Valkretsfrågor, m.m.
Betänkande 1991/92:KU15
Konstitutionsutskottets betänkande
1991/92:KU15
Valkretsfrågor, m.m.
Innehåll
1991/92 KU15
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal motioner som rör skilda valfrågor. Det gäller valkretsindelningen i Malmöhus län, frågor om personvalsmomentet, regler för framtida val till Europaparlamentet, valkampanjernas längd och frågor om ändrad tidpunkt för kyrkliga val. Utskottet har bl.a. under hänvisning till aviserad utredning om personvals- och valkretsfrågor samt annat pågående utredningsarbete avstyrkt motionsyrkandena.
Motionerna
1990/91:K216 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen uttalar att en kyrkans valdag bör införas i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:K615 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en kyrkans valdag bör införas i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:K701 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att förändra valkretsindelningen i Skåne på så sätt att fyrstadskretsen upphör.
1990/91:K703 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående förberedelser inför val av svenska representanter i Europaparlamentet.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U504.
1990/91:K704 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar ge 1 kap. 3 § första stycket vallagen den lydelse som anges i motionen.
1990/91:K707 av Knut Wachtmeister och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om en ändring i valkretsindelningen i Malmöhus län för val till riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:K711 av Göran Åstrand (m) vari yrkas att riksdagen antar följande förslag till tillägg av 5 kap. 10 § vallagen: -- -- -- länsstyrelsen. Listorna skall av kommunens valnämnd offentligen redovisas och anslås i anslutning till vallokal.
Utskottet
1. Valkretsindelningen i Malmöhus län
Motionerna
Enligt motion 1990/91:K701 av Bertil Persson (m) yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att förändra valkretsindelningen i Skåne på så sätt att fyrstadskretsen upphör. I motion 1990/91:K707 av Knut Wachtmeister och Rune Rydén (båda m) yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i valkretsindelningen i Malmöhus län att länet indelas i tre valkretsar, nämligen Malmö kommun samt en norra och en södra valkrets i enlighet med personvals- och valkretsutredningens förslag (SOU 1977:94). Enligt motionerna är den nuvarande uppdelningen otidsenlig och bygger i stor utsträckning på sekelskiftets stora skillnader mellan stad och landsbygd.
Gällande regler, m.m.
För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. I de flesta fall utgör länet en valkrets. Enligt 2 kap. 1 § vallagen utgör Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner en valkrets (fyrstadskretsen) och Malmöhus län i övrigt en valkrets. Fyrstadskretsen har 17 och länet i övrigt 11 fasta valkretsmandat. Vid det senaste valet erhöll båda valkretsarna vardera två utjämningsmandat.
Tidigare behandling
Frågan om valkretsindelningen behandlades av personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19) som 1977 föreslog ny indelning i tre geografiskt sammanhängande valkretsar. Förslaget utreddes vidare av en särskild utredare som förordade (Ds Ju 1980:3) en sådan lösning. Förslaget har inte fullföljts genom någon proposition.
Folkstyrelsekommittén, som även behandlade frågor rörande valkretsindelningen, bl.a. fyrstadskretsen, lade emellertid inte fram något förslag till ändring under hänvisning till att någon allmän uppslutning från partiernas sida inte kunde skapas. Justitieminister Laila Freivalds anförde vid ett frågesvar den 16 mars 1989 att hon inte avsåg ta något initiativ i frågan med hänsyn till att förslaget nyligen prövats av folkstyrelsekommittén.
Storstadsutredningen som enligt sina direktiv haft i uppdrag att genomföra en utredning om livsmiljön och det politiska deltagandet i storstäderna (dir. 1988:64) behandlade i betänkandet Storstadsliv, rika möjligheter -- hårda villkor (SOU 1990:36) även valkretsfrågor. Utredningen har bl.a. föreslagit att valkretsindelningen i storstadsområdena ändras bl.a. i syfte att föra kandidaterna närmare väljarna. Förslaget innebär att i Malmöhus län Malmö kommun skall bilda en krets. Lund, Helsingborg och Landskrona bör inkorporeras i Malmöhus län. Länet delas i två kretsar, en nordlig och en sydlig. Eventuellt bör Malmökretsen göras större genom att Lund och kranskommuner tillförs. Utredningen har även föreslagit ändringar av indelningen i Stockholms kommun och län samt av Göteborgs kommun.
Statsrådet Reidunn Laurén lämnade vid ett frågesvar till Knut Wachtmeister (m) om valkretsindelningen i Malmöhus län uppgifter om de hittills genomförda utredningarna i ämnet. Hon hänvisade till den nya regeringens regeringsförklaring där det sägs att förslag till ändring av valsystemet skall tas fram i syfte att få ett ökat inslag av personval till riksdagen. Frågan om personval och valkretsindelning har ett nära samband. Enligt statsrådet Laurén har regeringen ännu inte tagit ställning till i vilka former frågor som utredningsarbetet skall bedrivas och vilka frågor som skall omfattas. Frågan om valkretsindelningen i Malmöhus län kommer dock säkert upp i detta sammanhang.
Motsvarande motionsförslag har behandlats och avslagits vid ett flertal tillfällen under senare år, senast hösten 1990. Utskottet (1990/91:KU4) anförde att det är viktigt att frågor om ändring av valkretsorganisation sker med bred partipolitisk uppslutning. Då någon sådan inte uppnåtts avstyrktes den aktuella motionen med hänsyn till att frågan nyligen varit föremål för parlamentarisk prövning.
2. Offentliggörande av anmälda kandidater -- personvalsinslag
Motionen
I motion 1990/91:K711 av Göran Åstrand (m) föreslås att i 5 kap. 10§ vallagen införs en bestämmelse om att de listor som upprättas av centrala valmyndigheten över av partierna anmälda kandidater offentligen redovisas av resp. kommun, valnämnd och anslås i anslutning till vallokal.
Enligt motionären bör personvalsmomentet förstärkas i det svenska valsystemet. För att förbättra förhållandena erfordras att varje kommuns valnämnd får i uppdrag att offentligt redovisa vilka kandidater som resp. parti nominerat. RSV skall enligt gällande regler upprätta listor och sända dessa bl.a. till postverket, utlandsmyndigheter, fartyg och länsstyrelser. Det är enligt motionären önskvärt att anmälda kandidater offentligt presenteras. Valnämnden, som i resp. kommun ansvarar för det lokala valförfarandet, bör kunna göra en presentation i annonser före valdagen och hålla listorna tillgängliga på plats i vallokalens entré. Namn, adress, ålder och titel bör kunna anges.
Gällande regler m.m.
Enligt 5 kap. 10 § vallagen upprättar centrala valmyndigheten för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun listor över de kandidater som partierna anmält. Listorna skall sändas till postverket. Skall röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall listorna om möjligt sändas även till myndigheten och fartygets befälhavare. Listorna för varje riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun skall så snart som möjligt tillställas länsstyrelsen.
Som framgår av vad som redovisats under föregående avsnitt kommer regeringen att ta fram förslag till ändringar i valsystemet i syfte att få ett ökat personvalsinslag.
3. Val till Europaparlamentet
Motionen
I motion 1990/91:K703 yrkande 1 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas, under hänvisning till motiveringar i motion 1990/91:U504, att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående förberedelser inför val av svenska representanter i Europaparlamentet. Enligt motionen kommer Sverige sannolikt inte att kunna delta i Europaparlamentsvalet i juni 1994. I motionen erinras om det förfarande som tillämpades när Spanien och Portugal inträdde som fullvärdiga medlemmar den 1 januari 1986. Då fick de nationella parlamenten utse Europaparlamentariker för återstoden av mandatperioden. Enligt motionen bör även Sveriges Europaparlamentariker vara direkt valda av befolkningen. Detta bör då ske genom ett särskilt val i samband med de allmänna valen 1994. Motionärerna framhåller att ledamöterna inte formellt blir valda till Europaparlamentet utan riksdagen kommer att behöva konfirmera deras mandat. Under förutsättning att den samtidigt anordnade folkomröstningen leder till ett bifall till ett svenskt medlemskap bör de svenska parlamentarikerna kunna inträda i församlingen omedelbart efter det att det svenska medlemskapet vinner giltighet, troligen vid årsskiftet 1994-1995. Enligt motionen torde den svenska representationen bli omkring 20--24 mandat. Riket bör enligt motionärerna indelas i 3--4 valkretsar med ett system för utjämningsmandat. Med t.ex. 15 fasta mandat och 7 utjämningsmandat kan då även små partier erhålla mandat i Europaparlamentet.
Pågående utredning
I direktiven till den pågående parlamentariska utredningen av grundlagsfrågor inför ett svenskt medlemskap i EG erinras om att ett svenskt EG-medlemskap innebär att val till Europaparlamentet skall hållas i Sverige. Frågan om hur sådana val skall ske bör enligt direktiven behandlas av utredningen. Den bör därvid hålla sig underrättad om det arbete som utförs av den särskilde utredaren för en översyn av valförfarandet (Ju 1991:02). Utredningen bör även överväga de frågor som kan vara aktuella inför en eventuell folkomröstning om Sveriges medlemskap i EG.
4. Kortare valkampanjer
Motionen
Enligt motion 1990/91:K704 av Daniel Tarschys (fp) bör de allmänna valen ske den första söndagen i september. Enligt motionären är utländska valrörelser avsevärt mer koncentrerade än de svenska. Den långa kampanjtiden sliter enligt motionären såväl på kandidaterna som på partiernas finanser och väljarnas tålamod. En tidigareläggning enligt motionsförslaget innebär med hänsyn till semesterperioder naturligen en avkortning av kampanjperioden med cirka två veckor. Det finns enligt motionären också andra fördelar med en tidigareläggning. På såväl riks- som kommunalnivå får en eventuell ny majoritet längre tid på sig för budgetarbetet. Motionären föreslår att 1 kap. 3§ första stycket vallagen ändras på föreslaget sätt.
5. Kyrkans valdag
Motionerna
I motionerna 1990/91:K216 yrkande 7 av Carl Bildt m.fl. (m) och 1990/91:K615 yrkande 2 av Göran Åstrand (m) föreslås att alla kyrkliga val bör samlas till en ny kyrkans valdag. Denna dag bör enligt motionerna placeras i oktober året före kommunfullmäktigvalen. Den nuvarande ordningen då de kyrkliga valen sker i oktober samma år som de allmänna valen innebär sämsta tänkbara förutsättning för kyrklig valdebatt. Valdeltagandet är som regel mycket lågt. En förändring i enlighet med motionsförslaget skulle innebära ökad uppmärksamhet från väljare och partiorganisationer, och media skulle kunna riktas mot de kyrkliga valen.
Bakgrund
Enligt lagen (SFS 1972:704) om kyrkofullmäktigval m.m. är vid val i hela riket av kyrkofullmäktige tredje söndagen i oktober valdag.
Folkstyrelsekommittén som enligt direktiv 1982:23 bl.a. haft att utreda frågor om kyrkofullmäktigvalen lade i SOU 1987:6 fram förslag om att förlägga kyrkofullmäktigvalen till året efter kommunfullmäktigvalen. Kommitténs förslag i denna del ledde dock inte till något förslag från regeringen till riksdagen.
Vid behandling hösten 1990 av ett antal motioner om tidpunkt för de kyrkliga valen (1990/71:KU4) avvisade utskottet förslag om att förlägga de kyrkliga valen till samma dag som de allmänna valen. Utskottet ansåg däremot att tidpunkten för de kyrkliga valen borde tas upp till prövning mot bakgrund av då aktuella överväganden inom civildepartementet och hos svenska kyrkans centralstyrelse. Något särskilt tillkännagivande gjordes dock ej och de aktuella motionsyrkandena avstyrktes. Centralstyrelsen tog i en framställning den 15 november 1990 upp frågor om de kyrkliga valen och hemställde under hänvisning till folkstyrelsekommitténs förslag och kyrkomötesframställningar i saken att de kyrkliga valfrågorna skulle tas upp till förnyad utredning, t.ex. i anslutning till aviserad översyn av valsystemsfrågor. Framställningen bereds för närvarande inom civildepartementet. Regeringen tillsatte i mars månad 1991 en särskild utredare för att göra en översyn av valförfarandet (dir. 1991:13). Utredningen bedrivs till en början som en expertutredning men skall (efter förslag från konstitutionsutskottet, 1990/91:KU4) i ett senare skede göras under parlamentarisk medverkan. Utredningens uppdrag är främst att se över valförfarandet från administrativ och teknisk synpunkt. Utredningen bör också i sådant hänseende omfatta kyrkofullmäktigvalen.
Vid det senaste kyrkomötet sommaren 1991 behandlades ett par motioner om de kyrkliga valen. Första kyrkolagsutskottet (1KL 1991:9) anförde bl.a. följande.
I sin verksamhetsberättelse för år 1990 (CsSkr 1991:2 s. 72) redovisar centralstyrelsen det initiativ styrelsen tagit i form av en framställning till regeringen den 15 november 1990 rörande en utredning om de kyrkliga valen sedan regeringen aktualiserat frågan om en författningsutredning. Utskottet utgår från att centralstyrelsen fortsätter att bevaka frågorna i enlighet med kyrkomötets tidigare beslut. Detta bör ges centralstyrelsen till känna.
Utskottets bedömning
Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner från den allmänna motionstiden i år rörande dels valkretsindelningen i Malmöhus län, dels förstärkning av personvalsinslaget vid de allmänna valen, dels formerna för val till Europaparlamentet, dels tidigareläggning av valdagen för att möjliggöra kortare valkampanjer samt dels förslag om en kyrkans valdag året före de allmänna valen.
Vad gäller valkretsindelningen i Malmöhus län föreslås i motion K701 av Bertil Persson (m) att frågan om avskaffande av fyrstadskretsen tas upp till övervägande. I motion K707 av Knut Wachtmeister och Rune Rydén (båda m) begärs sådan ändring av valkretsindelningen att länet delas i tre valkretsar, nämligen Malmö kommun samt en norra och en södra valkrets i enlighet med personvals- och valkretsutredningens förslag 1977. I motion K711 av Göran Åstrand (m) föreslås att personvalsmomentet i valen stärks, vilket skulle kunna ske bl.a. genom att de av partierna anmälda kandidaterna offentligt presenteras under valförberedelserna genom annonsering samt genom listor över kandidaterna som hålls tillgängliga i vallokalerna.
Utskottet har i det föregående redovisat att frågan om valkretsindelningen i Malmöhus län varit föremål för ett flertal utredningar under senare år, senast av den s.k. storstadsutredningen, och vid upprepade tillfällen behandlats i riksdagen med anledning av motioner. Riksdagen har under hänvisning till att allmän uppslutning från partiernas sida inte kunnat skapas avslagit motionsyrkanden om ändring i valkretsindelningen.
Som nyss framgått har frågor om ökat personvalsinslag behandlats av personvals- och valkretsutredningen. Även folkstyrelsekommittén har diskuterat frågan. I den nyligen avgivna regeringsförklaringen aviseras en översyn av valsystemet i syfte att åstadkomma ett ökat inslag av personval till riksdagen. Statsrådet Reidunn Laurén har i en frågedebatt i riksdagen rörande valkretsindelningen i Malmöhus län framhållit att frågor om personval och valkretsindelning har ett nära samband. Det är regeringens avsikt att bl.a. dessa frågor skall bli föremål för utredning i lämpligt sammanhang.
Utskottet anser för sin del att det är angeläget att frågan om valkretsindelningen i Malmöhus län tas upp till förnyad prövning. Enligt utskottet kan det vara påkallat att frågan om lämpliga valkretsar i landet ses över i ett vidare perspektiv. Vad gäller förhållandena i Skåne bör i sammanhanget erinras om den diskussion om länsgränserna som för närvarande pågår. Med hänvisning till att berörda frågor -- dvs. om valkretsindelning och personval -- kommer att utredas är någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna inte för närvarande erforderlig. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
I motion K703 av Carl Bildt m.fl. (m) tas upp frågan om val till Europaparlamentet. Denna fråga behandlas som förut nämnts i den pågående utredningen av grundlagsfrågor inför ett svenskt medlemskap i EG. Utredningen skall även överväga de frågor som kan vara aktuella inför en eventuell folkomröstning om Sveriges medlemskap. Utskottet anser mot denna bakgrund att det nu inte finns anledning till någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.
Förslag om att tidigarelägga dagen för de allmänna valen till första söndagen i september förs fram i motion K704 av Daniel Tarschys (fp). Enligt motionen är de svenska valkampanjerna avsevärt längre än vad som är vanligt i många andra länder. Den långa kampanjtiden sliter såväl på kandidaterna som på partiernas finanser och väljarnas tålamod. Med anledning av semesterperioderna skulle en tidigareläggning av valdagen innebära en önskvärd förkortning av kampanjtiden.
Utskottet anser att valrörelsernas omfattning och längd är en fråga som i första hand de i valen verkande politiska partierna har att bedöma. Det finns dock enligt utskottet anledning att erinra om att frågor om riksdagens arbetsformer och budgetårets förläggning varit föremål för överväganden i skilda utredningar samt att ytterligare prövning i dessa hänseenden kan komma att ske, bl.a. av den utredning som inom riksdagen utreder frågor om budgetår och budgetbehandling. Utskottet finner mot denna bakgrund inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen, vilken följaktligen avstyrks.
Frågan om kyrkans valdag tas upp i motionerna K216 av Carl Bildt m.fl. (m) och i K615 av Göran Åstrand (m). I båda motionerna föreslås att de kyrkliga valen samlas till en ny kyrkans valdag som bör placeras i oktober året före kommunfullmäktigvalen.
Som utskottet redovisat i det föregående föreslog folkstyrelsekommittén att de kyrkliga valen skulle flyttas till året efter kommunfullmäktigvalen. Kommitténs förslag i denna del föranledde dock inte något förslag från regeringen. Kyrkomötet har hos regeringen begärt att förslag i enlighet med folkstyrelsekommitténs överväganden bör läggas fram.
Utskottet anförde vid behandlingen hösten 1990 av ett antal motioner med samma syfte som de nu aktuella att tidpunkten för de kyrkliga valen borde tas upp till prövning mot bakgrund av då aktuella överväganden inom civildepartementet och svenska kyrkans centralstyrelse. I sammanhanget avvisade utskottet tanken på att förlägga valen till dagen för de allmänna valen. Frågan om tidpunkt för de kyrkliga valen har enligt utskottet ett nära samband med ställningstaganden till de framtida relationerna stat--kyrka. Den snart avslutade utredningen om svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden kan också komma att innebära förslag som bör bedömas innan ställning tas till den i motionerna aktualiserade frågan. Enligt utskottet bör sålunda ett ställningstagande till frågan om en ändring av tidpunkten för de kyrkliga valen tills vidare anstå. Motionsyrkandena avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande valkretsindelningen i Malmöhus län
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K701 och 1990/91:K707,
2. beträffande offentliggörande av anmälda kandidater -- personvalsinslag
att riksdagen avslår motion 1990/91:K711,
3. beträffande val till Europaparlamentet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K703,
4. beträffande kortare valkampanjer
att riksdagen avslår motion 1990/91:K704,
5. beträffande kyrkans valdag
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K216 yrkande 7 och 1990/91:K615 yrkande 2.
Stockholm den 14 november 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Stig Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.