Verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1992
Betänkande 1993/94:UU5
Utrikesutskottets betänkande
1993/94:UU05
Verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1992
Innehåll
1993/94 UU5
Regeringens skrivelse
I regeringens skrivelse 1992/93:248 överlämnas en redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1992 till riksdagen.
Motionen
I motion 1992/93:U283 av Lars Sundin och Charlotte Branting (fp) yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de baltiska länderna snarast möjligt bör tas upp som fullvärdiga medlemmar av Europarådet.
Utskottet
Redogörelsen
Även under 1992 kom verksamheten inom ministerkommittén att i hög utsträckning präglas av de politiska förändringarna i Central- och Östeuropa.
Under året inlämnade ytterligare fem länder (Albanien, Kroatien, Ryssland, Slovenien och Ukraina) ansökan om medlemskap. Bulgarien upptogs som medlem. I och med Tjeckoslovakiens delning vid årsskiftet 1992/93 upphörde landets medlemskap i Europarådet. De nya staterna Tjeckien och Slovakien fick därmed ansöka om medlemskap var för sig.
Ministerkommittén höll två ordinarie möten och dessutom ett extra möte under år 1992. Ställföreträdarkommittén sammanträdde nio gånger för att behandla allmänna frågor och åtta gånger för att behandla frågor rörande främst mänskliga rättigheter. I tillägg till ordinarie ställföreträdarmöten hölls ett antal extra endagsmöten vid vilka bl.a. dryftades Europarådets relationer med de nya staterna i f.d. Sovjetunionen samt ansökningar om medlemskap i organisationen.
Fem ordinarie fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet under året. Sålunda hölls en ministerkonferens om kulturarvsfrågor den 16--17 januari på Malta, en sportministerkonferens den 13--15 maj på Rhodos, en konferens för ministrar med ansvar för social trygghet den 20--21 maj i Limerick (Irland), en justitieministerkonferens den 9--10 juni i Nicosia och en kulturministerkonferens den 15--16 oktober i Paris.
Europarådets ordinarie budget uppgick under år 1992 till ca 665 miljoner franska francs. Sveriges totala bidrag till organisationen uppgick under kalenderåret till knappt 25 miljoner kronor.
Europarådet höll sitt 90:e ministerkommittémöte den 7 maj under ordförandeskap av den schweiziske utrikesministern René Felber. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Margaretha af Ugglas.
Ministerkommittémötet inleddes med en ceremoni för att markera Bulgariens inträde i Europarådet som organisationens 27:e medlemsstat.
Under mötet diskuterade ministrarna främst Europarådets relationer med staterna i Central- och Östeuropa, situationen i f.d. Jugoslavien, Europarådet och ESK-processen samt en reformering av övervakningsorganen för konventionen om de mänskliga rättigheterna.
Ministrarna välkomnade Estlands, Lettlands och Litauens tillträde till den europeiska kulturkonventionen och uttryckte en förväntan att det fortsatta reformarbetet i dessa stater skulle möjliggöra att deras ansökningar om medlemskap i Europarådet snart skulle kunna accepteras.
Vid ett särskilt meningsutbyte med den ryske utrikesminstern Andrej Kozyrev enades man om att utvidga och stärka samarbetsprogrammen med Ryssland. Ministrarna välkomnade Rysslands ansökan om medlemskap i Europarådet.
Ministrarna välkomnade också att de första kontakterna med Vitryssland, Moldavien och Ukraina etablerats. De uttryckte akut oro över konflikten i Nagorno-Karabach och uttalade sitt stöd för de medlingsförsök som företogs i ESK:s regi.
Ministrarna ansåg att Europarådets biståndsprogram till länderna i Central- och Östeuropa hade varit betydelsefulla. Efterfrågan på dessa program var av en sådan omfattning att man fick överväga att inrätta ytterligare biståndsprogram gällande utvecklingen av rättsstatens grundvalar och lokal demokrati.
Beträffande f.d. Jugoslavien fördömde ministrarna kraftigt bruket av våld för politiska ändamål, särskilt i Bosnien-Hercegovina, liksom kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och förstörelsen av ett omistligt arkitektoniskt och kulturellt arv. Ett omedelbart stopp på stridigheterna krävdes.
Ministrarna uttalade stöd för en stärkt länk till ESK i syfte att på bästa sätt utnyttja Europarådets erfarenheter i ESK:s mänskliga dimension och hänvisade i detta sammanhang till förslagen om att vissa program inom Europarådet görs tillgängliga för hela ESK-kretsen.
Europarådet höll sitt 91:a ministerkommittémöte i Strasbourg den 5 november under ordförandeskap av den turkiske utrikesministern Hikmet Cetin. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Margaretha af Ugglas.
Vid mötet diskuterade ministrarna främst Europarådets framtida roll och dess utvidgning, förberedelserna inför Europarådets planerade toppmöte i Wien den 8--9 oktober 1993, reformen av övervakningsorganen för konventionen om de mänskliga rättigheterna samt konflikten i f.d. Jugoslavien.
Ministrarna ansåg att Europarådets utvidgning skulle fortgå i enlighet med det etablerade mönstret, utan att de krav och normer som organisationen står för skulle sänkas. Vid granskningen av ansökningar om medlemskap borde dialogen mellan ministerkommittén och parlamentarikerförsamlingen intensifieras.
Beträffande reformeringen av övervakningsorganen för konventionen om de mänskliga rättigheterna noterade ministrarna att allt tekniskt bakgrundsarbete nu var avklarat. Ett politiskt beslut om reformens inriktning behövdes så snart som möjligt och senast vid toppmötet i Wien.
I en separat deklaration om situationen i f.d. Jugoslavien fördömde ministrarna våldet och de grova kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt. Ministrarna uttryckte sitt stöd för FN och den internationella fredskonferensen. De fördömde "etnisk rensning" och uttryckte sin djupa oro för att stridigheterna kunde spridas till andra republiker och territorier. Ministrarna välkomnade idén att, inom ramen för Bosnien-Hercegovinas konstitution, skapa en juridisk kontroll av de mänskliga rättigheterna där Europarådet skulle delta.
Ett extra ministerkommittémöte ägde rum i Istanbul den 10--11 september. Mötet hade kallats på turkiskt initiativ för att ge tillfälle till ett meningsutbyte med företrädare för staterna i Oberoende Staters Samvälde (OSS) och Georgien samt för att dryfta hur Europarådet kunde förhålla sig till dessa stater. Ordförande vid mötet var den turkiske utrikesministern Hikmet Cetin. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Margaretha af Ugglas.
Ministrarna välkomnade resultaten från ESK:s toppmöte i Helsingfors den 9--10 juli och utvecklingen av förbindelserna mellan ESK och Europarådet.
Ministrarna var djupt alarmerade över situationen i f.d. Jugoslavien och antog en deklaration som fördömde "etnisk rensning".
Parallellt med verksamheten inom ministerkommittén pågår på andra nivåer inom Europarådet arbetet inom nio olika huvudsektorer: mänskliga rättigheter, minoritets- och jämställdhetsfrågor; massmediafrågor; sociala frågor, arbetsmarknads-, migrations- och befolkningsfrågor; utbildning, kultur, kulturmiljövård och idrott; ungdomsfrågor; hälso- och sjukvård; frågor rörande miljö och regional planering; regionala och kommunala frågor samt rättsfrågor. En av de frågor som står i fokus är reformeringen av övervakningsmaskineriet för den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Från svensk sida har konkreta förslag lagts fram om hur rättegångsförfarandet skall kunna rationaliseras. Detta förslag behandlas för närvarande tillsammans med andra förslag i en expertkommitté.
Den kommitté som upprättats enligt konventionen för att undersöka behandlingen av frihetsberövade i syfte att stärka skyddet mot tortyr m.m. besökte under året 1990/91 bl.a. Sverige. De rapporter som kommittén avfattar efter sina besök är inte automatiskt offentliga, men de kan offentliggöras om den berörda staten så begär. Rapporten från besöket i Sverige, som tillställdes Utrikesdepartementet i februari 1992, har offentliggjorts liksom det svar som den svenska regeringen lämnade kommittén i augusti 1992.
Europarådets sociala utvecklingsfond bildades år 1956. Ursprungligen avsågs den vara ett instrument i flyktingpolitiken, men numera är den även inriktad på att finansiera infrastruktur-, sysselsättnings- och bostadsbyggnadsprojekt i regioner med stora befolkningsomflyttningar. Det ändamål som erhållit mest lån är bostadsbyggande, vilket fått en knapp fjärdedel av lånebeloppet (totalt uppgår det utestående lånebeloppet till 6 731 miljoner ecu). Därefter följer infrastrukturinvesteringar samt åtgärder för flyktingar och migranter.
Under det senaste året har växande kritik riktats mot fonden dels avseende dess förvaltning, dels med innebörden att den alltmer fjärmat sig från sin sociala målsättning. För närvarande pågår ett översynsarbete för att komma till rätta med dessa problem. Sverige strävar i samband härmed bl.a. efter att utlåningen skall ges en bättre geografisk fördelning, att den koncentreras till de socialt mest angelägna projekten, att en större andel av fondens vinst skall användas för lån på särskilt fördelaktiga villkor samt att flera länder skall ansluta sig till fonden.
Sammanfattning av motionen
I motion 1992/93:U283 (fp) anförs att de baltiska staternas suveränitet har återupprättats, men att hot alltjämt kvarstår. Ett av dessa består i att den f.d. sovjetiska, numera ryska, militären dras tillbaka endast i långsam takt samt att nationalistiska och militära kretsar i Ryssland långt ifrån alltid accepterat att de baltiska staterna är självständiga.
Motionärerna framhåller att Sverige och Norden måste känna ett ansvar för Baltikums säkerhet. De menar att Sverige har agerat på ett berömvärt sätt för att underlätta träffandet av avtal som skall garantera truppernas tillbakadragande. I budgetpropositionen föreslås också att svenskt stöd skall kunna utgå till uppbyggandet av sådana statsfunktioner som är nödvändiga för hävdande av suveränitet.
Motionärerna menar att deltagande i internationella organisationer i det anförda perspektivet framstår som något av ett skyddsnät för de baltiska länderna och att det är oroande att deras inträde i Europarådet fördröjts. Orsaken är, enligt motionärernas mening, i huvudsak de problem kring den ryskspråkiga befolkningens ställning som aktualiserats sedan självständigheten återvunnits. Det är önskvärt att frågan om de baltiska ländernas medlemskap i Europarådet snart kan lösas och att även ett demokratiskt Ryssland kan ta plats där som fullvärdig medlem.
Utskottets överväganden
Utskottet har tagit del av regeringens skrivelse 1992/93:248 med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1992 och konstaterar med tillfredsställelse att Europarådet behandlat en rad ämnen av central politisk, ekonomisk, social, kulturell och rättslig betydelse. Inte minst frågor rörande skyddet av de mänskliga rättigheterna samt Europarådets roll i formandet av det nya Europa och demokratiseringen av Central- och Östeuropa är härvid av stor vikt.
Utskottet ser också mycket positivt på det stöd Europarådet lämnar till de forna kommunistländerna i Central- och Östeuropa för utvecklingen av demokrati och ett lagbundet rättssystem. Många av dessa stater har, trots att de ej är medlemmar i rådet, anslutit sig till olika Europarådskonventioner. Utskottet ser detta som betydelsefullt.
Under år 1992 ansökte fem stater -- Albanien, Kroatien, Ryssland, Slovenien och Ukraina -- om medlemskap. Bulgarien upptogs som medlem. I samband med Tjeckoslovakiens delning vid årsskiftet 1992/93 upphörde landets medlemskap i Europarådet. De två nya staterna Tjeckien och Slovakien har sedermera sökt och erhållit medlemskap.
Som utskottet noterade i sitt föregående betänkande om verksamheten inom Europarådet (bet. 1992/93:UU8) har bl.a. de baltiska staterna tidigare ansökt om medlemskap i Europarådet. I motion 1992/93:U283 (fp) yrkas att riksdagen bör ge regeringen till känna att de baltiska länderna snarast möjligt bör tas upp som fullvärdiga medlemmar av Europarådet. I anledning av detta yrkande konstaterar utskottet att Estland och Litauen numera (sedan den 13 maj 1993) är medlemmar i Europarådet. Lettlands ansökan om medlemskap är fortfarande föremål för prövning.
I sitt tal den 1 oktober 1992 inför Europarådets parlamentariska församling i Strasbourg ägnade statsministern omfattande uppmärksamhet åt förhållandena i Baltikum samt åt de baltiska staternas och Rysslands relationer med Europarådet. Han sade därvid bl.a. (översättning): "Vi är särskilt glada över att två av våra närmaste grannar -- Estland och Litauen -- sannolikt blir upptagna [som medlemmar i Europarådet] tidigt nästa år. Jag hoppas att vår tredje baltiska granne, Lettland, inte kommer långt efter. Vi är också angelägna om att dialogen och samarbetet som har inletts mellan Europarådet och Ryska Federationen skall tillåta detta stora och alltid betydelsefulla europeiska land att bli medlem så snart som förhållandena är de rätta."
Situationen i Baltikum och frågan om de baltiska staternas medlemskap i Europarådet var också föremål för diskussion vid det nordiska utrikesministermötet i Visby den 1 september 1993. Ministrarna framhöll därvid betydelsen av ett snabbt, ordnat och fullständigt tillbakadragande av de ryska trupperna från Estland och Lettland i enlighet med slutdokumentet från ESK:s toppmöte i Helsingfors. De uttryckte en förhoppning om att Lettland skulle utforma sin medborgarskapslagstiftning i nära samråd med ESK och Europarådet samt föra en bred dialog med sin icke-lettiska befolkning om denna och närliggande frågor. De välkomnade också Estland och Litauen som medlemmar i Europarådet och hoppades att Lettland skulle kunna finna sin plats i Europarådet inom kort.
Utskottet delar dessa bedömningar.
Med det anförda får motion 1992/93:U283 (fp) yrkande 2 anses besvarad.
Utskottet ser positivt på att kontakter etableras mellan Europarådet och ytterligare stater inom det f.d. Sovjetunionen samt att en starkare länk till ESK etableras för att på bästa sätt utnyttja Europarådets erfarenheter i arbetet med ESK:s mänskliga dimension. Utskottet konstaterade i sitt föregående betänkande om verksamheten inom Europarådet (1992/93:UU8) att rådet tillkommit för att främja samarbetet mellan Europas demokratier. Kraven för att bli medlem är högt satta. Medlemskap i Europarådet kräver att en medlemstat kan uppvisa parlamentarisk demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna samt ett lagbundet samhällsskick. Utskottet konstaterar i detta sammanhang med tillfredsställelse att Europarådets ministerkommitté framhåller att någon sänkning av medlemskapskraven ej kan komma i fråga.
Utskottet anser det betydelsefullt att Europarådet med kraft tagit ställning mot det kraftiga bruket av våld och de grova kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i det f.d. Jugoslavien samt att rådet särskilt fördömt de s.k. etniska rensningar som ägt rum där.
Utskottet framhöll i sitt senaste betänkande om verksamheten inom Europarådet att utvecklingen i det forna Jugoslavien, tillsammans med kriser på andra håll i Europa, visar på det angelägna i att skyddet för minoriteterna stärks. Naturligen har Europarådet med sin erfarenhet och kapacitet därvidlag en central roll att spela. Detta gäller såväl minoriteter, vilka historiskt har hemortsrätt i främmande länder, som grupper vilka finns etablerade till följd av sentida immigration. Utskottet vidhåller denna uppfattning.
En kritisk granskning av hur medlemsstaterna sköter sina förpliktelser är, anförde utskottet i nämnda betänkande, en väsentlig del av skyddet för de mänskliga rättigheterna. Mot denna bakgrund finner utskottet det angeläget att frågan om en reform av övervakningsorganen för den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna fortsatt prioriteras.
Utskottet föreslår att redogörelsen från Europarådsdelegationen och regeringens skrivelse läggs till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringens skrivelse 1992/93:248 att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1992/93:248 med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1992 till handlingarna,
2. beträffande de baltiska staternas medlemskap i Europarådet att riksdagen förklarar motion 1992/93:U283 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört.
Stockholm den 12 oktober 1993
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m), Berndt Ekholm (s) och Lena Boström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.