Utvidgade möjligheter till inköp mot försäkran enligt lagen om skatt på energi, m.m.
Betänkande 1997/98:SkU6
Skatteutskottets betänkande
1997/98:SKU06
Utvidgade möjligheter till inköp mot försäkran enligt lagen om skatt på energi, m.m.
Innehåll
1997/98 SkU6
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1997/98:18 om utvidgade möjligheter till inköp mot försäkran enligt lagen om skatt på energi, m.m. och avstyrker en med anledning av propositionen väckt motion.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:18 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (1997:479) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. I propositionen föreslås ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi som innebär att ett försäkranssystem införs för växthusnäringen. Dessutom lämnas förslag till förfaranderegler för systemet med preliminära besked om tillämplig skattesats enligt den s.k. 0,8-procentsregeln i lagen om skatt på energi. Vidare föreslås att ett försäkranssystem införs för båtar som används i yrkesmässigt fiske. I anslutning därtill föreslås att förbudet att använda märkt olja begränsas till båtar som inte används i sådant fiske. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Lagförslagen har följande lydelse.
Motionen 1997/98:Sk15 av Lennart Brunander och Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en återgång till enhetliga nedsättningsregler för växthusodlingens koldioxidskatt genom generella skattesatser på respektive energislag.
Utskottet
Ett försäkranssystem för växthusnäringen, m.m.
Propositionen I propositionen föreslås en permanentning av det försäkranssystem som gör det möjligt för växthusnäringen att få sin nedsättning av energi- och koldi- oxidskatten redan vid inköp av bränslet. Vidare utvidgas systemet så att man vid nedsättningen även kan beakta ett eventuellt preliminärt beslut om ytterligare nedsättning med anledning av den s.k. 0,8-procentsregeln. För industrin införs en möjlighet att få ett sådant beslut beaktat vid de kvartalsvisa återbetalningarna av erlagd skatt. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Motionen I motion Sk15 av Lennart Brunander och Lennart Daléus (c) anför motionärerna att den nedsättningsmöjlighet (0,8-procentsregeln) som införts för industrin och växthusnäringen i samband med att koldioxidskatten höjdes till 50 % av den nominella skattesatsen ger upphov till problem inom växthusnäringen. Växthusföretag som slutförädlar en produkt har höga försäljningsvärden men kan trots detta ha låga förädlingsvärden till följd av att inköpskostnaden för produktionsmaterial som blomsterlök, småplantor, halvfabrikat och liknande är hög. Genom att nedsättningen är knuten till försäljningsvärdet går dessa företag många gånger miste om sin nedsättning. En riktigare och rättvisare regel är enligt motionärerna att grunda beskattningen eller skattenedsättningen på företagets förädlingsvärde. Nedsättningssystemet innebär också att företag med samma produktion men med olika uppvärmningssystem, dvs. olika energikällor, kan erhålla olika skattekostnad eftersom EU:s minimiskattenivåer endast gäller för mineraloljor och inte för naturgas. Företag i naturgasbältet gynnas därmed särskilt av nedsättningssystemet. Vidare innebär nedsättningssystemet betydande administrativa problem eftersom det är svårt att inom växthusodlingen med dess mångskiftande kulturinriktning och produktionsuppläggning fastställa ett till energianvändningen relevant omsättnings- eller försäljningsvärde. Motionärerna anför att dessa problem bäst löses genom en återgång till enhetliga nedsättningsregler för växthusodlingen genom generella skattesatser för respektive energislag och hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
Utskottets ställningstagande Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag och tillstyrker därför propositionen i denna del. När det gäller motionärernas önskemål om en återgång till tidigare regler för växthusnäringen finns det enligt utskottets mening inte anledning att överväga någon form av generell återgång till en lägre koldioxidbeskattning för tillverkningsindustrin eller växthusnäringen. De nedsättningar som gäller i dag innebär att någon energiskatt inte erläggs för bränsle och att koldioxidskatt utgår med 50 % av nominellt belopp. Någon elskatt tas inte heller ut. Till dessa nedsättningar kommer så den särskilda nedsättningsregeln som innebär en ytterligare sänkning av skatteuttaget på den del av energiskattekostnaden som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet. Den särskilda nedsättningsregeln är ett uttryck för ambitionen att upprätthålla en hög generell koldioxidbeskattning och samtidigt bibehålla så goda villkor för industrin och växthusnäringen att den internationella konkurrenskraften inte försvagas. Nedsättningsregeln kan medföra att skatteuttaget hamnar på en så låg nivå att EU:s minimiskatteregler underskrids och den kompletteras därför av särskilda spärregler som förhindrar att detta inträffar. Sverige har inte någon möjlighet att ensidigt frångå EU:s minimiskatteregler. Inom EU finns emellertid en allmän insikt om att frånvaron av minimiregler för vissa bränslen utgör ett allvarligt problem genom att den ger upphov till konkurrenssnedvridningar och begränsar möjligheten att upprätthålla en ur miljö- och resurssynpunkt nödvändig beskattning på bl.a. mineraloljeområdet. Det pågår också ett arbete som syftar till att komma till rätta med denna brist i EU:s regelsystem. När det gäller de administrativa problemen och önskemålet om en övergång till förädlingsvärde finns det bl.a. av kontrollskäl anledning att knyta nedsättningen till en faktor som är så enkel att kontrollera och beräkna som möjligt. En övergång till förädlingsvärde skulle öka komplikationsgraden betydligt både för de enskilda näringsidkarna och för myndigheterna och skulle dessutom ge helt andra möjligheter att ställa om produktionen så att vissa delar blir energiintensiva. Utskottet är därför inte berett att förorda en övergång till förädlingsvärde som grund för nedsättningen. När det gäller de administrativa problemen finns det enligt utskottets mening anledning att erinra om att de nya reglerna endast har tillämpats några månader inom växthusnäringen. Av det anförda framgår att utskottet inte är berett att tillstyrka ett till- kännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna önskar, och utskottet avstyrker därför motionen.
Propositionen i övrigt I propositionen förelås vidare att 0,8-procentsregeln skall kunna beaktas vid värmeleveranser till industri och växthusnäring, att systemet med preliminära besked om skattesats får en klarare lagreglering och att yrkesfiskare får en generell en möjlighet till skattenedsättning vid inköp av bränsle. Även dessa regler föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Utskottet har inte heller funnit någon anledning till erinran mot dessa förslag från regeringens sida och tillstyrker därför propositionen även i dessa delar.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande ett försäkranssystem för växthusnäringen, m.m. att riksdagen godtar proposition 1997/98:18 i denna del och avslår motion 1997/98:Sk15, 2. beträffande värmeleveranser, yrkesfiskare, m.m. att riksdagen godtar proposition 1997/98:18 i denna del, 3. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till proposition 1997/987:18 i denna del och till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (1997:479) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Stockholm den 18 november 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp).