Vägväsende m.m.
Betänkande 1990/91:TU26
Trafikutskottets betänkande
1990/91:TU26
Vägväsende m.m.
Innehåll
1990/91
TU26
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringsförslag om vägväsende i årets budgetproposition och i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt -- den s.k. tillväxtpropositionen -- samt ca 250 motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden i år och med anledning av sistnämnda proposition. Förslagen i budgetpropositionen avser främst medelsanvisningar för olika vägändamål för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker alla dessa förslag. Det innebär medelsanvisningar enligt följande.
Vägverket: Ämbetsverksuppgifter 8 661 000 kr. Drift och underhåll av statliga vägar 6 125 900 000 kr. Byggande av riksvägar 1 588 270 000 kr. Byggande av länstrafikanläggningar 1 073 519 000 kr. Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar 811 400 000 kr. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar 629 600 000 kr. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder 724 700 000 kr.
Summa 10 962 050 000 kr.
Vidare förordar utskottet -- med anledning av ett förslag i tillväxtpropositionen -- att 500 milj.kr. från ett nytt anslag för investeringar i trafikens infrastruktur skall kunna användas som statlig delfinansiering för ett kompletterande bärighetsprogram. Riksdagen har tidigare beslutat att det skall vara möjligt att avgiftsbelägga nya vägar, dvs. vägar byggda efter den 1 juli 1988. Nu tillstyrker utskottet förslag i tillväxtpropositionen att avgiftsuttag skall kunna förekomma även på äldre vägar och att avgift skall kunna tas ut på den befintliga bron över Svinesund redan fr.o.m. det att arbetet på en ny bro över sundet inleds.
Vidare tillstyrker utskottet ett förslag i tillväxtpropositionen om en förändrad vägplaneringsprocess. Förslaget innebär bl.a. att ett särskilt gemensamt nationellt vägnät skall pekas ut och ges en särställning vid det framtida planeringsarbetet.
Som vanligt i vägbetänkandena behandlar utskottet ett mycket stort antal motionsyrkanden med krav på åtgärder från riksdagens sida i syfte att gynna ett visst län genom att vägbyggnadsprojekt tidigareläggs inom ramen för vägplaneringen eller genom att länet i fråga tillförs ökade medel för vägändamål. Samtliga dessa yrkanden, vilkas antal i år överstiger 100, avstyrks med hänvisning till den ordning som gäller för vägplaneringen och med framhållande av att riksdagen varken kan eller bör avgöra de berörda frågorna.
Utskottet tillstyrker också ett förslag i tillväxtpropositionen om en omorganisation av vägverket. Förslaget innebär bl.a. att antalet regionala enheter minskar kraftigt och att verket självt skall kunna bestämma om dessas antal och lokalisering. Bortemot 40 motionsyrkanden med krav på att riksdagen skall bestämma om lokaliseringen avstyrks.
Till betänkandet har fogats 46 reservationer. De frågor som reservationerna avser samt de partigrupper som har avgett reservationerna framgår översiktligt i avsnittet Hemställan i utskottets yttrande (s. 58--65).
Till betänkandet har vidare fogats två särskilda yttranden.
Propositionerna
Proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:87 under avsnitt 5. Kommunikationer och infrastruktur, såvitt här är i fråga (s. 244--247), 15. (delvis) att riksdagen godkänner inriktningen av investeringsplaneringen vid vägverket resp. banverket (avsnitt 5.3.2 och 5.3.3, s. 84--89), 16. att riksdagen godkänner principer att det politiska och ekonomiska ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna skall överföras till kommunerna (avsnitt 5.3.2, s. 84--88), 18. att riksdagen godkänner inriktningen av vägverkets framtida organisation (avsnitt 5.4.1, s. 91--93), 19. att riksdagen godkänner att vägverkets lån i riksgäldskontoret överförs till Vägverkets Investerings AB (avsnitt 5.4.2, s. 93--94), 20. att riksdagen godkänner den förordade principen för avgiftsuttag på befintliga vägar (avsnitt 5.5, s. 94--100), 21. att riksdagen godkänner förslaget till principer för byggande av ny bro över Svinesund (avsnitt 5.5, s. 94--100), 22. att riksdagen godkänner att också andra väganordningar än själva vägen får lånefinansieras (avsnitt 5.5, s. 94--100), 23. att riksdagen godkänner att medel ur infrastrukturfonden får användas för vägförstärkningar i enlighet med vad i propositionen har anförts (avsnitt 5.5, s. 94--100).
SJÄTTE HUVUDTITELN
Proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) bilaga8
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) under avsnitt B. Vägväsende m.m. (s. 27--54) 1. att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga vägverket att inom en ram på 20000000 kr. besluta om förskottering av väginvesteringar i enlighet med vad i propositionen har anförts (s. 27--45), 2. att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga vägverket att ta upp lån i riksgäldskontoret även för icke avgiftsfinansierade objekt i enlighet med vad i propositionen har anförts (s. 27--45), 3. att riksdagen tar del av vad i propositionen i övrigt anförts om vägväsendet m.m. (s. 27--45), 4. att riksdagen till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 8661000 kr. (punkt B1., s. 46), 5. att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6125900000 kr. (punkt B2., s. 46--49), 6. att riksdagen medger att regeringen vid behov när allmän väg, för vilken staten är väghållare, övergår till enskild väghållning får låta vägverket överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan detta anslag och anslag B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar (punkt B2., s. 46--49), 7. att riksdagen medger att regeringen vid ändringar i väghållningsansvaret får överföra medel mellan anslaget B2. och anslaget B5. Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar (punkt B2., s. 46--49), 8. att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i enlighet med vad i propositionen har anförts (punkt B2., s. 46--49), 9. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om användningen av anslaget för tilläggsbidrag till drift av kommunala vägar och gator (punkt B2., s. 46--49), 10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användning av anslaget för anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning (punkt B2., s. 46--49), 11. att riksdagen godkänner att regeringen får göra den slutliga fördelningen på vägverkets anslag av den besparing som i propositionen förordats (punkt B2., s. 46--49), 12. att riksdagen till Byggande av riksvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1588270000 kr. (punkt B3., s. 49--50), 13. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av anslaget för att täcka kapitalkostnader för utbyggnader av väg E6 som motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile (punkt B3., s. 49--50), 14. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om en ny bro över Ångermanälven (punkt B3., s. 49--50), 15. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1073519000 kr. (punkt B4., s. 51--52), 16. att riksdagen medger att investeringar i stomjärnvägar som är betingade av lokal och regional trafik till 100% skall kunna belasta anslaget för byggande av länstrafikanläggningar (punkt B4., s. 51--52), 17. att riksdagen till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 811400000 kr. (punkt B5., s. 52--53), 18. att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 629600000 kr. (punkt B6., s. 53), 19. att riksdagen till Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 724700000 kr. (punkt B7., s. 53--54).
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
1990/91:T11 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör uppdra åt sjöfartsverket att göra en ekonomisk analys av förutsättningarna för en utbyggnad av Södertälje kanal.
1990/91:T13 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av huvudkontoret för vägverkets västra region till Vänersborg.
1990/91:T14 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen til känna vad i motionen anförts om arbetsresor över riksgränsen vid Svinesund.
1990/91:T17 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägverkets förslag till ny organisation.
1990/91:T20 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionindelningen av vägverket och inrättandet av ett regionkontor i Mälardalen (Eskilstuna).
1990/91:T22 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Mellanregionens regionkontors lokalisering till Gävle.
1990/91:T29 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsstyrelserna skall ges möjlighet att lämna synpunkter innan beslut fattas av regeringen om ett särskilt gemensamt vägnät, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vägverkets produktionsroll bör skiljas från myndighets/beställarrollen, organiseras från företagsekonomiska utgångspunkter samt ges möjligheterna till konkurrens från andra företag, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vägverkets myndighets/beställarroll bör utformas från samhällsekonomiska utgångspunkter så att vägverket inom detta område blir beredande inför regeringens och länsstyrelsernas beslut samt att vägverkets regionala indelning bör ha sin tyngdpunkt i den länsvisa representationen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen särskilt bör följa effektivitetsutvecklingen inom vägverkets produktionsdel, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsstyrelserna bör bemyndigas att fastställa arbetsplaner när det gäller länsvägsobjekt.
1990/91:T31 av Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Jönköping som lokaliseringsort vid en förändrad organisation inom vägverket.
1990/91:T32 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av vägverkets regionkontor i Västsverige.
1990/91:T35 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om vägavgifter, 9. att riksdagen beslutar att vägverkets ansvar för fördelningen av länstrafikanslag på järnvägsområdet skall överlåtas på banverket, 10. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförts i motionen de högsta tillåtna drivaxel- och boggitrycken skall sänkas till 1988 års nivå.
1990/91:T40 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vägverkets bolagiserade affärsverksamhet bör ses över i enlighet med vad som anförts i motionen, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att utveckla vägsystemets naturliga egenskap som finmaskigt transportsystem, 33. att riksdagen avslår regeringens förslag till ytterligare bärighetsprogram, dvs. utbyggnader av vägar och broar i syfte att höja den högsta tillåtna vikten för lastbilar.
1990/91:T42 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av vägverkets regionkontor i västra regionen.
1990/91:T44 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vägverkets nya organisation Gotland tillförs den östra regionen, 3. att riksdagen hos regeringen begär att vägverket må beakta vad i motionen anförts om inlemmande av Gotland i svenska trafiknätet.
1990/91:T58 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Bergslagen bör få utgöra en egen vägmyndighetsregion.
1990/91:T60 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 8. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:87 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägverkets organisation,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om planeringen av vägnätet i dess helhet i enlighet med vad som i motionen anförts, 10. att riksdagen -- vid avslag på yrkande 9 -- som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om väginvesteringarnas inriktning och ytterligare vägstråk av nationell betydelse, 11. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:87 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförandet av det politiska och ekonomiska ansvaret för de statskommunala och enskilda vägarna till kommunerna, Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N32.
1990/91:T62 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 9. att riksdagen avslår regeringens förslag att det skall vara möjligt att ta ut avgifter på redan befintliga vägar, 10. att riksdagen avslår regeringens förslag till principer för ny bro över Svinesund vad avser förslaget att tillåta uttag av avgifter på redan befintlig bro för att finansiera byggandet av en ny bro. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N34.
1990/91:T63 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar att nuvarande organisation med länsvisa vägförvaltningar bibehålls, 4. att riksdagen, om yrkande 3 avslås, beslutar att en region för vägverkets verksamhet inrättas för sydöstra Sverige i enlighet med motionens förslag och att denna regionala myndighet lokaliseras till Karlskrona. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N35.
1990/91:T64 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokaliseringen av regionkontoren inom vägverkets nya organisation bör beslutas av riksdagen, 3. att riksdagen beslutar att Karlstad skall vara huvudort inom en region i vägverkets organisation. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N36.
1990/91:T65 av Birger Andersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:N37 anförts om val av Västerås som huvudort för vägverkets östra region.
1990/91:T68 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att en öppningsbar bro skall byggas i Södertälje. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:N44.
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:90 En god livsmiljö
1990/91:T79 av Viola Claesson och Jan Strömdahl (båda v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att högsta tillåtna drivaxel- och boggitryck för tunga godstransportfordon på landsväg successivt skall sänkas i enlighet med motion 1990/91:Jo114.
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari 1991
1990/91:T202 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 1000000000 kr. till förstärkning av bärighet och beläggning av grusvägar enligt de riktlinjer som anges i motionen, 4. att riksdagen till B2. Drift och underhåll av statliga vägar budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 500000000 kr. förhöjt anslag på 6125000000 kr. varvid förhöjningen fördelas till de ändamål som anges i motionen.
1990/91:T206 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar öka anslaget till cykelbanor till 130000000 kr. enligt vad som anförts i motionen.
1990/91:T207 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 9. att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1991/92 anslår 6425900000 kr., 10. att riksdagen till Byggande av riksvägar för budgetåret 1991/92 anslår 488270000 kr., 11. att riksdagen beslutar att inga ytterligare motorvägar skall byggas, 18. att riksdagen beslutar att vägfordons maximala längd skall sänkas från nuvarande 24 meter till 18 meter till senast år 1994, 19. att riksdagen beslutar att vägfordons maximala vikt skall sänkas till 40 ton till senast år 1994, 20. att riksdagen beslutar att det s.k. bärighetsprogrammet avvecklas med omgående verkan,
1990/91:T209 av Per Westerberg (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att överföra ansvaret för utbyggnaden av Europavägarna till vägverket centralt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidigareläggning av väginvesteringar med hjälp av vägavgifter.
1990/91:T210 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående åtgärder för att komma till rätta med bil- och tågpåkörningar av ren i bl.a. Norrbottens län.
1990/91:T211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kringfartsleder, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målsättningen för drift och underhåll av vägar, 25. att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1408000000 kr. förhöjt reservationsanslag på 7533900000 kr., 26. att riksdagen till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 403600000 kr. förhöjt reservationsanslag på 1215000000 kr., 27. att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 188400000 kr. förhöjt reservationsanslag på 818000000 kr. avseende verksamheten under år 1992.
1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen till B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 80000000 kr. förhöjt anslag på 709 000 000 kr., 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om program för modernisering och uppgradering av det befintliga vägnätet, 7. att riksdagen till B4. Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 260000000 kr. förhöjt anslag om 1333519000 kr. varvid förhöjningen fördelas till delanslagen Länsjärnvägar, Kollektivtrafikanläggningar, Miljövänliga trafikmedel och Cykelleder med de belopp som anges i motionen.
1990/91:T220 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om väg- och broavgifter.
1990/91:T231 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 6. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatoriska miljökonsekvensanalyser inbegripande bl.a. en alternativ järnvägsutbyggnad vid alla större väg- och flygplatsinvesteringar.
1990/91:T234 av Annika Åhnberg m.fl. (v, fp, c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbyggnad av trafiksystemet i Södertäljeregionen.
1990/91:T235 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av väganslag, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för tung godstrafik.
1990/91:T238 av Roy Ottosson och Eva Goës (mp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det olämpliga med att bygga en ny E4-bro över Ångermanälven, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det olämpliga i att bygga en högbro över Sundsvallsfjärden m.m.
1990/91:T239 av Ulla Orring (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapsanslagen för vägbyggandet.
1990/91:T245 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsstyrelserna bör ges rätt att överklaga vägverkets länsramar för länstrafikanläggningsanslagen till regeringen. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A504.
1990/91:T248 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär att beräknad nyttoavkastning av vägobjekt skall vara styrande för ordningen över landet.
1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen under punkt B4. Byggande av länstrafikanläggningar beslutar anslå 1,5 miljarder kronor för budgetåret 1991/92, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslaget om att bilda ett dotterbolag till vägverket i likhet med förslaget om "Vägfinansiering AB" inte skall genomföras, 9. att riksdagen under punkt B3. Byggande av riksvägar i förhållande till regeringens förslag minskar anslaget till miljard kronor, dvs. med 588,27 milj.kr., för budgetåret 1991/92, 10. att riksdagen under punkt B7. Särskilda bärighetshöjande åtgärder beslutar att anslaget skall upphöra fr.o.m. budgetåret 1991/92 samt att regeringens förslag om 724,7 milj.kr. avslås, 11. att riksdagen beslutar om ett särskilt engångsanslag på 724,7 milj.kr. till de mest nedslitna och trafikfarliga vägarna i enlighet med motionens förslag.
1990/91:T250 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om E4-brons i Södertälje betydelse för sjöfarten i Mälaren.
1990/91:T253 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de positiva effekter på miljö- och bullerområdena som byggande av kringfartsleder ger, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. infrastrukturutredningens förslag om finansiering av vägnätet, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsfinansiering av Österleden och andra vägar, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om näringslivets beredvillighet att ta ansvar för större vägprojekt.
1990/91:T258 av Hans Leghammar (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stoppa motorvägsbygget.
1990/91:T261 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i motion 1990/91:A491 anförts om nödvändigheten av ett upprustningsprogram för beläggning och förstärkning av grusvägnätet.
1990/91:T267 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande intensifierad satsning på kringfartsleder, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökonsekvensanalyser och koncessionsprövning av vägbyggen.
1990/91:T301 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lämpliga finansieringsformer för i första hand bro över Sunninge sund.
1990/91:T303 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att de regionalpolitiska skäl som i motionen framhållits angående lokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län beaktas vid beslut om lokaliseringsort för vägmyndighetsregionen.
1990/91:T305 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återställande av bron över Södertälje kanal.
1990/91:T306 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om valet av Västerås som huvudort för vägverkets regionkontor i östra regionen.
1990/91:T307 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på att bron över Södertälje kanal snarast återställs till en segelfri höjd av 42 meter.
1990/91:T308 av Bertil Danielsson och Anders G Högmark (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avvisa vägverkets förslag om regionindelning av sin verksamhet.
1990/91:T312 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett av vägverkets regionkontor till Västerås.
1990/91:T314 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att landsbygdens vägar skall prioriteras, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för upprustning och beläggning av grusvägar. 3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 1 miljard kronor till förstärkning av bärighet och beläggning av grusvägar, varav 100 milj.kr. avsätts för Jönköpings och Kronobergs län.
1990/91:T317 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägverkets regionsindelning, där Värmlands, Örebro och Kopparbergs län får utgöra en region, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regionskontoret i denna region placeras i Karlstad.
1990/91:T320 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 4. att riksdagen hos regeringen begär att en statlig förhandlare tillsätts för att avhjälpa de miljöproblem som E4s sträckning genom Sundsvall medför, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vägverkets regionkontor bör placeras i Härnösand.
1990/91:T323 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägverkets förslag till ny regional organisation.
1990/91:T327 av Görel Thurdin och Per-Ola Eriksson (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att 15§ väglagen ändras så att miljökonsekvensanalysen skall göras i samband med lokaliseringsarbetet, 2. att riksdagen beslutar att vägverket ges möjlighet till förtida inlösen genom lånefinansiering så fort lagakraftvunnen plan finns, 3. att riksdagen beslutar att i 30 och 31§§ väglagen gällande vägrätt tas in krav på markägarens rätt till egen skörd och egen avverkning.
1990/91:T328 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Östersund som lämpligaste lokaliseringsort för ett regionkontor för södra Norrland i en ny regionindelning för vägverket.
1990/91:T330 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avvisa vägverkets förslag om regionindelning av sin verksamhet.
1990/91:T333 av Lars-Ove Hagberg och Bertil Måbrink (båda v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att några statliga resurser till Bergslagsdiagonalen inte kan komma i fråga.
1990/91:T334 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att vägverkets nuvarande organisation bibehålls.
1990/91:T335 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts med anledning av förslag till förändrad organisation av vägverket.
1990/91:T336 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den norra regionens huvudkontor förläggs till Skellefteå.
1990/91:T340 av Stig Bertilsson och Arne Andersson i Ljung (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Vänersborg som placeringsort för statens vägverks regionkontor/huvudkontor för Region Väst.
1990/91:T341 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vägsalt skall användas endast på stora genomfartsvägar.
1990/91:T342 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att trafiksäkerhetsverket och vägverket bör få i uppdrag att utreda frågan om övergång från metalldubb till miljödubb.
1990/91:T344 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av samverkan vad gäller vissa resurser för vägunderhåll i Malmöhus län i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:T345 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre villkor för cykeltrafik.
1990/91:T347 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att Bengtsfors, Dals Eds och Åmåls kommuner i Älvsborgs län även skall omfattas av anslaget B7. Särskilda bärighetshöjande åtgärder.
1990/91:T348 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en indelning av vägverket i sju regioner, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en av vägverkets regioner skall utgöras av Värmlands, Örebro och Kopparbergs län och att Karlstad skall vara huvudort i denna region, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag om eventuell regionförändring skall föreläggas riksdagen för beslut.
1990/91:T349 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya finansieringsformer för byggande, drift och underhåll i vägnätet.
1990/91:T350 av Ingegerd Elm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Jönköping som lokaliseringsort för ett regionkontor inom vägverket.
1990/91:T351 av Hugo Andersson och Anders Svärd (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerheten för personal vid vägarbete.
1990/91:T353 av Viola Claesson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att höja anslaget till cykelbefrämjande åtgärder till 50000000 kr., 2. att riksdagen begär att regeringen redovisar de positiva ekonomiska konsekvenser som ökat cyklande innebär för samhället och individen.
1990/91:T354 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid vägverkets förestående förändrade regionindelning lokalisera regionkontoret för den västsvenska regionen till Vänersborg.
1990/91:T355 av Ragnhild Pohanka och Paul Ciszuk (båda mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning tillsätts för att fastställa ersättningsnivån för miljöstörningar enligt vad som anförts i motionen.
1990/91:T357 av Stina Eliasson (c) vari yrkas 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge, att vägverket vid förskottering från kommun eller företag av kostnad för väg- eller broprojekt inom stödområdet också skall medge att ersättning för räntekostnaden utgår fram till att projektet inlöses, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda brofonder.
1990/91:T361 av Rosa Östh (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett program för upprustning och beläggning av grusvägar, 2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 1000000000 kr. till förstärkning av bärighet och beläggning av grusvägar, 3. att riksdagen till drift och underhåll av statliga vägar för 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 500000000 kr. förhöjt anslag, 4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 80000000 kr. förhöjt anslag till drift och byggande av enskilda vägar.
1990/91:T362 av Görel Bohlin och Jan Sandberg (båda m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att den statliga väghållningens finansiering läggs om från anslagsfinansiering till avgiftsfinansiering enligt de principer som redovisats ovan samt att vägverket i samband därmed ombildas till affärsverk, 2. att riksdagen begär att regeringen redovisar ett förslag till finansiell omläggning för den kommunala väg- och gatuhållningen, 3. att riksdagen beslutar om en låneram om 5000000000 kr. för investeringar i statsvägnätet i avvaktan på att den finansiella omläggningen hinner införas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vägverket ges möjlighet att förutom hos riksgäldskontoret också ta upp lån på den allmänna kapitalmarknaden.
1990/91:T363 av Viola Claesson (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att Bergslagsdiagonalen inte skall få byggas.
1990/91:T364 av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommande lokalisering av en regionstyrelse inom vägverket till Härnösand i Sundsvallsområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionstyrelsernas sammansättning.
1990/91:T365 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägverkets regionindelning i sydöstra Sverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Kalmar bör bli huvudet i en sydostregion.
1990/91:T366 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör godkänna förslag till avtal om Eksjö kommuns förskottering av norra delen av bygge av Rv 32 förbi Eksjö.
1990/91:T367 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt anslag på 40000000 kr. till utbyggnaden av spårvägen i Norrköping.
1990/91:T368 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till enskilda vägar.
1990/91:T373 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placering i Borås av regionkontoret för statens vägverk i den västra regionen.
1990/91:T374 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av vägverkets regionkontor för Mellannorrland till Härnösand.
1990/91:T375 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot användning av dubbdäck i södra Sverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök för att begränsa saltanvändningen på vägarna.
1990/91:T378 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid vägverkets förestående förändrade regionindelning lokalisera regionkontoret för den västsvenska regionen till Vänersborg.
1990/91:T412 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot vissa typer av däcksdubb, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återhållsamhet med saltning av vintervägar.
1990/91:T428 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att vägverket får i uppdrag att utreda möjligheten att informera allmänheten via skyltar på viltstängsel.
1990/91:T508 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1991/92 anslår 1617000000 kr., 17. att riksdagen beslutar att anslagen för länsvägar och länsjärnvägar skall skiljas åt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:T635 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att den segelfria höjden i Södertälje kanal är 42 meter.
1990/91:T647 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Södertälje kanal.
Vissa motioner och motionsyrkanden om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m.
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
1990/91:T9 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Lars Ahlmark (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en lösning av Uppsalas E4-förbifart bör läggas till de högst prioriterade projekten.
1990/91:T12 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående betydelsen av att medel anvisas för utbyggnad av E4 inom Uppsala län.
1990/91:T16 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Bergslagsdiagonalen skall höra till det s.k. särskilda vägnätet.
1990/91:T21 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel för väginvesteringar i Värmland av E18 och de övriga vägar som i motionen angetts.
1990/91:T27 av Bertil Danielsson och Nils Fredrik Aurelius (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om väginvesteringar i Kalmar län.
1990/91:T41 av Ulla Orring (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en satsning på vägar i Västerbotten.
1990/91:T44 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att vägverket får i uppdrag att planera och genomföra förstärkning och beläggning av det gotländska vägnätet.
1990/91:T47 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av det lokala vägnätet i Halland.
1990/91:T55 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra 10 milj.kr. för fortlöpande underhåll till vägverket i Gävleborg, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att som engångsinsats anslå 20 milj.kr. för eftersatt underhåll i Gävleborg genom omfördelning.
1990/91:T63 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att de s.k. LTA-anslagen för Blekinge län skall uppgå till 310 000000 kr. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N35.
1990/91:T65 av Birger Andersson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:N37 anförts om snara standardförbättringar av den strategiska vägen "Räta linjen" för att förbättra trafiksituationen i Stockholmsområdet.
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari 1991
1990/91:T204 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inom av riksdagen beslutat anslag för väginvesteringar tilldela Värmland anslag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:T208 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringar i vägnätet i Västmanlands län.
1990/91:T209 av Per Westerberg (m) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fortsatta upprustningen av E3 och avlastningen av den tunga trafiken norrifrån genom Stockholm.
1990/91:T212 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A418 anförts om behovet av ökade väg- och järnvägsinvesteringar och andra infrastrukturella satsningar i Kristianstads län.
1990/91:T213 av Lennart Brunander (c) om kommunikationerna i Sjuhäradsbygden vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A419 anförts om underhåll, förbättringar och beläggning av mindre vägar, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A419 anförts om färdigbyggande av R 41, sträckan Kinna--Berghem.
1990/91:T217 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) om förbättrat vägunderhåll i Skåne vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den trafikpolitiska utvecklingen i Skåne.
1990/91:T226 av Berit Löfstedt och Maj-Inger Klingvall (båda s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för offensiva och framtidsinriktade infrastrukturstärkande insatser i Östergötland.
1990/91:T227 av Bo Finnkvist (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastruktursatsningar i Värmland, bl.a. NKlJ-banan och väg 62.
1990/91:T228 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av infrastruktursatsningar på kommunikationsområdet i Norrbottens län.
1990/91:T237 av Rune Berglund m.fl. (s) om kommunikationerna i Jämtlands län vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande fortsatta regionalpolitiska prioriteringar i fördelningen av vägmedel över landet.
1990/91:T238 av Roy Ottosson och Eva Goës (mp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förbättrade vägar i Västernorrlands län.
1990/91:T239 av Ulla Orring (fp) om kommunikationerna i Västerbotten vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att en ny planerings- och beräkningsmodell införs så att Västerbotten skall få erforderliga medel för underhåll, beläggningar och utveckling av länets vägar samt för brobyggande, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade anslag till E79 och E4 samt till länsvägar inkl. grusvägnätet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vägarna E79 och riksväg 88 bör ingå i ett nationellt stamvägnät.
1990/91:T242 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) om infrastrukturen inom kommunikationsområdet för Gävleborgs län vari yrkas 7. att riksdagen beslutar att sträckan Lilltjära--Skog, väg 83, tidigareläggs och att anslaget utökas med 45000000 kr., 8. att riksdagen beslutar att det statliga vägnätet förstärks med 42000000 kr. för att genomföra ovan nämnda projekt, 9. att anslaget för statskommunala vägar och förstärkning av broar ökas med 30000000 kr. för att tidigarelägga ovan nämnda projekt, 10. att bro över Hasselsundet byggs enligt tidigare riksdagsbeslut.
1990/91:T246 av Karin Israelsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvisa väganslag till vägnätet i södra Lappland.
1990/91:T248 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Stockholms län skall tilldelas sin rättmätiga andel av väganslagen.
1990/91:T250 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp) om infrastrukturen i Uppsala län vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av E18, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om standarden på E4.
1990/91:T255 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade väganslag till Värmland.
1990/91:T256 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare satsningar på kommunikationer i Blekinge län.
1990/91:T263 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att vägverket beaktar vad i motion 1990/91:A495 anförts om vägnätet i Skåne vid prioriteringen av väginvesteringar.
1990/91:T264 av Bo Lundgren m.fl. (m) om Skånelänens kommunikationer vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omfördelning av väganslagen enligt vad som anförts i motionen.
1990/91:T266 av Tom Heyman och Sonja Rembo (båda m) om trafikproblem i Göteborgsområdet vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av E6 till full motorvägsstandard på hela sträckan, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av ringleden.
1990/91:T270 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A501 anförts om åtgärder för vägar och kollektivtrafik i Norrbottens län.
1990/91:T301 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Europaväg 6 genom Bohuslän till motorväg, fram till riksgränsen Sverige--Norge, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyndsam igångsättning av etapp 2, delen Ljungskile--Torp, innebärande bro över Sunninge sund.
1990/91:T302 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen anvisar 100 milj.kr. för förstärkning och beläggning av grusvägar i Västerbottens län under budgetåret 1991/92.
1990/91:T304 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (båda m) om utbyggnad av vägnätet i Västmanland vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av väganslagen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en upprustning av vägnätet i Västmanland.
1990/91:T309 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att snabbt fullfölja upprustningen av vägförbindelsen Norrköping--Västerås--Gävle, den "Räta linjen".
1990/91:T310 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av väginvesteringar i södra Sverige för att ge förutsättningar för en bättre näringspolitisk balans inom regionen.
1990/91:T311 av Birger Andersson (c) om vägnätet i Västmanlands län vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel för upprustning av länets riksvägar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel för upprustning av länets länsvägar och andra länstrafikanläggningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare statliga medel till enskilda vägar.
1990/91:T313 av Marianne Andersson i Gislaved och Nils Nordh (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förverkliga förbifarterna på riksväg 26 genom Gislaved och Smålandsstenar.
1990/91:T315 av Birgitta Johansson och Håkan Strömberg (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av upprustning vad gäller väg 49 och väg 195.
1990/91:T316 av Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c) om vägarna i Skaraborgs län vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beläggning av samtliga grusvägar i Skaraborgs län, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagsbehovet för enskilda vägar.
1990/91:T318 av Anders Svärd m.fl. (c, m, fp, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksvägarna 50 och 60 intas i stamvägnätet och byggs ut som delar av en planerad "Inlandsväg".
1990/91:T319 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) om vägarna i Bohuslän vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationernas betydelse för samhällsutveckling och sysselsättning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på angivna vägprojekt.
1990/91:T320 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands läns regionalpolitiska behov av bättre vägar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande Västernorrlands läns låga beläggning av vägarna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av åtgärder mot eftersläpningen av underhållet av länets vägar, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser på E4 genom Västernorrland.
1990/91:T321 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en tidigare byggstart för riksväg 41 Berghem--Kinna än den ordinarie planens.
1990/91:T322 av Marianne Andersson i Vårgårda och Bengt Kindbom (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av länsväg 181.
1990/91:T324 av Rosa-Lill Wåhlstedt och Bo Finnkvist (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförande av vägobjekt på väg E18.
1990/91:T325 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av upprustning av vägarna i Kalmar län.
1990/91:T326 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av medel vad gäller vägunderhåll till landets olika län, med beaktande av speciella behov av politisk styrning till län som Västernorrlands län.
1990/91:T329 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny vägförbindelse benämnd Bergslagsdiagonalen.
1990/91:T331 av Arne Andersson i Ljung och Stig Bertilsson (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om färdigställande av länsväg 181.
1990/91:T332 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gångbro vid fjällägenhet i Saarikoski.
1990/91:T337 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att vägverket får i uppdrag att planera och genomföra förstärkning och beläggning av det gotländska vägnätet.
1990/91:T338 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av upprustning av vägnätet i västra Värmland och Dalsland.
1990/91:T339 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre vägförbindelse mellan E 3 och Landvetterflygplatsen.
1990/91:T343 av Lars Sundin och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en annan fördelning av medel för upprustning och vidmakthållande av grusvägarna i Älvsborgs län.
1990/91:T346 av Sonia Karlsson och Torsten Karlsson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksväg 50s stora betydelse som nordsydlig länk i det nationella transportsystemet.
1990/91:T347 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om väganslagens storlek till Älvsborgs län.
1990/91:T349 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av riksvägar och länstrafikanläggningar i Värmlands län, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagen för drift och underhåll av de allmänna vägarna i Värmlands län.
1990/91:T352 av Alf Egnerfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägutbyggnaden i Södermanlands län.
1990/91:T356 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra vägförhållandena i Älvsborgs län.
1990/91:T357 av Stina Eliasson (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1991/92 anvisa ett extra anslag om 200000000 kr. för underhåll och upprustning av vägnätet i Jämtlands län.
1990/91:T358 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (båda fp) om vägväsendet i Jönköpings län vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av en mångdubbling av väginvesteringarna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en satsning på riksväg 26.
1990/91:T359 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snar utbyggnad av Europaväg 18 på sträckan Köping--Arboga.
1990/91:T360 av Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastruktursatsningar i Östergötlands län.
1990/91:T361 av Rosa Östh (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelning av medel till vägnätet i Uppsala län.
1990/91:T368 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) om extra väganslag till Kalmar län vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den orättvisa fördelningen över landet av väganslagen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare 100 milj.kr. i särskilda väganslag för upprustning av länets riks-, läns- och enskilda vägar.
1990/91:T369 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder så att Dackeleden kommer till stånd som genomfartsled Växjö--Målilla--Linköping senast 1995 i linje med vad som anförts i motionen.
1990/91:T370 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en plan för vägnätets avsedda utbyggnad i Västerdalälvens dalgång mellan Vansbro och Sälen snarast bör upprättas.
1990/91:T371 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A475 anförts om infrastrukturella satsningar i Kronoberg.
1990/91:T372 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av riksväg 41.
1990/91:T376 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av länsvägnätet i Östergötland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tvärförbindelse på sträckan Kinda--Åtvidaberg--Valdemarsvik, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksväg 50, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbifart vid Söderköping.
1990/91:T377 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en upprustning av vägnätet i Roslagen.
1990/91:T379 av Martin Olsson och Görel Thurdin (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett "vägpaket" för Västernorrlands län i syfte att nå en med övriga landet jämförbar vägstandard.
1990/91:T380 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:Sk436 anförts om behovet av ökade anslag till vägförbättringar och vägbyggnationer i Värmland.
1990/91:T708 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av väganslag till Stockholms län.
1990/91:T807 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A478 anförts om infrastrukturella satsningar i form av vägar och AXE-system inom regionen Österlen.
1990/91:T812 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationerna i Örebro län.
Utskottet
1 Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet förslag av regeringen om vägväsende i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt samt motioner om vägväsende som väckts under den allmänna motionstiden innevarande år och med anledning av den sistnämnda propositionen. Hänvisningar till de båda propositionerna sker i det följande med beteckningarna "budgetpropositionen" resp. "tillväxtpropositionen".
2 Vägnätet
Det svenska väg- och gatunätet omfattar enligt budgetpropositionen ca 415000 km. Vägnätet består av allmänna och enskilda vägar samt tätorternas gator. Det allmänna vägnätet omfattar omkring 104300 km. Av dessa sköter staten genom vägverket väghållningen på omkring 98200 km statliga vägar. Väghållningen för resterande 6100 km -- de s.k. statskommunvägarna -- sköts av de kommuner som har förordnats till egna väghållare. Det allmänna vägnätet kompletteras av kommunala vägar och gator -- omkring 29400 km -- samt av en mängd enskilda vägar vilkas sammanlagda längd har uppskattats till omkring 210000 km. Av de enskilda vägarna får omkring 72500 km statliga bidrag. Det allmänna vägnätet är uppdelat i riksvägar och länsvägar. Riksvägnätet uppgår för närvarande till omkring 13800 km och länsvägnätet till omkring 84400 km. Vissa riksvägar är utmärkta som Europavägar i enlighet med 1950 års deklaration om Europavägar.
3 Målen för vägpolitiken
Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut är det övergripande målet för samhällets trafikpolitik att "erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad" (prop. 1987/88:50, bet. TU13, rskr. 159). Vägpolitiken skall syfta till att förverkliga det målet. För att möjliggöra detta har sex delmål lagts fast. Dessa skall vara vägledande i beslutsprocessen bl.a. för hur de resurser som anvisas till väghållningen bör fördelas. Det första delmålet är att ansvaret för väghållningen skall vara lämpligt avgränsat. Detta är en förutsättning för att de framtida kraven på en effektiv och rättvis vägpolitik skall kunna mötas. Staten bör därvid ha ett avgörande ansvar för den övergripande vägplaneringen, medan kommunerna och trafikhuvudmännen bör svara för lokala och i viss mån även regionala bedömningar. Det andra delmålet är att vägkapitalet måste säkras. De medel som anvisas till drift av vägarna skall så långt möjligt användas till att upprätthålla standarden på vägnätet. Det tredje delmålet är att åstadkomma en god miljö. Därför skall miljöintressena beaktas på ett tidigt stadium av den planerings- och projekteringsprocess som föregår vägbyggen. Det fjärde delmålet är att trafiksäkerheten måste förbättras. Bra vägar är ett verksamt sätt att begränsa antalet olyckor i trafiken. Det femte delmålet är att vägnätet skall bidra till ett effektivt resursutnyttjande. Goda kommunikationer har en strategisk betydelse för näringslivets utveckling i en ort eller region. Det sjätte delmålet är att säkerställa en tillfredsställande vägstandard i landets alla delar även på det lågtrafikerade vägnätet. För den regionala utvecklingen och förnyelsen är vägplaneringen ett viktigt instrument.
4 Investeringsplanering
Av tradition är planeringsprocessen vad gäller byggande av vägar decentraliserad. Enligt nuvarande ordning sker byggandet i enlighet med tioåriga planer som revideras vart tredje år. Planen för byggande av riksvägar fastställs av vägverket, medan planerna för byggande av länstrafikanläggningar, dvs. bl.a. länsvägar, fastställs av resp. länsstyrelse. För att länsstyrelsen skall få fastställa planen för byggande av länstrafikanläggningar och vägverket få fastställa planen för byggande av riksvägar krävs att länsstyrelsen och vägverket är överens om innehållet i planen. I annat fall beslutar regeringen om fastställelse. Riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 innebar att samma investeringsplaneringssystem som tidigare använts för väginvesteringar också skall användas för investeringar i länsjärnvägar och kollektivtrafikanläggningar. Upprättandet av planen för byggande av riksvägar och av planerna för byggande av länstrafikanläggningar sker i samråd med företrädare för bl.a. länsstyrelserna, vägverket, trafikhuvudmännen, banverket och statens järnvägar. I planerna anges byggnadsföretagen i ordning efter angelägenhetsgrad. Vid byggandet skall den fastställda prioriteringen i huvudsak följas. Regeringen anger planeringsramar som vägverket har att beakta vid upprättande av riksvägsplanen. Vägverket anger planeringsramar som länsstyrelserna har att beakta vid upprättande av planerna för länstrafikanläggningar. Planeringsramarna utgår från de av riksdagen fastställda målen för vägpolitiken och anger den medelstilldelning som kan påräknas för de olika ändamål som planerna omfattar.
I budgetpropositionen framhåller föredragande departementschefen att han finner kritik som riktats mot nuvarande planeringssystem berättigad och att han därför i annat sammanhang avser föreslå regeringen vissa förändringar i systemet. I tillväxtpropositionen framhåller regeringen att den i dagens planeringssystem alltför starka fokuseringen på objekt inte på ett tillfredsställande sätt tar hänsyn till alla samhällsekonomiska aspekter. Nuvarande planeringsprocess påverkar också prioriteringen på ett ibland icke önskvärt sätt, eftersom den enbart lyfter fram de enskilda investeringsobjekten och inte fullständigt tar sikte på vägnätens funktion, standard och servicegrad. En förändrad vägplaneringsprocess bör -- framhåller regeringen -- baseras på en systemsyn i planeringen av vägnätet i syfte att tillgodose de samhällsekonomiska aspekterna. Skälet härtill är att lokala, regionala och nationella transporter i allt högre grad utnyttjar gemensamma länkar i vägnätet. Investeringar i en väglänk i ett län påverkar transporteffektiviteten i och mellan andra regioner i landet. Dessa systemeffekter måste fångas upp i ett nytt planeringssystem. Ett sådant system bör vila på ett samhällsekonomiskt synsätt och ett stärkt politiskt inflytande och utgå från principerna för marknadsorientering, ett hos vägverket sammanhållet ansvar för det statliga vägnätet, nya finansieringsformer samt att statsmakterna har ett övergripande ansvar för infrastrukturen och de uppgifter av myndighetskaraktär som erfordras. Till grund för den långsiktiga planeringen för drift, underhåll och utveckling av det statliga vägnätet bör ligga en starkare politisk styrning genom mer utvecklade regeringsdirektiv inför varje planeringsomgång. Dessa bör utifrån bl.a. tillväxt- och fördelningspolitiska strävanden ange målen för den statliga väghållningen och de vägtjänster som skall erbjudas. Vägverket har i rapporten Gemensamma vägar angivit ett nationellt gemensamt vägnät som är av särskild betydelse för landets ekonomiska tillväxt. Riksvägarna E3, E4 och E6 hör till de vägar som enligt verket bör ingå i ett sådant nät. Regeringen framhåller att ett nationellt gemensamt vägnät bör tillmätas en särställning vid det framtida arbetet med planering. Den exakta utbredningen och avgränsningen av detta vägnät säger sig dock regeringen inte för närvarande vara beredd att ta ställning till. Det bör vara en uppgift för vägverket att -- efter ytterligare studier och överväganden -- för regeringen föreslå de vägar som bör ingå i detta särskilt utpekade vägnät. 1988 års trafikpolitiska beslut innefattar emellertid -- betonar regeringen -- flera delmål än den ekonomiska tillväxten. Det nationellt gemensamma vägnätet kan därför behöva kompletteras med stråk och förbindelser som är av betydelse för att öka landsdelars tillgänglighet till andra marknader och regioner. Förslaget till förändrad planeringsprocess innebär i korthet att regeringen utfärdar direktiv för vägverkets långsiktiga planering för drift och underhåll av och investeringar i det statliga vägnätet med en starkare betoning av de politiska prioriteringarna än vad som för närvarande är fallet. Vägverket genomför planeringen i en aktiv dialog med brukare och intressenter och tar fram det underlag som krävs för att planera åtgärderna i vägsystemet. Härvid skall verket bl.a. beakta den samordnande roll som länsstyrelserna har i resp. län beträffande frågor som rör befolknings- arbetsmarknads- och näringslivsutveckling m.m. och de därmed sammanhängande transport- och trafikbehoven. Planeringen resulterar i en nationell och flera regionala visioner som är inbördes avstämda. Vägverket överlämnar till regeringen för godkännande ett förslag till ett nationellt program för riksvägarna med angivande av de vägar som bedöms ha särskild betydelse för landets ekonomiska tillväxt och välfärdsutveckling samt de kompletterande faktorer som enligt regeringens direktiv bör påverka detta vägnäts omfattning och funktion. Den nuvarande planeringsprocessen kännetecknas -- fortsätter regeringen -- av en decentraliserad prioriteringsprocess, som innebär att man på regional och lokal nivå gör avvägningar mellan olika investeringar i transportsystemet. Detta inslag i planeringsprocessen bör bibehållas inom ramen för ett utvecklat planeringssystem. Samordningen mellan länen har dock i en del fall varit bristfällig vid prioriteringar av förbindelser som rör flera län. Det behövs därför i ökad omfattning planering för infrastrukturinvesteringar som griper över flera län. Regionala program bör enligt regeringen upprättas för större sammanhängande geografiska områden. Starka skäl talar för att knyta planeringsprocessen för de regionala programmen till de regioner som vägverket angivit i ett förslag till ny organisation. Detta intresse måste emellertid avvägas mot bl.a. länsstyrelsernas ansvar för anslaget för byggande av länstrafikanläggningar. De av vägverket upprättade regionala programmen kan enligt regeringens bedömning utgöra ett fullgott underlag för länsstyrelsernas prioriteringar inom ramen för planeringen av länstrafikanläggningar. Regeringen är dock inte beredd att biträda ett förslag av vägverket om en fullständig planering på regional nivå. Nuvarande ordning för byggande av länstrafikanläggningar bör gälla även fortsättningsvis. Avslutningsvis framhåller regeringen att den omläggning av planeringsprocessen som sålunda förordas ökar utrymmet för politisk styrning från riksdagens och regeringens sida samt möjligheterna till målstyrning.
I motion T60 (c) framhålls (yrkande 9) att regeringens förslag om en förändrad planeringsprocess innebär en risk för att möjligheterna till utveckling och tillväxt, i alla delar av landet, minskar. Det blir helt enkelt mindre resurser kvar för de vägar som inte kommer att ingå i det nationellt gemensamma vägnätet. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med mer preciserade förslag om det framtida planeringssystemet för vägnätet i dess helhet. I motion T40 (mp) framhålls (yrkande 32) att regeringen pläderar för vägutbyggnader enligt Scanlink-konceptet, dvs. en storsatsning på ett fåtal stora vägar för att underlätta främst långväga godstrafik på väg. Därmed försöker man ge vägsystemet de egenskaper som järnvägssystemet redan har. I stället bör järnvägssystemet byggas ut så att huvuddelen av det långväga godset kan transporteras på järnväg. Vägsatsningarna bör i stället gå ut på att förbättra vägsystemets naturliga förutsättningar. Det är vägarna som utgör det naturliga finmaskiga systemet för de många små, kortväga och spridda transporterna. Det är också hos de mindre och medelstora vägarna man i dag finner de många bristerna såväl vad gäller underhåll som vägstandard. I motion T29 (s) behandlas länsstyrelsernas roll i vägplaneringsprocessen. Motionärerna framhåller (yrkande 1) att länsstyrelserna skall ges möjlighet att lämna synpunkter innan beslut fattas av regeringen om ett särskilt gemensamt vägnät. I motionen betonas vidare (yrkande 5) att länsstyrelserna bör bemyndigas att fastställa arbetsplaner när det gäller vägobjekt. I motion T209 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att överföra ansvaret för utbyggnaden av Europavägarna till vägverket centralt.
Utskottet finner det för sin del vara en riktig tanke att låta vägplaneringen omfattas av en systemsyn och att peka ut ett nationellt gemensamt vägnät av särskild betydelse för landets ekonomiska tillväxt och välfärdsutveckling. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att det bör vara en uppgift för vägverket att inom ramen för ett förslag till program för riksvägar föreslå regeringen de vägar som bör ingå i ett sådant vägnät. Målen för vägpolitiken enligt 1988 års trafikpolitiska beslut ligger emellertid enligt utskottets mening fast. Detta innebär bl.a., som också regeringen framhåller, att det nationellt gemensamma vägnätet kan behöva kompletteras med stråk och förbindelser som är av betydelse för att öka landsdelars tillgänglighet till andra marknader och regioner. Det innebär vidare att en tillfredsställande vägstandard skall säkerställas i alla delar av landet, även på det lågtrafikerade vägnätet. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna T40 (mp) yrkande 32 och T60 (c) yrkande 9. Syftet med motion T209 (m) torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen. I tillväxtpropositionen framhålls, som nämnts, att nuvarande inslag i planeringsprocessen, som innebär att man på lokal och regional nivå gör avvägningar mellan olika investeringar i transportsystemet, bör bibehållas. Utskottet delar denna uppfattning. Vidare ansluter sig utskottet till den av regeringen uttalade uppfattningen att nuvarande ordning för byggande av länstrafikanläggningar bör gälla även fortsättningsvis. Denna ordning innebär, som också nämnts, att det är länsstyrelsen som fastställer investeringsplanen för länstrafikanläggningar. Det sagda synes ägnat att tillgodose syftet med yrkandena 1 och 5 i motion T29 (s), varför utskottet avstyrker ett bifall till dessa yrkanden. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner den i tillväxtpropositionen föreslagna inriktningen av investeringsplaneringen vid vägverket. Vidare förordar utskottet att riksdagen lämnar utan erinran vad i budgetpropositionen anförts om vägväsendet m.m.
I motion T60 (c) begärs också (yrkande 10) att riksdagen -- vid avslag på yrkande 9, som utskottet just har behandlat -- som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om väginvesteringarnas inriktning och ytterligare vägstråk av nationell betydelse. Motionärerna framhåller att -- om deras förslag att regeringen skall återkomma med mer preciserade förslag till det framtida planeringssystemet inte vinner bifall -- propositionen måste kompletteras med ytterligare vägar utöver de redan utpekade. Sådana vägar är en s.k. inlandsväg, med sträckning Göteborg--Karesuando, och en s.k. sydsvensk inlandsled mellan Linköping och Malmö. Även E18 och E75 bör inräknas bland de vägar som är av nationell betydelse. Med hänvisning till vad utskottet anfört i samband med behandlingen av motionsyrkandena om ett gemensamt nationellt vägnät avstyrks det nu aktuella motionsyrkandet.
I motion T248 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att beräknad nyttoavkastning av vägobjekt skall vara styrande för ordningen över landet. Motionsyrkandet syftar till att Stockholmsregionen skall få en större del av väganslagen. Målen för vägpolitiken innebär att en avvägning måste göras mellan olika mål. Avvägningen görs inom ramen för den ordning för investeringsplanering, som för närvarande gäller, och som kommer att gälla, om riksdagen bifaller regeringens av utskottet tillstyrkta förslag. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet torde därför inte vara erforderlig, varför detsamma avstyrks.
I motion T267 (fp) framhålls att lokala miljökonflikter ofta uppkommer i samband med vägbyggen. Trafikleder och vägar riskerar att dras på ett sätt som står i strid mot viktiga naturvårdsintressen. Motionärerna anser att miljökraven måste väga tyngre än för närvarande vid vägbyggen och att dessa bör prövas enligt miljöskyddslagen. En allsidig belysning och miljökonsekvensbeskrivning är viktig för att vägbyggen skall kunna utföras på ett för miljön acceptabelt sätt. Yrkandet är att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökonsekvensanalyser och koncessionsprövning av vägbyggen. Med anledning av detta motionsyrkande vill utskottet till en början erinra om att det enligt 4 § väglagen (1971:478) vid väghållning skall tas tillbörlig hänsyn till enskilda intressen och till allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljövård. Vidare gäller enligt 3 a § att lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. skall tillämpas vid prövning av ärenden enligt väglagen. För byggande av väg gäller enligt 15 § att en arbetsplan skall upprättas. Planen skall -- enligt en ändring år 1987 av 15 § -- bl.a. innehålla en miljökonsekvensbeskrivning med redovisning av det planerade byggets förväntade miljöeffekter samt förslag till erforderliga skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga störningar eller andra olägenheter från trafiken. I proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö framhåller regeringen att vägverket skall ta en ökad miljöhänsyn vid framtida investeringar och verka för att miljökonsekvensbeskrivningar i ett tidigt skede kommer in i vägplanering och vägprojektering. Innan vägbyggnadsobjekt tas med i investeringsplanerna bör de ha genomgått en förstudie, innehållande en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning. Även frågan om koncessionsprövning enligt miljöskyddslagen (1969:387) behandlas i propositionen om en god livsmiljö. Regeringen hänvisar till vad den anfört om att en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas innan en väg får tas upp i en flerårsplan och framhåller att detta innebär ett ökat hänsynstagande till miljöaspekter. Med hänsyn härtill och till att regeringen har tillsatt en utredning med uppgift att se över miljöskyddslagstiftningen (dir. 1989:32) och att överväga även denna fråga, finner regeringen att det för närvarande inte finns skäl att föreslå en obligatiorisk prövning av vägar enligt miljöskyddslagen. Det bör i stället ankomma på kommittén att överväga frågan. Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på riksdagens beslut med anledning av propositionen om en god livsmiljö finner utskottet syftet med motionsyrkandet i huvudsak tillgodosett. Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
I motion T327 (c) behandlas frågan om fastighetsägares rätt till ersättning vid byggande av allmänna vägar. Enligt 55 § väglagen gäller principen att en fastighetsägare är berättigad att av väghållaren få intrångsersättning och annan ersättning till följd av vägens byggande eller begagnande. Väghållarens ersättningsskyldighet uppkommer när denne erhållit vägrätt. Vägrätt i sin tur uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark för väg med stöd av en upprättad och, i fall då så behövs, en fastställd arbetsplan. Motionärerna vill att vägverket skall kunna åläggas inlösa en fastighet, som berörs av ett vägbygge, redan innan en arbetsplan upprättats eller fastställts.
Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande erinra om riksdagens beslut att medge att vägbyggnadsanslagen får användas för förtida fastighetsinlösen inom områden med fastställd vägarbets- eller detaljplan (prop. 1989/90:25 bil. 5, bet. TU12, rskr. 70). I beslutet framhålls att den omständigheten att en arbetsplan för allmän väg har fastställts inte i och för sig innebär att det inträder någon ersättningsskyldighet för väghållaren. De fastighetsägare och andra ersättningsberättigade, vilkas egendomar berörs, har enligt väglagen rätt till ersättning först när vägarbetena har påbörjats. I de flesta fall fungerar denna ordning tillfredsställande, men fall uppkommer då fastighetsägare av olika skäl i förväg vill avyttra en fastighet inom området för en fastställd arbetsplan. Det kan då vara svårt att hitta köpare, eftersom fastigheten senare kan komma att lösas in i ett vägbygge. Om vägobjektet är lågt prioriterat i investeringsplanen eller inte alls finns med, har vägverket inte någon rättslig möjlighet att tillgodose ett krav på inlösen. Denna ordning ändrades sålunda genom det nämnda riksdagsbeslutet. Att gå längre än så och föreskriva en rätt för fastighetsägare till ersättning redan innan en arbetsplan fastställts är utskottet inte för sin del berett att förorda. En sådan ordning synes utskottet kunna medföra avsevärda svårigheter att avgöra i vilket skede av planeringsprocessen rätten till inlösen skulle inträda. Med den ordning som nu gäller kan denna rätt tidigast uppkomma i samband med att arbetsplanen fastställs. Med det sagda avstyrks motionsyrkandet.
I motion T327 (c) föreslås vidare vissa ändringar i väglagen. Motionärerna vill (yrkande 1) att 15 § ändras så att den föreskriver att miljökonsekvensanalysen skall göras i samband med lokaliseringsarbetet. Motionärerna framhåller också (yrkande 3) att 30 och 31 §§ väglagen, vari regleras vägrättens rättsverkningar, skall ändras så att markägarens rätt till egen skörd och avverkning säkerställs.
Vad först gäller kravet på en miljökonsekvensanalys i samband med lokaliseringsarbetet för en väg hänvisar utskottet till vad det anfört med anledning av det ovan behandlade yrkandet i motion T267 (fp). Härav följer att syftet med yrkande 1 i nu aktuell motion torde få anses tillgodosett. Det yrkandet avstyrks följaktligen. Motionärernas krav att en markägare skall ha rätt till egen skörd och avverkning, i samband med att marken tas i anspråk för vägändamål, tillgodoses enligt vad utskottet erfarit i all rimlig utsträckning. En regel som skulle villkora byggstarten av vägföretag till en viss avverknings- eller skördeperiod torde medföra betydande svårigheter för en rationell produktion av nya vägar. Väglagens ersättningsregler innebär att markägare kompenseras för den skada de åsamkas. Av det anförda följer att även yrkande 3 i motion T327 (c) avstyrks.
Motion T355 (mp) gäller ersättning för trafikstörningar. Vid byggande av nya trafikleder -- framhåller motionärerna -- skapas ofta besvärande störningar i form av buller och avgaser för bebyggelse som finns i närheten av den nya leden. Bebyggelsen måste eventuellt anpassas och bullerdämpande åtgärder vidtas utöver de bullerplank och vallar som samhället bekostar. T.ex. måste kanske isolerande fönster sättas in. Det är därför rimligt att fastighetsägare och hyresgäster kompenseras för den olägenhet som den nya leden innebär. Härigenom kommer den samhällsskada som leden medför att konkret belasta kalkylen för vägbygget och inte endast vara en fiktiv siffra som kan bortses från. Frågor av det slag som behandlas i motionen regleras i viss utsträckning i miljöskadelagen (1986:225). Av den tidigare nämnda propositionen om en god livsmiljö framgår att kommittén om översyn av miljöskyddslagstiftningen (miljöskyddskommittén 1989:04) avses behandla frågor som rör civilrättsliga regler om ersättning för miljöskador. I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete är utskottet inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.
I motion T231 (mp) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatoriska miljökonsekvensanalyser inbegripande en alternativ järnvägsutbyggnad vid alla större väginvesteringar. Utskottet erinrar om att riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 bl.a. innebar att transportsystemet skall utvecklas så att en god miljö och hushållningen med naturresurser främjas. Det finns emellertid -- betonades det i beslutet -- ingen anledning att från statens sida ingripa i företagens val av transportlösningar. Kundernas krav måste få styras av de fördelar som de olika transportalternativen kan erbjuda (prop. 1987/88:50, bet. TU13, rskr. 159 och bet. TU17, rskr. 246). Utskottet finner inte skäl att ompröva beslutet och avstyrker motionsyrkandet.
5 Vägväsendets finansiering
5.1 Finansiering vid sidan av statsbudgeten
Byggande och drift av allmänna vägar, liksom av kommunala vägar och gator, finansieras i princip med allmänna medel. I budgetpropositionen fördelas anslagen till vägväsendet på sju anslag. De medelsanvisningar som föreslås omfattar totalt 10962050000 kr. Riksdagen har vid ett flertal tillfällen tidigare uttalat att det inte är möjligt att över statsbudgeten tillgodose de stora behov som finns inom väghållningen. Det framtida arbetet måste därför inriktas på att finna kompletterande finansieringsformer. Riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 innebar att möjligheter skapades att avgiftsbelägga nya vägar, dvs. vägar byggda efter den 1 juli 1988. Dessutom skapades möjlighet för intressenter, t.ex. kommuner och företag, att via förskottering av medel bidra till att genomföra vägobjekt som eljest inte skulle kunna förverkligas inom rimlig tid. De förskotterade medlen skall betalas tillbaka när medel finns tillgängliga inom de ordinarie anslagen. I budgetpropositionen framhålls att det för närvarande inte finns något objekt som finansieras med avgifter. Möjligheterna till förskottering har däremot utnyttjats i viss utsträckning. I budgetpropositionen erinras vidare om riksdagens beslut år 1990 att ge vägverket rätt att ta upp lån i riksgäldskontoret eller ställa borgen för delägda bolag (prop. 1989/90:88 bil. 2, bet. TU27, rskr. 325). Syftet med beslutet var att stimulera privat medfinansiering av väghållningen. Objekt vars byggkostnad understiger 100 milj.kr. får finansieras genom kredit i riksgäldskontoret. Krediten skall åtebetalas med de avgifter som uppbärs från projektet. Beslutet innebär vidare att vägverket ges rätt att gå in som delägare i bolag samt att ta i anspråk anslagsmedel för att teckna aktier i sådana bolag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att vägverket nu skall ges möjlighet att ta upp lån i riksgäldskontoret även för vissa investeringar som inte skall finansieras med avgifter. Det finns för närvarande -- framhåller departementschefen -- ett antal objekt för vilka en lånefinansiering även utan avgifter är samhällsekonomiskt lönsam. De investeringar det gäller är ersättande av färjor med broar. Räntor på och amorteringar av medel som vägverket lånar för sådana investeringar skall återbetalas med inbesparade driftsmedel. Den totala låneramen för denna typ av lånefinansierade objekt bör tills vidare uppgå till 200 milj.kr. Denna nya möjlighet till lånenfinasiering får inte medföra en minskad strävan att realisera avgiftsfinansierade objekt.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens sålunda återgivna förslag och tillstyrker att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga vägverket att ta upp lån i riksgäldskontoret även för icke avgiftsfinansierade objekt i enlighet med vad som anförts i budgetpropositionen. Vidare tillstyrker utskott ett förslag i tillväxtpropositionen om överföring av vägverkets lån i riksgäldskontoret till Väginvest AB.
Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut gäller att samtliga beslut om förskottering från t.ex. kommuner och företag av medel för väginvesteringar skall underställas regeringens prövning. I budgetpropositionen framhålls att förskotteringsförfarandet i allt väsentligt har kommit att bli rutinärenden. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att vägverket självt får besluta om förskotteringsärenden i vilka verkets åtaganden inte överskrider 20 milj.kr. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som i budgetpropositionen anförts om att regeringen skall få bemyndiga vägverket att inom en ram av 20 milj.kr. besluta om förskottering av väginvesteringar.
1988 års trafikpolitiska beslut, som gjorde det möjligt att helt eller delvis finansiera vägbyggnadsobjekt med avgifter från trafikanterna, kompletterades år 1990 med ett beslut som gav vägverket rätt att -- inom vissa ramar -- ta upp lån i riksgäldskontoret eller ställa borgen för delägda bolag. Vidare fick vägverket rätt att ta i anspråk anslagsmedel för att teckna aktier i bolag för avgiftsbelagda objekt (prop. 1989/90:88 bil. 2, bet. TU27, rskr. 325). Ett av syftena med beslutet var att stimulera privat medfinansiering av väghållningen. Regeringen föreslår nu att de bemyndiganden riksdagen givit regeringen att tillåta vägverket att lånefinansiera väginvesteringar även bör kunna omfatta andra väganordningar än själva vägen. Utskottet tillstyrker detta förslag.
I tillväxtpropositionen framhålls att det är angeläget att få till stånd en ny bro på E6 över Svinesund i Göteborgs och Bohus län med anslutande vägsträckningar. Ett projekt härför föreligger och omfattar sträckan mellan Ingedal i Norge och Hogdal i Sverige. Finansiering av objektet avses helt ske med intäkter från vägavgifter. Den svenska delen kan påbörjas under hösten 1993. Ett svenskt och ett norskt bolag kan låna upp medel på kapitalmarknaden och ges rätt att ta ut de avgifter av vägtrafiken över Svinesund som krävs för att täcka investeringens kostnader. En förutsättning för avgiftsfinansieringen är dock -- betonar regeringen -- att en sådan kan ske på både den planerade och den befintliga bron över Svinesund. Den avsedda finansieringen förutsätter vidare att avgiften på den befintliga bron kan tas ut redan fr.o.m. det att arbetet på den nya bron inleds. Riksdagens trafikpolitiska beslut medger inte att redan befintliga vägar avgiftsbeläggs eller att avgifter tas ut redan i samband med att ett projekt beslutas. För detta krävs därför riksdagens medgivande i varje enskilt fall. Regeringen anser att ett principiellt godkännande av en sådan finansieringsmodell nu bör lämnas av riksdagen. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen endast med förslag om det enskilda fallet. Vidare avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till hur en avgiftsfinansiering av förbindelsen över Svinesund skall utformas mer i detalj.
I motion T62 (m) yrkas avslag på regeringens förslag om avgiftsuttag på befintliga vägar. I motion T35 (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om vägavgifter. Regeringens förslag innebär -- säger motionärerna -- att vägavgifter skall tillföras infrastrukturfonden och användas för att finansiera nya motorvägsprojekt. Motionärerna ställer sig avvisande till vägavgifter över huvud taget under åberopande av att nya motorvägar inte behövs, att nya vägar alstrar ytterligare biltrafik och av att ett system med vägavgifter för motorvägar medför risker för att många bilister väljer ett kostnadsfritt och trafikfarligare alternativ.
Utskottet finner det för sin del angeläget att den planerade bron över Svinesund kommer till stånd. Med hänsyn till de förutsättningar som enligt tillväxtpropositionen föreligger för att projektet skall kunna genomföras finner sig utskottet också kunna godta regeringens förslag att avgifter på den befintliga bron tas ut redan fr.o.m. det att arbetet inleds på den nya bron. Regeringens förslag innebär inte -- vill utskottet framhålla -- att vägavgifter skall tillföras en infrastrukturfond. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen godkänner den i tillväxtpropositionen förordade principen för avgiftsuttag på befintliga vägar och avstyrker motionsyrkandena. Det bör dock understrykas att regeringen har att underställa riksdagen frågor om avgiftsuttag på befintliga vägar i varje enskilt fall. Av det anförda följer vidare att utskottet tillstyrker regeringens förslag till principer för byggande av en ny bro över Svinesund och avstyrker motionerna T35 (v) yrkande 2 i motsvarande del och T62 (m) yrkande 10, vari begärs att riksdagen avslår regeringens förslag.
I motion T14 (c) framhålls att de som arbetspendlar över Svinesundsbron bör slippa betala broavgifter. Enligt utskottets mening bör i princip alla som använder en avgiftsbelagd väg eller bro betala avgift. Utskottet förutsätter att undantag från eller modifieringar av denna princip kommer att övervägas men är inte nu berett att förorda riktlinjer för sådana överväganden. Med det sagda avstyrks motionsyrkandet.
Utskottet övergår nu till att behandla vissa förslag om vägväsendets finansiering från den allmänna motionstiden i januari innevarande år.
I motion T209 (m) framhålls att vägverket har begränsade anslag och att det finns anledning att snabbt ta fram möjligheter att tidigarelägga väginvesteringar genom att avgiftsbelägga vägar under några år. Detta ger dessutom en ekonomisk indikation på vilka väginvesteringar som är försvarbara att tidigarelägga. I motion T220 (fp) framhålls att det allmänna har ett grundläggande ansvar för infrastrukturen men att detta inte hindrar att marknadsmekanismer utnyttjas för att få denna så effektiv och konsumentanpassad som möjligt. Därför är t.ex. avgiftsfinansiering tänkbar för vissa vägar och broar. I motionerna T249 (v), T349 (s) och T253 (m) behandlas förslag i betänkandet Finansiering av vägar och järnvägar (SOU:1990:86), avgivet i oktober 1990 av IF-utredningen (infrastrukturfinansieringsutredningen). Utredningen föreslår att en infrastrukturfond skall tillföras ett kapital på 20 miljarder kronor att investeras i vägar och järnvägar. Detta kapital skall skapas genom att televerket omvandlas till ett börsnoterat aktiebolag. Vidare föreslår utredningen att ett företag med namnet Vägfinansiering AB bildas av staten som självständigt dotterbolag till vägverket. Bolaget tillförs ett kapital på initialt 5 miljarder kronor från infrastrukturfonden. Ytterligare kapital lånas upp på den öppna kapitalmarknaden. Vidare tillförs bolaget medel genom att en viss avgift tas ut som en del av bensinpriset och betalas oavkortat och direkt till bolaget. I v-motionen framhålls att utredningens förslag inte får genomföras. I m-motionen framhålls (yrkande 13) att utredningens förslag förtjänar ytterligare överväganden. I motion T349 (s) säger sig motionärerna förutsätta att IF-utredningens förslag om nya finansieringsformer för byggande och drift av vägar genomförs med beaktande av miljö- och regionalpolitiska aspekter. I motion T253 (m) framhålls också (yrkande 14) att möjligheten att finansiera nya vägprojekt genom trafikavgifter snarast bör utnyttjas för att Österleden skall kunna komma till stånd. I samma motion betonas vidare (yrkande 15) att näringslivets uttalade beredvillighet att ta ansvar för större vägprojekt bör tas till vara. I motion T301 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om lämpliga finansieringsformer för i första hand en bro över Sunninge sund i Bohuslän. I motion T362 (m) framhålls (yrkande 1) att en omläggning mot en marknadsmässig finansiering av väghållningen bör genomföras. En del av de nuvarande skatteintäkterna från vägtrafiken -- minst motsvarande nuvarande anslagsnivå till väghållningen -- bör omvandlas till avgifter som förs direkt till denna. I motion T362 (m) yrkas vidare (yrkande 3) att riksdagen beslutar om en låneram om 5000 milj.kr. för investeringar i statsvägnätet i avvaktan på att den av motionärerna föreslagna finansiella omläggningen hinner genomföras. I samma motion framhålls också (yrkande 4) att vägverket bör ha möjlighet att ta upp lån inte bara hos riksgäldskontoret utan också på den allmänna kapitalmarknaden.
Vad först gäller de motionsyrkanden som innebär att avgiftsfinansiering skall kunna användas för att nya vägprojekt skall kunna genomföras erinrar utskottet om riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988, som bl.a. hade just denna innebörd. Syftet med motionerna T209 (m) yrkande 2, T220 (fp) yrkande 2, T253 (m) yrkande 14 och T301 (fp) yrkande 3 torde därför få anses tillgodosett. Utskottet avstyrker följaktligen dessa yrkanden. Utskottet har i sitt betänkande 1990/91:TU24 om trafikens infrastruktur ställt sig bakom tanken att staten och andra intressenter -- inte minst näringslivet -- gemensamt skall kunna svara för finansieringen av infrastruktursatsningar inom bl.a. vägväsendet. Härigenom torde syftet även med yrkande 15 i motion T253 (m) få anses tillgodosett, varför ett bifall till detta yrkande avstyrks. Vad beträffar IF-utredningens förslag om finansering av vägväsendet är utskottet för sin del inte nu berett att förorda avsteg från principen att en specialdestinering av statens inkomster -- såsom t.ex. skatteintäkterna från vägtrafiken -- till vissa ändamål, exempelvis väginvesteringar, skall undvikas. Frågan om televerkets associationsform avser utskottet att behandla i ett betänkande om telekommunikationer senare i vår. Med det nu sagda avstyrker utskottet motionerna T253 yrkande 13 och T362 yrkande 1. Syftet med motion T249 (v) yrkande 7 torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Även det yrkandet avstyrks följaktligen. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna T349 (s) yrkande 2 och T362 (m) yrkande 3 avstyrks. Vägverkets behov av upplåning synes utskottet bli tillgodosett på mest ändamålsenliga sätt av riksgäldskontoret, varför skäl saknas att hänvisa verket till den allmänna kapitalmarknaden. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 4 i motion T362 (m).
Frågan om ränta på förskotterade medel för väginvesteringar behandlas i motion T357 (c). Motionären vill att ersättning för räntekostnaden skall kunna utgå till kommuner eller företag, när dessa förskotterar kostnaden för väg- eller broprojekt inom stödområdet. Om en sådan ersättning inte beviljas, innebär det enligt motionären en risk för en fortsatt koncentration av vägbyggen till områden utanför stödområdet. 1988 års trafikpolitiska beslut, varigenom regeringen gavs möjlighet att godkänna förskottsfinansiering av väginvesteringar, innebär att en sådan finansiering endast bör kunna komma i fråga när den som finansierar har så stor nytta av objektets tillkomst att någon förräntning på insatt kapital normalt inte erfordras. En ordning med ränteutbetalningar skulle enligt utskottets mening innebära negativa konsekvenser för den medelstilldelning som kan användas för själva vägbyggandet. Härtill kommer att den sannolikt skulle bli administrativt betungande. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion T366 (fp) framhålls att Eksjö kommun är berett att förskottera 20 milj.kr. för att snabbt få till stånd en del av en förbifart för Eksjö. Förslag till avtal i frågan har upprättats. Motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att avtalet bör godkännas. 1988 års trafikpolitiska beslut innebär, som nämnts, att det är regeringen som har att från fall till fall besluta om förskottsfinansiering skall medges. Något sådant riksdagsuttalande som begärs i motionen bör sålunda inte komma i fråga, varför motionen avstyrks.
5.2 Anslagsfrågor m.m.
5.2.1B1. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen att riksdagen till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 8661000 kr.
5.2.2B2. Drift och underhåll av statliga vägar
Från anslaget betalas vägverkets kostnader för drift och underhåll av statliga vägar och verkets räntekostnader för kredit i riksgäldskontoret för köp av vissa omsättningstillgångar. Vidare betalas från anslaget vägverkets räntekostnader för kredit i riksgäldskontoret för inköp av anläggningstillgångar. Regeringen föreslår en medelsanvisning på 6125,9 milj.kr. för nästa budgetår.
I motionerna T202 (c) och T361 (c) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar ett belopp som med 500 milj.kr. överstiger det belopp som regeringen föreslagit. Anslagsökningen bör enligt motionärerna främst användas för underhåll av länsvägarna. I motion T207 (mp) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 300 milj.kr. utöver det belopp som regeringen föreslagit, eller 6425,9 milj.kr. I motion T211 (m) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1408 milj.kr. förhöjt belopp på 7533,9 milj.kr.
I sitt betänkande 1990/91:TU24 om trafikens infrastruktur, som är dagtecknat den 7 maj 1991, framhåller utskottet att en kraftig ökning av vägunderhållet är angelägen. Om erforderliga underhållsinsatser inte genomförs, försvåras -- betonas det i betänkandet -- framkomligheten på vägarna för näringslivet, kollektivtrafiken och enskilda trafikanter. Detta leder till försämrade tillväxtmöjligheter, lägre trafiksäkerhet och större miljöproblem. Utskottet är emellertid inte nu berett att föreslå en ökning av medelsanvisningen för drift och underhåll av statliga vägar. Regeringen bör i kommande budgetproposition föreslå en ökning av anslagen för vägunderhåll. Med det anförda avstyrks motionsyrkandena, medan regeringens förslag tillstyrks.
I motionerna T202 (c), T314 (c) och T361 (c) yrkas att riksdagen för nästa budgetår anvisar 1000 milj.kr. till förstärkning av bärighet och beläggning av grusvägar inom ramen för ett tioårsprogram. Enligt den andra av dessa tre motioner bör 100 milj.kr. av den begärda medelsanvisningen avsättas för Jönköpings och Kronobergs län. I motionerna T261 (c), T314 (c) och T361 (c) framhålls att regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag till tioårsprogram för upprustning och beläggning av grusvägar. I motion 314 (c) framhålls vidare att landsbygdens vägar bör prioriteras vid investeringsplaneringen.
Utskottet hänvisar till vad det just anfört om att regeringen i kommande budgetproposition bör föreslå en ökning av anslagen för vägunderhåll. Vidare vill utskottet fästa uppmärksamheten på ett förslag i tillväxtpropositionen, som utskottet återkommer till i det följande, att 500 milj.kr. av statliga medel skall kunna användas som statlig delfinansiering till komplettering av de medel som anvisas från anslaget för särskilda bärighetshöjande åtgärder. Förslaget motiveras bl.a. med en hänvisning till det av riksdagen fastställda vägpolitiska målet att en tillfredsställande vägstandard i landets alla delar skall säkerställas, även på det lågtrafikerade vägnätet. Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att i huvudsak tillgodose syftet med de motionsyrkanden som nu är i fråga. Dessa bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
I motion T249 (v) yrkas att riksdagen beslutar om ett särskilt engångsanslag på 724,7 milj.kr. att användas för de mest nedslitna och trafikfarliga vägarna i glesbygdsområden, där järnväg inte utgör ett alternativ. Ansvaret för fördelningen till resp. vägar bör åläggas kommunikationsdepartementet.
Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena om ett tioårsprogram för upprustning och beläggning av grusvägar gäller även det motionsyrkande som nu är i fråga, varför detsamma avstyrks.
I motion 211 (m) framhålls att målsättningen för drift och underhåll av vägar bör vara att upprätthålla nuvarande vägars tekniska standard samt att återföra kraftigt förslitna delar av vägnätet till en godtagbar standard. Utskottet har i sin redogörelse för vägpolitikens mål enligt 1988 års trafikpolitiska beslut erinrat om att ett av delmålen är att vägkapitalet skall säkras. De medel som anvisas till drift och underhåll av vägarna skall så långt möjligt användas till att upprätthålla standarden på vägnätet. Utskottet har, som nämnts, i sitt betänkande 1990/91:TU24 framhållit att regeringen i kommande budgetproposition bör föreslå en ökning av anslagen för vägunderhåll. Med det anförda torde syftet med motionsyrkandet få anses tillgodosett, varför ett bifall till detsamma avstyrks.
I budgetpropositionen framhålls att det i samband med att statliga vägar byggs och öppnas för trafik ofta förekommer att vägen i den gamla sträckningen dras in från allmänt underhåll. Väghållningen av sådana vägar får som regel övertas av enskilda. Dessa vägar uppfyller ofta fordringarna för att få statsbidrag till enskild väghållning. I de fall vägverket saknar medel under anslaget B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för detta ändamål bör det även under nästa budgetår vara möjligt för vägverket att besluta om överföring av medel motsvarande gällande statsbidrag till anslag B6. Utskottet tillstyrker att riksdagen medger sådan överföring av medel mellan anslagen B2. och B6. som sålunda förordas.
I budgetpropositionen framhålls vidare att vägverket på regeringens uppdrag genomfört en översyn av antalet väghållande kommuner. Resultatet av översynen är att antalet väghållande kommuner ökat från 110 vid årsskiftet 1989-90 till ca 200 vid årsskiftet 1991-92. Då det är svårt att fullt ut förutse omfattningen av denna och kommande ändringar i väghållningsansvaret, bör regeringen även för budgetåret 1991/92 inhämta riksdagens bemyndigande att vid ändringar i väghållningsansvaret få överföra medel mellan anslag B2. Drift och underhåll av statliga vägar och anslag B5. Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar. Utskottet tillstyrker att riksdagen medger sådan överföring av medel mellan anslagen B2. och B5. som sålunda förordas.
I syfte att effektivisera väghållningen och underlätta planeringen bör vägverket enligt budgetpropositionen ha möjlighet att göra mindre justeringar under ett enskilt år mellan drift- och byggandeanslagen för väghållningen. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i enlighet med det anförda.
Vidare tillstyrker utskottet förslaget i budgetpropositionen att riksdagen godkänner vad som däri anförts om användningen av anslaget B2. Drift och underhåll av statliga vägar under budgetåret 1991/92 för tilläggsbidrag till drift av kommunala vägar och gator.
I budgetpropositionen betonar departementschefen att en förutsättning för en effektiv väghållning är att gällande hastighetsbestämmelser respekteras. Både från trafiksäkerhets- och miljösynpunkt skulle påtagliga förbättringar uppnås om trafikanterna följde gällande hastighetsgränser. Mot denna bakgrund föreslås att medel för anskaffning av utrustning för automatisk hastighetsövervakning även fortsättningsvis ställs till rikspolisstyrelsens förfogande. 5 milj.kr. av anslaget bör beräknas för inköpen i fråga. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen sålunda anförts.
5.2.3B3. Byggande av riksvägar
Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av riksvägar samt lämnas bidrag till byggande av sådana statskommunvägar som är riksvägar. Från anslaget betalas vidare vägverkets ränteutgifter för kredit i riksgäldskontoret för utbyggnad av väg E6, delen Stenungsund--Ljungskile. Regeringen föreslår en medelsanvisning på 1588,27 milj.kr. för nästa budgetår.
I motion T207 (mp) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar ett 1100 milj.kr. lägre belopp än regeringen föreslagit, dvs. 488,27 milj.kr. I motion T249 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar ett 588,27 milj.kr. lägre belopp än regeringen föreslagit, dvs. 1000 milj.kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.
Departementschefen erinrar om att riksdagen i maj 1987 beslutade att godkänna att en kredit inrättades i riksgäldskontoret för finansiering av utbyggnader av väg E6 som motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile och att kapitalkostnaden år 1987 skulle få belasta anslaget (prop. 1986/87:100 bil. 8, bet. TU19, rskr. 235). Utbyggnaden av väg E6 mellan Stenungsund och Ljungskile pågår. Kapitalkostnaden för krediten beräknas under år 1992 uppgå till 120 milj.kr. och bör enligt budgetpropositionen få belasta anslaget för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen sålunda anförts om användningen av anslaget.
Av budgetpropositionen framgår vidare att regeringen avser att låta använda ca 15 milj.kr. från anslaget för utrednings- och utvecklingsverksamhet omfattande en ny bro över Ångermanälven. Kostnaden härför beräknas till ca 2 miljarder kronor. I tillväxtpropositionen framhålls att det är angeläget att vägverket i sitt fortsatta utredningsarbete överväger möjligheterna att helt eller delvis avgiftsfinansiera bl.a. en ny bro över Ångermanälven vid Veda. En sådan bro skulle medföra att väg E4 förkortas med 8,5 km och att den kan upplåtas för trafik enligt EG-anpassade viktbestämmelser. Den nya bron ger enligt vägverket vägnätet större flexibilitet, säkerhet och effektivitet för näringsliv och befolkning i norra Sverige.
I motion T238 (mp) framhålls att en ny E4-bro över Ångermanälven inte bör uppföras. Motionärerna befarar att en ny bro skulle medföra en icke önskvärd ökning av bilismen och överföring av gods från järnväg till väg. Enligt utskottets mening bör riksdagen lämna utan erinran vad som i budgetpropositionen anförts om en ny bro över Ångermanälven. Av detta ställningstagande följer att motionsyrkandet avstyrks.
I fem motioner framhålls att vissa väg- eller brobyggen inte bör planeras eller fullföljas. Sålunda yrkas i motion T207 (mp) att riksdagen beslutar att inga ytterligare motorvägar skall byggas. I motion T238 (mp) framhålls att en högbro över Sundsvallsfjärden inte bör uppföras. I motion T258 (mp) framhålls att pågående motorvägsbygge i Halland bör stoppas. I motion T333 (v) framhålls att några statliga resurser till den s.k. Bergslagsdiagonalen inte bör komma i fråga. I motion T363 (v) yrkas att riksdagen beslutar att Bergslagsdiagonalen inte skall få byggas.
Utskottet har i det föregående redogjort för nuvarande planeringsprocess för vägväsendet och tillstyrkt regeringens förslag om förändringar av denna. Frågorna om en högbro över Sundsvallsfjärden och byggande av den s.k. Bergslagsdiagonalen kommer att behandlas inom ramen för planeringsprocessen. Motorvägar byggs och kommer att byggas -- förutsätter utskottet -- i syfte att utveckla trafikens infrastruktur till främjande av samhällets ekonomiska tillväxt samt med beaktande inte minst av trafiksäkerhets- och framkomlighetsskäl, något som torde vara gynnsamt även från miljösynpunkt. Pågående motorvägsbygge i Halland har beslutats i laga ordning. Utskottet ser inga skäl att stoppa bygget. Med det sagda avstyrks motionsyrkandena.
I motion T320 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en statlig förhandlare tillsätts för att avhjälpa de miljöproblem som E4:s sträckning genom Sundsvall medför. I tillväxtpropositionen framhålls att vägverket i sitt fortsatta utredningsarbete särskilt bör överväga möjligheten att helt eller delvis avgiftsfinansiera en 17 km lång utbyggnad till motorväg av väg E4, omfattande även en bro över Sundsvallsfjärden, för att komma till rätta med Sundsvalls vägtrafikproblem. I avvaktan på resultatet av vägverkets utredningsarbete avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motionerna T68 (fp), T250 (fp), T305 (m), T307 (fp), T635 (s) och T647 (m) uttalas önskemål om att den del av bron på E4 över Södertälje kanal, som rasade förra året, skall återställas i sitt gamla skick och därmed ha en segelfri höjd av 42 meter. Regeringen har den 18 april 1991 fattat ett beslut som tillgodoser motionärernas önskan. Något riksdagens uttalande i frågan är sålunda inte erforderligt, varför yrkandena härom avstyrks.
Utskottet väljer att i detta sammanhang behandla motion T11 (m), vari framhålls att regeringen bör uppdra åt sjöfartsverket att göra en ekonomisk analys av förutsättningarna för en utbyggnad av Södertälje kanal. En utbyggnad skulle enligt motionären innebära en förbättrad ekonomi för sjöfarten på Mälaren och därmed underlätta etablering av ny verksamhet i Bergslagen. En utbyggnad förutsätter självfallet -- betonar motionären -- att kraven på fri passage enligt 1962 års vattendom uppfylls. Som utskottet nyligen framhållit i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU16 nämner sjöfartsverket i sin treårsplan för åren 1991--1993 planer på en utbyggnad av Södertälje kanal för att göra det möjligt för fartyg med en dödvikt av 10000 ton, i stället för dagens 6000 ton, att trafikera Mälaren. Ett genomförande av planerna bör enligt verket diskuteras med den s.k. Mälarledskommittén. I avvaktan på resultatet av sådana överläggningar avstyrker utskottet motionen.
I motion T44 (c) föreslås att riksväg 73 Stockholm--Nynäshamn och riksväg 23 Växjö--Oskarshamn förlängs till Visby. Att på detta sätt inlemma Gotland i det svenska trafiknätet innebär -- framhåller motionären -- ett nytänkande som inte minst har psykologisk betydelse för turismen. I det nämnda betänkandet 1990/91:TU16 förordade utskottet en översyn av färjetrafiken på Gotland mot bakgrund inte minst av dess betydelse för turismen på ön. Utskottet förutsätter att man inom ramen för en sådan översyn även beaktar önskemål av nu aktuellt slag. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionsyrkandet.
5.2.4B4. Byggande av länstrafikanläggningar
Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av länsvägar och banverkets kostnader för investeringar i länsjärnvägar. Vidare lämnas från anslaget bidrag till byggande av sådana statskommunvägar som inte är riksvägar, till väg- och gatuanläggningar, till spåranläggningar för kollektiv persontrafik och till cykelleder. Från anslaget lämnas också bidrag till kollektivtrafikåtgärder som främjar miljö, energieffektivitet och samordning. Regeringen föreslår en medelsanvisning på 1073,5 milj.kr. för nästa budgetår. Departementschefen anger hur medelsförbrukningen under anslaget i stort beräknas fördela sig för år 1992 enligt följande sammanställning och framhåller att det är en uppgift för regeringen att göra den slutliga fördelningen.
Investeringar i länstrafikanläggningar 966,5 milj.kr. Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. 87,0 milj.kr. Bidrag till byggande av cykelleder 20,0 milj.kr.
Summa 1 073,5 milj.kr.
I motion T215 (c) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 1 333,5 milj.kr., vilket innebär en ökning med 260 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna framhåller också att den inbördes fördelningen av dessa medel rör mycket centrala politiska frågeställningar. Det är därför rimligt att riksdagen får ta ställning till huvudinriktningen genom att anslaget delas på specificerade delanslag. De ytterligare medel som motionärerna vill tillföra anslaget bör i första hand användas i syfte att förstärka miljöprofilen. Trafikhuvudmännen måste få en rejäl chans att utveckla länsjärnvägarna. I motion T249 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
1500 milj.kr., vilket innebär en ökning med 426,5 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. I motion T508 (mp) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 1617 milj.kr., vilket innebär en ökning med 543,5 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Vidare föreslås i motionen att anslaget skall delas upp på fyra anslag enligt följande.
Investeringar i länsjärnvägar 700 milj.kr. Investeringar i övriga länstrafikanläggningar 700 milj.kr. Bidrag till byggande av cykelleder 130 milj.kr. Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. 87 milj.kr.
Summa 1 617 milj.kr.
I motion T353 (v) yrkas att riksdagen beslutar att höja anslaget till cykelbefrämjande åtgärder till 50 milj.kr. I motion T206 (mp) yrkas att riksdagen beslutar öka anslaget till cykelbanor till 130 milj.kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning samt avstyrker motionsyrkandena om en ökning av anslaget som helhet och om en ökning av den del av anslaget som regeringen avser att använda för bidrag till byggande av cykelleder. 1988 års trafikpolitiska beslut innebar bl.a. att den sedan många år välutvecklade och decentraliserade planeringsprocessen för byggande av allmänna vägar utvidgades till att omfatta även investeringar i länsjärnvägar och kollektivtrafikanläggningar. I beslutet framhölls att investeringar i väganläggningar resp. kollektivtrafikanläggningar i viss mån är utbytbara och att det bl.a. därför är viktigt att lokala och regionala anläggningar för vägtrafik och kollektivtrafik prioriteras samordnat på länsnivå. Den decentraliserade ordning som enligt riksdagsbeslutet sålunda numera tillämpas för beslut om investeringar inte bara i vägar utan också i länsjärnvägar och kollektivtrafikanläggningar m.m. är enligt utskottets mening mera ändamålsenlig än en centraliserad beslutsprocess. Det bör framhållas att det i beslutet uttalades att spårbunden trafik har betydande fördelar inte minst från miljösynpunkt och att bidragssystemet för länstrafikanläggningar därför borde utformas så att investeringar i sådan trafik kunde främjas. Utskottet är för sin del inte berett att ompröva riksdagsbeslutet i fråga och avstyrker motionsyrkandena om en uppdelning av anslaget för de olika ändamål som motionärerna anger.
I motion T35 (v) yrkas att riksdagen beslutar att vägverkets ansvar för fördelningen av länstrafikanslag på järnvägsområdet skall överlåtas på banverket. Frågan om att överföra handläggningen av länstrafikanslaget från vägverket till någon annan myndighet behandlas i budgetpropositionen. I remissyttranden över betänkandet (SOU 1990:4) Transportrådet har flera remissinstanser, däribland banverket, framhållit att det bör vara ett i förhållande till trafikgrenarna neutralt organ som fördelar medlen på de olika länen. Självfallet ligger det mycket i detta, framhåller departementschefen, som emellertid också konstaterar att de remissinstanser som företräder de bidragsmottagande kommunerna och trafikhuvudmännen funnit att vägverket hittills skött uppgiften på ett tillfredsställande sätt. Departementschefens överväganden leder honom till slutsatsen att vägverket även i fortsättningen bör handlägga länstrafikanslaget. Utskottet gör samma bedömning och avstyrker därför motionsyrkandet om att banverket skall svara för fördelningen av länstrafikanslag på järnvägsområdet.
I budgetpropositionen framhåller departementschefen att investeringar i stomjärnvägsnätet, som i första hand är betingade av lokal och regional trafik, för närvarande kan bekostas till 50% via anslaget för byggande av länstrafikanläggningar. Resterande andel får bekostas av resp. region. Investeringar i länsjärnvägar kan till 100% bekostas via anslaget till byggande av länstrafikanläggningar. Detta förhållande kan enligt departementschefen medföra en mindre ändamålsenlig användning av regionens resurser. Han anser därför att investeringar i stomjärnvägar av det nämnda slaget inom ramen för tillgängligt anslag till 100% bör kunna bekostas via anslaget för byggande av länstrafikanläggningar. Regeringens sålunda återgivna förslag stämmer enligt utskottets mening väl överens med den i 1988 års trafikpolitiska beslut uttalade målsättningen att bidragssystemet för länstrafikanläggningar borde utformas så att investeringar i spårbunden trafik kunde främjas. Utskottet tillstyrker förslaget.
I motion T245 (fp) framhålls att länsstyrelserna bör ges rätt att överklaga vägverkets planeringsramar för länstrafikanslagen till regeringen. Som utskottet framhållit under avsnitt 4 i detta betänkande, Investeringsplanering, anger vägverket planeringsramar som länsstyrelserna har att beakta vid upprättandet av flerårsplanerna för länstrafikanläggningarna. I planeringsramarna återfinns vägverkets bedömningar av den medelstilldelning som resp. län kan förväntas erhålla under planeringsperioden. Till grund för vägverkets bedömningar ligger riktlinjer fastställda av statsmakterna. Målen för vägpolitiken, sådana de fastställts av riksdagen, utgör de primära riktlinjerna. Eftersom regeringen skall pröva frågan om fastställelse av en flerårsplan i sådana fall då vägverket och länsstyrelsen inte når enighet, kan regeringen sägas samtidigt pröva i vad mån planen uppfyller de fastställda målen. Detsamma gäller då ett beslut av vägverket eller länsstyrelsen om fastställelse av en flerårsplan överklagas hos regeringen. Med det anförda torde syftet med motionsyrkandet få anses tillgodosett, varför utskottet avstyrker ett bifall till detsamma.
I motion T345 (s) begärs bl.a. en ändring av reglerna om statsbidrag till byggande av cykelleder. Motionärerna erinrar om att statsbidrag kan utgå med 50% av anläggningskostnaden och föreslår att det skall stå varje län fritt att bestämma bidragsnivån. Med en högre flexibilitet i bidragsgivningen skulle sannolikt de anslagna medlen ge ett bättre resultat än vad som hittills varit fallet. Vidare vill motionärerna ha till stånd någon form av allmänna föreskrifter i syfte att underlätta för cyklister att medföra sina cyklar på allmänna färdmedel såsom flyg, tåg, bussar och båtar. Utskottet är för sin del inte nu berett att förorda den begärda regeländringen. Enligt utskottets mening ankommer det på berörda transportföretag att överväga vad som kan göras för att tillgodose det sistnämnda önskemålet. Med det sagda avstyrks motionen.
I motion T353 (v) aktualiseras åtgärder till främjande av cykling. Motionärerna vill att regeringen redovisar de positiva ekonomiska konsekvenser som ökat cyklande innebär för samhället och individen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att cykling är miljövänligt och "energisnålt" och att den kan vara nyttig för både hälsa och humör. Det är därför värdefullt att kommunerna stimuleras att bygga cykelleder genom det särskilda statsbidraget härför. Utskottet ser också positivt på de insatser till cyklismens främjande som, med visst statsbidrag, utförs på frivillig väg. Någon sådan redovisning som motionärerna begär kan emellertid utskottet inte finna motiverad, varför yrkandet härom avstyrks.
I motion T357 (c) aktualiseras brobyggen över Vallsundet och Rödösundet i Storsjön i Jämtland. Motionären framhåller att färjorna över de båda sunden behöver repareras och inom kort förnyas. Medel som vägverket avsätter för reparationerna och för att skaffa nya färjor bör i stället avsättas till en fond att användas vid de båda brobyggena. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen nyligen beslutat att ge vägverket rätt att ta upp ett lån i riksgäldskontoret för byggande av en avgiftsbelagd bro över Rödösundet. I det avtal om projektet som vägverket träffat med berörda intressenter berörs även möjligheterna att i en framtid kunna uppföra en bro över Vallsundet. Med det sagda finner utskottet syftet med motionsyrkandet i huvudsak tillgodosett, varför ett bifall till detsamma avstyrks.
5.2.5B5. Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar m.m.
Från anslaget lämnas driftbidrag till statskommunvägar samt väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik m.m. I budgetpropositionen föreslås en medelsanvisning på 811,4 milj.kr. för nästa budgetår.
I motion T211 (m) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 1215 milj.kr., vilket innebär en ökning med 403,6 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.
I tillväxtpropositionen föreslås att det politiska och ekonomiska ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna överförs på kommunerna så snart detta är praktiskt genomförbart. Regeringen avser att uppdra åt den kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04) att utarbeta förslag till hur överföringen av bidragen på lämpligt sätt skall kunna ske i ett framtida förändrat skatteutjämningssystem. I avvaktan härpå finner regeringen ingen anledning att genomföra några ändringar i nu gällande ordning.
I motion T60 (c) yrkas avslag på regeringens förslag och framhålls att en överföring av ansvaret innebär en klar risk för att staten småningom helt upphör med sitt ekonomiska engagemang i statskommunvägarna och de enskilda vägarna. I motion T362 (m) framhålls att regeringen bör låta utarbeta ett förslag till finansiell omläggning av den kommunala väg- och gatuhållningen. Omläggningen bör enligt motionärerna genomföras enligt principer liknande dem som samma motionärer förordar för den statliga väghållningen. Det innebär bl.a. att en del av de nuvarande skatteintäkterna från vägtrafiken omvandlas till avgifter som förs direkt till väghållningen. Regeringen framhåller att planeringen och prioriteringen av olika åtgärder på statskommunvägarna och på de enskilda vägarna är av utpräglat lokal karaktär och att därför också hanteringen av de ekonomiska medlen bör ske på lokal nivå. Utskottet delar denna uppfattning. Vidare vidhåller utskottet att en specialdestinering av statens inkomster -- såsom t.ex. skatteintäkterna från vägtrafiken -- inte bör ske. Med det sagda tillstyrks regeringens förslag och avstyrks motionsyrkandena.
5.2.6B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar
Från anslaget lämnas bidrag till drift och byggande av vissa enskilda vägar. Regeringen föreslår en medelsanvisning på 629,6 milj.kr. för nästa budgetår.
I motion T211 (m) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 818 milj.kr., vilket innebär en ökning med 188,4 milj. i förhållande till regeringens förslag. I motionerna T215 (c) och T361 (c) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 709,6 milj.kr., vilket innebär en ökning med 80 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.
I motion T368 (c) behandlas bidragsnormerna för de enskilda vägarna. Motionärerna är missnöjda med nuvarande normer och vill ha en återgång till tidigare gällande bidragssystem. Som utskottet framhållit avser regeringen att uppdra åt kommunalekonomiska kommittén att utarbeta förslag till hur överföringen av bidragen till de enskilda vägarna skall kunna ske i ett framtida förändrat skatteutjämningssystem. I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete finner utskottet i likhet med regeringen ingen anledning att genomföra några ändringar i nu gällande ordning. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.
5.2.7B7. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder
Riksdagen beslutade år 1987 om ett tioårigt investeringsprogram för bärighetshöjningar på vissa delar av vägnätet i syfte att så långt möjligt anpassa detta till den standard som gäller inom EG (prop. 1986/87:100 bil. 8, bet. TU19, rskr. 235). En sådan anpassning bedömdes vara av stor betydelse för svenskt näringsliv, inte minst för den industri som utnyttjar skogsråvaror. Kostnaden för programmet beräknades till 5750 milj.kr. -- utöver ordinarie vägbyggnadsmedel -- i 1988 års prisnivå. För finansieringen beslutade riksdagen bl.a. i april 1987 (prop. 1986/87:82, bet. SkU 35, rskr. 194) om en höjning av fordonsskatten för vissa lastbilar och släpvagnar. Åtgärderna enligt programmet skulle inriktas på huvudvägnätet -- riksvägar och länsvägar -- samt dessutom på övriga länsvägar i de s.k. skogslänen, dvs. Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Investeringsprogrammet har gjort det möjligt att i en första etapp höja de tillåtna fordonsvikterna på delar av vägnätet i skogslänen och huvudvägarna i övrigt från 51,4 tons bruttovikt till 56 tons bruttovikt, som gäller från den 1 april 1990. Omkring år 1995 beräknas den maximalt tillåtna fordonsvikten kunna höjas ytterligare till 60 tons bruttovikt, samtidigt som det tillåtna boggitrycket kan höjas till 18 ton. I budgetpropositionen föreslås en medelsanvisning på 724,7 milj.kr. för nästa budgetår.
I motion T249 (v) yrkas avslag på regeringens förslag till medelsanvisning och att anslaget skall upphöra. Även i motion T235 (v) motsätter man sig det särskilda bärighetsprogrammet. I motion T207 (mp) yrkas att riksdagen beslutar att det särskilda bärighetsprogrammet avvecklas med omgående verkan. Utskottet ser för sin del ingen anledning att ompröva 1987 års riksdagsbeslut. Regeringens anslagsberäkning har inte heller givit utskottet anledning till erinran. Den i budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen tillstyrks, medan motionsyrkandena avstyrks.
När bärighetsprogrammets alla delar är genomförda omkring år 1997 kvarstår dock -- framhåller regeringen i tillväxtpropositionen -- frågan om drivaxel- och boggitrycket för de tyngsta fordonen. I Sverige uppgår högsta tillåtna drivaxeltryck för närvarande till 10 ton. Det högsta tillåtna boggitrycket uppgår till 16 ton. Inom stora delar av Europa tillåts 11,5 tons drivaxeltryck. Denna fråga har således stor betydelse för anpassningen av den svenska transportmarknaden till den som kommer att gälla inom EG. Om Sverige inte godtar att utländska transportörer får trafikera svenska vägar med 11,5 tons drivaxeltryck, finns en påtaglig risk att EG inte tillåter svenska transportörer att ha 11,5 tons drivaxeltryck inom EG. Mot den angivna bakgrunden avser regeringen att ge vägverket i uppdrag att utarbeta förslag till finansiering och genomförande av 11,5 tons drivaxeltryck och 19 tons boggitryck för såväl den nationella som den internationella trafiken.
I motionerna T35 (v) och T79 (v) framhålls att de högsta tillåtna drivaxel- och boggitrycken bör sänkas till 1988 års nivå. I motion T207 (mp) yrkas att riksdagen beslutar att vägfordons maximalt tillåtna längd och vikt skall sänkas till 18 meter resp. 40 ton senast år 1994. Utskottet erinrar om 1988 års riksdagsbeslut om att svenska åtgärder bör vidtas för att uppnå en gemensam europeisk transportmarknad (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU21, rskr. 248). Det nämnda uppdraget till vägverket synes utskottet stå i god överensstämmelse med detta beslut. Yrkandena i de v- och mp-motioner som nu är i fråga innebär dock inte någon sådan överensstämmelse. Utskottet är inte för sin del berett att ompröva beslutet och avstyrker därför motionsyrkandena.
Det särskilda bärighetsprogrammet innehåller framför allt åtgärder -- framhåller regeringen i tillväxtpropositionen -- vilka eliminerar de hinder som de äldre och svaga broarna utgör. Det är angeläget att bärighetsproblemen på främst de mindre vägarna motverkas. Det är också viktigt att högre tillåtna belastningar inte leder till att vägarnas standard försämras. Därför bör det redan nu vara möjligt att öka omfattningen på vägförstärkningarna inom ramen för ett kompletterande bärighetsprogram. Härigenom kommer effekterna av det särskilda bärighetsprogrammet att bättre tas till vara. Ett program bör utformas av företrädare för en infrastrukturfond i samråd med näringsliv och regionala intressenter i syfte att säkerställa en hög kapacitet på sådana vägstråk som är av betydelse för skogsindustrin. Syftet med samrådet skall vara att åstadkomma en samfinansiering med dem som tillgodogör sig nyttan av dessa åtgärder. 500 milj.kr. bör kunna tillföras ur infrastrukturfonden som statlig delfinansiering.
I motion T40 (mp) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till kompletterande bärighetsprogram. I sitt betänkande 1990/91:TU24 om trafikens infrastruktur föreslår utskottet att ett anslag för investeringar i trafikens infrastruktur ersätter den av regeringen föreslagna infrastrukturfonden. Om riksdagen bifaller utskottets förslag om ett anslag för investeringar i trafikens infrastruktur har utskottet ingen erinran mot att 500 milj.kr. av anslaget används på sätt som föreslås i tillväxtpropositionen. Av detta ställningstagande följer att motionsyrkandet avstyrks. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion T347 (c) aktualiseras en ändrad geografisk fördelning av medel för särskilda bärighetshöjande åtgärder. Motionärerna vill att även Bengtsfors, Dals-Eds och Åmåls kommuner i Älvsborgs län skall få del av anslaget. Utskottet är inte för sin del berett att nu ompröva den regionalpolitiska inriktning och avgränsning av de särskilda bärighetshöjande åtgärderna som 1987 års riksdagsbeslut innebär. Emellertid delar utskottet regeringens uppfattning att bärighetsproblemen är särskilt påtagliga i bl.a. Älvsborgs län och förutsätter därför att länet kommer att omfattas av överväganden om åtgärder enligt det kompletterande bärighetsprogrammet. Med det anförda torde syftet med motionsyrkandet få anses tillgodosett. Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
6 Vägverkets organisation
I tillväxtpropositionen framhålls att en förändrad planeringsprocess och ett genomförande av fler avgiftsfinansierade projekt skapar väsentligt förbättrade förutsättningar att också utveckla en effektiv och modernt fungerande vägverksorganisation. Regeringen föreslår att vägverket genomgår en omfattande omorganisation och kraftigt minskar antalet regionala enheter. En ny organisation bedöms kunna medföra besparingar på 300 milj.kr. De nya regionerna skall omfatta hela län. Den nya organisationen delas under generaldirektören i en produktionsdel, en del för myndighetsuppgifter samt en del för affärsverksamhet. Dessa ledningsfunktioner med tillhörande staber m.m. utgör vägverkets huvudkontor och skall vara lokaliserade till Borlänge. Myndighetsdelen svarar för vägverkets myndighetsutövning, som omfattar den nya planeringsprocessen, övriga myndighetsuppgifter samt beställningskontraktering av produktion. Under chefen för myndighetsdelen indelas myndighetsorganisationen i vägmyndighetsregioner som var och en leds av en vägdirektör. Regionledningarna är lokaliserade ute i landet. Produktionsdelen omfattar all väghållningsproduktion (investeringar, underhåll, drift och kompletterande basservice). Verksamheten bedrivs på basis av avtalade uppdrag med finansiering från myndighetsdelen. Under chefen för produktionsdelen indelas produktionsorganisationen i produktionsområden. Huvudorter i produktionsområdena behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med regionhuvudorter. Affärsverksamhetsdelen utgör en sammanhållande enhet för verkets hel- och delägda bolag inom områdena kompletterande produkter och tjänster, kunskapsexport samt finansiering. Vägverkets styrelse bör enligt regeringen -- med beaktande av behovet av regional balans -- avgöra valet av etableringsorter.
I ett stort antal motioner uttalas önskemål om att vägverkets nuvarande organisation skall behållas eller om att de regionala huvudkontoren skall förläggas i ett visst län eller i en viss kommun m.m.
Utskottet har för sin del ingen erinran mot den i tillväxtpropositionen föreslagna inriktningen av vägverkets framtida organisation. Utskottet finner det vara en riktig tanke att indela myndighetsorganisationen i vägmyndighetsregioner och produktionsorganisationen i produktionsområden och har ingen erinran mot att vägverkets styrelse bestämmer etableringsorterna. Utskottet vill dock understryka vikten av att organisationsförändringarna sker med omsorg för berörd personal och att valet av huvudorter görs med beaktande av nödvändigheten av regional balans. I likhet med regeringen anser utskottet att vägverkets förslag om en delning av Hallands län mellan två regioner och om inrättande av särskilda regionstyrelser inte bör genomföras. Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga. De motioner och yrkanden det gäller är följande: T13 (s) yrkande 2 om lokalisering av ett regionkontor till Vänersborg, T17 (s) om att den föreslagna organisationen med sex stora regioner bör omprövas och, i andra hand, att ett regionkontor bör lokaliseras till Falun/Borlänge, T20 (s) om uppdelningen i regioner och om att ett regionkontor bör lokaliseras till Eskilstuna, T22 (s) om lokalisering av ett regionkontor till Gävle, T31 (c) om att Jönköping bör väljas som lokaliseringsort vid en förändrad organisation inom vägverket, T32 (s) om att ett regionkontor bör förläggas till Borås, T42 (s) om lokalisering av ett regionkontor till Skaraborgs län, T44 (c) yrkande 2 om att Gotland skall tillföras den östra regionen i vägverkets nya organisation, T58 (s) yrkande 3 om att Bergslagen bör få utgöra en egen vägmyndighetsregion, T60 (c) yrkande 8 om vägverkets organisation, T63 (c) yrkande 3 om att nuvarande organisation med vägförvaltningar länsvis bör bibehållas samt andrahandsyrkandet enligt yrkande 4 att Blekinge län bör bilda en region tillsammans med övriga län i sydöstra Sverige och att regionkontoret lokaliseras till Karlskrona, T64 (s) yrkande 2 om att riksdagen bör besluta om regionkontorens lokalisering och yrkande 3 om att ett regionkontor bör lokaliseras till Karlstad, T65 (c) yrkande 1 om att Västerås bör väljas som huvudort för vägverkets östra region, T303 (s) om att Kalmar län bör beaktas vid beslut om lokaliseringsort för vägmyndighetsregionen, T306 (fp) om att Västerås bör väljas som huvudort för vägverkets östra region, T308 (m) om att vägverkets förslag till regionindelning av sin verksamhet bör avvisas, T312 (m) om lokalisering av ett regionkontor till Västerås, T317 (c, m, fp) yrkande 1 om att Värmlands, Örebro och Kopparbergs län bör utgöra en region i den nya organisationen och yrkande 2 om att regionkontoret i en sådan region lokaliseras till Karlstad, T320 (fp) yrkande 6 om att ett regionkontor bör placeras i Härnösand, T323 (c) om att Kronobergs, Kalmar och Blekinge län bildar en region i vägverkets nya organisation och att regionkontoret i en sådan region förläggs till Växjö, T328 (c) om att Östersund bör väljas som lokaliseringsort för ett regionkontor för södra Norrland i en ny regionindelning för vägverket, T330 (m) om att vägverkets förslag om regionindelning av sin verksamhet bör avvisas, T334 (c) om att vägverkets nuvarande organisation bör bibehållas, T336 (c) om att den norra regionens huvudkontor bör förläggas till Skellefteå, T340 (m) om att Vänersborg bör väljas som lokaliseringsort för ett regionkontor i den västra regionen i vägverkets nya organisation, T348 (s) yrkande 1 om att vägverkets nya organisation bör omfatta sju regioner, yrkande 2 om att en av dessa regioner bör utgöras av Värmlands, Örebro och Kopparbergs län med Karlstad som lokaliseringsort för regionkontoret och yrkande 3 om att förslag om en regionförändring bör föreläggas riksdagen för beslut, T350 (s) om att Jönköping bör väljas som lokaliseringsort för ett regionkontor, T354 (c) om att ett regionkontor bör lokaliseras till Vänersborg, T364 (c) yrkande 1 om att ett regionkontor bör förläggas till Härnösand och yrkande 2 om vikten av en allsidig sammansättning av regionstyrelser, T365 (fp) yrkande 1 om att Kalmar, Blekinge och Gotlands län bör bilda en sydostlig region i vägverkets nya organisation och yrkande 2 om att regionkontoret i en sådan region bör lokaliseras till Kalmar, T373 (m) om att Borås bör väljas som lokaliseringsort för ett regionkontor i den västra regionen i vägverkets nya organisation, T374 (v) om att ett regionkontor för Mellannorrland bör lokaliseras till Härnösand, T378 (c) om att ett regionkontor för en västsvensk region bör lokaliseras till Vänersborg.
I motion 335 (c) framhålls att vägverkets förslag om en delning av Hallands län mellan två regioner i den nya organisationen inte bör genomföras. Vidare anser motionärerna att en sammanslagning av vägverket och banverket bör övervägas. Som utskottet framhållit ovan delar det motionärernas uppfattning att Hallands län inte bör delas mellan två regioner i vägverkets nya organisation. Däremot kan utskottet inte ansluta sig till uppfattningen att en sammanslagning av vägverket och banverket bör övervägas endast tre år efter beslutet om att skapa det sistnämnda verket och inför en genomgripande omorganisation av det förstnämnda. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.
I budgetpropositionen framhåller departementschefen att han vid medelsberäkningen för anslaget till Drift och underhåll av statliga vägar tagit hänsyn till den besparing på 300 milj.kr. som ett genomförande av omorganisationen av vägverket skulle medföra. I avvaktan på särskild proposition i ämnet -- dvs. tillväxtpropositionen -- bör besparingen kalkylmässigt redovisas under det nämnda anslaget. Regeringen bör dock inhämta riksdagens bemyndigande att senare göra den slutliga fördelningen av besparingen. Utskottet tillstyrker detta förslag.
I motion T29 (s) framhålls (yrkande 2) att vägverket bör kunna välja mellan att självt svara för väghållningsproduktionen eller att köpa härför erforderliga tjänster på entreprenad så att konkurrensmöjligheter skapas. I motionen framhålls vidare (yrkande 3) att vägverkets myndighets/beställarroll bör utformas från samhällsekonomiska utgångspunkter så att vägverket inom detta område blir beredande inför regeringens och länsstyrelsernas beslut. I samma motion betonas också (yrkande 4) att regeringen särskilt bör följa effektivitetsutvecklingen inom vägverkets produktionsdel. Vägverket anlitar i betydande utsträckning entreprenörer för väghållningsproduktionen. Verkets vägplanering sker med utgångspunkt i samhällsekonomiska överväganden. Regeringen avses i fortsättningen godkänna förslag av vägverket till program för riksvägarna. Flerårsplanerna för länstrafikanläggningar fastställs av länsstyrelserna efter beredning av bl.a. vägverket. Någon ändring därvidlag föreslås inte i propositionen eller av utskottet. Den föreslagna omorganisationen av vägverket syftar till att öka verkets effektivitet. Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen av hur man inom verket söker nå det målet. Med hänvisning till det anförda finner utskottet några sådana riksdagsuttalanden som begärs i motionen inte erforderliga, varför yrkandena härom avstyrks.
I motion T40 (mp) begärs en översyn av vägverkets bolagiserade affärsverksamhet. Motionärerna framhåller att verksamheten bör säljas eller öppnas för insyn och direkt politisk påverkan under demokratiska former. Verksamhet i bolagsform bedrivs av vägverket genom Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) och AB Väginvest. SweRoad tillkom med stöd av ett riksdagsbeslut år 1982 (prop. 1981/82:137, bet. TU29, rskr. 259). Bolaget bedriver tjänsteexport och säljer svenskt kunnande om vägar, väghållning, trafiksäkerhet och organiserande av väg- och trafikmyndigheter. Verksamheten är huvudsakligen inriktad på u-länder och bedrivs i stor utsträckning i samverkan med SIDA. SweRoad äger 40% av aktierna i RST (Road Surface Tester) Sweden AB, som utvecklat ett fordon för mätning med laserteknik av belagda vägytors tillstånd. AB Väginvest har tillkommit med stöd av riksdagens beslut år 1990 för att i första hand finansiera och administrera verkets engagemang i väg- och broprojekt som finansieras utan anslagsmedel. Utskottet är inte för sin del berett att förorda någon omprövning av ifrågavarande riksdagsbeslut eller någon sådan åtgärd som motionärerna aktualiserar, varför motionsyrkandet avstyrks.
7 Motioner om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m.
Under rubriken ovan behandlar utskottet varje år ett mycket stort antal motionsyrkanden, som alla har det gemensamt att de innehåller krav på åtgärder vilkas genomförande sker inom ramen för den investeringsplanering som sedan länge gäller inom vägväsendet. Utskottet hänvisar varje år till denna ordning och avstyrker mycket kortfattat motionsyrkandena under hänvisning till att riksdagen varken kan eller bör ta ställning till frågor om en viss väg bör byggas eller förbättras eller klassificeras på visst sätt, eller om ett visst län skall gynnas på bekostnad av andra län vid fördelningen av medel för väghållning. Motionsyrkanden av ifrågavarande slag återkommer emellertid år efter år och i ständigt växande antal. Utskottet ser med en viss oro på denna utveckling, eftersom den innebär en risk för att andra motioner om vägväsende inte får den mer ingående behandling som de kan förtjäna, om utskottet skall kunna fullgöra sin beredande uppgift inom rimlig tid. Planeringsprocessen inom vägväsendet kommer att förändras, om riksdagen antar de förslag härom som detta betänkande och betänkande 1990/91:TU24 om trafikens infrastruktur innehåller. Regeringen kommer att underställa riksdagen övergripande riktlinjer för hur infrastrukturen skall utvecklas inom väg- och järnvägssektorerna. Sådana riktlinjer kan komma att avse t.ex. den geografiska inriktningen av investeringarna och underhållet, frågor om infrastrukturens kvalitet samt hur olika nationella och internationella intressen skall kunna tillgodoses. Regeringen kommer att utfärda direktiv för vägverkets arbete med ett nationellt program för riksvägarna. I ett sådant program bör nuvarande alltför starka fokusering på enskilda objekt ersättas av en systemsyn på planeringen av vägnätet. I programmet kommer vissa vägar, som är av särskild betydelse för landets ekonomiska tillväxt och välfärdsutveckling, att tillmätas en särställning. Programmet skall underställas regeringen för godkännande. Vid sidan av ett nationellt program för riksvägarna skall även regionala program på systemnivå utarbetas. Nuvarande ordning, som innebär att varje länsstyrelse fastställer en flerårsplan för byggande av länstrafikanläggningar inom länet, kommer dock att behållas. Väghållningsproduktionen kommer i hög grad att bero av möjligheterna att kunna finna en finansiering vid sidan av statsbudgeten -- genom medverkan från berörda intressenter eller genom vägavgifter. I Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna kommer under vissa förutsättningar statliga medel att ställas till förfogande för ett snabbare genomförande av åtgärder än vad som är möjligt inom ramen för nuvarande planeringsprocess. De åtgärder utskottet främst syftar på är byggandet av ringleder eller förbifarter o.d. i de tre storstadsområdena. Av utskottets betänkande 1990/91:TU24 om trafikens infrastruktur framgår att Norrlands inland, Dalarna, Värmland, norra Dalsland och sydöstra Sverige bör tillföras en större del än för närvarande av ordinarie anslag för bl.a. vägändamål. Regeringen bör beakta detta -- framhålls det i betänkandet -- då direktiven för nästa planeringsomgång fastställs. De motioner som utskottet nu avser att behandla innehåller alla krav på åtgärder vilkas genomförande sker inom ramen för nuvarande planeringsprocess. Även om den processen förändras, på sätt som anges ovan, ändras inte utskottets grundläggande inställning att det inte ankommer på riksdagen att ta ställning till krav av det slag som ifrågavarande motioner avser. Riksdagen anvisar medel för olika vägändamål samt fastställer riktlinjer för hur väghållningsproduktionen skall prioriteras och finansieras vid sidan av statsbudgeten. Den mångfald av beslut som krävs för att denna produktion skall kunna utföras så rationellt som möjligt måste fattas inom den ram som riksdagen sålunda anvisar av därtill kompetenta organ och varken kan eller bör fattas av riksdagen själv. Med det sagda avstyrker utskottet samtliga de motioner och motionsyrkanden som förtecknats under rubriken Vissa motioner och motionsyrkanden om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m. på s. 16--24 i detta betänkande.
I motion T211 (m) framhålls att kringfartsleder har stor betydelse för att trafikmiljön skall kunna utformas så att trafikrytmen blir så jämn som möjligt och så att farliga korsningar, kurvor och hinder undanröjs. I motion T253 (m) framhålls att byggande av kringfartsleder medför positiva miljöeffekter bl.a. genom minskat buller. I motion T267 (fp) framhålls att bättre vägar har positiva miljöeffekter. Transportvägar förkortas. Stadsmiljöer blir renare, när trafiken leds effektivare runt centrala delar. Trafiken flyter jämnare och utsläppen minskar. Utskottet delar motionärernas uppfattning men ser inget behov av något sådant riksdagsuttalande som de begär. Byggande av kringfartsleder bestäms inom ramen för den planeringsprocess som utskottet redogjort för. Härtill kommer att kringfartsleder kan komma att byggas i särskild ordning i de tre storstadsregionerna. Med det sagda avstyrks motionsyrkandena.
I motion T215 (c) framhålls att ett program för modernisering och uppgradering av det befintliga vägnätet bör utarbetas. Vägplaneringsprocessen syftar bl.a. till att tillgodose önskemål av ifrågavarande slag. Någon riksdagens åtgärd bör inte komma i fråga med anledning av motionsyrkandet, varför utskottet avstyrker detsamma.
I motion T234 (v, fp, c) framhålls att ett sammanhängande väg- och broprojekt måste genomföras för att lösa problemen med Södertäljes trafiksystem. En sådan helhetslösning skulle innebära att Jakobsdals trafikplats byggs ut, att Saltsjöbron byggs samt att dessa anläggningar byggs samman med en trafikled. Utskottet hänvisar till vad som anförts om vägplaneringsprocessen och avstyrker motionsyrkandet.
I motion T235 (v) framhålls betydelsen av en rättvis fördelning av väganslagen. Motionären framhåller att glesbygden, med nedslitna och trafikfarliga vägar, måste prioriteras på bekostnad av satsningar i storstadsområdena. Fördelningen av väganslag sker inom ramen för vägplaneringsprocessen. Denna tar sin utgångspunkt i de av riksdagen fastställda målen för vägpolitiken. Ett av dessa mål är att en tillfredsställande vägstandard i landets alla delar, även på det lågtrafikerade vägnätet, skall säkerställas. Med det sagda finner utskottet för sin del att något sådant riksdagsuttalande som begärs i motionen inte bör komma i fråga, varför yrkandet härom avstyrks.
I motion T367 (v) begärs ett särskilt anslag på 40 milj.kr. till utbyggnad av spårvägen i Norrköping. Utskottet hänvisar till den planeringsprocess som gäller för länstrafikanläggningar och avstyrker motionen.
8 Övriga frågor
Enligt motionerna T341 (fp), T375 (fp) och 412 (mp) bör saltanvändningen på vägarna minska. Till stöd för yrkandena framhålls att saltningen vållar ett smutsigt väglag, försämrad sikt och rostskador på bilarna. Enligt vad utskottet erfarit finns det för närvarande inget bra och billigt alternativ till saltning för halkbekämpning på vintervägar. Vägverket har bedrivit en försöksverksamhet i några län, där salt inte använts på vissa vägar. Försöken visade att trafikolyckorna ökade, utom i Gotlands län. Utskottet förutsätter att verket fortsätter sina ansträngningar att finna ett bra alternativ till saltningen och att denna sker i en omfattning som medför minsta möjliga olägenhet av det slag som motionärerna avser, utan att trafiksäkerheten försämras. Med det sagda avstyrks motionsyrkandena.
Frågor om användning av dubbdäck behandlas i tre motioner. I motion T342 (fp) framhålls att trafiksäkerhetsverket (TSV) och vägverket bör få i uppdrag att utreda frågan om övergång från metalldubb till miljödubb. I motion T375 (fp) framhålls att förbud mot användning av dubbdäck bör gälla i södra Sverige. I motion T412 (mp) framhålls att förbud bör införas mot användning av vissa typer av däckdubbar. Vägverket och TSV har redan ett uppdrag att utreda frågan om användning av dubbdäck. Utredningsarbetet sker i samråd med motsvarande myndigheter i övriga nordiska länder. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I motion T239 (fp) framhålls att beredskapsmedel bör användas för upprustning av vägnätet i Västerbottens län. Det ankommer på arbetsmarknadsverket att välja insatser av beredskapsarbeten med hänsyn till lokala sysselsättningsbehov, de arbetslösas ålder och utbildning m.fl. faktorer. I enlighet med denna under lång tid tillämpade princip avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion T210 (m) begärs åtgärder för att minska antalet bildödade renar i Norrbottens län. Enligt vad utskottet erfarit är TSVs samordningsgrupp för Norrbotten starkt engagerad i det av motionären aktualiserade problemet. En broschyr med titeln Ren upplysning har tagits fram med information till bilisterna om samernas speciella problem, om vilka vägar som går genom betesområden, om renflyttningar samt om bevakning av renhjordar m.m. Samerna förser också sina renar med halsband utförda i ett ljusreflekterande material. Vidare kan samerna själva -- utan myndighetsmedverkan -- sätta upp varningsskyltar på tillfälligt särskilt riskfyllda vägavsnitt. Varningar mot tillfälliga renanhopningar på eller intill olika vägavsnitt meddelas i lokalradion. Utskottet delar motionärens uppfattning att det är mycket angeläget att komma till rätta med problemet och finner för sin del samordningsgruppens insatser och fortsatta engagemang i frågan väl ägnade att tillgodose det önskemålet. Någon riksdagens åtgärd torde sålunda inte vara erforderlig, varför motionen, i här berörd del, avstyrks.
Viltstängsel behandlas i motion T428 (m). Motionären betonar det stora värdet av sådana stängsel utmed våra vägar men framhåller att de utgör hinder för biltrafikanter och vandrare som kan behöva komma över stängslet. För att lösa det problemet ordnas här och var s.k. stättor eller andra övergångsmöjligheter. Motionären vill att vägverket skall utreda möjligheterna att genom skyltar på stängslen upplysa allmänheten om var närmaste övergång finns. Utskottet förutsätter att vägverket överväger vad som kan göras för att minska olägenheterna i fråga. Något särskilt uppdrag torde inte erfordras, varför motionen avstyrks.
Vägarbetares säkerhet behandlas i motion T351 (c). Motionärerna framhåller att ansvarig arbetsledning måste ges rätt att avgöra vilka metoder som bör användas vid olika slag av arbeten för att t.ex. nedbringa passerande fordons hastighet. Enligt vad utskottet erfarit har vägverket givit ut anvisningar i frågan som är ägnade att tillgodose motionärernas önskemål. Något riksdagens uttalande med anledning av motionen synes sålunda inte erforderligt, varför densamma avstyrks.
Motion T344 (s) gäller samverkan av vissa resurser för vägunderhåll i Malmöhus län. Motionären framhåller att de regionala väg- och luftfartsmyndigheterna samt vissa större kommuner i stor utsträckning använder samma slag av kapitalkrävande maskiner. För vissa av dem är kapacitetsutnyttjandet mycket lågt. Möjligheterna till en samverkan av maskinresurser bör därför prövas. Utskottet förutsätter att vägverket och luftfartsverket bedriver sin verksamhet i så rationella former som möjligt och att de därför också undersöker förutsättningarna för en sådan samverkan som motionären aktualiserar. Något riksdagens uttalande i frågan synes därför inte påkallat. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en förändrad vägplaneringsprocess att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T29 yrkandena 1 och 5, 1990/91:T40 yrkande 32, 1990/91:T60 yrkande 9 och 1990/91:T209 yrkande 1 lämnar utan erinran vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8 anförs om vägväsendet m.m. och godkänner den i proposition 1990/91:87 föreslagna inriktningen av investeringsplaneringen vid vägverket, res. 1 (c) res. 2 (v, mp)
2. beträffande ytterligare vägstråk av nationell betydelse att riksdagen avslår motion 1990/91:T60 yrkande 10, res. 3 (c)
3. beträffande nyttoavkastning av vägobjekt att riksdagen avslår motion 1990/91:T248 yrkande 2, res. 4 (m)
4. beträffande miljökonsekvensanalyser och koncessionsprövning av vägbyggen att riksdagen avslår motion 1990/91:T267 yrkande 5,
5. beträffande fastighetsägares rätt till ersättning vid byggande av allmänna vägar att riksdagen avslår motion 1990/91:T327 yrkande 2, res. 5 (c)
6. beträffande vissa ändringar i väglagen m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:T327 yrkandena 1 och 3,
7. beträffande ersättning för trafikstörningar att riksdagen avslår motion 1990/91:T355, res. 6 (v, mp)
8. beträffande alternativ järnvägsutbyggnad vid större väginvesteringar att riksdagen avslår motion 1990/91:T231 yrkande 6 i denna del, res. 7 (v, mp)
9. beträffande lån i riksgäldskontoret för icke avgiftsfinansierade projekt att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga vägverket att ta upp lån i riksgäldskontoret även för icke avgiftsfinansierade objekt i enlighet med vad som anförs i proposition 1990/91:100 bilaga 8,
10. beträffande vägverkets lån i riksgäldskontoret att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:87 godkänner att vägverkets lån i riksgäldskontoret överförs till Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest,
11. beträffande förskottering av väginvesteringar att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga vägverket att inom en ram av 20000000 kr. besluta om förskottering av väginvesteringar i enlighet med vad som anförs i proposition 1990/91:100 bilaga 8,
12. beträffande lånefinansiering av vissa väganordningar att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:87 godkänner att också andra väganordningar än själva vägen får lånefinansieras,
13. beträffande avgiftsuttag på befintliga vägar att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T35 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T62 yrkande 9 godkänner den i proposition 1990/91:87 förordade principen härför, res. 8 (m) -- delvis res. 9 (v) -- delvis
14. beträffande principer för byggande av en ny bro över Svinesund att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T35 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T62 yrkande 10 godkänner förslaget i proposition 1990/91:87 härom, res. 8 (m) -- delvis res. 9 (v) -- delvis
15. beträffande arbetspendling över Svinesundsbron att riksdagen avslår motion 1990/91:T14,
16. beträffande vissa förslag om vägväsendets finansiering från den allmänna motionstiden att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T209 yrkande 2, 1990/91:T220 yrkande 2, 1990/91:T249 yrkande 7, 1990/91:T253 yrkandena 13--15, 1990/91:T301 yrkande 3, 1990/91:T349 yrkande 2 samt 1990/91:T362 yrkandena 1, 3 och 4, res. 10 (m) res. 11 (fp) res. 12 (v)
17. beträffande ränta på förskotterade medel för väginvesteringar att riksdagen avslår motion 1990/91:T357 yrkande 2,
18. beträffande förbifart för Eksjö att riksdagen avslår motion 1990/91:T366,
19. beträffande medelsanvisning för ämbetsverksuppgifter att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 8661000 kr.,
20. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motionerna 1990/91:T202 yrkande 4, 1990/91:T207 yrkande 9, 1990/91:T211 yrkande 25 och 1990/91:T361 yrkande 3 till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6125900000 kr., res. 13 (m) res. 14 (c) res. 15 (mp)
21. beträffande tioårsprogram för upprustning och beläggning av grusvägar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T202 yrkande 3, 1990/91:T261 yrkande 1, 1990/91:T314 och 1990/91:T361 yrkandena 1 och 2, res. 16 (c)
22. beträffande engångsanslag för nedslitna och trafikfarliga vägar i glesbygdsområden att riksdagen avslår motion 1990/91:T249 yrkande 11, res. 17 (v)
23. beträffande målsättningen för drift och underhåll av vägar att riksdagen avslår motion 1990/91:T211 yrkande 7,
24. beträffande överföring av medel mellan anslagen B2. och B6. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 medger att regeringen vid behov när allmän väg, för vilken staten är väghållare, övergår till enskild väghållning får låta vägverket överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan anslag B2. Drift och underhåll av statliga vägar och anslag B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar,
25. beträffande överföring av medel mellan anslagen B2. och B5. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 medger att regeringen vid ändringar i väghållningsansvaret får överföra medel mellan anslag B2. Drift och underhåll av statliga vägar och anslag B5. Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar,
26. beträffande jämkning mellan drift- och byggandeanslagen att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i enlighet med vad som anförs i proposition 1990/91:100 bilaga 8,
27. beträffande tilläggsbidrag till drift av kommunala vägar och gator att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8 anförs om användningen av anslaget B2. Drift och underhåll av statliga vägar för tilläggsbidrag till drift av kommunala vägar och gator,
28. beträffande anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8 anförs om användning av anslaget B2. Drift och underhåll av statliga vägar för anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning, res. 18 (m)
29. beträffande medelsanvisning för byggande av riksvägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motionerna 1990/91:T207 yrkande 10 och 1990/91:T249 yrkande 9 till Byggande av riksvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1588270000 kr., res. 19 (v, mp)
30. beträffande utbyggnader av väg E6 som motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8 anförs om användningen av anslaget B3. Byggande av riksvägar för att täcka kapitalkostnader för utbyggnader av väg E6 som motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile,
31. beträffande ny bro över Ångermanälven att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T238 yrkande 6 lämnar utan erinran vad som i proposition 1990/91:100 bilaga 8 anförs härom, res. 20 (v, mp)
32. beträffande vissa väg- eller brobyggen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T207 yrkande 11, 1990/91:T238 yrkande 7, 1990/91:T258 yrkande 1, 1990/91:T333 och 1990/91:T363, res. 21 (v, mp)
33. beträffande väg E4:s sträckning genom Sundsvall att riksdagen avslår motion 1990/91:T320 yrkande 4,
34. beträffande bron på väg E4 över Södertälje kanal att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T68 yrkande 2, 1990/91:T250 yrkande 5, 1990/91:T305, 1990/91:T307, 1990/91:T635 yrkande 1 och 1990/91:T647 yrkande 11,
35. beträffande utbyggnad av Södertälje kanal att riksdagen avslår motion 1990/91:T11, res. 22 (m)
36. beträffande riksväg 73 Stockholm--Nynäshamn m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:T44 yrkande 3,
37. beträffande medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motionerna 1990/91:T206 yrkande 1, 1990/91:T215 yrkande 7, 1990/91:T249 yrkande 4, 1990/91:T353 yrkande 1 och 1990/91:T508 yrkandena 4 och 17 till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1073519000 kr., res. 23 (c) res. 24 (v) res. 25 (mp)
38. beträffande vägverkets ansvar för fördelningen av länstrafikanslag att riksdagen avslår motion 1990/91:T35 yrkande 9, res. 26 (v)
39. beträffande investeringar i stomjärnvägsnätet att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 medger att investeringar i stomjärnvägar som är betingade av lokal och regional trafik till 100% skall kunna belasta anslaget för byggande av länstrafikanläggningar,
40. beträffande vägverkets planeringsramar för länstrafikanslagen att riksdagen avslår motion 1990/91:T245 yrkande 3,
41. beträffande ändring av reglerna om statsbidrag till byggande av cykelleder att riksdagen avslår motion 1990/91:T345,
42. beträffande främjande av cykling att riksdagen avslår motion 1990/91:T353 yrkande 2, res. 27 (v)
43. beträffande brobyggen över Vallsundet och Rödösundet att riksdagen avslår motion 1990/91:T357 yrkande 3,
44. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motion 1990/91:T211 yrkande 26 till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 811400000 kr., res. 28 (m)
45. beträffande ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:87 och med avslag på motionerna 1990/91:T60 yrkande 11 och 1990/91:T362 yrkande 2 godkänner principen att det politiska och ekonomiska ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna skall överföras till kommunerna, res. 29 (m) res. 30 (c)
46. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av enskilda vägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motionerna 1990/91:T211 yrkande 27, 1990/91:T215 yrkande 5 och 1990/91:T361 yrkande 4 till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 629600000 kr., res. 31 (m) res. 32 (c)
47. beträffande bidragsnormerna för de enskilda vägarna att riksdagen avslår motion 1990/91:T368 yrkande 3,
48. beträffande medelsanvisning för särskilda bärighetshöjande åtgärder m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motionerna 1990/91:T207 yrkande 20, 1990/91:T235 yrkande 4 och 1990/91:T249 yrkande 10 till Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 724700000 kr., res. 33 (v, mp)
49. beträffande drivaxel- och boggitryck m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T35 yrkande 10, 1990/91:T79 yrkande 1 samt 1990/91:T207 yrkandena 18 och 19, res. 34 (v, mp)
50. beträffande kompletterande bärighetsprogram att riksdagen med anledning av förslaget i proposition 1990/91:87 om att medel ur en infrastrukturfond skall få användas för vissa vägförstärkningar och med avslag på motion 1990/91:T40 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört, res. 35 (v, mp)
51. beträffande ändrad geografisk fördelning av medel för särskilda bärighetshöjande åtgärder att riksdagen avslår motion 1990/91:T347 yrkande 2,
52. beträffande inriktningen av vägverkets framtida organisation att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1990/91:T13 yrkande 2, 1990/91:T17, 1990/91:T20, 1990/91:T22, 1990/91:T31, 1990/91:T32, 1990/91:T42, 1990/91:T44 yrkande 2, 1990/91:T58 yrkande 3, 1990/91:T60 yrkande 8, 1990/91:T63 yrkandena 3 och 4, 1990/91:T64 yrkandena 2 och 3, 1990/91:T65 yrkande 1, 1990/91:T303, 1990/91:T306, 1990/91:T308, 1990/91:T312, 1990/91:T317, 1990/91:T320 yrkande 6, 1990/91:T323, 1990/91:T328, 1990/91:T330, 1990/91:T334, 1990/91:T336, 1990/91:T340, 1990/91:T348, 1990/91:T350, 1990/91:T354, 1990/91:T364, 1990/91:T365, 1990/91:T373, 1990/91:T374 och 1990/91:T378 godkänner vad som härom anförs i proposition 1990/91:87, res. 36 (v)
53. beträffande sammanslagning av vägverket och banverket m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:T335,
54. beträffande slutlig fördelning av besparing till följd av vägverkets omorganisation att riksdagen godkänner att regeringen får göra den slutliga fördelningen på vägverkets anslag av den besparing som förordas i proposition 1990/91:100 bilaga 8,
55. beträffande konkurrensmöjligheter i väghållningsproduktionen m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:T29 yrkandena 2--4,
56. beträffande översyn av vägverkets bolagiserade affärsverksamhet att riksdagen avslår motion 1990/91:T40 yrkande 31, res. 37 (mp)
57. beträffande flerårsplaner och fördelningsplaner inom vägväsendet m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T9, 1990/91:T12, 1990/91:T16, 1990/91:T21 yrkande 1, 1990/91:T27, 1990/91:T41 yrkande 2, 1990/91:T44 yrkande 1, 1990/91:T47, 1990/91:T55, 1990/91:T63 yrkande 1, 1990/91:T65 yrkande 2, 1990/91:T204 yrkande 1, 1990/91:T208 yrkande 2, 1990/91:T209 yrkande 6, 1990/91:T212 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T213 yrkandena 4 och 5, 1990/91:T217 i denna del, 1990/91:T226 i denna del, 1990/91:T227 i denna del, 1990/91:T228 i denna del, 1990/91:T237 yrkande 1, 1990/91:T238 yrkande 5, 1990/91:T239 yrkandena 2--4, 1990/91:T242 yrkandena 7--10, 1990/91:T246 yrkande 1, 1990/91:T248 yrkande 1, 1990/91:T250 yrkandena 3 och 4, 1990/91:T255 yrkande 1, 1990/91:T256 i denna del, 1990/91:T263 yrkande 1, 1990/91:T264 yrkande 2, 1990/91:T266 yrkandena 4 och 9, 1990/91:T270 yrkande 3, 1990/91:T301 yrkandena 1 och 2, 1990/91:T302, 1990/91:T304, 1990/91:T309, 1990/91:T310, 1990/91:T311, 1990/91:T313, 1990/91:T315, 1990/91:T316, 1990/91:T318, 1990/91:T319, 1990/91:T320 yrkandena 1--3 och 5, 1990/91:T321, 1990/91:T322, 1990/91:T324, 1990/91:T325, 1990/91:T326, 1990/91:T329, 1990/91:T331, 1990/91:T332, 1990/91:T337, 1990/91:T338, 1990/91:T339, 1990/91:T343, 1990/91:T346, 1990/91:T347 yrkande 1, 1990/91:T349 yrkandena 1 och 3, 1990/91:T352, 1990/91:T356, 1990/91:T357 yrkande 1, 1990/91:T358, 1990/91:T359, 1990/91:T360, 1990/91:T361 yrkande 5, 1990/91:T368 yrkandena 1 och 2, 1990/91:T369, 1990/91:T370, 1990/91:T371 i denna del, 1990/91:T372, 1990/91:T376, 1990/91:T377, 1990/91:T379, 1990/91:T380, 1990/91:T708 yrkande 7, 1990/91:T807 i denna del och 1990/91:T812 i denna del, res. 38 (m) -- motiveringen
58. beträffande kringfartsleder att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T211 yrkande 6, 1990/91:T253 yrkande 12 och 1990/91:T267 yrkande 4, res. 39 (m, fp)
59. beträffande program för modernisering av det befintliga vägnätet att riksdagen avslår motion 1990/91:T215 yrkande 6, res. 40 (c)
60. beträffande Södertäljes trafiksystem att riksdagen avslår motion 1990/91:T234 yrkande 1, res. 41 (v)
61. beträffande rättvis fördelning av väganslagen m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:T235 yrkande 3, res. 42 (v)
62. beträffande utbyggnad av spårvägen i Norrköping att riksdagen avslår motion 1990/91:T367, res. 43 (v)
63. beträffande saltanvändningen på vägarna att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T341, 1990/91:T375 yrkande 2 och 1990/91:T412 yrkande 20, res. 44 (v, mp)
64. beträffande användning av dubbdäck att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T342, 1990/91:T375 yrkande 1 och 1990/91:T412 yrkande 19, res. 45 (v, mp)
65. beträffande användning av beredskapsmedel för upprustning av vägnätet i Västerbottens län att riksdagen avslår motion 1990/91:T239 yrkande 5,
66. beträffande bildödade renar i Norrbottens län att riksdagen avslår motion 1990/91:T210 i denna del,
67. beträffande viltstängsel att riksdagen avslår motion 1990/91:T428,
68. beträffande vägarbetares säkerhet att riksdagen avslår motion 1990/91:T351, res. 46 (c)
69. beträffande samverkan av vissa resurser för vägunderhåll i Malmöhus län att riksdagen avslår motion 1990/91:T344.
Stockholm den 14 maj 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s) och Yngve Wernersson (s).
Reservationer
Reservationer
1. En förändrad vägplaneringsprocess (mom.1)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "vägväsendet m.m." bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T60 (c) uttalade uppfattningen att utpekandet av ett vägnät som ges en särställning i det framtida planeringsarbetet inte är lämpligt. Som motionärerna framhåller innebär regeringens förslag en risk för att möjligheterna till utveckling och tillväxt försummas i vissa delar av landet, eftersom mindre resurser blir kvar för det övriga vägnätet. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med mer preciserade förslag om det framtida planeringssystemet i dess helhet. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T60 (c) yrkande 9 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Syftet med motionerna T40 (mp) yrkande 32 och T29 (s) yrkandena 1 och 5 torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Motion T209 (m) yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande en förändrad vägplaneringsprocess att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T60 yrkande 9, med anledning av vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8 anförs om vägväsendet m.m. och den i proposition 1990/91:87 föreslagna inriktningen av investeringsplaneringen vid vägverket samt motionerna 1990/91:T29 (s) yrkandena 1 och 5 och 1990/91:T40 yrkande 32 samt med avslag på motion 1990/91:T209 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
2. En förändrad vägplaneringsprocess (mom.1)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "vägväsendet m.m." bort ha följande lydelse: Regeringens förslag innebär en storsatsning på ett fåtal stora vägar för att underlätta för främst långväga godstrafik på väg. Därmed försöker man ge vägsystemet de egenskaper som järnvägssystemet redan naturligt har. Enligt utskottets mening bör järnvägssystemet i stället byggas ut så att huvuddelen av det långväga godset kan transporteras på järnväg. Vägsatsningarna bör gå ut på att förbättra vägsystemets naturliga förutsättningar. Det är vägarna som utgör det naturliga finmaskiga systemet för de många små, kortväga och spridda transporterna. Det är också på de mindre och medelstora vägarna man i dag finner de många bristerna vad gäller såväl underhåll som standard. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T40 yrkande 32 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Syftet med motionerna T60 (c) yrkande 9 och T29 (s) yrkandena 1 och 5 torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Motion T209 (m) yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande en förändrad vägplaneringsprocess att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T40 yrkande 32, med anledning av vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8 anförs om vägväsendet m.m. och den i proposition 1990/91:87 föreslagna inriktningen av investeringsplaneringen vid vägverket samt motionerna 1990/91:T29 (s) yrkandena 1 och 5 och 1990/91:T60 yrkande 9 samt med avslag på motion 1990/91:T209 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
3. Ytterligare vägstråk av nationell betydelse (mom.2)
Under förutsättning av avslag på reservation 1
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att en inlandsväg med sträckning Göteborg--Karesuando och en sydsvensk inlandsled mellan Linköping och Malmö också är av nationell betydelse och bör ingå i ett nationellt gemensamt vägnät. Den exakta sträckningen av dessa vägar bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om. Även E18 och E75 bör ingå i det nationellt gemensamma vägnätet. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ytterligare vägstråk av nationell betydelse att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T60 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
4. Nyttoavkastning av vägobjekt (mom. 3)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Motionsyrkandet syftar" och slutar med "detsamma avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet vill understryka betydelsen av att samhällsekonomiska nyttoberäkningar blir styrande för fördelningen av anslagsmedel för vägändamål så att de objekt prioriteras som ger största nyttan. Detta synsätt överensstämmer också med de riktlinjer som regeringen enligt tillväxtpropositionen anser skall gälla och ger sammantaget bästa samhällsekonomiska tillväxteffekter. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandet torde få anses till godosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande nyttoavkastning av vägobjekt att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T248 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
5. Fastighetsägares rätt till ersättning vid byggande av allmänna vägar (mom.5)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Riksdagens beslut år 1989 om förtida fastighetsinlösen (prop. 1989/90:25 bil. 5, bet. TU12, rskr. 70) innebär att vägbyggnadsanslagen i viss begränsad utsträckning får användas för förtida fastighetsinlösen inom områden med fastställd vägarbets- eller detaljplan. Med hänsyn till den avsevärda tid som kan förflyta mellan beslut om expropriation och fastställelse av vägarbets- eller detaljplan samt de olägenheter sådan tidsutdräkt kan medföra för många fastighetsägare är det enligt utskottets mening angeläget att möjligheterna till förtida fastighetsinlösen utvidgas till att gälla så snart en flerårsplan vunnit laga kraft. En förtida inlösen skulle kunna finansieras genom att vägverket lånar de erforderliga medlen och amorterar lånet genom intäkter från uthyrning av den berörda fastigheten. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som erfordras för att uppfylla utskottets önskemål. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med yrkande 2 i motion T327 (c) torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande fastighetsägares rätt till ersättning vid byggande av allmänna vägar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T327 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
6. Ersättning för trafikstörningar (mom.7)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Frågor av" och slutar med "densamma avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att fastighetsägare och hyresgäster bör kunna få ersättning för miljöstörningar i sådana fall som motionen avser och att en utredning bör tillsättas för att lämna förslag om ersättningsnivån. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionen tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande ersättning för trafikstörningar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T355 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
7. Alternativ järnvägsutbyggnad vid större väginvesteringar (mom.8)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 33 slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör möjligheten att transportera på järnväg tas i beaktande när miljökonsekvensanalyser görs av större väginvesteringar. Om analysen visar att det bästa samhällsekonomiska resultatet, med fullt beaktande av den totala miljökostnaden, nås genom att en järnväg byggs i stället för den planerade vägen bör järnvägsalternativet väljas. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om obligatoriska miljökonsekvensanalyser med den nu angivna inriktningen. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet i den del som nu är i fråga tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande alternativ järnvägsutbyggnad vid större väginvesteringar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T231 yrkande 6 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
8. Avgiftsuttag på befintliga vägar (mom. 13) och principer för byggande av en ny bro över Svinesund (mom. 14)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse: Avgifter för att färdas en viss sträcka på en viss väg eller bro bör enligt utskottets mening endast få tas ut för att finansiera just den sträckan eller vägen. Således bör det inte förekomma avgifter på en väg för att finansiera en annan, inte heller avgifter i förtid för att finansiera en framtida investering i samma vägsträcka. Med det sagda tillstyrker utskottet yrkande 9 i motion T62 (m) och avstyrker förslaget i tillväxtpropositionen att riksdagen godkänner den däri förordade principen för avgiftsuttag på befintliga vägar. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion T35 (v) yrkande 2, i den del som nu är i fråga, torde få anses tillgodosett. Av det anförda följer att utskottet också avstyrker regeringens förslag till principer för byggande av en ny bro över Svinesund och tillstyrker motion T62 (m) yrkande 10, vari begärs att riksdagen avslår regeringens förslag. Detta ställningstagande innebär att syftet med motion T35 (v) yrkande 2, i den del som nu är i fråga, torde få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 13 och 14 bort ha följande lydelse:
13. beträffande avgiftsuttag på befintliga vägar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T62 yrkande 9 och med anledning av motion 1990/91:T35 yrkande 2 i denna del avslår förslaget i proposition 1990/91:87 härom, 14. beträffande principer för byggande av en ny bro över Svinesund att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T62 yrkande 10 och med anledning av motion 1990/91:T35 yrkande 2 i denna del avslår förslaget i proposition 1990/91:87 härom,
9. Avgiftsuttag på befintliga vägar (mom. 13) och principer för byggande av en ny bro över Svinesund (mom.14)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse: Regeringens förslag att det skall vara möjligt att ta ut avgifter på befintliga vägar öppnar nya möjligheter att finansiera nya motorvägsprojekt. Utskottet motsätter sig byggandet av fler motorvägar och därmed också regeringens förslag. Skälen härtill är följande: För det första behövs inte fler motorvägar. För det andra alstrar nya vägar ytterligare biltrafik. För det tredje motsätter sig utskottet ett system där samhället tvingar bilister att välja färdväg antingen på en dyr men snabb autostrada eller på omvägar som kommer att få allt mindre anslag till upprustning. Därmed uppstår också en risk att många kommer att "välja" den farliga gratisvägen. Med det sagda tillstyrker utskottet motion T35 (v) yrkande 2, i den del som nu är i fråga, och avstyrker förslaget i tillväxtpropositionen att riksdagen godkänner den däri förordade principen för avgiftsuttag på befintliga vägar. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion T62 (m) yrkande 9 torde få anses tillgodosett. Av det anförda följer att utskottet också avstyrker regeringens förslag till principer för byggande av en ny bro över Svinesund och tillstyrker motion T35 (v) yrkande 2, i den del som nu är i fråga. Detta ställningstagande innebär att syftet med motion T62 (m) yrkande 10 torde få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 13 och 14 bort ha följande lydelser:
13. beträffande avgiftsuttag på befintliga vägar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T35 yrkande 2 i denna del och med anledning av motion 1990/91:T62 yrkande 9 avslår förslaget i proposition 1990/91:87 härom, 14. beträffande principer för byggande av en ny bro över Svinesund att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T35 yrkande 2 i denna del och med anledning av motion 1990/91:T62 yrkande 10 avslår förslaget i proposition 1990/91:87 härom,
10. Vissa förslag om vägväsendets finansiering från den allmänna motionstiden (mom.16)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Vad först" och på s. 37 slutar med "motion T362 (m)" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T253 (m) uttalade uppfattningen att man bör närmare överväga IF-utredningens förslag att finansiera åtgärder inom vägväsendet genom en försäljning av televerket. Vidare anser utskottet att en omläggning mot en marknadsmässig finansiering av väghållningen bör genomföras. Den bör ske på så sätt att en del av de nuvarande skatteintäkterna från vägtrafiken -- minst motsvarande nuvarande anslagsnivå till väghållningen -- omvandlas till avgifter som förs direkt till väghållningen. I avvaktan på att en sådan omläggning hinner genomföras -- i enlighet med de riktlinjer som anges i motion T362 (m) -- bör vägverket redan innevarande år ges möjlighet att låna medel hos riksgäldskontoret och på den allmänna kapitalmarknaden inom en ram av fem miljarder kronor. Kapitaltjänstkostnaderna för denna upplåning bör finansieras via intäkter från de nämnda avgifterna. I avvaktan på omläggningen bör vidare möjligheten att använda avgiftsfinansiering för nytillkommande vägprojekt, som av statsfinansiella skäl inte kan genomföras med statliga väganslag, snarast utnyttjas för att Österleden skall kunna komma till stånd. Näringslivets uttalade beredvillighet att ta ansvar för större vägprojekt bör också tas till vara. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T253 (m) yrkandena 14 och 15 samt T362 (m) yrkandena 1, 3 och 4. Syftet med motionerna T209 (m) yrkande 2, T220 (fp) yrkande 2, T253 (m) yrkande 13, T301 (fp) yrkande 3 och T349 (s) yrkande 2 torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Motion T249 (v) yrkande 7 avstyrks. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande vissa förslag om vägväsendets finansiering från den allmänna motionstiden att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T253 yrkandena 14 och 15 och 1990/91:T362 yrkandena 1, 3 och 4, med anledning av motionerna 1990/91:T209 yrkande 2, 1990/91:T220 yrkande 2, 1990/91:T253 yrkande 13, 1990/91:T301 yrkande 3 och 1990/91:T349 yrkande 2 samt med avslag på motion 1990/91:T249 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
11. Vissa förslag om vägväsendets finansiering från den allmänna motionstiden (mom.16)
Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Vad först" och på s. 37 slutar med "motion T362 (m)" bort ha följande lydelse: Utgångspunkt för utskottets ställningstagande i de frågor som aktualiseras i motionerna är att det allmänna har ett grundläggande ansvar för infrastrukturen. Detta hindrar emellertid inte att marknadsmekanismer utnyttjas för att få denna infrastruktur att fungera så effektivt och konsumentanpassat som möjligt. Avgiftsfinansiering på vissa vägar och broar, t.ex., är därför fullt tänkbar -- enligt utskottets mening -- liksom annan finansiering vid sidan av statsbudgeten i privat eller offentlig regi. Med det anförda tillstyrker utskottet motion T220 (fp) yrkande 2. Genom detta ställningstagande torde syftet med motionerna T209 (m) yrkande 2, T253 yrkandena 14 och 15 samt T301 (fp) yrkande 3 få anses tillgodosett. Utskottet är inte för närvarande berett att förorda sådana finansieringsformer som avses i motionerna T253 (m) yrkande 13, T349 (s) yrkande 2 samt T362 (m) yrkandena 1, 3 och 4, varför dessa yrkanden avstyrks. Vidare avstyrker utskottet motion T249 (v) yrkande 7. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande vissa förslag om vägväsendets finansiering från den allmänna motionstiden att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T220 yrkande 2, med anledning av motionerna 1990/91:T209 yrkande 2, 1990/91:T253 yrkandena 14 och 15 och 1990/91:T301 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:T249 yrkande 7, 1990/91:T253 yrkande 13, 1990/91:T349 yrkande 2 och 1990/91:T362 yrkandena 1, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
12. Vissa förslag om vägväsendets finansiering från den allmänna motionstiden (mom.16)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Vad först" och på s. 37 slutar med "motion T362 (m)" bort ha följande lydelse: Förslagen i m- och fp-motionerna och även i s-motionen innebär att finansieringen av vägväsendet görs beroende av en ökad massbilism och därmed att Sverige fastnar i nuvarande transportstruktur. Miljöhänsyn får inte tvingas ge efter för motorvägsarkitekturen. Finansiering av vägväsendet bör enligt utskottets mening ske endast med offentliga medel. Vad utskottet sålunda anfört -- och som torde tillgodose syftet med motion T249 (v) yrkande 7 -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Samtliga övriga motionsyrkanden, som nu är i fråga, avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande vissa förslag om vägväsendets finansiering från den allmänna motionstiden att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T249 yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1990/91:T209 yrkande 2, 1990/91:T220 yrkande 2, 1990/91:T253 yrkandena 13--15, 1990/91:T301 yrkande 3, 1990/91:T349 yrkande 2 och 1990/91:T362 yrkandena 1, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
13. Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar (mom.20)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Utskottet är" och slutar med "statliga vägar" bort utgå.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Med det" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar vidare den i motion T211 (m) uttalade uppfattningen att 7533,9 milj.kr. bör anvisas under anslaget för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker således yrkande 25 i nämnda motion. Detta ställningstagande innebär att syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T211 yrkande 25 samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T202 yrkande 4, 1990/91:T207 yrkande 9 och 1990/91:T361 yrkande 3 till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7533900000 kr.,
14. Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar (mom.20)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Utskottet är" och slutar med "statliga vägar" bort utgå.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Med det" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar vidare den i c-motionerna uttalade uppfattningen att 6 125 milj.kr. bör anvisas under anslaget för nästa budgetår och tillstyrker yrkandena härom. Vidare delar utskottet motionärernas uppfattning att den höjning av anslaget som deras förslag innebär i förhållande till regeringens förslag främst bör användas för underhåll av länsvägarna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses delvis tillgodosett. Utskottets ställningstagande innebär vidare att syftet med en rad motionsyrkanden -- som utskottet behandlar under rubriken 7 Motionsyrkanden om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m. -- torde få anses delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T202 yrkande 4 och 1990/91:T361 yrkande 3 samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T207 yrkande 9 och 1990/91:T211 yrkande 25 dels till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6125000000 milj.kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
15. Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar (mom.20)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Utskottet är" och slutar med "statliga vägar" bort utgå.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Med det" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar vidare den i motion T207 (mp) uttalade uppfattningen att 6425,9 milj.kr. bör anvisas under anslaget för nästa budgetår. Yrkande 9 i nämnda motion tillstyrks följaktligen. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med c-yrkandena och m-yrkandet torde få anses tillgodosett resp. delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T207 yrkande 9 samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T202 yrkande 4, 1990/91:T211 yrkande 25 och 1990/91:T361 yrkande 3 till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6 425 900 000 kr.,
16. Tioårsprogram för upprustning och beläggning av grusvägar (mom.21)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: En betydande andel av det statliga vägnätet består av grusvägar. Det är framför allt länsvägnätet som har svag bärighet och saknar beläggning. Hela 3000 mil av sammanlagt 8000 mil länsvägar saknar beläggning. Det är enligt utskottets mening angeläget att snabba förändringar snarast kan åstadkommas. Redan gjorda investeringar för att höja broarnas bärighet nödvändiggör en upprustning av de vägar som ansluter till broarna. Utskottet anser att ett tioårigt upprustningsprogram för beläggning och förstärkning av grusvägnätet bör utarbetas och att 1000 milj.kr. bör anvisas för ändamålet för nästa budgetår. Det bör ankomma på vägverket att utarbeta tioårsprogrammet. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T202 (c) yrkande 3, T261 (c) yrkande 1, T314 (c) yrkande 2 samt T361 (c) yrkandena 1 och 2. Syftet med motion T314 (c) yrkandena 1 och 3 torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att syftet med en rad motionsyrkanden -- som utskottet behandlar under rubriken 7 Motionsyrkanden om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m. -- torde få anses delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande tioårsprogram för upprustning och beläggning av grusvägar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T202 yrkande 3, 1990/91:T261 yrkande 1, 1990/91:T314 yrkande 2 och 1990/91:T361 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av motion 1990/91:T314 yrkandena 1 och 3 dels till Upprustning och beläggning av grusvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1000000000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
17. Engångsanslag för nedslitna och trafikfarliga vägar i glesbygdsområden (mom.22)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Vad utskottet" och slutar med "detsamma avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt v-motionen talar för ett engångsanslag på 724,7 milj.kr. att användas för de mest nedslitna och trafikfarliga vägarna i glesbygdsområden, där järnväg inte utgör ett alternativ. Medlen bör fördelas av kommunikationsdepartementet och kunna avse även andra vägar av ifrågavarande slag än grusvägar. Med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandet. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande engångsanslag för nedslitna och trafikfarliga vägar i glesbygdsområden att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 11 dels till Upprustning av nedslitna och trafikfarliga vägar i glesbygdsområden för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 724700000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
18. Anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning (mom.28)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner" och slutar med "sålunda anförts" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör automatisk hastighetsövervakning inte förekomma. Utskottet avstyrker därför regeringens förslag att 5 milj.kr. av anslaget för drift och underhåll av statliga vägar skall få användas för inköp av utrustning för automatisk hastighetsövervakning.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning att riksdagen avslår regeringens förslag om godkännande av vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8 anförs om användning av anslaget B2. Drift och underhåll av statliga vägar för anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning,
19. Medelsanvisning för byggande av riksvägar (mom.29)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motionerna talar för att riksdagen bör minska anslaget i förhållande till regeringens förslag. Den i mp-motionen föreslagna medelsanvisningen synes utskottet väl avvägd och tillstyrks följaktligen. Därmed torde syftet med yrkandet i v-motionen få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande medelsanvisning för byggande av riksvägar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T207 yrkande 10 samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och motion 1990/91:T249 yrkande 9 till Byggande av riksvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 488270000 kr.,
20. Ny bro över Ångermanälven (mom.31)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse: En ny bro över Ångermanälven skulle enligt utskottets mening medföra en kraftig ökning av bilismen och en onödig överföring av gods från järnväg till väg. Projektet är också mycket dyrbart och skulle därigenom kunna hota andra betydligt mer angelägna vägprojekt och vägförbättringar i Västernorrlands län. Utskottet delar således motionärernas uppfattning om det olämpliga i att bron kommer till stånd och avstyrker regeringens förslag. Genom detta ställningstagande torde syftet med motionsyrkandet få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande ny bro över Ångermanälven att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T238 yrkande 6 avslår förslaget härom i proposition 1990/91:100 bilaga 8,
21. Vissa väg- eller brobyggen (mom.32)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att inga ytterligare motorvägar bör byggas, att någon högbro över Sundsvallsfjärden inte bör uppföras, att pågående motorvägsbygge i Halland bör stoppas och att den s.k. Bergslagsdiagonalen inte bör byggas. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande vissa väg- eller brobyggen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T207 yrkande 11, 1990/91:T238 yrkande 7, 1990/91:T258 yrkande 1, 1990/91:T333 och 1990/91:T363 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
22. Utbyggnad av Södertälje kanal (mom.35)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Som utskottet" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärens uppfattning att det är angeläget att stärka sjöfartens roll på Mälaren och därmed underlätta etablering av ny verksamhet i Mälaren. Även utskottet anser att det skulle vara av värde att genomföra en samhällsekonomisk beräkning av nyttan av en utökad kapacitet i Södertälje kanal. Som motionären framhåller har en arbetsgrupp vid universitetet i Göteborg nyligen gjort en begränsad analys av trafikförutsättningarna för kanalen. Analysen bör enligt utskottets mening fördjupas till att även omfatta effekterna av en utökad tonnagekapacitet. Så bör ske genom att regeringen uppdrar åt sjöfartsverket att göra en ekonomisk analys av förutsättningarna för en utbyggnad av kanalen. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionen tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande utbyggnad av Södertälje kanal att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
23. Medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar m.m. (mom.37)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motionärerna anger" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den i motion T215 (c) uttalade uppfattningen att 1 333,52 milj.kr. -- eller 260 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit -- bör anvisas under anslaget för nästa budgetår. Vidare finner även utskottet att den inbördes fördelningen av medlen under anslaget rör centrala politiska frågeställningar. Det är därför rimligt att riksdagen får ta ställning till huvudinriktningen genom att anslaget delas på specificerade delposter. Regeringen bör snarast möjligt återkomma till riksdagen med förslag härom. Delposterna framgår av tabellen nedan. Den ökning av anslaget som utskottet förordar bör i första hand användas för att förstärka anslagets miljöprofil och fördelas på de olika delposterna på sätt som framgår av följande tabell:
1. Länsjärnvägar + 150 milj.kr. 2. Kollektivtrafikanläggningar + 50 milj.kr. 3. Miljövänliga trafikmedel + 50 milj.kr. 4. Cykelleder + 10 milj.kr.
Summa 260 milj.kr.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion T215 (c) yrkande 7. Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett eller delvis tillgodosett. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T215 yrkande 7 samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T206 yrkande 1, 1990/91:T249 yrkande 4, 1990/91:T353 yrkande 1 och 1990/91:T508 yrkandena 4 och 17 dels till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1333519000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
24. Medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar m.m. (mom.37)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motionärerna anger" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den i motion T249 (v) uttalade uppfattningen att 1500 milj.kr. -- eller 426,5 milj.kr. mer än vad regeringen föreslår -- bör anvisas under anslaget för nästa budgetår. Vidare anser utskottet att anslaget bör delas i väg- och järnvägsanslag. Regeringen bör snarast möjligt förelägga riksdagen förslag härom. Ansvaret för fördelningen till resp. län bör flyttas över till ett sekretariat inom kommunikationsdepartementet. Inom anslaget bör bidraget till byggande av cykelleder höjas med 30 milj.kr. till 50 milj.kr. Med det anförda tillstyrker utskottet motion T249 (v) yrkande 4. Syftet med motion T353 (v) yrkande 1 torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Syftet med samtliga övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde likaledes få anses tillgodosett eller delvis tillgodosett. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 4 samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T206 yrkande 1, 1990/91:T215 yrkande 7, 1990/91:T353 yrkande 1 och 1990/91:T508 yrkandena 4 och 17 dels till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1500000000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
25. Medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar m.m. (mom.37)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motionärerna anger" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den i motion T508 (mp) uttalade uppfattningen att 1617 milj.kr. -- eller 543,5 milj.kr. mer än vad regeringen föreslår -- bör anvisas under anslaget för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker sålunda yrkande 4 i nämnda motion. Inom anslaget bör bidraget till byggande av cykelleder höjas med 110 milj.kr. till 130 milj.kr. Vidare anser utskottet att anslaget bör delas upp enligt följande.
Investeringar i länsjärnvägar 700 milj.kr. Investeringar i övriga länstrafikanläggningar 700 milj.kr. Bidrag till byggande av cykelleder 130 milj.kr. Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. 87 milj.kr.
Summa 1 617 milj.kr.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med motionerna T206 (mp) yrkande 1 och T508 (mp) yrkande 17 torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med samtliga övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses helt eller delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande medelsanvisning för byggande av länstrafikanläggningar m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T508 yrkande 4 samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T206 yrkande 1, 1990/91:T215 yrkande 7, 1990/91:T249 yrkande 4, 1990/91:T353 yrkande 1 och 1990/91:T508 yrkande 17 dels till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1617000000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
26. Vägverkets ansvar för fördelningen av länstrafikanslag (mom.38)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Frågan om" och på s. 45 slutar med "på järnvägsområdet" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att handläggningen av den del av länstrafikanslaget som används för länsjärnvägarna bör överföras från vägverket till banverket. Vad utskottet sålunda anfört -- och som torde tillgodose syftet med motionsyrkandet -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande vägverkets ansvar för fördelningen av länstrafikanslag att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T35 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
27. Främjande av cykling (mom.42)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "härom avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning om den utomordentligt stora betydelsen av cykling i de olika avseenden de anger. Åtgärder för att främja ett ökat cyklande i enlighet med de förslag och riktlinjer som anges i motionen framstår även enligt utskottets mening som angelägna. I likhet med motionärerna anser vidare utskottet att det skulle vara värdefullt att regeringen för riksdagen redovisar de positiva ekonomiska konsekvenser som ökat cyklande innebär för samhället och individen. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande främjande av cykling att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T353 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
28. Medelsanvisning för bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar (mom.44)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den i motion T211 (m) uttalade uppfattningen att 1 215 milj.kr. -- eller 403,6 milj.kr. mer än vad regeringen föreslår -- bör anvisas under anslaget för nästa budgetår. Yrkande 26 i nämnda motion tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T211 yrkande 26 och med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1215000000 kr.,
29. Ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna (mom.45)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Regeringen framhåller" och slutar med "avstyrks motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T362 (m) uttalade uppfattningen att man bör söka åstadkomma en finansiell omläggning av den kommunala väg- och gatuhållningen. Utgångspunkt i arbetet att söka nå en sådan omläggning bör vara en strävan att omvandla en del av de nuvarande skatteintäkterna från vägtrafiken till avgifter som förs direkt till den kommunala väg- och gatuhållningen. Det ankommer på regeringen att låta utarbeta ett förslag till hur omläggningen skulle kunna genomföras. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion T60 (c) yrkande 11 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T362 yrkande 2, med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:87 om principen att det politiska och ekonomiska ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna skall överföras till kommunerna samt med avslag på motion 1990/91:T60 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
30. Ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna (mom.45)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Regeringen framhåller" och slutar med "avstyrks motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utskottet kan för sin del inte godta den överföring på kommunerna av ansvaret för statskommunvägar och enskilda vägar som regeringen förordar. Om en sådan överföring genomförs innebär det en klar risk för att staten småningom helt upphör med sitt ekonomiska engagemang för dessa vägar. Utskottet avstyrker därför regeringens förslag. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion T362 (m) yrkande 2 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T60 yrkande 11 samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:87 om principen att det politiska och ekonomiska ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna skall överföras till kommunerna och på motion 1990/91:T362 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
31. Medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av enskilda vägar (mom.46)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den i motion T211 (m) uttalade uppfattningen att 818 milj.kr. -- eller 188,4 milj.kr. mer än vad regeringen föreslår -- bör redovisas under anslaget för nästa budgetår. Yrkande 27 i nämnda motion tillstyrks följaktligen. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av enskilda vägar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T211 yrkande 27 samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T215 yrkande 5 och 1990/91:T361 yrkande 4 till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 818000000 kr.,
32. Medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av enskilda vägar (mom.46)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den i motionerna T215 (c) och T361 (c) uttalade uppfattningen att 709 milj.kr. -- eller 80 milj.kr. mer än vad regeringen föreslår -- bör anvisas under anslaget för nästa budgetår. Yrkandena 5 resp. 4 i nämnda motioner tillstyrks följaktligen. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion T211 (m) yrkande 27 torde få anses delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av enskilda vägar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T215 yrkande 5 och 1990/91:T361 yrkande 4 samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och motion 1990/91:T211 yrkande 27 till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 709000000 kr.,
33. Medelsanvisning för särskilda bärighetshöjande åtgärder m.m. (mom.48)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.48 börjar med "Utskottet ser" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse: Bärighetspaketet är en ensidig satsning på att förbättra lastbilstrafikens konkurrenskraft. Detta missgynnar den mer miljöanpassade järnvägstrafiken, ökar belastningen på miljön och leder till kraftigt ökat slitage av vägnätet i stora delar av landet. Sammantaget medför detta ett stort slöseri med såväl naturresurser som samhällets begränsade ekonomiska tillgångar. Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringens förslag till medelsanvisning bör avslås, att anslaget skall upphöra och att det särskilda bärighetsprogrammet bör avvecklas med omgående verkan. Motion T249 (v) yrkande 10 tillstyrks. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande medelsanvisning för särskilda bärighetshöjande åtgärder m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 10 samt med anledning av motionerna 1990/91:T207 yrkande 20 och 1990/91:T235 yrkande 4 dels avslår regeringens förslag till medelsanvisning i proposition 1990/91:100 bilaga 8, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
34. Drivaxel- och boggitryck m.m. (mom.49)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "därför motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utskottet motsätter sig en höjning av högsta tillåtna drivaxel- och boggitryck från nuvarande 10 ton resp. 16 ton samt anser att regeringen snarast möjligt bör utfärda bestämmelser enligt vilka landsvägsfordons högsta tillåtna bruttovikt och längd reduceras från nuvarande 56 ton resp. 24 meter till 40 ton resp. 18 meter senast år 1994. Med sådana bestämmelser behövs inte de bärighetshöjande åtgärderna och anslaget härför. Vad utskottet sålunda anfört -- och som torde tillgodose syftet med motionsyrkandena -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande drivaxel- och boggitryck m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T35 yrkande 10, 1990/91:T79 yrkande 1 samt 1990/91:T207 yrkandena 18 och 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
35. Kompletterande bärighetsprogram (mom.50)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Om riksdagen" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse: Utskottet motsätter sig bestämt ett fortsatt och utbyggt bärighetsprogram i syfte att göra det möjligt att ytterligare höja lastbilsvikterna. Skulle programmet genomföras medför det en försämrad konkurrensförmåga för järnvägarna och en stor risk för att transporter överförs från järnväg till väg. En sådan utveckling är enligt utskottets mening helt oacceptabel. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandet torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:
50. beträffande kompletterande bärighetsprogram att riksdagen med anledning av förslaget i proposition 1990/91:87 om att medel ur en infrastrukturfond skall få användas för vissa vägförstärkningar och motion 1990/91:T40 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
36. Inriktningen av vägverkets framtida organisation (mom.52)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Utskottet har" och på s. 51 slutar med "är följande:" bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i den kritik som framförs i flera av motionerna mot regeringens förslag till organisationsmodell för vägverket. Så som framhålls i motion T35 (v) innebär den föreslagna omorganisationen en stor risk för att ett antal län får svårt att hävda sina intressen i förhållande till storstadsområdena. Dessutom riskerar de föreslagna förändringarna att tvärtemot vad som påstås leda till ökad byråkrati i stället för besparingar. I den ovan nämnda motionen påtalas att vägverket har bildat ett dotterbolag, Väginvest AB, som redan getts omfattande befogenheter till engagemang i väg- och broprojekt. Syftet är att bolaget skall leda uppbyggnaden av ett avgiftsfinansierat vägsystem. Den förändrade planeringsprocess och organisation som regeringen föreslår för vägverket bygger på avgiftsfinansiering. Om regeringens ambitioner fullföljs innebär det dessutom att den nya vägverksorganisationen kommer att kunna agera självständigt i för samhället avgörande frågor, vilket innebär att riksdagens demokratiska inflytande urholkas. Det är enligt utskottets mening inte lämpligt att delegera de avgöranden till vägverket, på affärsmässiga grunder, som regeringen föreslår. Med tillväxtpropositionens förslag minskas utrymmet ytterligare för en trafikpolitik med utgångspunkt i miljöhänsyn och regionalpolitiskt ansvar. Med det sagda avstyrker utskottet regeringens förslag om inriktningen av vägverkets framtida organisation. Nedan förtecknas ett antal motioner som gäller vägverkets organisation. Utskottets ställningstagande innebär att bland dessa tillstyrks motionerna T63 (c) yrkande 3, T308 (m), T330 (m) och T334 (c). Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med dem torde dock få anses helt eller delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande inriktningen av vägverkets framtida organisation att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T63 yrkande 3, 1990/91:T308, 1990/91:T330 och 1990/91:T334 avslår regeringens förslag i proposition 1990/91:87 samt motionerna 1990/91:T13 yrkande 2, 1990/91:T17, 1990/91:T20, 1990/91:T22, 1990/91:T31, 1990/91:T32, 1990/91:T42, 1990/91:T44 yrkande 2, 1990/91:T58 yrkande 3, 1990/91:T60 yrkande 8, 1990/91:T63 yrkande 4, 1990/91:T64 yrkandena 2 och 3, 1990/91:T65 yrkande 1, 1990/91:T303, 1990/91:T306, 1990/91:T312, 1990/91:T317, 1990/91:T320 yrkande 6, 1990/91:T323, 1990/91:T328, 1990/91:T336, 1990/91:T340, 1990/91:T348, 1990/91:T350, 1990/91:T354, 1990/91:T364, 1990/91:T365, 1990/91:T373, 1990/91:T374 och 1990/91:T378,
37. Översyn av vägverkets bolagiserade affärsverksamhet (mom.56)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Verksamhet i" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att vägverkets bolagiserade verksamhet bör ses över. I den mån det inte är av starkt allmänt intresse med ett statligt ägande av dessa bolag bör de säljas. I den mån ett starkt allmänt intresse faktiskt finns bör verksamheten demokratiseras, dvs. öppnas för insyn och direkt politisk påverkan under demokratiska former. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:
56. beträffande översyn av vägverkets bolagiserade affärsverksamhet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T40 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
38. Flerårsplaner och fördelningsplaner inom vägväsendet m.m. (mom.57) -- motiveringen
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Av utskottets" och på s. 55 slutar med "planeringsomgång fastställs" bort utgå.
39. Kringfartsleder (mom.58)
Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Kringfartsleder förbi såväl större städer som mindre orter ökar enligt utskottets mening effektiviteten i trafikföringen. De är samtidigt en god miljöinvestering. Säkerheten för främst oskyddade trafikanter förbättras avsevärt. Det kraftiga buller som uppkommer i tätorter med reflekterande ljud och i samband med ständiga accelerationer kan avskärmas och minskas. Utsläppen minskar därför att fordon som kan framföras i jämn hastighet förorenar väsentligt mindre än fordon som står still med motorn i gång eller framförs i ryckig fart. Även bränsleförbrukningen minskar i allmänhet vid jämn fart. Vägar med bra kvalitet från trafiksäkerhetssynpunkt och dimensionerade för aktuell trafikmängd innebär möjlighet till jämn hastighet för trafiken. Jämn hastighet innebär inte nödvändigtvis hög hastighet. Vägar som konstant är underdimensionerade och med många hinder och upprepade hastighetsnedsättningar för ökad trafiksäkerhet leder till en ojämn trafikrytm. Den ojämna trafikrytmen leder till mer skadliga utsläpp, ökad energiförbrukning och störande buller. Att avstå från att bygga bra vägar i syfte att hindra trafik skapar ökad irritation och minskad framkomlighet. I praktiken innebär det att miljön försämras. Till detta kommer ökade kostnader för transporter, minskad samhällsekonomisk effektivitet och ökade trafikskador. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed torde syftet med samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:
58. beträffande kringfartsleder att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T211 yrkande 6, 1990/91:T253 yrkande 12 och 1990/91:T267 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
40. Program för modernisering av det befintliga vägnätet (mom.59)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Vägplaneringsprocessen syftar" och slutar med "avstyrker detsamma" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att vägverket, vid sidan av programmet för nybyggnad, bör utarbeta ett moderniserings- och uppgraderingsprogram för vägar som inte inom överskådlig tid kan bli föremål för nybyggnad. Inom ramen för ett sådant program kan t.ex. stigningsfiler anläggas. Det är också möjligt att genom målning och skyltning även av vägsträckor utan stigning åstadkomma särskilda omkörningsfiler på vissa sträckor. Om bilisterna vet att en säker omkörningsmöjlighet finns inom rimligt avstånd, avvaktar de flesta detta tillfälle. Säkerhet och framkomlighet kan också förbättras genom att dubbla filer anläggs vid korsningar. Programmet bör ha genomförts på riksvägnätet till år 2000. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse:
59. beträffande program för modernisering av det befintliga vägnätet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T215 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
41. Södertäljes trafiksystem (mom.60)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Utskottet hänvisar till vad" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärens uppfattning om det angelägna i att utan dröjsmål få till stånd de satsningar på infrastrukturen i Södertälje kommun som anges i motionen. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:
60. beträffande Södertäljes trafiksystem att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T234 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
42. Rättvis fördelning av väganslagen m.m. (mom.61)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Fördelningen av" och slutar med "härom avstyrks" bort ha följande lydelse: Som motionären framhåller används i dag den absolut största delen av väganslagen i storstadsområden och andra tätt befolkade regioner. Detta är enligt utskottets mening oacceptabelt. Det strider också mot det trafikpolitiska målet om en tillfredsställande vägstandard i landets alla delar. Utskottet anser att glesbygden, med nedslitna och trafikfarliga vägar, bör prioriteras på bekostnad av satsningar i storstadsregionerna. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande rättvis fördelning av väganslagen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T235 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
43. Utbyggnad av spårvägen i Norrköping (mom.62)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Utskottet hänvisar till den" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärens uppfattning att det är utomordentligt angeläget att den spårvägsutbyggnad i Norrköping som motionen avser kommer till stånd snarst möjligt. Ett särskilt statsbidrag bör därför utgå för ändamålet. Det i motionen föreslagna bidragsbeloppet, 40 milj.kr., synes väl avvägt. Regeringen bör snarast förelägga riksdagen förslag om ett särskilt anslag på detta belopp för utbyggnad av spårvägen i Norrköping. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande utbyggnad av spårvägen i Norrköping att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T367 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
44. Saltanvändningen på vägarna (mom.63)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Enligt vad" och slutar med "avstyrks motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motionerna talar för att saltningen på vägarna bör minska. Man bör i stället enligt utskottets mening satsa på bättre information samt sänkta hastighetsgränser i kombination med ökad sandning. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion T412 (mp) yrkande 20 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:
63. beträffande saltanvändningen på vägarna att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T412 yrkande 20 samt med anledning av motionerna 1990/91:T341 och 1990/91:T375 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
45. Användning av dubbdäck (mom.64)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Vägverket och" och slutar med "utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Ståldubbar används flitigt i vinterdäck, eftersom de ger bättre grepp på hala vägar. Dessvärre sliter dubben mycket på vägbanan och bidrar också till att skapa ett smutsigt väglag. Lättare dubbtyper finns numera som ger god halkbekämpning utan att slita lika mycket på vägbanan som ståldubben. De sistnämnda bör därför nu kunna förbjudas. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion T412 (mp) yrkande 19 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande lydelse:
64. beträffande användning av dubbdäck att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T412 yrkande 19 samt med anledning av motionerna 1990/91:T342 och 1990/91:T375 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
46. Vägarbetares säkerhet (mom.68)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "Enligt vad utskottet erfarit har" och slutar med "densamma avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att åtgärder av det slag som anges i motionen snarast möjligt vidtas för att öka säkerheten för vägarbetare och annan personal som deltar i vägarbeten. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande lydelse:
68. beträffande vägarbetares säkerhet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T351 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
Särskilda yttranden
Särskilda yttranden
1. Principer för byggande av en ny bro över Svinesund (mom.14)
Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anför:
Behovet av infrastrukturinvesteringar är mycket omfattande. Vi har för vår del pekat på möjligheten att finansiera en utökning av dessa investeringar genom att ta i anspråk intäkter från försäljning av statliga företag. En kompletterande möjlighet är att utnyttja avgiftsfinansiering, i första hand i form av avgifter på nya vägar och broar samt avgifter som införs av miljöskäl i storstäderna. Regeringen föreslår i tillväxtpropositionen att avgifter skall kunna tas ut även på befintliga vägar. Vi vill inte utesluta att detta i undantagsfall kan bli aktuellt. Vi har därför inte velat motsätta oss förslaget. Vi förbehåller oss emellertid rätten att pröva frågan från fall till fall och vill understyrka att en rad hänsyn måste tas vid dessa bedömningar, inte minst situationen för lokalbefolkningen vid pendling.
2. Principer för byggande av en ny bro över Svinesund (mom.14)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anför:
För dem som arbetspendlar över Svinesundsbron finns ingen rimlig alternativ väg. Vi förutsätter att en skyldighet att betala avgift för att nyttja den befintliga och den nya bron inte kommer att omfatta dessa pendlare.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionerna2 Proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt2 Proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) bilaga 83 Motionerna4 Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt4 Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:90 En god livsmiljö7 Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari 19917 Vissa motioner och motionsyrkanden om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m.16 Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt16 Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari 199117 Utskottet25 1 Inledning25 2 Vägnätet25 3 Målen för vägpolitiken25 4 Investeringsplanering26 5 Vägväsendets finansiering33 5.1 Finansiering vid sidan av statsbudgeten33 5.2 Anslagsfrågor m.m.38 5.2.1 B 1. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m.38 5.2.2 B 2. Drift och underhåll av statliga vägar38 5.2.3 B 3. Byggande av riksvägar40 5.2.4 B 4. Byggande av länstrafikanläggningar43 5.2.5 B 5. Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar m.m.46 5.2.6 B 6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar47 5.2.7 B 7. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder48 6 Vägverkets organisation50 7 Motioner om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m.54 8 Övriga frågor56 Hemställan58 Reservationer66 Särskilda yttranden94