Vapenlagen
Betänkande 1990/91:JuU33
Justitieutskottets betänkande
1990/91:JUU33
Vapenlagen
Innehåll
1990/91 JuU33
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om ändringar i vapenlagen och sekretesslagen samt motioner som anknyter till det. Utskottet tillstyrker i huvudsak bifall till förslaget som bl.a. innebär en ny princip för rätten att inneha och förvärva ammunition och skärpta krav på förvaring av vapen och ammunition. Förslaget innebär också att sekretess blir huvudregel i fråga om uppgifter i vapenregister. När det gäller ansvar för ammunitionsinnehav som är ringa föreslår utskottet med anledning av en motion en klargörande komplettering. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Nio reservationer och ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet.
Propositionen
I proposition 1990/91:130 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit riksdagen att anta genom propositionen framlagda förslag till
1. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas på s. 25.
De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.
Motioner
Motioner väckta med anledning av propositionen
1990/91:Ju37 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sådan förändring i vapenlagen att endast en person kan ha tillstånd för ett och samma vapen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förvärv och innehav av ammunition,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillägg till 23 § vapenlagen,
4. att riksdagen avslår förslaget om ändring i 29 § vapenlagen angående återkallelse av vapentillstånd.
1990/91:Ju38 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i vapenlagen att innehav av enstaka ammunitionsdetaljer inte föranleder onödigt arbete i rättsmaskineriet.
1990/91:Ju39 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande nordiskt samarbete på vapenlagstiftningens område.
1990/91:Ju40 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslag till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),
2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå sådana lagändringar att hantering av skjutvapen och ammunition i brottslig verksamhet förhindras samt att hanteringen av vapenärenden förenklas och effektiviseras,
3. att riksdagen -- om yrkandena 1 och 2 inte bifalls -- antar följande förslag till ändring i lydelsen av 12 § första stycket vapenlagen: Den som har tillstånd att inneha vapen för skjutning får även inneha ammunition till skjutvapen,
4. att riksdagen antar följande förslag till ändring i 13 § tredje stycket vapenlagen: Ammunition får även överlåtas genom ombud till den som är berättigad att inneha vapen för skjutning under förutsättning att ombudet har vapentillstånd,
5. att riksdagen beslutar om sådana övergångsbestämmelser rörande ammunitionsinnehav som i motionen förordas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restriktivitet rörande återkallelse av vapentillstånd,
7. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag till en lag om vapenamnesti så som vapenutredningen förordat.
1990/91:Ju41 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att regleringen i vapenlagen utformas så att vapenlicensinnehavare får inköpa och förvara ammunition,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta regler för vapenförvaring i militära förråd,
3. att riksdagen beslutar införa s.k. vapenamnesti så som i motionen förordas,
4. att riksdagen -- om yrkande 1 inte bifalls -- beslutar om sådana övergångsbestämmelser rörande ammunitionsinnehav att sådant innehav som förelåg före de nya reglernas ikraftträdande skall vara tillåtet.
1990/91:Ju42 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1990/91:130 om ändringar i vapenlagen.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1990/91:Ju801 av Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av 5 kap. 5 § sekretesslagen, som förordas i motionen.
1990/91:Ju812 av Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett centralt vapenregister.
Utskottet
Inledning
I vapenlagen (1973:1176) finns regler för förvärv och innehav m.m. av vapen och ammunition. Närmare föreskrifter finns i vapenkungörelsen (1974:123). Regelsystemet innebär sammanfattningsvis att polisens tillstånd normalt krävs för innehav av och handel med skjutvapen m.m. och att endast den som har vapentillstånd får förvärva tillståndspliktiga vapen. I fråga om förvärv och innehav av ammunition finns motsvarande regler. Från huvudregeln om tillstånd har dock beträffande ammunition gjorts undantag som innebär att s.k. jaktammunition i praktiken är tillståndsfri. Vapenlagen innehåller också bestämmelser om bl.a. förvaring, transport och utlåning av vapen.
Regeringen tillkallade år 1987 en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av vapenlagstiftningen m.m. Utredningen antog namnet 1987 års vapenutredning. Utredningen lade i oktober 1987 fram delbetänkandet (SOU 1987:61) Knivförbud. På grundval av utredningens förslag infördes lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (knivlagen), som trädde i kraft den 1 juni 1988 (prop. 1987/88:98, JuU40, rskr. 254).
I mars 1988 överlämnade utredningen en promemoria om nya övergångsbestämmelser för start- och signalvapen till regeringen, och i juni 1989 överlämnade den sitt slutbetänkande (SOU 1989:44) Översyn av vapenlagstiftningen. Slutbetänkandet innehåller en översyn såväl av vapenlagen som av knivlagen. Riksdagen behandlade förra våren en proposition om utvidgat knivförbud m.m. (prop. 1989/90:129, JuU35, rskr. 287) som grundades på förslag i slutbetänkandet.
I den nu aktuella propositionen lägger regeringen fram förslag om skärpningar i vapenlagen m.m. som grundar sig på vapenutredningens slutbetänkande och den tidigare omnämnda promemorian samt remissbehandlingen av dem. Lagförslagen har granskats av lagrådet.
I ärendet har inkommit en skrift från Västerbottens läns jaktvårdsförening.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i vapenlagen och en ändring i sekretesslagen (1980:100). Syftet med förslagen är att motverka användning av vapen i brottsliga sammanhang.
Sålunda föreslås skärpta förvaringsbestämmelser. De innebär att skjutvapen, ammunition och en del av vapnet som är möjlig att ta loss skall, om vapnet inte förvaras i säkerhetsskåp, förvaras på olika ställen under säkert lås eller på annat lika betryggande sätt.
Vidare föreslås att kravet på särskilt tillstånd för att få köpa eller inneha ammunition ersätts med ett krav på att vapentillstånd skall kunna företes vid inköp av ammunition. Undantaget från kravet på tillstånd i fråga om jaktammunition tas alltså bort.
Reglerna om återkallelse av vapentillstånd föreslås förtydligade och i viss mån skärpta, och möjligheterna för en polismyndighet att omhänderta ett vapen föreslås något utvidgade.
Enligt förslaget skall den som åtar sig att transportera vapen ansvara för att det sker under betryggande former, och långtidsförvaring av vapen hos annan än tillståndshavaren skall kunna tillåtas i perioder om tre år.
Särskilda krav på kunskaper och omfattning av en rörelse föreslås som förutsättning för att en ansökan om tillstånd till handel med vapen skall beviljas.
Uppgifter ur vapenregister skall inte få lämnas ut, om det inte står klart att registeruppgiften kan röjas utan fara för att vapen kommer till brottslig användning eller på något annat sätt föranleder brott.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
Överväganden
Bakgrund
Skjutvapen och ammunition har i Sverige sedan länge varit underkastade kontroll från det allmännas sida. Huvudsyftet med denna kontroll, som handhas av polisen, är att motverka missbruk och olyckor med skjutvapen och ammunition. Kontrollen har också en brottsförebyggande betydelse.
Lagstiftningen bygger på principen att endast vuxna ansvarskännande personer som har tillräckliga kunskaper att hantera vapen på ett för sig själva och omgivningen fullt betryggande sätt skall kunna betros med vapen.
Angelägenheten av en effektiv vapenkontroll måste emellertid vägas mot intresset av att inte mer än nödvändigt försvåra legitimt innehav och bruk av vapen. Den avvägning mellan olika intressen som gör sig gällande beträffande vapenkontrollen har kommit till uttryck i vapenlagen och vapenkungörelsen. Här bör också nämnas att rikspolisstyrelsen utfärdat föreskrifter och allmänna råd till vapenlagstiftningen (FAP 551:3).
Med anledning av den utveckling som fortlöpande pågår inom vapenområdet aktualiseras ofta frågor om vapenlagens tillämpningområde, och ändringar i vapenlagen vidtas från tid till annan. Under senare år har riksdagen behandlat frågor med anknytning till vapenlagstiftningen år 1986 (elpistoler, prop. 1985/86:176, JuU 1986/87:1, rskr. 17), år 1987 (start- och signalvapen, prop. 1986/87:154, JuU 1987/88:1, rskr. 7), år 1988 (knivlagen, prop. 1987/88:98, JuU40, rskr. 254) och år 1990 (dels utvidgning av knivlagen, prop. 1989/90:129, JuU35, rskr. 287, dels vissa frågor med anknytning till vapenutredningens slutbetänkande, JuU29 s. 33 f).
Allmänt
Utskottet vill till en början ansluta sig till syftet bakom ambitionen att ytterligare begränsa tillgången till vapen och ammunition i samhället. Samtidigt måste dock sägas att inte ens det mest långtgående kontrollsystem helt kan undanröja risken för att vapen kommer i orätta händer eller olyckor sker.
I fråga om den nödvändiga avvägningen mellan intresset att begränsa vapentillgången och intresset att inte i onödan försvåra för legitima vapeninnehavare noterar utskottet att regeringen i propositionen beaktat utskottets uttalande förra året (1989/90:JuU29) av innebörden att vissa av vapenutredningens förslag var alltför långtgående och knappast borde genomföras.
Enligt utskottets mening är regeringsförslaget sålunda i huvudsak väl avvägt och föranleder inte från den här aktuella utgångspunkten några principiella erinringar från utskottets sida. Till olika enskildheter i förslaget återkommer utskottet i det följande.
Utskottet kan således inte ställa sig bakom kraven i motionerna Ju40 och Ju42 om avslag på propositionen, och utskottet avstyrker bifall till dem.
Vapentillstånd
I propositionen (9 §) föreslås att vapen som innehas för prydnads- och samlarändamål, liksom vapen för vilka tillstånd getts på grund av affektionsvärde, inte skall få användas för skjutning.
Vidare föreslås (9 §) att tillstånd att inneha skjutvapen inte i något fall skall ges om det finns skäl att anta att vapnet kommer att missbrukas eller användas för annat ändamål än det som tillståndet avser.
I nu nämnda delar innebär regeringsförslaget förtydliganden av gällande regler.
Härutöver föreslås (5 §) att kolsyrevapen skall jämställas med luft- och fjädervapen och (9 § första stycket) att endast en person skall kunna ha tillstånd för ett och samma vapen.
I sistnämnda hänseende föreslås övergångsbestämmelser (punkten 4) av innebörd att ett för flera personer gemensamt tillstånd för ett vapen i princip fortfarande skall gälla. Att tillståndet är gemensamt får alltså inte i sig ligga till grund för en återkallelse.
I motion Ju37 görs invändningar mot avskaffande av möjligheten till gemensamt tillstånd. Motionärerna befarar att den föreslagna regeln skulle stimulera till ökat vapeninnehav.
Utskottet kan i och för sig ha förståelse för den synpunkten. Den måste emellertid ställas mot de synpunkter som ligger bakom förslaget och som går ut på att det inte i något fall får råda tveksamhet om vem som har ansvaret för ett visst vapen. Vid den avvägning som måste göras finner utskottet att frågan om ansvaret för vapnet har större tyngd. Utskottet avstyrker alltså bifall till motion Ju37 i denna del och hänvisar samtidigt till att det genom övergångsbestämmelsen, som utskottet ansluter sig till, blir klart att redan beviljade gemensamma tillstånd alltjämt kommer att vara giltiga.
Vissa vapen, bl.a. luft- och fjädervapen, omfattas inte av tillståndsplikten (5 § andra stycket). Enligt ett i propositionen föreslaget tillägg till lagrummet får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela närmare föreskrifter om vilka vapen som inte kräver tillstånd.
Utskottet konstaterar att lagrummet genom det föreslagna tillägget blir svårläst. Med hänsyn härtill och då utfärdandet av tillämpningsföreskrifter ligger inom regeringens kompetensområde (se 8 kap. 13 § första stycket 1 regeringsformen) förordar utskottet att tillägget utgår.
Återkallelse av vapentillstånd
Enligt regeringsförslaget (29 §) skall tillstånd att inneha eller införa skjutvapen till Sverige få återkallas, om tillståndsinnehavaren har missbrukat vapnet, visat oaktsamhet med vapnet eller på annat sätt visat att han är olämplig att inneha vapen. Möjlighet ges också att återkalla ett tillstånd om förutsättningar för tillstånd inte längre föreligger eller om det annars finns någon skälig anledning till det.
Härutöver föreslås (32 §) bestämmelser om bl.a. omhändertagande av vapen när det finns risk för missbruk av vapnet.
Regeln om återkallelse när förutsättningar för tillstånd inte längre föreligger innebär en nyreglering på en punkt där det tidigare, som framgår av propositionen (s. 46), rått oklarhet. I övrigt innebär regeringsförslaget i denna del en omredigering av gällande regler.
I motion Ju37 görs invändningar mot förslaget såvitt avser återkallelse om förutsättningar för tillstånd inte längre föreligger eller om det annars finns skälig anledning till det. Motionärerna anser att reglerna lämnar utrymme för polisiärt godtycke.
I motion Ju40 förespråkas ett uttalande om att de nu aktuella reglerna bör tillämpas restriktivt.
I fråga om avslagsyrkandet i motion Ju37 vill utskottet peka på att det finns möjlighet att överklaga polismyndighetens beslut till länsstyrelse och förvaltningsdomstol (se 42 §). Härutöver finns den sedvanliga övervakningen, bl.a. av justitieombudsmannen, av myndigheternas agerande. Utskottet kan inte heller undgå att nämna rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som har stor betydelse för en enhetlig tillämpning av vapenlagen.
Utskottet vill också gentemot resonemanget i motionen peka på att återkallelse då "skälig anledning" föreligger kan ske redan enligt gällande rätt samt framhålla att det närmast är en självklarhet att återkallelse bör kunna ske om förutsättningarna för tillståndet inte längre föreligger.
Utskottet kan inte dela motionärens farhågor om en godtycklig tillämpning av reglerna. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju37 i denna del.
Utskottet anser det för sin del alltså positivt att det nu blir klarlagt att återkallelse kan ske i här aktuella fall. Utskottet vill också understryka -- i likhet med vad som uttalas i propositionen -- att reglerna måste tillämpas med försiktighet. Det finns sålunda, anser utskottet, anledning att vara restriktiv när det gäller att återkalla sådana tillstånd som här avses om en återkallelse framstår som mycket ingripande mot tillståndshavaren. Särskilt bör, enligt utskottets mening, beaktas om vapnet har stort affektionsvärde för innehavaren. Där tillstånd funnits som innefattat rätt att skjuta med vapnet bör i stället tillståndet kunna begränsas till t.ex. prydnadsändamål.
Med vad som nu anförts anser utskottet motion Ju40 tillgodosedd.
Ammunitionstillstånd
I propositionen föreslås (12 §) att det gällande kravet på särskilt tillstånd för att förvärva vissa typer av ammunition ersätts med föreskrifter om att ammunition till tillståndspliktiga vapen bara får innehas av den som har tillstånd för ett sådant vapen som ammunitionen är avsedd för. I visst fall blir det också möjligt att få ett särskilt ammunitionstillstånd, bl.a. för samlarändamål.
Enligt förslaget gäller vidare (13 §) att ammunition i princip endast får överlåtas till den som har rätt eller tillstånd att inneha den. Möjlighet ges att handla ammunition genom ombud. En förutsättning är att ombudet har eget vapentillstånd.
I motionerna Ju37, Ju40 och Ju41 framförs krav på en annan ordning.
I motion Ju37 yrkas avslag på förslaget. Motionärerna vill behålla nuvarande regler som i princip innebär att jaktammunition är tillståndsfri.
I motionerna Ju40 och Ju41 accepteras förslaget om att ammunitionstillståndet kopplas till vapentillståndet men motionärerna anser att det med ett vapentillstånd för skjutning skall följa en generell rätt att inneha och förvärva ammunition. Motionärerna tar alltså avstånd från den begränsning som ligger i regeringsförslaget och som innebär att ammunition bara får innehas till det vapen som vapentillståndet avser. Motsvarande bör enligt vad som anförs i motion Ju41 gälla vid köp genom ombud.
Utskottet börjar med att konstatera att den nuvarande ordningen innebär att krav på ammunitionstillstånd i praktiken saknas i väsentliga fall. Den ordningen strider mot själva grunden för vapenlagstiftningen som ju bygger på principen att allt vapen- och ammunitionsinnehav är tillståndspliktigt. Enligt utskottets mening är det utomordentligt angeläget att effektivt förhindra oberättigade ammunitionsförvärv. Den nuvarande ordningen bör alltså inte längre accepteras, och utskottet avstyrker bifall till motion Ju37 i denna del.
När det sedan gäller utformningen av ammunitionstillståndet framstår det, anser utskottet, som en ändamålsenlig och lämplig lösning att det till vapentillståndet knyts en rätt att inneha och förvärva ammunition till det vapen tillståndet avser.
Utskottet vill i sammanhanget anmärka att den som lånar ett vapen, t.ex. i samband med jakt, naturligtvis också kan låna ammunition till det vapnet (se 6, 13 och 22 §§). Några betydande olägenheter skulle enligt utskottets mening mot den bakgrunden knappast uppstå om regeringsförslaget genomförs, och samtidigt tillgodoses ambitionen att så mycket som möjligt begränsa tillgången till ammunition i samhället. Utskottet tillstyrker alltså bifall till regeringsförslaget. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju40 och Ju41 i här aktuella delar.
Enligt förslaget i propositionen (38 § 4) blir allt innehav av ammunition utan motsvarande tillstånd straffbart när de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1992 (jfr övergångsbestämmelserna).
Utskottet anser för sin del att tillräckligt lång tid kommer att förflyta från de nya reglernas antagande till ikraftträdandet för att det skall vara möjligt för personer som skulle komma att inneha ammunition utan tillstånd att lämna den ifrån sig dessförinnan. Några särskilda övergångsbestämmelser som begärs i motionerna Ju40 och Ju41 behövs alltså inte, och utskottet avstyrker bifall till motionerna i denna del.
Däremot anser utskottet att en justering krävs i själva straffbestämmelsen. Som nyss framgått förbjuds allt innehav av ammunition utan tillstånd. Påföljden föreslås bli böter eller fängelse i högst sex månader. Något undantag för ringa fall föreslås inte. Däremot anför justitieministern i specialmotiveringen att vissa bagatellartade innehav normalt inte torde behöva bli föremål för straffrättsliga ingripanden.
Utskottet, som här också anknyter till vad som anförs i motion Ju38 om vikten av att inte betunga rättsapparaten med onödiga ingripanden, anser för sin del att det bör krävas att det straffbara området klarare framgår av lagen. Och från detta bör enligt utskottets mening undantas innehav av enstaka patroner eller ett helt obetydligt souvenirinnehav och liknande bagatellartade innehav, om inte särskilda omständigheter motiverar något annat. I sistnämnda hänseende tänker utskottet på ammunition som påträffas t.ex. i s.k. knarkarkvartar eller under liknande omständigheter.
Utskottet förordar således med anledning av motion Ju38 att det från straffbestämmelsen i 38 § görs undantag för ringa fall av innehav av ammunition.
I detta sammanhang noterar utskottet en bristande överensstämmelse mellan 26 § sista stycket och specialmotiveringen (s. 62) till det där upptagna bemyndigandet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om bl.a. förvaring av ammunition. Utskottet konstaterar att lagtexten givetvis har företräde framför motivuttalandet.
Utlåning av vapen
Vapenlagens bestämmelser om utlåning av vapen innehåller dels en reglering av när vapen får lånas ut (22 §), dels förbud mot utlåning av vapen i vissa fall (23 §).
I sistnämnda fall handlar det bl.a. om förbud som normalt hindrar att vapen lånas ut till personer som fått ett vapen förklarat förverkat eller som visat sig olämpliga att ha vapentillstånd och därför fått tillståndet återkallat. Undantag från förbudet kan medges av polismyndigheten för vapen som lånas ut för övning eller tävling som sker under kontroll av t.ex. en skytteförening.
I motion Ju37 begärs en ordning som innebär att polistillstånd inte skulle krävas i dessa fall.
Utskottet anser för sin del den gällande ordningen lämplig och avstyrker bifall till motionen.
Vapenregister
Vapenregister förs hos varje lokal polismyndighet. Det handlar alltså om 118 lokala register.
I motion Ju812 förordas en ordning som innebär att ett centralt vapenregister skapas.
I propositionen (s. 50) anför justitieministern att hon delar vapenutredningens bedömning att lokala databaserade register är att föredra framför ett centralt register. Hon aviserar vidare att hon avser att i ett annat ärende senare återkomma till frågan om att använda vapenregister för brottsspaning.
Utskottet känner för sin del stor tvekan inför tanken på ett centralt register. Det kan i och för sig inte uteslutas att ett sådant register skulle kunna innebära fördelar vid brottsspaning men nackdelarna framstår också som mycket stora. Om nämligen en obehörig person bereder sig tillgång till ett centralt register skulle skadeverkningarna kunna bli mångdubbelt större än om det handlade om ett lokalt register. Utskottet vill också anmärka att vapenutredningen tar avstånd från ett förslag från rikspolisstyrelsen om ett centralt register, och utskottet konstaterar att säkerhets- och sårbarhetsfrågorna fått allt större betydelse sedan rikspolisstyrelsens förslag lades fram år 1978. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att nu tillstyrka tillskapandet av ett centralt register. Om det senare framstår som erforderligt får frågan övervägas på nytt, t.ex. i det av justitieministern aviserade ärendet. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju812.
I propositionen föreslås en omreglering när det gäller sekretess för vapenregister. Ett s.k. omvänt skaderekvisit införs i sekretesslagen (5 kap. 5 §) som innebär att uppgift ur vapenregister inte får lämnas ut om det inte står klart att registeruppgiften kan röjas utan fara för att vapen kommer till brottslig användning. Detsamma föreslås gälla uppgift om vapen i folkbokföringsregister.
Förslaget innebär att det inte längre blir möjligt för envar att ur vapen- och folkbokföringsregister få fram uppgifter om olika personers vapeninnehav. På så sätt kommer väsentliga säkerhetsintressen att skyddas bättre än för närvarande.
Utskottet tillstyrker bifall till regeringsförslaget. Härigenom har yrkandet i motion Ju801 tillgodosetts.
Vapenamnesti
I motionerna Ju40 och Ju41 läggs fram förslag om en allmän vapenamnesti. Motionärernas tanke är att vapen som innehas utan tillstånd skulle kunna lämnas till polisen utan risk för påföljd under en viss angiven tidsperiod.
Vapenutredningen lade fram ett förslag om vapenamnesti i sitt slutbetänkande.
Utskottet behandlade som nämnts liknande yrkanden förra året (1989/90:Ju29) och hänvisade då till att beredningen av vapenutredningens betänkande inte borde föregripas.
I propositionen (s. 53) konstaterar justitieministern att amnesti till sin natur är främmande för svensk rättstradition och att det måste föreligga mycket starka skäl för att införa en sådan här i landet. Sådana skäl anser hon inte föreligga. Hon hänvisar även till att Danmark, där vapenamnesti framgångsrikt prövades år 1989, till skillnad från Sverige varit inblandat i krig i modern tid. Motsvarande resultat som i Danmark skulle inte kunna förväntas här, och dessutom skulle det finnas risk att den fullständiga anonymiteten kunde hindra utredningen av allvarliga brott. Något förslag om vapenamnesti läggs inte fram i propositionen.
Utskottet delar bedömningen i propositionen och avstyrker alltså bifall till motionerna Ju40 och Ju41 i här behandlade delar.
Övriga motionsspörsmål
I motion Ju39 föreslås att regeringen skall ta initiativ till ett arbete som skall syfta till en samordning av den nordiska vapenlagstiftningen.
Som framgår av propositionen (s. 28) är de nordiska länderna överens om att en harmonisering av den nordiska vapenlagstiftningen bör ske på grundval av Europarådets konvention om kontroll av enskildas förvärv och innehav av skjutvapen samt den framtida EG-regleringen på området. Inom EG pågår arbete med att utarbeta slutliga direktiv på området.
Något sådant initiativ som efterlyses i motionen erfordras alltså inte, och utskottet avstyrker bifall till den.
I motion Ju41 understryks vikten av en hög säkerhetsnivå när det gäller förvaring av vapen i militära förråd.
Allmänt sett delar utskottet motionärernas uppfattning, och utskottet utgår från att vederbörande myndigheter har sin uppmärksamhet på saken. Emellertid ligger frågan utanför utskottets beredningsområde, och det är alltså inte aktuellt för utskottet att föreslå riksdagen något uttalande med anledning av motionen i denna del.
Övrigt
Under ärendets beredning har utskottet funnit att vissa ändringar av huvudsakligen redaktionell karaktär bör vidtas i regeringsförslaget.
I 5 § andra stycket bör som redan sagts den mening som börjar "Regeringen eller" och slutar "första stycket" utgå.
I 12 § bör tredje och fjärde styckena slås ihop och bilda ett stycke på det sätt som framgår av utskottets hemställan.
I 21 § 2 bör ordet "avlämnas" ändras till "överlämnas".
I 28 § sista meningen bör uttrycket "överlämna egendomen" bytas ut mot "överlämna vapnet" och uttrycket "förvara egendomen" bytas ut mot "förvara det".
37 § andra stycket bör omredigeras på det sätt som framgår av utskottets hemställan.
Från straffbestämmelsen i 38 § 4 bör som redan nämnts ringa fall undantas på det sätt som framgår av utskottets hemställan.
I 45 § tredje stycket bör orden "från staten" utgå.
I detta sammanhang vill utskottet anföra att utskottet delar den av justitieministern i propositionen (s. 29) framförda uppfattningen att den stora grupp människor som vapenlagen riktar sig till har berättigade anspråk på att reglerna är överskådliga och lättillgängliga. Enligt utskottets uppfattning kan det knappast sägas att vapenlagen uppfyller dessa krav. Lagen bör därför enligt utskottets mening i lämpligt sammanhang -- t.ex. i samband med en anpassning till en framtida EG-reglering -- ses över och anpassas till de krav som bör ställas på modern lagstiftning. Utskottet tar här sikte på en mera ingående systematisk och språklig översyn av regelsystemet än som varit möjlig inom ramen för utskottets beredningsarbete. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
Mot bakgrund av att det till grund för detta lagstiftningsärende ligger en omfattande översyn av bl.a. vapenlagens materiella innehåll kan utskottet däremot inte ställa sig bakom kravet i motion Ju40 på en parlamentarisk utredning om vapenkontrollen. Utskottet avstyrker bifall till motionen i denna del.
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av propositionen eller motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på proposition 1990/91:130 att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju40 yrkande 1 och 1990/91:Ju42, res. 1 (m, c)
2. beträffande gemensamt vapentillstånd att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ju37 yrkande 1 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176) såvitt avser 9 §, res. 2 (m)
3. beträffande återkallelse av vapentillstånd att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1990/91:Ju40 yrkande 6 och med avslag på motion 1990/91:Ju37 yrkande 4 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 29§, res. 3 (m)
4. beträffande ammunitionstillstånd m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ju37 yrkande 2, 1990/91:Ju40 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ju41 yrkande 1 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 12 och 13§§, dock med den ändringen att 12 § erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse,
Regeringens förslag Utskottets förslag
12 §
Den som har tillstånd att inneha visst vapen för skjutning får även inneha ammunition till vapnet.
Tillstånd att inneha ammunition i annat fall än som sägs i första stycket får meddelas enskilda personer samt sammanslutningar och huvudmän för museer.
Tillstånd som avses i andra Tillstånd som avses i andra
stycket får meddelas endast stycket får meddelas endast
om det skäligen kan antas om det skäligen kan antas
att ammunitionen inte kommer att ammunitionen inte kommer
att missbrukas. att missbrukas. Sådant
tillstånd gäller endast
Tillstånd att inneha under förutsättning att
ammunition gäller endast förvärv sker inom ett
under förutsättning att år eller den längre tid
förvärv sker inom ett som tillståndsmyndigheten
år eller den längre tid bestämmer i det enskilda
som tillståndsmyndigheten fallet.
bestämmer i det enskilda
fallet.
res. 4 (m) res. 5 (c)
5. beträffande övergångsbestämmelser om ammunitionsinnehav att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju40 yrkande 5 och 1990/91:Ju41 yrkande 4,
6. beträffande ammunitionsinnehav som är ringa att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1990/91:Ju38 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 38 § med den ändringen att lagrummet erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse
Regeringens förslag Utskottets förslag
38 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. missbrukar rätten att inneha skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än han är berättigad till,
2. bryter mot 26 § fjärde stycket eller 28 a § eller mot föreskrift om förvaring av vapen som meddelats enligt 10, 14, 19 eller 27 §,
3. bryter mot förvaringsbestämmelserna i 26 § i fråga om skjutvapen och ammunition, vilka innehas av sammanslutning, huvudman för museum eller bevakningsföretag som avses i 8 §, eller i fråga om skjutvapen, som innehas av vapenhandlare,
4. innehar ammunition utan att vara berättigad till det eller inte följer anmaning enligt 35 § att överlämna ammunition,
5. överlåter ammunition till den som inte är berättigad att inneha ammunitionen,
6. driver handel med skjutvapen utan tillstånd.
Ansvar för innehav av
ammunition enligt första
stycket 4 skall inte
ådömas i ringa fall.
7. beträffande utlåning av vapen att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ju37 yrkande 3 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 23 §, res. 6 (m)
8. beträffande brott enligt 37 § vapenlagen att riksdagen med anledning av propositionen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 37 §, dock med den ändringen att lagrummet erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse,
Regeringens förslag Utskottets förslag
37 §
Till fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen
1. innehar skjutvapen utan att vara berättigad till det,
2. överlåter eller upplåter skjutvapen till den som inte är berättigad att inneha vapnet.
Om gärningen har begåtts Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller är av oaktsamhet eller om brottet brottet ringa, döms till är ringa, döms till böter eller fängelse i böter eller fängelse i högst sex månader. högst sex månader.
9. beträffande förslaget till ändringar i vapenlagen i övrigt att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt det inte omfattas av utskottets hemställan ovan, dock med den ändringen att
a) i 5 § andra stycket den mening som börjar med "Regeringen eller" och slutar med "första stycket" utgår,
b) i 21 § 2 ordet "avlämnas" byts ut mot ordet "överlämnas",
c) i 28 § sista meningen uttrycket "överlämna egendomen" byts ut mot "överlämna vapnet" och uttrycket "förvara egendomen" byts ut mot "förvara det",
d) i 45 § tredje stycket orden "från staten" utgår,
10. beträffande centralt vapenregister att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju812, res. 7 (m)
11. beträffande sekretess för vapenregister m.m. att riksdagen med bifall till propositionen och med anledning av motion 1990/91:Ju801 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
12. beträffande vapenamnesti att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju40 yrkande 7 och 1990/91:Ju41 yrkande 3, res. 8 (c)
13. beträffande nordiskt samarbete att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju39, res. 9 (v)
14. beträffande förvaring i militära förråd att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju41 yrkande 2,
15. beträffande en systematisk och språklig översyn av vapenlagen att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande en parlamentarisk utredning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju40 yrkande 2. res. 10 (c)
Stockholm den 7 maj 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Eva Johansson (s), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Nils Nordh (s), Yvonne Sandberg-Fries (s) och Birgit Henriksson (m).
Reservationer
1. Avslag på proposition 1990/91:130 (mom. 1)
Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Anders Svärd (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Enligt utskottets" och som slutar med "till dem" bort ha följande lydelse:
Detta ser utskottet naturligtvis som positivt. Frågan om åtgärder med anledning av vapenutredningens betänkande var då uppe i endast begränsad omfattning; det handlade om några motioner som väcktes under den allmänna motionstiden förra året. När frågan nu behandlas kan utskottet konstatera dels att syftet med vapenutredningen inte uppfyllts, dels att propositionen inte kan tjäna som underlag för lagstiftning. Det nu framlagda förslaget kan inte godtas. Förslagen i propositionen kommer inte, såvitt utskottet kan bedöma, att leda till en nämnvärd minskning av tillgången på vapen som kan användas i brottslig verksamhet. Däremot blir själva regelsystemet ännu mer tillkrånglat och svåröverblickbart för enskilda med ett legitimt vapenbehov. Därtill kommer att oberättigade begränsningar föreslås i fråga om vapen och ammunition.
Riksdagen bör med bifall till här aktuella yrkanden i motionerna 40 och 42 avslå propositionen.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på proposition 1990/91:130 att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ju40 yrkande 1 och 1990/91:Ju42 avslår de genom proposition 1990/91:130 framlagda förslagen till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176) och lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
2. Gemensamt vapentillstånd (mom. 2)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet kan" och som slutar med "vara giltiga" bort ha följande lydelse:
Utskottet har förståelse för denna synpunkt och vill för sin del framhålla att vapentillstånd endast får ges till allmänt sett omdömesgilla och pålitliga personer. Regeringens argument om att det alltid måste vara tydligt vem som har ansvaret för vapnet saknar mot denna bakgrund tyngd. En ändring i regeringsförslaget bör göras som innebär antingen att den nuvarande regeln behålls eller att undantag från den föreslagna regeln görs för enhandsvapen för jakt. Regeringen bör få i uppdrag att överväga frågan och återkomma till riksdagen med ett förslag i sådan tid att lagändringarna ändå kan träda i kraft som planerat.
Vad utskottet nu med anledning av motion 37 anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande gemensamt vapentillstånd att riksdagen med avslag på det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176) såvitt avser 9 § och med anledning av motion 1990/91:Ju37 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Återkallelse av vapentillstånd (mom. 3)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "I fråga" och som slutar med "Ju40 tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Även utskottet anser att förslaget om återkallelse av vapentillstånd innebär risk för godtycklig behandling. Utskottet anser att det inte är tillräckligt med de övervakningsmöjligheter m.m. som finns rörande myndigheternas agerande. Förslaget uppfyller helt enkelt inte rimliga krav på tydlighet i denna del. Utskottet anser för sin del att det bör vara möjligt för den enskilde att med ledning av lagtexten bedöma om en återkallelse är berättigad eller ej. Regeringen bör få i uppdrag att lägga fram ett förslag till preciserad lagtext för riksdagen i sådan tid att lagändringarna kan träda i kraft den 1 januari 1992. Detta bör med anledning av motion Ju37 ges regeringen till känna.
Frågan om tillämpningen av regeringsförslaget har därmed förfallit, och utskottet avstyrker bifall till motion Ju40 i denna del.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande återkallelse av vapentillstånd att riksdagen med avslag på det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 29 § samt motion 1990/91:Ju40 yrkande 6 och med anledning av motion 1990/91:Ju37 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Ammunitionstillstånd m.m. (mom. 4)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet börjar" och som slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del ifrågasätta det rimliga i antagandet att kravet på tillstånd för ammunition har någon praktisk betydelse när det gäller brottslig användning av vapen. Sannolikheten talar enligt utskottets uppfattning för att den som kan skaffa sig ett illegalt vapen också på samma sätt kan skaffa sig illegal ammunition till vapnet. Förslaget torde alltså inte få någon brottsavhållande effekt. Däremot kommer det, om det genomförs, att åstadkomma mycket krångel och problem för legala vapeninnehavare. Utskottet anser att regeringsförslaget i denna del inte bör genomföras. Utskottets ställningstagande måste, med hänsyn till att förslaget bygger på en ny princip för tillstånd, leda till en översyn av förslaget i aktuella delar. Detta bör ske i sådan tid att lagändringarna kan träda i kraft som planerat. Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion Ju37 ges regeringen till känna.
Med utskottets ställningstagande har de i motionerna Ju40 och Ju41 aktualiserade frågorna förfallit, och utskottet avstyrker bifall till dem.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande ammunitionstillstånd m.m. att riksdagen med avslag på det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 12 och 13 §§ samt på motionerna 1990/91:Ju40 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ju41 yrkande 1 och med anledning av motion 1990/91:Ju37 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Ammunitionstillstånd m.m. (mom. 4)
Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "När det" och som slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
När det sedan gäller utformningen av ammunitionstillståndet anser utskottet emellertid att regeringsförslaget går alltför långt. Enligt utskottets uppfattning är det tillräckligt om det för rätt att inneha och förvärva ammunition krävs vapentillstånd; något krav på att ammunitionen passar till det vapen tillståndet avser bör inte ställas. Utskottet vill i sammanhanget anmärka att det är vanligt att t.ex. jaktkamrater lånar vapen av varandra och att de då själva tillhandahåller ammunition. Några berättigade invändningar mot en sådan ordning kan knappast göras, särskilt som det här handlar om personer som i vart fall har betrotts med vapentillstånd. Motsvarande bör naturligtvis gälla vid köp genom ombud.
Med hänsyn till att regeringsförslaget bygger på en ny princip för tillstånd bör regeringen få i uppdrag att se över aktuella regler och återkomma till riksdagen med ett förslag i sådan tid att lagändringarna kan träda i kraft som planerat.
Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motionerna Ju40 och Ju41 ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande ammunitionstillstånd m.m. att riksdagen med avslag på det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 12 och 13 §§ och på motion 1990/91:Ju37 yrkande 2 samt med anledning av motionerna 1990/91:Ju40 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ju41 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Utlåning av vapen (mom. 7)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet anser" och som slutar med "till motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner för sin del, i linje med vad som anförs i motionen, att det framstår som onödigt byråkratiskt att kräva polistillstånd i dessa fall, och utskottet vill erinra om att ansvaret för sådana skyttearrangemang som det här är fråga om vilar på av staten kontrollerade föreningar (jfr 8 §). Utskottet tillstyrker alltså förslaget i motion Ju37 och avstyrker bifall till propositionen i denna del.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande utlåning av vapen att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1990/91:Ju37 yrkande 3 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 23 §, dock med den ändringen att i första stycket orden "efter särskilt tillstånd av polismyndigheten" utgår.
7. Centralt vapenregister (mom. 10)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet känner" och på s. 31 slutar med "motion Ju812" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det vore stora fördelar förenade med ett centralt vapenregister. Arbetet med brottsutredningar och utredningar där herrelösa vapen påträffats skulle därigenom bedrivas mer rationellt än vad som är möjligt i dag. Det är givet att det också med ett centralt vapenregister finns vissa problem. Stor vikt måste läggas vid sekretessfrågorna, och den ökade sårbarhet som kan bli följden av en centralisering måste motverkas. Sådana svårigheter kan dock bemästras, och utskottet anser att regeringen bör få i uppdrag att under nästa riksmöte presentera ett förslag för riksdagen om ett centralt vapenregister.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju812 anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande centralt vapenregister att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju812 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Vapenamnesti (mom. 12)
Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Utskottet delar" och som slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte dela regeringens synsätt. Utskottet har svårt att se att den anonymitet som krävs för en amnesti skulle lägga hinder i vägen när det gäller utredningen av allvarliga brott. Det framstår för utskottet helt enkelt som osannolikt att ett vapen som använts vid ett sådant brott skulle lämnas in. -- Det finns i sådana fall enklare och säkrare sätt att bli av med vapnet, t.ex. genom att kasta det i sjön. -- Utskottet anser att alla sätt att minska vapentillgången i samhället bör tas till vara, och utskottet ställer sig bakom vapenutredningens förslag om vapenamnesti. Regeringen bör få i uppdrag att under nästa riksmöte lägga fram ett förslag i saken för riksdagen.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Ju40 och Ju41 anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande vapenamnesti att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju40 yrkande 7 och med anledning av motion 1990/91:Ju41 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Nordiskt samarbete (mom. 13)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Något sådant" och som slutar med "till den" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget med en harmonisering av de nordiska ländernas vapenlagstiftning, och utskottet ställer sig tveksamt till tanken att avvakta en EG-reglering på området. Enligt utskottets mening bör regeringen snarast ta initiativ för att påskynda det nordiska arbetet. Det bör övervägas om inte det nordiska arbetet kan drivas parallellt med arbetet inom EG.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju39 anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande nordiskt samarbete att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. En parlamentarisk utredning (mom. 16)
Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "Mot bakgrund" och som slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har underlaget för det här aktuella lagstiftningsärendet stora brister, och vissa frågor har över huvud taget inte tagits upp. I vapenutredningens betänkande har intresset således koncentrerats på sådana vapeninnehav som erfarenhetsmässigt endast i begränsad omfattning tillgrips och används i brottslig verksamhet. Detta har medfört förslag i det här aktuella ärendet som leder till ökad byråkrati och allmänt krångel för legitima vapeninnehavare utan någon motsvarande nytta när det gäller att förhindra brottslig vapenanvändning.
Utskottet anser att en parlamentarisk utredning omedelbart bör tillsättas med uppdrag att förenkla och avbyråkratisera vapenlagstiftningen. I uppdraget skall självfallet ingå den språkliga och redaktionella översyn som utskottet nyss nämnt, och utskottet håller inte för osannolikt att enbart den begränsade delen av uppdraget kommer att leda till en helt ny vapenlag. En annan uppgift för utredningen bör vara att närmare granska tillgängligheten beträffande vapen och ammunition i andra sammanhang. Utskottet tänker här t.ex. på vapen och ammunition hos polisen och försvaret.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju40 anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande en parlamentarisk utredning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju40 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Ammunitionstillstånd m.m. (mom. 4)
Krister Skånberg (mp) anför:
Enligt min mening är det tveksamt om regeringens förslag om ammunitionstillstånd är tillräckligt långtgående för att komma till rätta med den i praktiken fria tillgången till ammunition som för närvarande råder. Om de nya reglerna visar sig otillräckliga har jag för avsikt att återkomma i ärendet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Lagförslagen 2 Motioner 23 Utskottet 24 Inledning 24 Propositionens huvudsakliga innehåll 25 Överväganden 25 Bakgrund 25 Allmänt 26 Vapentillstånd 27 Återkallelse av vapentillstånd 27 Ammunitionstillstånd 28 Utlåning av vapen 30 Vapenregister 30 Vapenamnesti 31 Övriga motionsspörsmål 32 Övrigt 32 Hemställan 33 Reservationer 36 Särskilt yttrande 41 [Rättelser i lagtexten] s. 8 15 § Tillstånd till införsel av skjutvapen eller ammunition medför rätt att under tid och för ändamål som särskilt anges i tillståndet här i riket inneha den egendom som införts hit med stöd av tillståndet. Tillstånd till införsel, som ej utnyttjats inom sex månader från dagen för tillståndets meddelande eller den längre tid tillståndsmyndigheten i särskilt fall föreskriver, är ogiltigt. s.22 2 Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)1 skall ha följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 5 §