Utvecklingsplan för skolväsendet
Betänkande 1993/94:UbU11
Utbildningsutskottets betänkande
1993/94:UBU11
Utvecklingsplan för skolväsendet
Innehåll
1993/94 UbU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner med anledning av regeringens redovisning i skrivelsen med utvecklingsplan för skolväsendet samt vissa tidigare väckta motioner som hör hemma i sammanhanget. Dock undantas frågor om distansundervisning, vilka utskottet behandlar i ett särskilt betänkande.
Motionerna rör utvecklingsområden som regeringen tar upp i skrivelsen som särskilt angelägna att arbeta med, bl.a. uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig nivå, resurstilldelningen för elever med behov av särskilt stöd, gymnasieskolans industri- och naturvetenskapsprogram, invandrarelevers undervisning i svenska som andraspråk samt utvärdering av vuxenutbildningen.
Andra ämnen som tas upp i motioner är segregationstendenser i skolan, spridning av resultat från pedagogisk forskning och utvecklingsarbete, effekterna av minskad timtid för idrotts- och slöjdämnena i grundskolan, lärlingsutbildningen och lärarutbildningen.
Samtliga motioner avstyrks. Regeringens skrivelse läggs till handlingarna.
Socialdemokraterna har avgivit tio reservationer. En meningsyttring från Vänsterpartiet innebär i många frågor ett instämmande i reservationerna och i ett par fall egna ställningstaganden.
Skrivelsen
Regeringen har i skrivelse 1993/94:183 Utvecklingsplan för skolväsendet berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförs i skrivelsen. Den del av skrivelsen som avser distansundervisning behandlar utskottet i betänkande 1993/94:UbU14.
Motionerna
Motioner med anledning av skrivelsen
1993/94:Ub84 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att stimulera ungdomar att läsa vid tekniska och naturvetenskapliga utbildningar inom grundskolan och gymnasiet.
1993/94:Ub85 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetshöjande åtgärder i grundskola och gymnasium, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetenshöjande insatser genom utbyggd vuxenutbildning.
1993/94:Ub86 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kartläggning av segregationstendenser i grundskolan och om insatser för en bibehållen likvärdig skola, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarelevernas undervisning i hemspråk och svenska som andraspråk, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av undervisningen i idrott och hälsa och slöjd, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan skolan och det omgivande samhället, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om metoder för att sprida kunskaper om pedagogisk forskning och utvecklingsarbete, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildningen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av metoder för ökat elev- och föräldrainflytande, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan skola och barnomsorg, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig nivå samt kommunala skolplaner, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den parlamentariska beredningen om statsbidrag till kommunerna ges i uppdrag att belysa statsbidragets utformning i förhållande till samstämmighet mellan nationella mål för skolan och skolans verklighet, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärlingsutbildningen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare uppmärksamhet avseende vuxenutbildningen i Skolverkets utvärdering.
Motioner från allmänna motionstiden 1994
1993/94:Ub341 av Sonia Karlsson (s) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär en särskild utredning med uppdrag att framlägga förslag för att motverka den ökande segregeringen i det svenska skolsystemet.
1993/94:Ub354 av Karin Wegestål m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att barn får jämlika möjligheter till att inhämta datakunskaper.
1993/94:Ub361 av Bengt Lindqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av skolpengens effekter för funktionshindrade.
1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de generella besparingarnas karaktär, skolpengsystem och överkompensationen av fristående skolor leder i riktning mot ett segregerat skolsystem och att denna utveckling måste brytas.
1993/94:N284 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att göra en översyn av industriprogrammet.
Utskottet
Inledning
Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) skall underlag och riktlinjer för utvecklingen på skolområdet tas fram i samband med den fördjupade prövning av skolans verksamhet som skall göras i treårsperioder. Sådana riktlinjer bör presenteras i en utvecklingsplan för skolområdet, som i viktiga delar underställs riksdagen. I propositionen angavs (s. 23) om utvecklingsplanen att denna framför allt skall vara statsmakternas policydokument för skolverksamheten. Som sådant kommer planen också indirekt att vara av betydelse för planeringsarbetet på kommunal nivå och för det lokala utvecklingsarbetet. En utvecklingsplan för skolväsendet skulle enligt propositionen kunna upprättas första gången i anslutning till budgetarbetet för perioden 1994/95--1996/97.
Regeringen lägger nu fram en utvecklingsplan för skolväsendet i form av en skrivelse till riksdagen. Regeringen vill med skrivelsen redovisa sin syn på utvecklingen och på frågor som särskilt behöver uppmärksammas och följas upp under kommande treårsperiod och där uppdrag kan komma att lämnas till Statens skolverk.
I betänkandet behandlar utskottet dels motioner som väckts med anledning av skrivelsen, dels tidigare väckta motioner som bör tas upp i detta sammanhang. Dock undantas frågor om distansundervisning vilka utskottet behandlar i sitt betänkande 1993/94:UbU14.
Skrivelsens innehåll i huvuddrag
Regeringen inleder skrivelsen med en överblick över reformutvecklingen inom skolan under senare år. Denna utveckling kan enligt regeringen beskrivas i tre steg. Det första steget har varit att skapa utrymme för förnyelse, kreativitet och mångfald genom avreglering och frigörelse. Avregleringen och frigörelsen har inneburit att statens detaljstyrning har begränsats samtidigt som staten lägger fast långsiktiga mål och prioriteringar för det samlade utbildningsväsendet. Det andra steget har varit att skapa drivkrafter för förnyelse genom bl.a. större valfrihet mellan skolor och utbildningsvägar. Det tredje steget är att, med de nya valmöjligheterna, skapa förutsättningar för rationella val och beslut. Det handlar framför allt om att skapa väl fungerande informations- och utvärderingssystem, som kan ge beslutsunderlag både åt dem som anordnar utbildning och dem som väljer.
I och med de senaste årens reformer har skolan gått från en tradition av regelstyrning till målstyrning, påpekar regeringen. Att åstadkomma en målstyrd skola är dock inte slutmålet, utan endast ett sätt att skapa förutsättningar för att utveckla skolan till en lärande organisation, där analyser av resultat och utfall ligger till grund för den kontinuerliga utvecklingen och förbättringen. Det är, anför regeringen, i detta sammanhang utvecklingsplanen för skolväsendet skall ses.
I skrivelsen redovisar regeringen vad man vet om skolan på grundval av bl.a. uppföljningar och utvärderingar som gjorts av Skolverket. Vidare redogörs för de speciella utvecklingsområden som regeringen bedömer som särskilt angelägna att arbeta med under den kommande treårsperioden. Dessa områden är uppföljning och utvärdering av skolan, skolans styrning, ledarskaps- och kompetensutveckling, kursplaneutveckling, utveckling av gymnasieskolan, elever med svårigheter, invandrarelevers kunskaper i svenska språket, skolstart och datoranvändningen i skolan.
Utbildningsresultat m.m.
Regeringen anför att nationella utvärderingar av det slag som Skolverket nu genomfört för grundskolan och redovisat i Bilden av skolan 1993 fyller en viktig funktion och bör fortsätta.
Den nationella utvärderingen visar att den svenska grundskolan ger de flesta elever goda basfärdigheter. Eleverna trivs i skolan och har god självtillit. Bilden av skolan visar dock på brister när det gäller elevernas förmåga att se samband och att självständigt lösa problem genom att tillämpa sina kunskaper. Utvärderingen visar också att en stor grupp elever har svaga kunskaper i matematik, engelska och svenska. Naturvetenskapen och matematiken framstår som särskilt viktiga utvecklingsområden, såväl vad gäller utbildningsresultat som skolans förmåga att stimulera till vidare förkovran och studium.
Regeringen anser det synnerligen viktigt att resultaten av den nationella utvärderingen sprids och följs upp. Detta är i första hand en uppgift för Skolverket, skolhuvudmannen och ytterst varje skola. Under den kommande treårsperioden avser regeringen att uppmärksamma och på olika sätt åtgärda de problem rörande grundskolans utbildningsresultat som kommit i dagen genom den nationella utvärderingen.
Motsvarande utvärderingar av gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens utbildningsresultat bör genomföras, understryker regeringen.
Under ett avsnitt om elevutveckling och skolkostnader anför regeringen att det är viktigt att under kommande treårsperiod följa utvecklingen när det gäller andelen elever med ofullständig grundskoleutbildning och anpassad studiegång samt att följa upp studieavbrott och orsaker till dessa. Det finns vidare anledning att följa upp och närmare analysera vilka effekter kommunernas besparingar har på den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Regeringen avser också att under treårsperioden följa utvecklingen och återkomma med överväganden om resurstilldelningen till fristående skolor.
I motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet pekas på segregationstendenser i skolan.
Det är enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 1 anmärkningsvärt att regeringen i utvecklingsplanen för skolväsendet inte uppmärksammat de tendenser till segregation i grundskolan som motionärerna anser blir allt tydligare. Att slå vakt om rätten att välja skola är angeläget. Ändå är det ytterst genom att grannskapsskolan, den närmaste skolan för varje barn, kan uppehålla en hög och likvärdig kvalitet i alla delar av landet och i alla delar av en kommun som alla barns rätt till en god grundutbildning garanteras. Motionärerna hävdar att generella nedskärningar i grundskolans resurser har medfört reduceringar i antalet lärarveckotimmar per elev, problem med stora klasser och besparingar på olika stödresurser för barn med särskilda behov. Vidare hävdas att den s.k. skolpengen och andra liknande modeller för omfördelning av resurser inom kommunerna har bidragit till ökad segregation i skolorna. Om skolor i utsatta bostadsområden utarmas är tendensen tydlig att somliga föräldrar väljer bort grannskapsskolan eller till och med bostadsområdet, menar motionärerna. En tredje faktor som i ökande grad bidrar till segregationen är överkompensationen av många av de privata skolorna. Ett av de viktigaste instrumenten för att bryta segregationen är att säkra att resurserna till såväl allmänna som privata skolor fördelas efter barnens och skolornas behov. Motionärerna vill därför föreslå att riksdagen tar initiativ till en utredning med syfte att kartlägga segregationstendenser i den svenska grundskolan och föreslå konkreta insatser för att värna om den likvärdiga skolan.
Liknande synpunkter finns framförda i motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 1, väckt under den allmänna motionstiden, nämligen att de generella besparingarnas karaktär, skolpengsystemet och överkompensationen av fristående skolor leder i riktning mot ett segregerat skolsystem och att denna utveckling måste brytas. -- Även i motion 1993/94:Ub341 (s) yrkande 3 begärs en särskild utredning med uppgift att lägga fram förslag för att motverka en enligt motionären ökande segregation i det svenska skolsystemet.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub85 (v) yrkande 1 göra ett tillkännagivande om behovet av kvalitetshöjande åtgärder i grundskola och gymnasium. Motionärerna påtalar att segregationen i skolorna ökar. Sparbetingen får förödande konsekvenser för storstadsskolor och skolor med stor invandrartäthet. Andra svåra problem gäller arbetsmiljön i skolan. För de elever som har behov av stöd står allt mindre kringresurser till buds i form av psykologer, kuratorer och speciallärare. Vänsterpartiet vill därför bl.a. återinföra ett riktat statligt anslag till skolan.
Utskottet konstaterar att ett övergripande mål för det offentliga skolväsendet är en nationellt likvärdig utbildning för barn och ungdomar. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §). I den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94 s. 6) slår regeringen fast att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevers olika förutsättningar och behov, och skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att regeringen återkommande i skrivelsen markerar vikten av att en likvärdig utbildning uppehålls. Sålunda anser regeringen att tendenserna till att elever som behöver särskilt stöd inte får detta i tillräcklig omfattning bör ägnas stor uppmärksamhet under den kommande treårsperioden. Rekryteringen till olika typer av skolor, elevernas val av ämnen och utbildningsvägar samt hur skolorna använder sina profileringsmöjligheter är nya aspekter som enligt regeringen måste tas upp i uppföljningen av skolan. Regeringen säger sig vidare ha för avsikt att under den kommande treårsperioden följa utvecklingen i fråga om resurstilldelningen till fristående skolor och återkomma till riksdagen med överväganden.
Enligt utskottets mening är det kommunens skyldighet att se till att det inte växer fram någon form av kunskapssegregation genom att elever lämnar grundskolan med bristfälliga kunskaper. I samband med behandlingen av förslaget till ny läroplan för grundskolan, m.m. har utskottet tagit upp denna fråga (bet. 1993/94:UbU1 s. 54). Utskottet framhöll då grundskolans tydliga resultatansvar. "Alla lärare skall kontinuerligt följa varje elevs kunskapsutveckling så att eventuella problem uppdagas så tidigt som möjligt. Därmed kan också extra åtgärder sättas in tidigt för att de kunskapsmål skall kunna uppnås som alla elever, enligt läroplan och kursplaner, skall nå i grundskolan." Vidare påpekade utskottet att kommunen är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning på ett specialutformat eller individuellt program åt alla ungdomar som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande inte tagits emot i något nationellt program fram t.o.m. det första kalenderåret de fyller 20 år. Ett individuellt program kan innehålla kompensatoriska åtgärder för elever som saknar tillräckliga kunskaper. -- I skrivelsen anför regeringen att det är angeläget att under den kommande treårsperioden uppmärksamma frågor som rör ofullständig grundskoleutbildning, anpassad studiegång samt studieavbrott i gymnasieskolan.
Kontrollen av att skolhuvudmännen lever upp till det övergripande målet om en nationellt likvärdig utbildning är en viktig utvärderingsuppgift för Skolverket. Utskottet noterar att Skolverket i sin Verksamhetsplan för budgetåret 1993/94 inom huvudprogrammet för utvärdering anger att verket innevarande budgetår inleder ett arbete med kunskapsöversikter, metodöversikter och metodutveckling som belyser begreppet "likvärdig utbildning". Ett förslag till utvärderingsprojekt bör enligt verket kunna presenteras till verksamhetsplanen för 1994/95.
Utskottet har under våren i sitt betänkande 1993/94:UbU7 om anslag till skolväsendet avstyrkt motionsyrkanden om återinförande av ett riktat statligt bidrag till skolan i form av sektorsbidrag (s. 37 f.). Riksdagen följde utskottet. Utskottet finner inte skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 1, 1993/94:Ub86 yrkande 1, 1993/94:Ub341 yrkande 3 och 1993/94:Ub905 yrkande 1.
Vuxenutbildningen tas upp i två motioner. Enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 12 bör vuxenutbildningen ägnas en ökad uppmärksamhet i Skolverkets fortsatta utvärderingsarbete. Motionärerna påtalar att kommunerna gjort besparingar i komvux, framför allt inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Detta är en utveckling som inte får fortsätta, anför motionärerna. Tvärtom finns det anledning att betona vikten av en ökad satsning på vuxenutbildningen, både som instrument för kompetenshöjning i arbetslivet och för att öka den tekniska utbildningen. -- Kompetenshöjande insatser genom utbyggd vuxenutbildning efterfrågas i motion 1993/94:Ub85 (v) yrkande 2, bl.a. för att ge föräldrar med dålig skolunderbyggnad möjlighet att delta i samverkan med skolan om sina barns skolgång och utbildning.
Utskottet noterar att regeringen särskilt framhåller i skrivelsen att nationella utvärderingar fyller en viktig funktion. Motsvarande utvärderingar som den Skolverket gjort av grundskolan bör därför enligt regeringen genomföras i fråga om gymnasieskolans resp. den kommunala vuxenutbildningens utbildningsresultat. Regeringen konstaterar liksom motionärerna att kommunerna har gjort besparingar i komvux. Enligt skrivelsen saknas i dag underlag för att avgöra i vad mån besparingarna är en följd av att verksamheten effektiviserats eller att den minskat i kvalitet eller omfattning.
Utskottet vill understryka att det är angeläget att följa upp och närmare analysera effekterna av kommunernas resurstilldelning till den kommunala vuxenutbildningen. Utskottet utgår från att Skolverket snarast får i uppdrag av regeringen att göra en sådan utvärdering.
Det bör här nämnas att regeringen nyligen beslutat tillkalla en särskild utredare för att utreda frågor om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Enligt direktiven (dir. 1994:36) skall utredaren bl.a. behandla tillträdesfrågor för påbyggnadsutbildningar inom komvux med anledning av att antagning till en utbildning i en annan kommun än hemkommunen ofta beror på om hemkommunen vill betala.
Utskottet anser att motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 2 och 1993/94:Ub86 yrkande 12 med det anförda i huvudsak är tillgodosedda. Riksdagen bör således avslå motionsyrkandena och lägga skrivelsen i nu berörd del till handlingarna.
Utveckling av metoder för ökat elev- och föräldrainflytande i skolan bör enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 7 ges hög prioritet. Bl.a. betonas i motionen vikten av att utvecklingssamtalen i skolan ges karaktären av planeringssamtal, där elev och förälder aktivt har möjlighet att påverka utbildningen. Kommunerna bör stimuleras att utveckla former för ett starkt föräldraengagemang inom den allmänna skolan. Motionärerna ser styrelser bestående av föräldrar och elever och med beslutanderätt i väsentliga frågor som en form att stärka demokratin i skolan och ansvaret för grannskapsskolan. Lagtekniska hinder för att pröva ett föräldrakooperativt ansvar för skolor inom den kommunala grundskolan bör undanröjas.
Utskottet påminner om att riksdagen i december 1993 hos regeringen begärde att frågan om att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan skall få en ordentlig belysning (bet. 1993/94:UbU1 s. 35 f., rskr. 82). Härvid bör, anförde utskottet, göras en kartläggning av existerande samverkansformer -- där föräldrar och elever har ett institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan -- och de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens lagstiftning. Utskottet angav att regeringen därefter bör återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Enligt vad utskottet erfarit pågår ett arbete inom regeringskansliet med att utarbeta direktiv till en sådan utredning.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen i proposition 1993/94:188 om lokal demokrati lagt fram förslag om sådana ändringar i kommunallagen (1991:900) att självförvaltningsorgan under kommunal nämnd möjliggörs. Enligt regeringen är det inte aktuellt att till ett självförvaltningsorgan lämna över uppgifter som enligt särskilda regler skall skötas i viss ordning. Inom skolans område t.ex. är många uppgifter författningsreglerade och uttryckligen förbehållna styrelsen för utbildningen eller rektor. Detta är en så viktig begränsning att den bör framgå direkt av lagstiftningen, menar regeringen. I propositionen föreslås en ändring i skollagen i detta syfte. Regeringen erinrar emellertid samtidigt om att riksdagen har begärt att regeringen närmare skall överväga förändringar i skollagstiftningen i syfte att öka elevers och föräldrars inflytande i skolan.
När det gäller utvecklingen av elevaktiva arbetsformer i skolan ankommer det på kommunerna och skolledarna att genom fortbildningsinsatser stimulera en sådan utveckling, påpekar regeringen i skrivelsen. Skolverket avser också att under den kommande treårsperioden arbeta med denna fråga.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion 1993/94:Ub86 yrkande 7 inte bör föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd. Därför avstyrks motionsyrkandet.
Uppföljning och utvärdering av skolan samt kommunala skolplaner
Regeringen anser det väsentligt att kunskaperna om utvecklingen i skolan ökar. Elevernas val av ämnen, utbildningsvägar och profilerade skolor är nya aspekter som måste tas upp i uppföljningen. Ett mer permanent uppföljningssystem kräver dessutom bättre jämförbarhet över tiden än vad som hittills presterats. Statistikuppgifter måste tas fram så att sådana jämförelser kan ske.
Det är en viktig uppgift, anför regeringen vidare, att under den närmaste treårsperioden utveckla instrument för att kunna följa upp och verka för den nationella skolpolitikens genomslag. I skollagen föreskrivs att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Att de nationella målen och riktlinjerna får genomslag lokalt är därför nödvändigt.
Enligt 2 kap. 8 § skollagen skall det i varje kommun finnas en skolplan som är antagen av kommunfullmäktige och som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Regeringen noterar i skrivelsen att det är anmärkningsvärt att 45 kommuner år 1993 uppgav att de saknade skolplan. Bara hälften av kommunerna planerar att utvärdera skolplanerna, och många kommuner uppger att de inte har kompetens eller resurser för utvärdering av sin skolplan. Hur skolplanerna utvecklas och följs upp och hur skolorna använder sig av lokala arbetsplaner är viktiga frågor som Skolverket enligt regeringen skall belysa. Regeringen utgår från att det också ligger i kommunernas intresse att snarast ta itu med påvisade brister i vad gäller planering och uppföljning.
Enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 9 har behovet av att Skolverket följer upp och utvärderar skolans verksamhet ökat sedan uppgiften att fatta beslut om resursanvändning, organisation m.m. decentraliserats till kommunerna. Den nationella uppföljningen och utvärderingen är ett villkor för att man skall kunna garantera att elever i olika delar av landet och elever med olika bakgrund och förutsättningar får en likvärdig utbildning. Motionärerna hänvisar till Riksdagens revisorers rapport (1993/94:7) om tillsyn av skolan, där revisorerna konstaterar att endast ca 2 % av det totala antalet persondagar enligt Skolverkets verksamhetsplan avsatts för tillsynsverksamhet budgetåret 1993/94. Tillsynen av fristående skolor tar omkring hälften av den totala tiden för tillsyn. Enligt motionen är det naturligt att kommunernas roll stärks när det gäller utvärdering och uppföljning av de fristående skolorna. Fristående skolor som får bidrag från kommunen bör liksom övriga skolor i kommunen ingå i dess skolplan och även åläggas att medverka i den uppföljning och utvärdering som kommunen bedriver. Motionärerna anser att regeringen aktivt måste verka för en tillfredsställande uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig nivå samt tillse att samtliga kommuner upprättar och följer upp skolplaner.
Utskottet vill framhålla att varje kommun har en lagstadgad skyldighet att upprätta en skolplan med utgångspunkt i hur man lokalt avser att arbeta för att nå de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommunernas skolplaner och skolenheternas lokala arbetsplaner skall fortlöpande utvärderas på lokal nivå. Det åligger Skolverket enligt verkets instruktion att följa upp, utvärdera och utöva tillsyn över skolverksamheten. I rapporten Bilden av skolan 1993 pekar Skolverket bl.a. på att kommunernas skolplaner hittills inte fått ett tillräckligt konkret innehåll för att de skall kunna vara verksamma som kommunala styrinstrument. Skolverket pekar också på att uppföljnings- och utvärderingsverksamheten är en svag länk i kommunernas styrning av skolan.
Av skrivelsen framgår den vikt regeringen lägger vid att Skolverket utvecklar instrument för att kunna följa upp och verka för den nationella skolpolitikens genomslag på lokal nivå i skolplaner och lokala arbetsplaner. Utskottet har erfarit att det i regleringsbrevet för Skolverket för budgetåret 1994/95 kommer att markeras att verket skall arbeta för att åtgärda de brister som identifierats i rapporten Bilden av skolan. Som ovan redovisats utgår regeringen från att också kommunerna kommer att vilja ta itu med de brister i fråga om planering och uppföljning som Skolverket pekat på.
Enligt vad utskottet inhämtat från Riksdagens revisorer kommer en skrivelse med revisorernas slutliga ställningstagande i granskningsärendet om tillsynen av skolan att avlämnas till riksdagen i juni innevarande år.
Beträffande frågan huruvida fristående skolor bör ingå i kommunens skolplan och åläggas att medverka i kommunal uppföljning och utvärdering vill utskottet hänvisa till att riksdagen tidigare under denna vår avslagit likartade motionsyrkanden (bet. 1993/94:UbU6 s. 8).
Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub86 yrkande 9 och lägga regeringens skrivelse i denna del till handlingarna.
En uppföljning av undervisningen i ämnena idrott och hälsa samt slöjd begärs i motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 3. Motionärerna menar att riksdagsbeslutet hösten 1993 om timplan för grundskolan innebar en nedskärning av timtalet för dessa ämnen som kan komma att påverka eleverna negativt. Kunskapen om att en grupp ungdomar genom aktivt idrottsliv har mycket god fysik medan en stor grupp ungdomar nästan helt avstår från olika idrottsaktiviteter måste leda till stor uppmärksamhet på effekterna av timplaneförändringen. Motionärerna pekar vidare på värdet av goda kunskaper i ämnen som slöjd, men också på det pedagogiska värdet av att varva elevernas skoldag med praktiska och teoretiska ämnen. De beklagar därför den nedskärning som under hösten gjordes av slöjdämnet.
Utskottet vill påminna om att riksdagens beslut om ny läroplan för grundskolan, m.m. (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82) också har gett möjlighet att utöka antalet timmar i idrott och hälsa samt slöjd genom elevens eget val eller genom att skolan väljer att profilera sig mot dessa ämnen. Enligt vad utskottet inhämtat är det regeringens avsikt att följa upp effekterna av den nya läroplanen, timplanen och kursplanerna i grundskolan. I regeringens skrivelse framhålls särskilt att den pågående reformeringen innebär att den löpande uppföljningen måste kompletteras med uppgifter om elevernas val av ämnen och utbildningsvägar och hur skolorna använder sina profileringsmöjligheter. Uppdraget att följa reformerna på skolområdet ligger på Skolverket. Utskottet anser med det anförda att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub86 yrkande 3. Skrivelsen bör i motsvarande del läggas till handlingarna.
Frågan om samverkan mellan skolan och det omgivande samhället tas upp i motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 4. Det finns enligt motionen en allvarlig risk för att beslutet om att inte säkra tid för praktisk arbetslivsorientering i timplanen för grundskolan kan komma att leda till kraftiga nedskärningar på många skolor som minskar många elevers möjlighet till kontakt med arbetslivet. Motionärerna vill understryka vikten av att regeringen tar initiativ till samverkan mellan skolan och det omgivande samhället och särskilt bevakar att alla elever får del av arbetslivsorientering.
Utskottet har samma uppfattning nu som då förslaget till ny läroplan för grundskolan, m.m. behandlades i höstas (bet. 1993/94:UbU1 s. 68), nämligen att omfattningen av skolans arbetslivsorientering inte längre skall regleras på nationell nivå. Det bör ankomma på kommunerna och skolornas personal att bestämma hur denna verksamhet skall organiseras. I den av regeringen nyligen fastställda läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) åläggs rektor ett särskilt ansvar för bl.a. "samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför skolan för att ge eleverna egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning". Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motion 1993/94:Ub86 yrkande 4.
I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 10 föreslås att den parlamentariska beredningen om statsbidrag till kommunerna (Fi 1993:24) skall ges i uppdrag att utvärdera samstämmigheten mellan nationella mål och kommunernas resultat på skolans område och att förorda åtgärder utifrån resultatet av denna utvärdering. Förslaget skall ses mot bakgrund av att de specialdestinerade bidragen till kommunernas skolverksamhet slopades fr.o.m. 1993 och ersattes med ett samlat bidrag till kommunen. Motionärerna anser att det nu är angeläget med en sådan utvärdering eftersom de ser effekter i skolan av kraftiga besparingar i kommunerna samt administrativa och organisatoriska förändringar.
Utskottet hänvisar till att det ligger inom Skolverkets uppdrag att följa upp och utvärdera i vilken utsträckning kommunerna i skolverksamheten når upp till de nationella målen för skolan. Den av motionärerna åsyftade kommittén om statsbidrag och utjämning i kommunsektorn bör enligt utskottets uppfattning inte åläggas en sådan utvärdering. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Ledarskaps- och kompetensutveckling
Regeringen framhåller i skrivelsen att det, mot bakgrund av de stora krav som i dag ställs på ledningsfunktionen inom skolväsendet, är naturligt att anlägga ett helhetsperspektiv på ledarskapsutvecklingen. En ny ledarskapsutbildning, som bygger på genomgången såväl statlig rektorsutbildning som kommunal ledarutbildning, bör inrättas. Frågor om utformningen av utbildningen och ansvaret för genomförandet av denna bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Enligt regeringen bör det statliga stödet till anordnande av fortbildning av lärare inriktas på att fortbildningen skall ingå som en del i de enskilda skolornas utvecklingsstrategi. Fortbildning som resulterar i utveckling av skolarbetet och bättre undervisningsresultat skall prioriteras.
I skrivelsen anförs vidare om lektorstjänster att det är angeläget att följa effekterna av att det i skollagen den 1 juli 1994 införs en bestämmelse (2 kap. 3 § tredje stycket) om att kommuner och landsting skall sträva efter att för undervisning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning anställa lärare som har forskarutbildning (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Den gymnasiala utbildningen bör kunna få tillgång till fler sökande till lektorstjänster. Regeringens mål är nämligen att fördubbla antalet doktorsexamina fram till år 2000.
Lärarprognoser bör enligt regeringen utföras så att resultaten går att använda både vid beslut om rikttal för examination och som underlag för planering och beslut inom högskolor och kommuner.
Utskottet vill särskilt stryka under vikten av att regeringen följer utvecklingen i fråga om tillgången på lektorer och forskarkompetens inom gymnasieskolan.
I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 5 påpekas att den nationella utvärderingen av grundskolan visat att behovet av pedagogisk utveckling i skolan är stort. Mycket spännande utvecklingsarbete sker emellertid ute i de enskilda skolorna, där hängivna lärare tillsammans med sina elever och många gånger i samverkan med närsamhället utvecklar nya pedagogiska metoder. Det är viktigt att kunskaperna sprids och inspirerar andra skolor. Motionärerna anser därför att metoder måste utvecklas för att sprida kunskaper både från aktuell pedagogisk forskning och från pedagogiskt utvecklingsarbete på enskilda skolor till yrkesverksamma lärare och skolledare.
Utskottet vill erinra om att Skolverket svarar för att behoven av forskning och utveckling för att uppnå angelägna samhällsmål inom skolsektorn blir tillgodosedda. Verket arbetar under perioden 1993/94--1995/96 med en treårsbudget för forskning inom skolväsendet. Riktlinjerna för forskningsprogrammet beslutades av riksdagen efter förslag i den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). Enligt Skolverket (Verksamhet och inriktning 1994/95--1996/97, s. 21) skall bl.a. uppmärksammas hur forskningsresultat skall kunna utnyttjas i skolan. Ökade insatser krävs för att skapa nätverk för kommunikation kring forskning och forskningsresultat. Skolverket avser att verka för en utbyggnad av överblickbara och lättillgängliga databaser där kunskap kan sökas och för en utveckling av stödfunktioner i form av tidskrifter, kunskapsöversikter och offentliga redovisningar av gjorda erfarenheter.
Såväl i utskottets betänkande med anledning av förslaget till ny läroplan för grundskolan, m.m. (bet. 1993/94:UbU1 s. 73 f.) som i skrivelsen med utvecklingsplanen framförs att det pedagogiska utvecklingsarbetet inom skolan måste stimuleras. Utskottet ser det som självklart att resultat från pedagogisk forskning vid universitet och högskolor skall spridas genom fortbildning av lärare och skolledare samt genom Skolverkets försorg. Det är också viktigt att det på samma sätt förmedlas kunskaper från pedagogiskt utvecklingsarbete ute på skolorna. Utskottet förutsätter att Skolverket finner modeller för hur detta skall ske.
Utskottet anser att något riksdagens uttalande inte behövs med anledning av motion 1993/94:Ub86 yrkande 5, som därför avstyrks.
Den parallella lärarutbildningen bör enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 6 upphöra. Skolsamhällets vilja att ta till vara kompetensen hos den grupp studerande som har särskild fallenhet för läraryrket men inte valt yrket när de startat sin högskoleutbildning bör i stället mötas av generösa regler för sneddning in till den sammanhållna lärarutbildningen. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen angående lärarutbildningen i enlighet med det anförda.
Utskottet påminner om att riksdagen nyligen avslagit ett motsvarande motionsyrkande, vilket utskottet behandlade i sitt betänkande 1993/94:UbU16 om vissa högskolefrågor (s. 14). Där hänvisades bl.a. till att Kanslersämbetet, på eget initiativ, påbörjat planeringen för en utvärdering av lärarutbildningen i landet. Denna utvärdering ger möjlighet till jämförelser av de olika studieorganisatoriska modeller för bl.a. grundskollärarutbildningen som finns parallellt vid olika lärosäten. Resultatet av Kanslersämbetets utvärdering bör avvaktas. Även motion 1993/94:Ub86 yrkande 6 bör därför avslås.
Kursplaneutveckling
Intresset för skolans innehåll bör breddas och fördjupas, anför regeringen. Regeringen vill skapa garantier för att kursplanerna hålls aktuella genom ett system med kontinuerliga översyner. I detta system bör ingå ett utvidgat samarbete med skolans intressenter.
Enligt utskottets mening ger redovisningen under detta avsnitt inte anledning till något riksdagens uttalande. Riksdagen bör lägga skrivelsen i denna del till handlingarna.
Utveckling av gymnasieskolan
Regeringen framhåller i skrivelsen att utvecklingen av den nya gymnasieskolan måste följas noggrant. Särskilt är det angeläget att följa hur den nya gymnasieskolans program- och grenstruktur svarar mot flickors och pojkars val och arbetslivets behov samt utvecklingen inom industri- och naturvetenskapsprogrammen. Målet att alla ungdomar skall få en fullständig gymnasieutbildning ligger fast, anför regeringen. Inte minst den höjda ambitionsnivån inom den yrkesförberedande utbildningen förutsätter en metodisk utveckling av undervisningen.
I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 11 hävdas att den nya lärlingsutbildningen, där ansvaret för yrkesutbildningen överförts från skolan som huvudman till arbetsgivare, har misslyckats. Enligt Skolverkets redovisning i Bilden av skolan finns den nya lärlingsutbildningen, som genomfördes redan den 1 juli 1992, endast i ett fåtal större och mellanstora städer, däremot inte i storstäder, glesbygds- eller landsbygdskommuner. Motionärerna anser att effekterna av att lärlingsutbildningen minskat måste belysas för att ge möjligheter till nya ställningstaganden.
Utskottet erinrar om att lärlingsutbildningen inom ramen för gymnasieskolans individuella program infördes genom riksdagens beslut (prop. 1991/92:157, bet. UbU26, rskr. 311) om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. Den utgör en kombination av sådan yrkesutbildning som sker i ett företags regi -- inom ramen för ett anställningsförhållande -- och studier av vissa ämnen i gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen står härigenom under ett delat huvudmannaskap. Företagen är huvudmän för den företagsförlagda delen av lärlingsutbildningen och ansvarar för genomförandet av den. Skolans del i utbildningen utgörs av ett s.k. utbildningspaket med de kärnämnen som studeras i gymnasieskolan. För dessa allmänna ämnen är kommunen huvudman.
I Skolverkets rapport Bilden av skolan 1993 (s. 77) ges följande kommentar till att lärlingsutbildningen ännu inte införts i någon större omfattning. "Arbetsmarknadsläget och avsaknaden av utbildningsavtal mellan arbetsmarknadens parter är enligt kommunerna hämmande faktorer. Så länge de nationella programmen inte är införda är det också svårt att anordna undervisning i kärnämnena. Intresset för kärnämnena är dessutom, enligt en del kommuner, svagt från såväl elever som arbetsgivare."
Skolverket kommer enligt vad utskottet inhämtat att under kommande treårsperiod arbeta för att åtgärda de brister som identifierats i bl.a. rapporten Bilden av skolan. Vidare noterar utskottet att regeringen den 21 april 1994 beslutat tillkalla en parlamentarisk kommitté (dir. 1994:29) som skall följa den pågående utvecklingen i gymnasieskolan i enlighet med riksdagens begäran (bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Kommittén skall vara verksam t.o.m. juni 1997 och årligen redovisa sina bedömningar till regeringen.
Utskottet utgår från att frågor om lärlingsutbildningen kommer att tas upp i nämnda sammanhang och att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ändringar av utbildningen om det visar sig att behov därav föreligger. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
I motion 1993/94:Ub84 (fp) begärs ett uttalande av riksdagen om det angelägna i att stimulera ungdomar att läsa vid tekniska och naturvetenskapliga utbildningar inom grundskolan och gymnasiet för att få fram fler sökande till dessa sektorer på högskolenivå. Motionären nämner den s.k. Teknikstugan i Alingsås, där man inriktar sig på att få flickor i grundskolan att intressera sig för teknik, som exempel på en lyckad satsning.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt att öka ungdomarnas intresse för de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Det övergripande syftet är att på sikt öka rekryteringsbasen till högre utbildningar som kräver förkunskaper inom teknik och naturvetenskap. Utskottet erinrar om att regeringen har tagit flera initiativ i detta syfte. Bl.a. har Skolverket och Verket för högskoleservice fått i uppdrag att under en femårsperiod inventera och genomföra åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars intresse och förutsättningar för utbildningar med teknisk och naturvetenskaplig profil. Även den av regeringen tillkallade arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan har i uppdrag att uppmärksamma varför ungdomars intresse för dessa utbildningsvägar sjunker.
I skrivelsen anges att regeringen räknar med att inom några år ha underlag för en bedömning av om det finns anledning till förändringar av det naturvetenskapliga programmet. Med hänvisning härtill och till att en parlamentarisk kommitté har tillkallats för att följa utvecklingen i gymnasieskolan avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub84.
Industriprogrammet inom gymnasieskolan har haft stora rekryteringsproblem och även problem med avhopp, påpekas det i motion 1993/94:N284 (fp) som väcktes under den allmänna motionstiden. Motionärerna anser därför att riksdagen hos regeringen bör begära en utredning med uppgift att göra en översyn av industriprogrammet (yrkande 3). Enligt motionen kan en bättre koppling mellan teori och praktik vara ett sätt att minska avhoppen. Intressanta förebilder finns i vissa företagsskolor.
Utskottet hänvisar till att regeringen i skrivelsen framhåller att uppgiften att analysera hur industriprogrammets konstruktion kan förändras är en av de viktigaste under de närmaste åren. Exempelvis kan industriprogrammet delas upp i flera program eller det matematisk-tekniska inslaget förstärkas. I det sistnämnda avseendet finns enligt regeringen redan utbildningar som kan ge värdefullt underlag, såsom det specialutformade naturvetenskapliga programmet med industriell och motorteknisk inriktning i Skövde. Utskottet ser det som positivt att industriprogrammet nu analyseras i syfte att göra programmet mer attraktivt för ungdomarna. Syftet med motionsyrkandet är därmed tillgodosett, varför yrkandet avstyrks.
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna, såvitt avser avsnittet om utveckling av gymnasieskolan.
Elever med svårigheter
Regeringen anför i skrivelsen att tendenserna till att elever som behöver stöd inte får detta i tillräcklig omfattning bör ägnas stor uppmärksamhet under den kommande treårsperioden.
Enligt skrivelsen har såväl Skolverket som Statens institut för handikappfrågor i skolan visat att en alltför administrativt rationell resurshantering och schablonmässig fördelning av resurser i kommunerna kan ställa till problem då det under läsåret uppkommer behov av särskilda resurser för en elev. Myndigheterna påpekar dock samtidigt att det i kommunerna finns en vilja till att utveckla styrinstrument för att undvika sådana risker. Regeringen säger sig följa utvecklingen av resursfördelningen och införandet av nya styrsystem för skolan i kommunerna.
I motion 1993/94:Ub361 (s), väckt under den allmänna motionstiden, begärs en utvärdering av skolpengens effekter för funktionshindrade. Motionären hävdar att skolpengen, som är ett generellt bidrag kopplat till varje elev, inte tar hänsyn till om eleven har särskilda behov av t.ex. läromedel, assistent eller anpassningar i skolan. Det ligger då nära till hands för kommunerna att försöka samla elever med särskilda behov på en skola för att hålla nere utgifterna. Den funktionshindrade elevens frihet att själv välja skola blir beskuren.
Utskottet instämmer med regeringen i att det är en viktig uppgift under den närmaste treårsperioden att uppmärksamt följa frågan huruvida elever med behov av stöd får detta i tillräcklig omfattning. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen i sammanhanget säger sig följa utvecklingen när det gäller resursfördelningen i kommunerna. Därmed avstyrker utskottet bifall till motion 1993/94:Ub361. Skrivelsen i denna del bör riksdagen lägga till handlingarna.
Invandrarelevers kunskaper i svenska språket
I skrivelsen redovisas att regeringen har tagit del av rapporter från bl.a. skolor i invandrartäta områden om invandrarelevernas bristfälliga kunskaper i svenska. Många elever klarar inte sina gymnasiestudier på grund av sitt språkliga handikapp. Vidare visar ett flertal undersökningar ett tydligt samband mellan studieresultat och språkfärdighet i svenska. Det är därför enligt regeringen väsentligt att kraftfulla insatser i svenskundervisning sätts in på ett tidigt stadium för att underlätta fortsatta studier. Speciella insatser i form av särskild studie- och yrkesorientering (syo) för dessa elever kan också vara aktuella. Regeringen anmäler i skrivelsen sin avsikt att under hösten 1994 tillsätta en arbetsgrupp med representanter från storstadsområdena. Arbetsgruppen skall ha till uppgift att analysera problemen och komma med förslag till åtgärder.
Enligt motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 2 bör regeringen noga följa effekterna av pågående nedskärningar av undervisningen i hemspråk och svenska som andraspråk och särskilt uppmärksamma effekterna av beslutet om att skolan inte längre skall ha en särskild kursplan i svenska som andraspråk. Det bör ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att invandrarelever skall ges en grund i svenska språket som säkrar deras möjligheter till goda resultat i grund- och gymnasieskolan, anför motionärerna.
Utskottet anser det självklart att undervisningen i hemspråk och svenska som andraspråk, liksom all annan undervisning, skall följas upp och utvärderas. Av skrivelsen framgår att regeringen avser att ta itu med problemen kring invandrarelevers bristfälliga kunskaper i svenska språket. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionsyrkandet och lägga regeringens skrivelse i berörd del till handlingarna.
Skolstarten
Regeringen redovisar i skrivelsen att Skolverket i rapporten Bilden av skolan 1993 påtalat brister i kommunernas handläggning av ärenden om tidigare skolstart, dvs. rätten för sexåringar att börja skolan. Av rapporten framgår att kommunen inte alltid tar ställning till vilken verksamhet barnen deltar i. En del sexåringar skrivs in i skolor där verksamheten enligt Skolverkets uppfattning närmast kan liknas vid förskolans. I andra kommuner undviker man inskrivning trots att verksamheten mer liknar skolans. Skolverket avser därför att i sitt uppföljnings- och tillsynsarbete särskilt följa frågan om tidigare skolstart.
Regeringen ser det som angeläget att göra en tydlig gränsdragning mellan skolans och barnomsorgens uppgifter. Skolan är en obligatorisk verksamhet som regleras i skollagen, medan förskolan är en frivillig verksamhet som regleras i socialtjänstlagen. Det är därför ett oavvisligt krav att både skolan och föräldrarna vet om barnet går i skolan eller i förskolan. I bl.a. läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har regeringen betonat vikten av samverkan mellan förskolan och den obligatoriska skolan.
I motion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 8 begärs att riksdagen gör ett uttalande om att regeringen aktivt bör verka för nära samverkan mellan skola och barnomsorg. En strikt åtskillnad mellan verksamheterna motverkar en nödvändig helhetssyn på barn och unga. Barnomsorgspersonalens kompetens bör tas till vara i skolarbetet.
Utskottet hänvisar till den av regeringen nyligen fastställda läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Där sägs (s. 14 f.) att skolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan och skolbarnsomsorgen för att stödja barnens allsidiga utveckling. För de barn som ännu inte har börjat skolan skall skolstarten underlättas genom ett nära samarbete med den skolförberedande verksamheten. Vidare sägs att läraren bl.a. skall ta del av förskolepersonalens kunskaper och erfarenheter och samverka med dem. Utskottet finner inte skäl för något riksdagsuttalande i frågan. Riksdagen bör lägga skrivelsen till handlingarna i aktuell del och avslå motion 1993/94:Ub86 yrkande 8.
Datoranvändningen i skolan
Enligt regeringen används datorer inte i tillräcklig omfattning i dagens skola, vare sig som generellt arbetsverktyg eller som specifikt pedagogiskt hjälpmedel. Skolan är, under de tre kommande åren, i behov av aktivt stödjande åtgärder från statens sida om eleverna skall kunna erbjudas en modern undervisning.
Regeringen erinrar om att Skolverket sedan augusti 1992 har i uppdrag att ansvara för genomförandet av den nationella skoldatapolitiken. I skrivelsen redovisas Skolverkets hittillsvarande undersökningsresultat och aktiviteter på området. Enligt regeringens uppfattning måste Skolverket ikläda sig en betydligt mera aktiv roll i arbetet med att stimulera användandet av informationsteknologi i skolan. Även lärarhögskolorna kan göra viktiga insatser genom att ge studenterna kunskaper om hur datorn kan användas i undervisningen. Regeringen räknar också med att det arbete som bedrivs i den nyligen tillsatta informationsteknologikommissionen kommer att främja datoranvändningen i skolan.
Datautbildningen i skolan tas upp i motion 1993/94:Ub354 (s), väckt under den allmänna motionstiden. Motionärerna föreslår att Skolverket skall få i uppdrag att omgående undersöka förutsättningarna för att ge alla barn möjligheter att inhämta kunskaper och färdigheter inom dataområdet redan från skolstarten.
Utskottet har samma uppfattning som regeringen och motionärerna när det gäller vikten av att stimulera datoranvändningen i skolan och att Skolverket tar på sig en mera aktiv roll i detta arbete. Enligt vad utskottet erfarit har Skolverket också nyligen, genom regeringsbeslut i april, fått i uppdrag att utveckla och driva det svenska skoldatanätet. Syftet med motion 1993/94:Ub354 är därmed i huvudsak tillgodosett. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionen lägger regeringens skrivelse till handlingarna såvitt avser skolans datoranvändning.
Utvecklingsplanen i övrigt
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse med utvecklingsplan för skolväsendet, i den mån den inte tidigare behandlats i detta betänkande eller avser frågor om distansundervisning, till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande segregationstendenser i skolan att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 1, 1993/94:Ub86 yrkande 1, 1993/94:Ub341 yrkande 3 och 1993/94:Ub905 yrkande 1,
res. 1 (s) men. (v) - delvis
2. beträffande utvärdering m.m. av vuxenutbildningen att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub85 yrkande 2 och 1993/94:Ub86 yrkande 12 lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
men. (v) - delvis
3. beträffande utveckling av metoder för ökat elev- och föräldrainflytande att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 7,
4. beträffande uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig nivå samt kommunala skolplaner att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 9 lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
res. 2 (s)
5. beträffande uppföljning av undervisningen i ämnena idrott och hälsa samt slöjd att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 3 lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
res. 3 (s)
6. beträffande samverkan mellan skolan och det omgivande samhället att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 4,
res. 4 (s)
7. beträffande tilläggsdirektiv till den parlamentariska beredningen om statsbidrag till kommunerna att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 10,
res. 5 (s)
8. beträffande spridning av resultat från pedagogisk forskning och utvecklingsarbete att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 5,
9. beträffande lärarutbildningen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 6,
res. 6 (s)
10. beträffande kursplaneutveckling att riksdagen lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
11. beträffande lärlingsutbildningen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub86 yrkande 11,
res. 7 (s)
12. beträffande tekniska och naturvetenskapliga utbildningar att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub84 lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
13. beträffande översyn av gymnasieskolans industriprogram att riksdagen med avslag på motion 1993/94:N284 yrkande 3 lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
14. beträffande skolpengens effekter för funktionshindrade att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub361 lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
res. 8 (s)
15. beträffande invandrarelevers undervisning i hemspråk och svenska som andraspråk att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 2 lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
res. 9 (s)
16. beträffande samverkan mellan skola och barnomsorg att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 8 lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
res. 10 (s)
17. beträffande datoranvändningen i skolan att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub354 lägger regeringens skrivelse i denna del till handlingarna,
18. beträffande utvecklingsplanen i övrigt att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna i den mån den inte behandlats under momenten ovan eller avser distansundervisning.
Stockholm den 19 maj 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Kristina Persson (s), Christer Lindblom (fp) och Claus Zaar (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Segregationstendenser i skolan (mom. 1)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet vill fästa" och på s. 7 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening inger de tendenser till segregation som visar sig inom grundskolan allvarlig oro. Utskottet delar motionärernas åsikter att de generella besparingarnas karaktär, den s.k. skolpengen och överkompensationen av fristående skolor leder i riktning mot ett segregerat skolsystem. Risken är stor att skolorna, främst i storstadsområdena, kommer in i en segregationsspiral som utarmar skolor i bostadsområden med stora behov och försvårar ansträngningarna att uppehålla en likvärdig skola i alla delar av landet. Ett av de viktigaste instrumenten för att bryta denna utveckling är att säkra att resurserna till såväl allmänna som privata skolor fördelas efter elevernas och skolornas behov.
Utskottet anser därför att en utredning bör tillsättas med uppgift att kartlägga segregationstendenser i grundskolan och föreslå konkreta insatser för att värna om en likvärdig utbildning.
Utskottet har -- -- -- (= utskottet) -- -- -- tidigare ställningstagande.
Vad utskottet här anfört om en ny utredning bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 1, med anledning av motionerna 1993/94:Ub341 yrkande 3 och 1993/94:Ub905 yrkande 1 samt med avslag på motion 1993/94:Ub85 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande segregationstendenser i skolan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 1, med anledning av motionerna 1993/94:Ub341 yrkande 3 och 1993/94:Ub905 yrkande 1 samt med avslag på motion 1993/94:Ub85 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig nivå samt kommunala skolplaner (mom. 4)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Av skrivelsen framgår" och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att Skolverket i sin verksamhet med uppföljning, utvärdering och tillsyn i större utsträckning än hittills måste se till att kommunerna lever upp till de nationella målen för skolan, bl.a. om en likvärdig utbildning, och att de utövar egen kontroll av skolverksamheten i kommunen. Det är enligt utskottet självklart att skyldigheten att upprätta skolplan inte får negligeras.
När det gäller uppföljning och utvärdering av de fristående skolorna delar utskottet motionärernas uppfattning att kommunerna vid sidan av Skolverket har de bästa förutsättningarna att klara den uppgiften. Mot bakgrund av att det är kommunerna som tilldelar skolorna medel för deras verksamhet föreligger också starka skäl för att de fristående skolor som får bidrag skall ingå i kommunens skolplan. Dessa fristående skolor bör även åläggas att medverka i kommunal uppföljning och utvärdering.
Det bör ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att få till stånd en tillfredsställande uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig nivå jämte tillsyn av att samtliga kommuner upprättar och följer upp skolplaner.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till handlingarna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig nivå samt kommunala skolplaner att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till handlingarna,
3. Uppföljning av undervisningen i ämnena idrott och hälsa samt slöjd (mom. 5)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill påminna" och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är viktigt att följa effekterna av beslutade nedskärningar i timplanen för grundskolan av timtalen för ämnena idrott och hälsa samt slöjd. Regeringen bör vidta åtgärder i sådant syfte. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens skrivelse i berörd del bör riksdagen lägga till handlingarna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande uppföljning av undervisningen i ämnena idrott och hälsa samt slöjd att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till handlingarna,
4. Samverkan mellan skolan och det omgivande samhället (mom. 6)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har samma" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna att den praktiska arbetslivsorienteringen (praon) har stor betydelse för att utveckla elevers och lärares kontakter med det omgivande samhället och ger eleverna viktig kunskap om arbetslivets villkor. Det är därför allvarligt att särskild timtid för praon nu saknas på grundskolans timplan. Att anordna prao kräver nämligen särskilda administrativa rutiner som lätt tappas bort om inte tid för praon är säkrad. Utskottet vill därför att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 4 skall uttala sig för att regeringen tar initiativ till samverkan mellan skolan och det omgivande samhället och särskilt bevakar att alla elever får del av prao.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande samverkan mellan skolan och det omgivande samhället att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Tilläggsdirektiv till den parlamentariska beredningen om statsbidrag till kommunerna (mom. 7)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom motionärernas förslag att kommittén om statsbidrag och utjämning i kommunsektorn (Fi 1993:24) bör få i uppdrag att utvärdera i vad mån det generella statsbidraget till kommunerna har lett till negativa effekter inom skolans område. Det är viktigt att det finns samstämmighet mellan de nationella målen för skolan och kommunernas resultat. Om det visar sig att så inte är fallet bör kommittén lämna förslag till åtgärder. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande tilläggsdirektiv till den parlamentariska beredningen om statsbidrag till kommunerna att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Lärarutbildningen (mom. 9)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet påminner om" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är den kritik som riktas mot den nya parallella lärarutbildningen befogad. Risken är stor att lärare med en alltför snäv ämnesbas får stora svårigheter på arbetsmarknaden och också tvingas undervisa i ämnen de helt saknar utbildning för. Utskottet anser, liksom motionärerna, att denna form av utbildning bör upphöra. I stället bör skapas generösa regler för sneddning in till den sammanhållna lärarutbildningen för studerande som har särskild fallenhet för läraryrket men inte valt yrket när de börjat sin högskoleutbildning.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 6 som sin mening bör ge regeringen till känna att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen angående lärarutbildningen i enlighet med vad ovan anförts.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande lärarutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Lärlingsutbildningen (mom. 11)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I Skolverkets" och på s. 15 slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anfördes i den socialdemokratiska reservationen 1 i betänkandet 1991/92:UbU26 med anledning av regeringens förslag om införande av en ny typ av lärlingsutbildning med kombination av studier och anställning och ansvaret uppdelat mellan skolan och arbetsgivaren (prop. 1991/92:157). Det fanns redan en väl fungerande gymnasial lärlingsutbildning, där skolan hade ansvaret för hela utbildningen. Av Skolverkets rapport Bilden av skolan framgår också att den nya lärlingsutbildningen fått en mycket begränsad omfattning. Utskottet delar motionärernas uppfattning att effekterna av att lärlingsutbildningen minskat måste belysas för att ge möjlighet till nya ställningstaganden. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande lärlingsutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Skolpengens effekter för funktionshindrade (mom. 14)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att friheten att kunna välja skola inom kommunen måste gälla alla elever, även elever med funktionshinder. Det är enligt utskottet beklagligt om den s.k. skolpengen eller andra liknande modeller för resursfördelning mellan skolor i kommunen får till följd att en elev utestängs från viss önskad skola på grund av sitt handikapp. Utskottet anser i likhet med motionären att det är angeläget att snarast utreda vilka effekter skolpengen har för elever med funktionshinder. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub361 som sin mening ge regeringen till känna. Samtidigt bör regeringens skrivelse när det gäller avsnittet om elever med svårigheter läggas till handlingarna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande skolpengens effekter för funktionshindrade att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub361 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till handlingarna,
9. Invandrarelevers undervisning i hemspråk och svenska som andraspråk (mom. 15)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet anser det" och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen noga bör följa effekterna av dels pågående nedskärningar i kommunerna av undervisningen i hemspråk och svenska som andraspråk, dels beslutet om att det inte skall finnas en särskild kursplan i svenska som andraspråk. Utskottet vill betona vikten av att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att invandrarelever skall ges en grund i svenska språket som säkrar deras möjligheter till goda studieresultat. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör lägga till handlingarna den del av regeringens skrivelse som tar upp invandrarelevers svenskkunskaper.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande invandrarelevers undervisning i hemspråk och svenska som andraspråk att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till handlingarna,
10. Samverkan mellan skola och barnomsorg (mom. 16)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet hänvisar till" och på s. 18 slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att nästan alla barn deltar i någon form av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är på varandra följande led i samhällets insatser för barns och ungas utveckling. All personal som arbetar med barn måste således göra det utifrån en helhetssyn på barn och unga. Då kommunerna numera har det samlade arbetsgivaransvaret för både skolans och barnomsorgens personal har förutsättningar skapats för en bättre samordning och integrering av verksamheterna. Olika former av sådan samordning och integrering förekommer också i kommunerna. Utskottet anser i likhet med motionärerna att en sådan strikt åtskillnad mellan verksamheterna runt barnen som regeringen gör i skrivelsen motverkar en helhetssyn på barn och unga.
Riksdagen bör enligt utskottet med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna att regeringen aktivt bör verka för en nära samverkan mellan skola och barnomsorg, där barnomsorgspersonalens kompetens tas till vara i skolarbetet. Skrivelsen i denna del bör läggas till handlingarna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande samverkan mellan skola och barnomsorg att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub86 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till handlingarna,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Flera undersökningar visar att segregationen i skolorna ökar. Sparbetingen får förödande konsekvenser för storstadsskolor och skolor med stor invandrartäthet. Andra svåra problem gäller arbetsmiljön i skolorna; bl.a. har det konstaterats att luftväxlingen i lokaler där barn vistas är för dålig. För de elever som har behov av stöd står allt mindre kringresurser till buds i form av psykologer, kuratorer och speciallärare.
Vänsterpartiet vill vända trenden genom att återinföra ett riktat statligt anslag till skolan med klara ramar för användningen. Exempelvis skall inga elever behöva gå i klasser med fler än 25 elever. Riksdagen bör enligt min mening uttala sig för att sådana kvalitetshöjande åtgärder i grundskola och gymnasieskola genomförs.
Jag vill också att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om behovet av kompetenshöjande insatser genom utbyggd vuxenutbildning. Om allt tal om samverkan mellan föräldrar och skolan när det gäller barnens skolgång och utbildning skall bli en realitet, måste föräldrar med dålig skolunderbyggnad få möjligheter att höja sin kompetens.
I fråga om uppföljning och utvärdering av skolan på lokal och statlig nivå samt kommunala skolplaner ansluter jag mig till reservation 2.
Jag delar uppfattningen i reservation 3 att det är angeläget med en uppföljning av undervisningen i ämnena idrott och hälsa samt slöjd.
När det gäller samverkan mellan skolan och det omgivande samhället instämmer jag i reservation 4.
Jag biträder också vad som anförts i reservation 7 om lärlingsutbildningen.
Skolpengens effekter för funktionshindrade bör enligt min mening utvärderas. Jag ansluter mig därför till reservation 8.
Beträffande invandrarelevers undervisning i hemspråk och svenska som andraspråk delar jag uppfattningen i reservation 9.
Min uppfattning om vikten av nära samverkan mellan skola och barnomsorg stämmer överens med reservation 10.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1 och 2 bort hemställa:
1. beträffande segregationstendenser i skolan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub85 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1993/94:Ub86 yrkande 1, 1993/94:Ub341 yrkande 3 och 1993/94:Ub905 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. beträffande utvärdering m.m. av vuxenutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub85 yrkande 2 och med avslag på motion 1993/94:Ub86 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt lägger regeringens skrivelse i motsvarande del till handlingarna,