Valutaregleringen (prop. 1988/89: 142)

Betänkande 1988/89:FiU32

Finansutskottets betänkande
1988/89: FiU32

Valutaregleringen

(prop. 1988/89: 142) 1988/89

FiU32

Sammanfattning

Riksdagen har tidigare fattat principbeslut om att valutaregleringen skall
avvecklas. I detta betänkande behandlar utskottet vissa lagförslag som är
avsedda att tillgodose kraven på skattekontroll och statistik vid den fortgående
avvecklingen.

Utskottet biträder de i propositionen framlagda förslagen som innebär
att valutaregleringen tillämpas under ytterligare ett år. Taxeringslagen föreslås
också bli kompletterad med föreskrifter om skyldighet för valutabanker
och fondkommissionärer att lämna kontrolluppgifter om såväl innehav
som avkastning på utländska värdepapper, liksom handeln med sådana
instrument. Dessutom skall valutabanker lämna uppgift om summan
per år av fysisk persons betalningar till eller från utlandet i de fall transaktionerna
var för sig överstiger 25 000 kr. Avsikten med förlängningen av
valutaregleringen är i första hand att utnyttja dess yttre regelverk som
grund för statistikinsamling och skattekontroll.

Utskottet avstyrker i detta sammanhang fem motioner — en från varje
oppositionsparti — med krav på allt ifrån omedelbar avveckling av valutaregleringen
till krav på återinförande av tidigare restriktioner.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m.m.,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1988/89: Fi54 av Anne Wibble m. fl. (fp),

1988/89: Fi55 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1988/89: Fi56 av Lars Werner m. fl. (vpk),

1988/89:Fi57 av Gunnar Björk m.fl. (c),

1988/89: Fi58 av Inger Schörling m. fl. (mp).

Skatteutskottet har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet. Yttrandet

(1988/89: SkU3y) har som bilaga 2 fogats till betänkandet. 1

1 Riksdagen 1988/89. 5 sami. Nr 32

Propositionen

1988/89:FiU32

I proposition 1988/89:142 har regeringen (finansdepartementet) efter föredragning
av statsrådet Odd Engström

dels föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

3. lag om tillämpning av valutalagen (1939:350),

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av i propositionen framlagt förslag
till

4. förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:264).

Propositionens lagförslag och förslag till förordning återfinns i bilaga 1 i
betänkandet.

Motionsyrkandena

1988/89: Fi54 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:142 beslutarom förlängning
av valutaregleringen till den 31 december 1989 i enlighet med vad
som i motionen anförs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om valutabankernas monopolsituation för utlandsbetalningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om specialregler i skattekontrollen som enbart berör utlandsaffärer,

4. att riksdagen avslår förslaget om kontrolluppgifter för transaktioner,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om reglerna för generella taxeringsrevisioner utan angivande av
namn på den som skall revideras.

1988/89: Fi55 av Lars Tobisson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1988/89:142 att förlänga
valutaregleringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som innebär
att en tillfredsställande skattekontroll kan upprätthållas i enlighet med vad
som i motionen anförts.

1988/89:Fi56 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut med anledning av
proposition 1988/89:100 beslutar återta lättnaderna i tillämpningen av valutaregleringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om program för att motverka
den snabba transnationaliseringen av ekonomin.

1988/89:Fi57 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsatt
valutareglering.

1988/89: Fi58 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:142 i vad gäller fortsatt liberalisering
av valutaregleringen,

2. att riksdagen begär att regeringen, med beaktande av vad som anförs i
motionen, ytterligare utreder frågan om valutaregleringens fortbestånd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att om yrkande
1 avslås, skattemyndighetens möjlighet till kontroll utreds fylligare än vad
som nu skett.

Utskottet

Riksdagen har tidigare i år fattat principbeslut om att valutaregleringen
skall avvecklas (prop. 1988/89:100 bil. 1, FiU20, rskr. 103). I det sammanhanget
uttalade riksdagen att det både är möjligt och önskvärt att fullfölja
den tidigare påbörjade avvecklingen. Målet är att avveckla regleringen i
dess helhet. Det ankommer på riksbanken att besluta om i vilken takt de
olika regleringsinstrumenten skall avskaffas. Efter avregleringen kommer
valutalagstiftningen att behållas endast i beredskapssyfte.

En förutsättning för att avregleringen skall kunna fullföljas är dock, har
riksdagen betonat, att en fullgod skattekontroll kan upprätthållas. Riksdagen
har också framhållit vikten av att avvecklingen sker på ett sådant sätt
att en god statistik över utrikesbetalningama kan bibehållas.

I den nu aktuella propositionen redovisas hur kraven på skattekontroll och
statistik skall kunna tillgodoses. Förslagen förutsätter att valutalagen och
valutaförordningen behålls oförändrade, och att förordnande ges om fortsatt
valutareglering även efter den 30 juni 1989. Föredragande statsrådet
betonar dock att förslagen till viss del skall ses som temporära. Av främst
tidsskäl har det inte varit möjligt att utforma reglerna för skattekontroll så
att de i alla delar är fristående från gällande bestämmelser om valutaregleringen.
När de egentliga motiven för valutaförfattningarna helt har fallit
bort kommer därför andra lösningar att krävas, påpekas det i propositionen.

I enlighet härmed föreslår föredraganden att vissa bestämmelser i valutalagen
(1939:350) samt valutaförordningen (1959:264) skall gälla i ytterligare
ett år, dvs. t. o. m. den 30 juni 1990. För en sådan förlängning talar
också andra skäl. Som föredraganden framhåller hindrar förlängningen givetvis
inte riksbanken från att besluta om fortsatta avregleringar i den takt
som banken finnér riktig.

I propositionen föreslås också att taxeringslagen (1956:623) kompletteras
med föreskrifter om att valutabanker och fondkommissionärer skall
åläggas att lämna kontrolluppgifter om såväl innehav av som avkastning
på utländska värdepapper, liksom om handeln med sådana instrument.
Valutabank skall också lämna uppgift om summan per år av fysisk persons
betalningar till eller från utlandet i de fall transaktionerna var för sig överstiger
25 000 kr.

1988/89:FiU32

fl Riksdagen 1988/89. 5 sami. Nr 32

Propositionens förslag har tagits upp i fem motioner — en från varje oppositionsparti.
De tre borgerliga partierna är positiva till avvecklingen av
valutaregleringen. Folkpartiet och moderata samlingspartiet vill påskynda
den och är därför inte beredda att förlänga tillämpningen av valutalagarna
i den utsträckning som regeringen föreslagit. Å andra sidan ifrågasätter
miljöpartiet de gröna och vänsterpartiet kommunisterna liberaliseringen
och vill för sin del hejda avregleringen resp. återta tidigare restriktioner.

Skatteutskottet har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet, och detta yttrande
(1988/89: SkU3y) finns fogat till betänkandet som en bilaga.

Krav på skärpt eller bibehållen valutareglering

En gemensam utgångspunkt för den kritik som vänsterpartiet kommunisterna
och miljöpartiet de gröna riktar mot den förestående avvecklingen av
valutaregleringen är att regleringen behövs för att Sverige skall kunna föra
en oberoende och självständig ekonomisk politik.

I allt väsentligt överensstämmer kritiken med de synpunkter som de
båda partierna framförde när riksdagen tidigare fattade principbeslut i
ärendet. Finansutskottet avvisade då motionärernas krav och finner inte
heller nu anledning att förorda ett avbrott i avregleringen, än mindre en
återgång till tidigare restriktioner. Såsom framhålls i propositionen finns
det inte några samhällsekonomiskt eller stabiliseringspolitiskt bärande
skäl till att behålla det materiella innehållet i valutaregleringen. Det går
inte heller att med fog hävda att valutaregleringen i dag ger Sverige ett
sådant skydd som gör det möjligt för oss att föra en autonom penningpolitik.

Vad utskottet här anfört innebär att utskottet inte heller är berett att
biträda det i motion Fi56 (vpk) framförda kravet på ett program för att
motverka transnationaliseringen; ett program som i första hand skall läggas
upp så att tidigare lättnader i valutaregleringen återtas, men att också
skärpningar införs. Sverige har sedan länge anslutit sig till frihandelsprincipen.
Det fria handelsutbytet underlättas av fria kapitalflöden. Valutaregleringen
har varit konkurrenshämmande för svenska företag och har dessutom
drabbat företagen olika hårt beroende på bl. a. storlek, internationell
utbredning och produktionsinriktning.

Det sagda innebär vidare att det enligt utskottets mening inte finns anledning
att ytterligare utreda frågan om valutaregleringens fortbestånd.
Frågor av detta slag har tidigare varit föremål för en ingående prövning i
valutakommittén, som år 1985 lade fram sitt slutbetänkande (SOU
1985:52).

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi56 (vpk) och motion Fi58
(mp) yrkandena 1 och 2.

1988/89:FiU32

Förlängning av valutaregleringen

Den i propositionen föreslagna lösningen innebär således att valutaregleringen
i praktiken avskaffas men att dess yttre regelverk behålls tills vidare
som grund för erforderlig statistikinsamling och skattekontroll.

Fullmäktige i riksbanken har i en skrivelse till regeringen uttalat att tiden
fram till regleringsperiodens slut skall användas för den fortsatta avvecklingen
av valutaregleringen och för att överväga och föreslå lösningar
på de skattekontroll- och statistikproblem m.m. som uppkommer när valutaregleringen
avskaffas.

Utskottet konstaterar att det bland motionärerna råder bred enighet om
att kraven på skattekontroll och statistik måste tillgodoses vid en avveckling
av valutaregleringen. Vad frågan närmast gäller är hur dessa krav skall
tillgodoses, alternativt hur länge valutaförfattningarna skall kunna utnyttjas
som ett provisorium i avvaktan på mer bestående lösningar.

Moderata samlingspartiet avvisar helt tanken på en förlängning av valutaregleringen
och anser att återstoden av regleringen skall avskaffas i ett
slag senast den 30 juni 1989. De skattetekniska problemen bör i stället
lösas genom lagstiftning vid sidan av nuvarande regelverk. Motionärerna
pekar på det kontrollsystem som tillämpas i Danmark, och som innebär att
den skattskyldige tillåts öppna konto i utlandet om den utländska banken
kan utförda intyg om kontoställning m. m. till de danska skattemyndigheterna.
Liknande regler borde kunna tillämpas även för svenska valutainlänningar,
anser motionärerna.

Folkpartiet accepterar förlängningen, men endast till årets utgång, medan
centerpartiet, vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet de
gröna inte anför några erinringar mot propositionens förslag i denna del.

Skatteutskottet slår i sitt yttrande fast att det inte bör komma i fråga att
avveckla de delar av valutaregleringen som nu används för skattemyndigheternas
kontroll utan att samtidigt försäkra sig om att kontrollen i tillräcklig
grad kan tillgodoses på annat sätt. Enligt skatteutskottets mening är
det för närvarande inte möjligt att undvara vissa delar av valutaregleringen
utan att kontrollaspekten åsidosätts.

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Behovet av fullgod
skattekontroll måste beaktas och den fortsatta avregleringen får inte forceras
fram på bekostnad härav. Kontrollsystem av det slag som redovisas i
motion Fi55 (m) utgör i sammanhanget inget verkligt alternativ i och med
att de inte kan omsättas i omedelbart praktisk tillämpning. Dessutom kan
de inte direkt inordnas i nuvarande statistiksystem.

Delar av valutaförfattningarna kommer övergångsvis att behövas, inte
för att reglera valutaflödena utan för att registrera dem. Med hänsyn härtill
är utskottet inte berett att förorda kortare tillämpningsperiod än den som
föreslås i propositionen. 1 likhet med skatteutskottet förutsätter emellertid
finansutskottet att regeringen fortsätter arbetet med att utforma en kontroll
som är fristående från valutaregleringen. Detta förutsätter inte bara
nya föreskrifter utan i ett senare skede också ett mer utvecklat internationellt
samarbete på skattekontrollområdet. Såsom framhålls i propositionen
torde nämligen en helt tillfredsställande kontroll av transaktioner över

1988/89:FiU32

gränserna kunna uppnås först genom ett närmare samarbete mellan olika
länders skattemyndigheter. Friare kapitalrörelser kan också skapa behov
av ändringar i de materiella beskattningsreglerna.

Vad utskottet här anfört innebär således att utskottet biträder förslaget i
propositionen om en förlängning av valutaregleringen och avstyrker motionerna
Fi55 (m) samt Fi54 (fp) yrkande 1.

I likhet med skatteutskottet utgår utskottet från att regeringen kommer att
redovisa de resultat som uppnås i det pågående arbetet med kontrollfrågorna.
I det sammanhanget kommer givetvis skattemyndigheternas kontrollmöjligheter
att belysas ytterligare. Såsom skatteutskottet framhåller
finns det därför inte skäl att förorda en särskild utredning i detta avseende.
Även finansutskottet avstyrker med hänvisning härtill motion Fi58 (mp)
yrkande 3.

Som framgått har centerpartiet inte funnit anledning att ange kortare regleringsperiod
än den som föreslås i propositionen. I motion Fi57 (c) påpekas
dock att målet bör vara att avvecklingen fortgår i sådan takt att valutaregleringen
har avskaffats den 30 juni 1990. Detta bör riksdagen ge till
känna för regeringen, anser motionärerna. Enligt utskottets mening framstår
det inte som behövligt med ett riksdagsuttalande av den begärda innebörden.
Riksdagen har nämligen redan slagit fast att regleringen skall avvecklas
i sin helhet och att valutaregleringen endast skall behållas i beredskapssyfte.
Riksbanksfullmäktige har vidare aviserat att avregleringen
kommer att fortsätta, och att man nu också skall avskaffa de delar av valutarestriktionerna
som brukar betecknas som regleringens "hårda kärna”.
Det kan därför förutsättas att fullmäktige utan särskilt riksdagsinitiativ
kommer att fullfölja avvecklingen med den snabbhet som de yttre omständigheterna
medger. Med hänvisning härtill och då motionärernas önskemål
i allt väsentligt redan är tillgodosett avstyrker utskottet motion Fi57
(c).

Kontrollregler knutna till taxeringslagen

I motion Fi54 (fp) framförs också vissa yrkanden rörande den föreslagna
utformningen av taxeringslagen och skattekontrollagen. I det sammanhanget
begär motionärerna ett riksdagsuttalande av innebörd att skattekontrollen
av utlandsaffärer i princip bör ordnas på samma sätt som för
inhemska transaktioner.

Utskottet får med anledning härav anföra följande. Utgångspunkten för
förslagen i propositionen är att skattemyndigheterna skall få ta del av eller
automatiskt få uppgift om transaktioner med utlandet i samma utsträckning
som i fråga om transaktioner inom landet. Några skiljaktigheter mellan
regering och motionärer föreligger således knappast i denna principfråga.
Skatteutskottet har för sin del påpekat att inte heller det har någon
annan uppfattning. Med hänsyn till den breda enighet som uppenbarligen
råder instämmer finansutskottet i skatteutskottets bedömning att det för
närvarande inte erfordras något uttalande från riksdagens sida i frågan.

1988/89:FiU32

Liksom skatteutskottet avstyrker finansutskottet därför motion Fi54 (fp)
yrkande 3.

Samma motionärer vill också att riksdagen gör ett tillkännagivande om
valutabankernas monopolsituation. De ifrågasätter den konkurrensbegränsning
som uppkommer i och med att valutainlänningarnas handel
med utländska värdepapper och andra transaktioner med utlandet måste
förmedlas av svenska banker och fondkommissionärer. Sådana restriktioner
och konkurrensbegränsningar leder till högre kostnader för konsumenterna,
framhåller motionärerna. De har i och för sig förståelse för restriktionerna,
men anser samtidigt att stora ansträngningar bör göras för att
lösa rimliga krav på skattekontroll utan att det nu föreslagna monopolet
för bankväsendet permanentas.

Såsom också skatteutskottet har påpekat kan det givetvis hävdas att den
föreslagna lösningen innebär att svenska banker och fondkommissionärer
bevarar en viss monopolställning. Kontrollen grundar sig emellertid på
dessa instituts registrering, och deras medverkan är därmed en förutsättning
för att de aktuella lättnaderna i valutaregleringen skall kunna framstå
som godtagbara. Finansutskottet instämmer i skatteutskottets uppfattning
att denna fråga bör omprövas så snart andra mer tillfredsställande lösningar
kunnat tillskapas. Av vad utskottet nyss anfört framgår att regeringen
önskar få till stånd ett internationellt samarbete mellan olika länders
skattemyndigheter och att man således redan eftersträvar att finna
alternativa lösningar. Något uttalande av begärt slag synes därför inte
erforderligt. Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi54 (fp) yrkande
2.

I motionen vänder sig folkpartiet också mot förslaget att valutabanker
skall lämna kontrolluppgift på alla betalningar över 25 000 kr. som fysiska
personer gör till eller från utlandet. Motionärerna stöder inte heller förslaget
att valutabank och fondkommissionär skall lämna uppgift om det antal
och slag av värdepapper som avyttrats under året och beloppen för detta.
Enligt propositionen skall skattemyndigheterna kunna infordra sådana
uppgifter dels i fråga om viss namngiven person, dels beträffande i förväg
ej bestämda personer. Motionärerna anser emellertid att skattemyndigheterna
bör åläggas att uppge namn på den eller de personer om vilka uppgifter
begärs.

Av skatteutskottets yttrande framgår att skattemyndigheterna redan nu
kan kontrollera utlandsbetalningar genom att inhämta uppgifter från riksbanken.
Förslaget i propositionen innebär att reglerna i taxeringslagen omformas
så att valutabankerna blir skyldiga att utan anmaning lämna kontrolluppgift
rörande summan per år av fysisk persons betalningar i de fall
transaktionerna var för sig överstiger 25 000 kr.

Enligt skatteutskottet skall regleringen rörande utlandsbetalningar och
den föreslagna skyldigheten att lämna kontrolluppgift för betalningar över
25 000 kr. ses mot bakgrund av de uppenbara svårigheter som för närvarande
föreligger att på annat sätt kontrollera en persons förvärv av skattepliktiga
tillgångar utomlands. Den föreslagna skyldigheten har, enligt skatteutskottet,
utformats så att den inträder först när en kontroll kan framstå

1988/89:FiU32

som väsentlig och bör därför godtas. När det gäller utländska aktier och
räntebärande värdepapper överensstämmer den föreslagna uppgiftsskyldigheten
med vad som gäller i fråga om svenska värdepapper.

Finansutskottet gör ingen annan bedömning än skatteutskottet. De föreslagna
formerna för kontroll av betalningar till och från utlandet knyter på
ett smidigt sätt an till den rapporteringsskyldighet som valutabankerna redan
har inom ramen för riksbankens statistikinsamling i det s. k. BOKsystemet.
Den nya uppgiftsskyldigheten kommer därigenom att medföra
att endast smärre ändringar behöver göras i valutabankernas nuvarande
rutiner. Förslaget utgör en godtagbar lösning för den närmaste tiden och
finansutskottet avstyrker med hänsyn härtill motion Fi54 (fp) yrkande 4.

Eftersom den föreslagna skyldigheten att rapportera försäljning av utländska
värdepapper överensstämmer med vad som numera gäller för
fondkommissionärers handel med svenska värdepapper har utskottet inte
anledning att ifrågasätta propositionen i denna del. Såsom utskottet nyss
anfört bör utlandstransaktioner kontrolleras i samma utsträckning som inhemska
transaktioner. Utskottet avstyrker därmed även yrkande 5 i motion
Fi54 (fp) och biträder de i propositionen föreslagna ändringarna i
taxeringslagen (1956:623) och skatteregisterlagen (1980:343).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande krav på skärpt eller bibehållen valutareglering

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Fi56 och 1988/89: Fi58 yrkandena
1 och 2,

2. beträffande förlängning av valutaregleringen

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89: Fi54 yrkande 1 och
1988/89: Fi55

a) antar det i proposition 1988/89:142 framlagda förslaget till lag
om tillämpning av valutalagen (1939:350),

b) lämnar utan erinran det i proposition 1988/89:142 intagna förslaget
till förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen
(1959:264),

3. beträffande utredning om skattemyndigheternas kontrollmöjligheter att

riksdagen avslår motion 1988/89: Fi58 yrkande 3,

4. beträffande mål för avveckling av valutaregleringen
att riksdagen avslår motion 1988/89: Fi57,

5. beträffande skattekontroll av utlandsajfärer

att riksdagen avslår motion 1988/89: Fi54 yrkande 3,

6. beträffande valutabankers monopolsituation

att riksdagen avslår motion 1988/89: Fi54 yrkande 2,

1988/89:FiU32

7. beträffande skyldighet att lämna kontrolluppgift
att riksdagen med avslag på motion 1988/89: Fi54 yrkandena 4 och 5
antar de i proposition 1988/89:142 framlagda förslagen till
dels lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),
dels lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Stockholm den 11 maj 1989

På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson
(m). Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson
(s), Rune Rydén (m), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De
Geer (fp), Ivar Franzén (c), Hans Petersson (vpk), Carl Frick (mp), Marianne
Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Maria Hed (s) och Lars Leijonborg
(fp).

Reservationer

1. Krav på skärpt eller bibehållen valutareglering (mom. 1)
Hans Petersson (vpk) och Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1 allt väsentligt”
och slutar med ”yrkandena 1 och 2” bort ha följande lydelse:

En fullständigt avreglerad valutapolitik gör det närmast omöjligt att föra
en nationellt fristående och suveränt beslutad ekonomisk politik, i synnerhet
om man eftersträvar att jämställa reglerna med dem man har inom EG.
En ensidig anpassning till förhållandena inom EG riskerar att bli en anpassning
till de kommersiella intressena, den konservativa politiken och
till ett långtgående överutnyttjande av såväl människor som natur.

De kraftigt ökande utlandsinvesteringarna bidrar till att försämra bytesbalansen.
Detta grundläggande problem förringas av dem som är anhängare
av avregleringar till kapitalets fromma. Den långsiktiga dränering av
produktionsresurser som är en följd av dessa investeringar kan däremot
inte avvisas på samma lättvindiga sätt. Frågan om en avreglering eller inte
är en långsiktig strategisk fråga.

Att nu slopa tillämpningen av valutaregleringen är en kapitulationspolitik.
Enligt utskottets mening finns det snarare anledning att ompröva de
liberaliseringar som redan genomförts i Sverige samt att skärpa tillämpningen
i vissa avseenden. Mot denna bakgrund bör frågan om valutaregleringens
fortbestånd utredas närmare. Såsom framhålls i motion Fi58 (mp)
behöver bl. a. de stabiliseringspolitiska effekterna studeras närmare liksom
behovet av valutareglerande instrument i en framtid då kraftiga åtgärder
behövs för att klara miljöhänsynen. I detta sammanhang bör man också

1988/89:FiU32

pröva frågan om ett program för att motverka den snabba transnationaliseringen
av ekonomin.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande krav på skärpt eller bibehållen valutareglering

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Fi56 och
1988/89: Fi58 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Förlängning av valutaregleringen (mom. 2)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 böljar med ”Skatteutskottet
slår” och på s. 6 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Principbeslutet om en avveckling av valutaregleringen innebär att bred
uppslutning nu har nåtts kring ett mångårigt moderat krav. Valutaregleringen
ger upphov till snedvridande effekter, och såsom också framhålls i
propositionen finns det numera varken samhällsekonomiskt eller stabiliseringspolitiskt
bärande skäl till att behålla några restriktioner. Trots detta
föreslås emellertid att valutaregleringen skall tillämpas under ytterligare
ett år. Förslaget motiveras med att kravet på skattekontroll och statistik
skall kunna tillgodoses.

Enligt utskottets mening får självfallet inte kravet på skattekontroll och
statistikproduktion sättas åt sidan vid en avreglering. Det är emellertid
principiellt fel att på detta sätt utnyttja valutareglering för ett helt nytt
ändamål. Regleringen har tjänat ut sitt ursprungliga syfte och bör därför
snarast avvecklas. Den har aldrig varit avsedd att användas för skattekontroll
och bör därför inte heller få utnyttjas i detta sammanhang. Såsom
visas i motion Fi55 (m) är det inte heller nödvändigt att låta kontrollen
grundas på valutalagstiftningens regelverk.

Kvarvarande delar av valutaregleringen bör med hänsyn härtill avskaffas
i ett slag senast den 30 juni 1989. Riksdagen bör alltså avslå de i propositionen
intagna valutaförfattningama och bör inte heller godta de föreslagna
ändringarna i taxeringslagen och skatteregisterlagen eftersom dessa
kontrollföreskrifter i allt väsentligt baseras på en fortsatt tillämpning av
valutaregleringen. De skattetekniska problem som regeringen pekar på bör
i stället lösas på det sätt som anvisas i motion Fi55 (m). Där förordas ett
danskt system som innebär att den skattskyldige tillåts öppna konto i utlandet
om den utländska banken kan utfärda intyg om kontoställning
m. m. Liknande regler bör kunna tillämpas även för svenska valutainlänningar.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag i
enlighet med vad utskottet här har anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förlängning av valutaregleringen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fi55 och med avslag på
motion 1988/89: Fi54 yrkande 1

a) avslår det i proposition 1988/89:142 framlagda förslaget till lag

1988/89:FiU32

om tillämpning av valutalagen (1939:350) och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort,

b) som sin mening ger regeringen till känna att valutaförordningen
(1959:264) bör upphöra att gälla efter utgången av juni 1989,

3. Förlängning av valutaregleringen (mom. 2)

Lars De Geer och Lars Leijonborg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Skatteutskottet
slår” och på s. 6 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Utskottet får med anledning härav anföra följande. En fungerande
marknadsekonomi förutsätter såväl frihandel som fria kapitalflöden. Valutaregleringen
har fördröjt en nödvändig anpassning av svensk ekonomi
till utvecklingen utomlands. Regleringen har därmed varit direkt skadlig
för svensk samhällsekonomi.

Enligt utskottets mening är det angeläget att resterande avveckling påskyndas.
Det är därför inte rimligt att förlänga valutaregleringen under
ytterligare ett år. 1 likhet med vad som föreslås i motion Fi54 (fp) anser
utskottet att regleringsperioden bör begränsas till utgången av 1989.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förlängning av valutaregleringen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fi54 yrkande 1 samt med
avslag på motion 1988/89: Fi55 och med anledning av proposition
1988/89:142

a) antar följande förslag till

Lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrivs att 2 § första stycket 1, 2 och 4 — 8 samt 5 § 1 och 3
valutalagen (1939:350) skall tillämpas under tiden den 1 juli 1989 — den
31 december 1989.

b) som sin mening ger regeringen till känna att valutaförordningen
skall fortsätta att gälla till utgången av december 1989,

4. Utredning om skattemyndigheternas kontrollmöjligheter
(mom. 3)

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”1 likhet” och
slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motion Fi58 (mp) är det angeläget att skattemyndigheterna
ges goda kontrollmöjligheter. De i propositionen föreslagna reglerna
för uppgiftslämnande ser utskottet som minimikrav. Med hänsyn till
den snabbehandling som ärendet underkastats i regeringskansliet bör det
utredas om kontrollföreskrifterna är tillräckliga. Vad utskottet här anfört
bör ges regeringen till känna.

1988/89:FiU32

12 Riksdagen 1988/89. 5 sami. Nr 32

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utredning om skattemyndigheternas kontrollmöjligheter att

riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fi58 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

5. Mål för avveckling av valutaregleringen (mom. 4)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Sorn framgått”
och slutar med ”motion Fi57 (c)” bort ha följande lydelse:

Genom att valutaregleringens yttre regelverk behålls under ytterligare
ett år vinns tid för att åstadkomma det rättsliga stöd som behövs för att
tillgodose statistik- och kontrollbehovet. Det är emellertid angeläget att
arbetet med att avveckla återstående delar av valutaregleringen bedrivs
snabbt och målmedvetet. Såsom framhålls i motion Fi57 (c) bör målet
vara att avvecklingen fortgår i sådan takt att valutaregleringen har avskaffats
vid regleringsperiodens slut den 30 juni 1990. Vad utskottet här har
anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande mål för avveckling av valutaregleringen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Fi57 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tidpunkten för valutaregleringens
avveckling,

6. Mål för avveckling av valutaregleringen (mom. 4, motiveringen) Under

förutsättning av bifall till reservation 2

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Sorn framgått” och slutar
med ”motion Fi57 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare förordat att riksdagen bifaller motion Fi55 (m),
vilket innebär att valutaregleringen inte kommer att förlängas efter nuvarande
regleringsperiodens slut den 30 juni 1989. Utskottet kan med hänsyn
härtill inte ställa sig bakom det i motion Fi57 (c) uppställda målet att avvecklingen
skall fortgå i sådan takt att regleringen avskaffas först ett år
senare. Utskottet avvisar därför motion Fi57 (c).

7. Skattekontroll av utlandsafTärer (mom. 5)

Lars De Geer och Lars Leijonborg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”1 motion
Fi54” och på s. 7 slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna skyldigheten för banker och fondkommissionärer
att lämna kontrolluppgifter på utlandstransaktioner är mer

1988/89:FiU32

långtgående än vad som gäller för motsvarande inhemska transaktioner.
Utskottet motsätter sig en sådan utformning. Såsom framhålls i motion
Fi54 (fp) bör en grundläggande princip vara att inga specialregler skapas
endast därför att de skattskyldiga gör utlandsafFärer, utan att sådana transaktioner
i skattekontrollhänseende behandlas på samma sätt som inhemska
transaktioner.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande skattekontroll av utlandsaffarer

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fi54 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om principerna
för skattekontrollen av utlandsafFärer,

8. Skattekontroll av utlandsafFärer (mom. 5, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet får” och på s. 7
slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare förordat att riksdagen bifaller motion Fi55 (m),
vilket innebär att de i propositionen föreslagna formerna för skattekontroll
av utlandsafFärer avvisas. Något riksdagsuttalande av den innebörd som
begärs i motion Fi54 (fp) erfordras därför inte. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet yrkande 3 i denna motion.

9. Valutabankers monopolsituation (mom. 6)

Lars De Geer och Lars Leijonborg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Samma
motionärer” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Under en övergångsperiod kan det vara rimligt att alla betalningar till
och från utlandet måste gå över valutabanker. När valutaregleringens s. k.
hårda kärna avvecklats måste emellertid även denna kvarvarande reglering
övervägas på nytt. Såsom påpekas i motion Fi54 (fp) utgör den nämligen
en allvarlig konkurrensbegränsning på det finansiella tjänsteområdet
i och med att dessa banker får något av en monopolställning. Restriktionerna
motiveras av skattekontrollskäl vilka naturligtvis måste tas på allvar.
Stora ansträngningar måste emellertid göras för att lösa rimliga krav
på skattekontroll utan att man permanentar det nu föreslagna monopolet
för bankväsendet. Vad utskottet här anFört med anledning av motion Fi54
bör ges till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande valutabankers monopolsituation

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fi54 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder för
att motverka valutabankemas monopolsituation,

1988/89:FiU32

10. Valutabankers monopolsituation (mom. 6, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande sorn på s. 7 börjar med ”Såsom också” och slutar
med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare förordat att riksdagen bifaller motion Fi55 (m), i
vilken just den faktiska monopolställning som skulle beviljas svenska banker
och försäkringsbolag är ett av skälen för att avvisa de i propositionen
föreslagna formerna för skattekontroll av utlandsaffarer. När denna således
ordnas på annat sätt, erfordras inte något riksdagsuttalande om bankernas
monopolsituation av den innebörd som begärs i motion Fi54 (fp).
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet yrkande 2 i denna motion.

11. Skyldighet att lämna kontrolluppgift (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar med ”1 motionen”
och på s. 8 slutar med ”skatteregisterlagen (1980:343)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har tidigare förordat att riksdagen bifaller motion Fi55 (m)
vilket innebär att de i propositionen föreslagna ändringarna i taxeringslagen
och skatteregisterlagen avvisas i sin helhet. Därmed tillgodoses också
yrkandena 4 och 5 i motion Fi54 (fp).

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande skyldighet att lämna kontrolluppgift
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Fi54 yrkandena 4
och 5 avslår de i proposition 1988/89:142 framlagda förslagen till
dels lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) och
dels lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

12. Skyldighet att lämna kontrolluppgift (mom. 7)

Lars De Geer och Lars Leijonborg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Av skatteutskottets”
och på s. 8 slutar med ”skatteregisterlagen (1980:343)” bort ha
följande lydelse:

Med hänsyn till vad utskottet nyss anfört om att inga specialregler bör
skapas för skattekontrollen av utlandsaffarer ifrågasätter utskottet starkt
det i propositionen framlagda förslaget om uppgiftsskyldighet för transaktioner
till och från utlandet på belopp överstigande 25 000 kr. Här införs
ett speciellt moment och en ny princip som inte gäller transaktioner inom
landet. Beskattningen skall avse inkomster och utdelningar, inte det förhållandet
att någon gör en transaktion. Utskottet avvisar med hänvisning
härtill förslaget om allmän anmälningsplikt för vissa transaktioner.

1988/89:FiU32

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslaget att valutabank och
fondkommissionär generellt skall lämna uppgifter om det antal och slag av
värdepapper som avyttrats under året och beloppen för detta. Enligt utskottets
mening bör uppgiftsskyldigheten begränsas och skattemyndigheterna
endast åläggas att uppge namn på den eller de personer om vilka
uppgifter begärs. Riksdagen bör således avslå förslaget att skattemyndigheterna
skall få generella förteckningar över all försäljning och i stället begära
förslag från regeringen om att de tidigare gällande kraven att myndigheterna
preciserar sina syften återinförs.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande skyldighet att lämna kontrolluppgift
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fi54 yrkandena 4 och 5
avslår de i proposition 1988/89:142 framlagda förslagen till
dels lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) och
dels lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
samt begär att regeringen återkommer med nytt förslag i enlighet
med vad utskottet anfört.

1988/89:FiU32

Propositionens författningsfÖrslag
1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 1, 2 och 5 morn., 39 § 1 och 3 mom. samt
43 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
37 §

1 morn.2 Till ledning vid inkomsttaxering, förmögen hetstaxering och
registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter)
för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften Vad uppgiften

skall avse skall avse

4 a. Den som utbetalt
utdelning på aktie
i svenskt aktiebolag,
på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen(1975:1385)

eller
lagen (1970:596) om
förenklad aktiehantering
är tillämplig,
bank, som avses i 1 §
aktiefondslagen
(1974:931), vilken utbetalt
utdelning på andel
i svensk aktiefond
för vilken register förs
enligt 31 § sistnämnda
lag, den som utbetalt
utdelning från utländsk
juridisk person,
om utdelningen
utbetalats genom VärdepapperscentralenVPC

Aktiebolags försorg
samt fondbolag,
som avses i 1 § aktiefondslagen,
vilket
förvaltar svensk aktiefond
för vilken register
förs enligt 31 § sistnämnda
lag.

Den som är berättigad
att lyfta utdelning
för egen del vid utdelningstillfället.

Fysisk person som
hos den uppgiftsskyldige
varit antecknad
som innehavare av aktie
eller andel i aktiefond
eller utländsk juridisk
person.

Den utbetalda utdelningen.

Innehavet vid årets
utgång.

1988/89:FiU32
Bilaga 1
Propositionens
lagförslag

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

2 Senaste lydelse 1988:879.

Föreslagen lydelse
37 §

1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och
registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter)
för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften Vad uppgiften

skall avse skall avse

4 b. Valutabank och
fondkommissionär hos
vilka utländsk aktie eller
annat utländskt
värdepapper förvaras i
depå eller kontoförs
enligt särskilda bestämmelser
därom.

Den som är berättigad
att lyfta utdelning
för egen del vid utdelningstillfället.

Fysisk person som
hos den uppgiftsskyldige
varit antecknad
som innehavare av aktie
eller andel i aktiefond
eller utländsk juridisk
person.

Den som är berättigad
att lyfta utdelning
för egen del vid utdelningstillfället
samt den
som gottskrivits ränta
eller till vilken ränta
utbetalats.

Den som varit antecknad
som innehavare
av utländsk aktie eller
annat utländskt
värdepapper.

Den utbetalda utdelningen.

Innehavet vid årets
utgång.

Utdelning och ränta
som utbetalats eller
gottskrivits.

Innehavet vid årets
utgång.

1988/89:FiU32
Bilaga 1
Propositionens
lagförslag

Uppgiftsskyldig
4 c. Valutabank.

Vem uppgiften
skall avse
Fysisk person för vilken
banken förmedlat
betalning till eller från
utlandet.

Vad uppgiften
skall avse
Varje betalning som
överstiger 25000 kronor.
Upplysning om
det sammanlagda beloppet
av dels sådana
betalningar till utlandet,
dels sådana betalningar
från utlandet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 morn? Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 morn., skall
iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i .1 mom. första och andra punkterna
förmäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd,
för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning,
skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels
traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått.
Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar
inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels fö^förrättningar
utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas
särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättningar),
förrättningar som varit förenade med övernattning
men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort
(korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar.
Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke
sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar; förrättning som
varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag;
längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning
skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas
såsom korttidsförrättning. — I kontrolluppgift skall i förekommande fall
särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft
utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om länsskattemyndigheten i det län där arbetsgivarens hemortskommun
är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna
uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning
inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått.
Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder
att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna.
Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadsersättning
för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande
lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som
mera regelbundet företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara
utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag
i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående
personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare.
Det kan begränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande

1988/89:FiU32
Bilaga 1
Propositionens
lagförslag

3 Senaste lydelse 1986:1284.

göres hos länsskattemyndigheten senast den 31 oktober året före taxeringsåret.
Talan mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller
medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola
ha inkommit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll
del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans
efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön
och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten skall
framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgifter
enligt lagen (1981:691) öm socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har
sagts skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för
sig annan kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning.

I kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har
gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982:1006) om avdragsoch
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer
eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften
avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall
redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt
redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall
detta anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer.
I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges
om personen är företagsledare eller honom närstående person eller
delägare i företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser
pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla
uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om
möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall,
den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som
avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift
om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

I kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har lämnats räntefritt,
eller mot ränta understigande sedvanlig ränta, till arbets- eller uppdragstagare,
om det sammanlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår till mer
än 2000 kronor. Uppgiften skall avse förmånens värde.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. Kontrolluppgift enligt 1 mom.

punkterna 1—3, 3 b —3 h, 4 a eller punkterna 1—3, 3 b —3 h, 4 a — 4 c

7 — 9 skall avfattas på blankett en- eller 7 —9 skall avfattas på blankett

ligt fastställt formulär. Särskild enligt fastställt formulär. Särskild

uppgiftshandling skall lämnas för uppgiftshandling skall lämnas för

varje person. varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från
bestämmelserna i elfte stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej
föras.

5 morn.4 Den som har att av- 5 mom. Den som har att avlämlämna
kontrolluppgift enligt 1 na kontrolluppgift enligt 1 mom.

mom. punkterna 1—3, 3 b —3 h, 4 a punkterna 1 —3, 3 b —3 h, 4 a — 4 c

eller 7—10 skall senast den 31 janu- eller 7—10 skall senast den 31 januari
under taxeringsåret till inkomst- ari under taxeringsåret till inkomsttagaren
översända meddelande tagaren översända meddelande

med de upplysningar som lämnas i med de upplysningar som lämnas i

kontrolluppgiften. kontrolluppgiften.

1988/89:FiU32
Bilaga 1
Propositionens
lagförslag

4 Senaste lydelse 1986: 1387.

Nuvarande lydelse
39 §

1 morn.5 I särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående
kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig

Vern uppgiften
skall avse

Vad uppgiften
skall avse

Åtnjutna förmåner.

10. Redare. Den som uppburit

lön eller annan gottgörelse
som utgör beskattningsbar
inkomst
enligt lagen om sjömansskatt.

Föreslagen lydelse
39 §

1 mom. 1 särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående
kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig

Vem uppgiften
skall avse

Vad uppgiften
skall avse

10. Valutabank och
fondkommissionär hos
vilka utländsk aktie eller
annat utländskt
värdepapper förvaras i
depå eller kontoförs
enligt särskilda bestämmelser
därom.

11. Redare.

Namngiven person.

Den som uppburit
lön eller annan gottgörelse
som utgör beskattningsbar
inkomst
enligt lagen om sjömansskatt.

Det antal och de slag
av värdepapper som
avyttrats samt det erhållna
beloppet.

Åtnjutna förmåner.

Nuvarande lydelse

3 momf Den som har tillstånd
att driva fondkommissionsrörelse
enligt fondkommissionslagen
(1979:748) är skyldig att efter anmaning
lämna uppgifter som avses
i 1 mom. 9 även i fråga om ej
namngivna personer.

Föreslagen lydelse

3 mom. Den som har tillstånd
att driva fondkommissionsrörelse
enligt fondkommissionslagen
(1979:748) är skyldig att efter anmaning
lämna uppgifter som avses
i 1 mom. 9 även i fråga om ej
namngivna personer. Detsamma
gäller valutabank och fondkommissionär
beträffande uppgifter som avses
i 1 mom. 10.

1988/89:FiU32
Bilaga 1
Propositionens
lagförslag

5 Senaste lydelse 1987:105.

6 Senaste lydelse 1987:105.

43 §

1 morn.1 Envar, som har utbekommit
utdelning på aktier i
svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap.

8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3
kap. 8 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen
(1987:618) icke är
tillämplig, så ock envar, som här i
riket har utbekommit

a) utdelning på andelar i svensk
ekonomisk förening, svensk aktiefond,
för vilken register ej förs enligt
31 § aktiefondslagen
(1974:931), eller, om den icke har
betalts ut genom Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen),
från utländsk juridisk
person eller

b) ränta, vilken har erlagts mot
avlämnande av kupong eller kvitto
och icke har betalts ut genom värdepapperscentralen,
på obligation,
förlagsbevis eller annan för den allmänna
rörelsen avsedd förskrivning,

är skyldig att till ledning för egen
taxering vid mottagandet av utdelningen
eller räntan avge särskild
uppgift härom. Lyfts beloppet för
annans räkning, och överlämnas ej
därvid en av denne avgiven vederbörlig
uppgift, skall uppgift i stället
avges av den, som lyfter beloppet,
och därvid uppges namn och
hemvist på den, för vars räkning
beloppet lyfts. Utbekommer någon
utdelning eller ränta mot kupong,
som han har förvärvat utan det värdepapper
kupongen tillhör, skall
också uppges namn och hemvist på
den, från vilken kupongen har förvärvats.

1 mom. Envar, som har utbekommit
utdelning på aktier i
svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap.

b) ränta, vilken har erlagts mot
avlämnande av kupong eller kvitto
och icke har betalts ut genom värdepapperscentralen
eller avser fall
som nämns i 37 § 1 mom. 4 b, på
obligation, förlagsbevis eller annan
för den allmänna rörelsen avsedd
förskrivning,

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som
utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas,
innan betalning sker.

Den som begär registrering hos värdepapperscentralen av värdepapper
som avses berättiga till utdelning från utländsk juridisk person eller som
åsyftas i första stycket b skall samtidigt lämna uppgift om namn och
hemvist på den, för vilkens räkning utdelningen eller räntan skall lyftas.

1988/89:FiU32
Bilaga 1
Propositionens
lagförslag

7 Senaste lydelse 1987:634.

Ändras förhållande om vilket sådan uppgift har lämnats, skall den som har
lämnat uppgiften utan dröjsmål anmäla detta skriftligen till värdepapperscentralen.
Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare
av aktier enligt lagen (1987:623) om förenklad aktiehantering, är
skyldig att lämna sådan uppgift som rör ränta efter anmodan från värdepapperscentralen.
Sådan anmodan får ej göras senare än fem år efter
utbetalningen av räntan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången i
fråga om kontrolluppgift till ledning vid 1990 års taxering. Bestämmelserna
i 37 § 1 mom. 4 c tillämpas i fråga om betalningar som görs efter
ikraftträdandet.

1988/89:FiU32
Bilaga 1
Propositionens
lagförslag

2 Förslag till
Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7§ skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och
6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i
25 § 8) taxeringslagen (1956:623).

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller
mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom.
tredje stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag,
myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag
för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet
har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgifter som
behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen
om mervärdeskatt eller avgift enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift
och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana
skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt
lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och
med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att
laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i allmän självdeklaration i sammanställningarna
för statlig och kommunal inkomstskatt, i förmögenhetsredovisningen
om skattepliktig förmögenhet samt uppgifter som skall lämnas i
förenklad självdeklaration.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord,
likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse
samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift 12. Uppgift från kontrolluppgift
enligt 37 § 1 mom. 1 —3, 3 b —3 f, 4, enligt 37 § 1 mom. 1 —3, 3 b —3 f, 4,

4 a, 8 och 10, 8 mom. samt 42 § 1 4 a — 4 c, 8 och 10, 8 mom. samt

mom. och 3 mom. första stycket 42 § 1 mom. och 3 mom. första

taxeringslagen samt från sådan sär- stycket taxeringslagen samt från så skild

uppgift som avses i 3 § lagen dan särskild uppgift som avses i 3 §

(1959:551) om beräkning av pen- lagen (1959:551) om beräkning av

1988/89:FiU32
Bilaga 1
Propositionens
lagförslag

1 Lagen omtryckt 1983:143.

2 Senaste lydelse 1986:1301.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sionsgrundande inkomst enligt pensionsgrundande inkomst enligt

lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäkring.
ring.

13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde, beskattningsnatur,
typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs
eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare,
sådan uppgift om fastigheten som behövs för bedömning huruvida inkomst
av fastigheten skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) och uppgift om intäkt som har beräknats
med tillämpning av nämnda lagrum, övriga uppgifter som behövs för
beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering
av bostad på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande
enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen om
mervärdeskatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika
kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas
fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan
och övriga kostnader å andra sidan.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgift angående varulager, resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott
av förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare,
skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till
förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkostnader samt privat
andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån,
avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto
eller liknande, nedskrivning av fordringar samt av- och nedskrivning
med högsta möjliga belopp, dock endast uppgift om att här angivit
förhållande föreligger och om belopp, procenttal eller årtal.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:FiU32
Bilaga 1
Propositionens
lagförslag

3 Förslag till 1988/89:FiU32

Lag om tillämpning av valutalagen (1939:350) Propos!tionens

Härigenom föreskrivs att 2 § första stycket 1, 2 och 4 — 8 samt 5 § 1 och 3 lagförslag

valutalagen (1939:350) skall tillämpas under tiden den 1 juli 1989 — den
30 juni 1990.

4 Förslag till 1988/89:FiU32

Förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen Propositionens

(19 5 9•2 64)

lagförslag

Härigenom föreskrivs att valutaförordningen (1959:264), som enligt
förordningen (1988:352) gäller till utgången av juni 1989, skall fortsätta
att gälla till utgången av juni 1990.

Skatteutskottets yttrande
1988/89: SkU3y

Fortsatt valutareglering, m. m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m. m. och fem motioner
som har väckts i ärendet. Med anledning härav får skatteutskottet anföra
följande.

I proposition 1988/89:100 bilaga 1, som godkänts av riksdagen (FiU20),
anfördes bl. a. att tiden nu är mogen för att avveckla de kvarstående delarna
av valutaregleringen men att avvecklingen bör ske på ett sätt som
medger att en god statistik över utrikesbetalningarna och en fungerande
skattekontroll kan upprätthållas.

I den nu aktuella propositionen föreslås att valutaregleringen förlängs ett
år, t.o. m. den 30 juni 1990, och att taxeringslagen förses med nya regler
om kontrolluppgifter från valutabanker och fondkommissionärer i fråga
om utländska värdepapper och vissa betalningar till och från utlandet. De
föreslagna reglerna i taxeringslagen bygger på förfarandet enligt valutaregleringen
och skall ses som temporära åtgärder i avvaktan på att kontrollfrågorna
kan lösas utanför ramen för valutalagstiftningen.

1 motion Fi55 av Lars Tobisson m. fl. (m) yrkas att förslaget om en förlängning
av valutaregleringen avslås och att riksdagen begär ett nytt förslag
beträffande kontrollfrågorna med lösningar vid sidan av det nuvarande
regelverket i valutaregleringen. Även motion Fi54 av Anne Wibble m. fl.
(fp) innehåller kritik mot den föreslagna förlängningen av valutaregleringen.
Motionen innehåller bl. a. yrkanden om avslag på förlängningen
efter den 31 december 1989 (yrkande 1) och om begränsningar i de föreslagna
kontrollreglerna. I motion Fi57 ansluter sig Gunnar Björk m. fl. (c)
till propositionen men begär ett uttalande om en fortsatt snabb avreglering
så att resterna avvecklats till den 30 juni 1990. Syftet med yrkandena i
motionerna Fi56 av Lars Werner m.fl. (vpk) och Fi58 av Inger Schörling
m. fl. (mp) är däremot att skärpa valutaregleringen och förbättra möjligheterna
till kontroll.

Utskottet avstår från att närmare gå in på frågan i vad mån och i vilken
takt de kvarstående delarna av valutaregleringen bör avvecklas. Det kan
dock nämnas att de liberaliseringar som har genomförts skall ses mot bakgrund
av den internationella utvecklingen mot friare kapitalrörelser över
gränserna, den fortgående internationaliseringen av näringslivet och den
snabba utvecklingen av nya finansiella instrument. Dessa förändringar har

1988/89: FiU32
Bilaga 2

Skatteutskottets

yttrande

gjort valutaregleringen allt mindre effektiv och har medfört att den fått allt
mindre värde som stöd för stabiliseringspolitiken.

Samtidigt räder bred enighet om att valutaregleringen inte bör avvecklas
på ett sådant sätt att skattekontroll och statistikinsamling inte kan upprätthållas
på en god nivå. Som framhålls i propositionen bör utgångspunkten
vara att skattemyndigheterna kan få ta del av eller automatiskt få uppgifter
om transaktioner med utlandet i samma utsträckning som i fråga om transaktioner
inom landet. Det bör därför enligt utskottets mening inte
komma i fråga att att avveckla de delar av valutaregleringen som nu används
för en sådan kontroll utan att samtidigt försäkra sig om att den angivna
målsättningen för skattekontrollen i tillräcklig grad kan tillgodoses
på annat sätt.

För närvarande är det enligt utskottets mening inte möjligt att undvara
vissa delar av valutaregleringen, utan att kontrollaspekterna åsidosätts.
Samtidigt bör framhållas att de nu aktuella förslagen rörande taxeringslagen
visserligen bygger på valutaregleringen men att de samtidigt syftar till
att möjliggöra en fortsatt liberalisering.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att det på sikt
inte är möjligt att upprätthålla en tillfredsställande kontrollnivå i fråga om
transaktioner över gränserna och utländska kapitalplaceringar utan ett
närmare samarbete mellan skattemyndigheterna i olika länder. Friare kapitalrörelser
kan också skapa behov av ändringar i de materiella beskattningsreglerna.
Som departementschefen framhåller är det arbete som pågår
med dessa frågor tungrott och tidskrävande, och utskottet har förståelse
för att det av bl. a. tidsskäl inte hittills har varit möjligt att
tillgodose kontrollaspekterna med förslag som är fristående från valutaregleringen.
Med hänsyn till vad som anförs i propositionen förutsätter utskottet
att regeringen fortsätter sitt arbete på detta område. I avvaktan på
resultatet härav biträder utskottet förslaget i propositionen om en förlängning
av valutaregleringen och avstyrker yrkandena i motionerna Fi54 (yrkande
1) och Fi55 (yrkande 1) om avslag helt eller delvis på propositionen
i denna del.

Det anförda innebär enligt utskottets mening att yrkande 2 i motion
Fi55 om ett tillfredsställande kontrollförfarande vid sidan av valutaregleringen
och yrkandet i motion Fi57 om en fortsatt snabb avreglering av
valutamarknaden till en del kan anses tillgodosedda. I den mån så inte är
fallet avstyrker utskottet desamma.

Utskottet utgår från att regeringen kommer att redovisa de resultat som
uppnås i det pågående arbetet och återkommer med förslag avseende kontrollfrågorna.
I samband med de förslag som riksdagen då kommer att behandla
kommer givetvis skattemyndigheternas kontrollmöjligheter att belysas
ytterligare. Utskottet finnér inte skäl att förorda en särskild utredning
i detta hänseende utan avstyrker motion Fi58 i denna del (yrkande 3).

Denna motion i övrigt och motion Fi56 tar upp valutaregleringen från
andra aspekter. Som utskottet redan anfört avstår utskottet från att gå in
på dessa frågor. Motionerna i dessa delar föranleder inte något vidare yttrande
från utskottets sida.

1988/89: FiU32
Bilaga 2

Skatteutskottets

yttrande

Motion Fi54 innehåller bl. a. ett yrkande om ett riksdagsuttalande av innebörd
att skattekontrollen av utlandsafFärer i princip bör ordnas på samma
sätt som beträffande inhemska transaktioner.

Av vad utskottet anfort rörande denna principfråga framgår att det här
inte råder några skiljaktigheter mellan regeringen och motionärerna i motion
Fi54. Utskottet har inte heller någon annan uppfattning men finnér att
något uttalande från riksdagens sida i denna fråga för närvarande inte erfordras.
Utskottet avstyrker således motionen i denna del.

Motionen innehåller också yrkanden rörande detaljutformningen i taxeringslagen
av skattekontrollen.

Som framgår av propositionen planerar riksbanken inte att före den 1
juli 1990 förändra det gällande betalningssystemet för utlandsbetalningar.
Utlandsbetalningar skall alltså tills vidare kanaliseras genom valutabankerna
på samma sätt som hittills. Riksbanken avser dock att mjuka upp
placeringsreglerna så att räntebärande konto i utländsk valuta skall få öppnas
i svensk bank. Sådana konton kommer att behandlas som vanliga svenska
bankkonton, vilket innebär att banken i vanlig ordning skall lämna
kontrolluppgift. — Sedan januari i år är det fritt för den som är bosatt här i
landet att från utlandet inköpa utländska aktier och liknande. Riksbanken
avser att genomföra motsvarande lättnader när det gäller räntebärande
värdepapper. Den restriktionen uppställs dock att aktierna — och värdepappren
— skall läggas i särskild depå hos valutabank eller av riksbanken
godkänd fondkommissionär.

Skattemyndigheterna har i dag möjlighet till kontroll genom att inhämta
uppgifter om utlandsbetalningarna från riksbanken. Förslaget i propositionen
innebär att reglerna i taxeringslagen omformas så att valutabankerna
blir skyldiga att utan anmaning lämna kontrolluppgift rörande fysiska personers
betalningar över 25 000 kr. Beträffande utländska aktier och värdepapper
innebär förslaget ett motsvarande kontrollförfarande som för svenska
värdepapper. Valutabanker och fondkommissionärer blir skyldiga att
efter anmaning lämna uppgifter om det antal värdepapper av olika slag
som avyttrats under året samt det erhållna beloppet. Förslaget gäller dels i
fråga om namngivna personer, dels i fråga om i förväg ej bestämda personer.

Regleringen rörande utlandsbetalningar och den föreslagna kontrolluppgiftsskyldigheten
för betalningar över 25 000 kr. från fysiska personer skall
ses mot bakgrund av de uppenbara svårigheter som för närvarande föreligger
att på annat sätt kontrollera en persons förvärv av skattepliktiga tillgångar
utomlands. Den föreslagna kontrolluppgiftsskyldigheten har utformats
så att den inträder i sådana fall där en kontroll kan framstå som väsentlig
och bör enligt utskottets uppfattning godtas. När det gäller aktier
och räntebärande värdepapper överensstämmer den föreslagna uppgiftsskyldigheten
med vad som gäller i fråga om svenska värdepapper.

Det kan givetvis sägas att de föreslagna lösningarna — trots de uppmjukningar
av valutaregleringen som har genomförts eller som nu planeras —
innebär att svenska bankers och fondkommissionärers monopolställning
bevaras. Samtidigt framstår dessa kontrollmöjligheter tills vidare som en
av förutsättningarna för att de aktuella lättnaderna i valutaregleringen

1988/89: FiU32
Bilaga 2

Skatteutskottets

yttrande

skall kunna framstå som godtagbara. I sammanhanget bör åter framhållas
att dessa frågor enligt utskottets uppfattning bör omprövas så snart som
andra mer tillfredsställande lösningar kan tillskapas vid sidan av valutalagstiftningens.

Vad särskilt angår yrkandet i motion Fi54 om att kontrolluppgifter och
uppgifter i samband med taxeringsrevision inte bör få inhämtas i fråga om
ej namngivna personer hänvisar utskottet till sina ställningstaganden tidigare
år till dessa frågor (SkU 1986/87:28 och SkU 1987/88:17). Enligt utskottets
uppfattning finns det inte anledning att ompröva gällande regler
rörande skyldigheten att lämna kontrolluppgifter beträffande inhemska
värdepapper, m. m., och kontrolluppgiftsskyldigheten för utländska värdepapper
bör enligt utskottets mening utformas på samma sätt som gäller för
svenska värdepapper.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen
även i dessa delar.

Stockholm den 9 maj 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Britta Bjelle (fp), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström
(s), Sven-Erik Alkemark (s), Håkan Hansson (c) och Lisbeth StaafIgelström
(s).

Avvikande meningar

1. Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:

Principbeslutet om en avveckling av valutaregleringen innebär att en bred
uppslutning har uppnåtts kring det mångåriga moderata kravet att avveckla
valutaregleringen. Denna ger upphov till snedvridningar utan att
längre tjäna sina ursprungliga syften. Ett fullständigt och snabbt slopande
av valutaregleringen framstår som nödvändigt med hänsyn till den den
internationella utvecklingen mot fria kapitalrörelser över gränserna och till
Sveriges behov av nära relationer till EG.

Enighet råder också om att avvecklingen bör ske på sådant sätt att en
fungerande skattekontroll och en god statistik kan upprätthållas. Som anförs
i motion Fi55 innebär emellertid de åtgärder som regeringen nu föreslår
att väsentliga element av valutaregleringen återinförs via en bakväg.
Så t. ex. innebär regeringens förslag i fråga om deponering av aktier m. m.
hos valutabank eller godkänd kommissionär, om valutakonton i svensk
valutabank och om utlandsbetalningar via sådan bank en omotiverad kon -

1988/89: FiU32
Bilaga 2

Skatteutskottets

yttrande

kurrensbegränsning på det finansiella tjänsteområdet. Svenska banker och
andra inhemska institutioner och aktörer får därmed en monopolställning
som inte kan anses godtagbar för andra länder som strävar efter en reciprocitet
för marknader för finansiella tjänster. Förslaget kan inte anses acceptabelt
ens under en övergångsperiod.

Som framhålls i motion Fi55 finns det andra lösningar av kontrollfrågan.
I Danmark får man exempelvis öppna konto utomlands om en utländsk
bank utfärdar intyg om kontoställning m. m. till de danska myndigheterna.
Liknande regler i fråga om såväl konton som aktietransaktioner
bör kunna tillämpas även i Sverige.

Från motionärernas sida hävdas nu liksom tidigare att återstoden av
valutaregleringen bör avskaffas i ett slag senast den 30 juni 1989. Mot den
nu angivna bakgrunden instämmer vi i denna uppfattning och finnér att
frågorna om skattekontroll bör kunna lösas genom en lagstiftning vid sidan
av det nuvarande regelverket i valutaregleringen. Regeringen bör skyndsamt
återkomma till riksdagen med förslag till en sådan lagstiftning.

Propositionen bör således avslås och motion Fi55 bifallas.

2. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

En fungerande marknadsekonomi förutsätter såväl frihandel som fria kapitalflöden.
Valutaregleringen har fördröjt nödvändiga anpassningar av
svensk ekonomi till utvecklingen utomlands och har varit direkt skadlig
för svensk samhällsekonomi. Som anförs i motion Fi54 är det förvånande
att regeringen — efter de beslut som har fattats om en avreglering - nu
föreslår en förlängning med ett år för att lösa ett antal övergångsproblem i
fråga om skattekontroll m.m. Enligt vår uppfattning har regeringen haft
nog med tid att utarbeta övergångsregler. Med hänsyn till de uppenbara
svårigheter som föreligger att i dag få fram förslag till lämpliga lösningar
som kan tillämpas redan fr. o. m. den 1 juli i år bör dock en viss förlängning
av valutaregleringen godtas. Som anförs i motionen framstår en förlängning
med ett halvt år som rimlig, dvs. till utgången av 1989. Motionen
i denna del bör alltså bifallas och den i propositionen föreslagna förlängningen
av valutaregleringen godtas med den här angivna förkortningen av
giltighetstiden.

Mot de förslag som regeringen nu lägger fram i kontrollfrågorna kan riktas
allvarliga erinringar. En del av dessa förslag kan dock godtas som ett
provisorium under den förkortade övergångstiden, ett halvår. Detta gäller
bl. a. förslaget att alla betalningar även i fortsättningen måste ske genom
valutabank. Som anförs i motion Fi54 innebär detta förslag en så allvarlig
konkurrensbegränsning på det finansiella tjänsteområdet att frågan därefter
bör övervägas på nytt. Ansträngningar bör göras för att tillgodose rimliga
krav på skattekontroll utan att permanenta det föreslagna monopolet
för bankväsendet.

Ett annat förslag innebär att valutabank eller fondkommissionär som
förvarar utländska värdepapper i depå eller kontofor valuta enligt valutabestämmelserna
skall vara skyldig att utan anmaning lämna kontrolluppgifter
om ränta eller annan utdelning på dessa papper. Detta förslag anslu -

1988/89: FiU32
Bilaga 2
Skatteutskottets
yttrande

ter till vad som gäller för motsvarande innehav inom landets gränser och
får anses rimligt.

Som anförs i motion Fi54 bör principen var att utlandstransaktioner
m. m. behandlas på samma sätt i kontrollhänseende som inhemska transaktioner.
Med denna utgångspunkt kritiserar motionärerna förslaget i
propositionen om att kontrolluppgifter skall lämnas beträffande vissa utlandsbetalningar
över 25 000 kr. Några motsvarande regler finns inte beträffande
betalningar inom landet, och förslaget innebär att en mängd uppgifter
måste lämnas om förhållanden som inte har direkt betydelse för beskattningen.

Motionärerna riktar också berättigad kritik mot att skattemyndigheterna
skall kunna inhämta uppgifter från valutabank eller fondkommissionär
om avyttring av utländska värdepapper i fråga om både namngivna
och ej namngivna personer. Enligt motionärernas uppfattning bör sådana
uppgifter kunna inhämtas endast i fråga om namngivna personer. Motsvarande
bör gälla även inhemska förhållanden och i samband med taxeringsrevision.
Vi hänvisar till vad som anförts från vårt håll i samband med
tidigare års riksdagsbehandling av dessa frågor (SkU 1986/87:28 och SkU
1987/88:17). Skattemyndigheterna bör alltså åläggas att uppge namn och
adress på den eller de personer som skall kontrolleras. Motionen utmynnar
här i krav om ett tillkännagivande av denna uppfattning för regeringen.

Vi ställer oss bakom motionärernas här angivna synpunkter och tillstyrker
motionen även i dessa delar (yrkandena 2 — 5).

3. Lars Bäckström (vpk) anför:

Skatteutskottet anför i sitt yttrande att utskottet avstår från att gå in på
frågan i vad mån och i vilken takt de kvarstående delarna av valutaregleringen
bör avvecklas. Med hänvisning härtill förbigår utskottet helt den
kritik som i motionerna Fi56 (vpk) och Fi58 (mp) riktas mot de lättnader i
denna reglering som har genomförts och som nu planeras. Som anförs i
den förstnämnda motionen medför denna avreglering att möjligheterna att
föra en nationellt fristående ekonomisk politik avsevärt försvåras. Vårt
land är redan i dag starkt integrerat med den kapitalistiska industrivärlden.
Den okontrollerade internationaliseringen har lett till problem bl. a.
med en försämrad bytesbalans till följd av kraftigt ökande utlandsinvesteringar.
Därtill kommer en långsiktig dränering av produktionsresurserna
här i landet. Denna utveckling får ses som ett resultat av en passiv politik
från regeringens sida. Att internationaliseringen har kunnat fortskrida på
detta sett har också sin förklaring i en alltför lös tillämpning av valutaregleringen.

En avreglering av valutapolititiken medför också att man vidgar möjligheterna
för kapitalägarna att placera kapital utomlands och därmed undgå
skattekontroll. De ökade möjligheterna till skatteundandraganden kan befaras
leda till påfrestningar av olika slag och kan på sikt medföra att vår
konkurrensförmåga gentemot utlandet sätts ned ytterligare. Som framgår

1988/89: FiU32
Bilaga 2

Skatteutskottets

yttrande

av propositionen är möjligheterna att ingripa häremot genom åtgärder vid
sidan av valutaregleringen begränsade.

Mot denna bakgrund bör riksdagen nu ändra sitt tidigare principbeslut
om en avveckling av valutaregleringen och i stället begära förslag från regeringen
om skärpningar i tillämpningen och om ett program för att motverka
den utveckling som här har beskrivits. De krav i dessa hänseenden
som framställs i motion Fi56 tillstyrks alltså.

4. Gösta Lyngå (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att den avveckling av valutaregleringen som
planeras innebär att Sverige på sikt avhänder sig kontrollen över sin egen
ekonomi. En helt fri valutamarknad innebär att vi får en väsentlig förlust
av skattemedel genom att skatteflykt underlättas. Jag anser därför att den
planering av en övergång till fri valutamarknad som redovisas i propositionen
bör avvisas. I stället bör riksdagen med bifall till motion Fi58 från
vårt håll begära att regeringen — med beaktande av vad som här har anförts
— ytterligare utreder frågan om valutaregleringens fortbestånd och
skattemyndigheternas kontrollmöjligheter.

I avvaktan på resultatet av den begärda utredningen bör de framlagda
lagförslagen om en förlängning av valutaregleringen och en viss förbättring
av skattekontrollen godtas.

Särskilt yttrande

Görel Thurdin och Håkan Hansson (båda c) anför:

I den motion som väckts från vårt håll — Fi57 av Gunnar Björk m. fl. (c)
— understryks vikten av att den fortsatta valutaa vregleringen sker snabbt.
Samtidigt framhålls att detta inte får ske på ett sådant sätt att sådana frågor
som skattekontrollen, statistikinsamlingen och hänsynen till en kommande
skatteform negligeras. Vi delar riksbankens och regeringens bedömning
att det finns skäl att bibehålla delar av valutaregleringen som kan
spela en viktig roll för dessa frågor. Detta gäller framför allt regleringar
som anger på vilket sätt betalningar till utlandet framdeles bör ske. Det
finns enligt vår mening ingen anledning att ange en kortare tid än ett år för
en temporär förlängning av valutaregleringen för dessa ändamål.

Som framgår av propositionen är målsättningen att resterna av valutaregleringen
i allt väsentligt skall ha avvecklats vid den tidpunkt då den nu
föreslagna temporära förlängningen av valutaregleringen utgår. Vi vill understryka
vikten av att det fortsatta arbetet med kontrollfrågorna nu intensifieras
så de i god tid dessförinnan kan få mer definitiva lösningar utanför
systemet för den nuvarande valutaregleringen. Vi instämmer också i vad
som uttalas i motion Fi54 (fp) om att målsättningen bör vara att ordna
skattekontrollen i fråga om utlandstransaktioner enligt samma principer
som för inhemska transaktioner. Av vad som anförs i propositionen fram -

1988/89: FiU32
Bilaga 2

Skatteutskottets

yttrande

går att sådana likformighetssynpunkter kommer att beaktas i det fortsatta 1988/89: FiU32

arbetet. Bilaga 2

Med hänvisning till det anförda finner vi att syftet med motion Fi57 i Skatteutskottets

allt väsentligt kan anses tillgodosett. yttrande

Innehåll

1988/89: FiU32

Sammanfattning 1

Inledning 1

Propositionen 2

Motionsyrkandena 2

Utskottet 3

Krav på skärpt eller bibehållen valutareglering 4

Förlängning av valutaregleringen 5

Skattemyndigheternas kontrollmöjligheter 6

Mål för avvecklingen av valutaregleringen 6

Kontrollregler knutna till taxeringslagen 6

Skattekontroll av utlandsafFärer 6

Valutabankernas monopolsituation 7

Kontrolluppgift 7

Hemställan 8

Reservationer

1. Krav på skärpt eller bibehållen valutareglering (mom. 1) (vpk, mp) 9

2. Förlängning av valutaregleringen (mom. 2) (m) 10

3. Förlängning av valutaregleringen (mom. 2) (fp) 11

4. Utredning om skattemyndigheternas kontrollmöjligheter (mom. 3)

(mp) 11

5. Mål för avveckling av valutaregleringen (mom. 4) (c) 12

6. Mål för avveckling av valutaregleringen (mom. 4, motiveringen)

(m) 12

7. Skattekontroll av utlandsaffarer (mom. 5) (fp) 12

8. Skattekontroll av utlandsafFärer (mom. 5, motiveringen) (m) 13

9. Valutabankers monopolsituation (mom. 6) (fp) 13

10. Valutabankers monopolsituation (mom. 6, motiveringen) (m) .. 14

11. Skyldighet att lämna kontrolluppgift (mom. 7) (m) 14

12. Skyldighet att lämna kontrolluppgift (mom. 7) (fp) 14

Bilagor

1. Propositionens lagförslag 16

2. Skatteutskottets yttrande (1988/89: SkU3y) 27

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989