Verksamheten inom Europarådet
Betänkande 1994/95:UU2
Utrikesutskottets betänkande
1994/95:UU02
Verksamheten inom Europarådet
Innehåll
1994/95 UU2
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande dels redogörelse 1993/94:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling för tiden den 4 maj 1992 till den 1 oktober 1993, dels regeringens skrivelse 1993/94:248 med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1993. Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från Europarådsdelegationen och regeringens skrivelse till handlingarna.
Redogörelsen
Europarådets parlamentariska (rådgivande) församlings 44:e session var fördelad på sju delsessioner, vilka hölls i Strasbourg utom den andra delsessionen (sommarsessionen 1992) som hölls i Budapest. Till ny president i församlingen valdes vid den första delsessionen ledaren för Spaniens delegation till församlingen, Miguel Ángel Martínez.
Under sessionen utökades antalet medlemsstater från 25 till 32. De stater som invaldes var Bulgarien, Litauen, Slovenien, Estland, Tjeckien, Slovakien och Rumänien.
Vad gäller politiska frågor debatterades ESK:s arbete inför ESK-toppmötet i Helsingfors den 9--11 juli 1992. Vidare debatterades bl.a. situationen i det tidigare Jugoslavien, formandet av det framtida Europa, frågan om de nationella parlamenten och Europas nya struktur, de politiska konsekvenserna av Maastrichtfördraget samt kampen mot internationell terrorism i Europa. Förutom det politiska området berörde församlingens arbete alla de sektorer som täcks av dess utskott. Bl.a debatterades uppföljningen av 1988 års europeiska kampanj för främjandet av Nord--Syds ömsesidiga beroende och solidaritet, OECD:s verksamhet år 1991 och den europeiska ekonomiska och monetära unionen. Vidare diskuterades behovet av en stärkt infrastruktur i Östersjöregionen och Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbankens (EBRD) framsteg och prioriteringar. På de sociala och juridiska områdena diskuterades bl.a. socialpolitik för handikappade och äldre och ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna rörande nationella minoriteters rättigheter. Europarådets planerade toppmöte i Wien (den 8--9 oktober 1993) debatterades under den sjätte delsessionen, vilken ägde rum den 29 juni--den 2 juli 1993.
Skrivelsen
Även i Europarådets ministerkommitté ägnades i hög utsträckning arbetet åt såväl förberedelser inför det första toppmötet i Europarådets regi som uppföljning av de beslut som fattades vid mötet.
Toppmötet hölls som ovan nämnts i Wien den 8--9 oktober 1993 under ordförandeskap av Österrikes förbundskansler Franz Vranitzky. Den svenska delegationen leddes av statsminister Carl Bildt. De samlade stats- och regeringscheferna antog en politisk deklaration och en deklaration och handlingsplan för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans. Staterna uppmanades att förstärka nationell lagstiftning och internationella instrument på området. Man åtog sig också att bekämpa ideologier och handlingar som kan leda till rashat, våld och diskriminering samt att uppmana människor att engagera sig i kampen mot rasism. För att följa åtagandena i deklarationen instruerades ministerkommittén att utveckla och verkställa en handlingsplan. Planen kom att innefatta tillskapandet av en ungdomskampanj och upprättandet av en expertkommitté. Kommittén fick till uppgift att bl.a. granska medlemsstaternas lagstiftning, politik och andra åtgärder för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Ministerkommittén fick instruktion att utan dröjsmål arbeta fram en ramkonvention till skydd för nationella minoriteter och att påbörja arbetet med ett tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, vilket skall reglera individuella kulturella rättigheter.
Ministerkommittén höll under år 1993 två ordinarie möten. Ministrarnas ställföreträdare sammanträdde nio gånger för att behandla allmänna frågor och frågor rörande de mänskliga rättigheterna samt en gång för att fatta beslut om 1994 års budget. Därtill höll ställföreträdarna ett antal extra endagsmöten. Vid två tillfällen i januari samlades ställföreträdarna för att huvudsakligen dryfta Tjeckien och Slovakien. Under året arrangerades sex ordinarie fackministerkonferenser: en ungdomsministerkonferens den 13--15 april i Wien, en konferens för ministrar med ansvar för regionala och kommunala frågor den 15--16 september i Haag, en ministerkonferens om jämställdhetsfrågor den 21--22 oktober i Rom, en arbetsmarknadsministerkonferens den 28--29 oktober på Malta och en migrationsministerkonferens den 18--19 november i Aten.
Europarådets ordinarie budget uppgick under år 1993 till ca 744 miljoner franska franc. Sveriges totala bidrag till organisationen (inkl. bidrag till vissa underordnade verksamheter) uppgick under kalenderåret till knappt 34 miljoner kronor.
Det 92:a ministerkommittémötet ägde rum den 14 maj under ordförandeskap av den brittiske utrikesministern Douglas Hurd. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Margaretha af Ugglas. Förutom förberedelserna inför toppmötet i Wien, som nämnts ovan, diskuterade ministrarna reformeringen av övervakningsorganen för konventionen om de mänskliga rättigheterna. Ministrarna underströk att det med hänsyn till domstolens och kommissionens ökande arbetsbörda var angeläget med en snabb lösning. Ministrarna upprepade sitt intresse för det arbete som pågick till skydd för minoriteter. När det gällde läget i Ryssland beslöt ministrarna att via Europarådets stödprogram prioritera uppbyggnaden av det ryska rättsväsendet, den konstitutionella rätten och de mänskliga rättigheterna. Ministrarna fördömde alla former av våld och etnisk rensning i det tidigare Jugoslavien och uppmanade samtliga parter att snarast underteckna och tillämpa Vance-Owen-planen.
Det 93:e ministerkommittémötet ägde rum den 4 november 1993 under ordförandeskap av den österrikiske utrikesministern Alois Mock. Den svenska delegationen leddes av kabinettssekreteraren Lars-Åke Nilsson. Vid mötet diskuterade ministrarna främst utvärdering och uppföljning av toppmötet i Wien samt relationerna till kandidatstaterna. Ministrarna instruerade en expertkommitté att till den 30 juni 1994 arbeta fram en ramkonvention om minoriteters rättigheter samt påbörja arbetet med ett tilläggsprotokoll om kulturella rättigheter. Detta arbete skulle vara avslutat den 31 december 1994. Vidare instruerades ställföreträdarna att arbeta fram en detaljerad handlingsplan för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans. En första rapport härom skulle studeras vid mötet i maj 1994. Europarådets generalsekreterare och ställföreträdarna instruerades också att söka ett fastare samarbete med såväl EU som ESK.
Regeringens skrivelse innehåller också en redogörelse för verksamheten i Europarådets nio huvudsektorer, vilken till del bedrivits i olika kommittéer och expertgrupper.
Utskottet
Utskottet har tagit del av redogörelsen från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling och regeringens skrivelse. Utskottet konstaterar att Europarådet behandlat en rad ämnen av central politisk, ekonomisk, social, kulturell och rättslig betydelse. Frågor rörande skyddet av de mänskliga rättigheterna samt Europarådets roll i formandet av det nya Europa är av stor vikt. I detta sammanhang konstaterar utskottet med tillfredsställelse att de nya medlemsstaterna, framför allt våra närmaste grannar Estland och Litauen, kommit så långt i sin demokratiska utveckling att de upptagits som medlemmar i Europarådet. Det är utskottets förhoppning att Lettland snart kommer att bli medlem liksom att Ryssland inom kort skall uppfylla kriterierna för medlemskap i Europarådet. Den demokratiska utvecklingen i Central- och Östeuropa kräver emellertid fortsatt stöd.
Utskottet anser det betydelsefullt att Europarådet med kraft tagit ställning mot de grova kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i det tidigare Jugoslavien. Framför allt gäller detta brotten mot kvinnans och barnets rättigheter.
Utskottet konstaterar i detta sammanhang att Europarådet vid sitt första toppmöte ägnat frågan om kampen mot rasism och främlingsfientlighet extra uppmärksamhet. Frågekomplexet gäller också minoriteters rättigheter liksom zigenarnas rättigheter. Utskottet anförde senast i betänkande 1993/94:UU26 vikten av att stävja en oroande utveckling på detta område. Utskottet anser att Europarådet har en central roll att spela och välkomnar därför arbetet med en ramkonvention och ett tilläggsprotokoll om kulturella rättigheter. Utskottet anser att detta arbete borde kunna utgöra en grund för de pågående strävandena inom FN:s ram.
Utskottet föreslår att redogörelsen från Europarådsdelegationen och regeringens skrivelse läggs till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Europarådsdelegationens redogörelse att riksdagen lägger redogörelsen till riksdagen 1993/94:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling till handlingarna,
2. beträffande regeringens skrivelse att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:248 med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1993 till handlingarna.
Stockholm den 25 oktober 1994
På utrikesutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Göran Lennmarker (m), Viola Furubjelke (s), Helena Nilsson (c), Kristina Svensson (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Berndt Ekholm (s), Eva Zetterberg (v), Per Gahrton (mp), Lena Klevenås (s), Urban Ahlin (s), Tuve Skånberg (kds) och Percy Liedholm (m).