Värdepappersfonder
Betänkande 1990/91:NU4
Näringsutskottets betänkande
1990/91:NU04
Värdepappersfonder
Innehåll
1990/91 NU4
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1990/91:153 (finansdepartementet) om värdepappersfonder, dels en motion som har väckts med anledning av motionen, dels två motioner inom samma ämnesområde vilka har väckts med anledning av proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor, dels två motioner från allmänna motionstiden, den ena inom samma ämnesområde, den andra om rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier.
Sammanfattning
Regeringen föreslår en ny lag om värdepappersfonder, vilken skall ersätta den nu gällande aktiefondslagen (1974:931). Den nya lagstiftningen har två huvudsyften. Det ena är en avreglering, som innebär minskad detaljstyrning av fonderna från statens sida. Det andra är en anpassning till de minimikrav som anges i EGs direktiv om kollektiva investeringar i värdepapper. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och avvisar motionsyrkanden om ändringar i placeringsreglerna som inte är förenliga med EG-anpassningen. Särskilda riskkapitalfonder, som förordas i ett par motioner, kommer att kunna inrättas enligt speciella bestämmelser om slutna, nationella fonder, konstaterar utskottet. I reservationer begärs vidgad rätt för värdepappersfonderna att placera i onoterade fondpapper (c), regler som möjliggör särskilda riskkapitalfonder (c) och bibehållande av lagbestämmelser om rätt för fondandelsägarna att utse vissa styrelseledamöter i fondbolagen (m, fp, c, mp). En motion om rätt för utländska medborgare med rösträtt i Sverige att förvärva bundna aktier behandlas också. Utskottet motsätter sig att det införs särregler för denna kategori. Motionen stöds i en reservation (fp, mp).
Propositionen
Förslag
Regeringen föreslår -- efter föredragning av statsrådet Erik Åsbrink -- att riksdagen antar förslag till 1. lag om värdepappersfonder, 2. lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om värdepappersfonder, 3. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande, 4. lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med aktiefondsanknytning, 5. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, 6. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), 7. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m., 8. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 9. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618).
Lagförslagen, av vilka de fyra första har granskats av lagrådet, finns på s.3--22 i propositionen. De två första återges -- tillsammans med förslag av utskottet till vissa ändringar -- som bilaga 1 och bilaga 2 till detta betänkande.
Huvudsakligt innehåll
Den föreslagna lagen om värdepappersfonder ersätter den nu gällande aktiefondslagen (1974:931). Den innebär en allmän anpassning av lagstiftningen på området till dagens avreglerade kapitalmarknad och till en i huvudsak avskaffad valutareglering. De föreslagna reglerna innebär vidare att en anpassning sker till minimikraven i EGs direktiv om kollektiva investeringar i värdepapper.
Inom dessa ramar föreslås därutöver att detaljstyrningen av fonderna minskas. Fonderna föreslås få större utrymme att själva reglera hur fondverksamheten skall bedrivas. Fonderna får sålunda -- inom vissa ramar -- bestämma placeringsinriktning och riskprofil. I fondbestämmelserna föreslås fonden kunna reglera bl.a. andelsägarnas eventuella deltagande i fondbolagets styrelse och sättet för deltagande. Den lagfästa rättigheten för delägarna att utse vissa styrelseledamöter slopas därmed. Vidare föreslås att placeringsmöjligheterna utvidgas. Fonderna får därmed rätt att handla med optioner och terminskontrakt.
Utländska rättssubjekt föreslås få rätt att äga svenska fondbolag.
Inte bara banker utan också andra kreditinstitut skall få förvara de tillgångar som ingår i en värdepappersfond.
Kravet på information från fonderna skärps. Varje fond skall ha en informationsbroschyr som bl.a. lämnar information om placeringsinriktning och om fondens utveckling och resultat. Fonderna skall också ha möjlighet att informera varje delägare direkt, vilket förutsätter att de vet vilka som är andelsägare och deras adress. Därför föreslås att endast registrerande fonder skall få tillstånd att driva fondverksamhet. De fonder som nu ger ut andelsägarbevis föreslås få två år på sig att registrera sina andelsägare.
Den särskilda lagregleringen av aktiesparfonder upphävs. Dessa fonder får enligt förslaget ombildas till värdepappersfonder eller upplösas genom att tillgångarna skiftas ut till andelsägarna. Beträffande allemansfonderna föreslås i huvudsak ingen förändring i detta sammanhang.
Den nya lagen liksom följdändringar i andra lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.
Motionerna
Den motion som har väckts med anledning av proposition 1989/90:153 är
1989/90:N78 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen 1. med anledning av proposition 1989/90:153 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av inrättande av särskilda riskkapitalfonder för att stimulera sparande i icke börsnoterade värdepapper med syftet att främja riskkapitalförsörjningen för mindre företag, 2. med avslag på proposition 1989/90:153 i denna del hos regeringen beslutar om ändring i förslaget till lag om värdepappersfonder i syfte att öppna möjligheter för ett ökat sparande i icke börsnoterade värdepapper i enlighet med vad som anförs i motionen.
De motioner med anledning av proposition 1989/90:88 som behandlas här är följande:
1989/90:N53 av Håkan Hansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturen på aktiefondsmarknaden och regler för det framtida aktiefondssystemet, 3. beslutar om en höjning av gränsen för andelen icke börsnoterade aktier i aktiefonder från nuvarande 10% till 15%, 4. hos regeringen begär förslag om införande av s.k. B-aktiefonder i enlighet med vad som i motionen anförts, 5. hos regeringen begär förslag om ändrade skatteregler för sparande i s.k. B-aktiefonder i enlighet med vad som i motionen anförts.
1989/90:N54 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (6) att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrade regler för aktiefonders placeringar i onoterade aktier i enlighet med vad i motionen anförts.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1989/90:N294 av Håkan Holmberg (fp) och Lola Björkquist (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring som ger invandrare, som har kommunal rösträtt i Sverige, möjlighet att spara i aktier på samma villkor som svenska medborgare.
1989/90:N367 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om kopplingen banker/fondkommissionärer och aktiefonder, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om rätten för andelsägare i en aktiefond att besluta om fondens angelägenheter på en andelsägarstämma skall finnas kvar vid en eventuell förändring av 1974 års aktiefondslag.
Utskottet
Inledande översikt och allmänt ställningstagande
Aktiefonderna erbjuder allmänheten möjlighet att placera sparande på riskkapitalmarknaden eller obligations- och penningmarknaden utan att den enskilde spararen behöver ha sakkunskap om de olika marknaderna. Sedan år 1974 finns en lag (1974:931) om aktiefonder (aktiefondslagen), vilkens huvudsyfte är att genom olika restriktioner och positiva regler bereda fondandelsägarna skydd i rättsligt och ekonomiskt hänseende. Bland de krav som kommer till uttryck i lagen är följande. Verksamheten skall bygga på riskspridning. Varje fond skall ha en kvalificerad förvaltare -- ett fondbolag -- som står under bankinspektionens tillsyn. Fondandelarna skall när som helst kunna lösas in mot kontanter.
Ett långsiktigt sparande i aktier m.m. förenat med vissa skatteförmåner har möjliggjorts först genom lagen (1978:424) om aktiesparfonder och därefter genom lagen (1983:890) om allemanssparande. I den mån inte avvikelser följer av dessa lagar tillämpas aktiefondslagen på aktiesparfonder och allemansfonder.
Enligt det förslag till lagstiftning som framläggs i proposition 1989/90:153 ersätts aktiefondslagen med en ny lag om värdepappersfonder. Ett huvudmotiv för den nya lagstiftningen är den ökande internationaliseringen av finansiella tjänster. Aktiefondslagen utformades på sin tid i anslutning till riktlinjer som hade utarbetats inom Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). En utgångspunkt vid utformningen av de nya fondreglerna har varit att de skall uppfylla minimikraven i EGs direktiv för kollektiva investeringar i värdepappersfonder. Den EG-anpassning som eftersträvas på olika områden syftar bl.a. till att ett svenskt deltagande i det västeuropeiska samarbetet skall underlättas. Detta kräver ett avsevärt mått av ömsesidighet i EGs och Sveriges regelsystem. Den lag om värdepappersfonder som nu föreslås medför bl.a. att den svenska marknaden öppnas för utländska fondföretag.
Den nya lagens rubrik motiveras av att de avsedda fondernas placeringar, såsom redan är fallet, inte begränsas till aktier utan kan omfatta fondpapper av olika slag. Även optioner och terminskontrakt, vilka inte är värdepapper i traditionell mening, innefattas bland de finansiella instrument som lagen medger placeringar i. EG-anpassningen innebär emellertid i fråga om placeringsmöjligheterna nya restriktioner i flera avseenden.
Ett annat motiv för den nya lagstiftningen är att en regelförenkling skall genomföras. Åtskilliga tidigare gällande detaljregler har tagits bort. I stället skall det överlåtas åt fondbolagen att i den mån det behövs reglera förhållandena i de fondbestämmelser som skall upprättas för varje värdepappersfond.
Liksom aktiefondslagen skall den nya lagen endast omfatta öppna fonder. Sådana kännetecknas främst av att andelsägarna när som helst kan lösa in sina andelar hos fonden; andelarna är sålunda likvida. Regeringen eller, efter dess bemyndigande, bankinspektionen skall dock få ge särskilt tillstånd för andra former av kollektivt sparande, dvs. i slutna fonder. Endast sådana fonder som registrerar sina andelsägare tillåts.
Fondandelsägarna har enligt aktiefondslagen rätt att utse ett visst antal ledamöter i ett fondbolags styrelse. Enligt den nu föreslagna lagen blir en sådan rätt inte längre lagreglerad. Samtidigt blir emellertid kravet på information från fonderna väsentligt skärpt.
Ytterligare element i den nya lagstiftningen som det finns anledning att nämna är följande. Straffbestämmelserna utmönstras; i stället införs ett vitesförfarande. Kravet på utlänningsförbehåll i fondbolagens bolagsordningar slopas. Fonderna får i framtiden liksom hittills förvärva bundna aktier i svenska aktiebolag, dvs. sådana aktier som normalt inte får förvärvas av utländska rättssubjekt. Särregleringen av aktiesparfonderna upphör, varvid sådana fonder ges möjlighet att omvandlas till vanliga värdepappersfonder. Lagen om allemansfonder bibehålls tills vidare men ändras i vissa avseenden.
En motion har väckts med anledning av propositionen om värdepappersfonder. Den berör regleringen av fondernas rätt att placera i värdepapper etc. som inte är inregistrerade vid fondbörs eller på visst annat sätt föremål för allmän omsättning. Förslag i den departementspromemoria (Ds 1989:71) som utgör grund för propositionen har föranlett yrkanden i en motion under allmänna motionstiden i januari 1990 och två motioner som ett par månader senare väcktes med anledning av proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor. Flertalet av dessa yrkanden rör likaledes placeringsbestämmelserna.
Endast ett motionsyrkande innehåller ett preciserat förslag till ändring i regeringens lagförslag. Det behandlas av utskottet i ett följande avsnitt om placeringsbestämmelserna. Om riksdagen skulle vilja tillgodose något ytterligare yrkande bör det inte ske genom omedelbar ändring i lagtexten utan genom en anmodan till regeringen att den skall lägga fram ett kompletterande lagförslag.
I den mån inte annat följer av den kommande framställningen tillstyrker utskottet i sak regeringens förslag. Utskottet föreslår vissa detaljändringar av redaktionell natur i förslaget till lag om värdepappersfonder; dessa framgår av bilaga 1. Vad beträffar den särskilda lagen om ikraftträdande av lagen om värdepappersfonder föreslår utskottet, såsom framgår av bilaga2, en redaktionell ändring samt en mindre ändring i sak och ett tillägg av formell karaktär. De båda senare avvikelserna från regeringens förslag har följande innebörd.
Ett fondbolag enligt aktiefondslagen eller lagen om aktiesparfonder som vid ikraftträdandet av lagen om värdepappersfonder förvaltar en aktiefond resp. en aktiesparfond får enligt 3§ i den föreslagna ikraftträdandelagen en frist av tre månader under vilken bolaget kan ansöka om tillstånd att utöva fondverksamhet enligt lagen om värdepappersfonder, med rätt att fortsätta verksamheten enligt tidigare bestämmelser intill dess att ansökan om tillstånd har slutligt prövats. Utskottet föreslår att fristen förlängs till fem månader. Därigenom får fondbolagen större möjligheter att genomföra övergången till det nya systemet utan anordnande av extra bolagsstämma.
I ett flertal författningar, särskilt inom skatte- och uppbördsområdet, hänvisas till bestämmelser i aktiefondslagen och lagen om aktiesparfonder. Dessa hänvisningar bör när den nya lagen om värdepappersfonder har trätt i kraft avse denna lag. Normalt bör hänvisningar av detta slag ändras i varje enskild författning. Den aktuella skattereformen, vid vilken i det närmaste alla lagar inom det nyss angivna området berörs, har präglats av en tidspress som har förhindrat en sådan samordning. Av den anledningen föreslår utskottet ett tillägg i form av en ny paragraf, 7§, i den föreslagna ikraftträdandelagen, innebärande att hänvisningar till föreskrifter som ersätts av lagen om värdepappersfonder skall, oaktat sin ordalydelse, avse denna lag.
Placeringsbestämmelser
Enligt 18 § förslaget till lag om värdepappersfonder får i en värdepappersfond till högst 10 % av fondens värde ingå andra fondpapper och finansiella instrument än sådana som är -- eller inom ett år från emissionen avses bli -- antingen inregistrerade vid en fondbörs eller föremål för regelbunden handel vid någon annan reglerad marknad som är öppen för allmänheten. En motsvarande bestämmelse finns nu i aktiefondslagen. En sådan begränsning anges också i EGs aktuella direktiv.
Denna restriktion kritiseras i två motioner, båda väckta med anledning av propositionen våren 1990 om vissa näringspolitiska frågor, innan ännu den nu aktuella propositionen förelåg. Tioprocentsregeln var rimlig när den tillkom, sägs det i motion 1989/90:N53 (c), men är nu otidsenlig och hämmande för riskkapitalmarknadens utveckling i det att den förstärker obalansen mellan börsnoterade och icke börsnoterade företag. Motionärerna vill att den medgivna andelen onoterade värdepapper skall ökas till 15 %. Enligt motion 1989/90:N54 (fp) borde riksdagen hos regeringen begära förslag till ändrade regler för aktiefonders placeringar i onoterade aktier. Dessa regler skulle inte ange någon begränsning i form av ett visst procenttal eller liknande. I stället skulle det ankomma på fondbolaget att upplysa om den högre risknivå som är förknippad med en fond som placerar sina medel i onoterade företag.
Utskottet vill först poängtera att den diskuterade begränsningen gäller för de öppna värdepappersfonder som i första hand omfattas av den föreslagna lagen. EG-direktiven, som syftar till en betydande riskspridning, avser endast öppna fonder. De utesluter inte att varje land kan ha andra föreskrifter som reglerar särskilda nationella fonder. För sådana får gälla placeringsbestämmelser som avviker från direktivens. Som har berörts i det föregående kan -- enligt 3§ förslaget till lag om värdepappersfonder -- regeringen eller, efter dess bemyndigande, bankinspektionen lämna tillstånd för slutna fonder, dvs. fonder där andelsägarna inte har rätt att få sina andelar inlösta. Bestämmelserna i lagen skall gälla även sådana fonder i den mån inte undantag har medgetts i det särskilda fallet. I propositionen aviseras att regeringen genom en förordning kommer att ge bankinspektionen närmare vägledning om vilka minimikrav som bör ställas på nationella fonder. Vidare anförs att bankinspektionen förutsätts följa utvecklingen på området och återkomma till regeringen i den mån ytterligare åtgärder behövs från regeringens sida.
Den föreslagna tioprocentsregeln, som sedan länge är etablerad i Sverige, ingår som har nämnts i EGs direktiv beträffande värdepappersfonder. Utskottet anser inte att någon avvikelse från EGs direktiv på denna punkt bör komma i fråga. Motionerna 1989/90:N54 (fp) och 1989/90:N53 (c) avstyrks följaktligen i här berört avseende. Motionärernas önskemål tillgodoses delvis genom möjligheten att inrätta slutna fonder med speciella placeringsregler.
Det finns flera ytterligare motionsyrkanden som siktar till en annan utformning av placeringsbestämmelserna än den regeringen har föreslagit.
I motion 1989/90:N53 (c), vilken som tidigare nämnts är av äldre datum än propositionen, begärs att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om strukturen på aktiefondsmarknaden och om regler för det framtida aktiefondssystemet. Innebörden i uttalandet skulle vara att aktiefondslagstiftningen bör omformas så att instiftarna av aktiefonder ges ökade möjligheter att variera riskprofilen på olika aktiefonder.
I samma motion föreslås riksdagen begära förslag från regeringen om införande av s.k. B-aktiefonder. Dessa skulle kännetecknas av en mera utpräglad riskprofil. Placeringarna i onoterade värdepapper skulle få utgöra minst 15 % och högst 60 % av aktiefondens portfölj. Placeringarna skulle i första hand ske i små och medelstora företag via köp av minoritetsposter eller B-aktier i företagen. Motionärerna vill också att regeringen skall anmodas att lägga fram förslag om ändrade skatteregler för sparande i de tilltänkta B-aktiefonderna. De menar att spararna borde få sitt ökade risktagande kompenserat exempelvis genom att en viss avdragsrätt vid taxeringen medges för placeringar i B-aktiefonder, genom att skatten på utdelning från börsnoterade aktier skulle reduceras om utdelningen placeras i B-aktiefonder eller genom att någon form av förlustkompensation lämnas.
I motion 1989/90:N78 (c) har, sedan propositionen framlagts, framställts nya yrkanden av i huvudsak samma innebörd som de båda senast nämnda. Riksdagen skulle sålunda göra ett uttalande till regeringen om behovet av att särskilda riskkapitalfonder inrättas för att stimulera sparande i icke börsnoterade värdepapper. Vidare skulle riksdagen själv vid behandlingen av propositionen göra ändringar i förslaget till lag om värdepappersfonder i syfte att öppna möjligheter till ett ökat sparande i sådana värdepapper. Motionärerna menar att utskottet borde utarbeta en ändrad version av företrädesvis 18--24 §§ varigenom deras önskemål skulle tillgodoses.
Utskottet hänvisar till den redogörelse för den föreslagna lagstiftningen som har lämnats i det föregående. Den möjlighet som ges att med särskilt tillstånd inrätta slutna fonder för mera riskfyllda placeringar tillgodoser enligt utskottets mening i det väsentliga vad motionärerna vill uppnå genom sina nu berörda yrkanden. En sådan omarbetning av placeringsbestämmelserna som förordas i motion 1989/90:N78 (c) skulle stå i strid med den åsyftade EG-anpassningen.
Förslaget om särskilda skattefavörer knutna till sparande i riskkapitalfonder -- ett system som inte skulle vara förenligt med den skattereform som nu genomförs -- kan utskottet inte ge sitt stöd åt.
De nu berörda yrkandena i motion 1989/90:N53 (c) liksom också motion 1989/90:N78 (c) avstyrks med det nu sagda av utskottet.
Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i fondbolag
Det är olyckligt att systemet med andelsägarstämmor skall avskaffas, sägs det i motion 1989/90:N367 (m). Detta leder, menar motionären, till ökad makt för banker och fondkommissionärer, reducerade kontrollmöjligheter för andelsägarna och ökat passivt ägande utan ägaransvar. I motionen -- som väcktes vid årets början mot bakgrund av förslagen i den tidigare nämnda departementspromemorian -- begärs att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om att rätten för andelsägarna i en aktiefond att på andelsägarstämma besluta om fondens angelägenheter skall finnas kvar vid en eventuell förändring av den hittillsvarande aktiefondslagen.
Nuvarande bestämmelser, i 7§ aktiefondslagen, innehåller bl.a. följande. Styrelsen för ett fondbolag, dvs. ett aktiebolag som har fått tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet, skall bestå av minst fem ledamöter. Av dem får fondandelsägarna eller en intressesammanslutning för dem utse en ledamot för varje påbörjat tretal ledamöter. Om ledamot inte kan utses enligt denna huvudregel blir det länsstyrelsen i det län där fondbolagets styrelse har sitt säte som övertar uppgiften att utse företrädare för andelsägarna.
Hur valet skall gå till regleras inte i lagen. Flertalet fonder har i sina fondbestämmelser en regel om att det varje år skall hållas en fondandelsägarstämma vid vilken bl.a. förrättas val av styrelseledamöter. Vanligen finns också en regel som säger att andelsägarstämman är behörig bara om minst 0,3 % av andelsägarna är närvarande. Denna regel är dock inte absolut. Enligt samma fondbestämmelser får bankinspektionen ge dispens från närvarokravet, något som är vanligt förekommande.
I departementspromemorian anfördes att, vid de angivna förhållandena, de andelsägare som väljs till ledamöter i ett fondbolags styrelse knappast kan påstås representera andelsägarna i någon högre grad. Från fondbolagens sida hade framförts att anordnandet av andelsägarstämmor är kostsamt och administrativt sett betungande, särskilt som fondbolagen också regelmässigt måste söka dispens från fondbestämmelsernas föreskrifter. Bankinspektionens hantering av dispensansökningar angavs vara tidskrävande. Det kan emellertid, sades det vidare i promemorian, inte uteslutas att det finns andelsägare som har intresse av att en eller flera andelsägare ingår i styrelsen. Men det finns, tillades det, starka skäl att ifrågasätta om andelsägarnas representation i styrelserna verkligen skall vara lagreglerad. Det föreslogs i promemorian att så inte längre skulle vara fallet.
Remissinstanserna har i allmänhet godtagit det sistnämnda förslaget. Ett undantag är Sveriges aktiesparares riksförbund, som ville ha kvar en representation för andelsägarna. Förbundet begärde att de bestämmelser som gällde organisationen av och inflytandet över fonderna och deras förvaltning skyndsamt skulle överarbetas och att därefter ett nytt förslag till fondlag skulle läggas fram. Försäkringsinspektionen framhöll att den föreslagna ändringen skulle komma att gälla också försäkringspremiefonder enligt lagen (1989:1079) om livförsäkringar med aktiefondsanknytning.
De nyss refererade uttalandena i promemorian återkommer i huvudsak i propositionen. Sammanfattningsvis anförs där att det har skett en förskjutning vad gäller andelsägarnas beteende, från önskemål att den enskilde andelsägaren skall kunna påverka den egna fondens verksamhet till en efterfrågan av kvalificerade förvaltartjänster. Andelsägarnas handlande har uppfattats som ett tydligt tecken på detta. Regeringen föreslår, som tidigare har nämnts, att den nya lagen inte skall innehålla några bestämmelser om rätt för fondandelsägarna att utse styrelseledamöter. Den vidgade informationsplikt som samtidigt införs -- enligt 26--29§§ -- innebär bl.a. att det skall finnas en aktuell informationsbroschyr för varje värdepappersfond och att ett fondbolag skall tillställa alla andelsägare årsberättelser och halvårsredogörelser innehållande den information som behövs för att fondens utveckling och ställning skall kunna bedömas. Informationsplikten har utformats i anslutning till de krav som EGs direktiv uppställer.
Det finns, framhålls det i propositionen, i den föreslagna nya lagen ingenting som hindrar att ett fondbolag i fondbestämmelserna reglerar andelsägarnas rätt att utse styrelseledamöter i fondbolaget. De fondandelsägare som anser att möjligheten att genom styrelsen påverka fondens skötsel är väsentlig kan, sägs det vidare, förutsättas välja sådana fonder där fondbestämmelserna öppnar denna möjlighet.
I anslutning till vad som tidigare nämnts vill utskottet understryka att aktiefondslagen sålunda inte innehåller någon föreskrift om att varje fondbolag skall anordna andelsägarstämma. Styrelserepresentanter för aktieägarna kan också utses genom ett valförfarande av annat slag.
Den fråga som nu är aktuell är alltså huruvida bestämmelser av nuvarande typ rörande rätt för fondandelsägarna att utse vissa styrelseledamöter skall bibehållas eller om, såsom regeringen föreslår, sådana bestämmelser icke skall ingå i lagen om värdepappersfonder. Det grundläggande motivet för regeringens förslag på denna punkt är, som inledningsvis har sagts, att det skulle vara önskvärt med en avreglering som innebär minskad detaljstyrning av fonderna från statens sida. De som vill placera i värdepappersfonder har förutsatts välja fond med hänsyn bl.a. till sina önskemål i fråga om instrument för andelsägarnas inflytande. Deras efterfrågan skulle sålunda komma att styra fondernas interna organisation, något som kan anses stå i överensstämmelse med ett marknadsekonomiskt synsätt.
Utskottet instämmer i uppfattningen att de önskemål som fondspararna genom sitt agerande ger uttryck för bör få bli avgörande för hur de olika fondbolagens beslutsapparat närmare utformas. Det nu berörda yrkandet i motion 1989/90:N367 (m), som går ut på att staten skall fastställa ett mera detaljerat regelverk för värdepappersfondernas organisation, avstyrks sålunda.
Relationer mellan banker och fondbolag
Många aktiefonder är, hävdas det i motion 1989/90:N367 (m), i alltför hög grad knutna till de stora bankerna. Det skulle därför finnas risk för att fonderna utnyttjas för att stärka resp. banks intressesfär. Åtgärder bör vidtas för att minska den påtalade kopplingen mellan å ena sidan banker och fondkommissionsbolag, å andra sidan fondbolag, menar motionären. Han föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande härom till regeringen och därvid särskilt peka på att bankinspektionen bör beakta saken vid sin granskning.
Den föreslagna lagen om värdepappersfonder innehåller i 1§ en bestämmelse om att fondbolaget och förvaringsinstitutet skall handla oberoende av varandra och uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse. För fondbolagens del finns redan en motsvarande bestämmelse, i 17 § aktiefondslagen. Det är således uppenbart att det hör till tillsynsmyndighetens uppgifter att beakta att det inte uppkommer missförhållanden av den typ som motionären antyder. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl för något särskilt uttalande av riksdagen på grundval av det nämnda yrkandet i motion 1989/90:N367 (m). Denna avstyrks alltså i den delen.
Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier
Till sist behandlar utskottet en fråga som inte direkt gäller värdepappersfonderna men som har att göra med förutsättningarna för aktiesparande. Riksdagen uppmanas i motion 1989/90:N294 (fp) att hos regeringen begära förslag till en lagändring vilken ger sådana invandrare som har kommunal rösträtt i Sverige möjlighet att spara i aktier på samma villkor som svenska medborgare.
De aktuella sakförhållandena är följande. Det utländska inflytandet i svenska företag begränsas genom föreskrifter i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. Med utlänningsförbehåll menas i denna lag ett förbehåll i bolagsordningen för ett svenskt aktiebolag om att utländska rättssubjekt m.fl. sammantaget endast får förvärva en viss del av aktierna i bolaget. Aktier som inte omfattas av utlänningsförbehåll kallas fria aktier, medan övriga aktier kallas bundna aktier. I bolag som saknar utlänningsförbehåll är samtliga aktier fria. Utlänningsförbehåll hindrar inte förvärv av aktier till en aktiefond -- enligt aktiefondslagen (1974:931) -- eller av andelar i en sådan fond. Motsvarande avses gälla värdepappersfonder enligt den föreslagna nya lagen.
De angivna bestämmelserna medför, anförs det i motionen, att möjligheterna för invandrare att delta i aktiesparande minskar. Fria aktier har det blivit allt svårare att få tag på, sedan en stor del av handeln på den svenska aktiemarknaden har flyttat utomlands. När företag som endast har bundna aktier gör en emission till de anställda blir somliga av dessa uteslutna. Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till en lagändring som ger de invandrare som har kommunal rösträtt -- till antalet ca 250000 -- möjlighet att spara i aktier på samma villkor som svenska medborgare.
En liknande motion avslogs av riksdagen förra året (1988/89:NU24 s. 10). Näringsutskottet förklarade att det inte var berett att förorda några särregler i fråga om aktieförvärv för den avsedda gruppen av utländska medborgare. Motionen fick stöd i en reservation (fp).
Frågan om möjligheterna för utländska rättssubjekt att förvärva intressen i svenska företag är, som nämns i propositionen om värdepappersfonder, sedan ett par år föremål för åtskillig uppmärksamhet. I betänkandet (Ds 1989:57) Ändrade regler om utländska företagsförvärv föreslogs att dessa möjligheter skulle utökas. Frågan berördes i propositionen våren 1990 (prop. 1989/90:88) om vissa näringspolitiska frågor. Där anfördes att den fortsatta beredningen borde få anstå till dess det föreligger mera konkreta resultat av förhandlingarna mellan EG och EFTA-länderna om ett EES-avtal. Näringsutskottet och riksdagen godtog denna ståndpunkt. I reservationer förordades å ena sidan att den nyss nämnda företagsförvärvslagen skulle avskaffas (m, fp), å andra sidan att den skulle skärpas (vpk, mp).
Förhandlingarna om ett EES-avtal fortskrider, och en omprövning av företagsförvärvslagen torde vara ganska nära förestående. Utskottet finner det inte motiverat att här gå in på någon bedömning av vilka regler denna omprövning bör utmynna i. På nytt vill utskottet uttala att någon särlösning med sikte på den speciella kategori av utländska medborgare som motionärerna åsyftar inte bör komma i fråga. Motion 1989/90:N294 (fp) avstyrks alltså.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringens lagförslag att riksdagen med avslag på motion 1989/90:N53 yrkande 3 och motion 1989/90:N54 yrkande 6 antar i proposition 1989/90:153 framlagda förslag till a) lag om värdepappersfonder, b) lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om värdepappersfonder, c) lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande, d) lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, e) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), f) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m., g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), h) lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
de under a)--c) nämnda lagförslagen med ändrad lydelse enligt utskottets förslag i bilagorna 1--3, res. 1 (c)
2. beträffande särskilda riskkapitalfonder att riksdagen avslår motion 1989/90:N53 yrkandena 2, 4 och 5 och motion 1989/90:N78, res. 2 (m) - motiv. res. 3 (c)
3. beträffande rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i fondbolag, m.m. att riksdagen a) avslår motion 1989/90:N367 yrkande 2, b) antar det i proposition 1989/90:153 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med aktiefondsanknytning, res. 4 (m, fp, c, mp)
4. beträffande relationer mellan banker och fondbolag att riksdagen avslår motion 1989/90:N367 yrkande 1,
5. beträffande rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier att riksdagen avslår motion 1989/90:N294. res. 5 (fp, mp)
Stockholm den 13 november 1990
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin Falkmer (m), Björn Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).
Reservationer
1. Regeringens lagförslag (mom.1)
Per-Ola Eriksson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Den föreslagna" och slutar med "speciella placeringsregler" bort ha följande lydelse:
Den föreslagna tioprocentsregeln är, som framhålls i motion 1989/90:N53 (c), numera otidsenlig. EG-anpassningen får inte drivas så långt att en klart olämplig begränsning vidmakthålls till nackdel för riskkapitalförsörjningen. Möjligheten att inrätta slutna fonder med speciella placeringsregler kan inte ersätta en korrigering av regeringens lagförslag på denna punkt, eftersom fondsparare normalt torde ha en stark preferens för öppna värdepappersfonder, där deras tillgodohavanden är likvida. Utskottet föreslår följaktligen, i enlighet med det berörda yrkandet i motion 1989/90:N53 (c), att den i 18§ andra stycket förslaget till lag om värdepappersfonder angivna begränsningen av en fonds placeringar i icke noterade fondpapper etc. bestäms till 15%. Genom en sådan ändring blir även motion 1989/90:N54 (fp) i berörd del delvis tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande regeringens lagförslag att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N53 yrkande3 och motion 1989/90:N54 yrkande6 antar i proposition 1989/90:153 framlagda förslag till a) lag om värdepappersfonder, b) lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om värdepappersfonder, c) lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande, d) lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, e) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), f) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m., g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), h) lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
de under a)--c) nämnda lagförslagen med ändrad lydelse enligt utskottets förslag i bilagorna 1--3, dock med den avvikelsen att 18§ lagen om värdepappersfonder skall lyda enligt alternativt förslag i det följande:
Regeringens förslag Alternativt förslag
18§
Medel som -- -- -- -- -- -- -- i fondbestämmelserna.
I en värdepappersfond I en värdepappersfond
får det ingå andra får det ingå andra
fondpapper och finansiella fondpapper och finansiella
instrument än de som anges instrument än de som anges
i första stycket, dock i första stycket, dock
högst till 10 procent av högst till 15 procent av
fondens värde. fondens värde.
Om registrering -- -- -- -- -- -- för verksamheten.
2. Särskilda riskkapitalfonder (mom.2, motiveringen)
Per Westerberg, Nic Grönvall och Karin Falkmer (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Förslaget om" och slutar med "stöd åt" bort ha följande lydelse:
Förslaget om att särskilda skattefavörer skall knytas till sparande i de nu diskuterade riskkapitalfonderna ställer sig utskottet också kritiskt till. Småföretagens riskkapitalförsörjning bör enligt utskottets mening underlättas genom ändringar i skattelagstiftningen av mera generell natur. Angeläget är särskilt att framväxten av venture-capital-företag främjas genom förmånliga skatteregler och att förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företagen avskaffas.
3. Särskilda riskkapitalfonder (mom.2)
Per-Ola Eriksson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
En mera begränsad ökning av den andel av en värdepappersfond som får placeras i onoterade värdepapper är inte tillräcklig för att värdepappersfonderna skall kunna fylla det väsentliga syftet att tillhandahålla riskkapital till små och medelstora företag. Såsom förordas i motionerna 1989/90:N53 (c) och 1989/90:N78 (c) bör bestämmelser införas som medger att även öppna värdepappersfonder med en mera utpräglad riskprofil får bildas. Till skillnad från regeringen anser utskottet inte att EGs i propositionen åberopade direktiv utgör hinder för en sådan ordning. Vad som bör eftersträvas är att ett avsevärt antal särskilda rikskapitalfonder -- enligt den förstnämnda motionens riktlinjer för s.k. B-aktiefonder -- kan komma till stånd. Detta förutsätter ändringar i vart fall i 18--24 §§ i den lag om värdepappersfonder som utskottet i huvudsak har ställt sig bakom. Det är, som motionärerna vidare framhåller, också angeläget att placeringar i sådana fonder stimuleras genom skattelättnader eller på motsvarande sätt. Regeringen bör skyndsamt föranstalta om att regleringen av värdepappersfondernas struktur ytterligare övervägs på grundval av de nämnda motionerna och därefter förelägga riksdagen erforderliga förslag till lagändringar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande särskilda riskkapitalfonder att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N53 yrkandena 2, 4 och 5 och motion 1989/90:N78 yrkande 1 och med anledning av motion 1989/90:N78 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i fondbolag (mom. 3)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Lars Norberg (mp), Karin Falkmer (m) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är betydelsefullt att andelsägarna -- genom andelsägarstämmor eller på motsvarande sätt -- får ett direkt inflytande på sammansättningen av fondbolagens styrelser.
Som tidigare antytts beslöt riksdagen för mindre än ett år sedan att de försäkringstagare som tecknar livförsäkring med aktiefondsanknytning skulle -- med analog tillämpning av bestämmelser i aktiefondslagen -- få ett sådant inflytande i de fondbolag som förvaltar försäkringspremiefonder. Det framstår därför som föga konsekvent att nu införa en ordning som i realiteten torde leda till att finansinstituten stärker sitt grepp över fondbolagen och att andelsägarstämmor blir sällsynta.
Liksom regeringen anser utskottet att det är önskvärt med en avreglering i fråga om värdepappersfondernas organisation och verksamhet. Denna bör dock inte drivas så långt att det demokratiska inslag som systemet med andelsägarstämmor representerar går förlorat. Utskottet förordar därför, i anslutning till det berörda yrkandet i motion 1989/90:N367 (m), att regeringens förslag till lag om värdepappersfonder kompletteras med en paragraf av samma innebörd som 7§ aktiefondslagen. Den reservbestämmelse enligt vilken andelsägarrepresentanter i vissa fall kan utses av länsstyrelsen bör dock gälla endast övergångsvis. Det är risk för att personer som utses av länsstyrelsen kommer att uppfattas som statliga kontrollanter. Regeringen bör med det snaraste återkomma till riksdagen med förslag till en lämpligare utformning av paragrafen.
I konsekvens med vad nu har sagts bör 12§ lagen (1989:1079) om livförsäkringar med aktiefondsanknytning inte upphöra att gälla utan ändras så att den inledande hänvisningen kommer att avse ifrågavarande bestämmelse i lagen om värdepappersfonder.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i fondbolag, m.m. att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N367 yrkande 2 a) beslutar att i lagen om värdepappersfonder skall ingå ytterligare en paragraf, 6 a §, av följande lydelse:
6 a §Fondbolags styrelse skall bestå av minst fem ledamöter. Av styrelseledamöterna utser fondandelsägarna eller intressesammanslutning för dem en ledamot för varje påbörjat tretal ledamöter. Kan ledamot ej utses på detta sätt, utses ledamoten av länsstyrelsen i det län där fondbolagets styrelse har sitt säte. För ledamot som avses i detta stycke skall suppleant utses.
b) antar det i proposition 1989/90:153 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med aktiefondsanknytning med ändrad lydelse av ingressen och med ändring även i 12 § enligt vad som anges i det följande.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:1079) om livförsäkringar med aktiefondsanknytning att 1, 3 och 12 §§ samt lagens rubrik skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12§
Vad som sägs i 7§ Vad som sägs i 6a§ lagen
aktiefondslagen (1974:931) om (1990:000) om
rätt för värdepappersfonder om
fondandelsägare eller rätt för
intressesammanslutning att fondandelsägare eller
utse ledamöter i intressesammanslutning att
fondbolagets styrelse skall i utse ledamöter i
fråga om fondbolagets styrelse skall i
försäkringspremiefonder fråga om
gälla försäkringspremiefonder
försäkringstagarna gälla
såvitt avser de andelar som försäkringstagarna
har förvärvats enligt 4 såvitt avser de andelar som
eller 5§. har förvärvats enligt 4
eller 5§.
5. Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier (mom.5)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.11 med "Förhandlingarna om" och slutar på s.12 med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Det är uppenbarligen helt opåkallat att det skydd mot utländskt inflytande i svenska företag som gällande bestämmelser syftar till skall hindra invandrare som sedan länge är bosatta i Sverige att delta i aktiesparande på samma villkor som gäller för deras arbetskamrater med svenskt medborgarskap. Utskottet ansluter sig till det krav på en framställning till regeringen som framförs i motion 1989/90:N294 (fp). Regeringen bör lägga fram förslag till ändrade bestämmelser som innebär att en utländsk medborgare med kommunal rösträtt i Sverige får samma rättsliga möjligheter som en svensk medborgare att delta i aktiesparande, bl.a. genom köp av aktier i det företag där han är anställd.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N294 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Förslag till Lag om värdepappersfonder Bilaga 1 Härigenom föreskrivs följande.
Definitioner Regeringens förslag Utskottets förslag
1 §
I denna lag förstås med I denna lag förstås med
1. värdepappersfond: en 1. värdepappersfond: en fond bestående av fond bestående av fondpapper och andra fondpapper och andra finansiella instrument, som finansiella instrument, vilken bildats genom kapitaltillskott bildats genom kapitaltillskott från allmänheten, och från allmänheten och som ägs av dem som skjutit ägs av dem som skjutit till till kapital, kapital,
2. fondverksamhet: den förvaltning av en värdepappersfond och den försäljning och inlösen av andelar i fonden, som utövas av ett fondbolag, 3. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att utöva fondverksamhet, 4. förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden. Fondbolaget och förvaringsinstitutet skall handla oberoende av varandra och uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse. Lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt skall inte tillämpas på delägarskap i en värdepappersfond.
Lagens tillämpningsområde
2 §Lagen omfattar endast värdepappersfonder vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare. Lagen omfattar inte aktiebolag och ekonomiska föreningar som förvärvar och förvaltar fondpapper och andra finansiella instrument.
3§Annan näringsverksamhet, som inte är fondverksamhet enligt denna lag eller verksamhet enligt 2 § andra stycket, och där allmänheten erbjuds att för gemensam räkning delta i förvärv och förvaltning av fondpapper och andra finansiella instrument, får bara utövas efter särskilt tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen. Sådant tillstånd får endast lämnas till den som står under tillsyn av bankinspektionen. För sådan verksamhet gäller bestämmelserna i denna lag i den mån inte undantag medgetts i det särskilda fallet. Av tillståndet skall framgå vilka villkor i övrigt som skall gälla för verksamheten.
4§Utländska fondföretag får efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen bedriva fondverksamhet här i landet om verksamheten väsentligen uppfyller de krav som uppställs i denna lag.
Sekretess
5§Enskildas förhållanden till värdepappersfond, fondbolag och förvaringsinstitut får inte obehörigen röjas. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:l00).
Fondbolag
6§För fondbolag gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag i allmänhet om inte annat följer av denna lag. Ett fondbolag skall ha ett aktiekapital som med hänsyn till verksamhetens omfattning är tillräckligt stort. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen skall meddela närmare föreskrifter om aktiekapitalets storlek.
7§Den som har insyn i ett fondbolags dagliga handel och samtidigt är
1. styrelseledamot eller suppleant, 2. revisor eller revisorssuppleant, eller 3. innehavare av en ledande befattning får inte för egen räkning förvärva fondpapper eller andra finansiella instrument från en fond eller sälja sådana till fonden eller i övrigt handla med fonden. Förbudet gäller också för den som i övrigt genom ett förvaltningsuppdrag eller dylikt har insyn i fondbolagets dagliga handel. Förbudet omfattar inte köp och försäljning av andelar i fonden för egen räkning. Styrelsen skall skriftligen underrätta den som har en sådan ledande befattning i fondbolaget som nämns i första stycket 3 eller den som har insyn i fondbolagets dagliga handel enligt andra stycket om förbudet.
Värdepappersfonder
8§En värdepappersfond kan inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Fonden kan inte heller föra talan inför domstol eller någon annan myndighet. Egendom som ingår i en värdepappersfond får inte utmätas. Fondandelsägarna svarar inte för förpliktelser som avser fonden.
Regeringens förslag Utskottets förslag
9 §
För varje värdepappersfond skall det finnas fondbestämmelser som upprättas av fondbolaget.
Fondbestämmelserna skall Fondbestämmelserna skall ange 1. namnet på fonden, ange 1. namnet på fonden, fondbolaget och fondbolaget och förvaringsinstitutet, 2. förvaringsinstitutet, 2. grunderna för fondens grunderna för fondens placeringsinriktning och hur placeringsinriktning och fondmedlen skall placeras, för placeringen av varvid särskilt skall fondmedlen, varvid särskilt anmärkas om fonden skall skall anmärkas om fonden inneha sådana fondpapper skall inneha sådana och andra finansiella fondpapper och andra instrument som nämns i 20 finansiella instrument som och 25§§, nämns i 20 och 25§§,
Regeringens förslag Utskottets förslag
3. om utdelning skall ske, och 3. om utdelning skall ske och, i så fall, grunderna och i så fall, grunderna och sättet för utdelning, sättet för utdelning,
4. grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas värde, 5. grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för fondandelarna, 6. var och hur försäljning och inlösen av fondandelar skall ske, 7. grunderna för beräkning av fondbolagets och förvaringsinstitutets ersättning från fonden, 8. fondbolagets avgifter för försäljning, förvaltning och inlösen av andelar, 9. hur pantsättning av fondandelar skall gå till, 10. fondens räkenskapsår, 11. när och var försäljnings- och inlösenpriset för fondandelarna samt fondens halvårsredogörelse och årsberättelse skall offentliggöras, och 12. var ändringar av fondbestämmelserna skall tillkännages.
10 §
Fondbestämmelserna skall godkännas av bankinspektionen. Om fondbolaget vill ändra bestämmelserna, skall ändringarna tillställas bankinspektionen för godkännande. Inspektionen skall godkänna ändringarna om de får anses skäliga för fondandelsägarna. Inspektionen får, om en ändring bedöms vara av väsentlig betydelse för fondandelsägarna, som ett villkor för sitt godkännande av ändringen besluta att andelsägarna skall underrättas om denna. Inspektionen skall därvid ange hur underrättelsen skall ske.
I de fall som avses i tredje I de fall som avses i tredje stycket får stycket får bankinspektionen bestämma bankinspektionen bestämma att fondbestämmelserna i att fondbestämmelserna i dess nya lydelse inte får deras nya lydelse inte får tillämpas förrän tillämpas förrän efter viss tid -- högst tre efter viss tid -- högst tre månader -- efter månader -- efter inspektionens beslut om inspektionens beslut om godkännande. godkännande.
Fondbolagets verksamhet
11 §Fondverksamhet får inte utövas utan tillstånd av bankinspektionen. Tillstånd får ges om 1. aktiebolaget registrerats, 2. fondbestämmelserna godkänts för den eller de värdepappersfonder som bolaget avser att förvalta, och 3. bolaget inte är olämpligt att utöva verksamheten. Om förvaringsinstitutet är en utländsk bankfilial får bankinspektionen som ett villkor för tillståndet föreskriva att de tillgångar som ingår i en värdepappersfond skall förvaras här i landet om de inte skall förvaras hos ett utländskt förvaringsinstitut enligt 15§ tredje stycket.
12§Fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor som rör värdepappersfonden. Fondbolaget handlar vid förvaltningen i eget namn och skall därvid ange fondens beteckning.
13§Fondbolaget får inte i fondverksamheten l. ha hand om egendom som ingår i fonden, 2. ta upp eller bevilja lån, eller 3. gå i borgen. Fondbolaget får trots bestämmelserna i första stycket ta kortfristiga lån till ett belopp motsvarande högst 10 procent av fondens värde.
Förvaringsinstitut
14§För varje värdepappersfond skall det finnas ett förvaringsinstitut. Förvaringsinstitutet skall vara en bank eller ett annat kreditinstitut.
15§Förvaringsinstitutet skall verkställa de beslut av fondbolaget som rör värdepappersfonden om de inte strider mot bestämmelserna i denna lag eller fondbestämmelserna. Förvaringsinstitutet skall vidare 1. ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden, 2. se till att försäljning och inlösen av fondandelar sker i enlighet med bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna, 3. se till att fondandelarnas värde beräknas enligt bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna, 4. se till att fondens tillgångar utan dröjsmål kommer institutet till handa, 5. se till att fondens medel används enligt bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna. Om utländska värdepapper ingår i fonden, får förvaringsinstitutet låta ett lämpligt utländskt förvaringsinstitut förvara dem.
16§Förvaringsinstitut får inte såvitt avser värdepappersfonden 1. ta upp eller bevilja lån, eller 2. gå i borgen.
Placeringsbestämmelser
17§Varje värdepappersfond skall ha en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna.
18§Medel som ingår i en värdepappersfond får, med de begränsningar som följer av 19--24§§, placeras i fondpapper och andra finansiella instrument som är eller inom ett år från emissionen avses bli
1. inregistrerade vid en fondbörs, eller
2. föremål för regelbunden handel vid någon annan reglerad marknad som är öppen för allmänheten, under förutsättning att fondbörsen eller marknaden är godkänd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen, eller finns angiven i fondbestämmelserna. I en värdepappersfond får det ingå andra fondpapper och finansiella instrument än de som anges i första stycket, dock högst till 10 procent av fondens värde. Om registrering eller regelbunden handel enligt första stycket inte skett inom ett år från emissionen och de förvärvade instrumenten inte ryms inom tioprocentsgränsen enligt andra stycket, skall de avyttras så snart det lämpligen kan ske. Skälig hänsyn skall därvid tas till fondandelsägarnas intressen. En värdepappersfond får ha de likvida medel som behövs för verksamheten.
Regeringens förslag Utskottets förslag
19 §
I en värdepappersfond I en värdepappersfond får, med de får, med de begränsningar som följer begränsningar som följer av 23§, ingå fondpapper av 23§, ingå fondpapper och andra finansiella och andra finansiella instrument med samme emittent instrument med samme emittent till högst 1. 5 procent av till högst 1. 5 procent av fondens värde, eller 2. 10 fondens värde, eller 2. 10 procent av fondens värde, procent av fondens värde, om det sammanlagda innehavet om det sammanlagda innehavet av sådana tillgångar av sådana tillgångar uppgår till högst 40 uppgår till högst 40 procent av fondens värde, procent av fondens värde, eller 3. 25 procent av fondens eller 3. 25 procent av fondens värde, om de består av värde, om de består av obligationer eller andra obligationer eller andra skuldförbindelser skuldförbindelser utfärdade av ett utfärdade av ett kreditinstitut, under kreditinstitut, under förutsättning att det förutsättning att det sammanlagda värdet av dessa sammanlagda värdet av dessa tillgångar uppgår till tillgångar uppgår till högst 80 procent av fondens högst 80 procent av fondens värde, eller 4. 35 procent värde, eller 4. 35 procent av fondens värde, om de av fondens värde, om de är utfärdade eller är utfärdade eller garanterade av en stat, en garanterade av en stat, en kommun, en statlig eller kommuneller en statlig eller kommunal myndighet, eller kommunal myndighet eller av något allmänt något allmänt internationellt organ som har internationellt organ som har godkänts av regeringen godkänts av regeringen eller, efter regeringens eller, efter regeringens bemyndigande, bemyndigande, bankinspektionen. bankinspektionen.
Om en värdepappersfond efter förvärvet kommer att överskrida någon av gränserna i denna paragraf skall fondpapper och andra finansiella instrument avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn skall tas till andelsägarnas intressen.
Regeringens förslag Utskottets förslag
20 §
Begränsningarna i 19§ Begränsningarna i 19 § gäller inte för gäller inte för värdepappersfonder som har värdepappersfonder som har fått särskilt fått särskilt tillstånd att inneha tillstånd att inneha obligationer och andra obligationer och andra skuldförbindelser skuldförbindelser utfärdade eller garanterade utfärdade eller garanterade av en stat, en kommun, en av en stat, en kommun eller en statlig eller kommunal statlig eller kommunal myndighet, eller något myndighet eller av något allmänt internationellt allmänt internationellt organ som har godkänts av organ som har godkänts av regeringen eller, efter regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, regeringens bemyndigande, bankinspektionen under bankinspektionen under förutsättning att de förutsättning att de härrör från minst sex härrör från minst sex olika emissioner och att inte olika emissioner och att inte något av förvärven något av förvärven överstiger 30 procent av överstiger 30 procent av fondens värde. fondens värde.
Särskilt tillstånd enligt första stycket lämnas av bankinspektionen i samband med att inspektionen godkänner fondbestämmelserna.
21 §Bankinspektionen får för en enskild värdepappersfond besluta att avvikelse får ske från de villkor som anges i 19 och 20§§ under sex månader från det verksamheten påbörjades, under förutsättning att bestämmelserna om lämplig fördelning av placeringarna i 17§ följs.
22§I en värdepappersfond får upp till 5 procent av fondens värde ingå andelar i andra fonder. Om fonderna har samma förvaltare eller direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som den egna fonden, får förvaltaren inte ta ut någon avgift för förvärv, förvaltning eller inlösen av andelarna.
Regeringens förslag Utskottets förslag
23 §
Tillgångarna enligt 19 § Tillgångarna enligt 19 § får inte överstiga 1. får inte överstiga 1. för aktier, 5 procent av för aktier, 5 procent av röstvärdet för röstvärdet för samtliga av emittenten samtliga av emittenten utfärdade aktier, eller 2. utfärdade aktier, 2. för för obligationer och andra obligationer och andra skuldförbindelser, 10 skuldförbindelser, 10 procent av emittentens procent av emittentens utestående lån om de utestående lån om de inte är utfärdade eller inte är utfärdade eller garanterade av en stat, en garanterade av en stat, en kommun, en statlig eller kommun eller en statlig eller kommunal myndighet, eller kommunal myndighet eller av något allmänt något allmänt internationellt organ som har internationellt organ som har godkänts av regeringen godkänts av regeringen eller, efter regeringens eller, efter regeringens bemyndigande, bemyndigande, bankinspektionen. bankinspektionen.
Om ett fondbolag förvaltar fler värdepappersfonder gäller bestämmelserna i första stycket om röstvärdesbegränsning det sammanlagda aktieinnehavet i fonderna.
24§Aktier, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning får förvärvas till en värdepappersfond utan hinder av bestämmelserna i 19§ första stycket, om förvärvet grundas på fondens tidigare innehav. Om sådant förvärv sker, skall bestämmelserna i 19§ andra stycket tillämpas.
Regeringens förslag Utskottets förslag
25 §
Ett fondbolag får för en Ett fondbolag får för en värdepappersfond handla med värdepappersfond handla med optioner och terminskontrakt optioner och terminskontrakt eller andra likartade eller andra likartade finansiella instrument i syfte finansiella instrument i syfte att efiektivisera att efiektivisera förvaltningen av fondens förvaltningen av fondens tillgångar eller för att tillgångar eller att skydda skydda fondens tillgångar fondens tillgångar mot mot valutakursförluster valutakursförluster eller eller andra risker. andra risker.
Information om värdepappersfonder
26§För varje värdepappersfond skall finnas en aktuell informationsbroschyr om fonden och dess verksamhet. Broschyren skall innefatta fondbestämmelserna samt de ytterligare uppgifter som behövs för att man skall kunna bedöma fondens verksamhet.
27§Fondbolaget skall för varje fond som bolaget förvaltar lämna 1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång, 2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex månader inom två månader från halvårets utgång. Årsberättelser och halvårsredogörelser skall innehålla den information som behövs för att man skall kunna bedöma varje värdepappersfonds utveckling och ställning. De skall tillställas samtliga andelsägare och finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet.
28§Informationsbroschyren, den senaste årsberättelsen och i förekommande fall den halvårsredogörelse som publicerats därefter skall, innan försäljning av andelar sker, erbjudas och på begäran lämnas eller skickas till den som avser att köpa andelar i en värdepappersfond. Om fonden i övrigt genom reklam eller dylikt erbjuder allmänheten att köpa andelar i fonden, skall det av erbjudandet framgå att det finns en informationsbroschyr och var den finns att få tag i.
29§Informationsbroschyrer, årsberättelser och halvårsredogörelser skall ges in till bankinspektionen så snart de färdigställts.
Fondandelar och inlösen av fondandelar
30§Andelarna i en värdepappersfond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondens värde beräknas enligt de grunder som bestämts i fondbestämmelserna. Den egendom som ingår i fonden skall värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Fondbolaget skall fortlöpande och minst en gång i veckan beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.
31 §Fondbolaget skall föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av andelar i fonden. Om registret förs med hjälp av automatisk databehandling gäller bestämmelserna i datalagen (1973:289) för ett sådant register. Fondbolaget skall till varje enskild fondandelsägare skriftligen bekräfta att hans fondandelsinnehav registrerats. Av bekräftelsen skall framgå värdepappersfondens beteckning, fondbolaget och förvaringsinstitutet samt var informationsbroschyren, årsberättelser och halvårsredogörelser för fonden finns att få tag i.
Regeringens förslag Utskottets förslag
32 §
En fondandel skall, på En fondandel skall, på begäran av en begäran av dess ägare, andelsägare, omedelbart omedelbart inlösas om det inlösas om det finns medel finns medel tillgängliga i tillgängliga i värdepappersfonden. Om värdepappersfonden. Om medel för inlösen medel för inlösen behöver anskaffas genom behöver anskaffas genom försäljning av fondens försäljning av fondens egendom, skall egendom, skall försäljning ske och försäljning ske och inlösen verkställas inlösen verkställas så snart som möjligt. så snart som möjligt. Skulle en sådan Skulle en sådan försäljning försäljning väsentligt kunna missgynna väsentligt kunna missgynna övriga andelsägares övriga andelsägares intresse, får bolaget efter intresse, får bolaget efter anmälan till anmälan till bankinspektionen avvakta med bankinspektionen avvakta med försäljningen. försäljningen.
Under den tid som ett förvaringsinstitut förvaltar en värdepappersfond enligt 33§ får fondandelar inte säljas eller inlösas.
Upphörande och överlåtelse av fondverksamhet
33§
Förvaltningen av ett fondbolags värdepappersfonder skall omedelbart tas över av respektive fonds förvaringsinstitut om 1. bankinspektionen återkallat fondbolagets tillstånd enligt 43§, 2. bolaget enligt lag har trätt i likvidation, eller 3. bolaget försatts i konkurs.
Om ett fondbolag vill Om ett fondbolag vill upphöra med upphöra med förvaltningen av en förvaltningen av en värdepappersfond, skall värdepappersfond, skall fondförvaltningen också fondförvaltningen övertas av övertas av förvaringsinstitutet vid förvaringsinstitutet vid den tidpunkt då den tidpunkt då verksamheten upphör. verksamheten upphör.
Efter medgivande av bankinspektionen får ett fondbolag överlåta förvaltningen av en värdepappersfond till ett annat fondbolag. Ett övertagande enligt Ett övertagande enligt andra och tredje stycket andra eller tredje stycket får ske tidigast efter tre får ske tidigast efter tre månader från det att de månader från det att de ändrade förhållandena ändrade förhållandena kungjorts enligt 35§, om kungjorts enligt 35§, om inte bankinspektionen medger inte bankinspektionen medger att övertagandet får ske att övertagandet får ske tidigare. tidigare.
34§Ett
förvaringsinstitut som
övertagit
fondförvaltningen från
ett fondbolag skall snarast
överlåta
förvaltningen till ett
annat fondbolag om
bankinspektionen medger det. I
annat fall skall
värdepappersfonden
upplösas genom att fondens
tillgångar säljs och
nettobehållningen i fonden
skiftas ut till
fondandelsägarna.
Regeringens förslag Utskottets förslag
35§
Följande förändringar skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar samt hållas tillgängliga hos fondbolaget och förvaringsinstitutet, nämligen 1. att förvaltningen av en fond skall överlåtas till ett annat fondbolag, 2. att förvaltningen av en fond skall övertas av förvaringsinstitutet, 3. att förvaringsinstitutet har beslutat att överlåta förvaltningen av en fond till ett fondbolag eller att upplösa fonden. Kungörandet skall, i fall Kungörandet skall i fall som avses i första stycket som avses i första stycket 1, ske genom det 1 ske genom det överlåtande fondbolagets överlåtande fondbolagets försorg och i övriga försorg och i övriga fall genom fall genom förvaringsinstitutets förvaringsinstitutets försorg. försorg.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får medge undantag från kravet på kungörande, om det finns särskilda skäl till det.
36§Om en fondandelsägare inte inom fem år efter det att medel som utskiftats enligt 34§ har kunnat kvitteras ut har anmält sitt innehav, har han förlorat sin rätt att lyfta medlen. Sådana medel samt andra restbelopp som inte har kunnat skiftas ut på andelsägarna skall tillfalla allmänna arvsfonden.
37§Om förvaltningen av en värdepappersfond har övertagits av en ny förvaltare, skall denne fullgöra de förpliktelser avseende fonden som tidigare förvaltare ådragit sig i överensstämmelse med denna lag. Beträffande förvaltningen i övrigt träder den nye förvaltaren i den förutvarandes ställe. Motsvarande skall gälla vid överlåtelse av fondverksamhet. Ett förvaringsinstitut får inte utöva rösträtt för aktier som ingår i en värdepappersfond som institutet förvaltar.
38§För sin förvaltning i anledning av upphörande eller överlåtelse av fondverksamhet har ett förvaringsinstitut rätt till skälig ersättning ur den värdepappersfond som den förvaltar. Ersättningens storlek skall godkännas av bankinspektionen.
Tillsyn
39§Fondbolagen och förvaringsinstituten står under bankinspektionens tillsyn. Dessa skall lämna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär. Fondbolagen skall med årliga avgifter bekosta bankinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.
40§Bankinspektionen skall vid sin tillsyn av fondbolagen och förvaringsinstituten se till att en sund utveckling av verksamheten främjas. Bankinspektionens tillsyn utövas med ledning av de handlingar som fondbolaget och förvaringsinstitutet skall ge in till inspektionen samt de upplysningar som inhämtas vid undersökningar eller på något annat sätt.
41§Bankinspektionen får kalla till sammanträde med ett fondbolags styrelse. Företrädare för inspektionen får närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna.
42§Bankinspektionen skall för varje fondbolag förordna en revisor att med övriga revisorer delta i revisionen av bolaget. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor. Revisorn har rätt att få skäligt arvode för sitt arbete av bolaget. Arvodets storlek bestäms av inspektionen.
43§Bankinspektionen skall återkalla tillstånd att utöva fondverksamhet om 1. fondbolaget har förlorat en tredjedel av sitt aktiekapital och bristen inte täcks inom tre månader efter det den blev känd, eller 2. fondbolaget genom att överträda denna lag eller på annat sätt visat sig olämpligt att utöva verksamheten. Inspektionen får bestämma att ett beslut om återkallelse skall gälla omedelbart. Om det är tillräckligt får inspektionen, i de fall som avses i första stycket 2, i stället för att återkalla tillståndet meddela varning.
44§Om någon utövar sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att ha tillstånd till det, skall bankinspektionen förelägga honom att upphöra med verksamheten. Är det osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som bedriver verksamheten att lämna de upplysningar som behövs för att bedöma om lagen är tillämplig. Ett föreläggande enligt denna paragraf får riktas såväl mot ett utländskt företag som mot den som här i landet är verksam för ett sådant företags räkning.
Vite
45§Ett föreläggande enligt 44§ får förenas med vite. Ett beslut om återkallelse enligt 43§ får förenas med förbud vid vite att fortsätta verksamheten.
Överklagande
46§Bankinspektionens beslut enligt 41§ och 44§ andra stycket får inte överklagas. Andra beslut i särskilda fall som bankinspektionen meddelar enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.
Skadestånd
47§Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, skall bolaget ersätta skadan. Motsvarande gäller om förvaringsinstitutet har orsakat skadan.
Förslag till Lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om värdepappersfonder Bilaga 2
Härigenom föreskrivs följande.
1 §Lagen (1990:000) om värdepappersfonder och denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
2§Genom lagen (1990:000) om värdepappersfonder upphävs aktiefondslagen (1974:931) och lagen (1978:428) om aktiesparfonder.
Regeringens förslag Utskottets förslag
3§
Fondbolag enligt Fondbolag enligt aktiefondslagen (1974:931) och aktiefondslagen (1974:931) och lagen (1978:428) om lagen (1978:428) om aktiesparfonder som vid aktiesparfonder som vid ikraftträdandet av lagen ikraftträdandet av lagen (1990:000) om (1990:000) om värdepappersfonder värdepappersfonder förvaltar aktiefonder resp. förvaltar aktiefond resp. aktiesparfonder, får inom aktiesparfond, får inom fem tre månader från månader från ikraftträdandet ansöka ikraftträdandet ansöka om tillstånd att utöva om tillstånd att utöva fondverksamhet enligt lagen om fondverksamhet enligt lagen om värdepappersfonder. värdepappersfonder.
Fondbolag som har ansökt om tillstånd inom den angivna tiden, får fortsätta verksamheten enligt bestämmelserna i de gamla lagarna intill dess att ansökan om tillstånd har prövats slutligt.
4§För aktiefonder och aktiesparfonder som skall upphöra med verksamheten skall bestämmelserna i de gamla lagarna tillämpas.
5§De fondbolag som har utfärdat fondandelsbevis enligt aktiefondslagen (1974:931) skall senast den 31 december 1992 ha registrerat samtliga innehavare av andelsbevis i värdepappersfonden. Intill dess skall bestämmelserna i 33§ aktiefondslagen tillämpas på utelöpande andelsbevis. Den som företer andelsbevis för registrering efter den i första stycket angivna tiden skall för att bli registrerad som andelsägare göra troligt att han varken kände till eller borde ha känt till att registrering skulle ha skett dessförinnan. En tvist mellan fondbolag och innehavare av andelsbevis om registrering enligt andra stycket skall handläggas enligt lagen (1929:145) om skiljemän. Fondbolaget skall bekosta skiljemannaförfarandet, om inte innehavarens talan är uppenbart ogrundad.
6§Sådan verksamhet som regeringen har gett tillstånd till enligt 3§ aktiefondslagen (1974:931) får fortsätta intill den l januari 1993.
7§Om det i en lag eller i
en annan författning som
har beslutats av regeringen
hänvisas till en
föreskrift som har ersatts
genom en föreskrift i lagen
(1990:000) om
värdepappersfonder eller
denna lag tillämpas i
stället den nya
föreskriften.
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande
Bilaga 3
Regeringens förlag Utskottets förslag
18§1
Fondbestämmelserna för Fondbestämmelserna för en allemansfond skall ange att en allemansfond skall ange att
1. fonden är en 1. fonden är en allemansfond för vilken allemansfond för vilken denna lag gäller, denna lag gäller,
2. utdelning till 2. inlösen av fondandel
fondandelsägarna inte skall skall ske i de fall och på
ske, de villkor som anges i denna
lag och i lagen (1990:000) om
3. inlösen av fondandel värdepappersfonder.
skall ske i de fall och på
de villkor som anges i denna
lag och i lagen (1990:000) om
värdepappersfonder.
Fondbestämmelserna skall -- -- -- om fondandelsdelägarstämma.
Fondbestämmelserna får -- -- -- ekonomiska intresse.
1 Senaste lydelse 1990:814. (Utskottets förslag innebär att ändringen enligt denna författning beaktas.)
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning2
Propositionen3 Förslag3 Huvudsakligt innehåll3
Motionerna
Utskottet4 Inledande översikt och allmänt ställningstagande4 Placeringsbestämmelser6 Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i fondbolag8 Relationer mellan banker och fondbolag10 Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier11 Hemställan12
Reservationer 1. Regeringens lagförslag (c)13 2. Särskilda riskkapitalfonder (m)14 3. Särskilda riskkapitalfonder (c)14 4. Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i fondbolag (m, fp, c, mp)15 5. Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier (fp, mp)16
Bilaga Förslag till lag om värdepappersfonder18