Vatten- och luftvård m.m.
Betänkande 1994/95:JoU2
Jordbruksutskottets betänkande
1994/95:JOU02
Vatten- och luftvård m.m.
Innehåll
1994/95 JoU2
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 76 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1994 om vatten- och luftvård och om miljöpolitik i övrigt. Bl.a. följande frågor behandlas: Den marina miljön i Västerhavet Luftföroreningar till lands och till sjöss Internationellt miljöarbete Miljöutbildning
Flertalet motioner utgör upprepningar av tidigare behandlade yrkanden. De frågor som berörs har i huvudsak behandlats i samband med 1990/91 års miljöpolitiska beslut om mål och inriktning för det nationella och internationella miljöarbetet (1990/91:JoU30). När det gäller uppföljning av beslutet och måluppfyllelse inom olika samhällssektorer hänvisar utskottet bl.a. till Statens naturvårdsverks rapport 4234 med aktionsprogram för ett miljöanpassat samhälle (Miljö -93).
Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till bl.a. tidigare ställningstaganden och pågående arbete med anledning av 1991 års miljöpolitiska beslut.
Till betänkandet har fogats en reservation (fp) och två särskilda yttranden (v, fp).
Motioner
1993/94:Jo8 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strategin för en biologisk mångfald vad gäller intrångsersättning.
1993/94:Jo601 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljeletning i Skagerrak.
1993/94:Jo611 av Kenneth Lantz och Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en parlamentarisk utredning tillsätts med syfte att göra en total och samlad analys av hur en långsiktigt bärkraftig dricksvattenförsörjning kan säkras, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i va-lagen så att lägre va-avgift kan medges för de fastighetsägare som ordnar med egna LOD-lösningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av en lag som anger högsta tillåtna halt av radon i dricksvatten.
1993/94:Jo612 av Lars Svensk och Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att hälsoskyddslagen förändras så att den ger utrymme för andra toalettlösningar än vattenbaserade, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Naturvårdsverket bör ges ett övergripande ansvar för att samordna och kanalisera forskning och utveckling av alternativa va-lösningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av forskning kring stad--land-projekt, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biståndsinsatser inom va-sektorn tar sin utgångspunkt i att främja långsiktigt bärkraftiga lösningar för omhändertagande av urin och fekalier och övrigt organiskt avfall.
1993/94:Jo614 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett Skånes Miljö- och naturvärn, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utökning av antalet mätstationer för miljökontroll i Öresund, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marint skydd med reservatbestämmelser för Öresund och södra Kattegatt, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om samverkansprogram med kommunerna i syfte att finansiera angelägna miljövårdsprojekt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Jo615 av Gunnar Nilsson och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ändring av miljöskyddslagen för att möjliggöra rening av dräneringsvatten från åkermark, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapsarbeten för att minska kväveläckaget.
1993/94:Jo623 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt initiativ för bildande av en Nordsjökommission, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljeutvinning i Skagerrak, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nordisk handlingsplan för Västerhavets miljö, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild låneordning i Nordiska investeringsbanken, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förhindra miljöförstöring från vrak, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till strandstädning i Göteborgs och Bohus län och i Hallands län, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskad kvävetillförsel till Västerhavet, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskade kväveoxidutsläpp från färjetrafiken, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om musselodlingar för att minska övergödning i kustvattnen.
1993/94:Jo625 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borrning efter olja i Skagerrak.
1993/94:Jo630 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheten att samordna livsmedels-, miljö- och arbetarskyddstillsyn.
1993/94:Jo633 av Magnus Persson (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att överväganden bör ske i syfte att få till stånd en nationellt likvärdig miljöprövning av samtliga aktuella infrastruktursatsningar, 2. att riksdagen hos regeringen begär att berörda myndigheter ges klara direktiv att följa de riktlinjer som anförts i motionen.
1993/94:Jo636 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda insatser för att förverkliga de förslag som presenterades av Miljöprojekt Sundsvall--Timrå.
1993/94:Jo637 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationell miljöövervakning.
1993/94:Jo641 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ersättningssystem som stimulerar lantbrukare att anlägga skyddszoner vid vattendrag och sjöar för att minska näringsläckaget från åkermark.
1993/94:Jo643 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra havens tillstånd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka miljösamarbetet med övriga stater runt våra hav, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fartyg som trafikerar våra hav och medför miljöfarlig last skall vara dubbelbottnade och i övrigt ha hög sjöduglighet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förhandla med våra grannländer om att minska luftföroreningarna från fartyg.
1993/94:Jo646 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av stöd och förebyggande skydd av Vättern som natur- och kulturområde och som dricksvattentäkt.
1993/94:Jo647 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök med överlåtbara utsläppsrätter i Stockholmsregionen.
1993/94:Jo648 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västervattnens betydelse som dricksvattentäkt för en betydande del av Västsveriges befolkning, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett program för Västervattnen där i motionen redovisade förslag bör ingå, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förbättrad samordning mellan myndigheter och ett klarläggande av dessas ansvar.
1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöinformation till konsumenterna, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det internationella miljöarbetet måste drivas mer aktivt.
1993/94:Jo662 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en bredare konsekvensutredning av den planerade olje- och gasutvinningen i Skagerrak.
1993/94:Jo664 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till skyddszoner och anläggning av våtmarker.
1993/94:Jo665 av Jan Jennehag och Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag om hur luftföroreningarna från tunga fordon, arbetsmaskiner m.m. skall minska.
1993/94:Jo675 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av större resurser och bättre samordning i miljötillsynsarbetet.
1993/94:Jo678 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning och fortsatta undersökningar av miljöpåverkan av Vätterns ekosystem, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av specialdestinerade medel för forskning i de stora sjöarna.
1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning till Stockholms län av resurser för miljöövervakning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska utsläppen av kväveoxider med 50 % till 1998, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skyddet av Mälaren skall förstärkas genom att restriktioner införs för kemikalieanvändning på tillrinningsområden.
1993/94:Jo682 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om risk för miljöskador i anslutning till provborrningar i Skagerrak.
1993/94:Jo684 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en kommission för att utveckla en strategi som under de kommande decennierna kan skapa förutsättningar för ett ekologiskt uthålligt samhälle.
1993/94:Jo686 av Karin Wegestål m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i fråga om samordning, finansiering och lagstiftning när det gäller återställandet av åsystemen i Skåne.
1993/94:Jo688 av Lennart Brunander och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringar för en bättre miljö och en förnyelse av energiproduktion och energianvändning.
1993/94:Jo692 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen (avsnitt 1--8) anförts om mål och inriktning för miljöpolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell miljödomstol, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör initiera bildandet av en internationellt finansierad miljöfond.
1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärdsprogram bör upprättas och redovisas vid den europeiska trafik- och miljökonferensen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förslag bör framläggas för riksdagen till ett försöksprojekt för användning av alternativa bränslen i Västsverige, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör fastställa att svavelhalten i eldningsolja från den 1 juli 1995 ej får överstiga 0,1 viktprocent i hela Västsverige inkl. Älvsborgs län, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen inom ramen för Kretsloppsdelegationen utreder möjligheterna till utveckling av ny va-teknik med syfte att begränsa och effektivisera användandet av energi, dricksvatten och andra ändliga naturresurser så att flödena minskar.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om utbildning och information, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöattachéer och miljöråd, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om metangasutvinning från deponier.
1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utsläppen från tunga fordon och arbetsmaskiner skall minska.
1993/94:T223 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skärpta krav vad gäller målen för minskning av svaveldioxid-, kväveoxid- och koldioxidutsläpp efter år 2000, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska negativ miljöbelastning från färjor genom stränga miljökrav och upprättande av bilaterala utsläppsavtal.
1993/94:N281 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om externa miljörevisorer enligt vad i motionen anförts.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljön.
1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skånskt miljövärn.
1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskning av luftföroreningar från sjöfarten, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskning av svavelhalten i bunkerolja.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräkning av miljöskulden, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av en plan för hur miljöskulden betalas.
Utskottet
Miljöpolitikens mål och strategier
Inledningsvis kan konstateras att det i vårt land sedan länge föreligger en betydande politisk enighet om miljöproblemens omfattning och karaktär. Målen för den svenska miljöpolitiken är giltiga också för Sveriges agerande i det internationella miljösamarbetet, där vi traditionellt har spelat en pådrivande roll.
Våren 1991 gjordes en så gott som heltäckande genomgång av de miljöpolitiska frågorna och naturvårds- och miljöproblemen (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338). Både nationella och internationella miljö- och naturvårdsfrågor behandlades. Mål och riktlinjer för den fortsatta miljöpolitiken diskuterades, liksom hur de miljöpolitiska ambitionerna skall förverkligas genom ett brett, integrerat och decentraliserat arbete. Utöver dessa mer övergripande frågor om mål, inriktning och insatsområden behandlades ett stort antal konkreta åtgärdsförslag på olika områden.
Riksdagens beslut innebar bl.a. följande.
Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar infördes i naturresurslagen, miljöskyddslagen, vattenlagen och lagen om kommunal energiplanering.
Ett nytt program för att övervaka miljötillståndet i landet infördes och miljöfrågorna integrerades i utbildningen på alla nivåer.
Fortsatta resp. ökade resurser avsattes för de ideella miljöorganisationernas internationella verksamhet, för miljöförbättrande och landskapsvårdande åtgärder i jordbruket, för vård och förvaltning av naturreservat, för Kemikalieinspektionens verksamhet, för återställande av skadad miljö och för skydd av kulturminnen som påverkas av luftföroreningar.
Skärpta regler infördes i naturvårdslagen om markavvattning, biotopskydd och skydd för utrotningshotade arter.
Kontrollen av hälso- och miljöskadliga produkter skärptes och användningen av sådana ämnen begränsades. Kommunerna fick vidgad rätt att differentiera avfallstaxorna för att stimulera till källsortering av avfall.
Nya fordon skulle indelas i miljöklasser, till vilka knyts ett system med ekonomiska styrmedel.
Ett program för översyn av industrins utsläppsvillkor genomfördes och en ny lag om kontroll av biologiska bekämpningsmedel infördes.
Naturvårdsverkets rapport Miljö -93
Vid FN:s konferens i Rio de Janeiro i juni 1992 -- UNCED-konferensen -- lades målet om en hållbar utveckling fast. För att uppnå detta mål behövs resurshushållning, ändrade produktionsmönster och förändrad livsstil. Program för en uthållig utveckling skall upprättas på olika nivåer i samhället och för viktiga områden, bl.a. skyddet av den biologiska mångfalden.
Naturvårdsverkets program för ett miljöanpassat samhälle (Miljö -93, rapport 4234) är ett led i arbetet att nå målet om en hållbar utveckling. Det bygger vidare på de aktionsprogram för bl.a. luften, havet, sötvattnen och naturen som Naturvårdsverket presenterade under år 1990 och på de politiska beslut som har fattats därefter.
Programmet beskriver miljösituationen i förhållande till miljömålen och gör en bedömning av problemens allvar. Det följer vidare upp internationella åtaganden och beslut av riksdag och regering samt föreslår åtgärder inom olika samhällsektorer liksom för internationellt samarbete.
Vatten- och luftvård -- marint miljöskydd m.m.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Jo643 yrkande 1 åtgärder för att förbättra havens tillstånd, och enligt motionens yrkande 2 måste Sverige stärka miljösamarbetet med övriga stater (yrkande 2). Enligt motionärerna i motion Jo623 (c) yrkande 3 bör Sverige ta initiativ till en utvecklad och mer långtgående nordisk handlingsplan för Västerhavets miljö. I motion Jo648 (fp) yrkande 3 begärs ett program för Västervattnen.
Motionärerna i motion Jo614 (s) vill inrätta flera mätstationer i Öresund (yrkande 2), införa reservatsbestämmelser för Öresund och södra Kattegatt (yrkande 3) och begär att regeringen utarbetar ett program för samverkan med kommunerna för att finansiera angelägna miljövårdsprojekt (yrkande 4). Ett flertal åtgärder för att åstadkomma minskad kvävetillförsel till Västerhavet föreslås i motion Jo623 (c) yrkande 7, och enligt motionens yrkande 9 bör försöksverksamhet i stor skala inledas med musselodlingar som reningsverk.
I motion Jo646 (fp) betonas vikten av stöd och förebyggande skydd av Vättern som natur- och kulturområde och som dricksvattentäkt. Behovet av forskning och fortsatta undersökningar av miljöpåverkan på Vätterns ekosystem framhålls i motion Jo678 (s) yrkande 1. Motionärerna i motion Jo679 (fp) begär i yrkande 9 att skyddet för Mälaren stärks genom restriktioner för kemikalieanvändningen på tillrinningsområdena.
Konsekvenserna för miljön av oljeletningen i Skagerrak påtalas i motionerna Jo601 (fp), Jo623 (c) yrkande 2, Jo625 (m), Jo662 (fp) och Jo682 (s).
Motionärerna i motion Jo623 (c) anser att Sverige bör verka för bildande av en Nordsjökommission (yrkande 1) och för att låneordningen i Nordiska investeringsbanken skall omfatta miljöinvesteringar (yrkande 4).
Enligt motion Jo615 (s) bör miljöskyddslagen ändras så att rening av dräneringsvatten från åkermark blir möjlig (yrkande 1), och beredskapsarbeten bör användas för att minska kväveläckaget (yrkande 2). Motionären i motion Jo641 (m) efterlyser ett ersättningssystem som stimulerar lantbrukare att anlägga skyddszoner vid vattendrag och sjöar. Statsbidrag bör enligt motion Jo664 (v) utgå till kommuner och vattenvårdsförbund för anläggande av skyddszoner och återskapande av våtmarker. Förslag om samordning, finansiering och lagstiftning för återställande av åsystemen i Skåne framläggs i motion Jo686 (s). Motionärerna i motion Jo623 (c) yrkande 6 vill införa statsbidrag för strandstädning.
Krav på dubbel botten och hög sjöduglighet för fartyg med miljöfarlig last i svenska farvatten framförs i motion Jo643 (v) yrkande 3. Svenska initiativ för att få till stånd en internationell beredskapsplan för miljöförstöring från vrak efterlyses i motion Jo623 (c) yrkande 5. Mot bakgrund av oklara ansvarsförhållanden vid katastrofer till sjöss påtalas i motion Jo648 (fp) behovet av lagstiftning och administration och av bättre samordning mellan ansvariga myndigheter (yrkande 4 resp. 5).
Enligt motion Jo611 (kds) bör en parlamentarisk utredning tillsättas med syfte att göra en total och samlad analys av hur en långsiktigt bärkraftig dricksvattenförsörjning kan säkras (yrkande 1) och lagstiftning införas om högsta radonhalt i dricksvatten (yrkande 3). Västervattnens betydelse som dricksvattentäkt framhålls i motion Jo648 (fp) yrkande 2.
Hälsoskyddslagen bör enligt motionärerna i motion Jo612 (kds) ändras så att den ger utrymme för andra toa-lösningar än vattenbaserade (yrkande 1). Naturvårdsverket bör ha det övergripande ansvaret för forskning och utveckling på området (yrkande 2). I motionens yrkande 3 betonas vikten av forskning om s.k. stad--land-projekt, dvs. sammanknytning av stad och landsbygd i planeringsavseende. I motion Jo611 (kds) begärs ändring av va-lagen så att det blir möjligt att belägga vissa avloppssystem med lägre avgift (yrkande 2). Kretsloppsdelegationen bör enligt motion Jo693 (s) yrkande 12 utreda ny va-teknik med inriktning på kretsloppsanpassning. Biståndsinsatser för att främja långsiktigt bärkraftiga lösningar för omhändertagande av urin, fekalier och övrigt organiskt avfall efterlyses i motion Jo612 (kds) yrkande 4.
Utskottets överväganden
I samband med sin behandling av motioner om vatten- och luftvård hösten 1992 (1992/93:JoU5) redogjorde utskottet utförligt för det marina miljöskyddsarbete som pågår såväl nationellt som internationellt. Som utskottet redovisat ovan (s. 8) presenterade Naturvårdsverket i juni 1993 sitt aktionsprogram Miljö -93, där verket beskriver miljösituationen i förhållande till miljömålen och gör en bedömning av problemens allvar. I rapporten gör verket vidare en uppföljning av internationella åtaganden och statsmakternas beslut på miljöområdet och föreslår åtgärder inom olika samhällsektorer liksom för det internationella samarbetet. För att bättre kunna prioritera fortsatta svenska åtgärder när det gäller hav och kustvatten arbetar Naturvårdsverket med miljökvalitetsmål och åtgärdsmål för olika avsnitt av den svenska kusten. Utskottet har ingen annan mening än motionärerna när det gäller betydelsen av ett konsekvent och målmedvetet arbete för att minska miljöhoten mot våra hav. Som framgår av det ovan anförda pågår ett aktivt arbete med denna inriktning. Mot den bakgrunden finner utskottet att syftet med motionerna Jo623 yrkande 3, Jo643 yrkandena 1 och 2 och Jo648 yrkande 3 kan anses tillgodosett utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan. Motionerna avstyrks.
I syfte att åstadkomma ett effektivt och åtgärdsinriktat miljöskyddsarbete fattade riksdagen våren 1991 beslut om samordning och utbyggnad av miljöövervakningen på såväl nationell som regional nivå (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338). I april 1993 fastställde Naturvårdsverket programmet för den nationella övervakningen och arbetar för närvarande med att utforma program för en samordnad regional övervakningsverksamhet. De frågor som tas upp i motionerna Jo614 yrkandena 2 och 4 och Jo623 yrkandena 7 och 9 är således föremål för Naturvårdsverkets uppmärksamhet. Därmed finner utskottet att syftet med motionerna i väsentliga delar kan anses tillgodosett. Motionerna avstyrks.
Utskottet har inhämtat att inom ramen för HELCOM en undergrupp till miljökommittén har undersökt ca 120 områden i Östersjön och delar av Västerhavet för eventuell avsättning som marina reservat. För Sveriges räkning har Naturvårdsverket definierat 16 prioriterade områden och arbetar för närvarande med frågor om gränsdragning, skötsel, övervakning m.m. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att naturvårdslagens (1964:822) bestämmelser om bildande av naturreservat är tillämpliga även på marina reservat. Det ankommer således på länsstyrelsen att besluta i dessa frågor. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo614 yrkande 3 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
När det gäller miljötillståndet i våra sjöar och vattendrag inkl. grundvattnet vill utskottet hänvisa till sitt uttalande från våren 1991 (1990/91:JoU30, se även 1992/93:JoU5) att Naturvårdsverkets övergripande miljömål bör gälla i det fortsatta forsknings- och åtgärdsprogrammet. De miljökvalitetsmål som Naturvårdsverket senast har preciserat i Miljö -93 är beräknade med beaktande av en god dricksvattenkvalitet och hänsyn till den marina miljön. Ett gott underlag för detta arbete utgörs av det program för den nationella miljöövervakningen som utskottet redogjort för ovan. Därmed finner utskottet syftet med motionerna Jo646, Jo678 yrkande 1 och Jo679 yrkande 9 i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna avstyrks.
I ett frågesvar den 15 februari 1994 (prot. 1993/94:60, 4 §) uttalade miljöministern att den svenska regeringen var medveten om den oro som fanns inför Norges planer på provborrning efter olja i Skagerrak. Miljöministern ansåg det väsentligt att konsekvenserna även för svenska intressen klarläggs och att den svenska regeringen får möjlighet att yttra sig innan den norska regeringen lägger fram en proposition i ämnet. Mot denna bakgrund begärde den svenska regeringen den 31 januari 1994 samråd med den norska regeringen i enlighet med den nordiska miljökonventionen. Efter regeringsskiftet hösten 1994 har frågan på nytt tagits upp i en frågedebatt i riksdagen (prot. 1994/95:14 § 16). I ett frågesvar den 25 oktober hänvisar miljöministern till den tidigare regeringens begäran om samråd. Något sådant samråd har ännu inte kommit till stånd. I juni månad tog Stortinget ställning till den norska regeringens proposition om petroleumverksamhet på kontinentalsockeln. I den har området för undersökningsverksamheten begränsats. Dessutom skall den norska regeringen genomföra en utredning om miljöeffekter av kemikalieutsläpp från oljeborrning innan ett slutgiltigt beslut tas. Ett sådant beslut kommer tidigast att fattas under år 1997. Enligt miljöministern kommer tidsfristen att utnyttjas för att göra en grundlig bedömning av de begärda kompletteringarna och miljökonsekvenser för den svenska kusten av eventuella provborrningar. Från norsk sida arbetar man nu med att ta fram dessa kompletteringar. Därefter kommer svenska myndigheter att få ta del av materialet och yttra sig. Miljöministern understryker att den svenska regeringens begäran om samråd kvarstår. Enligt svensk uppfattning bör ett samråd komma till stånd före den norska regeringens beslut om att öppna området i Skagerrak för provborrning efter olja och gas.
Utskottet förutsätter att regeringen med stor uppmärksamhet följer frågans vidare utveckling och vidtar de åtgärder som anses erforderliga. Med detta uttalande och med hänvisning till den information som lämnats i de refererade frågesvaren finner utskottet syftet med motionerna Jo601, Jo623 yrkande 2, Jo625, Jo662 och Jo682 i huvudsak tillgodosett. Motionerna bör för närvarande inte påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Frågan om inrättande av en Nordsjökommission har vid flera tillfällen och senast hösten 1992 varit föremål för utskottets ställningstagande (bl.a. 1990/91:JoU30 och 1992/93:JoU5). Utskottet uttalade då att fortsatta Nordsjökonferenser i kombination med en sammanslagning och effektivisering av Oslo- och Pariskonventionerna gör att Nordsjöfrågorna i det fortsatta arbetet kommer att vara väl tillgodosedda. Utskottets uppfattning kvarstår. För närvarande föreligger således inte behov av att inrätta en separat Nordsjökommission. Därmed avstyrker utskottet motion Jo623 yrkande 1.
Med anledning av motion Jo623 yrkande 4 vill utskottet erinra om att Nordiska investeringsbankens (NIB) möjligheter att ge lån till miljöinvesteringar har underlättats genom att sådana investeringar endast behöver vara av direkt intresse för ett nordiskt land. Kravet är annars att projekten skall utföras i samarbete mellan företag i minst två nordiska länder. Utskottet har inhämtat att ägarna, dvs. de nordiska länderna, har gett klart uttryck för bankens avsikt att engagera sig även på miljöområdet. Drygt en miljard US-dollar i NIB-lån har under de senaste åren gått till miljöinvesteringar i Norden. Under år 1993 avsåg drygt hälften av den nordiska utlåningen projekt som direkt eller indirekt omfattar positiva miljöeffekter. Mot den bakgrunden finner utskottet syftet med motion Jo623 yrkande 4 tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Som utskottet tidigare har kunnat konstatera (bl.a. prop. 1993/94:30, JoU19, rskr. 87) visar hittills gjorda utvärderingar av miljöeffekterna av det livsmedelspolitiska beslutet inte på några drastiska förändringar i landskapet. För att öka kunskaperna om odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden ansåg utskottet emellertid att informationsinsatserna till lantbrukarna bör öka och att fortsatt stöd behövs för skötseln av dessa värdefulla områden. Riksdagen behandlar för närvarande en proposition om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19).
Med hänvisning till det ovan anförda och i avvaktan på riksdagens ställningstagande i frågan avstyrker utskottet motionerna Jo615 yrkandena 1 och 2, Jo641, Jo664 och Jo686.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen och senast våren 1993 behandlat motioner om statsbidrag för strandstädning längs västkusten (1992/93:JoU12, rskr. 243). Utskottet uttalade sin oro för den tilltagande nedskräpningen av den svenska västkusten och ansåg det vara av vikt att problemet får en mer långsiktig lösning än vad som kan erbjudas genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till den nya s.k. Pariskonventionen, vars område utökats till att omfatta samtliga havens miljöproblem. Genom konventionen bör framtida diskussioner i frågan komma att underlättas. Vidare vill utskottet erinra om att Sverige inom ramen för Oslo- och Pariskonventionerna (Osparcom) driver frågan om ett internationellt samarbete på området. Vid ett kommittémöte i mars 1994 fattade Osparcom beslut om kartläggning av problemens omfattning. Arbetet bedrivs i en arbetsgrupp med Sverige som ordförandeland, och gruppens rapport skall behandlas vid ett kommittémöte i december 1994. Mot denna bakgrund finner utskottet att syftet med motion Jo623 yrkande 6 i allt väsentligt kommer att bli tillgodosett utan någon riksdagens vidare åtgärd.
När det gäller säkerhet till sjöss är effekterna av nationella särregler begränsade. Det är därför av vikt att länderna kan uppnå samförståndslösningar på internationell nivå. Huvuddelen av detta arbete sker inom FN:s sjöfartsorganisation IMO (International Maritime Organization), som har till uppgift att arbeta med frågor om framför allt säkerhet till sjöss och åtgärder mot miljöförstöring. Flera av IMO:s konventioner reglerar utsläpp av olja från fartyg. Till IMO:s arbetsuppgifter hör även frågor om fartygssäkerhet, och IMO:s miljökommitté har antagit regler om att nya oljefartyg av viss storlek skall ha dubbel botten och i vissa fall dubbla sidor. MARPOL-konventionen från år 1973 är till sin karaktär global och innehåller långtgående begränsningar av utsläpp av olja och andra skadliga ämnen från fartyg. 1987 års protokoll till konventionen, det s.k. MARPOL-protokollet, kan sägas ha tagit över konventionen och innehåller en rad betydande skärpningar av föreskrifterna om bl.a. oljetankfartygs konstruktion, utrustning och hantering. Utskottet förutsätter att regeringen även fortsättningsvis aktivt driver dessa frågor och avstyrker på den grunden motion Jo643 yrkande 3 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Med Sverige som ordförandeland har en arbetsgrupp inom HELCOM kartlagt dumpade stridsmedel i Östersjön och Kattegatt samt i Måseskärsområdet i Skagerrak. Rapporten presenterades i mars 1994. Till kommissionsmötet år 1995 skall gruppen utarbeta riktlinjer för skyddsåtgärder för fiskarna. Med hänvisning till det arbete som således pågår på området avstyrker utskottet motion Jo623 yrkande 5 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Som utskottet anförde hösten 1992 (1992/93:JoU5) har Kustbevakningen ansvaret för insatser beträffande räddningstjänst vid utsläpp av olja och andra skadliga ämnen i havet eller i Vänern, Vättern och Mälaren. Kommunerna har ansvar för räddningstjänsten vid utsläpp av olja etc., liksom för sanering av stränderna. Såväl Kustbevakningen som kommunerna skall enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) ha räddningstjänstplaner. För samverkan har s.k. regionala räddningstjänstråd inrättats för länsvisa samråd, information m.m. Statens räddningsverk anordnar fortlöpande större länsvisa övningar. För förbättrad samverkan vid svåra olyckshändelser finns särskild utbildning. Beträffande utsläpp av olja och kemikalier i havet har Sverige tillträtt bl.a. MARPOL-konventionen, Helsingforskonventionen, Köpenhamnsavtalet och Bonnöverenskommelsen som alla har bestämmelser om alarmering, information, bistånd och annat samarbete när ett utsläpp drabbar någon part. I mars 1991 undertecknade Sverige en IMO-konvention om beredskap för samt insatser och samarbete vid föroreningar genom oljeutsläpp. Med det anförda finner utskottet att syftet med motion Jo648 yrkandena 4 och 5 kan anses tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks.
Med anledning av motionsyrkanden om dricksvattenkvalitet vill utskottet upprepa sin vid flera tidigare tillfällen uttalade mening att det måste anses vara en självklarhet att dricksvattnet -- vårt kanske viktigaste livsmedel -- skall hålla en god kvalitet. Det är därför givet att planeringen av vattenresurserna skall ske i syfte att säkra långsiktiga vattentäktsintressen och god vattenkvalitet. När det gäller frågan om en miljöriktig avlopps- och slamhantering vill utskottet erinra om de ändringar i va-lagen som våren 1993 gjordes i samband med kretsloppspropositionen (1993/94:163, JoU23, rskr. 273) och som ytterligare kommer att förbättra möjligheterna till en miljöriktig avlopps- och slamhantering. I sitt betänkande erinrade utskottet om det arbete som pågår inom Civildepartementet med ändring av va-lagen beträffande den kommunala avgiftsmakten (taxor). Utskottet konstaterade att forskning och utveckling på området är betydande och att många kommuner arbetar intensivt med framtagande av alternativa avloppssystem. Vidare betonade utskottet vikten av att forskning och utveckling rörande alternativa system på olika sätt stimuleras. Slutligen förutsatte utskottet att regeringen noga följer utvecklingen på området och om så erfordras vidtar lämpliga åtgärder. Härutöver vill utskottet hänvisa till det åtgärdsprogram för vatten och avlopp som Naturvårdsverket presenterar i Miljö -93 och till utredningen om förbättrad hushållning med grundvattnet (dir. 1993:126). Utredningens delbetänkande om enskild vattenförsörjning bereds i regeringskansliet. Slutbetänkandet skall redovisas senast den 1 februari 1995. I Naturvårdsverkets program föreslås åtgärder för dricksvattenförsörjningen, kommunal avloppsvattenrening och enskilda avloppsanläggningar. Med anledning av ett motionsyrkande vill utskottet erinra om att det ankommer på Livsmedelsverket att med stöd av livsmedelslagen utfärda bestämmelser om dricksvatten (gränsvärden m.m.). Utskottet har erfarit att verket arbetar med att i dricksvattenkungörelsen införa en bestämmelse om gränsvärden för radon i dricksvatten. De frågeställningar som tas upp i motionerna Jo611 yrkandena 1, 2 och 3, Jo612 yrkandena 1, 2 och 3, Jo648 yrkande 2 och Jo693 yrkande 12 är alltså föremål för överväganden. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Som utskottet framhöll vid sin behandling av regeringens skrivelse med anledning av FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED (1992/93:13, JoU8, rskr. 70), är framför allt frågor om hur markförstöring och dess konsekvenser kan motverkas, tillgång till färskvatten och sanitet, okontrollerad tätortstillväxt osv. av särskilt stort intresse i ett UNCED-perspektiv för de fattiga länderna. Med detta uttalande finner utskottet syftet med motion Jo612 yrkande 4 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Vatten- och luftvård -- luftföroreningar
Motionerna
Enligt motionärerna i motion T223 (kds) yrkande 1 bör kraven på svaveldioxid-, kväveoxid- och koldioxidutsläpp skärpas efter år 2000. Kväveoxidutsläppen bör enligt motion Jo679 (fp) yrkande 4 minska med 50 % till år 1998. I motion Jo693 (s) yrkande 8 begärs att svavelhalten i eldningsolja i hela Västsverige inkl. Älvsborgs län inte skall få överstiga 0,1 % från den 1 juli 1995. Förslag om ett försöksprojekt för alternativa bränslen i Västsverige bör enligt motionens yrkande 7 framläggas för riksdagen. I samma motions yrkande 5 begärs att ett åtgärdsprogram redovisas vid den europeiska trafik- och miljökonferensen angående minskade utsläpp från andra länder.
Enligt motion Jo643 (v) yrkande 4 bör regeringen inleda förhandlingar med övriga nordiska länder för att minska luftföroreningar från fartyg. Krav på samordning och överenskommelser mellan berörda länder för att minska kväveoxidutsläppen från färjetrafiken i Skagerrak--Kattegatt framförs i motion Jo623 (c) yrkande 8. Sverige bör enligt motionärerna i motion T223 (kds) yrkande 5 vara ett föregångsland när det gäller minskning av den negativa miljöbelastningen från färjor, främst genom att införa krav på låga utsläpp av svavel- och kväveoxider. Motionärerna i motion A470 (fp) framför krav på minskning av luftföroreningarna från sjöfarten genom lagstadgad rökgasrening (yrkande 7) och minskning av svavelhalten i eldningsolja (yrkande 8).
Metangasutvinning från deponier bör enligt motion Jo694 (s) yrkande 29 utvinnas där det är ekonomiskt försvarbart, gasen bör renas och kravet på gasutvinning bör kopplas till tillståndet för verksamheten. Enligt motionerna Jo665 och T216 yrkande 14 (båda v) bör utsläppen från arbetsfordon och maskiner minska.
Utskottets överväganden
Våren 1993 (prop. 1992/93:79, JoU19, rskr. 361) anslöt sig utskottet till regeringens bedömning att åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthusgaser skall utgöra en integrerad del av det framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Utskottet uttalade vidare bl.a. att klimataspekterna bör beaktas ingående inför energi- och transportsystemens framtida utbyggnad. Utskottets ställningstagande innebar bl.a. att en nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen år 2000 stabiliseras till 1990 års nivå för att därefter minska. Koldioxidskatt bör från den 1 januari 1994 i nytillkommande anläggningar utgå även för energiproduktion. Satsningar från svensk sida på att utveckla s.k. sänkor bör ses som kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska utsläppen av koldioxid, och metangasutsläppen från avfallsupplag bör minska med 30 % till år 2000. Utskottet anslöt sig även till vad som anfördes om riktlinjer för ekonomiska styrmedel inom miljö- och trafikpolitiken.
Som ett led i den nationella klimatstrategi som riksdagen antog våren 1993 har Naturvårdsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Klimatdelegationen och Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn nyligen redovisat ett underlag till Sveriges rapport till klimatkonventionen. I redovisningen konstateras att dagens styrmedel för att minska koldioxidutsläppen, som är av störst betydelse för klimatet, har en påtagligt dämpande effekt på de svenska utsläppen. Även i Naturvårdsverkets rapport Miljö -93 uppmärksammas klimatfrågorna, och verket förslår åtgärder för det fortsatta arbetet.
Sammantaget innebär det anförda att syftet med motionerna Jo679 yrkande 4, Jo693 yrkande 8 och T223 yrkande 1 i allt väsentligt kommer att bli tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan. Motionerna bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
I samband med den energipolitiska överenskommelsen våren 1992 beslutade riksdagen att 500 miljoner kronor skulle avsättas till förnybar energi och hushållning (prop. 1992/92:150, bil. I:12, JoU24, rskr. 335). Medlen skall användas för att stärka biobränslenas konkurrenskraft, öka energihushållningen och användningen av andra förnybara energikällor. Vidare anvisades 625 miljoner kronor till främjande av ökad användning av biobränslen (prop. 1991/92:97, NU25, JoU6y, rskr. 271). Medlen skall finansiera olika statliga stöd till bl.a. demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete. En särskild programstyrelse inom NUTEK och Programstyrelsen för främjande av biobränsleanvändningen administrerar stödet. Mot den bakgrunden saknar utskottet anledning att särskilt tillmötesgå motion Jo693 yrkande 7 om inledande av ett försöksprojekt för alternativa bränslen i Västsverige. Motionsyrkandet avstyrks.
Riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1991 innebär ett ökat sektorsansvar för att minska miljöproblemen bl.a. för transportsektorn. I den då antagna strategin ingår även frågor om kostnadsansvar och ekonomiska styrmedel som en viktig del. Härvid bör utgångspunkten vara att användningen av ekonomiska styrmedel utformas i samklang med vad som gäller inom EG eller i annat internationellt forum. Riksdagen har vidare beslutat att inom ramen för samarbetet om trafik och miljö i Östersjöregionen, Baltic Sea Conference of Ministers of Transport, skall 15 miljoner kronor avsättas för finansiering av svenska punktinsatser i syfte att stärka kollektivtrafiken (prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361). Inom ramen för ovan nämnda konferens har tre arbetsgrupper arbetat. En med trafiksäkerhet, en med infrastruktur och en med trafik och miljö, där Sverige hade ansvaret. På svenskt initiativ planeras en trafik- och klimatkonferens till år 1996. Planeringsarbetet pågår och sker i samarbete med ECE (European Commission for Europe). I sin rapport Miljö -93 föreslår Naturvårdsverket ett antal åtgärder för vidareutveckling av miljökrav och ekonomiska styrmedel med utgångspunkt från ett ökat internationellt samarbete, och riksdagen bereder för närvarande två propositioner på området. Den ena avser miljöklasser för bensin m.m. och den andra differentierad skatt på oblyad bensin (1994/95:4 resp. 1994/95:11). Härutöver vill utskottet erinra om två utredningar på området. Utredningen om vidareutveckling av systemet med miljöklasser för bilar m.m. (dir. 1993:08, 1994:37 och 1994:101), skall redovisas senast den 1 oktober 1995 och utredningen om minskning av koldioxidutsläppen i trafiken (dir. 1993:40 och 1994:18), skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 1995. Ett delbetänkande om trafik och koldioxid (SOU 1994:40) har avlämnats och bereds i regeringskansliet. I sammanhanget bör även nämnas förslaget i klimatpropositionen (1992/93:179) med flottförsök med el- och hybridfordon. Vad utskottet nu anfört är ägnat att i allt väsentligt tillgodose syftet med motion Jo693 yrkande 5. Motionsyrkandet bör inte påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Som utskottet ovan anfört medför sjöfartens internationella karaktär att åtgärder för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan i allt väsentligt måste grundas på internationella överenskommelser och regler. Sverige deltar därför aktivt i det internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor inom bl.a. IMO och i HELCOM. Enligt vad utskottet erfarit finns i dag inom HELCOM en rekommendation till medlemsländerna att ingå bindande avtal om begränsning av svavelhalten i bunkerolja. Rekommendationen är avsedd främst för fartyg i reguljär trafik mellan länderna inom HELCOM. Även inom EU pågår arbete med att minska luftutsläpp från fartyg. I mars 1992 antogs ett direktiv, varigenom svavelhalten i bl.a. fartygsbränsle för bruk inom EU minskas till 0,2 % i ett första steg. Utskottet har vidare erfarit att en arbetsgrupp inom Kommunikationsdepartementet undersöker förutsättningarna för bilaterala avtal mellan länderna runt Östersjön för att begränsa svavelhalten i bunkerolja. Utskottet förutsätter att Sverige även i fortsättningen verkar pådrivande i det internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor. Mot den bakgrunden och med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrks motionerna Jo623 yrkande 8, Jo643 yrkande 4, T223 yrkande 5 och A470 yrkandena 7 och 8 i den mån motionerna inte kan anses tillgodosedda.
Som ett led i åtgärdsprogrammet för att minska utsläppen av växthusgaser ingår att metangasutsläppen från avfallsupplag bör minska med 30 % till år 2000. Enligt vad utskottet erfarit har Naturvårdsverket utrett frågan. Verkets förslag bereds i regeringskansliet. Utskottet utgår från att de frågeställningar som tas upp i motion Jo694 yrkande 29 kommer att beaktas i det sammanhanget. Syftet med motionsyrkandet torde således i allt väsentligt bli tillgodosett. Det bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har vid flera tillfällen och senast hösten 1992 ställt sig bakom de krav som regeringen våren 1991 (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338) avsåg att införa för traktorer och arbetsmaskiner både vad gäller nivå och tidpunkt för införande. Utskottet har erfarit att arbete med att utarbeta avgaskrav för traktorer och arbetsmaskiner pågår vid Naturvårdsverket för att kunna införas från år 1995. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo665 och T216 yrkande 14 nu lämnas utan någon vidare åtgärd.
Miljöpolitik i övrigt
Motionerna
Förslag om mål och inriktning för miljöpolitiken framställs i motion Jo692 (nyd) yrkande 1. Motionärerna i motion Jo649 (v) yrkande 8 efterlyser ett mer aktivt internationellt miljöarbete. I motion Jo684 (s) framförs krav på en kommission för att utveckla en strategi som under de kommande decennierna kan skapa förutsättningar för ett ekologiskt uthålligt samhälle. Enligt motion Jo692 (nyd) bör Sverige verka för att en internationell miljödomstol inrättas (yrkande 2) och initiera bildandet av en internationellt finansierad miljöfond (yrkande 3).
Vid beräkning av miljöskulden måste enligt motionärerna i motion A815 (c) de "mjuka" tillgångarna värderas högre och en plan bör upprättas för betalning av miljöskulden (yrkandena 2 resp. 3).
Socialdemokraterna anser i motion Jo694 (s) yrkande 12 att tjänsterna som miljöattaché bör behållas och utökas med åtminstone en tjänst i Bryssel. Även Paris, London och Madrid bör komma i fråga för miljörådstjänster. Miljörådens verksamhet bör samordnas av Miljödepartementet och årligen redovisas för riksdagen.
För att underlätta investeringar för en bättre miljö och en förnyelse av energiproduktion och energianvändning bör enligt motion Jo688 (c) ALU-medel användas för sanering av miljöskulden, ROT-program upprättas för miljöinvesteringar, saneringarbeten påbörjas i radonhus och av vatten- och avloppssystemen och investeringar för uppbyggnad eller förändring av energiproduktionen i miljövänlig riktning stimuleras.
Regeringen bör enligt motionären i motion Jo633 (s) överväga förutsättningarna för en nationellt likvärdig miljöprövning av samtliga aktuella infrastruktursatsningar (yrkande 1). Direktiv bör utgå till berörda myndigheter att, i de fall projekt inte har kunnat komma i gång på grund av frånvaron av fullständig miljöprövning, annat lämpligt projekt bör startas i avvaktan på sådan prövning. Först när vederbörande myndighet följt gällande spelregler med åtföljande miljökonsekvensbeskrivningar, bör klartecken kunna ges för byggstart (yrkande 2).
I arbetet med strategin för biologisk mångfald bör, enligt motionärerna i motion Jo8 (s) yrkande 2, sektorsansvaret bli tydligare om ersättningen för intrång relateras till hela brukningsenheten.
Motionären i motion Jo637 (fp) anser att den nationella miljöövervakningen bör kompletteras så att kusterosionen och erosion, vittring, laviner, skred och andra markrörelser i utvalda fjällområden blir föremål för nationell miljöövervakning.
I motion Jo630 (fp) begärs en utredning om möjligheten att samordna livsmedels-, miljö- och arbetarskyddstillsynen. Synpunkter på behovet av större resurser och bättre samordning i miljötillsynsarbetet framförs även i motion Jo675 (s). Tillsynsarbetet bör omfatta även den yttre miljön, kunskaps- och erfarenhetsutbyte bör införas mellan regionala skyddsombud och miljö- och hälsoskyddsinspektörer och Yrkesinspektionen bör ingå i det lokala tillsynsarbetet.
Behovet av medel för forskning i de stora sjöarna framhålls i motion Jo678 (s) yrkande 2.
Enligt motion Jo647 (fp) bör försök med överlåtbara utsläppsrätter inledas i Stockholmsregionen. Motionärerna i motion Jo679 (fp) yrkande 1 anser att Stockholms län bör tillföras en ökad andel av Naturvårdsverkets resurser för miljöövervakning. Kolahalvöns miljöproblem behandlas i motion N283 (s) yrkande 22. Åtgärderna när det gäller att komma till rätta med problemen bör fortsätta och förstärkas, och satsningar bör göras på "gröna jobb". Behovet av särskilda insatser för att förverkliga de förslag som presenterades av Miljöprojekt Sundsvall--Timrå framhålls i motion Jo636 (s). Motionärerna i motionerna Jo614 yrkande 1 och A469 yrkande 11 (båda s) vill omedelbart inrätta ett skånskt miljövärn.
För att miljön skall kunna integreras i all utbildning bör, enligt motion Jo694 (s) yrkande 7, inom gymnasieskolan och komvux, liksom i miljöutbildningen av tekniker och ekonomer, teori och praktik varvas med inriktning på yttre miljö och arbetsmiljö. Kommunerna bör arrangera miljöutbildning för fastighetsskötare och städare, och "gröna ungdomsbrigader" med arbetslösa ungdomar bör bildas för uppbyggnad av miljöaktiviteter i daghem och skolor. Vänsterpartiet begär i motion Jo649 yrkande 7 förslag om hur miljöinformation skall nå ut till konsumenterna. Enligt motion N281 från samma parti bör en utredning göras av frågan om externa miljörevisorer med inriktning på de små och medelstora företagens behov och problem (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Som utskottet vid flera tillfällen konstaterat föreligger i vårt land sedan länge en betydande politisk enighet om miljöproblemens omfattning och karaktär. Målen för den svenska miljöpolitiken är giltiga också för Sveriges agerande i det internationella miljösamarbetet, där vi traditionellt har spelat en pådrivande roll. I budgetpropositionerna våren 1992 och våren 1993 och i skrivelse hösten 1993 om FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED, har regeringen redovisat inriktningen för det svenska miljöarbetet (prop. 1991/92:100, bil. 15, JoU13, rskr. 213, 1992/93:100, bil. 15, JoU12, rskr. 243 och 1993/94:13, JoU8, rskr. 70). Vidare har riksdagen våren 1993 antagit riktlinjer för en kretsloppsanpassad utveckling (prop. 1992/93:180, JoU14, rskr. 344) och en klimatstrategi (prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361), och hösten 1993 antogs en strategi för biologisk mångfald (prop. 30, JoU9, rskr. 87). Härtill kommer bl.a. skrivelsen om inriktningen av det svenska miljöarbetet inom EES och EG (1993/94:255, JoU2, rskr. 15) och propositionen 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling -- Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED (JoU19, rskr. 256). De ställningstaganden som riksdagen i dessa sammanhang har gjort är enligt utskottets mening väl ägnade att tillgodose syftet med motionerna Jo649 yrkande 8 och Jo692 yrkandena 1, 2 och 3. Motionerna avstyrks.
Med anledning av motion Jo684 vill utskottet, utöver det ovan anförda, erinra om att den strategi för en hållbar utveckling som antogs våren 1994 bl.a. innehåller riktlinjer för det fortsatta arbetet med att skapa ett kretsloppssamhälle, en miljöanpassad samhällsplanering samt förslag om minskning av den svenska miljöskulden. Utskottet vill i sammanhanget erinra om Plan- och byggutredningen som enligt tilläggsdirektiv (dir. 1992:104, 1993:122 och 1994:65) skall ha som övergripande mål för sin översyn av plangenomförandet att i ett samhällsekonomiskt perspektiv utforma författningsstöd som bl.a. främjar god hushållning med landets naturresurser och en väl fungerande infrastruktur. Förslaget skall redovisas senast den 1 oktober 1995. Med det anförda finner utskottet att syftet med motion Jo684 i allt väsentligt torde komma att bli tillgodosett. Motionen bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har i olika sammanhang framhållit behovet av hänsyn till miljön och naturresurserna i den ekonomiska politiken (se bl.a. 1992/93:JoU4, 1993/94:JoU2 och 1993/94:JoU8). Den ekonomiska politiken skall leda till en långsiktigt hållbar utveckling, och ekonomiska beslut måste därför stå i överensstämmelse med grundläggande ekologiska lagar. Sambandet mellan ekonomi och ekologi måste bli tydligt så att balansen däremellan kan säkras, vilket bl.a. kan ske genom ökad användning av effektiva ekonomiska styrmedel. Genom "prissättning" på miljön blir kostnaderna synliga, och då kan också miljöskulder för framtiden förebyggas. På samma sätt som Sveriges skuld på det ekonomiska området måste minskas måste således också Sveriges miljöskuld begränsas. Ekonomisk tillväxt får aldrig hota livsvillkoren för människor, växter och djur. Samtidigt ger ekonomisk tillväxt ökat utrymme för nödvändiga miljösatsningar. En offensiv miljöpolitik är i sin tur en förutsättning för att tillväxten skall bli uthållig. En av miljöpolitikens viktigaste uppgifter är således att forma en långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk luft och rent vatten, levande hav, sjöar och skogar. Utskottet anser det angeläget att frågorna om miljöskulden och dess minskning ägnas fortsatt uppmärksamhet med sikte på ytterligare konkretisering av problemen och att riksdagen på något längre sikt erhåller underlag för mer preciserade ställningstaganden i ämnet. Vad utskottet anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion A815 yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena bör inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.
Vid den svenska delegationen i Bryssel finns för närvarande två miljöansvariga, ett miljöråd och en tjänsteman vars tjänst finansieras av Miljö- och naturresursdepartementet och Naturvårdsverket. Som anförs i motion Jo694 har informationsverksamheten stor betydelse för ett framgångsrikt svenskt agerande när det gäller internationell miljöpolitik. Utskottet utgår från att behovet av resursförstärkningar i det internationella miljöarbetet övervägs i samband med t.ex. regeringens budgetarbete. För närvarande är utskottet inte berett att tillmötesgå motionens yrkande 12 om ytterligare tjänster som miljöattaché.
När det gäller behovet av utveckling och förändring av trafikanläggningar m.m. ligger ansvaret för samordnade bedömningar i den lokala och regionala samhällsplaneringen främst på kommuner, regionala organ och länsstyrelser i samverkan med de statliga trafikverken. Utskottet har inhämtat att Boverket har regeringens uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Svenska kommunförbundet införa miljökonsekvensbeskrivningar i planerings- och beslutssystemet. Utvecklingsarbete för användningen av miljökonsekvensbeskrivningar i planeringsprocessen pågår således. Utskottet finner därmed att syftet med motion Jo633 yrkandena 1 och 2 i allt väsentligt kan anses tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan. Motionen bör inte medföra någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Våren 1994 uttalade sig utskottet positivt om vikten av att i dagens arbetsmarknadspolitiska situation genomföra satsningar på sysselsättningsintensiva miljöåtgärder (1993/94:100, bil. 15, JoU15, rskr. 209). Utskottet hänvisade till riksdagens beslut med anledning av den s.k. UNCED-propositionen, där utskottet anförde att vårdinsatser inom naturskyddade områden och andra naturvårdsobjekt kan genomföras, liksom inventeringar inom naturvårdsområdet. Det är fråga om arbeten för att vårda natur- och kulturmiljöer, dvs. arbeten som i stort ligger utanför ordinarie arbetsmarknad men som nu skulle kunna genomföras. Utskottet erinrade även om proposition 1993/94:66 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. (AU5, rskr. 102), där regeringen deklarerade att omfattningen av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden arbetslivsutveckling (ALU) skall öka och tydligare inriktas mot bl.a. dessa områden. Genom att utnyttja ledig kapacitet till följd av arbetsmarknadsläget beräknades något av miljöskulden kunna saneras till lägre kostnader än tidigare. Det föreligger således enligt utskottets mening i detta avseende inte någon skillnad i viljeinriktning mellan utskottet och motionärerna i motion Jo688. Motionen får därför anses tillgodosedd utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Enligt nuvarande lagstiftning skall markägaren alltid svara för den kostnad som motsvarar ett intrång upp till den s.k. kvalifikationsgränsen, och underlaget för beräkningen av denna gräns bör begränsas. Bagatellartade intrång skall inte läggas till grund för ersättning. En höjning i övrigt av kvalifikationsgränsen för ersättning kan inte göras utan att man frångår det grundläggande riksdagsbeslutet år 1987 om ersättningsprinciperna. Våren 1994 behandlade riksdagen en proposition om inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor (1993/94:117, KU24, rskr. 246). I sitt betänkande konstaterade konstitutionsutskottet att i regeringens förslag om grundlagsskydd för rådighetsinskränkningar avseende mark och byggnader är kvalifikationsgränserna hämtade från gällande rätt på området och har utformats i enlighet med de huvudprinciper som gäller i fråga om ersättning vid rådighetsinskränkningar i svensk rätt. Konstitutionsutskottet underströk att det förhållandet att rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar ges ett grundlagsskydd inte innebär att ersättningen utvidgas i förhållande till vad som redan gäller. Utskottet konstaterar att motion Jo8 yrkande 2 tar sikte på författningar av lägre dignitet än regeringsformen och att frågan om ändringar i dessa författningar inte längre är aktuell sedan ersättningsprinciperna grundlagsreglerats. Mot den bakgrunden avstyrks motionsyrkandet.
Utskottet har vid flera tillfällen understrukit behovet av ökad forskning kring erosionsproblemen längs framför allt Skånes kuster. Vid sin behandling av motioner i frågan hösten 1993 (1993/94:JoU9) betonade utskottet vikten av att staten ikläder sig ett större ekonomiskt ansvar, dels för att påbörjade skyddsåtgärder skall kunna fullföljas, dels för forsknings- och teknikutvecklingsändamål men också för genomförande av ett påbörjat fullskaleförsök med s.k. hövder. Utskottet redogjorde i det sammanhanget för det forskningsarbete som pågår och planerades inledas. Bl.a. pågår ett forskningssamarbete mellan Stockholms och Lunds tekniska högskolor inom ramen för NUTEK:s forskningsprogram, och nio kommuner i Skåne samt kommuner i Halland och på Gotland och Öland har bildat en sammanslutning, Erosionsskadecentrum. Enligt vad utskottet erfarit har centret ansökt om forskningsmedel hos Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). Utskottet vill i sammanhanget erinra om landskapsövervakningen som ett nytt moment i miljöövervakningen på land. Syftet är att följa landskapets förändring med avseende på biotoper, landskapselement och strukturer för fauna och flora. I sin rapport Miljö -93 konstaterar Naturvårdsverket att detta moment inom miljöövervakningen är särskilt betydelsefullt när det gäller att följa markanvändningens effekter på den biologiska mångfalden. I likhet med motionären i motion Jo637 ser utskottet med oro på den tilltagande erosionen i våra fjällområden, som från såväl naturvårds- som rekreationssynpunkt erbjuder en unik miljö. Utskottet utgår emellertid från att berörda myndigheter i sitt arbete nära följer utvecklingen och vid behov vidtar de åtgärder som kan anses erforderliga. Med det anförda finner utskottet att syftet med motionen kommer att bli tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan. Motionen bör inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Med anledning av motionerna Jo630 och Jo675 vill utskottet erinra om den utredning som pågår om lämplig organisation för tillsyn enligt miljöbalken (dir. 1993:43). I det sammanhanget torde de frågor som tas upp i motionerna Jo630 och Jo675 komma att bli belysta. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna.
Våren 1993 godkände riksdagen de av regeringen föreslagna riktlinjerna för forskningen bl.a. på miljöområdet (prop. 1992/93:170 bil. 14, JoU18, rskr. 398). De synpunkter på forskningen kring miljötillståndet i de stora sjöarna som tas upp i motion Jo678 ger inte utskottet anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande. Motion Jo678 yrkande 2 avstyrks.
Som utskottet tidigare konstaterat (1992/93:JoU19) har frågan om miljöpolitisk styrning i form av utsläppsramar eller s.k. bubblor, ofta i kombination med överlåtbara utsläppskvoter, under senare år väckt ökat intresse. Utsläppsramar är i första hand lämpliga att använda då de samlade utsläppen av ett ämne behöver minskas, men när det från miljösynpunkt saknar betydelse var utsläppsminskningen sker inom det aktuella området. I princip har utsläppsramar formen av ett administrativt styrmedel. I samband med riksdagens behandling av kompletteringspropositionen våren 1992 (1991/92:150 bil. I:2, JoU24, rskr. 355) hade utskottet ingen erinran mot miljöministerns avsikt att uppdra åt Naturvårdsverket att närmare utarbeta konkreta förslag om ökad användning av utsläppsramar i några områden. I sitt betänkande (SOU 1993:27) pekar Miljöskyddskommittén på de svårigheter som är förenade med en handel med utsläppsrätter. Kommittén har emellertid utformat sitt förslag till 14 kap. 3 och 6 §§ miljöbalken på ett sätt som gör det möjligt att inom ett visst geografiskt område utbyta skyddsåtgärder mellan olika miljöfarliga verksamheter för att göra insatserna för miljön så effektiva som möjligt. Enligt vad utskottet erfarit har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag utvecklat ett förslag till utsläppsramar och överlåtbara kvoter. Förslaget bereds i regeringskansliet.
I likhet med vad som anförs i motion Jo647 anser utskottet det viktigt att arbetet med utsläppsrätter fortsätter och konkretiseras. Utskottet ställer sig emellertid tveksamt till just den utformning av verksamheten som förordas i motionen. Till en början bör framhållas att även en försöksverksamhet med utsläppsrätter kräver ändring i miljölagstiftningen, en ändring som därvid skulle utarbetas jämsides med det arbete som pågår på en ny miljöbalk. Ändringarna skulle sannolikt behöva omfatta reglerna för såväl omprövning av äldre villkor som tillåtlighetsprövning av nya företag. Vidare vill utskottet erinra om att just kväveutsläppen karaktäriseras av att det rör sig om en mycket stor mängd utsläppskällor, både fasta och rörliga, och att ett system med kväveutsläppsrätter således kan bli administrativt svårhanterligt. Om en försöksverksamhet skulle bli aktuell är det dessutom sannolikt att andra och kanske större regioner än Stockholmsregionen skulle vara lämpligare, där bl.a. förekomsten av en någorlunda differentierad emissions- och immissionsbild skulle påverka valet av försöksområde. Med det anförda avstyrks motion Jo647. Med det utbyggda program för miljöövervakning som är under uppbyggnad och beräknas slutföras under år 1994 och med det pågående och planerade miljöarbete som redovisas i Naturvårdsverkets rapport Miljö -93 finner utskottet att syftet med motionerna Jo636 och Jo679 yrkande 1 i väsentliga delar torde komma att bli tillgodosett. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet har tidigare uttryckt sin oro över miljösituationen i bl.a. Barentsregionen (1992/93:JoU19) och framhöll därvid det angelägna i att åtgärder snarast vidtas för att åstadkomma effektivare användning av energi och ökat utnyttjande av förnybara energislag. Utskottet pekade även på behovet av ett nytt, mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem och fann det naturligt att ta till vara de värdefulla erfarenheter som gjorts och utnyttja dem i det fortsatta arbetet. För att tillgängliga kunskaper och erfarenheter används på ett så effektivt sätt som möjligt förutsatte utskottet ett nära samarbete mellan berörda myndigheter. Utskottet förutsatte vidare att regeringen fortsättningsvis prioriterar arbetet med att tillsammans med övriga nordiska länder medverka till bindande internationella avtal om den kärntekniska verksamheten. Vid sin 43:e session rekommenderade Nordiska rådets miljöutskott Nordiska ministerrådet att bl.a. etablera ett samarbete med utvecklingsorganen i Nordkalottens län/fylken för att utveckla konkreta projekt som kan ingå i ett utvidgat regionalpolitiskt samarbete inom Barentsregionen. Miljöutskottet ansåg att åtgärder för att kompensera Nordkalottens utsatta läge var särskilt viktiga, och stöd borde ges till relevant projektverksamhet. Budgetmedlen för det regionalpolitiska samarbetet borde stärkas och behållas på minst 1993 års nivå. Vidare rekommenderade miljöutskottet Nordiska ministerrådet att överväga möjligheterna till stöd för en effektiv och miljöriktig miljöenergiförsörjning m.m. inom Östersjö- och Nordkalottområdena. Utskottet, som alltjämt anser det angeläget med skyndsamma och effektiva åtgärder i Barentsregionen, utgår från att regeringen vidtar de åtgärder som anses erforderliga och fortsatt aktivt driver frågan i internationella fora. Mot denna bakgrund finner utskottet att syftet med motion N283 yrkande 22 i allt väsentligt kommer att bli tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan. Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Regeringen tillkallade i januari 1994 en särskild delegation för en miljöinriktad regionplanering i Skåne (dir. 1994:15). Delegationen skall fastställa utgångspunkter och redovisa underlag för planeringen samt lämna förslag om former för fortsatt planering. Syftet med arbetet skall vara att belysa möjligheterna att åstadkomma en från miljösynpunkt ändamålsenlig samhällsstruktur. Delegationen skall senast den 1 november 1994 redovisa arbetsläget och inriktningen av det fortsatta arbetet. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna Jo614 yrkande 1 och A469 yrkande 11 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö (JoU30, rskr. 338) framhöll miljöministern utbildning som en av förutsättningarna för att miljöfrågorna skall kunna genomsyra alla verksamheter. Miljöfrågorna skulle integreras i grundutbildningen på alla nivåer och miljöutbildning införas i läroplanerna för grundskolan och gymnasiet. En läroplanskommitté fick till uppgift att se över utformningen av miljöutbildningen.
I arbetet med att uppfylla målen i Agenda 21 har miljöarbetet på det kommunala planet fått ökad betydelse. Med anledning av motion Jo694 har utskottet inhämtat att Svenska kommunförbundet i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen anordnar utbildning i miljöfrågor för kommunala tjänstemän. Syftet är att tjänstemännen skall utbilda arbetslösa ungdomar på lokal nivå. Efter utbildningen fungerar ungdomarna som "miljöinformatörer" till skolor, daghem, butiker m.m. Utskottet har vidare inhämtat att Skolverket och Naturvårdsverket inbjuder rektorer, skolledare och politiker till 16 regionala konferenser om miljökunskap med start den 28 september 1994. Denna verksamhet stöds av Kommunförbundet. Det anförda är ägnat att i allt väsentligt tillgodose syftet med motion Jo694 yrkande 7. Motionsyrkandet bör inte påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Med anledning av motion Jo649 vill utskottet erinra om att inom EU gäller sedan maj 1992 ett gemensamt miljömärkningssystem. Nationella märkningssystem är tillåtna åtminstone fram till år 1997, när en utvärdering av EG-systemet skall göras. Utskottet vill även erinra om Nordiska rådets arbete med det nordiska miljömärkningssystemet. Hittills har i Norden ca 600 och i Sverige ca 350 produkter licens att använda symbolen med en stiliserad svan. Härutöver vill utskottet erinra om riksdagens beslut våren 1994 där utskottet uttalade att ökad vikt bör läggas vid stöd och vägledning till kommuner och små företag när det gäller kemikaliekontrollen (prop. 1993/94:163, JoU23, rskr. 273). Utskottet påtalade också den betydelse de lokala och regionala miljömyndigheternas åtgärder får i arbetet med att uppfylla målen i Agenda 21 och för att nå en kretsloppsanpassad utveckling. Utskottet framhöll även att kommunerna i sin roll som stora inköpare i hög grad kan påverka handelns produktsortiment och produktutveckling. Vad utskottet anfört är ägnat att i väsentliga delar tillgodose syftet med motion Jo649 yrkande 7. Motionsyrkandet avstyrks.
I samband med ett tidigare ställningstagande (1992/93:180, JoU14, rskr. 344) till motioner om miljörevisorer erinrade utskottet om att det primära ansvaret för verksamheter som bedrivs inom ramen för miljöskyddslagstiftningens regler vilar på företag och andra huvudmän för verksamheten. Egenkontrollen är basen för myndigheternas tillsyn och kontroll. Den som har tillstånd enligt miljöskyddslagen är skyldig att avge en rapport till tillsynsmyndigheten. I rapporten skall redovisas bl.a. vilka miljöskyddsåtgärder som har vidtagits och resultaten av dessa. Intern miljörevision ingår som ett viktigt led i egenkontrollen. Utskottet konstaterade att miljörevision internt numera sker på frivillig väg i många företag och i offentliga verksamheter för att utvärdera den egna verksamheten från miljösynpunkt. Utskottet ansåg att miljörevision kunde vara ett kraftfullt medel för att underlätta en anpassning av företagen från kretsloppssynpunkt t.ex. genom att minska processutsläppen och genom att produkterna medvetet utformas för återanvändning och återvinning. Med de krav som i en mer kretsloppsanpassad samhällsutveckling kommer att ställas på sådan verksamhet som resulterar i avfall förutsätts en avsevärt förbättrad egenkontroll hos företagen. Utskottet ansåg emellertid att kraven på miljörevision bör kunna tillgodoses på frivillig väg inom ramen för den i betänkandet presenterade utvecklingen mot ett kretsloppssamhälle. Det bör tilläggas att utskottet inom kort kommer att behandla en aviserad proposition om miljörevision utifrån en EU-förordning i ämnet. I avvaktan på den fortsatta beredningen av frågan avstyrker utskottet motion N281 yrkande 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande åtgärdsprogram för haven m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo623 yrkande 3, 1993/94:Jo643 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Jo648 yrkande 3,
2. beträffande Västerhavets miljö m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo614 yrkandena 2, 3 och 4 och 1993/94:Jo623 yrkandena 7 och 9,
3. beträffande miljösituationen i Vättern och Mälaren
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo646, 1993/94:Jo678 yrkande 1 och 1993/94:Jo679 yrkande 9,
4. beträffande oljeutvinning i Skagerrak
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo601, 1993/94:Jo623 yrkande 2, 1993/94:Jo625, 1993/94:Jo662 och 1993/94:Jo682,
5. beträffande en Nordsjökommission
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo623 yrkande 1,
6. beträffande låneordningen i Nordiska investeringsbanken
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo623 yrkande 4,
7. beträffande miljöåtgärder i jordbrukslandskapet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo615, 1993/94:Jo641, 1993/94:Jo664 och 1993/94:Jo686,
8. beträffande strandstädning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo623 yrkande 6,
9. beträffande fartygs sjösäkerhet
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo643 yrkande 3,
10. beträffande miljöförstöring från vrak m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo623 yrkande 5 och 1993/94:Jo648 yrkandena 4 och 5,
11. beträffande dricksvattenförsörjning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo611, 1993/94:Jo612, 1993/94:Jo648 yrkande 2 och 1993/94:Jo693 yrkande 12,
12. beträffande minskning av koldioxidutsläpp m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo623 yrkande 8, 1993/94:Jo643 yrkande 4, 1993/94:Jo679 yrkande 4, 1993/94:Jo693 yrkandena 5, 7 och 8, 1993/94:Jo694 yrkande 29, 1993/94:T223 yrkandena 1 och 5 och 1993/94:A470 yrkandena 7 och 8,
13. beträffande utsläpp från arbetsfordon och maskiner
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo665 och 1993/94:T216 yrkande 14,
14. beträffande miljöpolitikens inriktning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 8, 1993/94:Jo684 och 1993/94:Jo692 yrkandena 1, 2 och 3,
15. beträffande miljöskulden
att riksdagen avslår motion 1993/94:A815 yrkandena 2 och 3,
16. beträffande miljöattachéer m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkande 12,
17. beträffande investeringar för en bättre miljö m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo8 yrkande 2, 1993/94:Jo633 och 1993/94:Jo688,
18. beträffande erosionsproblem m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo637,
19. beträffande samordning i tillsynsarbetet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo630 och 1993/94:Jo675,
20. beträffande försöksprojekt med överlåtbara utsläppsrätter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo636, 1993/94:Jo647, 1993/94:Jo678 yrkande 2 och 1993/94:Jo679 yrkande 1,
res. (fp)
21. beträffande Kolahalvöns miljöproblem
att riksdagen avslår motion 1993/94:N283 yrkande 22,
22. beträffande integrering av miljön i utbildningen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo614 yrkande 1, 1993/94:Jo649 yrkande 7, 1993/94:Jo694 yrkande 7, 1993/94:N281 yrkande 4 och 1993/94:A469 yrkande 11.
Stockholm den 1 november 1994
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inga-Britt Johansson (s), Inge Carlsson (s), Ivar Virgin (m), Sinikka Bohlin (s), Ingvar Eriksson (m), Leif Marklund (s), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ingemar Josefsson (s), Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine Johansson (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Åsa Stenberg (s).
Reservation
Försöksprojekt med överlåtbara utsläppsrätter m.m. (mom. 20)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "I likhet" och slutar med "motion Jo647" bort ha följande lydelse:
Som anförts i motion Jo647 är det nu tid att inleda försök med överlåtbara utsläppsrätter. Enligt utskottets mening är det viktigt att en försöksverksamhet kommer i gång så att erfarenheter kan vinnas för ett rikstäckande system med utsläppsrätter. Det är angeläget att i den nu inledda konjunkturuppgången och under den snabba tillväxt som är nödvändig för att leda Sverige ur den ekonomiska krisen pröva detta styrmedel som kan främja en ekologiskt hållbar utveckling. Eftersom en sådan försöksverksamhet kräver ändring i såväl miljölagstiftningen som i myndigheternas arbetssätt förutsätter utskottet att regeringen snarast återkommer till riksdagen med nödvändiga förslag.
Utskottets mening är att en s.k. kvävebubbla över Stockholmsregionen kan vara ett lämpligt försöksobjekt, men vill dock inte på detta tidiga stadium utesluta försöksverksamhet i andra geografiska områden och för andra typer av utsläpp. Mycket talar dock för att försöken bör genomföras i ett område med omfattande ekonomisk aktivitet och en stor mängd utsläppskällor, så att en tillräckligt stor marknad för utsläppsrätter kan etableras. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo647 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande försöksprojekt med överlåtbara utsläppsrätter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo647 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo636, 1993/94:Jo678 yrkande 2 och 1993/94:Jo679 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Ersättningsprinciper
Eva Eriksson (fp) anför:
I anslutning till utskottets motivering för att avstyrka motion Jo8 yrkande 2 vill jag framhålla följande. I proposition 1993/94:117 som riksdagen ställt sig bakom (1993/94:KU24, rskr. 246) föreslås att 2 kap. 18 § regeringsformen ändras så att rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar avseende mark och byggnader ges ett grundlagsskydd. I andra stycket i nämnda paragraf anges huvudprinciperna för ersättningsrätten som de framgår av gällande rätt. Någon utvidgning av rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar är däremot inte avsedd. Liksom hittills skall de närmare grunderna för bestämmandet av ersättningen ges i lag, vilket också framhålls i propositionens författningskommentar.
Utskottet avstyrker motionen med motiveringen att "motion Jo8 yrkande 2 tar sikte på författningar av lägre dignitet än regeringsformen och att frågan om ändringar i dessa författningar inte längre är aktuell sedan ersättningsprinciperna grundlagsreglerats".
I motion Jo8 yrkande 2 föreslås att intrångsersättning skall beräknas i förhållande till värdet av hela brukningsenheten i stället för värdet av berörd del. Jag konstaterar liksom utskottet att förslagen i motionen rör ändringar i författningar av lägre dignitet än regeringsformen. Däremot anser jag att det är de föreslagna ändringarnas karaktär som medför att de inte längre är aktuella sedan rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar grundlagsreglerats i enlighet med bestämmelsen om berörd del i nu gällande rätt. Det är mot den bakgrunden motionsyrkandet bör avslås. Dessutom anser jag att utskottets ordval här är olyckligt och inbjuder till feltolkningar eftersom det är rätten till ersättning som skyddas i grundlagen. Beräkningsnormerna preciseras inte i grundlagen, utan de närmare grunderna för bestämmandet av ersättningen skall anges i lag.
2. Luftföroreningar, miljöinformation m.m.
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Flera av de yrkanden från Vänsterpartiet som behandlas i detta
betänkande är fortfarande aktuella. Det gäller till exempel
Jo665 och T216 med krav på att luftföroreningar från tunga
fordon och arbetsmaskiner skall minska. Det är
otillfredsställande att utskottet inte kan redovisa
Naturvårdsverkets avgaskrav, som skall träda i kraft vid
årsskiftet. Det gäller också Jo649 yrkande 7 som ställer krav
på miljöinformation till konsumenterna. Miljöinformation till
konsumenterna bör för att vara tillfredsställande innehålla
information om varors och tjänsters miljöpåverkan. Det behövs en
lagstiftning med tillhörande sanktionsmöjligheter för att
PPP-principen ("förorenaren betalar") skall få genomslag. Det
räcker inte att hänvisa till nationella märkningssystem. Det bör
också påpekas att motion Jo664 om stöd till skyddszoner och
anläggning av våtmarker ligger i linje med den förra regeringens
förslag i propositionen om Sveriges medlemskap i den europeiska
unionen. Jag har dock valt att inte reservera mig utan avvaktar
den nya regeringens förslag och avser att återkomma under den
allmänna motionstiden.