Valperiodens längd m.m. (vilande grundlagsbeslut)
Betänkande 1994/95:KU1
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU01
Valperiodens längd m.m. (vilande grundlagsbeslut)
Innehåll
1994/95 KU1
Sammanfattning
I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande beslut om ett förslag till lag om ändring i regeringsformen. Förslaget gäller förlängning av valperioden, möjligheten till personröstning och sänkning av behörighetsåldern för statschefen. Utskottet tillstyrker att riksdagen slutligt antar förslaget.
Bakgrund
Stiftande av grundlag
Grundlag stiftas, ändras och upphävs genom två likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats (8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen).
Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen. Till anmälan skall utskottet foga ett yttrande i ärendet (3 kap. 16 § och 4 kap. 8 § riksdagsordningen).
Vilande beslut
Riksdagen beslutade den 19 maj 1994 (prop. 1993/94:115, bet. KU44, rskr. 315) att som vilande anta det förslag till lag om ändring i regeringsformen som finns intaget i bilaga.
Utskottet
Förslagets innehåll i korthet
Förslaget till ändring i regeringsformen innebär i korthet att ordinarie val till riksdagen, som hållits vart tredje år, skall i stället hållas vart fjärde år, inslaget av personval ökas genom att en bestämmelse förs in i regeringsformen om möjlighet för väljarna att avge särskild personröst, och behörighetsåldern för statschefen sänks från tjugofem till aderton år.
För information om bakgrunden och den närmare innebörden av förslaget hänvisas till ovan angivna proposition och utskottsbetänkande. Förslaget har också redovisats i den inför 1994 års val utgivna sammanställningen Vilande grundlagsförslag.
Utskottets anmälan och yttrande
Riksdagen har som vilande antagit det ovan nämnda förslaget till lag om ändring i regeringsformen. Genom detta betänkande anmäls nu det vilande beslutet till kammaren för slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen slutligt antar det i bilaga intagna förslaget till lag om ändring i regeringsformen.
Stockholm den 25 oktober 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Ola Karlsson (m) och Sivert Carlsson (c).
Förslag till Bilaga
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1, 3 och 6 §§, 5 kap. 2 och 4 §§ samt 13 kap. 12 § regeringsformen1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
1 §
Riksdagen utses genom fria, Riksdagen utses genom fria,
hemliga och direkta val. hemliga och direkta val. Vid
sådant val sker röstning
på parti med möjlighet
för väljarna att avge
särskild personröst.
Riksdagen består av en kammare med trehundrafyrtionio ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare.
3 §
Ordinarie val till riksdagen Ordinarie val till riksdagen förrättas vart tredje förrättas vart fjärde år. år.
6 §
För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.
Mandaten i riksdagen utgöres av trehundratio fasta valkretsmandat och trettionio utjämningsmandat.
De fasta valkretsmandaten De fasta valkretsmandaten fördelas mellan fördelas mellan valkretsarna på grundval av valkretsarna på grundval av en beräkning av en beräkning av förhållandet mellan förhållandet mellan antalet röstberättigade antalet röstberättigade i varje valkrets och antalet i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela röstberättigade i hela riket. Fördelningen riket. Fördelningen fastställes för tre fastställes för fyra år i sänder. år i sänder.
5 kap.
2 §
Som statschef får endast Som statschef får endast den tjänstgöra som är den tjänstgöra som är svensk medborgare och har svensk medborgare och har fyllt tjugofem år. Han fyllt aderton år. Han får icke samtidigt vara får icke samtidigt vara statsråd eller utöva statsråd eller utöva uppdrag såsom talman eller uppdrag såsom talman eller riksdagsledamot. riksdagsledamot.
Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser utrikes.
1 Regeringsformen omtryckt 1991:1503
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksföreståndare att fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice riksföreståndare.
Detsamma gäller, om Detsamma gäller, om konungen dör eller avgår konungen dör eller avgår och tronföljaren ännu ej och tronföljaren ännu ej har fyllt tjugofem år. har fyllt aderton år.
13 kap.
12 §
Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val skall hållas, kan riksdagen besluta att uppskjuta valet. Sådant beslut skall omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig om det.
Är riket till någon del ockuperat, när val skall hållas, beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som är påkallade. Undantag får dock ej göras från 3 kap. 1 § första stycket, 2 §, 6 § första stycket och 7--11 §§. Vad som sägs i 3 kap. 6 § första stycket, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket om riket skall i stället gälla den del av riket för vilken val skall hållas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara utjämningsmandat.
Ordinarie val, som till följd av första stycket icke hålles på föreskriven tid, skall hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upphört. Det åligger regeringen och talmannen att i samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs härför blir vidtagna.
Har ordinarie val till Har ordinarie val till följd av denna paragraf följd av denna paragraf hållits på annan tid hållits på annan tid än när det annars skulle än när det annars skulle ha ägt rum, skall riksdagen ha ägt rum, skall riksdagen bestämma tiden för bestämma tiden för därnäst följande därnäst följande ordinarie val till den ordinarie val till den månad under tredje eller månad under fjärde eller fjärde året efter det femte året efter det först nämnda valet, först nämnda valet, då ordinarie val skall då ordinarie val skall hållas enligt hållas enligt riksdagsordningen. riksdagsordningen.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den tid som anges i 3 kap. 3 § skall räknas från det ordinarie val som förrättas år 1994.
2. Den fördelning av fasta valkretsmandat som gjorts inför 1994 års val skall gälla intill nästa ordinarie val.