Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg
Betänkande 1994/95:SoU8
Socialutskottets betänkande
1994/95:SOU08
Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg.
Innehåll
1994/95
SoU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1994/95:61 om vårdnadsbidraget, garantidagarna och enskild barnomsorg samt sju motioner som väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslås att lagen om vårdnadsbidrag upphävs fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget medför att vissa andra lagar bör ändras tillbaka till den lydelse de hade innan vårdnadsbidraget infördes den 1 juli 1994. Bl.a. föreslås att rätten till ledighet för vård av barn åter skall omfatta 18 månader och att rätten till avdrag vid beskattningen för vissa barnomsorgskostnader avskaffas.
Vidare föreslås att rätt till föräldrapenning enligt garantinivån för 90 dagar sammanlagt för föräldrarna återinförs. Samtidigt föreslås nivån ändras tillbaka till tidigare nivå på 60 kronor per dag.
Bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg, som skulle trätt i kraft den 1 januari 1995, föreslås upphävas. Kommunerna kan i stället efter egen bedömning lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Beloppet bör då inte oskäligt avvika från kommunens kostnader per barn i motsvarande verksamhet. Vidare föreslås att lagstiftningen om den kommunala tillståndsprövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1 januari 1994, återställs till sin tidigare lydelse.
Utskottet har inhämtat yttranden över propositionen och motionerna från socialförsäkringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.
I huvudsak ställer sig utskottet bakom regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker förslaget att avskaffa vårdnadsbidraget och återinföra garantidagarna. Utskottet delar härvid regeringens uppfattning att vårdnadsbidraget skall avräknas mot garantidagarna, så att det inte skall gå att erhålla både vårdnadsbidrag och ersättning för garantidagar. Däremot anser utskottet att den möjlighet som garantidagarna ger till flexibel ledighet för t.ex. inskolning i barnomsorg eller skola har ett mycket stort värde för föräldrarna. Utskottet anser därför att övergångsbestämmelserna bör ändras så att föräldrar skall kunna ta ut garantidagar utan ersättning och därmed erhålla rätt till ledighet i motsvarande mån.
Utskottet tillstyrker förslaget att rätten till ledighet för vård av barn åter skall omfatta 18 månader. För att underlätta planeringen för berörda familjer föreslås dock ikraftträdandet av lagändringen flyttas fram till den 1 juli 1995.
Övriga lagändringar till följd av beslutet att avskaffa vårdnadsbidraget tillstyrks.
Kommunen måste enligt utskottet ges möjlighet att planera barnomsorgen inom kommunen, såväl den som bedrivs av kommunen som den enskilda. Utskottet tillstyrker därmed att bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg, som skulle trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Också förslaget till ändring i lagen om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning tillstyrks.
Utskottets m-, c-, fp- och kds-ledamöter har i en reservation yrkat avslag på hela propositionen. De har vidare i följdreservationer yrkat avslag på upphävandet av vårdnadsbidraget och avslag på borttagandet av den fria etableringen inom barnomsorgen. M-, c- och kds-ledamöterna har i en gemensam reservation begärt att ingen avräkning skall ske av vårdnadsbidraget gentemot garantidagarna. I en reservation begär c-, fp-, kds- och mp-ledamöterna att ingen ändring skall ske av rätten att vara ledig för vård av barn i tre år. Slutligen har en motivreservation avlämnats av m-ledamöterna.
Propositionen
I proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg föreslår regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen antar förslagen till
1. lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag,
2. lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
8. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
9. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
10. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
11. lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
12. lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620).
Två av lagförslagen i propositionen har överlämnats till skatteutskottet för beredning, nämligen förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).
Övriga lagförslag fogas till betänkandet som bilaga 1.
Motioner
1994/95:So5 av Göran Hägglund m.fl. (kds, m, c, fp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:61.
1994/95:So6 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen, för det fall att lagen om vårdnadsbidrag upphävs, beslutar att ingen avräkning sker mot de 90 garantidagarna för dem som fått vårdnadsbidrag.
1994/95:So7 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen, för det fall att lagen om vårdnadsbidrag upphävs, beslutar att ingen avräkning sker mot de 90 garantidagarna för dem som fått vårdnadsbidrag.
1994/95:So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:61 i dess helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 införa övergångsregler för garantidagarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 bibehålla den utökade rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar.
1994/95:So9 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsbestämmelser från ett system med vårdnadsbidrag till ett med garantidagar.
1994/95:So10 av Thomas Östros (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garantidagar utan ersättning.
1994/95:So11 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om övergångsregler för garantidagar i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar om övergångsregler för ledighet i enlighet med vad i motionen anförts.
Yttranden
Utskottet har berett socialförsäkringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen jämte motionerna. Yttrandena fogas till betänkandet som bilaga 3 och bilaga 4.
Vidare har ett antal skrivelser inkommit från organisationer och enskilda med synpunkter på förslagen i propositionen. Utskottet har också mottagit kopior på det upprop för att bevara vårdnadsbidraget som överlämnats till socialministern.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att lagen om vårdnadsbidrag upphävs fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget medför att vissa andra lagar bör ändras tillbaka till den lydelse de hade innan vårdnadsbidraget infördes den 1 juli 1994. Bl.a. föreslås att rätten till ledighet för vård av barn åter skall omfatta 18 månader och att rätten till avdrag vid beskattningen för vissa barnomsorgskostnader avskaffas.
Vidare föreslås att rätt till föräldrapenning enligt garantinivån för 90 dagar sammanlagt för föräldrarna återinförs. Även vid flerbarnsfödslar föreslås de 90 dagarna som tidigare ersattes på samma sätt återinföras. Garantinivån föreslås samtidigt ändras tillbaka till tidigare nivå på 60 kr per dag.
Avräkning mot de 90 dagarna föreslås ske för tidigare uttagna sådana dagar. För den som erhållit vårdnadsbidrag föreslås avräkning dessutom ske med 30 dagar per månad vid fullt vårdnadsbidrag och 20 eller 10 dagar per månad vid vårdnadsbidrag med 1 350 kr resp. 700 kr.
En förälder föreslås kunna avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag för en tid om 30 dagar med föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpenning.
Slopandet av vårdnadsbidraget innebär enligt propositionen en besparing på 2,3 miljarder kronor netto. För innevarande budgetår beräknas besparingen till 1 650 miljoner kronor netto. Vidare beräknas 5 miljoner kronor av engångsanslagen för uppbyggande av de administrativa systemen kring vårdnadsbidraget kunna sparas.
I propositionen föreslås också att bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor, enskilda fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg, som skulle trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Kommunerna skall i stället efter egen bedömning kunna lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Beloppet bör då inte oskäligt avvika från kommunens kostnader per barn i motsvarande verksamhet. Även bestämmelserna om kommunens rätt till ersättning för barnomsorgsplats för barn som inte är hemmavarande i kommunen, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, föreslås upphävas. I de fall kommunen anser sådana placeringar berättigade eller lämpliga skall kommunerna själva kunna komma överens om hur kostnadsfrågan skall lösas.
Slutligen föreslås att lagstiftningen om den kommunala tillståndsprövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1 januari 1994, återställs till sin tidigare lydelse. Detta innebär att samma regler skall gälla vid tillståndsprövningen oavsett om prövningen görs av en kommun eller av länsstyrelsen.
Frågan om avslag på propositionen
I motion So5 av Göran Hägglund m.fl. (kds, m, c, fp) yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:61. Motionärerna anför att riksdagens beslut under den föregående mandatperioden förbättrat familjernas möjlighet att välja den omsorgsform som passar de enskilda barnen och föräldrarna bäst. Det ger en större rättvisa i fördelningen av resurser och förbättrar möjligheterna att ge en god barnomsorg. Propositionen bör därför avslås.
Också i motion So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (båda kds) yrkas att riksdagen avslår propositionen i dess helhet (yrkande 1). Motionärerna anser att propositionen minskar familjernas bestämmanderätt och handlingsutrymme och att det inte kan vara statens och kommunens uppgift att genom ekonomiska regler fastslå att en viss barnomsorgsform skall föredras framför en annan. Statens och kommunens uppgift är att anpassa sig till familjernas önskemål, inte att styra familjernas val. Motionärerna framhåller att vårdnadsbidraget gör det möjligt för familjerna att ordna barnomsorgen mer flexibelt och att det skapar större rättvisa mellan barnfamiljerna, samt bidrar till att hålla nere kostnaderna för kommunerna. Ett avskaffande av vårdnadsbidraget drabbar de familjer som inrättat sig efter detta. Det drabbar också de föräldrar som inte får den daghemsplats de efterfrågar och har rätt till då kommunerna inte lever upp till barnomsorgslagens krav.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att slopandet av vårdnadsbidraget och återinförandet av garantidagarna befrämjar föräldrars möjlighet att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. En familjepolitik byggd på en flexibel föräldraförsäkring, en väl utbyggd barnomsorg av god kvalitet, barnbidrag och en bra skola för alla främjar jämställdheten och ökar valfriheten för både kvinnor och män. Denna familjepolitik ser både till barnens och föräldrarnas bästa.
Kommunerna har ansvar för att tillgodose behovet av en god barnomsorg. Utskottet delar regeringens inställning att enskild barnomsorg kan berika barnomsorgen och bidra till en positiv utveckling. Kommunerna måste dock tillse att barnomsorgen inte segregeras genom att t.ex. avgiftsättningen utestänger vissa familjer från viss typ av barnomsorg eller att barn med behov av särskilt stöd utestängs. Här bör framhållas att detta inte innebär att taxorna måste utformas på exakt samma sätt inom t.ex. kooperativ barnomsorg som inom kommunens barnomsorg.
Utskottet anser det angeläget att kommunerna återfår möjligheten att avgöra behovet av nya platser inom barnomsorgen i kommunen.
Utskottet avstyrker motionerna So5 (kds, m, c, fp) och So8 (kds) yrkande 1.
Upphävande av lagen om vårdnadsbidrag
I propositionen föreslås att lagen om vårdnadsbidrag skall upphöra att gälla vid utgången av 1994. Den upphävda lagen skall dock fortsätta att gälla i fråga om ärenden om vårdnadsbidrag som kommit in till försäkringskassan före den 1 januari 1995 och avser tid före detta datum.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att införandet av vårdnadsbidraget var ett steg i fel riktning, både ur jämställdhetssynpunkt och med hänsyn till statsfinanserna. Redan vid införandet av vårdnadsbidraget framhöll de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet i en reservation att det var ekonomiskt oansvarigt att lägga fram förslag om reformen, som beräknades kosta 2,3 miljarder kronor netto, när budgetunderskottet var över 200 miljarder kronor.
Utskottet tillstyrker därmed förslaget att upphäva lagen om vårdnadsbidrag.
Garantidagarna
Gällande bestämmelser
I proposition 1993/94:148 om vårdnadsbidrag föreslogs olika övergångsregler vid införandet av vårdnadsbidraget och avskaffandet av de 90 garantidagarna. Övergångsreglerna, som relaterades till födelsedatumet för barnet, återfinns i lagen om allmän försäkring.
Enligt övergångsbestämmelserna vid slopande av garantidagarna gäller följande.
För barn som hade fyllt tre år före den 1 juli 1994, dvs. barn födda före juli 1991, gäller äldre bestämmelser fortfarande. Dessa barn har inte kunnat få vårdnadsbidrag. Garantidagar som inte tagits ut före den 1 juli 1996 förverkas.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande även för barn födda under juli och augusti 1991 men för dem sänktes antalet garantidagar till 60 resp. 30. Det totala antalet föräldrapenningsdagar har minskat i motsvarande mån. Även här gäller att garantidagar som inte tagits ut före den 1 juli 1996 förverkas.
Härutöver gäller för barn födda under juli 1991--juni 1993 (således även barn födda under juli och augusti 1991) att äldre bestämmelser tillämpas t.o.m. december 1994. Detta innebär att de 90 garantidagarna, eller vad som återstod av dem, har kunnat tas ut under hösten 1994, i dessa fall dock inte samtidigt med vårdnadsbidrag.
Propositionen
I propositionen föreslås att rätten till föräldrapenning enligt garantinivån för 90 dagar återinförs. Samtidigt föreslås nivån sänkas till 60 kr per dag. Även de 90 garantidagarna vid flerbarnsbörd föreslås återinföras. Vidare införs övergångsbestämmelser som innebär att från garantidagarna skall avräknas dels sådana dagar som tagits ut enligt äldre lagstiftning, dels dagar för vilka vårdnadsbidrag erhållits. För den som erhållit vårdnadsbidrag föreslås avräkning ske med 30 dagar per månad vid fullt vårdnadsbidrag och 20 eller 10 dagar per månad vid vårdnadsbidrag på 1 350 kr resp. 700 kr.
Motionerna
I motion So6 av Gustaf von Essen (m) liksom i motion So7 av Roland Larsson (c) yrkas att riksdagen, för det fall att lagen om vårdnadsbidrag upphävs, beslutar att ingen avräkning sker mot de 90 garantidagarna för dem som fått vårdnadsbidrag. Motionärerna anser att en avräkning av vårdnadsbidraget mot garantidagarna innebär att den grupp som fått vårdnadsbidrag i efterhand kraftigt missgynnas. Riksdagen bör avvisa detta förslag.
I fyra motioner framförs olika förslag om övergångsregler för garantidagar, t.ex. i form av garantidagar utan ersättning men med rätt till ledighet.
I motion So11 av Margareta Israelsson m.fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar om övergångsregler för garantidagar (yrkande 1). Motionärerna anför att de föräldrar som ansökte om vårdnadsbidrag i juni 1994 inte kunde förutse att de skulle förlora rätten till de garantidagar som eventuellt skulle återinföras 6 månader senare. De som berörs av förändringen känner sig lurade på den möjlighet till samvaro med sina barn som garantidagarna innebär. Garantidagarna ger en större flexibilitet och många använder dem vid tillfälliga ledigheter och för inskolning. Garantidagarna innebär också ett lagstöd gentemot arbetsgivarna för att ta ledigt. Motionärerna anser mot bakgrund av detta att de garantidagar som avräknas mot vårdnadsbidraget skall ges tillbaka som obetalda garantidagar.
I motion So10 av Thomas Östros (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garantidagar utan ersättning. Motionären välkomnar förslaget att avskaffa vårdnadsbidraget och anser också att det är riktigt att den som erhållit vårdnadsbidrag inte skall få ersättning motsvarande garantinivån. Motionären anser dock att det inte bara är ersättningen för garantidagarna som är viktig för småbarnsföräldrar utan också rätten att vara ledig. Regeringen bör därför, enligt motionären, ytterligare se över möjligheterna att behålla garantidagarna utan rätt till garantiersättning, men med rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen.
I motion So9 av Barbro Westerholm (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsbestämmelser från ett system med vårdnadsbidrag till ett med garantidagar. Om riksdagen bifaller regeringens proposition måste övergångsfasen mellan de olika systemen göras om och utformas så att den upplevs som rättvis av föräldrarna. Detta kan, enligt motionärens mening, ske genom att samtliga familjer får tillbaka resterande garantidagar eller maximalt 90 dagar. Detta medför vissa merkostnader och om budgetläget inte medger detta så kan man, enligt motionären, erbjuda dessa föräldrar obetalda garantidagar. Alternativt kan vårdnadsbidraget betalas tillbaka i utbyte mot motsvarande antal betalda garantidagar.
Också i motion So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (kds) yrkas att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på propositionen, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa övergångsregler för garantidagarna (yrkande 2). Motionärerna anser att det om propositionen bifalls är rimligt att komplettera förslaget med övergångsregler när det gäller garantidagarna som innebär att inte vissa grupper drabbas på ett oskäligt sätt. Exempelvis kan rätt ges till garantidagar utan ersättning.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialutskottet har inhämtat socialförsäkringsutskottets yttrande över propositionen och motionerna.
Socialförsäkringsutskottet anför att föräldraförsäkringen enligt utskottets mening sätter barnet i centrum. Den ger båda föräldrarna möjlighet att vara hemma hos barnen på heltid en period och/eller minska arbetstiden. Genom försäkringens flexibilitet kan familjer med mycket olika villkor utnyttja tiden med barnen efter sina behov. Utskottet framhåller att samma sak gäller garantidagarna, varför utskottet välkomnar återinförandet av dessa.
Utskottet framhåller att införandet av vårdnadsbidraget har påverkat planeringen av utnyttjandet av garantidagarna. När den förra regeringen aviserade att den avsåg att ta bort garantidagarna i samband med införandet av vårdnadsbidraget ledde detta till att en del föräldrar skyndade sig att ta ut garantidagarna. Också övergångsreglerna vid införandet kom att påverka familjernas utnyttjande av garantidagarna.
Socialförsäkringsutskottet säger sig ha förståelse för att föräldrar som under dessa omständigheter har tagit ut garantidagar som de tänkt spara till ett senare tillfälle kan vara missnöjda. Enligt utskottets mening är det dock omöjligt att särskilja dessa föräldrar från dem som ändå skulle ha tagit ut garantidagarna. När garantidagarna återinförs bör således, enligt socialförsäkringsutskottets mening, avräkning ske för tidigare uttagna sådana dagar. Utskottet framhåller att utnyttjandet av garantidagarna samtidigt har inneburit faktisk ledighet och ökad samvaro med barnet.
Vad gäller avräkning för dagar då vårdnadsbidrag uppburits pekar socialförsäkringsutskottet på att dessa inte behöver ha inneburit ökad samvaro med barnet. Vårdnadsbidrag har t.ex. kunnat utgå till heltidsarbetande som inte har haft offentligt finansierad barntillsyn. Utskottet framhåller att det i det nuvarande hårt ansträngda statsfinansiella läget inte är möjligt att ge föräldrar dubbel kompensation genom att garantibeloppet utbetalas trots att vårdnadsbidrag tidigare har utgivits. Med hänsyn till den stora betydelse garantidagarna har för föräldrarnas flexibla möjlighet att vara tillsammans med barnet anser utskottet det dock angeläget att föräldrarna får behålla sin rätt till ledighet.
Vad gäller den tekniska lösningen av förslaget anför utskottet följande:
Genom att låta föräldrarna, utan särskild ersättning från försäkringskassan, kunna ta ut de garantidagar som annars skulle ha avräknats mot vårdnadsbidraget, ges föräldrarna samtidigt en rätt till motsvarande ledighet från sitt förvärvsarbete. Utgångspunkten skall därvid vara att de vanliga garantidagarna tas ut först. Det är då sannolikt att det stora flertalet föräldrar inte kommer att vända sig till försäkringskassan för att ta ut de garantidagar som inte ger rätt till ersättning, eftersom de ändå kan komma överens med sin arbetsgivare om ledighet. I de fall ledigheten inte kan ordnas på detta sätt och ett uttag av garantidag blir aktuellt bör det krävas att föräldern gör anmälan härom till försäkringskassan. Därvid bör det vara tillräckligt att försäkringskassan noterar att uttag av garantidag utan ersättning sker. Någon kontroll av omständigheterna m.m. från försäkringskassans sida erfordras inte.
Redan av regeringens förslag följer att försäkringskassan i varje enskilt fall där vårdnadsbidrag uppburits för barnet måste göra en beräkning av hur många dagar som vårdnadsbidraget motsvarar. Någon ökad belastning på administrationen i det inledande stadiet uppstår således inte med utskottets förslag. Enligt vad Riksförsäkringsverket uppgivit måste, efter denna avräkning, hanteringen av ärenden om uttag av garantidagar utan ersättning ske manuellt. Varje enskilt ärende kommer därför enligt Riksförsäkringsverkets mening att kräva relativt sett stora resurser.
Även om det i dag inte går att bedöma omfattningen av antalet ärenden som utskottets förslag skulle föranleda är det enligt utskottets mening angeläget att de berörda barnen och föräldrarna inte kommer i kläm. Utskottet förutsätter dessutom att ärendehandläggningen så småningom kan ske med hjälp av datorstöd.
Rätten till garantidag utan ersättning bör enligt utskottet regleras i form av en övergångsbestämmelse. Utskottet vill tillägga att en garantidag som inte leder till ersättning men där anmälan om helt uttag gjorts skall anses som en dag med hel föräldrapenning. Motsvarande föreslås gälla vid partiellt uttag. Föräldern skall anses uppbära en föräldrapenningförmån, oavsett att utbetalningen -- liksom vid en kvittning -- är 0 kr. Detta innebär t.ex. att den som förkortar sin arbetstid till tre fjärdedelar och tar ut en fjärdedels sådan garantidag under en längre period har rätt att ha kvar sin sjukpenninggrundande inkomst på samma sätt som om garantibeloppet utbetalats.
Detta synsätt innebär att föräldern under samma omständigheter har rätt till ledighet enligt 4 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. Där anges nämligen att arbetstagaren har rätt till hel ledighet då han uppbär hel föräldrapenningförmån, och rätt till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar då han uppbär halv eller en fjärdedels förmån.
Socialförsäkringsutskottet föreslår socialutskottet att föreslå riksdagen att med bifall till motion So11 yrkande 1 och med anledning av motionerna So8 yrkande 2, So9 och So10 samt med avslag på motionerna So6 och So7 anta övergångsbestämmelser i enlighet med socialförsäkringsutskottets förslag.
Socialförsäkringsutskottet anför beträffande övergångsbestämmelserna i övrigt att de nya bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket och 6 § tredje stycket inte har begränsats till att gälla barn under en viss ålder. Eftersom föräldrapenning kan tas ut till dess barnet fyller åtta år eller den senare tidpunkt då barnet slutar första skolåret kommer föräldrapenning att kunna utges med sammalagt 450 dagar även för barn födda före oktober 1988. Dessa barn fick inte rätt till 450 dagar med föräldrapenning när föräldraförsäkringen förlängdes den 1 juli 1989. Någon utökning av föräldraförsäkringen har naturligtvis inte varit avsedd för dessa barn. Utskottet föreslår därför att de begränsningar som följer av de tidigare övergångsbestämmelserna fortfarande skall gälla.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet delar helt socialförsäkringsutskottets uppfattning om garantidagarnas betydelse och tillstyrker därmed återinförandet av dessa. Utskottet har inget att erinra mot förslaget att sänka ersättningen till 60 kr per dag.
Utskottet är väl medvetet om att övergångsreglerna för garantidagarna vid införandet av vårdnadsbidraget har påverkat föräldrars utnyttjande av garantidagarna. Föräldrar kan därvid vara missnöjda över att inte ha kunnat disponera dessa dagar på det sätt de önskat. Utskottet delar dock den bedömning som socialförsäkringsutskottet gör att det inte går att särskilja föräldrar som tidigarelagt sina garantidagar från föräldrar som ändå skulle ha tagit ut garantidagar och att dessa ändå inneburit tid med barnen. Utskottet anser därmed att tidigare uttag av garantidagar bör avräknas när garantidagarna återinförs.
Vad gäller föräldrar som uppburit vårdnadsbidrag är situationen annorlunda. Som socialförsäkringsutskottet påpekat är det inte säkert att utnyttjandet av vårdnadsbidrag har inneburit någon ytterligare tid med barnet. Bidraget kan utges även till heltidsarbetande föräldrar om de inte har haft offentligt finansierad barnomsorg och till föräldrar som är föräldralediga för annat barn. Å andra sidan är det inte heller rimligt att dessa dubbelkompenseras genom att garantibeloppp utbetalas till dem som uppburit vårdnadsbidrag. Utskottet delar dock socialförsäkringsutskottets uppfattning att garantidagarna har ett stort värde genom att föräldrarna ges flexibel möjlighet till ledighet vid behov.
Utskottet anser därför i likhet med soicalförsäkringsutskottet att föräldrar som uppburit vårdnadsbidrag skall ges rätt till garantidagar, men utan ersättning från försäkringskassan. Rätten till garantidagar utan ersättning bör regleras i form av en övergångsbestämmelse till lagen om allmän försäkring i enlighet med socialförsäkringsutskottets förslag.
Beträffande övergångsreglerna i övrigt konstaterar utskottet att någon utökning av föräldraförsäkringen för barn födda före oktober 1989 inte har avsetts med regeringens förslag. De begränsningar som följer av de tidigare övergångsbestämmelserna skall därför gälla.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion So11 (s) yrkande 1 och med anledning av motionerna So8 (kds) yrkande 2, So9 (fp) och So10 (s) samt med avslag på motionerna So6 (m) och So7 (c) antar förslaget till övergångsbestämmelser till lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med de ändringar som framgår av bilaga 2. I övrigt tillstyrker utskottet lagförslaget.
Ledighet för vård av barn
Propositionen
I propositionen föreslås att 3 § lagen om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. ändras tillbaka till sin tidigare lydelse. Detta innebär att rätt till hel ledighet för vård av barn begränsas till ett och ett halvt år. För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det gäller att tiden ett och ett halvt år skall räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
Motionerna
I motion So11 av Margareta Israelsson m.fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar om övergångsregler för ledighet i enlighet med vad i motionen anförts (yrkande 2). Återställandet av rätten till ledighet för vård av barn till 18 månader kan innebära problem för de föräldrar som planerat och ansökt om en föräldraledighet på upp till tre år. På flera orter kan det vara svårt att erhålla barnomsorg med så kort varsel som upphävandet av regeln innebär. Motionärerna föreslår därför en övergångsregel som ger föräldrar rätt till fortsatt ledighet fram till den 1 juli 1995 för barn som inte fyllt tre år.
I motion So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (båda kds) hemställs att riksdagen vid avslag på yrkandet om avslag på propositionen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den utökade rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar bör bibehållas (yrkande 3). Regeringens främsta argument för att avskaffa vårdnadsbidraget är, enligt motionärerna, kostnaden. Rimligen kan inte rätten till tjänstledighet under tre år efter barnets födelse belasta statskassan, varför argumentet faller. Den utökade rätten till tjänstledighet bör därför vara kvar även vid ett avskaffande av vårdnadsbidraget.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Socialutskottet har inhämtat arbetsmarknadsutskottets yttrande över propositionen och motionerna i de delar som propositionen och motionerna berör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.
Arbetsmarknadsutskottet hänvisar i sitt yttrande till det yttrande (1993/94:AU5y) utskottet avgav till socialutskottet vid vårens behandling av proposition 1993/94:148 om vårdnadsbidrag. Utskottet påtalade då bristen på analys av konsekvenserna av en förlängd föräldraledighet för såväl arbetstagare som arbetsgivare och pekade därvid på en rad frågor som borde ha blivit föremål för utredning.
Utskottet framhöll att möjligheten att kunna kombinera förvärvsarbete med föräldraskap är en viktig beståndsdel i jämställdheten mellan kvinnor och män. Utskottet såg en fara i att långa perioder av frånvaro skulle komma att försvåra möjligheterna att behålla kontakten med arbetslivet och utvecklingen där. Utskottet menade också att det fanns risk att unga kvinnor skulle få svårigheter att över huvud taget ta sig in på arbetsmarknaden och att långa frånvaroperioder skulle kunna tänkas skapa problem för den som anställts som vikarie. Utskottet ansåg därmed att förslaget om förlängd föräldraledighet borde avslås.
Arbetsmarknadsutskottet vidhåller i sitt yttrande denna uppfattning men anför att det kan finnas skäl att ha en mjukare återgång till den ordning som gällde före den 1 juli 1994. Utskottet anför följande:
Utskottet konstaterar att riksdagens beslut inte kommer att föreligga förrän i december månad. Det blir således en förhållandevis kort tid innan lagändringen skall träda i kraft. Det kan finnas föräldrar som beviljats tjänstledighet enligt de nu gällande reglerna för en längre period och inrättat sig därefter. I allmänhet torde det inte bli några problem mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Den senare kan med stöd av 9 § föräldraledighetslagen tala om för arbetsgivaren att han/hon vill återgå i arbete. Villkoret är att arbetstagaren underrättar arbetsgivaren en månad i förväg. Vid det omvända förhållandet, nämligen att det skulle vara arbetsgivaren som vill ha tillbaka arbetstagaren tidigare, torde frågan normalt kunna lösas på ett för båda parter tillfredsställande sätt. Det kan dock i sådana fall inte uteslutas att det kan uppstå problem. Personliga dispositioner för den närmaste tiden kan lägga hinder i vägen för en omedelbar återgång till arbetet. Som framhålls i motion So11 (s) kan det på vissa orter vara svårt att med kort varsel ordna barnomsorg.
De fall som utskottet pekat på kan man fånga upp genom att senarelägga ikraftträdandet av den föreslagna ändringen i föräldraledighetslagen, förslagsvis till den 1 juli 1995. Utskottet förordar att så sker.
Socialutskottets bedömning
Utskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning att rätten till ledighet för vård av barn bör ändras tillbaka till vad som tidigare gällt, vilket innebär att rätten begränsas till ett och ett halvt år.
Utskottet anser det dock i likhet med arbetsmarknadsutskottet angeläget att återgången till den ordning som gällde före 1 juli 1994 sker så mjukt som möjligt för att underlätta planeringen för berörda familjer liksom för arbetsgivarna. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion So11 (s) yrkande 2 och med avslag på motion So8 (kds) yrkande 3 antar förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. med den ändringen att ikraftträdandet ändras till den 1 juli 1995.
Förslag till följdändringar i annan lagstiftning med anledning av upphävandet av vårdnadsbidraget
I propositionen läggs fram förslag till ändringar i andra lagar till följd av förslaget att avveckla vårdnadsbidraget. Ändringar föreslås i kommunalskattelagen (1928:370), i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer samt i socialtjänstlagen (1980:620).
Utskottet tillstyrker de föreslagna lagändringarna.
Barnomsorgen
I propositionen föreslås att bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Detta innebär ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620). Vidare föreslås att lagstiftningen om den kommunala tillståndsprövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1 januari 1994, återställs till sin tidigare lydelse. I propositionen föreslås därmed ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620).
Utskottets bedömning
Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av god kvalitet, rättvis fördelning och ökad valfrihet. Det är kommunens ansvar att tillgodose behovet av barnomsorg. Kommunen måste därmed ha möjlighet att planera barnomsorgen inom kommunen, såväl den som bedrivs av kommunen som den enskilda. Utskottet anser det självklart att kommunen vid sin bedömning av om ekonomiskt stöd skall ges till enskild barnomsorg får väga in behovet av ytterligare barnomsorgsplatser. Kommunen skall därvid tillse att samma kvalitetskrav ställs på enskilda verksamheter som på kommunens egen verksamhet. Avgifterna i den enskilda verksamheten får inte vara oskäligt höga i jämförelse med de avgifter som kommunen tar ut för motsvarande verksamhet. Detta innebär inte att avgiftssystemen måste utformas på samma sätt t.ex. inom föräldrakooperativ verksamhet som inom kommunens barnomsorg.
Utskottet vill understryka att det är angeläget att regeringen snarast redovisar resultatet av den av riksdagen begärda kartläggningen av hur avgifterna inom barnomsorgen har utvecklats.
Utskottet tillstyrker förslaget till ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen. Utskottet tillstyrker också den föreslagna ändringen i lagen om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So5 och 1994/95:So8 yrkande 1, res. 1 (m, c, fp, kds) 2. beträffande upphävande av lagen om vårdnadsbidrag att riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag, res. 2 (m, c, fp, kds) 3. beträffande lagen om allmän försäkring att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So11 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1994/95:So8 yrkande 2, 1994/95:So9 och 1994/95:So10 samt med avslag på motionerna 1994/95:So6 och 1994/95:So7 antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 4 som Utskottets förslag betecknade lydelse, res. 3 (m, c, kds) 4. beträffande ledighet för vård av barn att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So11 yrkande 2 och med avslag på motion 1994/95:So8 yrkande 3 antar förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet av lagförslaget bestäms till den 1 juli 1995, res. 4 (c, fp, kds) res. 5 (m) - motiv. 5. beträffande följdändringar i annan lagstiftning att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), b) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, c) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, d) lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, e) lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), 6. beträffande barnomsorgen att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till f) lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), g) lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620). res. 6 (m, c, fp, kds)
Stockholm den 6 december 1994 På socialutskottets vägnar Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Göte Jonsson (m), Hans Karlsson (s), Roland Larsson (c), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Stig Sandström (v), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds), Conny Öhman (s) och Mariann Ytterberg (s).
Reservationer
1. Frågan om avslag på propositionen (mom. 1)
Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Roland Larsson (c), Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Leif Carlson (m) och Chatrine Pålsson (kds) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 5 som börjar med "Utskottet anser" och på s. 6 slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att vårdnadsbidraget avskaffas och att garantidagarna i föräldraförsäkringen återinförs. Vidare föreslås att bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor och integrerad skolbarnsomsorg, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Utskottet anser att den borgerliga familjepolitiken ger större valfrihet och flexibilitet för de enskilda familjerna än de förslag som nu presenteras. En avveckling av vårdnadsbidraget, avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader och rätten till ledighet i tre år kommer att drabba ca 70 % av de familjer som har småbarn i åldern 1--3 år, så många har hittills utnyttjat möjligheten till vårdnadsbidrag. Förändringen kommer att försämra familjernas möjlighet att välja den barnomsorgsform som passar de enskilda familjerna bäst. Den leder till större orättvisor i fördelningen av resurser och försämrar möjligheterna till att ge en god barnomsorg. Samtidigt som valfriheten minskar för de enskilda familjerna ökar också kostnaderna för den kommunala barnomsorgen genom en ökad efterfrågan.
För att familjerna skall kunna välja barnomsorg krävs utöver vårdnadsbidraget också valfrihet och mångfald i barnomsorgsutbudet. Under den förra mandatperioden beslutade riksdagen om lagändringar som säkerställde den fria etableringen av enskilda alternativ inom barnomsorgen. Utskottet anser att etableringsfriheten måste värnas för att trygga mångfalden inom barnomsorgen.
Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motionerna So5 (kds, m, c, fp) och So8 (kds) yrkande 1 bör avslå propositionen.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa: 1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:So5 och 1994/95:So8 yrkande 1 avslår propositionen,
2. Vårdnadsbidraget (mom. 2)
Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Roland Larsson (c), Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Leif Carlson (m) och Chatrine Pålsson (kds) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "om vårdnadsbidrag." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagens beslut om vårdnadsbidrag under den föregående mandatperioden förbättrat familjernas möjlighet att välja den omsorgsform som passar de enskilda barnen och föräldrarna bäst. Det ger en större rättvisa i fördelningen av resurser och förbättrar möjligheterna att ge en god barnomsorg. Utskottet anser därmed att förslaget att upphäva vårdnadsbidraget bör avslås.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa: 2. beträffande upphävande av lagen om vårdnadsbidrag att riksdagen avslår förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag.
3. Lagen om allmän försäkring (mom. 3)
Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Roland Larsson (c), Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m) och Chatrine Pålsson (kds) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 10 som börjar med "Socialutskottet delar" och på s. 11 slutar med "utskottet lagförslaget." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att det vid ett återinförande av garantidagar i lagen om allmän försäkring är angeläget att inte missgynna den grupp som fått vårdnadsbidrag. De föräldrar som ansökte om vårdnadsbidrag kunde inte förutse att de skulle komma att förlora rätten till garantidagar vid ett upphävande av vårdnadsbidraget. De som berörs av förändringen känner sig lurade på rätten till garantidagar då de inte haft möjlighet att välja. Utskottet anser därför att vid ett återinförande av garantidagarna ingen avräkning av vårdnadsbidraget bör ske mot garantidagarna. Kostnaderna för detta bör täckas inom ramen för den totala familjepolitiken. Detta bör ges regeringen till känna. Tidigare utnyttjade garantidagar enligt äldre bestämmelser bör avräknas i enlighet med regeringens förslag. Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motionerna So6 (m) och So7 (c) bör anta förslaget till ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att övergångsbestämmelserna inte bör innehålla någon avräkning av vårdnadsbidraget. Härigenom faller behovet av garantidagar utan ersättning bort. Motionerna So8 (kds) yrkande 2, So9 (fp), So10 (s) och So11 (s) yrkande 1 avstyrks därmed.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa: 3. beträffande lagen om allmän försäkring att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:So6 och 1994/95:So7 och med avslag på motionerna 1994/95:So8 yrkande 2, 1994/95:So9, 1994/95:So10 och 1994/95:So11 yrkande 1 dels antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 4 som Utskottets förslag betecknade lydelse, dock att i punkt 4 de två sista meningarna utgår, dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Ledighet för vård av barn (mom. 4)
Roland Larsson (c), Barbro Westerholm (fp) och Chatrine Pålsson (kds) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med "Utskottet delar" och på s. 13 slutar med "1 juli 1995." bort ha följande lydelse:
I propositionen anförs att ett viktigt skäl till att avskaffa vårdnadsbidraget är behovet att sanera statsfinanserna. Rätten till tjänstledighet i tre år för vård av barn innebär dock inga kostnader för statskassan. Utskottet anser att rätten till tjänsledighet i tre år är principiellt viktig då den ger föräldrarna beslutanderätten över hur de vill disponera sin tid med barnen. Utskottet anser att de familjer som vill ägna mer tid åt sina barn bör ges den möjligheten genom att rätten till tre års föräldraledighet kvarstår.
Utskottet tillstyrker därmed motion So8 (kds) yrkande 3 och föreslår att riksdagen avslår förslaget till ändring av lagen om rätt till ledighet. Med detta ställningstagande tillgodoses även motion So11 (s) yrkande 2.
dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa: 4. beträffande ledighet för vård av barn att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So8 yrkande 3 och med avslag på motion 1994/95:So11 yrkande 2 avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.
5. Ledighet för vård av barn (motiveringen till mom. 4)
Sten Svensson, Göte Jonsson, Liselotte Wågö och Leif Carlson (alla m) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "för arbetsgivarna." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den borgerliga familjepolitiken ger större valfrihet och flexibilitet för de enskilda familjerna än de förslag som nu presenteras. Familjepolitiken med vårdnadsbidrag, avdrag för barnomsorgskostnader, förlängd rätt till ledighet och rätt till barnomsorg måste ses som en helhet. Faller vissa delar bort bryts helheten. Avskaffas vårdnadsbidraget och avdragsrätten för barnomsorgskostnader så ändras även motiven för rätt till ledighet i tre år.
6. Barnomsorgen (mom. 6)
Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Roland Larsson (c), Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Leif Carlson (m) och Chatrine Pålsson (kds) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 13 som börjar med "Utskottet anser" och på s. 14 slutar med "socialtjänstlagen." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av valfrihet och mångfald. Det är därför viktigt att säkerställa den fria etableringen av enskilda alternativ till den kommunala barnomsorgen. Riksdagens tidigare beslut om fri etablering inom barnomsorgen bör ligga fast. Utskottet anser således att regeringens förslag till lagändringar i denna del bör avslås.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa: 6. beträffande barnomsorgen att riksdagen avslår förslagen till lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) och lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620).
I propositionen framlagda lagförslag
Bilaga 1
Av utskottet framlagt förslag till övergångsbestämmelser till lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
3. I fråga om
föräldrapenning för
vård av barn som är
fött före lagens
2. I fråga om ikraftträdande gäller
föräldrapenning för fortfarande äldre
vård av barn som är föreskrifter i 4 kap. 3
fött före oktober 1988 § tredje och sjätte
gäller 4 kap. 3 § styckena samt 6 § femte
första stycket och 6 § stycket, såvitt gäller 4
tredje stycket i lagrummens kap. 6 § femte stycket dock
lydelse före den 1 juli endast intill utgången av
1989. För vård av barn år 1996. 4 kap. 3 §
som är fött under femte stycket tillämpas
augusti eller september 1988 inte i fråga om
utges dock föräldrapenning för
föräldrapenning för vård av barn som är
ytterligare 30 respektive 60 fött före lagens
dagar med belopp motsvarande ikraftträdande.
förälderns sjukpenning,
vid flerbarnsfödsel endast
för ett barn.
2. I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött före lagens ikraftträdande gäller fortfarande äldre föreskrifter i 4 kap. 3 § tredje, femte och sjätte styckena samt 6 § femte stycket, såvitt gäller 4 kap. 6 § femte stycket dock endast intill utgången av år 1996.
3. Från de dagar för 4. Från de dagar för
vilka föräldrapenning vilka föräldrapenning
uteslutande kan utges enligt uteslutande kan utges enligt
garantinivån enligt 4 kap. garantinivån enligt 4 kap.
6 § tredje eller fjärde 6 § tredje eller fjärde
stycket skall avräknas stycket skall avräknas
såväl sådana dagar sådana dagar som tagits ut
som tagits ut enligt äldre enligt äldre
lagstiftning som dagar för bestämmelser. Av
vilka vårdnadsbidrag enligt återstående dagar med
lagen (1994:553) om föräldrapenning enligt
vårdnadsbidrag garantinivån betalas
erhållits. En månad med ersättningen inte ut för
fullt vårdnadsbidrag skall så många dagar med
därvid räknas som 30 föräldrapenning som
dagar med sådant bidrag. En svarar mot det antal dagar
månad med 1 350 kronor för vilka vårdnadsbidrag
eller 700 kronor i enligt lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag räknas vårdnadsbidrag
som 20 respektive 10 dagar med erhållits. En månad med
sådant bidrag. fullt vårdnadsbidrag skall
därvid räknas som 30
dagar med sådant bidrag. En
månad med 1 350 kronor
eller 700 kronor i
vårdnadsbidrag räknas
som 20 respektive 10 dagar med
sådant bidrag.
Socialförsäkringsutskottets yttrande 1994/95:SfU5y Bilaga 3 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg
Till socialutskottet
Socialutskottet har den 17 november 1994 beslutat bereda bl.a. socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg och eventuella motioner, såvitt rör utskottets beredningsområde.
Socialförsäkringsutskottet begränsar sitt yttrande till förslaget om återinförande av garantidagar i föräldraförsäkringen (avsnitt 5 och lagförslag 2.2) och kostnadskonsekvenser (avsnitt 6) samt följdändringen i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (lagförslag 2.9). Utskottet yttrar sig också över motionerna So5, So6, So7, So8 yrkandena 1 och 2, So9, So10 och So11 yrkande 1.
Propositionens förslag i huvudsak
I propositionen föreslås att lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag upphävs och att vissa följdändringar görs i ett antal andra lagar. Vidare föreslås att de 90 s.k. garantidagarna i föräldraförsäkringen återinförs fr.o.m. den 1 januari 1995 samt att garantinivån i försäkringen sänks från 64 kr till 60 kr, dvs. den nivå som gällde före den 1 juli 1994. Förslaget innebär att föräldrapenning med anledning av ett barns födelse kommer att kunna utges under sammanlagt 450 dagar, varav 90 dagar med ersättning motsvarande garantinivån. Vid flerbarnsfödsel utges sjukpenningbelopp under 90 dagar för varje barn utöver det första. Även vid flerbarnsfödsel återinförs 90 dagar med belopp enligt garantinivån för varje ytterligare barn. För garantidagarna föreslås övergångsvis att avräkning görs dels för tidigare uttagna garantidagar, dels för tid då vårdnadsbidrag uppburits. Vidare föreslås att, såvitt avser barn födda efter år 1994, de 30 dagar som fr.o.m. den 1 januari 1995 förbehålls vardera föräldern skall avse dagar som ersätts med sjukpenningbelopp.
Genom slopandet av vårdnadsbidraget och återinförandet av garantidagarna räknar regeringen med att nettobesparingen för staten blir 2 300 miljoner kronor för helt år. För innevarande budgetår beräknas besparingen av slopat vårdnadsbidrag till brutto 1 850 miljoner kronor och merkostnaderna för att återinföra garantidagarna till 200 miljoner kronor. För administrationen beräknas besparingen innevarande budgetår till sammanlagt 5 miljoner kronor.
I två motioner yrkas avslag på propositionen, nämligen motionerna So5 av Göran Hägglund m.fl. (kds, m, c, fp) och So8 yrkande 1 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (kds).
Enligt utskottets mening sätter föräldraförsäkringen barnet i centrum. Den ger båda föräldrarna möjlighet att vara hemma hos barnen på heltid en period och/eller minska sin arbetstid. Försäkringen är kopplad till barnens rätt att se mer av sina föräldrar och ger genom sin flexibilitet familjer med mycket olika villkor möjlighet att utnyttja tiden med barnen efter sina behov. Detta synsätt ligger också bakom garantidagarna i föräldraförsäkringen. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om ett återinförande av garantidagarna och tillstyrker propositionen i denna del. Motionerna So5 och So8 yrkande 1 avstyrks följaktligen i dessa delar. De närmare bestämmelserna om återinförandet av garantidagarna behandlas i följande avsnitt.
Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att de 30 dagarna som skall förbehållas vardera föräldern bör avse dagar som ersätts med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Utskottet har inget att erinra mot den följdändring som föreslås i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.
Närmare om garantidagarnas återinförande
Gällande bestämmelser
Före den 1 juli 1994 utgavs föräldrapenning med anledning av ett barns födelse under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Under 360 dagar utgavs ersättning på sjukpenningnivå och under 90 dagar ersättning på garantinivå (60 kr) för varje barn. I samband med vårdnadsbidragets införande den 1 juli 1994 slopades de 90 garantidagarna. Fr.o.m. den 1 juli 1994 utges föräldrapenning således med högst 360 dagar och på sjukpenningnivå.
Enligt övergångsbestämmelserna vid slopandet av garantidagarna gäller följande.
1. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för barn som hade fyllt tre år före den 1 juli 1994, dvs. barn födda före juli 1991. Dessa barn har inte kunnat få vårdnadsbidrag. Garantidagar som inte tagits ut före den 1 juli 1996 förverkas.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande även för barn födda under juli och augusti 1991 men för dem sänktes antalet garantidagar till 60 resp. 30. Det totala antalet föräldrapenningdagar har minskat i motsvarande mån. Även här gäller att garantidagar som inte tagits ut före den 1 juli 1996 förverkas.
3. Härutöver gäller för barn födda under juli 1991--juni 1993 (således även barn födda under juli och augusti 1991) att äldre bestämmelser tillämpas t.o.m. december 1994. Detta innebär att de 90 garantidagarna, eller vad som återstod av dem, har kunnat tas ut under hösten 1994, i dessa fall dock inte samtidigt med vårdnadsbidrag.
Propositionen
När garantidagarna återinförs i föräldraförsäkringen skall enligt regeringens förslag följande övergångsbestämmelser tillämpas.
Från garantidagarna avräknas såväl dagar som tagits ut enligt äldre lagstiftning som dagar för vilka vårdnadsbidrag erhållits. En månad med fullt vårdnadsbidrag skall därvid räknas som 30 dagar med sådant bidrag. En månad med 1 350 kr eller 700 kr i vårdnadsbidrag räknas som 20 resp. 10 dagar med sådant bidrag.
Motioner
I ett flertal motioner tas den övergångsvisa avräkningsregeln upp.
I två motioner, So6 av Gustaf von Essen (m) och So7 av Roland Larsson (c), begärs att riksdagen beslutar att avräkning från garantidagarna inte skall ske för dem som fått vårdnadsbidrag.
I motion So11 yrkande 1 av Margareta Israelsson m.fl. (s) begärs ändrade övergångsregler så att garantidagar som avräknas mot vårdnadsbidraget ges tillbaka som obetalda garantidagar. Ett tillkännagivande med samma innebörd begärs i motion So10 av Thomas Östros (s).
Alternativa förslag till övergångsbestämmelser lämnas i motion So9 av Barbro Westerholm (fp). Hon anser att garantidagarna i första hand skall avräknas endast mot tidigare uttagna sådana och således inte mot vårdnadsbidragstid. I andra hand bör införas en rätt till obetalda garantidagar. Som sista alternativ föreslår hon att förälder skall ha rätt att återbetala vårdnadsbidraget. Hon begär ett tillkännagivande härom.
I motion So8 yrkande 2 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (kds) begär motionärerna, vid avslag på yrkande 1, ett tillkännagivande om övergångsregler för garantidagarna så att inte vissa grupper drabbas oskäligt. T.ex. kan övergångsvis införas en rätt till garantidagar utan ersättning.
Utskottets bedömning
Som utskottet ovan framhållit har även garantidagarna i föräldraförsäkringen varit kopplade till barnens rätt att se mer av sina föräldrar. De har också givit föräldrarna möjlighet att utnyttja tiden med barnen efter sina behov. För förvärvsarbetande småbarnsföräldrar fungerar garantidagarna som en förlängning av den tid som de kan vara hemma i samband med barnets födelse. Många familjer delar också upp föräldraledigheten i flera delar. Det är då vanligt att garantidagarna helt eller delvis sparas för att användas under barnets uppväxt, inte minst i samband med inskolning i barnomsorgen och i grundskolan.
I och med vårdnadsbidragets införande har föräldrarnas planering av ledigheten påverkats av andra faktorer än barnets och familjens behov. När den föregående regeringen aviserade sin avsikt att i samband med införandet av vårdnadsbidrag föreslå ett slopande av garantidagarna ledde detta till att en del föräldrar skyndade sig att ta ut garantidagarna. När reformen sedan infördes tvingade övergångsreglerna i vissa fall föräldrar att tidigarelägga uttaget av garantidagar. Det kan inte heller uteslutas att också det nu framlagda förslaget till övergångsreglering vid garantidagarnas återinförande haft sådana effekter.
Utskottet har förståelse för att föräldrar som under dessa omständigheter har tagit ut garantidagar som de annars tänkt spara till senare tillfällen, t.ex. i samband med skolstarten, kan vara missnöjda. Det är emellertid, enligt utskottets bedömning, i praktiken omöjligt att på ett rättvist sätt särskilja dessa föräldrar från dem som ändå skulle ha tagit ut garantidagar. När garantidagarna återinförs bör således avräkning ske för tidigare uttagna sådana dagar. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att uttaget av garantidagarna ändå har inneburit en faktisk ledighet och ökad samvaro med barnet.
Vad gäller avräkning för dagar då vårdnadsbidrag uppburits är situationen något annorlunda eftersom den tid för vilken en förälder har erhållit vårdnadsbidrag inte behöver motsvaras av någon ökad tid för förälderns umgänge med barnet. Således har vårdnadsbidrag kunnat utges till heltidsarbetande förälder som inte haft offentligt finansierad barnomsorg. Det kan också ha betalats till en förälder som ändå varit hemma med ett yngre barn och haft föräldrapenning för detta. I det nuvarande hårt ansträngda statsfinansiella läget är det inte möjligt att ge föräldrarna dubbel kompensation genom att garantibelopp betalas ut trots att vårdnadsbidrag tidigare utgivits. Med hänsyn till den stora betydelse garantidagarna har för föräldrarnas flexibla möjlighet att vara tillsammans med barnet anser utskottet emellertid att föräldrarna bör ha kvar sin rätt till ledighet.
Genom att låta föräldrarna, utan särskild ersättning från försäkringskassan, kunna ta ut de garantidagar som annars skulle ha avräknats mot vårdnadsbidraget, ges föräldrarna en rätt till motsvarande ledighet från sitt förvärvsarbete. Utgångspunkten skall därvid vara att garantidagar med ersättning tas ut först. Det är då sannolikt att det stora flertalet föräldrar inte kommer att vända sig till försäkringskassan för att ta ut garantidagar som inte ger rätt till ersättning, eftersom de ändå kan komma överens med sin arbetsgivare om ledighet. I de fall ledigheten inte kan ordnas på detta sätt och ett uttag av garantidag blir aktuellt bör det krävas att föräldern gör anmälan härom till försäkringskassan. Därvid bör det vara tillräckligt att försäkringskassan noterar att uttag av garantidag utan ersättning sker. Någon kontroll av omständigheterna m.m. från försäkringskassans sida erfordras inte.
Redan av regeringens förslag följer att försäkringskassan i varje enskilt fall där vårdnadsbidrag uppburits måste göra en beräkning av hur många garantidagar som detta motsvarar. Någon ökad belastning på administrationen i det inledande stadiet uppstår således inte med utskottets förslag. Enligt vad Riksförsäkringsverket uppgivit måste, efter denna avräkning, hanteringen av ärenden om uttag av garantidagar utan ersättning ske manuellt. Varje enskilt ärende kommer därför enligt Riksförsäkringsverkets mening att kräva relativt sett stora resurser.
Även om det i dag inte går att bedöma omfattningen av antalet ärenden som utskottets förslag skulle föranleda är det enligt utskottets mening angeläget att de berörda barnen och föräldrarna inte kommer i kläm. Utskottet förutsätter dessutom att ärendehandläggningen så småningom kan ske med hjälp av datorstöd.
Rätten till garantidag utan ersättning bör enligt utskottet regleras i form av en övergångsbestämmelse. Utskottet vill tillägga att en garantidag som inte leder till ersättning men där anmälan om helt uttag gjorts skall anses som en dag med hel föräldrapenning. Motsvarande gäller vid partiellt uttag. Föräldern skall anses uppbära en föräldrapenningförmån, oavsett att utbetalningen -- liksom vid en kvittning -- är 0 kr. Detta innebär t.ex. att den som förkortar sin arbetstid till tre fjärdedelar och tar ut en fjärdedels sådan garantidag under en längre period har rätt att ha kvar sin sjukpenninggrundande inkomst på samma sätt som om garantibeloppet utbetalats.
Detta synsätt innebär att föräldern under samma omständigheter har rätt till ledighet enligt 4 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. Där anges nämligen att arbetstagaren har rätt till hel ledighet då han uppbär hel föräldrapenningförmån, och rätt till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar då han uppbär halv eller en fjärdedels förmån.
Socialutskottet bör därför föreslå att riksdagen med bifall till motion So11 yrkande 1 och med anledning av motionerna So8 yrkande 2, So9 och So10 samt med avslag på motionerna So6 och So7 antar övergångsbestämmelser i enlighet med socialförsäkringsutskottets förslag.
Beträffande övergångsbestämmelserna i övrigt konstaterar utskottet att de nya bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket och 6 § tredje stycket inte har begränsats till att gälla barn under en viss ålder. Eftersom föräldrapenning kan tas ut till dess barnet fyller åtta år eller den senare tidpunkt då barnet slutar första skolåret kommer föräldrapenning att kunna utges med sammanlagt 450 dagar även för barn födda före oktober 1988. Dessa barn fick inte rätt till 450 dagar med föräldrapenning när föräldraförsäkringen förlängdes den 1 juli 1989 genom lagen (1989:100) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Enligt övergångsbestämmelserna till denna lag kan för barn födda under september 1988 föräldrapenning utges för högst 420 dagar, för barn födda under augusti 1988 för högst 390 dagar och för äldre barn för högst 360 dagar. Av det totala antalet dagar utges i samtliga fall 90 dagar på garantinivå. Någon utökning av föräldraförsäkringen har naturligtvis inte varit avsedd för dessa barn, och utskottet föreslår att de begränsningar som följer av de tidigare övergångsbestämmelserna fortfarande skall gälla.
I propositionen föreslås i punkt 2 övergångsbestämmelserna till förevarande lagförslag att äldre föreskrifter i 4 kap. 3 § femte stycket i vissa fall fortfarande skall gälla. Eftersom detta stycke införs först vid årsskiftet och inte motsvaras av några äldre bestämmelser bör det enligt utskottets mening i stället anges att femte stycket inte tillämpas i fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött före lagens ikraftträdande.
De ändringar i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring som utskottet ovan förordat kan förslagsvis ges följande lydelse:
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är födda före oktober 1988 gäller 4 kap. 3 § första stycket och 6 § tredje stycket i lagrummens lydelse före den 1 juli 1989. För vård av barn som är fött under augusti eller september 1988 utges dock föräldrapenning för ytterligare 30 respektive 60 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, vid flerbarnsfödsel endast för ett barn.
3. I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött före lagens ikraftträdande gäller fortfarande äldre föreskrifter i 4 kap. 3 § tredje och sjätte styckena samt 6 § femte stycket, såvitt gäller 4 kap. 6 § femte stycket dock endast intill utgången av år 1996. 4 kap. 3 § femte stycket tillämpas inte i fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött före lagens ikraftträdande.
4. Från de dagar för vilka föräldrapenning uteslutande kan utges enligt garantinivån enligt 4 kap. 6 § tredje eller fjärde stycket skall avräknas sådana dagar som tagits ut enligt äldre bestämmelser. Av återstående dagar med föräldrapenning enligt garantinivån betalas ersättningen inte ut för så många dagar med föräldrapenning som svarar mot det antal dagar för vilka vårdnadsbidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag erhållits. En månad med fullt vårdnadsbidrag skall därvid räknas som 30 dagar med sådant bidrag. En månad med 1 350 kronor eller 700 kronor i vårdnadsbidrag räknas som 20 respektive 10 dagar med sådant bidrag.
Stockholm den 1 december 1994
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maj-Inger Klingvall
I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Anita Jönsson (s), Sigge Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla Hoffmann (v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds), Mona Berglund Nilsson (s) och Margareta E Nordenvall (m).
Avvikande meningar
1. Propositionens förslag i huvudsak
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kds) och Margareta E Nordenvall (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "följande avsnitt." bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att garantidagarna i föräldraförsäkringen återinförs samtidigt som vårdnadsbidraget avskaffas. Utskottet vill framhålla att vårdnadsbidragsreformen har varit mycket uppskattad. Det framgår inte enbart av i vilken omfattning föräldrar har ansökt om bidraget utan även av synpunkter som framförts i den allmänna debatten och av olika protestaktioner som nu äger rum. Ett avvecklande av vårdnadsbidraget kommer att drabba ca 70 % av de familjer som har småbarn i åldern 1--3 år. Förändringen kommer att försämra familjernas möjlighet att välja den omsorgsform som passar de enskilda barnen och föräldrarna bäst. Det leder till större orättvisa i fördelningen av resurser och försämrar möjligheterna till att ge en god barnomsorg. Kostnaderna för avvecklandet går inte att överblicka, och utskottet vill starkt ifrågasätta den besparing som redovisas i propositionen.
Med hänvisning till det anförda bör socialutskottet tillstyrka bifall till motionerna So5 och So8 yrkande 1 och avstyrka bifall till propositionen i denna del.
2. Närmare om garantidagarnas återinförande
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Ulf Kristersson (m) och Margareta E Nordenvall (m) anser att de delar av utskottets yttrande som börjar med "Som utskottet" och slutar med "socialförsäkringsutskottets förslag." samt börjar med "De ändringar" och slutar med "sådant bidrag." bort ha följande lydelse:
För den händelse riksdagen beslutar om vårdnadsbidragets avskaffande anser utskottet att föräldrar till barn för vilka utgivits vårdnadsbidrag inte skall missgynnas. Utskottet föreslår därför i enlighet med vad som föreslås i motionerna So6 och So7 att avräkning inte skall ske för dagar då vårdnadsbidrag erhållits. Från de 90 garantidagarna skall således endast avräknas tidigare uttagna dagar. Alla resterande dagar skall ersättas med 60 kr. Denna utökning av antalet garantidagar i förhållande till regeringens förslag skall finansieras inom ramen för det totala familjepolitiska stödet. Det får ankomma på socialutskottet att föreslå hur finansieringen närmare skall ske.
De förändringar utskottet ovan förordat innebär att punkt 3 i regeringens förslag till ändrade övergångsbestämmelser till lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring kan utgå.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1994/95:AU2y Bilaga 4 Ledighet för vård av barn
Till socialutskottet
Socialutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg jämte motioner, såvitt rör utskottets beredningsområde.
Utskottet yttrar sig i det följande över den del av förslaget och aktuella motioner som berör förslaget om ändring i föräldraledighetslagen.
Propositionen
I propositionen föreslås bl.a. att lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag upphävs fr.o.m. den 1 januari 1995.
Som en följd härav föreslås upphävande av vissa följdändringar som gjordes i samband med att vårdnadsbidraget infördes, bl.a. följdändringen i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldraledighetslagen). Lagändringen innebar att rätten till hel ledighet för vård av barn förlängdes från ett och ett halvt år till tre år från barnets födelse.
Det nu föreliggande förslaget innebär att rätten till hel ledighet för vård av barn åter kommer att omfatta ett och ett halvt år.
Motioner
Sammanlagt sju motioner har väckts med anledning av den nu aktuella propositionen. I två motioner berörs frågan om möjlighet till fortsatt rätt till föräldraledighet även om vårdnadsbidraget avskaffas.
Margareta Israelsson m.fl. (s) föreslår i motion 1994/95:So11 yrkande 2 en övergångsregel som ger föräldrarna rätt till fortsatt ledighet fram till den 1 juli 1995 för barn som inte fyllt tre år. Skälet för en sådan övergångsregel är att det på många orter kan vara svårt att med så kort varsel som det här är fråga om erhålla barnomsorg, anser motionärerna.
I motion 1994/95:So8 yrkande 3 anser Inger Davidson och Chatrine Pålsson (kds) att den utökade rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar bör vara kvar även om vårdnadsbidraget avskaffas. Skälet till att avskaffa vårdnadsbidraget är kostnaderna för bidraget. Rätten till ledighet kan rimligen inte belasta statskassan, varför huvudargumentet faller, menar motionärerna.
Utskottet
Utskottet tar inte ställning till frågan om vårdnadsbidraget skall avskaffas eller inte utan begränsar sitt yttrande till att behandla frågan som rör ändringen i föräldraledighetslagen.
Enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldraledighetslagen, senast ändr. 1994:858) har en arbetstagare i egenskap av förälder rätt till ledighet från sin anställning för vård av barn, dels i form av hel ledighet till dess barnet uppnått tre års ålder, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid till dess barnet uppnått åtta års ålder.
Rätten till ledighet är fristående från föräldraförsäkringens förmånsregler. Arbetstagaren har dock alltid rätt att få ledigt under den tid föräldrapenning utgår.
Regeringen föreslår nu som en konsekvens av att vårdnadsbidraget avskaffas att rätten till hel ledighet för vård av barn sänks från tre år till ett och ett halvt år från barnets födelse.
För egen del får utskottet anföra följande.
I samband med vårens behandling av proposition 1993/94:148 Vårdnadsbidrag bereddes arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen (1993/94:AU5y). Även vid detta tillfälle inskränkte sig utskottet till att behandla frågan om utsträckt ledighet för vård av barn.
Utskottet påtalade bristen på analys av konsekvenserna av en förlängd föräldraledighet för såväl arbetstagaren som arbetsgivaren och pekade därvid på en rad frågor som borde ha blivit föremål för utredning. En avvägning mellan olika intressen skulle kunna göras först efter en utredning och innan ett förslag om förlängd föräldraledighet genomfördes, ansåg utskottet.
Att kombinera förvärvsarbete med föräldraskap framhölls av utskottet som en viktig beståndsdel i jämställdheten mellan kvinnor och män. Utskottet såg en fara i att långa perioder av frånvaro skulle komma att försvåra möjligheterna att hålla kontakt med arbetslivet och utvecklingen där. För den enskilde kunde långa avbrott komma att innebära att man till sist utestängs från arbetsmarknaden.
För unga kvinnor fanns det risk för svårigheter att över huvud taget ta sig in på arbetsmarknaden, menade utskottet.
Upprepade långa frånvaroperioder kunde också tänkas skapa problem för den som anställdes som vikarie.
Under åberopande av bl.a. dessa skäl fann utskottet att förslaget om förlängd föräldraledighet borde avslås.
Utskottet vidhåller de skäl som föranledde ställningstagandet våren 1994. En förutsättning för att alla föräldrar som vill förvärvsarbeta skall kunna göra det är att det går att förena föräldraskap med förvärvsarbete, framhålls det i den föreliggande propositionen. Som framgått av redogörelsen för utskottets ställningstagande våren 1994 delar utskottet denna uppfattning.
Det föreliggande förslaget ligger således väl i linje med utskottets uppfattning. Detta principiella ställningstagande hindrar dock inte att det nu vid en återgång till den ordning som gällde före den 1 juli 1994 kan finnas skäl att för vissa fall ha en något mjukare övergång.
Utskottet konstaterar att riksdagens beslut inte kommer att föreligga förrän i december månad. Det blir således en förhållandevis kort tid innan lagändringen skall träda i kraft. Det kan finnas föräldrar som beviljats tjänstledighet enligt de nu gällande reglerna för en längre period och inrättat sig därefter. I allmänhet torde det inte bli några problem mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Den senare kan med stöd av 9 § föräldraledighetslagen tala om för arbetsgivaren att han/hon vill återgå i arbete. Villkoret är att arbetstagaren underrättar arbetsgivaren en månad i förväg. Vid det omvända förhållandet, nämligen att det skulle vara arbetsgivaren som vill ha tillbaka arbetstagaren tidigare, torde frågan normalt kunna lösas på ett för båda parter tillfredsställande sätt. Det kan dock i sådana fall inte uteslutas att det kan uppstå problem. Personliga dispositioner för den närmaste tiden kan lägga hinder i vägen för en omedelbar återgång till arbetet. Som framhålls i motion So11 (s) kan det på vissa orter vara svårt att med kort varsel ordna barnomsorg.
De fall som utskottet pekat på kan man fånga upp genom att senarelägga ikraftträdandet av den föreslagna ändringen i föräldraledighetslagen, förslagsvis till den 1 juli 1995. Utskottet förordar att så sker.
Med detta ställningstagande är syftet med motion So11 (s) tillgodosett i aktuell del.
Däremot avvisar utskottet förslaget i motion So8 (kds) som förordar ett bibehållande av nuvarande regler.
Stockholm den 29 november 1994
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Martin Nilsson (s), Kent Olsson (m), Per Erik Granström (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds), Anna Åkerhielm (m) och Ingrid Burman (v).
Avvikande mening
Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson (kds) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "nuvarande regler" bort ha följande lydelse:
Det förtjänar enligt utskottets mening att understryka att frågan om föräldraledighet i första hand är en fråga som den enskilde arbetstagaren själv har att ta ställning till. Fördelarna för barnet att ha en förälder till hands under en längre småbarnsperiod får vägas mot den vuxnes behov av och önskemål om en tidigare återgång till förvärvsarbete.
Regeringens motiv för att avskaffa vårdnadsbidraget är ekonomiska. Man har ansett att det är en alltför kostnadskrävande reform i ett ekonomiskt trängt läge.
När det gäller frågan om föräldraledighet till dess barnet uppnått tre års ålder har dessa motiv ingen relevans. Någon ekonomisk belastning på statsbudgeten innebär det inte att behålla nuvarande ordning. De familjer som vill ägna mer tid åt sina barn bör inte fråntas den möjligheten genom att rätten till föräldraledighet inskränks.
Utskottet tillstyrker därmed motion So8 (kds) i aktuell del. Med detta ställningstagande tillgodoses även motion So11 (s).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motioner 3 Yttranden 4 Utskottet 4 Propositionens huvudsakliga innehåll 4 Frågan om avslag på propositionen 5 Upphävande av lagen om vårdnadsbidrag 6 Garantidagarna 6 Gällande bestämmelser 6 Propositionen 7 Motionerna 7 Socialförsäkringsutskottets yttrande 8 Socialutskottets bedömning 10 Ledighet för vård av barn 11 Propositionen 11 Motionerna 11 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 12 Socialutskottets bedömning 12 Förslag till följdändringar i annan lagstiftning med anledning av upphävandet av vårdnadsbidraget 13 Barnomsorgen 13 Hemställan 14 Reservationer 15 Bilaga 1 I propositionen framlagda lagförslag 19 Bilaga 2 Av utskottet framlagt förslag till övergångsbestämmelser till lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 37 Bilaga 3 Socialförsäkringsutskottets yttrande SfU5y 38 Bilaga 4 Arbetsmarknadsutskottets yttrande AU2y 45