Valfrihet i skolan
Betänkande 2003/04:UBU6
Utbildningsutskottets betänkande2003/04:UBU6
Valfrihet i skolan
Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande 26 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 om valfrihet i skolan och om införande av ett system med en nationell skolpeng som skall följa eleven till den skola han eller hon väljer. Motionsyrkandena om valfrihet handlar om rätten att välja skola och barnomsorg, valfrihetsprincip före närhetsprincip, möjligheter till minst två alternativa skolval, valfrihet för funktionshindrade elever och nationell information om möjligheterna till skolval. Yrkandena om en nationell skolpeng innefattar också yrkanden om en individualiserad skolpeng för elever med funktionshinder. Utskottet föreslår avslag på samtliga motionsyrkanden. När det gäller valfrihet i barnomsorgen hänvisar utskottet till riksdagens tillkännagivande i ärendet under föregående riksmöte. I betänkandet finns reservationer från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Möjligheter till minst två alternativa skolval Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub276 yrkande 4. Reservation 1 (m) 2. Valfrihetsprincip före närhetsprincip Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub474 yrkande 4, 2003/04:Sf325 yrkande 12 och 2003/04:Sf326 yrkande 26. Reservation 2 (m, fp) 3. Fritt skolval för att säkerställa landsbygdsskolors överlevnad Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub474 yrkande 5. Reservation 3 (m) 4. Nationell information om möjligheterna till skolval Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub276 yrkande 5. Reservation 4 (m, fp, kd, c) 5. Valfrihet för funktionshindrade elever Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub220 yrkande 1 och 2003/04:Ub258 yrkande 2. Reservation 5 (m, fp, kd, c) 6. Valfrihet i barnomsorgen Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub416 yrkande 10, 2003/04:Sf356 yrkande 6 och 2003/04:Sf404 yrkandena 18, 20, 21 och 24. 7. Valfrihet för personal inom skola och omsorg Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf289 yrkande 19. Reservation 6 (m) 8. Införande av ett system med nationell skolpeng Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub237 yrkande 1, 2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12, 2003/04:Ub367 yrkande 23, 2003/04:Ub388 yrkande 10, 2003/04:Ub427 yrkande 11, 2003/04:Ub472 yrkande 3, 2003/04:N341 yrkande 13 och 2003/04:N344 yrkande 5. Reservation 7 (m) Reservation 8 (fp) 9. Nationell individualiserad skolpeng för elever med funktionshinder Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub258 yrkande 3 och 2003/04:So504 yrkande 32. Reservation 9 (m) Reservation 10 (fp) Stockholm den 19 februari 2004 På utbildningsutskottets vägnar Jan Björkman Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m), Louise Malmström (s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Marie Nordén (s) och Axel Darvik (fp).
2003/04 UbU6 Redogörelse för ärendet Under den allmänna motionstiden 2003 väcktes motioner med 26 yrkanden om valfrihet och om införande av ett system med en nationell skolpeng som skall följa eleven till den skola han eller hon väljer. Dessa yrkanden behandlas i detta betänkande. Motionsyrkandena om valfrihet handlar om rätten att välja skola och barnomsorg, valfrihetsprincip före närhetsprincip, möjligheter till minst två alternativa skolval, valfrihet för funktionshindrade elever och nationell information om möjligheterna till skolval. Motionsyrkandena om en nationell skolpeng innefattar också yrkanden om en individualiserad skolpeng för elever med funktionshinder. Förslagen i motionerna återges i bilaga.
Utskottets överväganden Valfrihet Valfrihet i skolan Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om möjligheter till minst två alternativa skolval, om valfrihetsprincip före närhetsprincip, om fritt skolval för att säkerställa landsbygdsskolors överlevnad och om nationell information angående möjligheterna till skolval. Jämför reservationerna 1 (m), 2 (m, fp), 3 (m) och 4 (m, fp, kd, c). Motioner Moderata samlingspartiet framhåller i motion 2003/04:Ub276 yrkande 4 att det finns tre olika former av mångfald att sträva efter i skolhänseende. De är alternativ inom pedagogiken, ett utbud av olika profiler och tillgång till olika huvudmän. Det långsiktiga målet bör enligt Moderaterna vara att alla elever skall ha minst två olika alternativ att välja mellan inom rimligt avstånd från hemmet. Kravet på mångfald medför att det inte endast är den offentliga sektorn som kan driva skolor och andra utbildningsinstitutioner. Staten skall fokusera på mål och resurser - utförandet fungerar bättre med pluralism. I tre motioner förordas en valfrihetsprincip före närhetsprincipen. Enligt Moderaternas motion 2003/04:Sf325 yrkande 12 får inte närhetsprincipen vara allenarådande för skolans rekrytering. Alla elever skall fritt kunna välja den skola vars profil passar dem bäst och ha makten att välja bort dåliga skolor. Barn kan inte användas som regeringens integrationspolitiska verktyg. I motion 2003/04:Ub474 (m) yrkande 4 understryker motionären att skolplacering av barn lika naturligt skall kunna ske efter skolans pedagogiska inriktning som efter skolans geografiska närhet. Folkpartiet lyfter fram betydelsen av att tillåta fritt val av skola som ett medel att motverka segregation, i motion 2003/04:Sf326 yrkande 26. När elever och föräldrar själva kan välja skola behöver de inte välja den skola som ligger närmast, vilket gör att bostadssegregationen inte slår igenom på samma sätt i skolan. Vikten av fritt skolval för att säkerställa landsbygdsskolors överlevnad påpekas i motion 2003/04:Ub474 (m) yrkande 5. De små bygdeskolornas överlevnad blir då inte en fråga för städernas politiker, utan för bygdens invånare. En nationell information om möjligheterna till skolval efterfrågas i Moderata samlingspartiets motion 2003/04:Ub276 yrkande 5. Moderaterna hävdar att det i dag är en enorm skillnad mellan olika kommuner i fråga om information till föräldrar och elever om rätten att välja skola. En fri sökning i hela landet och likvärdiga icke-diskriminerande antagningsvillkor för alla elever är grundläggande för ett fritt skolval. Utskottets ställningstagande Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Enligt utskottets mening finns det en omfattande valfrihet inom skolväsendet. I fråga om grundskolan föreskrivs i skollagen (1985:1100) att kommunen vid fördelningen av elever på olika skolor så långt möjligt skall beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta gäller under förutsättning att inte andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att svara, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Efter önskemål från föräldrar har en kommun dessutom rätt att ta emot en elev från en annan kommun (4 kap. 8 a §). Föräldrarna kan också som alternativ till den kommunala skolan välja en fristående skola. I samtliga dessa fall skall ersättning för elevens utbildning utgå från elevens hemkommun. I fråga om rätten att välja skola på gymnasienivå gäller i dag följande. Det finns inte någon inskränkning i rätten att välja en fristående skola. Till sådana skolor tillämpas riksrekrytering. Om en elev tas in till utbildning vid en fristående gymnasieskola är hemkommunen alltid skyldig att lämna bidrag, om Skolverket förklarat skolan bidragsberättigad. Däremot är hemkommunen inte skyldig att betala interkommunal ersättning för en elev som vill genomgå en gymnasieutbildning i en annan kommuns skola, om hemkommunen kan erbjuda samma program eller nationellt fastställda inriktning och eleven inte på grund av sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den andra kommunen (5 kap. 8 och 24 §§ skollagen). När det gäller val, i hemkommunens utbud, mellan olika skolor som har samma program finns det inga centrala bestämmelser. I sammanhanget kan nämnas att flera kommuner i Stockholmsregionen sedan några år låter sina elever söka gymnasieutbildningar fritt och är beredda att betala den interkommunala ersättningen. Även i flera andra regioner i landet pågår en liknande utveckling. Inom det offentliga skolväsendet förekommer det även ett stort antal riksrekryterande utbildningar i form av specialutformade program och utbildningar inom nationellt program i gymnasieskolan. Dessa utbildningar regleras i 2 kap. gymnasieförordningen (1992:394) samt i bilagorna 2 och 3 till förordningen. Om en elev tas in på en riksrekryterande utbildning, skall ersättning för kostnaderna för elevens utbildning utgå från hemkommunen. Gymnasiekommittén 2000 har i sitt betänkande Åtta vägar till kunskap - En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) utgått från att elevens rätt att få vald utbildning bör stärkas i den framtida gymnasieskolan. Kommittén har bl.a. föreslagit att behöriga sökande ges möjlighet att söka utbildning på någon av de föreslagna sektorerna i en annan kommun, även om den anordnas av hemkommunen eller samverkansområdet (frisökning). Sammanfattningsvis anser utskottet att elevers och föräldrars möjligheter att välja skola är väl tillgodosedda inom nuvarande regelverk för grundskolan. När det gäller gymnasieskolan är en proposition utifrån Gymnasiekommitténs förslag aviserad att föreläggas riksdagen i mars 2004. Utskottet utgår från att ökade möjligheter att söka utbildning i annan kommun än hemkommunen också kommer att medföra utvidgade informationsinsatser. Utskottet noterar att Skolverket i en rapport Valfrihet och dess effekter inom skolområdet (rapport 230, april 2003) redovisar att valfrihet leder till skolutveckling men också till segregation. Valfrihetens effekter på skolområdet är alltså både positiva och negativa. Skolutvecklingen stimuleras, särskilt genom profilering och pedagogisk förnyelse. Föräldrars engagemang ökar liksom lyhördheten från skolor och kommuner. Samtidigt pekar verkets studie på risker att valfriheten förstärker såväl den etniska som den socioekonomiska och prestationsmässiga segregationen. Valfrihet för funktionshindrade elever Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om lagstiftning som ger elever med funktionshinder rätt att välja skola. Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c). Motioner Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2003/04:Ub258 yrkande 2 att elever med funktionshinder skall i lag tillförsäkras rätten att välja skola. Eleverna skall ha möjlighet att välja skola utifrån kvalitet, pedagogik och social miljö. Valet skall kunna göras inte bara bland den egna kommunens skolor, utan också bland andra kommuners profilskolor, fristående skolor och specialskolor. Detta förslag förs även fram i motion 2003/04:Ub220 (m) yrkande 1. Motionären vill genom lagstiftning säkerställa funktionshindrade elevers rätt och möjlighet att välja skola. En sådan lagstiftning skulle komma att leda till en betydande utveckling av dagens specialskolor och regionala skolor för funktionshindrade samt till att en mängd fristående och kommunala alternativ växer fram, framhåller motionären. Av båda motionerna framgår att Moderaterna inte accepterar nuvarande lagregler som innebär att specialskolans målgrupp begränsats i förhållande till tidigare regler. Målgruppen omfattar nu enbart döva och hörselskadade elever. Utskottets ställningstagande Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena med hänvisning till följande. Riksdagen beslutade hösten 1999 att elever med synskada respektive grav språkstörning inte längre skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). Det innebar att riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om en successiv avveckling av de fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och en samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten vid skolorna. Frågan om en omprövning av nämnda beslut har därefter återkommande behandlats och avslagits av riksdagen. En av regeringen tillsatt särskild utredare lämnade i november 2002 betänkandet Visstidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU 2002:106). Visstidsutbildning ges i dag vid Ekeskolan i Örebro, för elever med synskada och ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan i Sigtuna, för elever med grav språkstörning. Dessa tidigare specialskolor är nu resurscenter inom Specialpedagogiska institutet. Syftet med visstidsutbildning är att ge ett specialpedagogiskt stöd så att eleven på längre sikt skall kunna återvända till sin hemskola och få en fullgod utbildning i närheten av hemmet. De elever som undervisas vid resurscenter är fortfarande elever i sina respektive hemkommuner. Utredaren föreslår en ny förordning om visstidsutbildning. Elevens vårdnadshavare skall kunna göra ansökan och Specialpedagogiska institutets styrelse beslutar om eleven skall tas emot. Vårdnadshavaren skall ha rätt att överklaga ett beslut till Skolväsendets överklagandenämnd. En visstidsutbildning skall fortgå under minst en termin. Om fortsatt behov finns efter den beslutade tiden kan en förnyad ansökan göras. En elev kan fortsätta i visstidsutbildning under hela den obligatoriska skolgången. Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår arbete inom departementet med en sådan förordning om visstidsutbildning. Avsikten är att förordningen skall kunna träda i kraft den 1 juli 2004. Utskottet vill därtill nämna att Skollagskommittén i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) föreslår att i en ny skollag tas in bestämmelser om enskild (fristående) specialskola, dvs. skola för döva, dövblinda och hörselskadade elever. I dag finns det inte några bestämmelser om rätt till bidrag för en elev som går i en fristående specialskola. Enligt kommittén finns det inte heller några fristående specialskolor. Förslaget innebär att hemkommunen betalar till staten oberoende av om eleven går i en statlig eller enskild specialskola och att staten via Specialskolemyndigheten fördelar resurser till enskilda specialskolor (s. 637). Beredningen inom Regeringskansliet av kommitténs förslag bör avvaktas. Valfrihet i barnomsorgen Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om valfrihet i barnomsorgen med hänvisning till tidigare riksdagsbehandling och riksdagens tillkännagivande till regeringen i ärendet. Motioner Folkpartiet betonar i motion 2003/04:Ub416 yrkande 10 att det måste vara möjligt för föräldrar att välja en annan barnomsorgsform än kommunens egen. Alla kommuner bör bli skyldiga att lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg, om verksamheten uppfyller de kvalitetskrav som ställs. De fristående skolorna skall tjäna som förebild. Kommunerna bör ge föräldrarna en barnomsorgspeng för att bekosta den barnomsorg föräldrarna vill ha - kommunal förskola, enskild förskola eller familjedaghem. Också i Folkpartiets motion 2003/04:Sf356 yrkande 6 begärs större valfrihet i barnomsorgen. Enligt motionen är det en stor stressfaktor för småbarnsfamiljer om deras barn inte trivs på det dagis där de är. Att kunna byta barnomsorg är en viktig del för att det skall bli mera vardagsmakt för barnfamiljerna. För detta behövs en etableringsfrihet för nya dagis och en barnomsorgspeng, alltså att det kommunala stödet följer med till det dagis föräldrarna väljer. Kristdemokraterna utvecklar sin syn på valfrihet i barnomsorgen i motion 2003/04:Sf404 (yrkandena 20, 21 och 24). Enligt motionen måste det finnas en väl utbyggd barnomsorg med olika alternativ för att alla föräldrar skall finna alternativ som passar just dem och deras barn. Som komplement till föräldrarnas omsorg vill Kristdemokraterna erbjuda en mångfald av olika sorters barnomsorg: familjedaghem, förskolor, öppna förskolor och fritidshem med olika inriktning och med olika huvudmän. Detta ställer krav på att kommunerna kan erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. Kristdemokraterna understryker att begreppet barnomsorg även innefattar föräldrarnas omsorg i det egna hemmet. Partiet vill skapa ekonomiska och praktiska förutsättningar för val mellan olika och flexibla barnomsorgsformer, bl.a. genom ett barnomsorgskonto som ökar föräldrarnas handlingsfrihet. I samma motion yrkande 18 hänvisar Kristdemokraterna till att en majoritet av riksdagspartierna, eller alla partier utom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, stöder föräldrars rätt att fritt välja barnomsorgsform. En reservation om mångfald inom barnomsorgen i utskottets betänkande 2002/03: UbU19 om förskolan bifölls av kammaren. I motionen påpekas att detta är en tydlig markering från riksdagens sida som regeringen hittills valt att helt bortse från. Utskottets ställningstagande Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena. Som påpekas i Kristdemokraternas motion är frågan om valfrihet och mångfald inom barnomsorgen aktualiserad hos regeringen genom ett tillkännagivande från riksdagen. Ställningstagandet i reservationen Mångfald inom barnomsorgen (m, fp, kd, c, mp) i betänkande 2002/03:UbU9 Förskolan har följande lydelse: Vi anser att det är viktigt med mångfald och valfrihet inom barnomsorgen. Det som passar den ena familjen passar inte den andra. Därför skall föräldrar ha rätt att fritt välja barnomsorg. Barnomsorgen måste vara väl utbyggd, med olika alternativ. Vi är positiva till olika sorters barnomsorg med olika inriktning, i såväl kommunal som privat eller kooperativ regi. Valfrihet innebär också en möjlighet för dem som vill i större utsträckning vara hemma med sina barn. Kommunerna måste kunna erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. Med en mångfald av barnomsorgsformer kan olika verksamheter stimulera varandra och bidra till en utveckling av hela barnomsorgen. Efter återförvisning från kammaren (lika röstetal vid omröstning) och ny utskottsbehandling i betänkande 2002/03:UbU19 Förskolan (förnyad behand- ling) biföll riksdagen den 7 maj 2003 reservationen. Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår beredning av ärendet. Denna bör enligt utskottets mening avvaktas. Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU 2002:121), som en ny regel, att enskilda huvudmän som uppfyller kraven för godkännande skall få anordna förskolor inom skolväsendet med rätt till bidrag från barnens hemkommuner. Fristående förskolor kommer därmed att behandlas på samma sätt som andra fristående skolor när det gäller rätten till godkännande och bidrag (s. 542). Liksom i dag skall kommunen vara besluts- och tillsynsmyndighet. Utskottet anser att riksdagen bör invänta regeringens beredning av kommitténs förslag. Riksdagen har hösten 2003 avslagit motionsyrkanden om införande av ett särskilt barnomsorgskonto. Enligt socialförsäkringsutskottet ger föräldraförsäkringen i kombination med maxtaxereformen betydligt bättre förutsättningar för föräldrar att förena förvärvsarbete med föräldraskap (bet. 2003/04:SfU1 s. 102). Övrigt om valfrihet Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om ökad valfrihet för personal inom skola och omsorg. Jämför reservation 6 (m). Motion Moderata samlingspartiet pläderar i motion 2003/04:Sf289 Ett friskare Sverige för ökad valfrihet för personalen inom bl.a. skola och omsorg (yrkande 19). Moderaterna anser att alternativa arbetsgivare, nämligen förskolor och skolor med olika pedagogisk inriktning och personalpolitik, ger ökade chanser för lärare och andra personalkategorier att finna för dem stimulerande arbetsförhållanden. De hävdar att likriktning skapar missnöje med arbetsmiljön. Utskottets ställningstagande Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Som utskottet redovisat i det föregående finns det redan en omfattande valfrihet inom skolområdet. I dag finns det både kommunala skolor och fristående skolor som profilerar sig genom olika pedagogiska inriktningar. Också inom förskoleverksamheten finns olika pedagogiska alternativ. En utgångspunkt för Skollagskommitténs arbete med att ta fram förslag till en ny skollag har varit att de övergripande regelsystemen för offentliga och fristående skolor skall vara så generella som möjligt för att skapa förutsättningar för likvärdig utbildning, öppen för variation och mångfald, på lika villkor. Beredningen av kommitténs förslag (SOU 2002:121) pågår inom Regeringskansliet och bör avvaktas. Införande av ett system med nationell skolpeng Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om införande av ett system med nationell skolpeng som innebär att staten tar över finansieringen av skolan från kommunerna. Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden som rör statlig finansiering för att möta funktionshindrade elevers behov. Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (m) och 10 (fp). Kort historik om ansvaret för skolan och skolans finansiering Genom riksdagens beslut hösten 1990 med anledning av proposition 1990/91: 18 Ansvaret för skolan (bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76) förändrades den statliga styrningen av skolan från regel- och resursstyrning till mål- och resultatstyrning. Kommunerna fick ett samlat ansvar för driften av skolan. Dittills hade en betydande del av den statliga styrningen av skolområdet utövats genom statsbidragssystemen för de olika skolformerna. För att ett kommunalt verksamhetsansvar skulle bli möjligt var det nödvändigt med grundläggande förändringar. Statsbidraget till skolan skulle i fortsättningen enbart utgöra ett generellt finansiellt stöd och inte detaljerat styra verksamheten. Ett s.k. sektorsbidrag för skolan infördes den 1 juli 1991. Sektorsbidraget angav det totala statliga finansiella stödet till skolsektorn i kommunerna, dvs. grundskolan, gymnasieskolan och kommunal utbildning för vuxna. En schabloniserad behovsrelaterad beräkning av bidragen gjordes enligt olika beräkningsmodeller för de tre skolformerna. Våren 1992 beslutade riksdagen om en genomgripande förändring av statsbidragen till kommunerna från den 1 januari 1993 (prop. 1991/92:150 bil. II:5, UbU5y, bet. FiU29, rskr. 345). En stor del av de specialdestinerade statsbidragen till olika kommunala verksamheter avvecklades och ersattes av ett nytt generellt bidragssystem. I det generella statsbidragssystemet för kommunerna inordnades sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt statsbidragen till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i svenska språket. Det anfördes bl.a. att kommunerna med ett generellt system ges större handlingsfrihet när det gäller verksamhetens utformning samt prioriteringen mellan olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten kan därmed bedrivas på ett effektivare sätt. Motioner Förslag om införande av ett system med nationell skolpeng läggs fram i motioner från Moderata samlingspartiet och Folkpartiet. Enligt Moderaternas motion 2003/04:Ub276 skall ett system med statlig finansiering genom nationell skolpeng ha som syfte att skapa mer enhetliga spelregler för skolorna, oavsett vem som driver skolan och var den är belägen (yrkande 11). Resurserna för en elevs skolgång skall följa eleven till den skola som eleven väljer. Moderaterna vill att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning för att skyndsamt ta fram ett heltäckande system för nationell skolpeng (yrkande 12). I motion 2003/04:Ub427 yrkande 11 framhåller Moderaterna att en nationell skolpeng behövs för att göra alla skolor till fria skolor. De menar att en kommunal skola inte är fri. Den tvingas följa den kommunala skolledningens direktiv och kan inte fritt förfoga över sina resurser. Kommunerna styr de samlade resurserna politiskt. Genom att finansieringsansvaret för skolan flyttas från kommunerna till staten och en nationell skolpeng införs får skolans ledning en frihet att använda skolans resurser där de gör störst nytta. Ett system med nationell skolpeng kan enligt motion 2003/04:Ub472 (m) yrkande 3 skapa ekonomiska incitament för utveckling av landets skolor. Grundläggande för systemet är att låta elevernas val av skola styra resursfördelningen. En bra skola får med ett skolpengssystem god elevtillströmning och därmed god ekonomi. Illa skötta skolor tappar elever och får genom detta en signal om behovet av att trappa upp kvalitetsarbetet. Även i motionerna 2003/04:N341 yrkande 13 och 2003/04:N344 yrkande 5 från Moderata samlingspartiet betonas att staten måste garantera det fria skolvalet genom att ta över ansvaret för finansieringen av skolan. En nationell skolpeng bör införas. Skolpengen bör tilldelas skolorna, kommunala såväl som fristående, efter hur många elever de förmår attrahera. Särskilt tillskott bör ges för bl.a. funktionshindrade elever. Folkpartiet föreslår i motionerna 2003/04:Ub367 yrkande 23 och 2003/04: Ub388 yrkande 10 likaså att en nationell skolpeng införs för att främja likvärdig kvalitet och valfrihet i skolan. Enligt Folkpartiet var kommunaliseringen av skolan ett av den socialdemokratiska skolpolitikens enskilt största misstag. I dag råder så skilda ekonomiska villkor för skolor i olika kommuner att utbildningens kvalitet inte blir likvärdig över landet. Därför bör en nationell skolpeng införas som staten ansvarar för. Skolpengen betalas ut till den skola eleven väljer att gå på, oavsett om det är en skola i elevens egen kommun, en annan kommun eller en fristående skola. En fjärdedel av resurserna skall öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd och till skolor i utsatta områden. Liknande synpunkter om statlig finansiering av skolan genom en nationell skolpeng framförs i motion 2003/04:Ub237 (fp) yrkande 1. Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår också i motioner en nationell individualiserad skolpeng för elever med funktionshinder. Enligt Moderaterna i motion 2003/04:Ub258 yrkande 3 skall en sådan statligt garanterad individuell skolpeng säkerställa att dessa elevers behov verkligen möts. För de flesta elever med funktionshinder kan lösningar med generellt bestämda tilläggssummor användas, alltefter vilket funktionshinder det är fråga om. För andra elever, med individuellt mer komplexa funktionshinder, måste en helt individualiserad skolpeng användas. Skolverket eller annan statlig myndighet bör enligt motionen ges i uppgift att pröva och fastställa den individuella skolpengens storlek efter elevernas behov och efter ansökan från skola, resurscenter eller omsorg. I Folkpartiets motion 2003/04:So504 yrkande 32 understryks att det föreslagna systemet med en statlig nationell skolpeng skall garantera elever med funktionshinder extra resurser. Skolpengen skall kunna användas till att välja en särskola eller specialskola. Utskottets ställningstaganden Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena. Motsvarande motionsyrkanden har avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen vid ett flertal tillfällen, senast under våren 2003. Utskottet har ingen annan uppfattning nu. En nationell skolpeng ger inte de grundläggande förutsättningarna för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna uppfyllas. Risken finns för en utveckling med krav på en tydlig koppling mellan den skolpeng som följer en given elev och de insatser eleven har möjlighet att få. Elever som har behov som kräver mer resurser kommer då att betraktas som en belastning. Om skolorna dessutom strävar efter att maximera sin ekonomiska vinst skapas starka drivkrafter för skolorna att välja de mest lönsamma eleverna. En sådan utveckling måste enligt utskottets uppfattning kraftfullt motverkas. Resurser till skolans verksamhet skall enligt utskottet fördelas med utgångspunkt i de behov som enskilda elever, olika grupper av elever och skolor faktiskt har. Det gör man bäst på den lokala nivån. Utskottet finner det därför inte rimligt att införa en central resursfördelning i enlighet med förslagen från Moderata samlingspartiet och Folkpartiet. Det är inte heller rimligt, anser utskottet, att införa en central resursfördelning för funktionshindrade elevers behov. Kravet på en likvärdig utbildning inom varje skolform, varhelst den anordnas i landet, slås fast i skollagen (1 kap. 2 §). I det mål- och resultatorienterade styrsystemet, som sedan år 1991 ligger till grund för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, är det Skolverkets uppgift att följa upp och utvärdera skolverksamheten. Utskottet vill understryka att förutsättningarna för att säkerställa en likvärdig utbildning inom skolväsendet därefter har ytterligare förbättrats. Skolverket skall således bedriva förstärkt kvalitetskontroll genom återkommande utbildningsinspektion och kommunerna har ålagts kvalitetsredovisning av skolverksamheten.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen. 1. Möjligheter till minst två alternativa skolval (punkt 1) - m av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub276 yrkande 4. Ställningstagande För att få en verklig valfrihet i skolan måste det finnas alternativ att välja mellan, och det måste finnas information om valfriheten och hur valet går till. Det finns enligt vår uppfattning tre olika former av mångfald att sträva efter i skolhänseende. De är alternativ inom pedagogiken, ett utbud av olika profiler och tillgång till olika huvudmän. Vi anser att kommuner skall skapa förutsättningar för mångfald i åtminstone något hänseende. Det kan gå att skapa en profilklass inom en allmänt inriktad kommunal skola, eller att uppmuntra alternativa pedagogiker eller huvudmän att överta en eller flera klasser. Vårt långsiktiga mål är att alla elever skall ha minst två olika alternativ att välja mellan inom rimligt avstånd från hemmet. Kravet på mångfald medför att inte endast offentlig sektor kan driva skolor och andra utbildningsinstitutioner. Staten skall fokusera på mål och resurser - utförandet fungerar bättre med pluralism. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna. 2. Valfrihetsprincip före närhetsprincip (punkt 2) - m, fp av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub474 yrkande 4, 2003/04:Sf325 yrkande 12 och 2003/04:Sf326 yrkande 26. Ställningstagande Vi anser att närhetsprincipen inte får vara allenarådande för skolans rekrytering. Alla elever skall fritt kunna välja den skola vars profil passar dem bäst och ha makten att välja bort dåliga skolor. Skolplacering av barn skall lika naturligt kunna ske efter skolans pedagogiska inriktning som efter skolans geografiska närhet. Vi vill också lyfta fram betydelsen av att tillåta fritt val av skola som ett medel att motverka segregation. När elever och föräldrar själva kan välja skola behöver de inte välja den skola som ligger närmast, vilket gör att bostadssegregationen inte slår igenom på samma sätt i skolan. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed bifalla motionsyrkandena. 3. Fritt skolval för att säkerställa landsbygdsskolors överlevnad (punkt 3) - m av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub474 yrkande 5. Ställningstagande Många mindre skolor på mindre orter har lagts ned eller hotats av nedläggning de senaste åren. Enligt vår mening kan många av dessa landsbygdsskolor räddas med ett statligt garanterat och finansierat skolval för alla landets elever. De små bygdeskolornas överlevnad blir då inte en fråga för städernas politiker utan för bygdens invånare. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna. 4. Nationell information om möjligheterna till skolval (punkt 4) - m, fp, kd, c av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub276 yrkande 5. Ställningstagande Föräldrar och elever skall uppmuntras till ett aktivt val av skola. Det innebär att de skall ges information om sina möjligheter och om de alternativ som finns i både kommunala och fristående skolor. I dag är det en enorm skillnad mellan olika kommuner när det gäller information om rätten att välja skola. Exempel finns på borgerligt styrda kommuner där föräldrar och elever får informationsmaterial som underlag för skolvalet. I andra kommuner motarbetas medborgarnas rätt att välja genom att de inte informeras om denna rätt. Vi anser att det skall finnas en nationell information om möjligheterna till skolval. Fri sökning i hela landet och likvärdiga icke-diskriminerande antagningsvillkor för alla elever är grundläggande för ett fritt skolval. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna. 5. Valfrihet för funktionshindrade elever (punkt 5) - m, fp, kd, c av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub220 yrkande 1 och 2003/04:Ub258 yrkande 2. Ställningstagande Möjligheten att välja skola är viktig för alla elever, men alldeles särskilt viktig för barn och ungdomar med funktionshinder. De behöver ha en frihet att kunna välja en skola som är specialiserad på att undervisa elever med deras specifika funktionshinder. De skall ha en rättighet och inte en skyldighet att integreras i den vanliga kommunala skolan. Eftersom funktionshindrade elever har stort behov av skräddarsydda lösningar för att deras skolgång över huvud taget skall kunna fungera skall de, eller deras vårdnadshavare, kunna välja statliga specialskolor om de föredrar det. Vi föreslår att elever med funktionshinder skall i lag tillförsäkras rätten att välja skola. Eleverna skall ha möjlighet att välja skola utifrån kvalitet, pedagogik och social miljö. Valet skall kunna göras inte bara bland den egna kommunens skolor utan också bland andra kommuners profilskolor, fristående skolor och specialskolor. En sådan lagstiftning kommer enligt vår mening att leda till en betydande utveckling av dagens specialskolor och regionala skolor för funktionshindrade samt till att en mängd fristående och kommunala alternativ växer fram. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna. 6. Valfrihet för personal inom skola och omsorg (punkt 7) - m av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf289 yrkande 19. Ställningstagande Vi vill öka valfriheten för personalen inom bl.a. skola och omsorg genom att skapa möjligheter för alternativa arbetsgivare att etablera sig på dessa områden. Förskolor och skolor med olika pedagogisk inriktning och personalpolitik ger ökade chanser för harmoniska arbetsförhållanden. Lärare och andra personalkategorier kan lättare finna för dem stimulerande arbetsförhållanden, bl.a. vad gäller inflytande över arbetssituationen. Vi menar att likriktning skapar missnöje med arbetsmiljön, vilket kan leda till inte obetydliga kostnader för sjukskrivningar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed bifalla motionsyrkandet. 7. Införande av ett system med nationell skolpeng (punkt 8) - m av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12, 2003/04:Ub427 yrkande 11, 2003/04:Ub472 yrkande 3, 2003/04:N341 yrkande 13 och 2003/04:N344 yrkande 5 samt bifaller delvis motionerna 2003/04:Ub237 yrkande 1, 2003/04:Ub367 yrkande 23 och 2003/04:Ub388 yrkande 10. Ställningstagande Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en nationell angelägenhet. Vi vill införa ett statligt stöd riktat direkt till skolorna, en nationell skolpeng, för att alla skolor skall få resurser på en nationellt jämförbar nivå. En sådan nationell skolpeng bidrar till att ge skolorna - såväl kommunala som fristående - ökad självständighet och frihet att förfoga över de ekonomiska medlen. Den ökar möjligheterna att bevara och utveckla skolor på landsbygden och i glesbygd. Resurserna för en elevs skolgång skall följa eleven till den skola eleven väljer. Skolpengen tjänar därmed också till att garantera valfrihet för eleverna, oavsett i vilken kommun eller i vilket bostadsområde eleven bor. Vi vill betona att den enskilda elevens behov kan styra skolpengens storlek. Vi föreslår att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning för att skyndsamt ta fram ett heltäckande system för nationell skolpeng. Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed bifalla motionerna 2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12, 2003/04:Ub427 yrkande 11, 2003/04:Ub472 yrkande 3, 2003/04:N341 yrkande 13 och 2003/04:N344 yrkande 5. 8. Införande av ett system med nationell skolpeng (punkt 8) - fp av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ub237 yrkande 1, 2003/04:Ub367 yrkande 23 och 2003/04:Ub388 yrkande 10 samt bifaller delvis motionerna 2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12, 2003/04:Ub427 yrkande 11, 2003/04:Ub472 yrkande 3, 2003/04:N341 yrkande 13 och 2003/04:N344 yrkande 5. Ställningstagande Vi föreslår att en nationell skolpeng införs för att främja likvärdig kvalitet och valfrihet i skolan. Ett av den socialdemokratiska skolpolitikens enskilt största misstag var kommunaliseringen av skolan. I dag råder så skilda ekonomiska villkor för skolor i olika kommuner att utbildningens kvalitet inte blir likvärdig över landet. Det skall inte vara så att en elev får sämre skolgång för att han eller hon har råkat bosätta sig i "fel" kommun. Därför vill vi införa en nationell skolpeng som staten ansvarar för. Skolpengen betalas ut till den skola eleven väljer att gå på, oavsett om det är en skola i elevens egen kommun, en annan kommun eller en fristående skola. En fjärdedel av resurserna skall öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd och till skolor i utsatta områden. En nationell skolpeng innebär en decentralisering av makten till den enskilda skolan genom att kommunernas inflytande minskar. Kommunerna skall inte ha ansvar för den pedagogiska verksamheten. Syftet med kommunaliseringen var att öka decentraliseringen, men i stället har fler hierarkier införts i skolväsendet. Vi anser att varje skola skall arbeta självständigt utifrån läroplanens mål. Resultatet skall utvärderas genom nationellt betygssystem, nationella prov och en nationell skolinspektion. Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed bifalla motionerna 2003/04:Ub237 yrkande 1, 2003/04:Ub367 yrkande 23 och 2003/04:Ub388 yrkande 10. 9. Nationell individualiserad skolpeng för elever med funktionshinder (punkt 9) - m av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ub258 yrkande 3 och bifaller delvis motion 2003/04:So504 yrkande 32. Ställningstagande Enligt vår mening bör ett nytt finansiellt system införas som skall tillförsäkra funktionshindrade elever rätten att välja skola. Dessa elever skall ha möjlighet till val av skola utifrån kvalitet, pedagogik och social miljö. Valfriheten skall gälla kommunala skolor, likaväl som specialskolor eller andra skolor med särskild förmåga att undervisa elever i just deras situation. En statligt garanterad och finansierad individuell skolpeng för elever med funktionshinder skall säkerställa rätten till god utbildning. Det är nödvändigt att utreda detaljerna i ett sådant system. För de flesta elever med funktionshinder ser vi framför oss att lösningar med generellt bestämda tilläggssummor kan användas, allt efter vilket funktionshinder det är fråga om. För andra elever, med individuellt komplexa funktionshinder, måste en helt individualiserad skolpeng användas. Vi anser att Skolverket eller annan statlig myndighet bör ges i uppgift att pröva och fastställa den individuella skolpengens storlek utifrån elevernas behov och efter ansökan från skola, resurscenter eller omsorg. Poängen är att resurserna följer eleven till den skola där han eller hon går. Vi vill påminna om att vi i vårt alternativ till statsbudgeten har tagit upp 300 miljoner kronor för skolpeng till funktionshindrade elever från budgetåret 2005. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Ub258 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. 10. Nationell individualiserad skolpeng för elever med funktionshinder (punkt 9) - fp av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So504 yrkande 32 och bifaller delvis motion 2003/04:Ub258 yrkande 3. Ställningstagande Vårt förslag om en nationell skolpeng innebär att elever kan välja att gå i vilken skola de vill, oavsett om skolan ligger i den egna kommunen, en annan kommun eller är fristående. Förslaget innefattar också att skolpengen skall anpassas efter de särskilda behov av stöd som den enskilda eleven kan ha. Elever med funktionshinder garanteras därmed större resurser. Funktionshindrade elever skall också kunna använda den nationella skolpengen till att välja en särskola eller specialskola. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed bifalla motion 2003/04:So504 yrkande 32. Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet. 1. Valfrihet i barnomsorgen (punkt 6) - m, fp, kd, c av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp). Vi vill hänvisa till vad som anförts i fempartireservationen om mångfald inom barnomsorgen i utskottets betänkande 2002/03:UbU9 Förskolan. Reservationen vann kammarens bifall efter förnyad utskottsbehandling (bet. 2002/03: UbU19). Därmed gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med reservanternas begäran. Reservationen finns citerad i detta betänkandes utskottstext. 1 Valfrihet för personal inom skola och omsorg (punkt 7) - fp 2 av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp). Folkpartiet har länge arbetat för att underlätta för fler alternativ inom skola, vård och omsorg. Utgångspunkten är att elever gynnas av att kunna välja en skola med en pedagogik de tror på, att vården blir mer effektiv genom konkurrens och att äldre, om de vill, skall kunna vistas på ett boende där t.ex. personalen pratar finska. Men alternativen gynnar även personalen. Att kvinnor inom offentlig sektor är en av de eftersatta grupperna både löne- och statusmässigt är ingen hemlighet. Ett sätt att komma åt det problemet är att ge dem fler arbetsgivare att välja mellan. Folkpartiet har därför förslag om ökad valfrihet i sina vård-, utbildnings- och jämställdhetsmotioner. Bilaga Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m): 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad valfrihet för personalen inom vård, skola och omsorg. 2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m): 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet för alla barn att välja skola. 2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att tillåta fritt val av skola som ett sätt att motverka segregation. 2003/04:Sf356 av Bo Könberg m.fl. (fp): 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om större valfrihet och ökad etableringsfrihet i barnomsorgen. 2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (kd): 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reservationen från utbildningsutskottet (2002/03:UbU) i vilken en majoritet av riksdagspartierna stöder föräldrars rätt att fritt välja barnomsorgsform. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa ekonomiska och praktiska förutsättningar för val mellan olika och flexibla barnomsorgsformer. 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att begreppet barnomsorg även innefattar föräldrarnas omsorg i det egna hemmet. 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av olika barnomsorgsformer och etableringsmöjligheter för dessa. 2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp): 32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en nationell skolpeng, som tilldelar elever med funktionshinder extra resurser. 2003/04:Ub220 av Sten Tolgfors (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstiftning som ger barn med funktionshinder rätt att välja skola. 2003/04:Ub237 av Christer Nylander (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationell skolpeng. 2003/04:Ub258 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten att välja skola även för specialskolans elever. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell individualiserad skolpeng för specialskolans elever. 2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förtjänsterna med konkurrens inom utbildningsområdet. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell information om möjligheterna till skolval. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statlig finansiering genom nationell skolpeng. 12. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning om nationell skolpeng i enlighet med vad i motionen anförs. 2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en nationell skolpeng för att främja likvärdig kvalitet och valfrihet. 2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp): 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en nationell skolpeng för att öka likvärdigheten. 2003/04:Ub416 av Ulf Nilsson m.fl. (fp): 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa barnomsorgspeng. 2003/04:Ub427 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m): 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationell skolpeng för att göra alla skolor till fria skolor. 2003/04:Ub472 av Sten Tolgfors (m): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna att skapa ekonomiska incitament för utveckling av landets skolor genom ett system med nationell skolpeng. 2003/04:Ub474 av Sten Tolgfors (m): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolplacering av barn lika naturligt skall kunna ske efter såväl pedagogisk inriktning som efter skolans geografiska närhet. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av fritt skolval för att säkerställa landsbygdsskolors överlevnad. 2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m): 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att stärka valfriheten för enskilda människor och familjer i skolan, barnomsorgen, äldre- och handikappomsorgen samt vården. 2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansiering av skolan.