Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattningvid vissa andelsbyten, m.m. (Betänkande 2002/03:SKU5 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande2002/03:SKU5

Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattningvid vissa andelsbyten, m.m.

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att
utvidga reglerna om framskjuten beskattning vid
andelsbyten till att omfatta även onoterade och
kvalificerade andelar. De nya reglerna skall träda i
kraft den 1 januari 2003. Personer som har avyttrat
kvalificerade andelar före ikraftträdandet och har
fått uppskov eller hade rätt till uppskov enligt
äldre bestämmelser kan begära att de nya reglerna
skall tillämpas retroaktivt.

Möjligheten att begära retroaktiv tillämpning
undanröjer vissa negativa effekter som uppkommit för
fåmansföretagare som har gjort uppskovsgrundande
andelsbyten med kvalificerade andelar enligt de
regler som har gällt fr.o.m. den 1 januari 1999. I
dessa regler kan ett vid bytestillfället beräknat
skatteuppskov som skall tas upp som intäkt i
inkomstslaget tjänst inte kvittas mot en slutlig
förlust på bytesaffären som redovisas i samma
deklaration.
De två motioner som har väckts i ärendet avstyrks.
Det krav på viss ytterligare utredning om
beskattningen i samband med andelsbyten som ställs i
en av motionerna anses av utskottet till viss del
tillgodosett genom vad utskottet anför om bl.a. att
regeringen bör analysera tillämpningen av
andelsbytesreglerna och återkomma till riksdagen med
en redovisning av vilka konsekvenser detta bör
föranleda för det skatterättsliga
andelsbytessystemet. I denna del har lämnats en
reservation (m, fp, kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utökad användning av metoden
framskjuten beskattning vid andelsbyten

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2
återgivna förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) med den ändringen
att lagförslaget tillförs en ändring i 23 kap. 19
§ med den lydelse som framgår av utskottets
förslag i bilaga 3,
2. lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2002/03:15.

2. Utvidgning av det skatterättsliga
andelsbytessystemet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi2 och
2002/03:Fi3.
Reservation (m, fp, kd, c)

3. Rättelser i lagen om skatt på
energi

Riksdagen
dels antar utskottets förslag i bilaga 3 till lag
om ändring i lagen (2002:422) om ändring i lagen
(1994:176) om skatt på energi,
dels beslutar om den ändringen i riksdagens beslut
(prop. 2002/03:1 Finansplan m.m., bet 2002/03:FiU1
förslagspunkt 6, rskr. 2002/03:24) om ändring i
lagen (1994:176) om skatt på energi att i 2 kap. 1 §
första stycket 3 sifferuttrycket "1044" ersätts med
"1004".
Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast
en bordläggning.
Stockholm den 10 december 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist
(m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per
Landgren (kd), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie
Pålsson (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén
(fp), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Ulf
Sjösten (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro
Feltzing (mp), Per Rosengren (v) och Britta Rådström
(s).

2002/03

SkU5

(prop. 2002/03:15)

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringens förslag till riksdagsbeslut samt
förslagen i de två motioner som har väckts med
anledning av propositionen framgår av bilaga 1. De
lagändringar som regeringen föreslår redovisas i
bilaga 2. En av utskottet föreslagen komplettering
till regeringens lagförslag och ett förslag till
rättelse av ett tidigare lagbeslut finns i bilaga 3.

Bakgrund

Skatteutskottet föreslog i ett betänkande den 24
april 2002 med stöd av sin initiativrätt enligt 3
kap. 7 § riksdagsordningen att riksdagen skulle
tillkännage för regeringen att den skulle återkomma
till riksdagen med ett förslag till en retroaktivt
verkande lagändring som eliminerar de effekter som
uppstår i förlustsituationer till följd av att ett
tjänstebelopp skall tas upp till beskattning av den
som genom ett uppskovsgrundande andelsbyte har
avyttrat kvalificerade andelar i fåmansföretag.
Riksdagen biföll utskottets förslag den 16 maj 2002
(bet. 2001/02:SkU29, rskr. 2001/02:245).

En bakgrund till utskottsinitiativet var det
bristande samspel mellan skattereglerna vid
andelsbyten och reglerna för beskattning av
kvalificerade andelar (de s.k. 3:12-reglerna) som
hade uppmärksammats till följd av de stora värde-
nedgångar på företag inom främst IT-sektorn som
följde efter kraftiga kursuppgångar på börsen under
åren närmast före millennieskiftet. Den som avyttrat
kvalificerade andelar kunde inte på samma sätt som
kapitalplacerare i allmänhet utnyttja en förlust på
de vid andelsbytet mottagna andelarna för att kvitta
mot hela det uppskovsbelopp som beräknats vid
bytestillfället. Fåmansföretagaren som avyttrat
kvalificerade andelar skulle ta upp i princip
hälften av uppskovsbeloppet som en tjänsteinkomst
och kunde till denna del inte kvitta förluster på de
mottagna andelarna som skulle redovisas i
inkomstlaget kapital.

Skatteproblemet vid utbyte av
kvalificerade andelar hade vid
tidpunkten för utskottsinitiativet
analyserats i en promemoria inom
Finansdepartementet.
Beredningsarbetet hade varit
tidskrävande och det stod under
senare delen av våren 2002 klart att
en proposition som skulle kunna lösa
det uppkomna problemet inte skulle
kunna lämnas till riksdagen under
våren 2002. Syftet med utskottets
initiativ var att ge berörda
skattskyldiga ett besked om att
reglerna skulle komma att ändras med
tillbakaverkande kraft.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att bestämmelserna för
fysiska personer om framskjuten beskattning vid
vissa andelsbyten utvidgas till att även omfatta
andelar som inte är marknadsnoterade samt byten av
kvalificerade andelar och andelar som blir
kvalificerade hos säljaren.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1
januari 2003 och skall tillämpas på andelsbyten som
sker efter den 31 december 2002. Under vissa
förutsättningar skall reglerna om framskjuten
beskattning, på den skattskyldiges begäran, få
tillämpas retroaktivt på uppskovsbelopp som
fördelats enligt äldre bestämmelser. Även den som
före ikraftträdandet gjort ett byte av andelar men
som då inte begärde uppskov med beskattningen
föreslås i vissa fall kunna begära att reglerna om
framskjuten beskattning skall tillämpas retroaktivt.

Utskottets överväganden

Utökad användning av metoden
framskjuten beskattning vid
andelsbyten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om att
utvidga reglerna om framskjuten beskattning
vid andelsbyten till att omfatta även onote-
rade och kvalificerade andelar.
Propositionen

I propositionen lägger regeringen fram ett förslag
som syftar till att eliminera de
beskattningseffekter som avses i riksdagens beslut
den 16 maj 2002 (bet. 2001/02:SkU29, rskr.
2001/02:245). Förslaget innebär att användningen
inom andelsbytessystemet av metoden med framskjuten
beskattning utvidgas till att omfatta även onoterade
och kvalificerade andelar fr.o.m. den 1 januari
2003. Detta innebär att något uppskovsbelopp inte
skall beräknas vid andelsbytet. I stället förs den
vid andelsbytet avyttrade andelens omkostnadsbelopp
över till den mottagna andelen. Vinst eller förlust
beskattas först när den vid andelsbytet mottagna
andelen avyttras. Vid inbyte av kvalificerade
andelar skall det göras en beräkning av hur stor
andel av vinsten som skulle ha tagits upp i tjänst
om det skulle ha skett en omedelbar beskattning. Det
belopp som beräknas utgör en högsta gräns för hur
stor del av en vinst på den mottagna andelen som
skall tjänstebeskattas om den mottagna andelen
senare avyttras med vinst. Om den mottagna andelen
skulle avyttras med förlust, dvs. till ett värde
understigande omkostnadsbeloppet, uppkommer inte
någon tjänstebeskattning.

Utvidgningen av systemet med framskjuten
beskattning kommer också de fåmansföretagare till
del som sedan den 1 januari 1999 och fram till
ikraftträdandet av de nya reglerna har avyttrat
kvalificerade andelar i sitt företag genom ett
uppskovsgrundande andelsbyte. Om ett tjänstebelopp
har beräknats och uppskov för det har erhållits
eller hade kunnat erhållas kan den skattskyldige
begära att de nya reglerna skall tillämpas när de
mottagna aktierna säljs eller om de anses avyttrade
till följd av att det köpande bolaget gått i
konkurs.
De offentligfinansiella engångseffekterna i form
av utebliven skatteintäkt uppskattas till 283
miljoner kronor, medan den varaktiga effekten
beräknas till 9 miljoner kronor per år i utebliven
skatteintäkt.

Utskottets ställningstagande

Propositionen har remitterats till finansutskottet.
Finansutskottet har i sitt förslag till beräkning av
statsbudgetens inkomster för 2003 (bet.
2002/03:FiU1) beaktat det inkomstbortfall som
förslaget leder till och räknat ned inkomsterna med
283 miljoner kronor och lämnat över propositionen
till skatteutskottet för en lagteknisk beredning av
förslagen.

Vid granskningen av lagförslagen har
skatteutskottet funnit att ett tillägg bör göras i
lagtexten när det gäller villkoren för
underprisöverlåtelser för att det skall framgå att
kravet på kvalificerade andelar i det förvärvande
företaget inte skall gälla när en andel i det
överlåtande företaget anses kvalificerad på grund av
den nya regeln i 57 kap. 6 § andra stycket
inkomstskattelagen. Utskottet har i övrigt ingen
erinran mot lagförslagens tekniska utformning.
Med den nämnda justeringen tillstyrker utskottet
propositionen.

Utvidgning av det skatterättsliga
andelsbytessystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om dels
utvidgningar i skattereglerna om andelsbyten,
dels - mot bakgrund av att utskottet förut-
sätter att regeringen gör en analys av hur
andelsbytesreglerna tillämpas -
tillkännagivanden om utredning av vissa
frågor som rör andelsbytessystemet.
Jämför reservation (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

De särskilda skatteregler som gäller vid vissa
andelsbyten har tillkommit för att strukturaffärer i
näringslivet inte skall hindras av den beskattning
som normalt skall ske när aktier och andra andelar
byter ägare. För att de särskilda skattereglerna
skall vara tillämpliga måste vissa grundläggande
krav vara uppfyllda. En avgränsning som har gjorts
är att andelsbytesreglerna endast skall omfatta rena
delägarrätter, dvs. aktier och andelar, och inte
andra instrument, t.ex. terminer, optioner och
konvertibla skuldebrev, som inte innebär en rätt
till en del i en juridisk person (se prop.
1998/99:15, s. 276 och prop. 1999/2000:2, del II, s.
573). Vidare skall andelsbytet ske på marknads-
mässiga villkor och skall leda till att det företag
som byter till sig andra företags andelar får
röstmajoritet i det företag vars aktier det byter
till sig. Bland villkoren finns också en
kontantgräns, dvs. en regel om att bara en mindre
del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i
kontanter (10 % av den mottagna andelens nominella
belopp).

Möjligheten att få uppskov även om vederlaget till
viss del utgörs av pengar motsvarande högst 10 % av
de nyemitterade aktiernas nominella värde infördes
fr.o.m. den 1 januari 1993 i de skatteregler som
fanns då för att underlätta vissa aktiebyten (prop.
1992/93:131, bet. 1992/93:SkU15, rskr. 1992/93:149).
En utgångspunkt för den ändringen var att uppskov
med beskattningen var motiverat eftersom aktiebytet
innebär att den skattskyldige inte får några
kontanter att betala kapitalvinstskatten med. Det
argumentet förlorar enligt propositionen i betydelse
om en större del av vederlaget betalas ut i annan
form än aktier. Det borde därför vara en uttrycklig
förutsättning för uppskov att vederlaget endast till
en begränsad del får utgå i annat än aktier. I
propositionen uttalades även bl.a. att frågan om
utrymmet för en kontantersättning blir aktuell även
vid en anpassning till det EG-direktiv som behandlar
fusioner och andra företagsombildningar (90/434/EEG)
och att en med direktivet likformig lösning borde
eftersträvas (se prop. 1992/93:131 s. 44).
Inför Sveriges medlemskap i EU antog riksdagen,
som en anpassning till bl.a. fusionsdirektivet, en
lag (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid
gränsöverskridande omstruktureringar inom EG. En
kontantgräns om 10 % av de mottagna andelarnas
nominella belopp infördes även för sådana
internationella andelsbyten som omfattades av den
särskilda lagen (prop. 1994/95:52, bet.
1994/95:SkU10, rskr. 1994/95:155).
Kontantgränsen överfördes till de nya enhetliga
skatteregler för andelsbyten som riksdagen antog
hösten 1998 (prop. 1998/99:15, bet. 1998/99: SkU5,
rskr. 1998/99:67). Vid utskottsbehandlingen
avstyrktes ett motionsyrkande (m) om att ta bort
kravet på att kontanter skulle få utgå med ett visst
högsta belopp. Bakom ställningstagandet fanns
tveksamhet till att belasta taxeringsförfarandet med
uppskov vid beskattningen av andelsbyten i de fall
en stor del av vederlaget utgörs av kontanter.
Eftersom gränssatsen om 10 % enligt
Företagsskatteutredningen inte har medfört några
nämnvärda svårigheter borde gränsen behållas.
Utskottet framhöll även att denna gränssats används
i EG:s fusionsdirektiv (90/434/EEG).
Vid tillkomsten av inkomstskattelagen överfördes
kontantgränsen till de regler som skall hantera
andelsbyten och finns numera i såväl bestämmelserna
om framskjuten beskattning vid andelsbyten (48 a
kap. 2 §) som i bestämmelserna om uppskovsgrundande
andelsbyten (49 kap. 2 §).

Motionerna

I motion Fi2 begär Per Rosengren (v) att regeringen
skall utreda den skattemässiga behandlingen av
personer som byter bl.a. konvertibler och optioner
mot andelar i förhållande till dem som faller inom
ramen för skattereglerna om andelsbyten (yrkande 1).
Motionären efterlyser också (yrkande 2) en utredning
av konsekvenserna av en dom där Regeringsrätten
pekat på otydligheter i förarbetena vid tillämpning
av kontantgränsen (mål nr 2373-2001).

I motion Fi3 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m, fp,
kd, c) föreslås att kontantbegränsningen vid
andelsbyten slopas retroaktivt från den 1 januari
1999 (yrkande 1) och att reglerna om framskjuten
beskattning skall utvidgas till att gälla även för
sådana andelsbytesaffärer som gjorts i andra
värdepapper än aktier (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

De förslag som har lagts fram i motion Fi3
innehåller krav på att riksdagen skall fatta ett
beslut med retroaktivitet fyra år tillbaka i tiden
som innebär betydande utvidgningar av
skattelagstiftningen vid andelsbyten som riksdagen
har lagt fast.

Det fusionsdirektiv (90/434/EEG) som gäller inom
EU avser utbyte av aktier eller andelar och omfattar
förfaranden varigenom ett bolag förvärvar en andel i
ett annat bolags kapital. Det förvärvande företaget
skall genom förvärvet erhålla röstmajoritet i det
andra bolaget. Delägarna i det uppköpta bolaget
skall i utbyte få värdepapper som motsvarar
kapitalet i det förvärvande bolaget och i vissa fall
en kontant betalning som inte överstiger 10 % av det
nominella värdet eller, i avsaknad av nominellt
värde, ett värde som beräknas på det
bokföringsmässiga värdet av de värdepapper som
utfärdats i utbyte. Flertalet EU-länder har i sina
nationella regler en 10 % kontantgräns beräknad på
nominellt värde.
Som framgår av tidigare lagmotiv i samband med att
en kontantgräns om 10 % infördes i de gamla svenska
reglerna om aktiebyten den 1 januari 1993 kan det
anföras goda skäl för en begränsning av
kontantdelens storlek vid strukturaffärer. Samtidigt
har ställningstagandet till kontantgränsens storlek
i samband med att nya andelsbytesregler antogs
hösten 1998 delvis baserats på antagandet att
gränsen inte hade vållat några särskilda problem.
Den omständigheten att EU-länderna i stort sett
synes ha samma regler i fråga om kontantgräns vid
andelsbyten innebär emellertid en särskild
komplikation som skulle behöva utredas mer ingående
innan tidigare ställningstaganden till
kontantgränsens storlek kan tas upp till ett förnyat
övervägande.
En omläggning i beskattningen av andelsbyten i
enlighet med förslaget i motion Fi3 skulle även vid
en försiktig uppskattning av antalet berörda affärer
leda till antagandet att det rör sig om en
statsfinansiell kostnad av en storleksordning som
skulle rubba förutsättningarna för det budgetförslag
för 2003 som riksdagen har antagit den 4 december i
år. Det är därför även av detta skäl inte möjligt
för skatteutskottet att i förevarande sammanhang ta
ställning till sådana ändringar som föreslås i
motion Fi3. Utskottet avstyrker med hänvisning
härtill motion Fi3 yrkandena 1 och 2.
Fusionsdirektivet är f.n. föremål för översyn inom
EU. Det är en uppgift för regeringen att
kontinuerligt medverka i det arbetet. Utskottet
förutsätter att regeringen särskilt uppmärksammar de
frågor med anknytning till andelsbytessystemet som
har tagits upp i motionerna, t.ex. om sinsemellan
likartade bytesaffärer leder till oacceptabla
olikheter vid beskattningen. Det finns också
anledning att följa upp om praxis i svenska
domstolar tyder på att nuvarande regler leder till
icke avsedda effekter eller att det finns
tillämpningsproblem som bör föranleda lagändringar.
Utskottet förutsätter att regeringen analyserar den
rättsutveckling som har skett sedan de nya reglerna
antogs och därefter återkommer till riksdagen med en
redovisning av vilka konsekvenser detta bör
föranleda för det skatterättsliga
andelsbytessystemet. Utskottet anser att motion Fi2
bör till viss del anses vara tillgodosedd genom vad
utskottet här anfört och bedömer att det inte finns
ett behov av att riksdagen beslutar till-
kännagivanden i enlighet med vad som föreslås i
motionen.

Rättelser i lagen om skatt på energi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar de rättelser i lagen om skatt på
energi som utskottet föreslår.

Våren 2002 antog riksdagen vissa ändringar i lagen
(1994:1776) om skatt på energi i samband med att
skattekontosystemet utvidgades till att omfatta även
punktskatt (prop. 2001/02:127, bet. 2001/02:SkU27,
rskr. 2001/02:273). Till följd av att en föreslagen
ändring i 4 kap. 4 § i propositionen angavs med en
felaktig gällande lydelse har paragrafens fjärde
stycke fallit bort i den nya lydelse som paragrafen
fått enligt den lagändring som träder i kraft den
1 januari 2003 (SFS 2002:422). Utskottet föreslår
att den felaktiga lydelsen rättas. Utskottets
lagförslag finns i bilaga 3.

Utskottet föreslår även en rättelse av en
felskrivning i den ändring i samma lag som riksdagen
har beslutat om den 4 december 2002, men som inte
ännu har utfärdats av regeringen (prop. 2002/03:1
Förslag till statsbudget, finansplan m.m., bet.
2002/03:FiU1, förslagspunkt 6, rskr. 2002/03:24) om
ändring i lagen (1994:176) om skatt på energi.
Ändringen innebär att siffrorna 1044 byts ut mot
1004 i den föreslagna ändringen av 2 kap. 1 § första
stycket 3.
Reservation

Utvidgning av det skatterättsliga
andelsbytessystemet (punkt 2) - m, fp, kd, c
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per
Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Gunnar
Andrén (fp), Roger Karlsson (c) och Ulf Sjösten
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som i enlighet med vad som anförs i motion
2002/03:Fi3 innebär att framskjuten beskattning
skall gälla även för sådana andelsbytesaffärer som
gjorts i andra värdepapper än aktier och andelar
retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1999 och att
kravet på att bara en viss minsta del av vederlaget
vid ett andelsbyte får utgå i kontanter slopas
fr.o.m. samma tidpunkt.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2002/03:Fi2 och 2002/03:Fi3.

Ställningstagande

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet har godtagit regeringens val av
lösning på problematiken med de så kallade pomperi-
possaeffekterna av de s.k. 3:12-reglerna. Vår
grundläggande kritik mot hur fåmansföretag beskattas
kvarstår, och regeringens förslag undanröjer bara de
allra värsta effekterna av 3:12-reglerna. Våra
partier har vid upprepade tillfällen presenterat
alternativ till dagens beskattning av fåmansföretag
utan att hittills ha fått gehör för dessa alternativ
hos regeringen.

Det problem som avses i propositionen har sin
grund i att en del av den vinst som på papperet har
uppkommit vid andelsbytet skall beskattas som
inkomst av tjänst och att reglerna inte tillåter att
sådan inkomst får kvittas mot kapitalförlust som
uppkommer på de mottagna andelarna. Denna typ av
orimliga skatteeffekter har, förutom att de låter de
drabbade personerna fara illa, en förödande inverkan
på människors vilja att starta och driva företag. Vi
anser mot denna bakgrund det vara angeläget att en
retroaktiv förändring av lagstiftningen bör utvidgas
till att omfatta andra typer av värdepapper än
aktier och andelar som utgår som vederlag vid
företagsuppköp. Konvertibla skuldebrev och
teckningsoptioner som används som betalning för
andelar i företag och som beläggs med säljförbud kan
ge upphov till samma typ av skatteskulder för
kapitalinkomster som aldrig existerat för säljaren
som i de fall som tidigare beskrivits med vanliga
andelar. Vi anser att det bör ankomma på regeringen
att återkomma med förslag om en sådan förändring i
omstruktureringsreglerna som bör kunna gälla
retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1999.
Det har i samband med uppköpsaffärer under 1999
och 2000 visat sig att kontantbegränsningsregeln vid
andelsbyten innebär en för låg tröskel. Dessutom
pekar rättspraxis på att kontantbegränsningsregeln
numera enkelt kan kringgås. Vi har mot denna
bakgrund ansett att riksdagen redan i förevarande
ärende bör ändra regeln. Under beredningen i
skatteutskottet har det emellertid visat sig att
utskottet inte har velat medverka till att utforma
en sådan lagändring så som har förutsatts i
motionen. Det är därför inte möjligt att nu
presentera ett sådant förslag för riksdagen. I
stället föreslår vi att riksdagen begär att
regeringen skall återkomma med ett förslag om slopad
kontantbegränsning. Förslaget bör utformas så att
det kan tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari
1999.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen med delvis bifall till motionerna Fi2 och
Fi3 begär att regeringen återkommer till riksdagen
med de lagändringar som krävs för att åtgärda
kvarvarande brister i andelsbytessystemet.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2002/03:15 att riksdagen antar
regeringens förslag till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Följdmotioner

2002/03:Fi2 av Per Rosengren (v) vari yrkas

1. Riksdagen begär att regeringen utreder om
personer inom i motionen anförda områden
skattemässigt kommer att behandlas olika i
förhållande till dem som faller inom ramen för
andelsbyten för vilka det nu föreslås en
lagändring.

2. Riksdagen begär att regeringen utreder
konsekvenserna av den i motionen refererade
regeringsrättsdomen.

2002/03:Fi3 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m, fp, kd,
c) vari yrkas

1. Riksdagen beslutar att slopa gränsen för
kontantbelopp vid andelsbyten i inkomstskattelagen
retroaktivt från den 1 januari 1999 i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att samma regler om
framskjuten beskattning skall gälla även för sådana
andelsbytesaffärer som gjorts i andra värdepapper än
aktier enligt vad som anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 23 kap. 19 §
inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande som
utskottets förslag betecknade lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
23 kap.
19 §
-----------------------------------------------------
Om överlåtaren är ett företag och om någon andel i
företaget är kvalificerad, skall förvärvaren vara en
fysisk person, ett företag eller ett svenskt han-
delsbolag med enbart företag som delägare.
-----------------------------------------------------
Om förvärvaren är ett Om förvärvaren är ett
företag, skall minst företag, skall minst
samma andel av andelarna samma andel av andelarna
i det förvärvande i det förvärvande
företaget vara kvalifice- företaget vara kvalifice-
rade som andelen rade som andelen
kvalificerade andelar i kvalificerade andelar i
det överlåtande det överlåtande
företaget. företaget. Med
kvalificerad andel avses
i detta stycke inte en
sådan andel som anses
kvalificerad enligt 57
kap. 6 § andra stycket.
-----------------------------------------------------
Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, skall
minst samma andel av andelarna i vart och ett av de
delägande företagen vara kvalificerade som andelen
kvalificerade andelar i det överlåtande företaget.
-----------------------------------------------------

Förslag till lag om ändring i lagen
(2002:422) om ändring i lagen
(1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § lagen
(1994:1776) om skatt på energi i stället för dess
lydelse enligt lagen (2002:422) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
4 kap.
4 §
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
En upplagshavare i Sverige skall hos
beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för
betalning av den skatt som kan påföras honom i
Sverige eller annat EG-land vid
1. transport av obeskattat bränsle till en annan
svensk upplagshavare,
2. transport av obeskattat bränsle till en
näringsidkare i ett annat EG-land.
Säkerheten skall ställas innan transporten påbörjas
och uppgå till ett belopp som motsvarar den skatt
som i medeltal belöper på de obeskattade bränslen
som upplagshavaren transporterar under ett dygn. Vid
beräkningen av medeltalet skall hänsyn endast tas
till de dygn under ett år då transport av obeskattat
bränsle sker. Ställd säkerhet får tas i anspråk om
påförd skatt inte betalas i rätt tid. Har en
upplagshavare påförts skatt i ett annat EG-land får
säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad
och skatten inte har betalats i rätt tid.
Upplagshavare skall även ställa säkerhet för
betalning av skatt för sådana lagerbrister som avses
i 5 kap. 1 § 4. Säkerheten skall uppgå till ett
belopp som motsvarar tio procent av skatten på de
bränslen som upplagshavaren i medeltal förvarar i
skatteupplaget under ett år. Ställd säkerhet får tas
i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid.
-----------------------------------------------------
Vid beräkning av
säkerhetsbelopp enligt
tredje stycket får
bortses från bränslen som
beredskapslagras enligt
lagen (1984:1049) om
beredskapslagring av olja
och kol.
-----------------------------------------------------