Vårdhögskolorna
Betänkande 1993/94:UbU13
Utbildningsutskottets betänkande
1993/94:UBU13
Vårdhögskolorna
Innehåll
1993/94 UbU13
Sammanfattning
Ett enigt utskott godkänner regeringens förslag att skapa utrymme för alternativa huvudmannaskapsformer för de medellånga vårdutbildningarna. Utskottet ställer sig bakom förslaget att både statliga och kommunala samt enskilda utbildningsanordnare bör kunna bedriva vårdutbildningar. Regeringen föreslår att landstingen skall inrätta styrelser för sina vårdhögskolor motsvarande de statliga högskolornas styrelser.
Till betänkandet fogas en reservation av Socialdemokraterna beträffande ledningen av de kommunala vårdhögskolorna.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning -- kvalitet och konkurrenskraft under avsnitt 6.1 (s. 63--72) föreslagit
4. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om alternativa huvudmannaskapsformer för vårdutbildningar och vad som förordats i fråga om utbildningsuppdragen, inbegripet ramavtal och övriga avtal (avsnitt 6.1).
Motionerna
1993/94:Ub74 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ledning av kommunala vårdhögskolor och om ökat studentinflytande.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Vårdhögskolan i Boden.
Utskottet
Riksdagen begärde vid riksmötet 1990/91 att frågan om de medellånga vårdutbildningarnas huvudmannaskap skulle utredas (prop. 1990/91:100 bil. 10, bet. UbU12, rskr. 355). Regeringen beslöt den 2 april 1992 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att undersöka möjligheterna att överföra vårdhögskolorna till statligt huvudmannaskap. Uppdraget omfattade också vårdhögskolornas styrning, forskaranknytning och kvalitet i utbildningen. Utredaren redovisade i februari 1993 betänkandet (SOU 1993:12) Vårdhögskolor -- kvalitet -- utveckling -- huvudmannaskap. Betänkandet har remissbehandlats.
I den föreliggande propositionen framlägger regeringen förslag beträffande huvudmannaskapet. Vidare föreslås insatser för att stärka vårdforskningen samt åtgärder för att öka kvaliteten i vårdutbildningen.
Regeringen föreslår att en del av de återstående tillgångarna i Fond 92--94 avsätts till stöd för forskarutbildning och forskning på vårdområdet samt att en stiftelse bildas för bl.a. detta ändamål. Regeringens förslag i dessa avseenden tar utskottet upp till behandling i sitt betänkande 1993/94:UbU12.
I propositionen föreslås att vårdhögskoleutbildningarna, liksom övrig högre utbildning, skall kunna bedrivas under huvudmän med olika legal status. För att garantera kvaliteten och mångfalden i den vårdutbildning som för närvarande bedrivs vid vårdhögskolorna bör utrymme skapas för alternativa samarbets- och huvudmannaskapsformer. Såväl statliga universitet och högskolor som landsting bör kunna bedriva vårdutbildning. Härutöver bör även enskilda utbildningsanordare komma i fråga. Genom att regeringen, oavsett huvudmannaskapet, beslutar om rätten att utfärda examen säkras kvaliteten i utbildningen. Förhandlingar mellan berörda parter får avgöra vilken huvudmannaskapsform som är bäst i de enskilda fallen. Förslagen bygger i samtliga fall på kostnadsneutralitet.
Regeringen anser att i första hand universitetsorternas vårdhögskolor bör förstatligas, varvid deras lärare infogas i den statliga fakultetsorganisationen. Examensrätten övergår till den statliga högskolan. Landstingen kan förbli beställare och huvudfinansiärer av utbildningen, även om den genomförs av en statlig högskola. Ett långsiktigt ramavtal bör träffas för att ge de erforderliga ramarna för förhållandet mellan den statliga högskolan, det eller de avtalsslutande landstingen och regeringen. Ramavtalet förutsätts kompletteras med lokala utbildningsavtal mellan landstingen och de statliga högskolorna med innehåll och för tidsperioder som motsvarar de treåriga utbildningsuppdragen som staten ger till universitet och högskolor i övrigt.
Av propositionen framgår också att regeringen avser att ge Kanslersämbetet i uppdrag att genomföra en utvärdering av kvaliteten i all vårdutbildning. För att hänsyn skall kunna tas till denna utvärdering skall det var möjligt att säga upp ramavtalet.
På vissa orter kan det enligt regeringen finnas intresse för staten att överta både huvudmannaskap och beställar- och finansieringsansvar. Detta förutsätter dock att ekonomiska regleringar kan göras så att övertagandet vid övergångstillfället och för överskådlig tid är kostnadsneutralt för staten och det berörda landstinget.
Utskottet erinrar om att utskottet under föregående riksmöte vid sin behandling av en ny högskolelag (bet. 1992/93:UbU3 s. 18) framhöll att det var angeläget att högskolelagen utformades så att det står helt klart att bestämmelsen att högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet även gäller för den kommunala högskoleutbildningen. Riksdagen beslutade på utskottets initiativ om ett särskilt tillägg härom i 1 kap. 10 § högskolelagen (1992:1434). Utskottet vill understryka att staten har ett särskilt ansvar för uppbyggnaden av starka miljöer för forskning och utveckling. Enligt nuvarande regelsystem kan forskarutbildning endast ges vid högskolor med fakultetsnämnd. Det är visserligen möjligt att delar av forskarutbildningen genomförs vid enheter utan fast forskningsorganisation men det fordrar givetvis att det finns lärar- och handledningskompetens. Utskottet ser därför positivt på de förslag som regeringen nu lämnar för att stärka forskningsanknytningen vid vårdutbildningarna som för närvarande står under kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap och därmed saknar egen forskningsorganisation.
Riksdagen har behandlat frågan om huvudmannaskapet för de medellånga vårdutbildningarna vid ett flertal tillfällen. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen med anledning av Huvudmannaskapskommitténs förslag (SOU 1981:9) uttalade utskottet (UbU 1981/82:20 s. 10) att principiella skäl talade för ett statligt huvudmannaskap. Av statsfinansiella skäl föreslog utskottet dock att det landstingskommunala huvudmannaskapet skulle behållas. Utskottet gjorde samma ställningstagande när motsvarande fråga behandlades vid 1988/89 och 1989/90 års riksmöten (bet. 1988/89:UbU5 resp. 1989/90:UbU21). Påföljande år begärde riksdagen, som nämnts i det föregående, att en ny utredning skulle göras av huvudmannaskapsfrågan, varvid i första hand de ekonomiska aspekterna skulle fokuseras.
Utskottet anser att det är angeläget att åstadkomma en god lösning för vårdhögskolornas framtida huvudmannaskap och verksamhet. I dag finns det 30 vårdhögskolor i landet med utbildning vid över 40 orter. Regeringens förslag innebär att huvudmannaskapet kan få variera och att frågan om en eventuell förändring skall regleras genom avtal mellan staten och var och en av de nuvarande huvudmännen. Därvid är en av utgångspunkterna att den lösning som väljs skall vara kostnadsneutral för staten och resp. nuvarande huvudman. Där det kan ske i samförstånd med nuvarande huvudmän och utan ökade kostnader för staten blir därmed en övergång till statligt huvudmannaskap möjlig, vilket utskottet liksom tidigare anser värdefullt. Kvaliteten i utbildningarna garanteras av utvärderingar genom Kanslersämbetets försorg och genom att regeringen beslutar om examensrätten. Den föreslagna ordningen med ett långsiktigt ramavtal kombinerat med lokala utbildningsavtal är enligt utskottets mening ändamålsenlig.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om alternativa huvudmannaskapsformer för de medellånga vårdutbildningarna och vad som förordats i fråga om utbildningsuppdragen, inbegripet ramavtal och övriga avtal.
Regeringen uppmärksammar särskilt ledningen av de kommunala vårdhögskolorna. I den mån vårdhögskolor kvarstår under kommunalt huvudmannaskap anser regeringen att det bör införas en skyldighet för landstingen att inrätta styrelser, med största möjliga parallellitet till de statliga universitetens och högskolornas styrelser. Riksdagen underställs inte något lagförslag härvidlag eftersom sådana bestämmelser, enligt regeringens bedömning, kan ges inom ramen för det bemyndigande som regeringen har enligt 5 kap. 5 § högskolelagen när det gäller organisationen av kommuners och landstings högskoleutbildning.
I motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 9 avvisas regeringens förslag i denna del. Det bör enligt motionärerna ankomma på landstingen själva att i enlighet med kommunallagens regler utforma sin ledningsorganisation. Särskilda bestämmelser om beslutsordningen för en viss verksamhet bör sålunda inte utfärdas. Däremot anser motionärerna att regeringen bör ge uttryck för ett allmänt önskemål riktat till landstingen om ökat studentinflytande, eftersom lika krav på studentinflytande bör gälla oavsett huvudmannaskap.
Regeringens föreskrifter om organisationen av kommuners och landstings högskoleutbildning framgår av 12 kap. 1 § högskoleförordningen. Vårdhögskolornas styrelser utgörs av politiskt sammansatta nämnder i enlighet med kommunala regler. Nämndernas arbete regleras i kommunallagen. Styrelsen får inom högskolan inrätta även andra organ än sådana som kan inrättas enligt kommunallagen, och styrelsen har även rätt att delegera beslutanderätten till sådana organ, jfr högskoleförordningen (SFS 1993:100, ändr. 1993:1080).
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att nuvarande bestämmelser om ledningen av de kommunala vårdhögskolorna är otillfredsställande. Gällande styrelseform garanterar inte att rektor har något direkt inflytande över beslut gällande vårdhögskolornas verksamhet. Studenter och lärare är heller inte tillförsäkrade något inflytande. En otydlig ledningsorganisation kan leda till osäkerhet om vem som skall besluta i frågor om verksamheten. Utskottet har således inget att invända mot att regeringen inför en föreskrift i högskoleförordningen om skyldighet för landstingen att inrätta styrelser som i allt väsentligt motsvarar de statliga universitetens och högskolornas styrelser. Härigenom tillgodoses även studentperspektivet som motionärerna efterlyser. Lika krav på studentinflytande bör gälla oavsett huvudmannaskap.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub74 yrkande 9.
Vårdhögskolan i Boden måste bevaras framhålls det i motion 1993/94:N283 (s) yrkande 9 som väckts innan förevarande proposition lades fram. Förslaget att flytta social omsorgsutbildning samt rehabiliteringslinjen till Universitetet i Umeå innebär, enligt motionärerna, i praktiken att Vårdhögskolan i Boden kommer att läggas ned med stora negativa konsekvenser till följd, inte minst regionalpolitiska.
Utskottet noterar att utredningen om huvudmannaskapsfrågan för vårdhögskolorna i sitt slutbetänkande (SOU 1993:12) lämnade vissa konkreta förslag till rationalisering och förstatligande som bl.a. tog sikte på Vårdhögskolan i Boden på det sätt som framgår av motionen.
Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen föreslagit att ett eventuellt förstatligande av vårdhögskolor skall ske efter avtal mellan nuvarande huvudman och staten. Propositionen innehåller emellertid inte något konkret förslag för någon enskild vårdhögskola. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:N283 yrkande 9.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande alternativa huvudmannaskapsformer för vårdutbildningar och olika avtalskonstruktioner att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
2. beträffande ledningen av kommunala vårdhögskolor att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub74 yrkande 9,
res. (s)
3. beträffande Vårdhögskolan i Boden att riksdagen avslår motion 1993/94:N283 yrkande 9.
Stockholm den 19 maj 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m) och Kristina Persson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Ledningen av kommunala vårdhögskolor (mom. 2)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Regeringens föreskrifter" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att landstingen i enlighet med kommunallagen själva bör utforma sin ledningsorganisation. Landstingens verksamhet leds normalt av politiskt sammansatta nämnder vilket garanterar demokrati och öppenhet. Särskilda bestämmelser om beslutsordningen för en viss verksamhet i landstingen bör enligt utskottets mening inte utformas av regeringen. Vad särskilt gäller studentinflytandet bör regeringen däremot ge uttryck för ett allmänt önskemål riktat till landstingen om ökat studentinflytande.
Vad utskottet här anfört om de kommunala vårdhögskolornas styrelser och om ökat studentinflytande bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande ledningen av kommunala vårdhögskolor att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,