Verksamheten vid Försvarets datacenter
Betänkande 1992/93:FöU4
Försvarsutskottets betänkande
1992/93:FÖU04
Verksamheten vid Försvarets datacenter
Innehåll
1992/93 FöU4
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag som regeringen -- efter föredragning av försvarsministern, statsrådet Björck -- har förelagt riksdagen i proposition 1992/93:73 om verksamheten vid Försvarets datacenter. Betänkandet behandlar också en med anledning av propositionen väckt motion.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall bemyndiga regeringen att överlåta statens tillgångar och skulder i Försvarets datacenter till ett statligt eller privat ägt aktiebolag och att myndigheten i anslutning härtill läggs ned. Riksdagen föreslås avslå motionen.
Propositionen
I proposition 1992/93:73 föreslår regeringen riksdagen att 1. godkänna att Försvarets datacenter skall läggas ned, 2. bemyndiga regeringen att överlåta statens tillgångar och skulder i Försvarets datacenter till ett statligt eller privat ägt aktiebolag i enlighet med vad som förordats i propositionen.
Motionen
1992/93:Fö3 av Berit Oscarsson och Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Försvarets datacenter.
Utskottet
Bakgrund
En särskild myndighet, Försvarets datacentral, bildades år 1974 (prop. 1974:75, FöU21, rskr. 192) för en samordnad datadrift vid främst myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Uppgiften var att på uppdragsbasis svara för driften av myndigheternas datorer och tillgodose behovet av datorkapacitet för administrativ databehandling samt administration och underhåll m.m. av bl.a. terminaler och linjer för kommunikation mellan uppdragsgivarna och datacentralens datorer. Den huvudsakliga verksamheten bestod i att driva ett antal s.k. stordatorer.
År 1981 utvidgades datacentralens uppgifter till att omfatta även systemutveckling och systemunderhåll. Syftet härmed var att minska försvarsmyndigheternas behov av externa konsulter på dataområdet. Myndighetens namn ändrades till Försvarets datacenter år 1987. Organisationen ändrades den 1 juli 1991 och består av chef och styrelse samt huvudkontor och regionkontor. Av den totala omsättningen under budgetåret 1991/92 på 237 miljoner kronor utgjorde driftuppdragen och konsultuppdragen vardera ca 40 %, medan resten avsåg utbildningsuppdrag och förmedlingsuppdrag i samband med försäljning av program- och maskinvara m.m. Huvuddelen av driftuppdragen utförs vid stordatorcentraler i Stockholm, Arboga och Karlstad. Dessutom svarar Försvarets datacenter för driften av ett tjugotal mindre anläggningar i uppdragsgivarnas lokaler.
Verksamheten vid Försvarets datacenter skall vara ekonomiskt självbärande och bedrivas i konkurrens med andra leverantörer inom dataområdet. Verkskapitalet uppgick den 30 juni 1992 till knappt 50 miljoner kronor.
Utredningen (Fö 1991:04) om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) har i en delrapport i september 1992 redovisat överväganden och förslag rörande verksamheten vid Försvarets datacenter. Utredningen har samrått med Överbefälhavaren, Försvarets materielverk och Försvarets datacenter, vilka inte haft något att erinra mot förslagen.
Ny verksamhetsform för Försvarets datacenter
Regeringen anför att användningen av ADB inom försvarsmakten under det senaste årtiondet har inneburit en tyngdpunktsförskjutning från stordatordrift mot nya system med en decentraliserad struktur byggande på omfattande kommunikation mellan systemen. Detta har inneburit att beläggningen på datacentrets stordatorer successivt kommit att minska för att -- som det nu kan bedömas -- vara helt avvecklad vid 1990-talets slut. Regeringen anför vidare att Försvarets datacenters konsultverksamhet har utvecklats och att myndigheten för närvarande får cirka hälften av försvarsmaktens konsultuppdrag gällande administrativa system. Datateknikens utveckling sägs även ha inneburit att samma tekniska komponenter och system kommit till användning på en mängd områden som tidigare ansetts vara naturligt avgränsade. Inte minst har de starkt ökade möjligheterna till kommunikation mellan olika system bidragit till detta. Framöver skulle därför Försvarets datacenter i allt mindre omfattning komma att verka som den stödmyndighet för datordrift som var meningen från början. Regeringen ansluter sig därför till utredarens uppfattning att avgränsningen av datacentrets verksamhet till att avse enbart administrativa ADB-system inte längre är ändamålsenlig. Om myndigheten skall kunna vidareutvecklas och erbjuda tjänster som är av intresse för försvarsmakten, måste därför verksamheten breddas och teknikkunnandet fördjupas.
Regeringen ansluter sig vidare till utredarens bedömning att försvarsmaktens intressen bäst tillgodoses, om den verksamhet som Försvarets datacenter nu ansvarar för i fortsättningen drivs i aktiebolagsform med anknytning till ett konsult- eller industriföretag. En sådan ordning sägs leda till tydliga ansvarsgränser mellan försvarsmakten--beställaren och bolaget--leverantören. Den borde också kunna leda till att försvarsmakten kan dra bättre nytta av konkurrensen mellan olika leverantörer vid upphandling av datatjänster. I sitt ställningstagande pekar också regeringen på att Riksrevisionsverket i en rapport i augusti 1992 ansett bolagsformen lämplig för den verksamhet som Försvarets datacenter bedriver.
Regeringen säger sig också i sin prövning av ärendet ha beaktat möjligheterna till sekretess och säkerhetsskydd. Regeringen hänvisar till skyldigheterna enligt 5 § förordningen (1981:421) om säkerhetsskydd vid statliga myndigheter för det fall information avses utlämnas och denna bör sekretesskyddas med stöd av 14 kap. 9 eller 10 § sekretesslagen (1980:100). Om det upprättas ett kontrakt skall, enligt samma föreskrifter, utlämnandet även förbindas med de avtalsrättsliga villkor som behövs till skydd för informationen. Överbefälhavaren och Rikspolisstyrelsen sägs vidare ha utfärdat närmare föreskrifter och allmänna råd beträffande säkerhetsskyddet kring upphandling och arbete för statens behov som med hänsyn till rikets säkerhet skall hemlighållas. Regeringen anser därför att det från säkerhetsskyddssynpunkt är acceptabelt att föra över verksamheten vid Försvarets datacenter till ett aktiebolag.
Innan slutlig ställning tas till ägarfrågan anser regeringen det vara nödvändigt att först ta närmare kontakter med tänkbara köpare, vilka bör sökas bland konsult- och industriföretagen i branschen. När en överlåtelse av tillgångar och skulder i Försvarets datacenter på godtagbara villkor kan genomföras till ett lämpligt statligt eller privat ägt aktiebolag, bör regeringen ha möjlighet att besluta om en sådan överlåtelse. Regeringen utesluter härvid inte att -- i vart fall under en övergångstid -- ett nytt statligt aktiebolag bildas för ändamålet, eller att staten blir delägare i ett nytt bolag. Bemyndigandet för regeringen bör därför också innefatta möjligheten att avyttra de aktier som staten kan komma att äga under genomförandet av förändringen. Snarast efter överlåtelsen bör Försvarets datacenter läggas ned.
Regeringen anmäler att det i samband med förändringarna måste ske en värdering av tillgångar och skulder -- bl.a. pensionsskulderna -- samt av förpliktelserna i det statliga trygghetssystemet i myndighetens verksamhet. Vidare behöver möjligheten för personalen att få anställning hos den nye ägaren klarläggas. En sådan möjlighet bör vara en utgångspunkt. Dessa frågor, jämte osäkerheten om det behövs en särskild organisation för avvecklingen av Försvarets datacenter, anser regeringen kräva ytterligare överväganden. Regeringen avser tillkalla en särskild utredare för dessa uppgifter. Denne bör få i uppdrag att genomföra nödvändiga förberedelser och förhandlingar inför bolagiseringen.
I motion Fö3 (s) anförs att Försvarets datacenter är en mycket väl fungerande myndighet med ett brett verksamhetsområde. Motionärerna befarar att en splittring av resurserna skulle inverka negativt på möjligheterna för datacentrets kunder att kunna vända sig till en leverantör med alla sina ADB-beställningar. De anser att det vore felaktigt att välja annan associationsform för Försvarets datacenter än ett helägt statligt och departementsstyrt bolag, dit alla resurser inkl. personalen bör föras. I avvaktan på förslag från en utredning om hela försvarets ADB-verksamhet, som riksdagen bör ålägga regeringen att tillsätta, bör enligt motionärerna så små förändringar som möjligt vidtas med Försvarets datacenter.
Utskottet har erfarit att verksamheten vid Försvarets datacenter är effektiv och har breddats över tiden. Den synes dock för specialiserad för att kunna svara upp mot datautvecklingen i allmänhet och, i ett längre perspektiv, kunna tillgodose försvarets behov. Det föreligger således ett behov av att ytterligare bredda verksamheten och samtidigt stärka teknikkunnandet. Detta skulle kunna ske genom att Försvarets datacenter i större omfattning än hittills åtog sig uppgifter utanför totalförsvaret. En sådan utvidgning av verksamheten måste dock ske i konkurrens med andra företag på marknaden, vilket kan kräva ytterligare resurser och medföra ett ökat risktagande för staten.
Det synes således inte ändamålsenligt att behålla en särskild myndighetsfunktion inom försvarsmakten för att leverera datatjänster. Verksamheten borde kunna bedrivas effektivare om försvarsmakten koncentrerar sig på uppgiften som kravställare och beställare av datatjänster.
Utskottet ansluter sig därför till regeringens uppfattning att verksamheten fortsättningsvis bör drivas i aktiebolagsform. Om det därvid blir aktuellt med en privat ägare utgår utskottet från att denne är tillräckligt stabil och finansiellt stark för att kunna ta ett långsiktigt ansvar gentemot försvarskunderna. Vidare måste en sådan ägare acceptera rättsreglerna när det gäller sekretesskydd samt vara beredd att fylla en krigsorganisatorisk uppgift. Vad utskottet här har anfört innebär att att riksdagen inte bör bifalla motion Fö3 (s).
För att försvarsmakten skall kunna fungera effektivt i rollen som beställare torde den även framgent vara beroende av att ha dataspecialister anställda. Den kompetens som finns hos personalen vid Försvarets datacenter bör därför tas till vara på bästa sätt.
Utskottet delar även regeringens bedömning om behovet av ytterligare överväganden inför förändringarna av Försvarets datacenter och att en särskild utredare bör tillkallas för denna uppgift. Utskottet utgår från att utredaren infogar sina överväganden och förslag i en helhetssyn på det framtida utnyttjandet av ADB i försvarsmakten.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nedläggning av Försvarets datacenter att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fö3 godkänner regeringens förslag att lägga ned Försvarets datacenter, 2. beträffande överlåtelse av statens tillgångar och skulder i Försvarets datacenter att riksdagen bemyndigar regeringen att överlåta tillgångar och skulder i Försvarets datacenter till ett statligt eller privat ägt aktiebolag i enlighet med vad som förordats i propositionen.
Stockholm den 26 november 1992
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp), Ingvar Björk (s), Christer Skoog (s), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik Landerholm (m), Britt Bohlin (s), Sven-Olof Petersson (c) och Åke Carnerö (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.