Valkretsindelningen i Malmöhus län
Betänkande 1992/93:KU28
Konstitutionsutskottets betänkande
1992/93:KU28
Valkretsindelningen i Malmöhus län
Innehåll
1992/93 KU28
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1992/93:163 jämte två motioner. I propositionen lämnas förslag till ny valkretsindelning i Malmöhus län. Förslaget innebär att länet delas in i tre geografiskt sammanhängande valkretsar för val till riksdagen. Den nya valkretsindelningen är avsedd att tillämpas första gången vid riksdagsvalet l994. Utskottet tillstyrker propositionen. Motionerna avstyrks. Till betänkandet har fogats en meningsyttring och ett särskilt yttrande.
Propositionen
1992/93:163 vari yrkas att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i vallagen ((1972:620) se bilaga 1)).
Motionerna
1992/93:K24 av Knut Wachtmeister och Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad valkretsindelning i Malmöhus län.
1992/93:K25 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrad valkretsindelning i Malmöhus län.
Utskottet
Valkretsindelningen
Landet är indelat i 28 valkretsar (vallagen 2 kap. 1 §). I allt väsentligt härrör indelningen i valkretsar för val till riksdagen från l921. I de flesta fall utgör länet en valkrets. Ett undantag från denna regel är Malmöhus län. Inte heller utgör valkretsarna i Malmöhus län geografiskt sammanhängande områden. Indelningen medför att kommuner som tillhör en och samma valkrets inte har direktkontakt eftersom angränsande kommuner i många fall tillhör en annan valkrets.
Alltsedan valkretsindelningens tillkomst har viss oenighet förelegat om det ändamålsenliga med valkretsindelningen i Malmöhus län. Kritiken har tagit fasta dels på att den uppsplittrade indelningen urholkar valhandlingens lokala förankring, dels också på att den försvårar det partipolitiska arbetet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposition 1992/93:163 lämnas förslag till ny valkretsindelning i Malmöhus län. Länet är f.n. uppdelat i två valkretsar nämligen fyrstadskretsen (Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner) och Malmöhus läns valkrets som består av resten av länet (länskretsen). Förslaget innebär att länet delas in i tre geografiskt sammanhängande valkretsar för val till riksdagen. Den nya valkretsindelningen är avsedd att tillämpas första gången vid riksdagsvalet l994.
Bakgrund
Frågan om valkretsindelningen behandlades av personvals- och valkretsutredningen som l977 föreslog en ny indelning i tre geografiskt sammanhängande valkretsar. Malmö kommun borde därvid utgöra en valkrets och länet i övrigt delas i en nordlig och sydlig krets. Förslaget utreddes vidare av en särskild utredare. I departementspromemorian (Ds Ju 1980:3, Valkretsindelningen i Malmöhus län) diskuteras alternativa utformningar av de tre valkretsarna. Förslaget ledde emellertid inte till någon proposition. Även folkstyrelsekommittén behandlade frågan (SOU l987:6). I samtliga fall har förslag till ändring uteblivit med hänvisning till att en bred politisk anslutning saknats.
Förslaget
Frågan om en ändamålsenlig valkretsindelning i Malmöhus län har i olika sammanhang aktualiserats de senaste åren. Den berörs bland annat av Storstadsutredningen (SOU 1990:36). I den i augusti l992 tillsatta parlamentariska beredningen om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå (C l992:06 dir. l992:86) ingår att överväga ändrad regional uppgiftshantering i Skåne. Även Personvalskommittén (Ju 1992:02 dir. 1991:121) har möjlighet att ta upp frågan om en ny valkretsindelning.
Under år l992 har en arbetsgrupp under ledning av statssekreteraren i Justitiedepartementet och med deltagande av företrädare för riksdagspartierna berett frågan om ändrad valkretsindelning i Malmöhus län. De har därvid utgått från det förslag som redovisades i den särskilda utredningen från l980 om valkretsindelningen i Malmöhus län (Ds Ju l980:3).
Enligt utredarens förslag bör länet delas in i tre valkretsar, av vilka en utgörs av Malmö kommun. Det bör vidare skapas en nordlig och en sydlig länsvalkrets. Av länets 19 återstående kommuner kan flertalet relativt oproblematiskt tillföras den norra respektive sydliga kretsen. Vad avser Höörs, Hörby och Eslövs kommuner har emellertid utredaren vägt förekomsten av länssamband och mellankommunala beröringspunkter mot politiska argument. Två generella synpunkter bakom det nuvarande valsystemet har då slagit igenom. Dels har det förelegat ett intresse av att länets mandat är relativt likvärdigt fördelade på de tre valkretsarna. Dels är det önskvärt att respektive valkrets tilldelas så många mandat, att även mindre partier kan erövra fasta mandat. Mot den bakgrunden har de tre nämnda kommunerna förts till den norra valkretsen.
Flertalet berörda remissinstanser godtog förslaget till valkretsindelning.
I propositionen anförs att i berörd arbetsgrupp har företrädare för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Socialdemokraterna och Ny demokrati ställt sig bakom förslaget. Kristdemokratiska samhällspartiet har instämt i att förslaget är bättre än gällande ordning, även om alternativ finns. Vänsterpartiet har förklarat att en ändring kan anstå till dess att regionberedningen avslutat sitt arbete.
Motionerna
I motion K24 av Knut Wachtmeister och Bertil Persson (m) yrkas att Kävlinge kommun förs över från södra till norra valkretsen. Därmed skulle enligt motionärerna de båda valkretsarna erhålla praktiskt taget lika många invånare. Sedan förslaget utarbetades l980 har den demografiska balansen ändrats. Vidare hävdas att Kävlinge kommun i gymnasieskolhänseende samarbetar med Landskrona mot tidigare med Lund. Yrkandet har konsekvenser för mandatfördelningen så till vida att antalet mandat per valkrets jämnas ut till 10 vardera genom att ett mandat överflyttas från den södra till den norra kretsen.
I motion K25 av Rolf L Nilson m. fl. (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag med hänvisning till att utredningsförslaget är överspelat. Reformen skulle högst kunna bli ett provisorium. Regionberedningens förslag om en ny indelning, möjligen innefattande ett nytt Skånelän, bör först avvaktas.
Utskottets bedömning
Konstitutionsutskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat och i avsaknad av politisk enighet avstyrkt motioner om ändrad valkretsindelning i Malmöhus län. Hösten l990 uttalade utskottet att det är viktigt att frågor om ändring av valkretsorganisation sker med bred partipolitisk uppslutning (l990/91:KU4). Vid föregående riksmöte avstyrktes nya motioner med hänvisning till pågående samtal i ovan nämnda arbetsgrupp (l992/93:KU6).
Utskottet konstaterar att arbetsgruppen avslutat sitt arbete och att beredningen resulterat i ett förslag som åtnjuter brett politiskt stöd. Av väsentlig betydelse är även att företrädare för berörda partier ställt sig bakom den föreslagna valkretsindelningen. Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet propositionens förslag. Följaktligen avstyrks motionerna K24 och K25.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändrad valkretsindelning i Malmöhus län att riksdagen med bifall till proposition l992/93:163 och med avslag på motion l992/93:K25 antar det framlagda förslaget till lag om ändring av vallagen (l972:620),
men. (v)
2. beträffande överföring av Kävlinge kommun från södra till norra valkretsen att riksdagen avslår motion l992/93:K24.
Stockholm den 18 mars l993
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Elvy Söderström (s)* och Björn von der Esch* (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
*Ej närvarande vid slutjusteringen.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Det är inte angeläget att genomföra en reform som snart kan vara överspelad. Frågan om ändrad valkretsindelning i Malmöhus län bör därför anstå till dess att regionberedningen avslutat sitt arbete om ny länsindelning. Jag får därför hemställa om att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K25 och med avslag på proposition 1992/93:163 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan.
Särskilt yttrande
Ingvar Svensson (kds) anför:
Förslaget till ändrad valkretsindelning i Malmöhus län borde ses i ett helhetsperspektiv med en analys av effekterna på spridning av utjämningsmandaten över hela landet. Det framlagda förslaget uppehåller sig nästan enbart vid möjligheten att fördela de fasta valkretsmandaten relativt lika på de tre föreslagna valkretsarna. Mandatutfallet på de lokala valkretsarna är härutöver beroende av utjämningsmandatens spridning. Inför l991 års val beslöt riksdagen att ändra det jämförelsetal som ligger till grund för det första utjämningsmandatet för i valkretsen orepresenterat parti. Det visar att man fäster stor vikt vid utfallet av utjämningsmandatens fördelning på valkretsar.
I författningsdiskussionerna har framkommit förslag om att överväga förändringar av flera stora valkretsar. Den diskussionen syftar till förändringar inför valet efter l994 års riksdagsval. Vid en sådan översyn kan helhetseffekterna bättre bedömas. Det borde alltså ha funnits rationella skäl att avvakta valkretsförändringar även i Malmöhus län. Eftersom frågan är en kompromiss som nu fått relativt bred lokal förankring har jag dock inte velat förhindra den nya valkretsindelningen.
Bilaga 1