Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattningvid vissa andelsbyten, m.m.
Betänkande 2002/03:SKU5
Skatteutskottets betänkande2002/03:SKU5
Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattningvid vissa andelsbyten, m.m.
Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att utvidga reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten till att omfatta även onoterade och kvalificerade andelar. De nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2003. Personer som har avyttrat kvalificerade andelar före ikraftträdandet och har fått uppskov eller hade rätt till uppskov enligt äldre bestämmelser kan begära att de nya reglerna skall tillämpas retroaktivt. Möjligheten att begära retroaktiv tillämpning undanröjer vissa negativa effekter som uppkommit för fåmansföretagare som har gjort uppskovsgrundande andelsbyten med kvalificerade andelar enligt de regler som har gällt fr.o.m. den 1 januari 1999. I dessa regler kan ett vid bytestillfället beräknat skatteuppskov som skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst inte kvittas mot en slutlig förlust på bytesaffären som redovisas i samma deklaration. De två motioner som har väckts i ärendet avstyrks. Det krav på viss ytterligare utredning om beskattningen i samband med andelsbyten som ställs i en av motionerna anses av utskottet till viss del tillgodosett genom vad utskottet anför om bl.a. att regeringen bör analysera tillämpningen av andelsbytesreglerna och återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka konsekvenser detta bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet. I denna del har lämnats en reservation (m, fp, kd, c).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Utökad användning av metoden framskjuten beskattning vid andelsbyten Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den ändringen att lagförslaget tillförs en ändring i 23 kap. 19 § med den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 3, 2. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:15. 2. Utvidgning av det skatterättsliga andelsbytessystemet Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi2 och 2002/03:Fi3. Reservation (m, fp, kd, c) 3. Rättelser i lagen om skatt på energi Riksdagen dels antar utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2002:422) om ändring i lagen (1994:176) om skatt på energi, dels beslutar om den ändringen i riksdagens beslut (prop. 2002/03:1 Finansplan m.m., bet 2002/03:FiU1 förslagspunkt 6, rskr. 2002/03:24) om ändring i lagen (1994:176) om skatt på energi att i 2 kap. 1 § första stycket 3 sifferuttrycket "1044" ersätts med "1004". Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning. Stockholm den 10 december 2002 På skatteutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per Landgren (kd), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Ulf Sjösten (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Per Rosengren (v) och Britta Rådström (s).
2002/03 SkU5 (prop. 2002/03:15) Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning Regeringens förslag till riksdagsbeslut samt förslagen i de två motioner som har väckts med anledning av propositionen framgår av bilaga 1. De lagändringar som regeringen föreslår redovisas i bilaga 2. En av utskottet föreslagen komplettering till regeringens lagförslag och ett förslag till rättelse av ett tidigare lagbeslut finns i bilaga 3. Bakgrund Skatteutskottet föreslog i ett betänkande den 24 april 2002 med stöd av sin initiativrätt enligt 3 kap. 7 § riksdagsordningen att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att den skulle återkomma till riksdagen med ett förslag till en retroaktivt verkande lagändring som eliminerar de effekter som uppstår i förlustsituationer till följd av att ett tjänstebelopp skall tas upp till beskattning av den som genom ett uppskovsgrundande andelsbyte har avyttrat kvalificerade andelar i fåmansföretag. Riksdagen biföll utskottets förslag den 16 maj 2002 (bet. 2001/02:SkU29, rskr. 2001/02:245). En bakgrund till utskottsinitiativet var det bristande samspel mellan skattereglerna vid andelsbyten och reglerna för beskattning av kvalificerade andelar (de s.k. 3:12-reglerna) som hade uppmärksammats till följd av de stora värde- nedgångar på företag inom främst IT-sektorn som följde efter kraftiga kursuppgångar på börsen under åren närmast före millennieskiftet. Den som avyttrat kvalificerade andelar kunde inte på samma sätt som kapitalplacerare i allmänhet utnyttja en förlust på de vid andelsbytet mottagna andelarna för att kvitta mot hela det uppskovsbelopp som beräknats vid bytestillfället. Fåmansföretagaren som avyttrat kvalificerade andelar skulle ta upp i princip hälften av uppskovsbeloppet som en tjänsteinkomst och kunde till denna del inte kvitta förluster på de mottagna andelarna som skulle redovisas i inkomstlaget kapital. Skatteproblemet vid utbyte av kvalificerade andelar hade vid tidpunkten för utskottsinitiativet analyserats i en promemoria inom Finansdepartementet. Beredningsarbetet hade varit tidskrävande och det stod under senare delen av våren 2002 klart att en proposition som skulle kunna lösa det uppkomna problemet inte skulle kunna lämnas till riksdagen under våren 2002. Syftet med utskottets initiativ var att ge berörda skattskyldiga ett besked om att reglerna skulle komma att ändras med tillbakaverkande kraft. Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att bestämmelserna för fysiska personer om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten utvidgas till att även omfatta andelar som inte är marknadsnoterade samt byten av kvalificerade andelar och andelar som blir kvalificerade hos säljaren. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2003 och skall tillämpas på andelsbyten som sker efter den 31 december 2002. Under vissa förutsättningar skall reglerna om framskjuten beskattning, på den skattskyldiges begäran, få tillämpas retroaktivt på uppskovsbelopp som fördelats enligt äldre bestämmelser. Även den som före ikraftträdandet gjort ett byte av andelar men som då inte begärde uppskov med beskattningen föreslås i vissa fall kunna begära att reglerna om framskjuten beskattning skall tillämpas retroaktivt.
Utskottets överväganden Utökad användning av metoden framskjuten beskattning vid andelsbyten Utskottets förslag i korthet Riksdagen antar regeringens förslag om att utvidga reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten till att omfatta även onote- rade och kvalificerade andelar. Propositionen I propositionen lägger regeringen fram ett förslag som syftar till att eliminera de beskattningseffekter som avses i riksdagens beslut den 16 maj 2002 (bet. 2001/02:SkU29, rskr. 2001/02:245). Förslaget innebär att användningen inom andelsbytessystemet av metoden med framskjuten beskattning utvidgas till att omfatta även onoterade och kvalificerade andelar fr.o.m. den 1 januari 2003. Detta innebär att något uppskovsbelopp inte skall beräknas vid andelsbytet. I stället förs den vid andelsbytet avyttrade andelens omkostnadsbelopp över till den mottagna andelen. Vinst eller förlust beskattas först när den vid andelsbytet mottagna andelen avyttras. Vid inbyte av kvalificerade andelar skall det göras en beräkning av hur stor andel av vinsten som skulle ha tagits upp i tjänst om det skulle ha skett en omedelbar beskattning. Det belopp som beräknas utgör en högsta gräns för hur stor del av en vinst på den mottagna andelen som skall tjänstebeskattas om den mottagna andelen senare avyttras med vinst. Om den mottagna andelen skulle avyttras med förlust, dvs. till ett värde understigande omkostnadsbeloppet, uppkommer inte någon tjänstebeskattning. Utvidgningen av systemet med framskjuten beskattning kommer också de fåmansföretagare till del som sedan den 1 januari 1999 och fram till ikraftträdandet av de nya reglerna har avyttrat kvalificerade andelar i sitt företag genom ett uppskovsgrundande andelsbyte. Om ett tjänstebelopp har beräknats och uppskov för det har erhållits eller hade kunnat erhållas kan den skattskyldige begära att de nya reglerna skall tillämpas när de mottagna aktierna säljs eller om de anses avyttrade till följd av att det köpande bolaget gått i konkurs. De offentligfinansiella engångseffekterna i form av utebliven skatteintäkt uppskattas till 283 miljoner kronor, medan den varaktiga effekten beräknas till 9 miljoner kronor per år i utebliven skatteintäkt. Utskottets ställningstagande Propositionen har remitterats till finansutskottet. Finansutskottet har i sitt förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster för 2003 (bet. 2002/03:FiU1) beaktat det inkomstbortfall som förslaget leder till och räknat ned inkomsterna med 283 miljoner kronor och lämnat över propositionen till skatteutskottet för en lagteknisk beredning av förslagen. Vid granskningen av lagförslagen har skatteutskottet funnit att ett tillägg bör göras i lagtexten när det gäller villkoren för underprisöverlåtelser för att det skall framgå att kravet på kvalificerade andelar i det förvärvande företaget inte skall gälla när en andel i det överlåtande företaget anses kvalificerad på grund av den nya regeln i 57 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen. Utskottet har i övrigt ingen erinran mot lagförslagens tekniska utformning. Med den nämnda justeringen tillstyrker utskottet propositionen. Utvidgning av det skatterättsliga andelsbytessystemet Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslagen om dels utvidgningar i skattereglerna om andelsbyten, dels - mot bakgrund av att utskottet förut- sätter att regeringen gör en analys av hur andelsbytesreglerna tillämpas - tillkännagivanden om utredning av vissa frågor som rör andelsbytessystemet. Jämför reservation (m, fp, kd, c). Gällande bestämmelser De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har tillkommit för att strukturaffärer i näringslivet inte skall hindras av den beskattning som normalt skall ske när aktier och andra andelar byter ägare. För att de särskilda skattereglerna skall vara tillämpliga måste vissa grundläggande krav vara uppfyllda. En avgränsning som har gjorts är att andelsbytesreglerna endast skall omfatta rena delägarrätter, dvs. aktier och andelar, och inte andra instrument, t.ex. terminer, optioner och konvertibla skuldebrev, som inte innebär en rätt till en del i en juridisk person (se prop. 1998/99:15, s. 276 och prop. 1999/2000:2, del II, s. 573). Vidare skall andelsbytet ske på marknads- mässiga villkor och skall leda till att det företag som byter till sig andra företags andelar får röstmajoritet i det företag vars aktier det byter till sig. Bland villkoren finns också en kontantgräns, dvs. en regel om att bara en mindre del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i kontanter (10 % av den mottagna andelens nominella belopp). Möjligheten att få uppskov även om vederlaget till viss del utgörs av pengar motsvarande högst 10 % av de nyemitterade aktiernas nominella värde infördes fr.o.m. den 1 januari 1993 i de skatteregler som fanns då för att underlätta vissa aktiebyten (prop. 1992/93:131, bet. 1992/93:SkU15, rskr. 1992/93:149). En utgångspunkt för den ändringen var att uppskov med beskattningen var motiverat eftersom aktiebytet innebär att den skattskyldige inte får några kontanter att betala kapitalvinstskatten med. Det argumentet förlorar enligt propositionen i betydelse om en större del av vederlaget betalas ut i annan form än aktier. Det borde därför vara en uttrycklig förutsättning för uppskov att vederlaget endast till en begränsad del får utgå i annat än aktier. I propositionen uttalades även bl.a. att frågan om utrymmet för en kontantersättning blir aktuell även vid en anpassning till det EG-direktiv som behandlar fusioner och andra företagsombildningar (90/434/EEG) och att en med direktivet likformig lösning borde eftersträvas (se prop. 1992/93:131 s. 44). Inför Sveriges medlemskap i EU antog riksdagen, som en anpassning till bl.a. fusionsdirektivet, en lag (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG. En kontantgräns om 10 % av de mottagna andelarnas nominella belopp infördes även för sådana internationella andelsbyten som omfattades av den särskilda lagen (prop. 1994/95:52, bet. 1994/95:SkU10, rskr. 1994/95:155). Kontantgränsen överfördes till de nya enhetliga skatteregler för andelsbyten som riksdagen antog hösten 1998 (prop. 1998/99:15, bet. 1998/99: SkU5, rskr. 1998/99:67). Vid utskottsbehandlingen avstyrktes ett motionsyrkande (m) om att ta bort kravet på att kontanter skulle få utgå med ett visst högsta belopp. Bakom ställningstagandet fanns tveksamhet till att belasta taxeringsförfarandet med uppskov vid beskattningen av andelsbyten i de fall en stor del av vederlaget utgörs av kontanter. Eftersom gränssatsen om 10 % enligt Företagsskatteutredningen inte har medfört några nämnvärda svårigheter borde gränsen behållas. Utskottet framhöll även att denna gränssats används i EG:s fusionsdirektiv (90/434/EEG). Vid tillkomsten av inkomstskattelagen överfördes kontantgränsen till de regler som skall hantera andelsbyten och finns numera i såväl bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten (48 a kap. 2 §) som i bestämmelserna om uppskovsgrundande andelsbyten (49 kap. 2 §). Motionerna I motion Fi2 begär Per Rosengren (v) att regeringen skall utreda den skattemässiga behandlingen av personer som byter bl.a. konvertibler och optioner mot andelar i förhållande till dem som faller inom ramen för skattereglerna om andelsbyten (yrkande 1). Motionären efterlyser också (yrkande 2) en utredning av konsekvenserna av en dom där Regeringsrätten pekat på otydligheter i förarbetena vid tillämpning av kontantgränsen (mål nr 2373-2001). I motion Fi3 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m, fp, kd, c) föreslås att kontantbegränsningen vid andelsbyten slopas retroaktivt från den 1 januari 1999 (yrkande 1) och att reglerna om framskjuten beskattning skall utvidgas till att gälla även för sådana andelsbytesaffärer som gjorts i andra värdepapper än aktier (yrkande 2). Utskottets ställningstagande De förslag som har lagts fram i motion Fi3 innehåller krav på att riksdagen skall fatta ett beslut med retroaktivitet fyra år tillbaka i tiden som innebär betydande utvidgningar av skattelagstiftningen vid andelsbyten som riksdagen har lagt fast. Det fusionsdirektiv (90/434/EEG) som gäller inom EU avser utbyte av aktier eller andelar och omfattar förfaranden varigenom ett bolag förvärvar en andel i ett annat bolags kapital. Det förvärvande företaget skall genom förvärvet erhålla röstmajoritet i det andra bolaget. Delägarna i det uppköpta bolaget skall i utbyte få värdepapper som motsvarar kapitalet i det förvärvande bolaget och i vissa fall en kontant betalning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet eller, i avsaknad av nominellt värde, ett värde som beräknas på det bokföringsmässiga värdet av de värdepapper som utfärdats i utbyte. Flertalet EU-länder har i sina nationella regler en 10 % kontantgräns beräknad på nominellt värde. Som framgår av tidigare lagmotiv i samband med att en kontantgräns om 10 % infördes i de gamla svenska reglerna om aktiebyten den 1 januari 1993 kan det anföras goda skäl för en begränsning av kontantdelens storlek vid strukturaffärer. Samtidigt har ställningstagandet till kontantgränsens storlek i samband med att nya andelsbytesregler antogs hösten 1998 delvis baserats på antagandet att gränsen inte hade vållat några särskilda problem. Den omständigheten att EU-länderna i stort sett synes ha samma regler i fråga om kontantgräns vid andelsbyten innebär emellertid en särskild komplikation som skulle behöva utredas mer ingående innan tidigare ställningstaganden till kontantgränsens storlek kan tas upp till ett förnyat övervägande. En omläggning i beskattningen av andelsbyten i enlighet med förslaget i motion Fi3 skulle även vid en försiktig uppskattning av antalet berörda affärer leda till antagandet att det rör sig om en statsfinansiell kostnad av en storleksordning som skulle rubba förutsättningarna för det budgetförslag för 2003 som riksdagen har antagit den 4 december i år. Det är därför även av detta skäl inte möjligt för skatteutskottet att i förevarande sammanhang ta ställning till sådana ändringar som föreslås i motion Fi3. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion Fi3 yrkandena 1 och 2. Fusionsdirektivet är f.n. föremål för översyn inom EU. Det är en uppgift för regeringen att kontinuerligt medverka i det arbetet. Utskottet förutsätter att regeringen särskilt uppmärksammar de frågor med anknytning till andelsbytessystemet som har tagits upp i motionerna, t.ex. om sinsemellan likartade bytesaffärer leder till oacceptabla olikheter vid beskattningen. Det finns också anledning att följa upp om praxis i svenska domstolar tyder på att nuvarande regler leder till icke avsedda effekter eller att det finns tillämpningsproblem som bör föranleda lagändringar. Utskottet förutsätter att regeringen analyserar den rättsutveckling som har skett sedan de nya reglerna antogs och därefter återkommer till riksdagen med en redovisning av vilka konsekvenser detta bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet. Utskottet anser att motion Fi2 bör till viss del anses vara tillgodosedd genom vad utskottet här anfört och bedömer att det inte finns ett behov av att riksdagen beslutar till- kännagivanden i enlighet med vad som föreslås i motionen. Rättelser i lagen om skatt på energi Utskottets förslag i korthet Riksdagen antar de rättelser i lagen om skatt på energi som utskottet föreslår. Våren 2002 antog riksdagen vissa ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi i samband med att skattekontosystemet utvidgades till att omfatta även punktskatt (prop. 2001/02:127, bet. 2001/02:SkU27, rskr. 2001/02:273). Till följd av att en föreslagen ändring i 4 kap. 4 § i propositionen angavs med en felaktig gällande lydelse har paragrafens fjärde stycke fallit bort i den nya lydelse som paragrafen fått enligt den lagändring som träder i kraft den 1 januari 2003 (SFS 2002:422). Utskottet föreslår att den felaktiga lydelsen rättas. Utskottets lagförslag finns i bilaga 3. Utskottet föreslår även en rättelse av en felskrivning i den ändring i samma lag som riksdagen har beslutat om den 4 december 2002, men som inte ännu har utfärdats av regeringen (prop. 2002/03:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., bet. 2002/03:FiU1, förslagspunkt 6, rskr. 2002/03:24) om ändring i lagen (1994:176) om skatt på energi. Ändringen innebär att siffrorna 1044 byts ut mot 1004 i den föreslagna ändringen av 2 kap. 1 § första stycket 3. Reservation Utvidgning av det skatterättsliga andelsbytessystemet (punkt 2) - m, fp, kd, c av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Karlsson (c) och Ulf Sjösten (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som i enlighet med vad som anförs i motion 2002/03:Fi3 innebär att framskjuten beskattning skall gälla även för sådana andelsbytesaffärer som gjorts i andra värdepapper än aktier och andelar retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1999 och att kravet på att bara en viss minsta del av vederlaget vid ett andelsbyte får utgå i kontanter slopas fr.o.m. samma tidpunkt. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:Fi2 och 2002/03:Fi3. Ställningstagande Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har godtagit regeringens val av lösning på problematiken med de så kallade pomperi- possaeffekterna av de s.k. 3:12-reglerna. Vår grundläggande kritik mot hur fåmansföretag beskattas kvarstår, och regeringens förslag undanröjer bara de allra värsta effekterna av 3:12-reglerna. Våra partier har vid upprepade tillfällen presenterat alternativ till dagens beskattning av fåmansföretag utan att hittills ha fått gehör för dessa alternativ hos regeringen. Det problem som avses i propositionen har sin grund i att en del av den vinst som på papperet har uppkommit vid andelsbytet skall beskattas som inkomst av tjänst och att reglerna inte tillåter att sådan inkomst får kvittas mot kapitalförlust som uppkommer på de mottagna andelarna. Denna typ av orimliga skatteeffekter har, förutom att de låter de drabbade personerna fara illa, en förödande inverkan på människors vilja att starta och driva företag. Vi anser mot denna bakgrund det vara angeläget att en retroaktiv förändring av lagstiftningen bör utvidgas till att omfatta andra typer av värdepapper än aktier och andelar som utgår som vederlag vid företagsuppköp. Konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner som används som betalning för andelar i företag och som beläggs med säljförbud kan ge upphov till samma typ av skatteskulder för kapitalinkomster som aldrig existerat för säljaren som i de fall som tidigare beskrivits med vanliga andelar. Vi anser att det bör ankomma på regeringen att återkomma med förslag om en sådan förändring i omstruktureringsreglerna som bör kunna gälla retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1999. Det har i samband med uppköpsaffärer under 1999 och 2000 visat sig att kontantbegränsningsregeln vid andelsbyten innebär en för låg tröskel. Dessutom pekar rättspraxis på att kontantbegränsningsregeln numera enkelt kan kringgås. Vi har mot denna bakgrund ansett att riksdagen redan i förevarande ärende bör ändra regeln. Under beredningen i skatteutskottet har det emellertid visat sig att utskottet inte har velat medverka till att utforma en sådan lagändring så som har förutsatts i motionen. Det är därför inte möjligt att nu presentera ett sådant förslag för riksdagen. I stället föreslår vi att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med ett förslag om slopad kontantbegränsning. Förslaget bör utformas så att det kan tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1999. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen med delvis bifall till motionerna Fi2 och Fi3 begär att regeringen återkommer till riksdagen med de lagändringar som krävs för att åtgärda kvarvarande brister i andelsbytessystemet. Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag
Propositionen Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 2002/03:15 att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Följdmotioner 2002/03:Fi2 av Per Rosengren (v) vari yrkas 1. Riksdagen begär att regeringen utreder om personer inom i motionen anförda områden skattemässigt kommer att behandlas olika i förhållande till dem som faller inom ramen för andelsbyten för vilka det nu föreslås en lagändring. 2. Riksdagen begär att regeringen utreder konsekvenserna av den i motionen refererade regeringsrättsdomen. 2002/03:Fi3 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m, fp, kd, c) vari yrkas 1. Riksdagen beslutar att slopa gränsen för kontantbelopp vid andelsbyten i inkomstskattelagen retroaktivt från den 1 januari 1999 i enlighet med vad som anförs i motionen. 2. Riksdagen beslutar att samma regler om framskjuten beskattning skall gälla även för sådana andelsbytesaffärer som gjorts i andra värdepapper än aktier enligt vad som anförs i motionen.
Bilaga 2 Regeringens lagförslag Bilaga 3 Utskottets lagförslag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 23 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande som utskottets förslag betecknade lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Utskottets förslag ----------------------------------------------------- 23 kap. 19 § ----------------------------------------------------- Om överlåtaren är ett företag och om någon andel i företaget är kvalificerad, skall förvärvaren vara en fysisk person, ett företag eller ett svenskt han- delsbolag med enbart företag som delägare. ----------------------------------------------------- Om förvärvaren är ett Om förvärvaren är ett företag, skall minst företag, skall minst samma andel av andelarna samma andel av andelarna i det förvärvande i det förvärvande företaget vara kvalifice- företaget vara kvalifice- rade som andelen rade som andelen kvalificerade andelar i kvalificerade andelar i det överlåtande det överlåtande företaget. företaget. Med kvalificerad andel avses i detta stycke inte en sådan andel som anses kvalificerad enligt 57 kap. 6 § andra stycket. ----------------------------------------------------- Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, skall minst samma andel av andelarna i vart och ett av de delägande företagen vara kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget. ----------------------------------------------------- Förslag till lag om ändring i lagen (2002:422) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för dess lydelse enligt lagen (2002:422) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 4 kap. 4 § ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- En upplagshavare i Sverige skall hos beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning av den skatt som kan påföras honom i Sverige eller annat EG-land vid 1. transport av obeskattat bränsle till en annan svensk upplagshavare, 2. transport av obeskattat bränsle till en näringsidkare i ett annat EG-land. Säkerheten skall ställas innan transporten påbörjas och uppgå till ett belopp som motsvarar den skatt som i medeltal belöper på de obeskattade bränslen som upplagshavaren transporterar under ett dygn. Vid beräkningen av medeltalet skall hänsyn endast tas till de dygn under ett år då transport av obeskattat bränsle sker. Ställd säkerhet får tas i anspråk om påförd skatt inte betalas i rätt tid. Har en upplagshavare påförts skatt i ett annat EG-land får säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad och skatten inte har betalats i rätt tid. Upplagshavare skall även ställa säkerhet för betalning av skatt för sådana lagerbrister som avses i 5 kap. 1 § 4. Säkerheten skall uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av skatten på de bränslen som upplagshavaren i medeltal förvarar i skatteupplaget under ett år. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. ----------------------------------------------------- Vid beräkning av säkerhetsbelopp enligt tredje stycket får bortses från bränslen som beredskapslagras enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol. -----------------------------------------------------