Verksamheten inom Europarådet
Betänkande 1995/96:UU9
Utrikesutskottets betänkande
1995/96:UU09
Verksamheten inom Europarådet
Innehåll
1995/96 UU9
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande dels redogörelse 1995/96:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling för tiden januari-oktober 1994 (1994 års session), dels regeringens skrivelse 1994/95:215 Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1994. Dessutom behandlas motion 1994/95:U401 (c), yrkande 12. Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från Europarådsdelegationen och regeringens skrivelse till handlingarna samt föreslår att motion 1994/95:U401 (c) yrkande 12 anses besvarad med vad utskottet anfört.
Motionen
1994/95:U401 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Europarådets roll i den demokratiska utvecklingen.
Utskottet
Redogörelsen
Europarådets parlamentariska (rådgivande) församlings årssession 1994 var fördelad på fyra delsessioner, vilka hölls i Strasbourg. President i församlingen var under hela sessionen den spanske parlamentsledamoten Miquel Angel Martinez. Vid den tredje delsessionen valdes Daniel Tarschys till Europarådets generalsekreterare.
Under 1994 års session utvidgades Europarådet med det nya medlemslandet Andorra, varefter antalet medlemsländer uppgick till 33.
Vid de olika delsessionerna debatterades bl.a. följande politiska frågor. Vid den första delsessionen gjorde församlingen en uppföljning av toppmötet i Wien. Vidare debatterades situationen för de sju länder som väntade på medlemskap i rådet, varvid särskilt intresse ägnades Ryssland. Under den andra delsessionen ägnades tid åt situationen i Bosnien-Hercegovina. Dessutom diskuterades nya medlemsländers fullgörande av sina åtaganden.Vid den tredje delsessionen debatterades följderna av upplösningen av Demokratipartiet (DEP) i Turkiet. Vidare diskuterades häktning i avvaktan på rättegång. Under den fjärde delsessionen debatterades yttrande över Andorras ansökan om medlemskap i Europarådet.
De ekonomiska frågor som debatterades vid de olika delsessionerna var bl.a. EFTA i det nya Europa, Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbankens (EBRD) aktiviteter och OECD:s verksamhet.
Inom områdena sociala frågor och hälsovård diskuterade församlingen skydd av och patent på mänskligt material. De juridiska frågor som debatterades var bl.a. jämställdhet mellan män och kvinnor och förslag till tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Vidare diskuterades psykiatri och mänskliga rättigheter, asylrätt samt desertörer och mönstringsvägrare från det forna Jugoslaviens republiker. Dödsstraffets avskaffande debatterades även.
På kultur- och utbildningsområdet diskuterades framtida världsutställningar, den kulturella situationen i det forna Jugoslavien och jämställdhet mellan könen i utbildningen. Vad gäller vetenskap, teknologi, miljö och kommunala myndigheter debatterades kabelnätverk och lokala TV-stationer och deras betydelse för Europa. Vidare diskuterades skydd och utveckling av Donaubassängen samt den europeiska miljöpolitiken. Dessutom debatterades användning av primär- och återvinningsfiber i den europeiska pappersindustrin, samspelet mellan energi och miljö, utkastet till europeisk bioetikkonvention samt samarbete i Medelhavsområdet.
De befolknings- och flyktingfrågor som debatterades var bl.a. den humanitära situationen och behoven bland flyktingar och tvångsförflyttade i det forna Jugoslavien samt Europarådets sociala utvecklingsfonds verksamhet och utsikter. Vidare diskuterades tvångsförflyttade irakiska kurders humanitära situation och behov samt situationen för asylsökande vilkas ansökan avslagits. Därtill avhandlades demografiska förändringar och hållbar utveckling.
På jordbruksområdet behandlades hanteringen av vattenresurser vad gäller jordbruket samt livsmedel och hälsa.
Förbindelser med de nationella parlamenten och allmänheten var även en fråga som debatterades.
Skrivelsen
Europarådets ministerkommitté höll under den aktuella perioden sina 94:e och 95:e ordinarie möten. Ställföreträdarkommittén (medlemsstaternas ambassadörer i Strasbourg) sammanträdde nio gånger för att behandla allmänna frågor, nio gånger för att behandla frågor rörande främst mänskliga rättigheter och en gång för att fatta beslut om 1995 års budget.
Fyra ordinarie fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet under året: en utbildningsministerkonferens i Madrid den 23-24 mars, en justitieministerkonferens i Valletta den 14-15 juni, en konferens för ministrar med ansvar för regional planering i Oslo den 6-7 september och en ministerkonferens om massmediefrågor i Prag den 7-8 december. Dessutom samlades ministrar med ansvar för sportfrågor till ett informellt möte i Strasbourg den 28-29 april. I Warszawa anordnades den 17-18 oktober en informell ministerkonferens om lokal demokrati.
Europarådets ordinarie budget uppgick under år 1994 till ca 784 miljoner franska franc. Sveriges totala bidrag till organisationen (inklusive bidrag till vissa underordnade verksamheter) belöpte sig under kalenderåret till drygt 34 miljoner kronor.
Europarådet höll sitt 94:e ministerkommittémöte den 11 maj under ordförandskap av den belgiske utrikesministern Willy Claes. Den svenska delegationen leddes av ambassadör Henrik Amneus.
Ministerkommittémötet inleddes med en ceremoni vid vilken 31 av organisationens 32 medlemsstater undertecknade ändringsprotokoll nr 11 till Europakonventionen, vilket i huvudsak innebär att de nuvarande övervakningsorganen ersätts med en permanent domstol.
Vid mötet noterade ministrarna med tillfredsställelse att uppföljningen av en annan av toppmötets huvudfrågor, skyddet för nationella minoriteter, fortgick planenligt. Det gällde dels utarbetandet av en ramkonvention och ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, dels förtroendeskapande åtgärder.
I anslutning till ytterligare ett beslut vid toppmötet välkomnade ministrarna att den för ändamålet upprättade kommissionen mot rasism och intolerans hade påbörjat sitt arbete. Vidare uppmärksammades frågan om efterlevnad av medlemsstaternas åtaganden gentemot Europarådet. Man betonade vikten av att dessa åtaganden repekteras. Europarådets fortsatta utvidgning diskuterades dels under den formella delen av mötet, dels i samband med ett informellt åsiktsutbyte. Vid en genomgång av aktuella medlemskapsansökningar poängterades behovet av politisk dialog och samarbete med de potentiella medlemsländerna, i syfte att stöjda deras utveckling mot demokrati. Särskilt intresse ägnades konsekvenserna av en rysk anslutning till organisationen. I debatten betonades å ena sidan att Ryssland måste uppfylla samma kriterier som alla andra kandidatländer. Å andra sidan underströk många talare betydelsen av att snarast möjligt inlemma Ryssland i den demokratiska, europeiska gemenskapen.
I en resolution tackade ministerkommittén den avgående generalsekreteraren Catherine Lalumière för hennes insatser under en händelserik femårsperiod, då medlemsantalet ökat från 23 till 32 medlemsländer genom öppningen mot Central- och Östeuropa.
Europarådet höll sitt 95:e ministerkommittémöte den 10 november under ordförandeskap av den bulgariske utrikesministern Ivan Stancioff. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Lena Hjelm-Wallén.
Ministerkommittémötet inleddes med en ceremoni för att markera Andorras inträde i Europarådet som organisationens 33:e medlemsland.
Liksom vid mötet ett halvår tidigare var Europarådets utvidgning och framtida roll ett huvudtema både under den formella och den informella delen. Det poängterades att man såg fram emot att välkomna ytterligare medlemmar, i första hand Lettland som förväntades vinna inträde i början av år 1995. Ministrarna noterade med intresse rapporteringen från besök som ministerkommitténs ordförande och generalsekreteraren gjort i fem av kandidatländerna, nämligen Albanien, Moldova, Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Det konstaterades att framsteg gjorts på olika områden men att behovet av politisk dialog och samarbetsprogram var fortsatt stort.
Särskild uppmärksamhet tilldrog sig Rysslands strävanden att uppfylla kraven på anslutning till Europarådet. Ministrarna menade att antagandet av den nya konstitutionen samt de fria parlamentsval som hållits knappt ett år tidigare var viktiga steg på vägen mot ett demokratiskt samhälle. Dock måste samma urvalskriterier gälla för alla ansökande stater. Ministrarna antog vidare en deklaration om efterlevnad av medlemsstaternas åtaganden vad avser Europarådets hörnstenar: respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Deklarationen innebär att ministerkommittén, på begäran av enskilda medlemsstater eller generalsekreteraren alternativt på basis av en rekommendation från parlamentarikerförsamlingen, kan ta upp aktuella missförhållanden.
Det beslutades att den sedan föregående ministerkommittémöte färdigställda ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter skulle öppnas för underskrift i samband med parlamentarikernas session i månadsskiftet januari/februari 1995. Konventionen är den första internationella överenskommelsen i sitt slag och utgör ett viktigt resultat av de beslut som fattades vid toppmötet i Wien. Arbetet med ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen om kulturella rättigheter pågick och skulle fullföljas. Ministrarna underströk på nytt den vikt de fäster vid ett framgångsrikt genomförande av toppmötesbeslutet om en aktionsplan mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans.
Den fortsatta utvidgningen var en av de största frågorna för Europarådet under år 1994. Händelserna i Tjetjenien, som inleddes i december, kom av naturliga skäl att spela en avgörande roll för den fortsatta behandlingen av den ryska kandidaturen. Den parlamentariska församlingen beslutade den 2 februari att tills vidare suspendera den formella behandlingen av ansökan. I beslutet betonades det oproportionerliga våldet, bristen på demokrati och rättssäkerhet liksom förbrytelserna mot de mänskliga rättigheterna. Däremot fortsätter bistånds- och samarbetsprogrammen med Ryssland. Den ryska gästdelegationen till parlamentarikerförsamlingen får fortsatt delta i arbetet.
Behandlingen av Lettlands ansökan pågick under hela år 1994 och resulterade i att landet upptogs som 34:e medlem i Europarådet vid en ceremoni den 10 februari 1995.
Medlemskapsansökningarna från Albanien, Kroatien, Makedonien, Moldova, Ukraina och Vitryssland befann sig under året på olika stadier i den granskningsprocess som föregår upptagandet i Europarådskretsen.
Sedan 1990-talets början bedriver Europarådet en rad samarbetsprogram både med nytillträdda central- och östeuropeiska medlemsstater och med kandidatländer. Samarbetsprogrammen med Central- och Östeuropa har som övergripande syfte att utveckla och konsolidera demokratisk säkerhet. Vad gäller de nya medlemsstaterna är det huvudsakliga målet att åstadkomma integrering i det arbete som pågår i organisationen.
Europarådet och OSSE har i hög grad likartade mål. Speciellt gäller detta strävanden efter demokrati, respekt för mänskliga rättigheter samt rättsstatens principer. Däremot skiljer sig organisationerna åt vad gäller medlems krets och arbetsmetoder. Att söka få till stånd en fast ansvarsfördelning förefaller dock i dag varken vara realistiskt eller önskvärt. Pragmatiskt samarbete är att föredra. Ett samarrangemang i form av ett seminarium om zigenare ägde rum i september 1994. Samarbetet på praktisk nivå har varit speciellt framgångsrikt i fråga om Baltikum. OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter har mycket goda relationer med Europarådets sekretariat, vilket bl.a. manifesterats i att man skickat gemensamma vädjanden till den lettiska regeringen i medborgarskapsfrågan.
Regeringens skrivelse innehåller även en beskrivning av den verksamhet som bedrivits inom organisationens nio huvudsektorer: mänskliga rättigheter, minoritets- och jämställdhetsfrågor; massmediefrågor, sociala frågor, arbetsmarknads-, migrations- och befolkningsfrågor; utbildning och kultur, kulturmiljövård och idrott; ungdomsfrågor; hälso- och sjukvård; frågor rörande miljö och regional planering; regionala och kommunala frågor samt rättsfrågor. Arbetet bedrivs i olika kommittéer och expertgrupper.
Under år 1994 har en uppföljning skett av de beslut som fattades vid Europarådets toppmöte i Wien den 8-9 oktober 1993 beträffande reformeringen av övervakningssystemet enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt beträffande skyddet för nationella minoriteter och aktionsplanen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans.
Det arbete på en europeisk ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, som inleddes i den nyinrättade kommittén för nationella minoriteter (CAHMIN) efter toppmötet i Wien, slutfördes under året. Konventionen antogs av ministerkommittén den 10 november 1994 och öppnades för undertecknande den 1 februari 1995. Syftet med ramkonventionen är att specificera de juridiska principer som staterna åtar sig att respektera för att tillförsäkra skydd för nationella minoriteter.
Vid toppmötet beslutades också att ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna skall utarbetas. Detta protokoll skall uppta sådana kulturella rättigheter som är av särskild betydelse för skyddet av nationella minoriteter och kommer att utgöra ett tillägg till rättighetskatalogen i Europakonventionen med dess tilläggsprotokoll.
I aktionsplanen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans ingår bl.a. ungdomskampanjen mot rasism som lanserades i Strasbourg den 10 december och som pågår under två år. Ungdomskampanjen syftar till att mobilisera den allmänna opinionen i arbetet mot rasism. En viktig komponent i arbetet är medverkan av nationella och internationella icke-statliga organisationer. En annan del av aktionsplanen är den europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI), som leds av den svenske diskrimineringsombudsmannen Frank Orton. Kommissionen skall utvärdera medlemsstaternas olika åtgärder mot främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans samt granska medlemsstaternas lagstiftning på detta område. I kommissionens mandat ingår att komma med rekommendationer till enskilda stater om vad som enligt kommissionens mening behöver åtgärdas. Kommissionen planerar vidare att under år 1995 utarbeta ett förslag om ett utvidgat förbud mot rasdiskriminering, i form av ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen.
Frågan om övervakning av medlemsstaternas åtaganden har fått förnyad aktualitet i och med den utvidgning av Europarådets medlemskrets som skett under de senaste åren - och som fortsätter att ske - samt mot bakgrund av hur de mänskliga rättigheterna respekteras i vissa medlemsländer. Övervakningsfrågan kommer att vara en av de politiskt viktigaste frågorna för Europarådet under en rad år.
Ministerkommittén övervakade i enlighet med artiklarna 32 och 54 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, liksom tidigare år, fortlöpande verkställande av Europadomstolens domar. Den granskade och överprövade även de rapporter som den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna avgett över enskilda klagomål. Under året antog ministerkommittén 84 resolutioner i sådana ärenden, ett rör klagomål mot Sverige. Under 1994 registrerades 2 927 nya klagomål hos kommissionen varav 161 mot Sverige. Motsvarande siffror för 1993 var 2 037 respektive 106. Under 1994 hänsköts 59 mål till domstolens prövning. Av de sammanlagt 440 mål som domstolen avgjort sedan sin tillkomst rör 31 klagomål Sverige.
Den kommitté som upprättats i enlighet med den europeiska konventionen mot tortyr m.m. inledde sitt arbetet 1990. Turkiet har under perioden 1990-1994 besökts vid fyra tillfällen, och efter besök 1992 gjorde kommittén ett offentligt uttalande enligt konventionens artikel 10. Sverige har besökts vid två tillfällen, 1992 och 1994, av kommittén. De rapporter som kommittén avfattar efter sina besök är inte offentliga men kan offentliggöras om den berörda staten begär det. Sverige begärde att rapporterna från 1992 års besök, inklusive svenska regeringens svar på denna, och 1994 års besök skulle offentliggöras.
På jämställdhetsområdet överlämnade Prostitutionsgruppen sin slutrapport som skall ligga till grund för en handlingsplan, med förslag till rekommendation till medlemsländerna och till ett program för utbildning och förebyggande arbete. Den 7-8 december hölls i Prag den 4:e europeiska konferensen för ministrar med ansvar för massmediefrågor. Konferensen behandlade i huvudsak tre frågor: framtiden för public service-verksamheten, journalistisk frihet och mänskliga rättigheter samt ägandekoncentration inom massmediebranschen.
Styrkommittén för social trygghet (CDSS) sammanträdde två gånger under året. Kommittén fortsatte att ägna stor uppmärksamhet åt frågor om de central- och östeuropeiska staternas integrering i Europarådets samarbetet när det gäller social trygghet. Arbete med anslutningen av stater i Central- och Östeuropa till sociala stadgan fortsätter.
Europarådets styrkommitté för migrationsfrågor (CDMG) ägnar sig huvudsakligen åt att utveckla det europeiska samarbetet om frågor kring flyktingars och invandrares integration. Som en uppföljning av ett ministermöte i Wien år 1991, vilket behandlade frågor om öst-västmigration i Europa, beslöts att dessa diskussioner skulle fortsätta i någon form. Detta kom att ske i en grupp som allmänt har kallats Wiengruppen och vars sekretariatsfunktion har skötts av Europarådet. Syftet var att skapa ett forum där alla länder i Europa, även de som inte är medlemmar i Europarådet, samt USA, Canada och Australien kunde mötas för att diskutera gemensamma frågor rörande öst-västmigration.
Två huvudfrågor för styrkommittén för ungdomsfrågor (CDEJ) var genomförandet av den stora ungdomskampanjen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans under åren 1994-1996 respektive arbetet med att inrätta ett andra europeiskt ungdomscenter i Budapest.
Europarådets sociala utvecklingsfond, vilken ursprungligen bildades som ett instrument i flyktingpolitiken men som numera är inriktad på att medverka till att lindra verkningarna av naturkatastrofer samt finansiera infrastruktur, sysselsättnings- och bostadsbyggnadsprojekt, har, efter att tidigare ha expanderat kraftigt, under de två senaste åren minskat i omfattning. På grund av uppstramade utlåningsrutiner m.m. uppgick nyutlåningen under år 1994 endast till 246 miljoner ecu. Ett översynsarbete har skett inom fonden vilket resulterat i omfattande förändringar i fondens inre organisation samt att det övergripande målet återigen är att sätta den sociala målsättningen i centrum för fondens verksamhet.
Motionen
I motion 1994/95:U401 (c) Säkerhetspolitik i en ny tid, väckt under den allmänna motionstiden, anför motionärerna i yrkande 12 att Europarådet har en betydelsefull roll, när det gäller förverkligande av mänskliga fri- och rättigheter. Det hävdas att de stater som vill vara med i en allt vidare alleuropeisk gemenskap måste acceptera och tillämpa den europeiska konventionen om mänskliga fri- och rättigheter. Det räcker inte att vara en demokrati i formell mening. Motionärerna anser vidare att demokratisk utveckling måste vara en betydelsefull del i Europarådets mellanstatliga samarbete, vilket medför att utbildning och demokratistöd är en allt viktigare del av verksamheten. Observatörskap kan användas generöst för att stödja demokratiseringsprocesser. Uteslutning av medlemmar kan, enligt motionärerna, vara en viktig signal, när länder inte följer demokratiseringsprogram eller inte lever upp till skyddet av mänskliga fri- och rättigheter.
Utskottets överväganden
Utskottet har tagit del av redogörelsen från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling och regeringens skrivelse och konstaterar att en rad viktiga frågor behandlats av rådet. Här kan särskilt nämnas frågor rörande mänskliga rättigheter, situationen i Bosnien-Hercegovina, bekämpande av rasism, minoriteters ställning och frågor kring upptagande av nya medlemmar.
Utskottet noterar med tilllfredsställelse att frågan om dödsstraffets avskaffande fortsätter att debatteras av församlingen. I detta sammanhang har utskottet erfarit att rådet, bl.a. med utgångspunkt i rekommendationer lämnade i en rapport om dödsstraffets avskaffande, numera ställer krav på att nya medlemmar skall åta sig att avskaffa dödsstraffet.
Utskottet hälsar även med tillfredsställelse att ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter färdigställts samt noterar med positivt intresse den vikt som Europarådet fäster vid bekämpande av rasism. Detta arbete manifesteras i aktionsplanen mot rasism och främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans där ungdomskampanjen och arbetet inom den europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) är viktiga komponenter.
Utskottet delar Europarådets inställning att arbetet med att övervaka hur medlemsstaterna sköter sina förpliktelser är en prioriterad fråga. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse ändringsprotkoll nr 11 i vilket de nuvarande övervakningsorganen ersätts med en permanent domstol. Vidare noteras ministrarnas deklaration under det 95:e ministerkommittémötet om vikten av efterlevnad av Europarådets hörnstenar: respekt för demokrati, mänskliga rättigheter rättsstatens principer. Deklarationen innebär att ministerkommittén på begäran av enskilda länder eller generalsekreteraren, alternativt på basis av en rekommendation från parlamentarikerförsamlingen, kan ta upp aktuella missförhållanden. Utskottet noterar vidare att Sverige begärt att den rapport som avfattats efter tortyrkommitténs besök i Sverige 1992 och 1994 skulle offentliggöras. Sverige och ett antal andra länder har denna praxis, och utskottet anser det vara viktigt att Sverige genom det goda exemplets makt fortsätter att verka för mesta möjliga öppenhet vad gäller fullgörande av åtaganden. Kontrollen av efterlevnaden av åtaganden är, enligt utskottets mening, en mycket viktig del i skyddet av mänskliga rättigheter, vilket även framhölls i betänkande 1993/94:UU5.
Utskottet noterar vidare med tillfredsställelse att vårt grannland Lettland nu upptagits som medlemsland. Det är utskottets förhoppning att Ryssland och de övriga länder som önskar ansluta sig till medlemskretsen inom en inte alltför avlägsen framtid skall uppfylla kriterierna för medlemskap. I detta sammanhang önskar utskottet upprepa vad som anfördes i betänkande 1993/94:UU5 om vikten av att fortsatt ställa höga krav på de länder som önskar ansluta sig. Utskottet anser också att det är viktigt att Europarådet fortsätter att främja en demokratisk utveckling genom de samarbetsprogram som finns både med nytillträdda medlemsländer och med länder som önskar ansluta sig till Europarådet.
I motion 1994/95:401 (c) anförs bl.a att uteslutning kan vara en viktig signal till länder som inte sköter sig. Utskottet konstaterar att möjlighet till suspendering och uteslutning av medlemmar finns i Europarådets stadga. Här noterar utskottet att suspendering kan vara ett nog så verksamt medel som dessutom har den fördelen att det aktuella landets enskilda medborgare inte fråntas klagorätt. Utskottet anser att det är viktigt att det finns möjlighet att utesluta eller suspendera en stat som grovt åsidosätter sina åtaganden.
Utskottet delar motionärernas syn på den betydelsefulla roll som Europarådet har för att främja demokratisk utveckling och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. Utskottet konstaterar vidare att tillträde till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna är ett krav för att upptas som ny medlem. Motionärernas uppfattning om vikten av observatörskap delas av utskottet. De samarbets- och biståndsprogram som finns med kandidatländer i demokrati- och mänskliga rättighetsfrågor samt systemet med gästdelegationer till parlamentarikerförsamlingen uppnår den effekt motionärerna åsyftar.
Med vad som ovan anförts anses motion 1994/95:U401 (c), yrkande 12, besvarad.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Europarådsdelegationens redogörelse
att riksdagen lägger redogörelsen till riksdagen 1995/96:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling till handlingarna,
2. beträffande regeringens skrivelse
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:215 med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1994 till handlingarna,
3. beträffande Europarådets roll
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U401 yrkande 12 besvarad med vad utskottet anfört.
Stockholm den 24 november 1995
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Berndt Ekholm (s), Karl- Göran Biörsmark (fp), Lena Klevenås (s), Eva Zetterberg (v), Urban Ahlin (s), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds), Elisebeht Markström (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Ronny Olander (s) och Ingbritt Irhammar (c).
Gotab, Stockholm 1995