansökan om tillstånd enligt 17 kap. miljöbalksförslaget (motsvarar närmast 4 kap. NRL i nu aktuellt avseende) eller enligt föreskrifter utfärdade med stöd av balken skall alltid innehålla en MKB. Detta innebär en utvidgning jämfört med nuvarande rättsläge. Kraven på MKB enligt miljöbalken gäller oavsett om miljöpåverkan kan antas bli betydande eller inte. Regeringen föreslås kunna föreskriva att en MKB skall göras även i ansökningar om dispens enligt balken eller i andra fall där det behövs för att kunna bedöma miljöpåverkan. Därutöver föreslås att då en MKB upprättas för en verksamhet med betydande miljöpåverkan skall en s.k. miljökonsekvensbedömning göras. Detta innebär bl.a. ett ökat samrådsförfarande. Den som avser att utöva verksamhet som nu avses åläggs nämligen att samråda med de statliga myndigheter, kommuner, organisationer samt den allmänhet som kan antas bli berörd. Det finns i dag omkring 300 vindkraftverk i drift i vårt land. Vindkraftsproduktionen uppgick till ca 0,14 TWh el år 1996. Detta innebär en ökning med ca 35 % från år 1995 och motsvarar cirka en promille av den totala svenska elproduktionen under 1996. I samband med 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40) infördes stöd under en femårsperiod till investeringar i vindkraft. I Energikommissionens betänkande konstateras att investeringsstödet hade gett resultat. För att stimulera en fortsatt utbyggnad av ekologiskt uthållig elproduktion konstaterar regeringen i den energipolitiska propositionen (prop. 1996/97:84) att investeringsbidrag bör lämnas under ytterligare fem års tid. Regeringen föreslog ett bidrag med 15 % av den totala investeringen för vindkraftverk med en eleffekt på minst 200 kW. Detta blev också riksdagens beslut (bet. 1996/97:NU12, s. 61). Driftstöd utgår för närvarande till vindkraft i form av den s.k. miljöbonusen som motsvarar energiskatten på el. Miljöbonusen höjdes den 1 juli 1997 för både befintliga och nya vindkraftverk som följd av den beslutade höjningen av skatten på el. Miljöbonusen uppgår därmed till 13,8 öre per kWh jämfört med 9 öre när den infördes. Det mål som angavs i regeringens energipolitiska proposition var en ökad årlig elproduktion från landbaserad vindkraft med 0,5 TWh inom fem år. De totala investeringarna för en sådan utbyggnad uppskattas till ca 2 miljarder kronor.
Utskottet
Inledning I vissa av de i detta betänkande behandlade motionerna tas upp frågor som ur olika aspekter aktualiserar den lagstiftning som anses nödvändig och erforderlig i samband med etablering av vindkraftverk. I andra motioner föreslås åtgärder för att hindra att ur bevarandesynpunkt värdefulla miljöer tas i anspråk för utbyggnad av vindkraft. I motionsförslagen tas upp utformningen av plan- och bygglagen (PBL) och naturresurslagen (NRL) i syfte att få till stånd en adekvat och smidig handläggning av ärenden om vindkraft. Med utgångspunkt i motionsförslagen är det i detta betänkande inte aktuellt att ta upp utbyggnaden av vindkraften som sådan eller frågan om vindkraftens roll i energibalansen och om eventuellt statligt stöd till investeringar i vindkraft. Dessa frågor har flera gånger tidigare under 1990-talet behandlats av riksdagen.
Bygglov för uppförande av vindkraftverk m.m. I motion 1997/98:Bo533 (m) yrkande 1 i motsvarande del lämnas förslag om att kommuner och länsstyrelser till sina översiktsplaner skall foga klarare riktlinjer för utbyggnadsmöjligheterna av vindkraften som vägledning för markägare, allmänhet och sökande. I motionens yrkande 3 i motsvarande del föreslås regelförändringar som innebär att samrådsförfarandet fullgörs på ett korrekt och adekvat sätt jämte att fastighetsägare inom ett tillräckligt stort område betraktas som sakägare liksom att framförda synpunkter under samrådet beaktas. Särskilt framhålls att markägaren skall informeras på ett tidigare stadium och ifrågasätts om information endast skall kunna lämnas genom annons i lokalpressen eller genom anslag särskilt med tanke på delårsboende grannar. I motion 1997/98:Bo531 (c) föreslås att bygglov för vindkraftverk skall kunna tidsbegränsas, förslagsvis till 25-35 år med möjlighet till förlängning. Syftet med förslaget är att bygglovsbeslut för vindkraftverk avsevärt skall underlättas. I motion 1997/98:Bo535 (c) föreslås att gårdssnurror, dvs. små vindkraftverk som täcker den egna energiförbrukningen, utanför planlagda områden skall befrias från kravet på bygglov och ersättas med en anmälningsplikt. Generella regler bör i stället införas avseende tillåtet buller samt avstånd till vägar och andra fastigheter. I motion 1997/98:N210 (m) yrkande 3 föreslås att stor restriktivitet skall gälla för etablering av vindkraftverk och att områden med skyddsvärden helt skall undantas från utbyggnad. Även om energipolitiska skäl talar för att en utbyggnad av vindkraften är angelägen motiverar detta förhållande enligt utskottets mening inte att bygglovsprövningen av vindkraftverk sker i annan ordning än vad som gäller för andra anläggningar. Uppförandet av vindkraftverk har ofta en påtaglig inverkan på landskapsbilden. Störande ljud kan också uppkomma när verken är i drift även om detta vanligen är ett mindre problem. Dessutom fordras att vissa säkerhetsavstånd upprätthålls med avseende på risken för isbildning m.m. Såväl säkerhetsaspekter som omsorgen om landskapsbilden talar enligt utskottets mening för att vindkraftverk även fortsättningsvis bör bygglovsprövas. Också Plan- och byggutredningen har i sina överväganden avseende vindkraften i den kommunala planeringen kommit fram till att uppförandet av vindkraftverk inte skall särregleras. I första hand bör en aktiv översiktsplanering bedrivas. Utredningen förordar således att PBL:s vanliga regelsystem skall tillämpas också för vindkraftsetableringar (SOU 1996:168). Av utredningens förslag om att vissa generella möjligheter till undantag från detaljplanekravet skall tas bort (5 kap. 1 § första stycket 2) följer dock att detaljplan eller områdesbestämmelser kommer att erfordras i större utsträckning än i dag. Samtidigt anför utredningen att det är möjligt att genom detaljplanen minska bygglovsplikten eller helt bygglovsbefria tillkomsten av vindkraftverk. PBL- utredningens förslag är föremål för beredning inom Regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen inom kort att tillkalla en utredare med uppgift att utveckla underlag för beslut om tillstånd till lokalisering av vindkraft i Sverige. I utredningen skall bl.a. övervägas hur översiktsplanerna enligt PBL skall utformas så att tillståndsgivningen enligt olika lagar och i olika instanser kan grundas på ett gemensamt beslutsunderlag. Vad nu redovisats om vissa utredningsinsatser samt om beredningen av PBL- utredningens förslag innebär enligt utskottets uppfattning att syftet med de nu behandlade motionerna får i allt väsentligt anses tillgodosett. Ett tillkännagivande med anledning av motionerna bör därmed kunna undvaras. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Bo531 (c), 1997/98:Bo533 (m) yrkandena 1 och 3, dessa båda yrkanden i motsvarande delar, 1997/98:Bo535 (c) och 1997/98:N210 (m) yrkande 3 om bygglov m.m. vid etablering av vindkraft.
Vindkraften som riksintresse m.m. I detta avsnitt behandlas motioner om vindkraft med anknytning främst till NRL. I motion 1997/98:Bo546 (c) yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om en reviderad miljölagstiftning för att underlätta utbyggnad av vindkraft. Motionärerna anser att vissa förändringar i de lagar som reglerar naturvården, skyddet av landskapsbilden, kulturminnesvården, strandskyddet och det rörliga friluftslivet är nödvändiga för att underlätta etablering av vindkraftverk. I samma motions yrkande 2 föreslås att vindkraften klassas som riksintresse. Ett motionsförslag om en reviderad miljölagstiftning för att underlätta utbyggnad av vindkraft behandlades av utskottet våren 1997 (bet. 1996/97: BoU10). Utskottet avstyrkte yrkandet med hänvisning till att Plan- och byggutredningens ovan nämnda slutbetänkande Översyn av PBL och va-lagen (1996:168) var under beredning i regeringens kansli. I slutbetänkandet behandlas, som framgått ovan, nämligen frågan om vindkraften i den kommunala planeringen. Utskottet förutsatte att regeringen, när pågående beredning av i betänkandet aktualiserade frågor avslutats, kommer att lämna riksdagen ett förslag till de ändringar i PBL som regeringen anser motiverade. Utskottet anförde också att frågan får anses ha anknytning till det arbete som pågår med att skapa en miljöbalk och att resultatet av båda dessa beredningar borde avvaktas. Miljöbalkspropositionen ligger för närvarande på riksdagens bord medan PBL-utredningen fortfarande är föremål för beredning inom Regeringskansliet. Även frågan om att klassa vindkraften som ett riksintresse behandlades av utskottet under 1996/97. I det ovannämnda utskottsbetänkandet anfördes att vindkraften i praktiken redan i dag anges som riksintresse. Markområden av riksintresse för energiproduktion regleras i NRL (2 kap. 8 §). Vindkraft ingår i den samlade beteckningen energiproduktion. Utskottet erinrade också om att NUTEK i december 1996 i dokumentet Riksintresse för vindkraft redovisat en länsvis förteckning över områden lämpliga för vindkraft. I dokumentet anges de förutsättningar som ett för vindkraft riksintressant område bör uppfylla. Vidare anförs att NUTEK givit SMHI i uppdrag att genomföra en vindkraftskartering för södra Sverige. Den ovan refererade SMHI-karteringen är nu slutförd och redovisas som länsvisa delrapporter. Varje länsstyrelse i de berörda länen har sedermera fått i uppdrag av NUTEK att tillsammans med berörda kommuner göra regionala inventeringar av områden av riksintresse för vindkraften. Detta är ett arbete som för närvarande pågår och som förväntas resultera i ett kunskapsunderlag som fortsättningsvis kan utgöra grund för det vidare planeringsarbetet för vindkraftsetableringar på lokal och regional nivå i södra Sverige. Konstateras bör även att NRL enligt förslaget till miljöbalk i princip överförs utan ändringar till miljöbalken. Detta innebär att områden lämpade för vindkraftsproduktion även fortsättningsvis kan klassas som riksintressen för energiproduktion och därefter vägas mot andra eventuella konkurrerande riksintressen i berörda områden. Det är avsikten att i den ovannämnda utredningen om lokalisering av vindkraft, som kommer att tillkallas inom kort, skall behandlas även vissa av de frågor som aktualiserats i den nu behandlade c-motionen. Denna omständighet tillsammans med den att PBL-utredningens förslag om vissa vindkraftsfrågor för närvarande bereds i regeringens kansli innebär enligt utskottets mening att förslagen i motionen kommer att uppmärksammans utan någon riksdagens uttryckliga begäran därom. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion 1997/98: Bo546 (c) om viss översyn av miljölagstiftningen för att underlätta vindkraftens utbyggnad m.m. I motion 1997/98:Bo501 (m) föreslås att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av vilka naturområden av riksintresse som måste skyddas från vindmölleparker. I motionen nämns särskilt de fria horisonterna längs kusterna på Gotland och Öland, vid Österlen, Falsterbonäset, Kullen och Bjärehalvön. Utskottet anser att de allmänna och särskilda hushållningsbestämmelser som återfinns i NRL:s andra och tredje kapitel, med föreslagen motsvarighet i miljöbalken, väl avgränsar sådana områden som särskilt måste värnas mot vindkraftsetableringar. Dessutom kan konstateras att samtliga de områden som motionären nämner finns angivna som riksintressen för sina naturvärden i 3 kap. 2 § NRL. Närmare avgränsningar av olika områdens naturvärden samt erforderliga avvägningar mot andra riksintressen görs av respektive länsstyrelse. Nämnas bör även att det i den ovan nämnda regionala inventeringen av riksintresse för vindkraft skall göras undantag för områden med förordnanden som nationalparker (4 § naturvårdslagen), naturreservat (7 och 11 §§ NVL) djurskyddsområden (14 § NVL) och naturvårdsområden (19 § NVL). Även beträffande förslaget i motion 1997/98:Bo501 (m) finns anledning att hänvisa till det kommande utredningsarbetet om lokalisering av vindkraft. Det kan nämligen på goda grunder förutsättas att dessa överväganden ger ytterligare underlag för att bedöma de av motionären aktualiserade frågorna. Även det nu behandlade motionsförslaget om skydd för vissa områden mot etablering av vindkraftverk får anses i allt väsentligt tillgodosett utan någon riksdagens begäran därom. Motionen bör alltså avslås av riksdagen. I motion 1997/98:Bo533 (m) yrkande 2 anförs i motsvarande del att riksdagen bör begära förslag hos regeringen om hur vindkraftverk i större utsträckning kan omfattas av MKB. Redovisningen ovan (s. 2 - 4) av gällande regler för när MKB skall upprättas vid etablering av vindkraftverk och byggnader av betydande miljöpåverkan, ger vid handen att lagstiftningen redan i dag i viss utsträckning ställer sådana krav som motionärerna efterlyser. Skärpta krav på MKB och miljökonsekvensbedömningar finns dessutom i det förslag till miljöbalk som för närvarande behandlas av riksdagen. Ett tillkännagivande enligt förslaget i motion 1997/98:Bo533 (m) yrkande 2 i motsvarande del om krav i större utsträckning på MKB vid etablering av vindkraftverk kan inte anses tjäna något reellt syfte. Motionsförslaget avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande bygglov m.m. vid etablering av vindkraft att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo531, 1997/98:Bo533 yrkandena 1 och 3, båda i motsvarande delar, 1997/98:Bo535 och 1997/98:N210 yrkande 3, 2. beträffande viss översyn av miljölagstiftningen för att underlätta vindkraftens utbyggnad m.m. att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo546, 3. beträffande skydd för vissa områden mot etablering av vindkraftverk att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo501, 4. beträffande MKB vid etablering av vindkraft att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo533 yrkande 2 i motsvarande del.
Stockholm den 20 januari 1998
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd), Juan Fonseca (s) och Eskil Erlandsson (c).
Särskilt yttrande
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd) och Eskil Erlandsson (c) anför: De i detta betänkande behandlade motionerna om vindkraft har uppenbarligen haft den effekten att regeringen nu insett behovet av att ta frågan på större allvar än vad som tidigare tycks varit fallet. Som framgår av motionerna är frågan om etablering av vindkraft komplicerad. Å ena sidan hävdas att olika åtgärder bör vidtas för att underlätta utbyggnaden av vindkraften, å den andra att vissa natur- och kulturvärden och andra bevarandeintressen måste vägas in i ett tidigt skede och på ett adekvat sätt för att inte rasera eller i varje fall negativt påverka värdefulla miljöer. Båda dessa aspekter tas upp i motionerna och förslag lämnas till hur konflikter om användningen av mark och vatten kan lösas t.ex. genom klarare riktlinjer för hur frågan kan behandlas i de kommunala översiktsplanerna, hur bygglovsprövningen skall utformas samt hur olika slag av riksintressen skall hävdas. I och för sig är de frågor som tas upp i motionerna så viktiga att de skulle kunnat föranleda ett riksdagens tillkännagivande till regeringen. Som utskottet emellertid anför får syftet med motionerna anses tillgodosett genom att en utredning inom kort tar sig an frågan om lokalisering av vindkraft. Skulle denna utredningsinsats och den efterföljande beredningen inte bli av den kvalitet som rimligen kan begäras finns anledning att återkomma i ärendet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna m.m........................................1 Uppgifter i anslutning till motionerna...............2 Utskottet.............................................5 Inledning...........................................5 Bygglov för uppförande av vindkraftverk m.m.........5 Vindkraften som riksintresse m.m....................6 Hemställan..........................................8 Särskilt yttrande (m, c, fp, mp, kd)..................9