Vägverket
Betänkande 1992/93:TU24
Trafikutskottets betänkande
1992/93:TU24
Vägverket
Innehåll
1992/93
TU24
Sammanfattning
Utskottet har för avsikt att behandla det stora flertalet vägfrågor i samband med proposition 1992/93:176 om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. I avvaktan härpå behandlar utskottet i detta betänkande vissa förslag i årets budgetproposition med anknytning till vägväsendet. Dessa förslag innebär främst att Vägverkets produktionsverksamhet skall marknadsanpassas, utsättas för full konkurrens och -- med sikte på år 1995 -- bolagiseras. Utskottet tillstyrker dessa förslag och avstyrker avslagsyrkanden i en s-motion. S-ledamöterna reserverar sig häremot och mot att utskottet avstyrker ett s-yrkande om en utredning rörande samordning av Vägverkets och Banverkets produktionsresurser. Vidare behandlas vissa anslagsfrågor. Sålunda tillstyrker utskottet t.ex. en medelsanvisning på 47,7 miljoner kronor avseende Vägverkets försvarsuppgifter. Ett avslagsyrkande i en v-motion avstyrks. V-suppleanten följer upp avslagsyrkandet med en meningsyttring.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Vägverkets verksamhet
Regeringen föreslår i proposition 1992/83:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnitt B. Vägväsende m.m. under denna rubrik (s. 14--21) 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om övergripande mål för Vägverket, 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om marknads- och konkurrensförutsättningar för Vägverkets verksamhet, 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet med inriktning mot år 1995, 4. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ändringar i bolagsordningen för Vägverkets Investerings Aktiebolag i enlighet med vad i propositionen anförts, 5. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna överlåtelse av aktier från staten till Vägverkets Investerings Aktiebolag.
Anslag för budgetåret 1993/94
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 27--29) 1. att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 47667000 kr (punkt B7), 2. att riksdagen godkänner att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande på 10700000 kr för att anskaffa reservbromateriel år 1994 som avser år 1995 (punkt B7), 3. att riksdagen till Vägverket: Kostnader för upprätthållande av bilregistret för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 507500000 kr (punkt B8), 4. att riksdagen till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr (punkt B9).
Utredning om ett privat konsortium kan bygga och underhålla E6 genom Bohuslän
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 31--32) att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om trafikavgifter på E6 genom Bohuslän.
Motionerna
1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 16. att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter (B8) för budgetåret 1993/94 anvisar 48000000 kr mindre än vad regeringen föreslagit.
1992/93:T334 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå vad som i proposition 1992/93:100 anförts om marknads- och konkurrensförutsättningar för Vägverkets verksamhet, 2. att riksdagen beslutar avslå vad som i proposition 1992/93:100 anförts om bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet med inriktning mot år 1995, 3. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om samordning av statens produktionsresurser utreds.
Utskottet
1 Inledning
I proposition 1992/93:176 om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. (infrastrukturpropositionen), som överlämnades till riksdagen den 8 mars 1993, har regeringen föreslagit att en långsiktig inriktning för utbyggnaden av väg- och järnvägsnäten läggs fast. Väg- och järnvägsinvesteringar bör enligt den propositionen planeras inom en ram om totalt 88 miljarder kronor för perioden 1994--2003. Utskottets arbete med väg- och järnvägsfrågor våren 1993 kommer att ha sin tyngdpunkt i behandlingen av infrastrukturpropositionen. I anslutning därtill avser utskottet vidare att behandla så gott som samtliga motioner om väg- och järnvägsfrågor som väcktes under den allmänna motionstiden i år. I det nu föreliggande betänkandet behandlar utskottet förslag i årets budgetproposition om övergripande mål för Vägverkets verksamhet, om marknads- och konkurrensförutsättningar för verkets produktionsverksamhet samt om en bolagisering av denna verksamhet. I anslutning till de två sistnämnda förslagen behandlas en s-motion från den allmänna motionstiden i år. Vidare behandlar utskottet två förslag i budgetpropositionen avseende Vägverkets Investerings AB (Väginvest). Utskottet behandlar nu även vissa anslagsfrågor i budgetpropositionen. I samband med en av dessa frågor, som gäller Vägverkets kostnader för vissa försvarsuppgifter, behandlas också ett yrkande i en v-motion från den allmänna motionstiden. I detta betänkande behandlas slutligen ett förslag i budgetpropositionen med anledning av en utredning om förutsättningarna för en privatfinansierad utbyggnad av E6 genom Bohuslän.
2 Övergripande mål för Vägverket
Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning, dvs. byggande och drift av vägar. Till följd av avvecklingen av Trafiksäkerhetsverket vid årsskiftet 1992/93 svarar Vägverket numera också för flertalet av det nedlagda verkets uppgifter (prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 58). Vidare förvaltar Vägverket statens aktier i ett antal bolag. Av propositionen framgår att Vägverket i en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 redovisat grunderna för sin verksamhet med utgångspunkt i de delmål för vägtrafiken som lades fast i riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988. Dessa delmål är 1) att ansvaret för väghållningen skall vara väl avgränsat, 2) att vägkapitalet skall säkras, 3) att en god miljö skall åstadkommas, 4) att trafiksäkerheten skall förbättras, 5) att vägnätet skall bidra till ett effektivt resursutnyttjande och 6) att en tillfredsställande standard skall säkerställas även på det lågtrafikerade vägnätet. I propositionen betonas att 1988 års trafikpolitiska beslut bör ligga fast. Vägverkets verksamhet bör inriktas så att vägåtgärderna främjar tillväxt i syfte att bidra till uppnåendet av de trafikpolitiska målen enligt det beslutet. Frågor som rör miljö, trafiksäkerhet och regional balans skall ges en fortsatt stor betydelse i verksamheten. Regeringen har för avsikt -- framhålls det vidare i propositionen -- att inom kort återkomma till riksdagen med en proposition om inriktningen av det framtida trafiksäkerhetsarbetet. I avvaktan på den aviserade propositionen tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen bör godkänna vad som i nu förevarande proposition anförs om övergripande mål för Vägverket.
3 Marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet m.m.
3.1 Marknadsanpassning
Riksdagen beslutade i maj 1991 om en förändrad organisationsform för Vägverket (prop. 1990/91:87, bet. TU26, rskr. 326). Den nya organisationen skulle enligt beslutet bestå av en beställardel -- väghållningsdivisionen -- och en produktionsdel -- produktionsdivisionen. Beslutet innebar också en ändring av Vägverkets regionala förvaltning. Den nya organisationen infördes fr.o.m. den 1 januari 1992.
Föredragande departementschefen erinrar om att staten genom Vägverket för närvarande har ett samlat ansvar för den statliga väghållningen och om att denna i huvudsak avser planering, byggande och drift av det statliga vägnätet. I framtiden bör statens roll som väghållare -- betonar departementschefen -- inskränkas till att verka som en beställare av väghållningsprodukter och -tjänster inom ramen för de trafikpolitiska mål som riksdagen har angivit. Denna uppgift bör Vägverket såsom statens myndighet utföra. I och med en sådan precisering av verkets väghållningsuppgift bör dess nuvarande produktionsverksamhet marknadsanpassas och snarast möjligt utsättas för full konkurrens. För närvarande är -- fortsätter departementschefen -- Vägverkets produktionsverksamhet endast delvis konkurrensutsatt. 70--80% av nybyggnadsverksamheten utsätts i dag för konkurrens, medan motsvarande siffra för drift- och underhållsverksamheten är drygt 20%. I avvaktan på att regeringen tar ställning till en departementspromemoria med ett lagförslag om anbudskonkurrens vid offentlig produktion bör följande gälla för Vägverkets del. Under år 1993 skall minst 75% av verkets nyinvesteringar upphandlas i konkurrens av väghållningsdivisionen. Fr.o.m. inledningen av år 1994 bör 100% av nyinvesteringarna omfattas av konkurrens. Motsvarande siffra för drift- och underhållsverksamheten bör vara minst 50% år 1994. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad sålunda anförts om marknads- och konkurrensförutsättningar för Vägverkets verksamhet.
3.2 Bolagisering
Departmentschefen framhåller att de förändringar han förordar i fråga om Vägverkets produktionsverksamhet innebär att förutsättningar kan skapas för att denna skall kunna bedrivas i en form som är skild från övrig verksamhet. Han föreslår därför, som ett led i avgränsningen av Vägverkets funktion till en beställarroll, att produktionsverksamheten bolagiseras. Ett sådant bolag bör vara fristående från Vägverket men ägas av staten i ett första skede. En bolagisering kräver dock omfattande förberedelser både inom Vägverket och i regeringskansliet. Departementschefen ämnar föreslå regeringen att en utredning tillkallas för ändamålet. Förberedelserna bör ges en sådan inriktning att bolagiseringen kan genomföras år 1995. När bolaget arbetar på helt kommersiell grund och på en fungerande marknad, bör en privatisering övervägas. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad sålunda anförts om en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet.
3.3 Motionsförslag
I motion T334 (s) yrkas avslag på regeringens förslag om marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet. Motionärerna framhåller att anläggningsbranschen för vägar och järnvägar kännetecknas av en bristfällig konkurrens. Endast ett fåtal privata storföretag är starka nog att kunna konkurrera med den statliga verksamheten i egen regi om utförandet av stora projekt. Om regeringens förslag genomförs, kommer sannolikt dessa företag att ta över och styra marknaden för vägbyggande och underhåll. Därmed uppstår en risk för ett privat monopol inom verksamheten. Verksamhet i egen regi, med anknytning till beställarrollen, är enligt motionärerna särskilt viktig på en marknad som kännetecknas av bristfällig konkurrens. Utan sådan verksamhet kommer Vägverket, i sin beställarroll, att sakna förutsättningar att korrekt värdera de anbud som kommer in och att bryta lokala monopol. Möjligheterna att på ett effektivt sätt förvalta statens resurser minskar då.
I motion T334 (s) framhålls också att man bör överväga en samordning av statens resurser inom anläggningssektorn, för att garantera hög kvalitet till acceptabla kostnader, när de ökade infrastruktursatsningarna genomförs. Enligt motionärerna skulle i första hand Vägverket och Banverket kunna samordna sina produktionsresurser i en av staten helägd produktionskoncern. Koncernens uppgift skulle vara att bygga och underhålla vägar och järnvägar. Den skulle därigenom medverka till att upprätthålla kompetensen i beställarorganisationen hos resp. verk och sålunda kunna utöva ett konkurrenstryck på de privata företagen.
3.4 Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening skiljer sig inte produktion på väghållningsområdet från annan konkurrensutsatt produktion av varor eller tjänster på något avgörande sätt. Utskottet ser därför inget skäl för att inte låta fördelarna med en fri och öppen konkurrens till fullo komma produktionsverksamheten inom vägsektorn till del. Som departementschefen framhåller är det dock väsentligt -- inte minst med hänsyn till trafiksäkerheten -- att en konkurrensutsatt drift- och underhållsverksamhet bedrivs med höga kvalitetskrav. Såsom statens myndighet på väghållningsområdet åligger det Vägverket att fastställa sådana krav. Självfallet måste Vägverket också besitta eller ha tillgång till erforderlig kompetens för att kunna värdera anbud i fråga om produktion, drift och underhåll av vägar. Som departementschefen framhåller bör konkurrensutsatt verksamhet inte bedrivas i myndighetsform, om det inte finns särskilda skäl för detta. Utskottet ser en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet som en naturlig följd av att denna marknadsanpassas och utsätts för full konkurrens. Härav följer att utskottet inte har någon erinran mot att förberedelser görs med sikte på att genomföra bolagiseringen år 1995 eller mot att en privatisering härefter övervägs. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet samt avstyrker motion T334 (s) yrkandena 1 och 2.
Utskottet har i sitt betänkande 1992/93:TU21 ställt sig bakom ett uttalande i årets budgetproposition enligt vilket Banverket i så stor utsträckning som möjligt bör utnyttja marknaden inom bygg- och anläggningssektorn vid nyinvesteringar och underhållsarbeten. Vidare har utskottet ovan framhållit att Vägverkets produktionsverksamhet bör marknadsanpassas, att den bör utsättas för full konkurrens och att den -- med sikte på år 1995 -- bör bedrivas inom ramen för ett från Vägverket fristående bolag. Mot bakgrund av dessa ståndpunkter är utskottet för sin del inte berett att förorda etablering av en statlig produktionskoncern inom väg- och järnvägssektorn. Yrkande 3 i motion T334 (s), om en utredning av frågan, avstyrks följaktligen.
4 Vissa frågor rörande Vägverkets dotterbolag Väginvest AB
Riksdagen beslutade i maj 1992 om inrättande av en särskild enhet i Vägverket -- bolagsenheten -- för den kommersiella verksamhet som är skild från myndighetsuppgifterna (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. TU15, rskr. 248). Enhetens uppgift är att förvalta aktier i verkets dotterbolag och att bedriva nödvändig affärsutveckling. Dotterbolagen är Swedish National Road Consulting AB (SweRoad), Vägverkets Investerings AB (Väginvest) och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (SVEDAB). SweRoad bedriver på affärsmässiga grunder exportverksamhet på väghållningsområdet. Väginvest skall initiera och medverka till att etablera projektbolag, svara för förvaltningen av aktier och tillvarata verkets intressen i hel- eller delägda bolag för avgiftsfinansierade vägprojekt samt på uppdragsbasis tillhandahålla olika specialisttjänster inom väghållningsområdet. SVEDAB svarar för drift, byggande och finansiering av de svenska anslutningarna till Öresundsförbindelsen. SVEDAB är också svenskt ägarbolag i det konsortium som svarar för all verksamhet avseende själva Öresundsförbindelsen. Väginvest har i sin tur ett dotterbolag, Stockholmsleder AB, som bildats till följd av det s.k. Dennispaketet, och ett minoritetsägt bolag, Rödöbron AB, som bildats för uppgiften att anlägga en avgiftsfinansierad broförbindelse i Storsjön i Jämtland. Departementschefen framhåller att Vägverket i vissa fall har svårt att förena sin roll som beställare av de nämnda bolagens tjänster med rollen som ägare av samma bolag. Väginvest torde däremot kunna förena sin specialistverksamhet med uppgiften att äga och förvalta aktier inte endast i avgiftsfinansierade projekt, utan i samtliga till Vägverket knutna hel- eller delägda bolag. Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att godkänna ändringar i bolagsordningen för Väginvest samt att överföra aktier från staten till Väginvest. Därigenom ges möjlighet -- betonar departementschefen -- till en korrekt utövad ägarroll. Med hänsyn till de speciella uppgifter som SVEDAB har, bör emellertid det bolagets aktier även fortsättningsvis förvaltas av Vägverket. Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar regeringen de begärda bemyndigandena.
5 Anslagsfrågor
5.1 Anslaget B 7. Vägverket: Försvarsuppgifter
Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för planering m.m. samt investeringar vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar. Regeringen föreslår en medelsanvisning på 47,7 miljoner kronor för nästa budgetår samt att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande att anskaffa reservbromateriel år 1994, avseende år 1995, på 10,7 miljoner kronor.
I motion T208 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 48 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit. Utskottet avstyrker detta yrkande, som torde avse avslag på regeringens förslag till medelsanvisning, och tillstyrker regeringens förslag. Vidare tillstyrker utskottet förslaget om beställningsbemyndigandet för Vägverket.
5.2 Anslaget B 8. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet
Riksdagen beslutade i december 1992 att Trafiksäkerhetsverket skulle läggas ned vid årsskiftet 1992/93 och att dess arbetsuppgifter från samma tidpunkt skulle övertas av Vägverket (prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 9). I fråga om förarprövningen gäller dock enligt beslutet att Vägverket endast tills vidare skall svara för den uppgiften. Till de uppgifter som Vägverket övertagit hör registerverksamheten. I denna ingår att föra bilregistret, körkortsregistret och yrkestrafikregistret. I propositionen föreslås en medelsanvisning på 507,5 miljoner kronor för nästa budgetår under ett anslag med beteckningen Vägverket: Kostnader för upprätthållande av bilregistret. Från regeringskansliet har under hand upplysts att den föreslagna medelsanvisningen är avsedd att täcka kostnaderna inte bara för bilregistret utan också för körkortsregistret och yrkestrafikregistret. Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning och föreslår att anslaget ges beteckningen Vägverket: Kostnader för registerverksamhet. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om att den bör bemyndigas att vidta vissa redovisningsåtgärder för att avveckla konstruktionen med underskott på Trafiksäkerhetsverkets anslag.
5.3 Anslaget B 9. Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m.
Regeringen föreslår att ett nytt s.k. tusenkronorsanslag inrättas för viss uppdragsverksamhet som Vägverket har rätt att utföra under förutsättning att full kostnadstäckning uppnås. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
6 Utredning om en avgiftsfinansierad utbyggnad av E6 genom Bohuslän
I propositionen framhålls att regeringen på anmodan av riksdagen låtit utreda möjligheten att genomföra en utbyggnad av E6 genom Bohuslän genom att ett privat konsortium finansierar, bygger och driver vägen. En redogörelse för utredningens överväganden återfinns i propositionen. Enligt departementschefen visar utredningen att det i dag inte finns förutsättningar för att med trafikavgifter finansiera en utbyggnad och underhållsinsatser på E6 genom Bohuslän. En sådan lösning på projektet är -- betonar han -- inte företagsekonomiskt lönsam och dessutom samhällsekonomiskt ogynnsam. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen godkänner vad han anfört i frågan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande övergripande mål för Vägverket att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen,
2. beträffande marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet m.m. att riksdagen a) med avslag på motion 1992/93:T334 yrkande 1 godkänner vad som anförs i propositionen om marknads- och konkurrensförutsättningar för Vägverkets verksamhet, b) med avslag på motion 1992/93:T334 yrkande 2 godkänner vad som anförs i propositionen om en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet med inriktning mot år 1995, c) avslår motion 1992/93:T334 yrkande 3, res. (s)
3. beträffande ändringar i bolagsordningen för Väginvest att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ändringar i bolagsordningen för Vägverkets Investerings Aktiebolag i enlighet med vad som anförs i propositionen,
4. beträffande överföring av aktier från staten till Väginvest att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna överlåtelse av aktier från staten till Vägverkets Investerings Aktiebolag,
5. beträffande medelsanvisning för Försvarsuppgifter att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T208 yrkande 16 till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 47667000 kr, men. (v)
6. beträffande beställningsbemyndigande för reservbromateriel att riksdagen godkänner att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande på 10700000 kr för att anskaffa reservbromateriel år 1994 som avser år 1995,
7. beträffande medelsanvisning för kostnader för registerverksamhet att riksdagen till Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 507500000 kr,
8. beträffande vissa redovisningsåtgärder att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga redovisningsåtgärder för att avveckla konstruktionen med underskott på Trafiksäkerhetsverkets anslag,
9. beträffande medelsanvisning för uppdragsverksamhet att riksdagen till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,
10. beträffande trafikavgifter på E6 genom Bohuslän att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen.
Stockholm den 23 mars 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s) och Lars Biörck (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet m.m. (mom.2)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motion T334 (s) talar för att Vägverket bör behålla produktionsverksamhet i egen regi. Av detta ställningstagande följer att verksamheten inte bör överföras till en från Vägverket fristående huvudman och i samband därmed bolagiseras. Utskottet tillstyrker sålunda yrkandena 1 och 2 i motion T334 (s) och avstyrker regeringens förslag om marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet. Vidare delar utskottet den i motion T334 (s) uttalade uppfattningen att en samordning av Vägverkets och Banverkets produktionsresurser inom ramen för en helstatlig produktionskoncern är en fråga som bör utredas. Så bör ske genom regeringens försorg. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T334 (s) yrkande 3 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T334 dels avslår regeringens förslag om marknads- och konkurrensförutsättningar för Vägverkets verksamhet och om bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges att suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Medelsanvisning för Försvarsuppgifter
Med anledning av yrkande 16 i motion T208 (v) bör riksdagen avslå regeringens förslag till medelsanvisning för Försvarsuppgifter.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 5 borde ha hemställt:
5. beträffande medelsanvisning för Försvarsuppgifter att riksdagen med anledning av motion 1992/93:T208 yrkande 16 avslår regeringens förslag,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Vägverkets verksamhet1 Anslag för budgetåret 1993/942 Utredning om ett privat konsortium kan bygga och underhålla E6 genom Bohuslän2 Motionerna2 Utskottet3 1 Inledning3 2 Övergripande mål för Vägverket3 3 Marknadsanpassning och bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet m.m.4 3.1 Marknadsanpassning4 3.2 Bolagisering5 3.3 Motionsförslag5 3.4 Utskottets ställningstagande6 4 Vissa frågor rörande Vägverkets dotterbolag Väginvest AB6 5 Anslagsfrågor7 5.1 Anslaget B 7. Vägverket: Försvarsuppgifter7 5.2 Anslaget B 8. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet8 5.3 Anslaget B 9. Vägverket: Uppdrags- verksamhet m.m.8 6 Utredning om en avgiftsfinansierad utbyggnad av E6 genom Bohuslän8 Hemställan9 Reservation10 Meningsyttring av suppleant11