Vaxholms fästning (Betänkande 1989/90:FöU1 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande
1989/90:FöUl

Vaxholms fästning

1989/90
FöU 1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motion 1988/89:FÖ401 (c) som syftar till att
från marinens anslag avlasta kostnaderna för driften av Vaxholms
kastell genom att utanför försvarsbudgeten anvisa särskilda medel för
ändamålet. Utskottet föreslår att riksdagen inte bifaller motionen.

Bakgrund

Den nuvarande fästningen i Vaxholm började byggas år 1833 och blev
färdig 30 år senare. Det visade sig att fästningen redan vid tiden för
färdigställandet inte kunde motstå det dåtida artilleriets eldkraft. Den
kom därför att fram till år 1943 främst vara i bruk som militär
utbildningsanstalt. För närvarande används fästningen av Vaxholms
fästnings museum och för annan kulturell verksamhet. En del av
anläggningen står i dag oanvänd. Fästningen är i behov av stora
underhållsarbeten.

Vaxholms fästnings museum började sin verksamhet i kastellet år
1956 då en tidigare museisamling på Oskar Fredriksborg överlämnades
till staten. Verksamheten bedrivs i enlighet med ett regeringsbeslut
1956, som bl.a. anger att museet skall vara underställt chefen för
Stockholms kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartilleriregemente
(SK/KA 1).

Enligt riktlinjer av chefen för marinen skall museet vara ett centralt
museum för kustartilleriet med inriktning att visa kustartilleriets historik
i stort samt Stockholms kustartilleriförsvar i detalj.

Kastellet och museet stöds av en aktiv stödförening, Vaxholms
fästnings musei vänner.

Kostnader för Vaxholms kastell betalas från marinens anslag. Dessa
kostnader, som i allt väsentligt avser museiverksamheten, uppgår till ca
950 000 kr ./år varav ca 350 000 kr. täcks av intäkter från museet m.m.
Medelsbehovet för underhåll av kastellet har av chefen för SK/KA 1
beräknats till 2 milj. kr./år. Till detta saknas för närvarande medel.

1 Riksdagen 1989190. 10 sami. Nr 1

Fortifikationsförvaltningen har på uppdrag av chefen för marinen i
syfte att finna former för anläggningens restaurering och bevarande
utarbetat en programskiss för utnyttjande av Vaxholms kastell som
hotell- och konferenscentrum. Frågan om Vaxholms kastells framtida
användning har mot bakgrund av bl.a. denna fortifikationsförvaltningens
skiss behandlats vid ett av Vaxholms kommun den 21 september
1989 anordnat seminarium. Utskottet har som ett led i ärendets

beredning gjort ett studiebesök på Vaxholms fästning.

Motionen

I motion 1988/89:FÖ401 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att driften av

Vaxholms kastell skall ske med särskilda statliga medel.

I motionen framhålls att fortifikationsförvaltningens idéskiss rörande
användningen av Vaxholms fästning fått en alltför kommersiell inriktning.
Det har, hävdar motionären, tagits för litet hänsyn till allmänhetens
behov av tillträde till kastellet och till behovet av lokaler för
museet vars verksamhet han anser vara av riksintresse. En föreslagen
påbyggnad på kastellet med ytterligare en våning visar, framhåller han,
idéskissens brist på hänsyn till kastellets exteriör.

Enligt motionen bör kostnaden för kastellet avlastas försvarsbudgeten
och särskilda statliga medel ställas till förfogande.

Utskottet

Vaxholms fästning är ett historiskt minnesmärke av nationell betydelse.
Det är bl.a. mot denna bakgrund som motionären föreslår att det
för driften av fästningen med däri inrymd museiverksamhet skall
avsättas särskilda medel utanför försvarsbudgeten. Samma överväganden
kan enligt utskottets mening göras även beträffande andra kostnadskrävande
militära anläggningar av främst historiskt intresse. Frågan
aktualiseras inte minst med tanke på de ekonomiska problem som
för närvarande vidlåder det militära försvaret. Den berörda museiverksamheten
kan inte heller ses isolerad från den verksamhet av liknande
karaktär som bedrivs vid de försvarshistoriska museerna och vid en
lång rad förbandsmuseer. Motionsyrkandet måste sättas in och bedömas
i dessa vidare sammanhang. Härför saknas i dag enligt utskottets
bedömning tillräckligt underlag.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att riksdagen inte
bör göra något uttalande i enlighet med motionsförslaget.

1989/90 :FöUl

Fästningens historiska betydelse ger utskottet anledning att också 1989/90:FÖU1
något beröra den i motionen aktualiserade frågan om fästningens
framtida användning. I linje med vad som där anförs bör man enligt
utskottets mening eftersträva en användning av fästningen som är i
samklang med den unika miljö den representerar. Den museiverksamhet
som i dag bl.a. finns inrymd där (yller enligt utskottets mening
mycket väl detta krav.

Enligt vad utskottet har inhämtat görs för närvarande på olika håll
överväganden rörande fästningens framtida användning. Utskottet utgår
från att man i detta sammanhang närmare kommer att överväga
omfattningen av och formen för statens engagemang i anläggningen.

Utskottet räknar också med att detta arbete leder fram till en användning
som väl bevarar fästningens ursprungliga karaktär och ger möjlighet
till fortsatt museiverksamhet i därför lämpade lokaler.

Hemställan

Uskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1988/89:FÖ401.

Stockholm den 17 oktober 1989
På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s),
Ingvar Björk (s). Iréne Vestlund (s), Kerstin Ekman (fp), Gunhild
Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Göran Allmér (m),
Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s). Karin Wegestål (s), Hans
Lindblad (fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c). Jan Jennehag (vpk).
Paul Ciszuk (mp). Britt Bohlin (s) och Wiggo Komstedt (m).