Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för fordon m.m.
Betänkande 1995/96:JoU6
Jordbruksutskottets betänkande
1995/96:JOU06
Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för fordon m.m.
Innehåll
1995/96 JoU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1995/96:6 Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för fordon m.m. samt två motioner som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslås att miljö- klassystemet enligt bilavgaslagen (1986:1386) kompletteras med klasserna 1 E för elbilar och 1 H för hybridbilar. Tillverkarens åtagande att kostnadsfritt för bilägaren avhjälpa sådana brister i avgassystemet som upptäcks vid myndighetskontroll utvidgas till att omfatta även brister som konstaterats på vissa andra sätt. Tillverkaransvaret inskränks i fråga om s.k. parallellimporterade bilar. Ett förenklat certifieringsförfarande för avgasrelaterade reservdelar, tillbehör och utbyteskatalysatorer föreslås införas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Med hänvisning bl.a. till de åtgärder som anges i propositionen avstyrks motionerna.
Skatteutskottet har inkommit med yttrande över propositionen.
Till betänkandet har fogats två reservationer.
Propositionen
Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i proposition 1995/96:6 att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),
2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.
Förslaget under punkt två har överlämnats till finansutskottet för lagteknisk samordning med de lagförslag som framläggs i regeringens proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling (se 1995/96:FiU1).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen presenteras förslag till vissa övergripande riktlinjer för miljöklassystemets framtida utveckling. Miljöklassystemet bör således även i fortsättningen utnyttjas när utsläppen av luftföroreningar skall minskas. På sikt kan det kompletteras med koldioxid- och bullerkrav. Miljöklassystemet enligt bilavgaslagen (1986:1386) kompletteras med klasserna 1 E för elbilar och 1 H för hybridbilar. Detta föranleder följd-ändringar i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.
Tillverkarens åtagande att kostnadsfritt för bilägaren avhjälpa sådana brister i avgassystemet som upptäcks vid myndighetskontroll utvidgas till att omfatta även brister som konstaterats vid märkesverkstäder eller genom bilens särskilda utrustning.
Om fordonet importerats av någon annan än tillverkaren eller dennes ställföreträdare, bör kostnaden för eventuella rättelseåtgärder vid en återkallelse av fordon bäras av ägaren.
Ett förenklat certifieringsförfarande för avgasrelaterade reservdelar, tillbehör och utbyteskatalysatorer bör införas i avvaktan på att gemensamma regler beslutas i FN:s ekonomiska kommission för Europa, ECE, eller inom EU.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996 såvitt avser miljö- klassindelningen och den 1 januari 1996 i fråga om tillverkaransvaret.
Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
1995/96:Jo1 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöstimulanser på transportområdet.
1995/96:Jo2 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en koldioxidkoefficient bör införas i miljöklassystemet.
Yttrande
Skatteutskottet har avgett yttrande över propositionen, se bilaga.
Utskottet
Inledning
Systemet med miljöklasser för motorfordon infördes fr.o.m. 1993 års modeller (1990/91:SkU25). Syftet med systemet är att stimulera en förtida introduktion av fordon med en högre tekniknivå än de fordon som uppfyller gällande avgaskrav. De kravnivåer som valdes för lätta fordon var baserade på amerikanska förebilder och var avsedda att medföra en dynamisk utveckling. Miljöklass 3 utgör de gällande baskraven för de olika fordonskategorierna för 1993 års modeller. Miljöklass 2 kan anses representera en förmodad kommande kravnivå och miljöklass 1 för lätta fordon en s.k. spetsteknologinivå. För tunga fordon gäller samma avgaskrav för miljöklasserna 1 och 2. I miljöklass 1 tillkommer strängare bullerkrav.
Systemet har sedan genomgått vissa förändringar, bl.a. föranledda av Sveriges närmande till EU. År 1994 beslutade riksdagen att lätta fordon i miljöklass 1 skulle befrias från årlig fordonsskatt under de fem första åren samt att personbilar, lastbilar och bussar som är inrättade för drift med elektricitet från batterier i fordonet dessutom skulle befrias från försäljningsskatt. Samtidigt slopades nedsättningen av försäljningsskatten för lätta fordon i miljöklass 1 jämfört med klass 2 (1994/95:SkU5).
Miljöklassystemets vidareutveckling
Propositionen
Miljöklassystemet för bilar är ett instrument att minska vägtrafikens miljöpåverkan och bör som sådant vidareutvecklas inom de ramar som anges av medlemskapet i EU. Med tanke på att utsläppen av föroreningar ännu inte minskats till långsiktigt hållbara nivåer är det regeringens uppfattning att en minskning av utsläppen av luftförorenande gaser och ämnen fortsatt bör vara det primära målet med systemet.
Miljöklassystemet har bidragit till att minska utsläppen av föroreningar genom att lätta fordon som har en avancerad teknik för avgasrening har introducerats i förtid. Under år 1994 tillhörde 32 % av de nya personbilarna miljöklasserna 1 och 2. För tunga fordon har miljöklassystemet ej fått något genomslag. Samtliga nya tunga fordon har därför förts till miljöklass 3. Miljöklassutredningen tog upp flera skäl till detta, bl.a. att differentiering av försäljningskatten för dessa fordon trädde i kraft först år 1994 och att närmare föreskrifter om hållbarhetskontroll ännu inte har utfärdats. I enlighet med utredningens förslag avser regeringen att inom kort ge Naturvårdsverket ett uppdrag gällande bl.a. hållbarhetskontrollens uppläggning.
Enligt Miljöklassutredningen har det på ett övertygande sätt visats att tillverkaransvaret för avgasreningen har stor betydelse för att reducera avgasutsläppen från fordonen. Utredningen har analyserat tillverkaransvarets förenlighet med EG:s lagstiftning och konstaterade därvid att frågan faller utanför det harmoniserade området, varför Sverige i avvaktan på gemensamma regler kan fortsätta att tillämpa bilavgaslagens regler om tillverkaransvar. Regeringen delar denna uppfattning.
Ett viktigt miljökrav är att bullerstörningar från fordon minskar. EU:s bullerkrav (rådets direktiv 70/157/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon i sin lydelse i direktiv 92/97/EEG) träder i kraft den 1 oktober 1996. Det är enligt direktivet möjligt att införa skattelättnader för motorfordon som i förtid uppfyller 1996 års bullerkrav. Härigenom kan skattelättnader för fordon som möter strängare bullerkrav användas för hela nybilsparken och inte som i dag enbart för de tunga fordonen. Regeringen anser att frågan om att lägga in direkta bullerkrav i miljöklassystemet för lätta fordon bör anstå och avser att inom EU driva förslag som innebär att bulleremissionerna från fordon sänks varaktigt.
Varken EU:s bilavgasdirektiv eller det svenska bilavgasregelverket behandlar för närvarande koldioxidutsläppen. Däremot finns krav på bränsledeklaration av fordon. Miljöklassutredningen fann att det kan vara motiverat att införa en koldioxidkoefficient i miljöklassystemet. Ett system med en klassificering som enbart bygger på uppmätt bränsleförbrukning har en uppenbar nackdel, det premierar små bilar. Dessa kan inte lösa alla transportuppgifter och kan vara ett säkerhetsproblem. Eftersom det även finns ett behov av ett styrmedel som premierar bränsleeffektivitet bland stora bilar fann Miljöklassutredningen att det fanns skäl att överväga ett system där koldioxidutsläppen relateras till bilens rymdindex. Regeringen har erfarit att Naturvårdsverket inom ramen för samarbetet kring Ett miljöanpassat transportsystem (MaTs) avser att arbeta med frågan. Frågan huruvida en koldioxidkoefficient skall ingå i miljöklassystemet eller behandlas separat bör övervägas när Naturvårdsverket har lämnat sitt förslag.
Motionerna
I motion Jo1 (m) föreslås att den särskilda försäljningsskatten på tunga fordon i miljöklasserna 2 och 3 slopas och att övergången till mer miljövänliga fordon i stället stimuleras genom en rabatt på fordonsskatten i miljöklasserna 1 och 2. Motionären anför även att de svenska reglerna skiljer sig från vad som gäller i det övriga Europa vad beträffar tillverkar-ansvaret och menar att miljön skulle gynnas om de svenska kraven anpassades till vad som gäller inom EU. Vidare ifrågasätter motionären om EG:s regler medger att Sverige håller sig med egna krav.
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Jo2 att en koldioxidkoefficient bör införas i miljöklassystemet fr.o.m. 1997 års modeller av lätta fordon.
Utskottets överväganden
Skatteutskottet har avgett yttrande över propositionen och följdmotionerna och anför sammanfattningsvis följande. Skattestimulansen för bilar som uppfyller högre miljökrav än baskraven dr ett viktigt instrument när det gäller att minska vägtrafikens inverkan på miljön och få till stånd en långsiktigt hållbar utveckling på detta område. Skatteutskottet delar regeringens bedömning att detta instrument bör utvecklas inom de ramar som ges av medlemskapet i EU.
Vad gäller det bristande genomslaget för miljöklassystemet för tunga fordon påpekar skatteutskottet att det framgår av propositionen att regeringen inom kort avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en förenklad metod för hållbarhetskontroll i samarbete med tillverkarna. Enligt skatteutskottets mening talar starka skäl för att någon form av efterkontroll av miljökraven bör upprätthållas även när det gäller tunga fordon, och utskottet anser därför att tillverkaransvaret bör bibehållas i avvaktan på gemensamma regler. Skatteutskottet erinrar om att branschen kompenserades genom sänkt kilometerskatt då försäljningsskatten på tunga fordon första gången infördes och är inte berett att tillstyrka förslaget i motion Jo1 om en kraftig sänkning av skatten på tunga fordon.
I fråga om det förslag som framförs i motion Jo2 anser skatteutskottet att Naturvårdsverkets arbete med att utreda införlivandet av en koldioxidkoefficient i miljöklassystemet bör avvaktas innan ställning tas till frågan om och i vilken form förslaget bör genomföras.
Jordbruksutskottet anser i likhet med skatteutskottet att miljöklassystemet bör utvecklas inom de ramar som ges av medlemskapet i EU. En minskning av utsläppen av luftförorenande gaser och ämnen bör även fortsättningsvis vara det primära målet med systemet.
Utskottet anser det beklagligt att miljöklassystemet fått dåligt genomslag för tunga fordon. Enligt Miljöklassutredningen finns det flera orsaker till detta, bl.a. att en differentiering av försäljningsskatten för dessa fordon trädde i kraft först år 1994 och att närmare föreskrifter om hållbarhetskontroll ännu inte har utfärdats. Utskottet har erfarit att ett arbete pågår inom regeringskansliet för att lösa problemet. I övrigt instämmer utskottet i skatteutskottets uttalande att starka skäl talar för att någon form av efterkontroll av miljökraven bör upprätthållas också när det gäller tunga fordon. Vad gäller de svenska reglernas överensstämmelse med EU:s direktiv pågår en kommunikation i frågan mellan regeringen och företrädare för kommissionen. Enligt uppgift anser regeringen att man har stöd för den svenska linjen i protokoll från anslutningsförhandlingarna och avser att driva frågan vidare. I proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling anför regeringen att förutsättningarna för en ökad miljörelatering av det svenska skattesystemet för närvarande utreds av Skatteväxlingskommittén och Energikommissionen. Dessa kommittéer genomför en bred analys av ett komplext område. Förutom effekter på miljön och sysselsättningen behandlar utredningarna bl.a. effekter på den internationella konkurrenskraften och inkomstfördelningen. Regeringen avser att avvakta resultatet från dessa båda kommittéer innan några mer omfattande åtgärder vidtas på detta område.
Utskottet är med anledning av det anförda inte berett att tillstyrka förslaget om sänkt skatt för tunga fordon i miljöklasserna 1 och 2. Dessutom vill utskottet erinra om skatteutskottets påpekande att branschen kompenserades genom sänkt kilometerskatt när försäljningsskatten för tunga fordon infördes. Motion Jo1 avstyrks.
Frågan om införlivandet av en koldioxidkoefficient i miljöklassystemet behandlades av Miljöklassutredningen som fann att det kan vara motiverat att införa en sådan. För att undvika att systemet endast premierar små bilar ansåg utredningen att det fanns skäl att överväga ett system där koldioxidutsläppen relateras till bilens rymdindex. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion Jo2 att det är väsentligt att påskynda en utveckling mot bränslesnålare fordon. Det arbete som pågår på Naturvårdsverket med frågan inom ramen för samarbetet kring Ett miljöanpassat transportsystem (MaTs) bör dock avvaktas innan ställning tas till om och hur en koldioxidkoefficient skall införlivas i miljöklassystemet. Motion Jo2 avstyrks med hänvisning till det anförda.
Miljöklassning av el- och hybridfordon
I propositionen föreslås att miljöklassystemet för bilar kompletteras med två nya klasser för fordon med mycket låga utsläpp, miljöklasserna 1 E och 1 H. Fordon som enbart drivs med batterier som laddas från en stationär källa och som motsvarar beteckningen bil i fordonskungörelsen förs till klass 1 E. Hybridbilar som drivs med förbränningsmotor i någon kombination med en elektrisk motor förs till klass 1 H. De nya klasserna föreslås införas den 1 juli 1996. I avvaktan på att gemensamma definitioner av el- och hybridbilar fastläggs inom EU eller andra internationella organ föreslås att definitionen av en elbil skall vara densamma som kraven för noll- emissionsfordon i USA så när som på den tekniska provningen. På den senare punkten bör NUTEK:s krav vid upphandling av elfordon få tjäna som riktlinjer. Definitionen av en hybridbil föreslås i avvaktan på att EU inför bestämmelser härom vara den som anges i Naturvårdsverkets A 14- regulation.
I likhet med skatteutskottet anser jordbruksutskottet att miljöklassystemet för bilar bör kompletteras med två nya klasser för el- och hybridbilar i enlighet med regeringens förslag. Skatteutskottet har dessutom anfört synpunkter på förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Jordbruksutskottet har inga invändningar mot dessa synpunkter. Denna del av propositionens lagförslag har, som framgått inledningsvis, överlämnats till finansutskottet för lagteknisk samordning med lagförslagen i proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling (1995/96:FiU1).
Ett stärkt skydd för bilägarna
I propositionen föreslås att tillverkarens åtagande att kostnadsfritt för bilägaren avhjälpa brister i det avgasrenande systemet som upptäcks vid en myndighetskontroll utvidgas genom en ändring av 6 § bilavgaslagen till att omfatta även brister som konstaterats vid märkesverkstäder eller på annat tillförlitligt sätt. Två viktiga förutsättningar är att övriga villkor för tillverkaråtagandets infriande skall vara uppfyllda och att kontrollens tekniska standard är jämförbar med standarden vid en myndighetskontroll. Bakgrunden till förslaget är att det nuvarande systemet innebär att bilägare i vissa fall vägras ett kostnadsfritt avhjälpande, trots att utsläppskraven inte är uppfyllda och samtidigt som det är uppenbart att det uppkomna felet inte beror på ägaren. Miljöklassutredningen var även kritisk till att bilägaren måste ta bilen till en besiktningsanläggning för att erhålla ett utlåtande för att få rättelse till stånd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Tillverkaransvaret vid parallellimport
Enligt 8 § bilavgaslagen får regeringen meddela föreskrifter som inskränker tillverkarens ansvar för vissa motordrivna fordon. Regeringen anför i propositionen att den avser att ändra bilavgasförordningen (1991:1481) så att det får ankomma på den enskilde att bekosta åtgärdandet av fel i avgasreningens funktion hos parallellimporterade bilar. Detta bör enligt regeringens uppfattning gälla även brister som påvisats vid hållbarhetskontroll och lett till återkallande. Anledningen är att Miljöklassutredningen, mot bakgrund av ett tolkningsbesked från EG-domstolen (C/376/92), fann att det är tveksamt om det går att utkräva något ansvar av tillverkaren eller dennes ställföreträdare för hållbarheten av avgassystem i fordon som importerats utanför deras system. Regeringen anför även att Sverige driver frågan om införandet av ett system med tillverkaransvar för avgasreningen inom EU och bedömer att frågan om tillverkarens ansvar för parallellimporterade fordon bör omprövas när ett gemensamt system införts.
Utskottet har inga invändningar mot regeringens bedömning.
Certifiering av avgasrelaterade reservdelar
För att en bil skall anses vara i föreskrivet skick vid en kontroll och därmed kunna godkännas krävs, enligt propositionen, att den är utrustad i överensstämmelse med avgasgodkännandet. Tillverkarens ansvar gäller om bilägaren vid utbyte av utsläppsbegränsande anordningar inte anskaffar nya delar som från miljösynpunkt är sämre än dem som bilen var utrustad med då den var ny. Det är därmed möjligt att byta ut defekta originaldelar mot alternativ med likartade prestanda. Detta försvåras i dag av bristen på möjligheter att dokumentera kvaliteten på alternativa komponenter.
Ett förenklat certifieringsförfarande för avgasrelaterade reservdelar, tillbehör och ersättningskatalysatorer enligt det system som tillämpas i Tyskland bör därför, enligt regeringens bedömning, införas i avvaktan på att gemensamma regler beslutas i FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) eller inom EU. För att miljöeffekten av ett system med certifiering av avgasrelaterade utbytesreservdelar inte skall bli negativ bör samma krav ställas på deras hållbarhet som ställs på originalreservdelar. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att närmare utforma ett förslag med denna innebörd och med det tyska systemet som förebild. Som grund för systemet bör antingen en teknisk bedömning eller provning kunna ligga. Reservdelar av betydelse för avgasreningssystemet och utbyteskatalysatorer bör om de godkänts få monteras på bilar. Regeringen avser att låta det ingå i Naturvårdsverkets uppdrag att föreslå hur användningen av utbytesreservdelar kan begränsas till bilar där tillverkarens ansvar för avgasreningsutrustningens hållbarhet har löpt ut.
Utskottet har inga invändningar mot regeringens bedömningar vad gäller certifiering av avgasrelaterade reservdelar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändring i bilavgaslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),
2. beträffande miljöstimulanser på transportområdet
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo1,
res. 1 (m)
3. beträffande införande av en koldioxidkoefficient i miljöklass- systemet
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo2.
res. 2 (v, mp)
Stockholm den 16 november 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann- Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Michael Hagberg (s).
Reservationer
1. Miljöstimulanser på transportområdet (mom. 2)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med Utskottet är och slutar med Jo1 avstyrks bort ha följande lydelse:
För närvarande säljs inga lastbilar som motsvarar de svenska kraven för miljöklasserna 1 och 2. Detta får till följd att kostnaden för nya lastbilar ökar med ca 65 000 kr per fordon, vilket försenar utvecklingen mot en förnyad, miljövänligare bilpark. Miljöklassystemet har inom denna sektor således inte medfört några positiva miljöeffekter. Detta är mycket otillfredsställande, och regeringen bör omedelbart analysera situationen samt återkomma till riksdagen med förslag till hur problemet skall lösas. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande miljöstimulanser på transportområdet
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Jo1 som sin me- ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Införande av en koldioxidkoefficient i miljöklassystemet (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med Frågan om och på s. 6 slutar med det anförda bort ha följande lydelse:
Det samlade svenska utsläppet av koldioxid kommer enligt Naturvårdsverkets prognoser att öka mellan åren 1990 och 2000, varav den största ökningen kommer att ske inom transportsektorn. I propositionen hänvisar regeringen till Naturvårdsverkets arbete med ett miljöanpassat transportsystem och menar att frågan om att införa en koldioxidkoefficient i miljö- klassystemet bör övervägas först när Naturvårdsverket har lämnat sitt förslag. Enligt utskottets mening är detta inte förenligt med en offensiv miljöpolitik.
Miljöklassutredningen föreslog att en koldioxidkoefficient bör införas i miljöklassystemet. För att göra koldioxidkravet neutralt i förhållande till bilens storlek föreslogs att det skulle kopplas till ett rymdindex. Utskottet anser att ett system med denna inriktning bör vara möjligt att införa redan från 1997 års modeller av lätta fordon. För att styra mot en lägre bränsleförbrukning bör värdena för respektive parameter ändras t.ex. vartannat år för att motsvara den tekniska utvecklingen. Vad utskottet här anfört med anledning av Miljöpartiet de grönas motion Jo2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande införande av en koldioxidkoefficient i miljöklass- systemet
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Jo2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386)
Skatteutskottets yttrande
1995/96:SkU2y
Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för fordon m.m.
Till jordbruksutskottet
Skatteutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:6 om vidareutveckling av systemet med miljöklasser för fordon m.m. jämte motioner.
I propositionen redovisar regeringen riktlinjer för miljöklassystemets framtida utveckling. Eftersom utsläppen av luftföroreningar ännu inte uppnått en långsiktigt hållbar nivå bör enligt regeringens uppfattning det primära målet med miljöklasserna alltjämt vara att minska utsläppen av luftförorenande avgaser och ämnen. Arbetet med att komplettera systemet med ett koldioxidkrav och ett bullerkrav drivs vidare, och systemet med ett tillverkaransvar för avgasreningens funktion behålls tills vidare.
I propositionen föreslås vidare att miljöklasser införs för elbilar och hybridbilar.
I motion 1995/96:Jo2 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) anför motionärerna att det bör vara möjligt att komplettera miljöklasserna med en koldioxidkoefficient redan från 1997 års modeller och begär ett tillkännagivande av denna innebörd.
I motion 1995/96:Jo1 av Olle Lindström (m) framhåller motionären att de svenska miljökraven för tunga fordon skiljer sig från vad som gäller inom EU och att Euro 2-fordon därför inte får någon skattefördel i Sverige. Miljöskäl talar enligt motionären för att de svenska reglerna bör anpassas bättre till vad som gäller inom EU. Motionären ifrågasätter också om EG:s regler medger att Sverige håller sig med egna krav. Slutligen föreslår motionären att försäljningsskatten på tunga fordon i miljöklasserna 2 och 3 slopas och att stimulansen för miljövänliga fordon i stället utformas som en rabatt på fordonsskatten i miljöklasserna 1 och 2. Motionären begär ett tillkännagivande av denna innebörd.
Enligt utskottets mening är skattestimulansen för bilar som uppfyller högre miljökrav än baskraven ett viktigt instrument när det gäller att minska vägtrafikens inverkan på miljön och få till stånd en långsiktigt hållbar utveckling på detta område, och utskottet delar regeringens bedömning att detta instrument bör utvecklas inom de ramar som ges av medlemskapet i EU.
När det gäller frågan om en komplettering av miljöklasserna med ett koldioxidkrav har frågan behandlats av Miljöklassutredningen i betänkandet Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU (SOU 1995:31). Tidigare förslag på området har utgått från relationen mellan bränsleförbrukningen och bilens vikt i olika kombinationer, vilket enligt utredningen tenderar att styra mot mindre, lättare och bränslesnålare bilar. Miljöklassutredningen har tagit fram ett förslag som är bättre anpassat till den svenska bilparken. Enligt detta förslag relateras bränsleförbrukningen till bilens volym i stället för till vikten. Härigenom undviks en allmän stimulans för små bilar, vilket är tveksamt ur bl.a. säkerhetssynpunkt. Med hänsyn till att förslaget presenterats för Miljöklassutredningen i ett sent skede av dess arbete har utredningen inte haft möjlighet att utveckla förslaget i sitt betänkande. Utredningen har därför föreslagit att Naturvårdsverket och Konsumentverket får i uppdrag att utveckla förslaget.
Av propositionen framgår att Naturvårdsverket har för avsikt att arbeta med denna fråga inom ramen för samarbetet kring Ett miljöanpassat tran sportsystem och att regeringen kommer att överväga frågan om en ytterligare stimulans för bränslesnåla bilar när Naturvårdsverket har lämnat sitt förslag.
Utskottet anser att Naturvårdsverkets arbete med att vidareutveckla förslaget om en koldioxidkoefficient bör avvaktas innan ställning tas till frågan om och i vilken form förslaget bör genomföras och avstyrker därför motion Jo2.
Miljöklasserna har ännu inte hunnit få något genomslag när det gäller tunga fordon, och Miljöklassutredningen har i sitt betänkande Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU (SOU 1995:31) tagit upp detta problem. Enligt utredningen drabbas användarna hårt när det inte finns fordon i miljöklasserna 1 och 2 att köpa, och miljöeffekten uteblir. Enligt Miljöklassutredningen kan en anledning till det bristande genomslaget vara att försäljningsskatten för dessa fordon trätt i kraft först under år 1994 och att närmare föreskrifter om den hållbarhetskontroll som ligger till grund för tillverkaransvaret ännu inte har utfärdats. För personbilar har tillverkaren sedan 1989 års modell ett ansvar för avgasreningens funktion. Miljöklassutredningen har undersökt effekten av dessa regler och funnit att de har stor betydelse för att reducera avgasutsläppen. För tunga fordon inför des ett tillverkaransvar med 1993 års modeller, och kontroller kan således bli aktuella åren 1996-1997. Miljöklassutredningen har också analyserat tillverkaransvarets förenlighet med EG:s lagstiftning och har bedömt att Sverige kan behålla de nuvarande reglerna i avvaktan på att man inom EG utarbetar gemensamma regler.
För att komma till rätta med det bristande genomslaget för miljöklas serna för tunga fordon har Miljöklassutredningen föreslagit att Naturvårdsverket får i uppdrag att ta fram en förenklad provmetod i samarbete med tillverkarna. Av propositionen framgår att regeringen avser att inom kort ge Naturvårdsverket ett sådant uppdrag.
Enligt utskottets mening talar starka skäl för att någon form av efterkon troll av miljökraven bör upprätthållas också när det gäller tunga fordon, och utskottet anser därför att tillverkaransvaret bör bibehållas i avvaktan på gemensamma EG-regler. Utskottet kan därför inte tillstyrka motionärernas förslag om att hållbarhetskraven och tillverkaransvaret skall slopas för tunga fordon.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka förslaget om en kraftig sänk ning av skatten på tunga fordon och erinrar i denna del om att branschen kompenserats genom att kilometerskatten sänktes när försäljningsskatten för tunga fordon första gången infördes.
Utskottet avstyrker med det anförda även motion Jo1.
I propositionen lägger regeringen fram förslag om miljöklassning av el- och hybridbilar. Bilar som enbart drivs med elektricitet från batterier skall föras till miljöklass 1 E, och bilar som drivs med förbränningsmotor i kombination med en elektrisk motor skall föras till miljöklass 1 H. I avvaktan på gemensamma EG-regler avser regeringen att låta definitionen av en elbil motsvara kraven för nollemissionsfordon i USA. Definitionen av en hybridbil skall vara den som anges i Naturvårdsverkets A 14-regula tion. Skattereglerna utformas på samma sätt som för övriga bilar som omfattas av miljöklassningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.
Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att återkomma med ett förslag om emissionskrav för hybridbilar och ett motsvarande krav när det gäller värmeaggregat i elbilar i så god tid att det kan genomföras till den 1 januari 1998, då den nuvarande befrielsen från försäljningsskatt för eldrivna bilar upphör.
Enligt skatteutskottets mening bör den skattebefrielse som nu gäller för eldrivna bilar fram till den 1 januari 1998 bestå i avvaktan på det av rege ringen aviserade förslaget om emissionskrav m.m. för dessa fordon. Ut skottet föreslår därför att övergångsbestämmelsen i förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon utformas i enlighet med nuvarande regel om skattebefrielse för dessa bilar.
Stockholm den 7 november 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan- Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Carl Erik Hedlund (m) och Michael Stjernström (kds).
Avvikande meningar
1. Miljöklasserna för tunga fordon
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anför:
Kraven på hållbarhet och tillverkaransvar har medfört att det inte säljs några tunga fordon som uppfyller kraven i miljöklass 1 eller 2 i Sverige. I övriga Europa säljer såväl svenska som andra tillverkare Euro 2- fordon som uppfyller de svenska utsläppskraven i miljöklass 2. I Sverige hänförs dessa fordon emellertid till miljöklass 3 och beläggs med en försäljningsskatt på 20 000 resp. 65 000 kr beroende på vikten. De svenska särkraven hindrar således försäljningen av miljövänliga tunga fordon i Sverige. Det kan också ifrågasättas om de svenska reglerna klarar en prövning i EU-domstolen.
Den svenska försäljningsskatten bidrar till att öka kostnaderna för svenska åkerier i förhållande till företag i övriga Europa och innebär att de svenska åkerierna förlorar i konkurrenskraft. Naturvårdsverket har föreslagit att miljöstyrningen av den tunga trafiken skall ske genom rabatter på fordonsskatten för miljövänliga bilar i stället för som nu genom en särskild försäljningskatt på de bilar som uppfyller de grundläggande avgaskraven. En sådan modell tillämpas också i Tyskland.
Mot den angivna bakgrunden finns det anledning att bättre anpassa de svenska reglerna till vad som gäller i övriga Europa genom att dels slopa hållbarhets- och tillverkaransvaret för tunga fordon, dels ersätta försälj ningsskatten med ett särskilt stimulansbidrag för miljövänliga tunga fordon.
Vi tillstyrker att riksdagen med bifall till motion Jo1 som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
2. En koldioxidkoefficient i miljöklasserna
Ronny Korsberg (mp) och Lars Bäckström (v) anför:
Miljöklassutredningen har utarbetat ett förslag som innebär att miljöklasserna kan kompletteras med ett krav på låg bränsleförbrukning. Idén bakom konstruktionen är att inte bara bensinslukare utan också mindre bilar skall sträva efter låg bensinförbrukning.
Enligt förslaget skall ett koldioxidindex beräknas där bränsleförbrukningen uttryckt som utsläppt mängd koldioxid per km ställs i relation till bilens rymd. I miljöklasserna uppställs krav på vissa indexnivåer. Ett ovillkorligt krav för placering i en viss miljöklass skall vara att det aktuella koldioxidkravet är uppfyllt.
Enligt Miljöklassutredningens bedömning bör det vara möjligt att ge nomföra ett system med denna inriktning redan från 1997 års modeller av lätta fordon.
I propositionen anför regeringen att frågan om en koldioxidkoefficient i miljöklasserna bör övervägas först när Naturvårdsverket har lämnat sitt förslag. Detta kan inte kallas för en offensiv miljöpolitik. Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att en koldioxid koefficient bör införas i miljöklasserna och tillstyrker därför motion Jo2.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Propositionens huvudsakliga innehåll 1
Motionerna 2
Yttrande 2
Utskottet 2
Inledning 2
Miljöklassystemets vidareutveckling 3
Propositionen 3
Motionerna 4
Utskottets överväganden 4
Miljöklassning av el- och hybridfordon 6
Ett stärkt skydd för bilägarna 6
Tillverkaransvaret vid parallellimport 7
Certifiering av avgasrelaterade reservdelar 7
Hemställan 8
Reservationer 8
1. Miljöstimulanser på transportområdet (mom. 2) 8
2. Införande av en koldioxidkoefficient i miljöklassystemet
(mom. 3) 9
Bilaga 1 Propositionens lagförslag 10
Förslag till lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386) 10
Bilaga 2 Skatteutskottets yttrande 1995/96:SkU2y 12
Gotab, Stockholm 1995