Vägverket
Betänkande 1993/94:TU26
Trafikutskottets betänkande
1993/94:TU26
Vägverket
Innehåll
1993/94
TU26
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet förslag i årets budgetproposition om inriktningen av Vägverkets verksamhet samt om medelsanvisningar till ett flertal vägändamål. Inriktningen innebär främst att Vägverket har ett samlat ansvar för att åstadkomma ett effektivt vägtransportsystem som uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och regional balans. Fjolårets riksdagsbeslut om en tioårsplan för väginvesteringar, omfattande främst ett stamvägnät, ligger fast. Medelsanvisningarna avser bl.a. Drift och underhåll av statliga vägar (5,8 miljarder kronor), Byggande av vägar (5,6 miljarder kronor) och Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar (657,4 miljoner kronor). Under anslaget Byggande av länstrafikanläggningar (LTA-anslaget), som används för bl.a. såväl länsvägar som länsjärnvägar, föreslås en medelsanvisning på 2,2 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker vidare ett regeringsförslag att LTA-anslaget även skall få användas till statsbidrag för byggande av kajanläggningar och investeringar i fartyg för regional kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov. I sammanhanget framhåller utskottet att även godstransporter är av betydelse i den skärgårdstrafik som åsyftas och att det nya stödet bör utformas med hänsyn därtill på sätt som anges i betänkandet.
I betänkandet behandlas vidare bortemot ett fyrtiotal motionsyrkanden. De omfattar främst alternativa förslag till medelsanvisningar och långsiktiga krav på ökade satsningar på drift och underhåll av de statliga vägarna. Bland övriga motionsyrkanden märks ett nyd-krav på en utredning om en ny form för finansiering av vägunderhåll och väginvesteringar. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Fler motionsyrkanden om vägfrågor kommer att behandlas i utskottets betänkande 1993/94:TU30 med anledning av regeringens skrivelse om investeringsplaner för infrastrukturen.
Till betänkandet är fogat tre reservationer, ett särskilt yttrande och en meningsyttring av v-suppleanten. S-ledamöterna reserverar sig till förmån för ett s-yrkande om en större medelsanvisning till Drift och underhåll av statliga vägar än vad regeringen föreslår. I reservationen framhåller s-ledamöterna vidare att regeringen i nästa budgetproposition bör presentera en långsiktig plan avseende drift och underhåll av statliga vägar. Nyd-ledamoten reserverar sig till förmån dels för det nämnda kravet på en utredning om en ny form för finansiering av vägunderhåll och väginvesteringar, dels för nyd-yrkanden om betydelsen av att på sikt öka anslaget Drift och underhåll av statliga vägar. Det särskilda yttrandet gäller automatisk hastighetsövervakning och avges av m- och nyd-ledamöterna. V-suppleanten följer i sin meningsyttring upp ett flertal yrkanden i en v-motion om medelsanvisningar med andra belopp än vad regeringen föreslår. Vidare instämmer han i det särskilda yttrandet.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Motionerna
1993/94:T203 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökat stöd till kommuner som väljer att utveckla nya eller relativt ovanliga miljövänliga kollektivtrafiklösningar.
1993/94:T204 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägnätets standard.
1993/94:T212 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en genomgripande revidering av väglagen.
1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar (A 4) för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 2 342 000 000 kr, 10. att riksdagen till Drift av statliga vägar (A 2) för budgetåret 1994/95 anvisar 500 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 6 262 055 000 kr, 11. att riksdagen till Drift och byggande av enskilda vägar (A 5) för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 757 449 000 kr, 12. att riksdagen till Byggande av riksvägar (A 3) för budgetåret 1994/95 anvisar 2 000 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 3 600 735 000 kr.
1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen till anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1994/95 beslutar anvisa 9 886 000 000 kr, dvs. 4 124 000 000 kr utöver regeringens förslag, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förarprövningens operativa del skall ligga i Vägverkets väg-och trafikdivision till dess att regeringen tagit ställning till utredarens förslag.
1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på sikt öka anslaget för Drift och underhåll av statliga vägar, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta förarprövningen tillhöra Vägverkets trafiksäkerhetsavdelning.
1993/94:T227 av Tage Påhlsson och Birger Andersson (båda c) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en återgång till den effektiva metoden med projektreserver i Banverket och Vägverket.
1993/94:T228 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 11. att långsiktigt prioritera underhållet på befintliga vägar, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta utreda hur en ny finansieringsform med mer raka rör mellan brukare och väghållare skall se ut och genomföras.
1993/94:T302 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Räta Linjen ges en enhetlig vägnumrering som väg E 22.
1993/94:T310 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att minska användningen av vägsalt.
1993/94:T311 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens ansvar för att de trafikpolitiska målen också skall gälla den regionala trafiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länstrafikanslagen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att omfördela investeringsmedel till ett särskilt reparations- och tillbyggnadsprogram för länsvägnätet.
1993/94:T312 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de fortsatta besluten i fråga om utbyggnaden av riksväg 45 till motorväg.
1993/94:T315 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av underhållsinsatser i regeringens program för vägar.
1993/94:T317 av Arne Andersson och Stig Bertilsson (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av medel till underhåll av det mindre allmänna vägnätet.
1993/94:T318 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av underhållsinsatser i regeringens program för vägar.
1993/94:T323 av Ingrid Hemmingsson och Ulf Melin (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motverka kapitalförstöring på vägnätet.
1993/94:T327 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av underhållsinsatser i regeringens program för vägar.
1993/94:T331 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av underhållsinsatser i regeringens program för vägar.
1993/94:T406 av Gudrun Norberg och Isa Halvarsson (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra en översyn av hur viltolyckorna i trafiken kan minskas.
1993/94:T411 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att underhåll och drift av vägnätet relateras till trafikvolymen.
1993/94:T415 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en ökad satsning på viltstängsel i de län där viltolyckor är mest förekommande.
1993/94:T418 av Olle Lindström (m) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med bil- och tågpåkörningar av ren.
1993/94:T419 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (båda s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till bättre skyddsanordningar vid vägavsnitt i anslutning till sjöar och vattendrag.
1993/94:T433 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade statliga insatser för utbyggnad av cykelbanor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikplanering.
1993/94:T603 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändring i de lagar som möjliggör broöppningsavgifter av beskrivet slag.
1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsstyrelserna bör ges rätt att överklaga Vägverkets länsramar för länstrafikanläggningsanslagen till regeringen.
1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga utvecklingsinsatser för lågbullrande vägbeläggningar.
Utskottet
1. Inriktningen av Vägverkets verksamhet m.m.
Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning, dvs. byggande och drift av vägar. Huvuduppgiften är att svara för statens väghållning. Till följd av avvecklingen av Trafiksäkerhetsverket vid årsskiftet 1992/93 svarar Vägverket numera också för flertalet av det nedlagda verkets uppgifter (prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 58). Riksdagen fastställde våren 1993 en långsiktig plan för investeringar i trafikens infrastruktur (prop. 1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446). För de statliga vägarnas del innebär planen att 40 miljarder kronor skall investeras i riksvägar under en tioårsperiod 1994--2003. Härtill kommer 9 miljarder i länstrafikanläggningar, dvs. bl.a. länsvägar, och 7 miljarder kronor till särskilda bärighetshöjande åtgärder på de statliga vägarna under tioårsperioden. Genom beslutet godkändes regeringens förslag att vägsystemet skall inriktas mot ökad trafiksäkerhet och att vissa riksvägar skall ingå i ett stamvägnät. Vidare beslutade riksdagen om treåriga ramar för Vägverkets investeringsverksamhet.
I den nu aktuella propositionen framhåller regeringen att 1993 års beslut om investeringar i trafikens infrastruktur bör ligga fast, liksom de övergripande målen för Vägverkets verksamhet. Vägverket har -- betonar regeringen -- ett samlat ansvar för att åstadkomma ett effektivt vägtransportsystem som uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och regional balans. Under rubriken Vissa trafiksäkerhetsåtgärder erinrar regeringen om att riksdagen beslutat att förarprövningen skall flyttas ut från Vägverket och att regeringen bör överväga vem som skall svara för denna verksamhet i framtiden (bet. 1992/93:TU4, rskr. 58). I sammanhanget uttalade riksdagen att det är väsentligt att göra en tydlig organisatorisk åtskillnad mellan uppgifter av föreskrivande resp. tillämpande karaktär. Regeringen framhåller att en särskild utredare har lämnat förslag till lösning av frågan. I avvaktan på regeringens ställningstagande till utredarens förslag har regeringen uppdragit åt Vägverket att organisera förarprövarverksamheten så att den operativa delen organisatoriskt hänförs till Produktionsdivisionen. Vidare erinrar regeringen om att riksdagen har beslutat att regeringen skall redovisa åtgärder som leder till att skolbarn kan få sittplats vid skolskjutsning i buss (bet. 1992/93:TU29, rskr. 426). Regeringen framhåller bl.a. att det krävs betydande investeringar i fler bussar samt också fler bussförare för att undvika stående i bussar. Den totala årliga kostnadsökningen beräknas till 300 miljoner kronor. Befintlig olycksstatistik och en företagen riskanalys pekar entydigt på att det inte finns något säkrare sätt att transporteras på än att åka buss. Sammanfattningsvis framhåller regeringen att den inte är beredd att verka för förbud för passagerare i skolskjutsar att färdas stående. Vägverket förutsätts verka för att säkerheten vid skolskjutsning är så god som möjligt. Under rubriken Internationellt samarbete framhåller regeringen att Vägverket via sitt dotterbolag SweRoad bör få överlåta överflödiga äldre vägmaskiner och lastbilar m.m., som inte kan säljas, till de baltiska vägmyndigheterna. Kostnader för transporter och administrativ hantering förutsätts Vägverket svara för.
I motion T224 (s) framhåller motionärerna att de finner det orealistiskt att hänföra den operativa delen av förarprövarverksamheten till Vägverkets produktionsdivision. Den divisionens uppgift är ju -- betonar motionärerna -- att bygga och underhålla vägar. Verksamheten i fråga bör i stället handhas inom verkets väg- och trafikdivision, med sitt ansvar för trafiksäkerhetsfrågorna, till dess regeringen tagit ställning till utredningsförslaget om hur förarprövarverksamheten bör ordnas.
Även i motion T226 (nyd) framhålls att den operativa delen av förarprövarverksamheten bör handhas inom Vägverkets väg- och trafikdivision.
Regeringen har aviserat en proposition om förarprövare senare i vår. Utskottet har erfarit att förarprövningens operativa del inte har förts över till Vägverkets produktionsdivision och att regeringen avser att återkalla uppdraget därom. Vägverkets myndighetsuppgifter avseende förarprövning handhas därför för närvarande i sin helhet inom verkets väg- och trafikdivision. Någon ändring därvidlag avses inte ske i avvaktan på ett riksdagsbeslut på grundval av den aviserade propositionen. Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandena tillgodosett. De bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad regeringen i övrigt förordar om inriktningen av Vägverkets verksamhet.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om överlåtelse av överskottsmaterial till de baltiska vägmyndigheterna.
I motion T228 (nyd) förordas en ny form för finansiering av vägunderhåll och väginvesteringar. Nuvarande system är enligt motionärerna olämpligt, eftersom det medger att skatteintäkter från bilismen används för annat än vägändamål. Med "raka rör" mellan brukare och väghållare skulle det enligt motionärerna bli en bättre ordning. Av propositionen framgår att Vägverket har hemställt om att det skall ombildas till ett affärsverk som finansieras direkt med generella vägavgifter. Regeringen säger sig inte vara beredd att behandla frågan innan den har fattat beslut med anledning av riksdagens uttalande om en utredning av statsbudgetens omfattning och uppdelningen av statens utgifter i en drift- och kapitalbudget (bet. 1992/93:FiU30). Utskottet är inte heller för sin del berett att nu göra något uttalande om nya finansieringsformer för Vägverkets verksamhet och avstyrker därför motionsyrkandet.
I motion T227 (c) framhålls vikten av att Vägverket har projektreserver så att vägarbeten snabbt kan komma i gång, när så bedöms erforderligt av arbetsmarknadspolitiska skäl. Utskottet delar motionärernas uppfattning. Enligt vad utskottet erfarit har också Vägverket betydande möjligheter att tidigarelägga byggnads- eller underhållsåtgärder som ett led i sysselssättningsskapande åtgärder. Syftet med motionsyrkandet, i här berörd del, torde sålunda få anses tillgodosett. Utskottet avstyrker därför ett bifall till detsamma.
2. Anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar
Regeringen framhåller att anslaget till drift och underhåll långsiktigt bör läggas fast på en nivå där det samlade vägkapitalet bibehålls. Det är också av stor vikt att nivån på anslaget långsiktigt anpassas så att resurserna kan utnyttjas på effektivast möjliga sätt. En långsiktig plan för drift och underhåll bör därför utarbetas. Vägverket avses få i uppdrag att redovisa ett underlag med förslag till en sådan plan. Planen bör ligga till grund för beslut om en samlad strategi för användningen av medel till drift och underhåll under perioden 1997--2003. I avvaktan på en sådan plan anser sig regeringen nu böra föreslå endast marginella ökningar av drifts- och underhållsanslaget. Regeringens förslag till medelsanvisning omfattar ett belopp på drygt 5 762 miljoner kronor för nästa budgetår. I de fall Vägverket saknar medel under anslaget A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar i samband med att vägar som Vägverket tidigare varit väghållare för övertas av enskilda, bör det enligt regeringen vara möjligt för Vägverket att under det kommande budgetåret disponera medel som motsvarar gällande statsbidrag under anslaget Drift och underhåll av statliga vägar för kostnader som annars skulle belasta anslaget Bidrag till drift och byggande av statliga vägar. Regeringen föreslår slutligen att högst 5 miljoner kronor av anslaget till drift och underhåll av statliga vägar skall få användas för investeringar i utrustning för automatisk hastighetsövervakning.
I motion T224 (s) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 9 886 miljoner kronor, dvs. drygt 4 miljarder kronor utöver det belopp som regeringen föreslagit. Motionärerna framhåller att Vägverket krävt ett anslag på samma belopp som de yrkar. Vidare betonar motionärerna att verket väl har dokumenterat behovet av medel för drift och underhåll av vägnätet samt de mycket negativa konsekvenserna av otillräckliga anslag. Vägverket har dessutom redan nu en noga genomtänkt strategi för drifts- och underhållsverksamheten.
I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 500 miljoner kronor utöver det belopp som regeringen föreslagit, dvs. drygt 6 262 miljoner kronor.
I motionerna T226 (nyd) och T228 (nyd) framhålls att basnäringar såsom skogs- och pappersindustrin samt jordbruket är mycket beroende av goda vägar för tillförlitliga transporter. Det löpande vägunderhållet måste därför prioriteras.
I motionerna T204 (fp) framhålls att vägarna i hela landet måste hålla en sådan standard att säkerheten garanteras och transporter med t.ex. råvaror kan nå fram till industrin.
I motion T311 (s) framhålls att en skyndsam ökning av drifts- och underhållsanslagen framstår som en första nödvändig åtgärd i syfte att möjliggöra uppfyllelse av de trafikpolitiska målen i fråga om den regionala trafiken.
I motionerna T315 (fp), T318 (fp), T327 (fp) och T331 (fp) betonas värdet av att regeringen slår fast att anslaget till drift och underhåll av vägar långsiktigt måste läggas på en nivå som innebär att det samlade vägkapitalet bibehålls. Därmed tas det första steget i en strategi som medger en fortsatt prioritering av underhållet i regeringens program för vägar.
I motion T317 (m) framhålls värdet av de stora väginvesteringar som riksdagen beslutade om förra året men betonas också att det föreligger en obalans mellan medel för investeringar och medel för underhåll. Motionärerna anser att trafikutskottet vid sin behandling av anslaget för byggande av vägar bör överväga viss överföring av medel till "underhålls- och förbättringsanslagen till det mindre, allmänna vägnätet".
I motion T323 (m) framhålls att regeringen snarast möjligt, dock senast till nästa budgetår, bör analysera underhållsbehovet och föreslå åtgärder för att motverka kapitalförstöring på vägnätet.
I motion T411 (fp) framhålls att anslagen till drift och underhåll av vägar bör relateras till trafikvolym och eftersläpande behov.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen på senare år betonat vikten av ökade insatser för drift och underhåll av det statliga vägnätet så att det samlade vägkapitalet kan bibehållas. Ökade underhållskostnader kompenseras, som framhålls av regeringen, av minskningar i de kostnader som olyckor, utsläpp och onödigt långa restider m.m. skapar. Självfallet delar utskottet också regeringens uppfattning att resurserna bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Det uppdrag till Vägverket som regeringen aviserar synes, som framhålls i flera fp-motioner, väl ägnat att utgöra det första steget i en process avsedd att leda fram till en samlad strategi för användningen av medel till drift och underhåll av de statliga vägarna. Eftersom anslagen härför under en lång rad av år varit kraftigt eftersatta, är det angeläget att de ökade insatserna sätts in så snart som möjligt. Utskottet förutsätter därför att regeringen söker tillvarata alla möjligheter att underställa riksdagen förslag om den samlade strategin vid en tidigare tidpunkt än den som nu förutses. I avvaktan på ett sådant förslag tillstyrker utskottet regeringens nu föreliggande förslag till medelsanvisning samt avstyrker yrkandena om medelsanvisning med högre belopp enligt motionerna T216 (v) och T224 (s). Vad utskottet nu anfört om betydelsen av ökade insatser för drift och underhåll av det statliga vägnätet synes ägnat att i huvudsak tillgodose syftet med samtliga övriga motionsyrkanden som nu är i fråga. Dessa bör därför inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om överföring av medel mellan anslagen A 2. Drift och underhåll av statliga vägar och A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar.
Regeringens förslag att anslaget A 2 skall kunna användas för investeringar på högst 5 miljoner kronor i utrustning för automatisk hastighetsövervakning föranleder inte heller någon erinran från utskottets sida. Förslaget tillstyrks följaktligen.
I motion T310 (fp) framhålls att användning av vägsalt är förenad med en rad olägenheter och därför måste minska. Enligt vad utskottet erfarit finns det för närvarande inget bra och billigt alternativ till saltning för att motverka halka på vintervägar. Vägverket har bedrivit en försöksverksamhet i några län, där salt inte använts på vissa vägar. Försöken visade att antalet olyckor ökade, utom i Gotlands län. Utskottet förutsätter att verket fortsätter sina ansträngningar att finna ett bra alternativ till saltningen och att denna sker i en omfattning som medför minsta möjliga olägenheter av det slag som motionären avser, utan att trafiksäkerheten försämras. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.
I motion Jo679 (fp) betonas vikten av statliga utvecklingsinsatser för lågbullrande vägbeläggningar. I proposition 1993/94:215, som lades på riksdagens bord den 31 mars 1994, föreläggs riksdagen en handlingsplan mot buller. I propositionen framhålls bl.a. att väghållarna bör välja lågbullrande vägbeläggningar, där det är kostnadseffektivt och lämpligt med hänsyn till trafiksäkerheten. Av propositionen framgår vidare att Vägverket avses få i uppdrag att -- i samarbete med Statens naturvårdsverk, Banverket och Kommunförbundet -- utarbeta ett program för hur man genom fysiska skyddsåtgärder kan minska trafikbullret. Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet tillgodosett. Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
3. Anslaget A 3. Byggande av vägar
Från anslaget betalas kostnaderna för investeringar i riksvägar och för särskilda bärighetshöjande åtgärder. Regeringen föreslår en medelsanvisning på drygt 5,6 miljarder kronor för nästa budgetår. Vidare erinrar regeringen om att kapitalkostnaden för en kredit i Riksgäldskontoret för finansiering av utbyggnaden av väg E 6 till motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile årligen belastar detta anslag. Genom ett förbiseende från regeringens sida vid omläggningen av anslaget våren 1993 från kalenderår till budgetår har kapitalkostnaden för första halvåret 1993 inte finansierats. Kapitalkostnaden för den perioden bör därför få belasta kommande års anslag tillsammans med kapitalkostnaden för budgetåret 1994/95.
I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar ett belopp som med 2 miljarder kronor understiger det belopp som regeringen föreslår eller således 3 600 735 000 kr. Motionärerna framhåller att de inte vill höja kapaciteteten på vägnätet. Den transportpolitik de förordar innebär en överföring av transporter till andra kommunikationsslag. Härigenom kan transportkapacitet på vägnätet friställas. Vedabron bör inte byggas, eftersom det i området finns en parallell järnväg som alternativ.
Utskottet anser, som nämnts, att fjolårets beslut om en långsiktig plan för investeringar i trafikens infrastruktur bör ligga fast. Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks följaktligen, medan motionsyrkandet avstyrks.
Som nämnts inledningsvis beslutade riksdagen förra året om treåriga ramar för Vägverkets investeringsverksamhet. I propositionen beräknas medelsbehovet för byggande av vägar för den kommande treårsperioden till totalt 16 116 735 000 kr. Härav avser 5 600 735 000 kr budgetåret 1994/95, 5 120 000 000 kr budgetåret 1995/96 och 5 396 000 000 kr budgetåret 1996/97. Utskottet anser att regeringen bör bemyndigas medge att Vägverket får genomföra investeringar för byggande av vägar under den kommande treårsperioden inom en ram av 16 116 735 000 kr. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om användningen av anslaget för att täcka den angivna kapitalkostnaden för utbyggnaden av E 6.
I motion T312 (m) framhålls att utbyggnaden av riksväg 45 till motorväg på sträckan Göteborg--Vänersborg bör påskyndas.
Som nämnts inledningsvis fastställde riksdagen förra året, i samband med sitt beslut om en långsiktig plan för investeringar i trafikens infrastruktur, att vissa riksvägar skulle ingå i ett stamvägnät. Enligt beslutet bör riksväg 45 ingå i stamvägnätet och byggas ut till motorväg på sträckan Göteborg--Vänersborg. 20 % av de för motorvägsutbyggnaden erforderliga medlen skulle anvisas under den tioårsperiod från år 1993 till år 2003 som planen omfattar. Utskottet är inte berett att förorda någon utvidgning av investeringsramen eller en omfördelning inom denna och avstyrker därför motionsyrkandet.
I motion T302 (fp) framhålls att den s.k. Räta linjen bör ges en enhetlig numrering som väg E 22. Fjolårets beslut om ett stamvägnät innebar att detta bl.a. skulle omfatta den s.k. Räta linjen. Härmed avses en förbindelse från Norrköping, vid E 4, via bl.a. riksvägarna 55, 56 och 67 till en punkt nära Gävle, också vid E 4. Riksväg E 4 ingår i sin helhet i stamvägnätet, liksom riksväg E 22, som sträcker sig från Malmö via Karlskrona och Kalmar till Norrköping. Frågan om riksvägars klassificering såsom E(uropa)vägar regleras inom ramen för en internationell överenskommelse av år 1975 och kan därför inte omfattas av ensidigt svenska beslut. Inom Vägverket pågår emellertid, enligt vad utskottet erfarit, en översyn av riksvägsnumreringen. Utskottet förutsätter att den i motionen aktualiserade frågan uppmärksammas i samband med översynen. I avvaktan på resultatet av översynen avstyrker utskottet motionen.
4. Anslaget A 4. Byggande av länstrafikanläggningar
Från det s.k. LTA-anslaget betalas Vägverkets kostnader för byggande av länsvägar och Banverkets kostnader för investeringar i länsjärnvägar. Vidare lämnas från anslaget bidrag till fullföljande av pågående byggande av statskommunvägar. Bidrag lämnas även till väg- och gatuanläggningar, stationer, terminaler och spåranläggningar för regional kollektiv persontrafik samt till kommuner för byggande av flygplatsanläggningar med annan huvudman än staten. Regeringen föreslår en medelsanvisning på 2 242 miljoner kronor för nästa budgetår.
I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar ett 100 miljoner kronor större belopp än det regeringen föreslår eller således 2 342 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.
I propositionen beräknas medelsbehovet för investeringar i länstrafikanläggningar för den kommande treårsperioden till totalt 5 474 miljoner kronor. Härav avser 2 242 miljoner kronor budgetåret 1994/95, 1 516 miljoner kronor budgetåret 1995/96 och 1 716 miljoner kronor budgetåret 1996/97. I enlighet med fjolårets riksdagsbeslut om treåriga ramar för Vägverkets investeringsverksamhet bör riksdagen enligt utskottets mening bemyndiga regeringen att medge att Vägverket för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar för byggande av länstrafikanläggningar inom en kostnadsram på 5 474 miljoner kronor.
I propositionen framhålls att skärgårdstrafik för personbefordran fyller en viktig uppgift inom ramen för samhällets ansvar att möjliggöra boende i skärgården. Så lika villkor som möjligt bör råda mellan boende i skärgården och på fastlandet. Transportkostnader till öar är i allmänhet högre än transportkostnader på fastlandet. Dessutom har många skärgårdsöar av bl.a. miljöskäl bilförbud. Av den anledningen finns inte heller någon regelrätt trafik med bilfärjor till dessa öar. Det finns därför skäl -- betonar regeringen -- att med statliga medel stödja kollektiv persontrafik till skärgården. I sammanhanget erinras om att det inte är möjligt att ge bidrag till ifrågavarande färje- och båttrafik enligt förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning. Den förordningen är nämligen endast avsedd för bidragsgivning till enskilda vägar som hålls öppna för allmän biltrafik. För att tillgodose det angivna syftet -- att med statliga medel stödja kollektiv persontrafik till skärgården -- förordar regeringen att statsbidrag skall kunna lämnas enligt förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa kollektivtrafikanläggningar till byggande av kajanläggningar och investeringar i fartyg för regional kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov. Utskottet har för sin del ingen erinran mot att anslaget för byggande av länstrafikanläggningar används även för det sålunda angivna ändamålet. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag härom. Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget att ett stöd till skärgårdstrafiken inte alltför snävt inriktas mot endast persontransporter. Även godstransporter till skärgården fyller en viktig uppgift inom ramen för samhällets ansvar att möjliggöra boende i dessa delar av vårt land. Utskottet anser sålunda att stödet bör utformas med beaktande av möjligheterna att genom samordning underlätta även godstransporter till skärgården med användning av de kajanläggningar och de fartyg som enligt regeringen bör vara stödberättigade. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion T433 (s) framhålls att cykelåkning är hälsosamt och miljövänligt. Det finns därför goda skäl för ökade statliga insatser för utbyggnad av cykelbanor. Vidare framhålls i motionen att man vid stadsplaneringen bör ta ökad hänsyn till cyklisternas intressen. Utskottet delar motionärernas uppfattning om cykelåkningens fördelar i olika avseenden. LTA-anslaget upptog tidigare en delpost avseende ett statsbidrag till kommunerna för byggande av cykelleder. Riksdagen beslutade emellertid år 1992 att bidraget skulle upphöra per den 1 januari 1993 och inordnas i ett nytt generellt bidragssystem till kommunerna (prop. 1991/92:150, bet. FiU29, rskr. 345). Utskottet anser att beslutet bör stå fast och vill erinra om att stadsplanering är en kommunal angelägenhet. Någon riksdagens åtgärd synes sålunda inte böra komma i fråga med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.
I motion T203 (s) framhålls att storleken på anslaget för byggande av länstrafikanläggningar och de fördelningsprinciper som gäller för detta bör förändras för att möjliggöra ett ökat stöd till kommuner som väljer att utveckla nya eller relativt ovanliga, miljövänliga kollektivtrafiklösningar. En sådan förändring skulle enligt motionärerna kunna underlätta satsningar på spårvägen i Norrköping och på trafik med trådbussar i Linköping. Det nämnda riksdagsbeslutet år 1992 innebar också att bidrag till kommunerna till kollektivtrafikinvesteringar, som betalades från LTA-anslaget, skulle upphöra per den 1 januari 1993 och inordnas i det nya generella bidragssystemet. Utskottet anser att beslutet bör stå fast även i den delen och avstyrker därför motionen.
I motion T311 (s) framhålls att anslaget för byggande av länstrafikanläggningar bör öka till förmån för skogslänen, särskilt Kopparbergs län. Vidare betonar motionärerna att investeringsmedel bör omfördelas till ett särskilt reparations- och tillbyggnadsprogram för länsvägnätet. Som framhållits inledningsvis anser utskottet att fjolårets riksdagsbeslut om en långsiktig plan för investeringar i trafikens infrastruktur bör stå fast. Utskottet är därför inte berett att förorda någon sådan ökning eller omfördelning av LTA-anslaget som begärs i motionen. Som motionärerna själva uppmärksammat kan insatser för upprustning och underhåll av länsvägar betalas inte bara från anslaget Drift och underhåll av statliga vägar utan också från anslaget Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt. Riksdagen har nyligen anvisat 1 200 miljoner kronor under anslaget för nästa budgetår (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU13, rskr. 157). Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I motion A455 (fp) framhålls att länsstyrelserna bör ges rätt att överklaga Vägverkets planeringsramar för LTA-anslaget till regeringen. Utskottet har på senare år flera gånger behandlat yrkanden med samma innebörd -- och av samma motionärer -- som det nu aktuella yrkandet. Som utskottet framhållit bestäms planeringsramarna på grundval av riktlinjer som fastställts av riksdagen. Planeringsramarna utgör i sin tur en grundval för de flerårsplaner för investeringar i länstrafikanläggningar som länsstyrelserna utarbetar. Utformningen av en sådan plan avgörs av regeringen, om Vägverket och länsstyrelsen inte kan enas. Därvid bedömer regeringen om planen utarbetats med vederbörligt iakttagande av de mål för vägpolitiken och av de beslut i övrigt om dennas inriktning som antagits av riksdagen. Den angivna ordningen tillgodoser enligt utskottets mening motionärernas krav på regeringsinflytande över LTA-anlagets användning. Utskottet finner följaktligen inte någon riksdagens åtgärd erforderlig med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.
5. Anslaget A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 657 449 000 kr för nästa budgetår.
I motion T216 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar ett 100 miljoner kronor högre belopp än det regeringen föreslår eller således 757 449 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.
6. Anslaget A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter
Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för planering m.m. och investeringar inom totalförsvarets civila delar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning, som innebär att riksdagen för nästa år anvisar 42 079 000 kr. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen godkänner att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande på 10 miljoner kronor för att anskaffa reservbromateriel år 1995 som avser år 1996.
7. Anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet
I Vägverkets uppgifter ingår att svara för bil- och körkortsregistreringen. Kostnaderna för verksamheten betalas från detta anslag. Avgifterna för registrering av körkort och motorfordon inlevereras på inkomsttitel till statsbudgeten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en medelsanvisning på 522 331 000 kr för nästa budgetår.
8. Anslaget A 8. Uppdragsverksamhet m.m.
Vägverket får utföra uppdrag åt utomstående samt utföra vissa uppgifter som finansieras med avgifter under förutsättning att full kostnadstäckning uppnås. Denna verksamhet redovisas under detta anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en medelsanvisning på 1 000 kr för nästa budgetår.
9. Vissa trafiksäkerhetsfrågor
I motion T406 (fp) begärs en översyn av hur viltolyckor i vägtrafiken kan minskas. Motionärerna framhåller att viltstängsel är den effektivaste metoden att undvika viltolyckor, men också kostsam. Siktröjning är mindre effektivt men har ändå betydelse, inte bara för trafiksäkerheten utan också för att ge sysselsättning åt arbetslösa.
I motion T415 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en ökad satsning på viltstängsel i de län där viltolyckor är mest förekommande.
I motion T418 (m) framhålls att åtgärder bör vidtas för att minska antalet bilpåkörningar av renar. Motionären vill att mobila stängsel skall kunna sättas upp längs olycksdrabbade vägar, att vägsaltningen skall stoppas, att informationskampanjer skall genomföras, att tillfälliga hastighetsnedsättningar skall införas inom begränsade avsnitt av vägar där många renar förekommer och att ett närmare samarbete med rennäringens folk skall inledas.
Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning om betydelsen av åtgärder för att minska antalet viltolyckor. I sammanhanget bör erinras om att det är ett av riksdagen fastställt mål att det totala antalet dödade och skadade i trafiken fortlöpande skall minskas. Vägverket har som nämnts inledningsvis ett samlat ansvar för att åstadkomma ett effektivt vägtransportsystem som uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet. Sådana åtgärder måste självklart bestämmas med sikte på målet för trafiksäkerhetsarbetet men också efter avvägningar mellan kostnader och förväntade effekter. Uppgifter som utskottet under hand inhämtat från Vägverkets Region Norr synes väl ägnade att tjäna som exempel på åtgärder som vidtas för att minska antalet viltolyckor. I regionen, som omfattar Västerbottens och Norrbottens län, inträffar ca 4 000 vägtrafikolyckor per år med ren eller annat större vilt. Dessa olyckor utgör därmed ca 80 % av det totala antalet vägtrafikolyckor i regionen. Omfattande siktröjningar har nyligen genomförts med hjälp av ett sextiotal ungdomar utan fast anställning, bl.a. längs en E 4-sträcka från Kalix österut mot Haparanda. Viltstängsel förekommer i betydande omfattning, särskilt i Västerbotten där antalet olyckor med älg är större än i Norrbotten. Vägverkets åtgärder omfattar bl.a. också helikopterspaning efter renanhopningar och varningar till bilisterna genom meddelanden i lokalradion och tillfälliga vägmärken. Samerna kan även själva -- utan myndighetsmedverkan -- sätta upp varningstecken på tillfälligt särskilt riskfyllda vägavsnitt. Samerna förser vidare sina renar med halsband utförda i ett ljusreflekterande material. Med beaktande av det övergripande väghållnings- och trafiksäkerhetsansvar som riksdagen lagt på Vägverket kan utskottet inte för sin del finna att de nu aktuella motionsyrkandena bör föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd. Yrkandena avstyrks följaktligen.
I motion T419 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till bättre skyddsanordningar vid vägavsnitt i anslutning till sjöar och vattendrag. Nuvarande utformning av vägräcken utgör enligt motionärerna inte tillräckligt skydd mot trafikolyckor av ett slag som inträffat i nordvästra Skåne och som närmare beskrivs i motionen. Vad utskottet anfört om Vägverkets övergripande väghållnings- och trafiksäkerhetsansvar gäller också den sålunda aktualiserade frågan. Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning om betydelsen av effektiva vägräcken men kan inte finna något riksdagens uttalande härom erforderligt. Motionen avstyrks därför.
10. Övriga frågor
I motion T212 (fp) begärs en genomgripande revidering av väglagen (1971:948). Syftet därmed skulle enligt motionärerna vara att anpassa lagen till dagens krav. Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande en översyn av väglagen inom regeringskansliet. I avvaktan på det förslag till riksdagen som översynen kan föranleda finner utskottet inte någon riksdagens åtgärd erforderlig med anledning av motionen. Denna avstyrks följaktligen.
I motion T603 (fp) begärs en ändring i väglagen som skulle göra det möjligt för en kommun att ta ut avgifter för broöppning. Av motionen framgår att det är särskilt Lidingö kommun och gamla Lidingöbron som åsyftas. Utskottet är inte för sin del berett att förorda den begärda ändringen i väglagen. Regeringen är emellertid oförhindrad att låta sin översyn av lagen omfatta frågan. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förarprövarverksamheten att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T224 yrkande 30 och 1993/94:T226 yrkande 6 lämnar utan särskild åtgärd vad regeringen förordar om inriktningen av Vägverkets verksamhet i denna del,
2. beträffande inriktningen av Vägverkets verksamhet i övrigt att riksdagen godkänner vad regeringen förordar härom i de delar som inte omfattas av utskottets hemställan ovan,
3. beträffande överlåtelse av överskottsmateriel till de baltiska vägmyndigheterna att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att Vägverket utan ersättning överlåter viss överskottsmateriel till sitt dotterbolag SweRoad för att ställas till de baltiska vägmyndigheternas förfogande,
4. beträffande ny form för finansiering av vägunderhåll och väginvesteringar att riksdagen avslår motion 1993/94:T228 yrkande 15, res. 1 (nyd)
5. beträffande projektreserver för vägarbeten att riksdagen avslår motion 1993/94:T227 i denna del,
6. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1993/94:T216 yrkande 10 och 1993/94:T224 yrkande 3 till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 5 762 055 000 kr, res. 2 (s) - delvis men. (v) - delvis
7. beträffande ökade insatser för drift och underhåll av det statliga vägnätet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T204 yrkande 4, 1993/94:T226 yrkande 4, 1993/94:T228 yrkande 11, 1993/94:T311 yrkande 1, 1993/94:T315 yrkande 2, 1993/94:T317, 1993/94:T318 yrkande 2, 1993/94:T323, 1993/94:T327 yrkande 2, 1993/94:T331 yrkande 2 och 1993/94:T411 yrkande 3, res. 2 (s) - delvis res. 3 (nyd)
8. beträffande överföring av medel mellan anslagen A 2 och A 5 att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att regeringen, när allmän väg för vilken staten är väghållare övergår till enskild väghållning, får låta Vägverket disponera medel motsvarande gällande statsbidrag under anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar för kostnader som annars skulle belasta anslaget A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar,
9. beträffande utrustning för automatisk hastighetsövervakning att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om användning av delar av anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar för investeringar i utrustning för automatisk hastighetsövervakning,
10. beträffande användning av vägsalt att riksdagen avslår motion 1993/94:T310,
11. beträffande lågbullrande vägbeläggningar att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo679 yrkande 3,
12. beträffande medelsanvisning för byggande av vägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 12 till Byggande av vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 600 735 000 kr, men. (v) - delvis
13. beträffande kostnadsram för byggande av vägar att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Vägverket för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar för byggande av vägar inom en kostnadsram på 16 116 735 000 kr,
14. beträffande utbyggnaden av väg E 6 till motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om användningen av anslaget A 3. Byggande av vägar för att täcka viss kapitalkostnad för utbyggnaden av väg E 6 till motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile,
15. beträffande utbyggnad av riksväg 45 till motorväg på sträckan Göteborg--Vänersborg att riksdagen avslår motion 1993/94:T312,
16. beträffande Räta linjen att riksdagen avslår motion 1993/94:T302,
17. beträffande medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 7 till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 2 242 000 000 kr, men. (v) - delvis
18. beträffande kostnadsram för byggande av länstrafikanläggningar att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Vägverket för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar för byggande av länstrafikanläggningar inom en kostnadsram på 5 474 000 000 kr,
19. beträffande stöd till skärgårdstrafiken att riksdagen dels godkänner vad som anförs i propositionen om att statsbidrag får lämnas till byggande av kajanläggningar och investeringar i fartyg för regional kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. beträffande statliga insatser för utbyggnad av cykelbanor att riksdagen avslår motion 1993/94:T433,
21. beträffande spårvägen i Norrköping m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:T203,
22. beträffande tillbyggnadsprogram för länsvägnätet m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:T311 yrkandena 2 och 3,
23. beträffande Vägverkets planeringsramar för LTA-anslaget att riksdagen avslår motion 1993/94:A455 yrkande 9,
24. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av enskilda vägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 11 till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 657 449 000 kr, men. (v) - delvis
25. beträffande medelsanvisning för Vägverket: Försvarsuppgifter att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 42 079 000 kr,
26. beträffande beställningsbemyndigande för reservbromateriel att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande på 10 000 000 kr för att anskaffa reservbromateriel år 1995 som avser år 1996,
27. beträffande medelsanvisning för Vägverket: Kostnader för registerverksamhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 522 331 000 kr,
28. beträffande medelsanvisning för Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
29. beträffande viltolyckor i vägtrafiken att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T406, 1993/94:T415 och 1993/94:T418 i denna del,
30. beträffande vägräcken att riksdagen avslår motion 1993/94:T419,
31. beträffande revidering av väglagen att riksdagen avslår motion 1993/94:T212 yrkande 2,
32. beträffande avgifter för broöppning att riksdagen avslår motion 1993/94:T603.
Stockholm den 12 april 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m), Ulrica Messing (s), Kenneth Lantz (kds) och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Förslag till riksdagsbeslut
Vägverket
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnitt A. Infrastruktur under denna rubrik (s. 26--31) 1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av Vägverkets verksamhet, 2. att riksdagen godkänner att Vägverket utan ersättning överlåter viss överskottsmateriel till sitt dotterbolag SweRoad för att ställas till de baltiska vägmyndigheternas förfogande.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) under rubriken Anslag för budgetåret 1994/95, punkterna A 2--A 8 (s. 32--41) 1. att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 5 762 055 000 kr (punkt A 2), 2. att riksdagen medger att regeringen, när allmän väg för vilken staten är väghållare övergår till enskild väghållning, får låta Vägverket disponera medel motsvarande gällande statsbidrag under anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar för kostnader som annars skulle belasta anslaget A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar (punkt A 2), 3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om användning av delar av anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar för investeringar i utrustning för automatisk hastighetsövervakning (punkt A 2), 4. att riksdagen till Byggande av vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 600 735 000 kr (punkt A 3), 5. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om användningen av anslaget A 3. Byggande av vägar för att täcka viss kapitalkostnad för utbyggnaden av väg E 6 till motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile (punkt A 3), 6. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om att statsbidrag får lämnas till byggande av kajanläggningar och investeringar i fartyg för regional kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov (punkt A 4), 7. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 2 242 000 000 kr (punkt A 4), 8. att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 657 449 000 kr (punkt A 5), 9. att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 42 079 000 kr (punkt A 6), 10. att riksdagen godkänner att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande på 10 000 000 kr för att anskaffa reservbromateriel år 1995 som avser år 1996 (punkt A 6), 11. att riksdagen till Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 522 331 000 kr (punkt A 7), 12. att riksdagen till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr (punkt A 8).
Reservationer
1. Ny form för finansiering av vägunderhåll och väginvesteringar (mom. 4)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Av propositionen" och slutar med "därför motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning och vill även för sin egen del betona vikten av en utredning om hur väghållningen skall kunna finansieras genom att trafikanterna betalar brukaravgifter till väghållarna. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T228 (nyd) yrkande 15 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande ny form för finansiering av vägunderhåll och väginvesteringar att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T228 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar och ökade insatser för drift och underhåll av det statliga vägnätet (mom. 6 och 7)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Utskottet har vid ett flertal tillfällen på senare år betonat vikten av ökade insatser för drift och underhåll av det statliga vägnätet så att det samlade vägkapitalet kan bibehållas. Ökade underhållskostnader kompenseras, som framhålls av regeringen, av minskningar i de kostnader som olyckor, utsläpp och onödigt långa restider m.m. skapar. Vägverket har enligt utskottets mening väl dokumenterat behovet av medel för drift och underhåll av det statliga vägnätet samt klart visat de mycket negativa konsekvenserna av otillräckliga anslag. Verket synes vidare, som framhålls i motion T224 (s), redan nu ha en noga genomtänkt strategi för drifts- och underhållsverksamheten. Av propositionen framgår att regeringen är väl medveten om vikten av en snabb ökning av anslaget. Ändå väljer den att, med hänvisning till en beställning av en långsiktig plan för drifts- och underhållsåtgärder, föreslå drifts- och underhållsmedel för nästa budgetår som med mer än 4 miljarder kronor understiger det belopp på 9 886 miljoner kronor som enligt Vägverket behövs för att upprätthålla en god standard på det statliga vägnätet. Utskottet anser att dessa medel behövs nu och tillstyrker därför yrkande 3 i motion T224 (s), som innebär att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag på 9 886 miljoner kronor. Med detta ställningstagande torde syftet med motion T216 (v) få anses tillgodosett. För att de omfattande investeringar som nu sker i vägnätet skall ge full utdelning måste -- som framhålls i motion T224 (s) -- även drifts- och underhållsåtgärderna öka väsentligt under en tioårsperiod. Enligt regeringen bör den nämnda långsiktiga planen för drifts- och underhållsverksamheten läggas fast först om tre år i samband med en teknisk revidering av den nationella planen för trafikens infrastrukturinvesteringar för perioden 1994--2003. Utskottet anser för sin del att regeringen redan i nästa budgetproposition bör presentera en plan som visar hur kraven på väsentligt ökade drifts- och underhållsinsatser kan tillgodoses under återstoden av planperioden 1994--2003. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med samtliga motionsyrkanden om ökade insatser för drift och underhåll av det statliga vägnätet torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 och 7 bort ha följande lydelse:
6. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T224 yrkande 3 samt med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:T216 yrkande 10 till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 9 886 000 000 kr,
7. beträffande ökade insatser för drift och underhåll av det statliga vägnätet att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:T204 yrkande 4, 1993/94:T226 yrkande 4, 1993/94:T228 yrkande 11, 1993/94:T311 yrkande 1, 1993/94:T315 yrkande 2, 1993/94:T317, 1993/94:T318 yrkande 2, 1993/94:T323, 1993/94:T327 yrkande 2, 1993/94:T331 yrkande 2 och 1993/94:T411 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ökade insatser för drift och underhåll av det statliga vägnätet (mom. 7)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Vad utskottet" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Som framhålls i motionerna T226 (nyd) och T228 (nyd) är basnäringar såsom skogs- och pappersindustrin samt jordbruket helt beroende av goda vägar för tillförlitliga transporter. Utskottet delar motionärernas uppfattning att dåligt underhållna vägar innebär kapitalförstöring, att det löpande vägunderhållet därför måste prioriteras och att anslaget till drift och underhåll på sikt bör öka. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionerna T226 (nyd) yrkande 4 och T228 (nyd) yrkande 11 tillstyrks samt att syftet med samtliga övriga nu aktuella motionsyrkanden torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande ökade insatser för drift och underhåll av det statliga vägnätet att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T226 yrkande 4 och 1993/94:T228 yrkande 11 samt med anledning av motionerna 1993/94:T204 yrkande 4, 1993/94:T311 yrkande 1, 1993/94:T315 yrkande 2, 1993/94:T317, 1993/94:T318 yrkande 2, 1993/94:T323, 1993/94:T327 yrkande 2, 1993/94:T331 yrkande 2 och 1993/94:T411 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Utrustning för automatisk hastighetsövervakning (mom. 9)
Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Jan Sandberg (m), Kenneth Attefors (nyd) och Lars Biörck (m) anför:
Användning av utrustning för automatisk hastighetsövervakning innebär enligt vår mening svåra avvägningsproblem. Vi är i princip motståndare till sådan användning på grund av de kränkningar av den personliga integriteten den kan innebära, om inte just integritetsaspekten alltid beaktas. Vi förutsätter att så sker och vill därför inte motsätta oss ifrågavarande användning i den begränsade omfattning som anges i riksdagens beslut med anledning av proposition 1992/93:161 om trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet (bet. 1992/93:TU35, rskr. 446). Beslutet innebär att automatisk hastighetsövervakning under vissa förutsättningar skall kunna användas vid bl.a. svårbevakade och olycksdrabbade väg- och gatuavsnitt samt att kostnaderna för övervakningen inte får överstiga de medel som i dag avsätts för verksamheten.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar
Som framhålls i motion T216 (v) yrkande 10 bör riksdagen anvisa 500 miljoner kronor utöver det belopp som regeringen föreslår eller således 6 262 055 000 kr.
Medelsanvisning för byggande av vägar
Som framhålls i motion T216 (v) yrkande 12 bör riksdagen anvisa 2 miljarder kronor mindre än det belopp som regeringen föreslår eller således 3 600 735 000 kr.
Medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar
Som anförs i motion T216 (v) yrkande 7 bör riksdagen anvisa 100 miljoner kronor utöver det belopp som regeringen föreslår eller således 2 342 000 000 kr.
Medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av enskilda vägar
Som anförs i motion T216 (v) yrkande 11 bör riksdagen över anslaget anvisa 100 miljoner kronor utöver det belopp som regeringen föreslår eller således 757 449 000 kr.
Utrustning för automatisk hastighetsövervakning
Jag instämmer i m-ledamöternas och nyd-ledamotens särskilda yttrande.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 12, 17 och 24 borde ha hemställt:
6. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 10, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion 1993/94:T224 yrkande 3 till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 6 262 055 000 kr,
12. beträffande medelsanvisning för byggande av vägar att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 12 och med anledning av regeringens förslag till Byggande av vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 600 735 000 kr,
17. beträffande medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 7 och med anledning av regeringens förslag till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 2 342 000 000 kr,
24. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av enskilda vägar att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 11 och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 757 449 000 kr,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Förslag till riksdagsbeslut2 Vägverket2 Anslagsfrågor2 Motionerna3 Utskottet6 1. Inriktningen av Vägverkets verksamhet m.m.6 2. Anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar9 3. Anslaget A 3. Byggande av vägar11 4. Anslaget A 4. Byggande av länstrafikanläggningar13 5. Anslaget A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar15 6. Anslaget A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter15 7. Anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet16 8. Anslaget A 8. Uppdragsverksamhet m.m.16 9. Vissa trafiksäkerhetsfrågor16 10. Övriga frågor17 Hemställan18 Reservationer21 Särskilt yttrande24 Meningsyttring av suppleant24