Finansutskottets betänkande 1996/97:FIU07

Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 1995/96:194)

Innehåll

Sammanfattning
Motionerna
Utskottet
Hemställan
Reservationer
Innehållsförteckning

1996/97
FiU7

Sammanfattning

I  detta  betänkande behandlar utskottet
regeringens  skrivelse  1995/96:194   om
utvecklingen inom den kommunala sektorn.
Finansutskottet  ställer  sig   positivt
till           en           sammanhållen
uppföljningsverksamhet för  den  samlade
kommunala sektorn liksom till  en  årlig
återrapportering  av   resultatet   till
riksdagen.
Utskottet behandlar i betänkandet också
fyra  motioner som väckts med  anledning
av   regeringens   skrivelse.   Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
Till   betänkandet  har   fogats   åtta
reservationer och ett särskilt yttrande.

Regeringens skrivelse

I     skrivelse    1995/96:194    lämnar
regeringen   (Finansdepartementet)    en
översiktlig  redovisning av utvecklingen
inom den kommunala sektorn.

Motionerna

1995/96:Fi102  av Gudrun  Schyman  m.fl.
(v) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   analyser   av   kommunala
besparingar och ökad arbetslöshet  bland
offentliganställda,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om jämställdhetsdirektivet,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om barnomsorg,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  kommunala  bolags  sociala
ansvar,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om     offentlighet      av
anställningsförmåner och styrelsearvoden
för   chefstjänstemän  i  de   kommunala
bolagen.

1995/96:Fi103 av Anne Wibble m.fl.  (fp)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om behovet av nya spelregler och
avreglering för att främja det kommunala
förnyelsearbetet,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  avveckling  av   kommunala
bolag,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om betydelsen av konkurrens  och
avskaffandet av kommunala monopol,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om      ett      rättvisare
statsbidragssystem,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om den s.k. kommunakuten,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   metoder   att    bekämpa
segregation,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om kommunal ekonomi i balans.

1995/96:Fi104 av Lars Tobisson m.fl. (m)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om behovet av en uppföljning  av
varför  kommunala skattesänkningar  inte
genomförs av kommuner och landsting  som
gynnas av det nya utjämningssystemet,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om vidgad arbetsuppgift för  den
kommitté   som   utvärderar   det    nya
utjämningssystemet  för   kommuner   och
landsting,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om vårdköerna,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  en  redovisning   av   hur
inkomstrelaterade       taxor       inom
barnomsorgen ökar marginaleffekterna för
barnfamiljerna och vad detta leder till,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  en  analys  av  hur   olika
elevers behov skall kunna tillgodoses  i
svensk skola,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts       om       specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning                 och
kommunaliseringen av särskolan,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   finansiering    av    den
arbetsplatsförlagda praktiken - APU,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts        om        lagen        om
entreprenadförhållanden i skolan,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om svenska för invandrare,
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om rätten att välja som en grund
för  förnyelse och utveckling  av  vård,
barnomsorg och utbildning,
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om redovisning av effekterna  av
konkurrensutsättning     av     kommunal
verksamhet,
12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om redovisning av hur de  olika
alternativen  inom skola,  omsorg  m.fl.
kommunala verksamhetsområden upplevs  av
dem verksamheten finns för,
13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om rätten att kunna välja  skola
och omsorg.

1995/96:Fi105 av Fredrik Reinfeldt m.fl.
(m)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen anförts om vidgad arbetsuppgift
för  kommittén  som utvärderar  det  nya
utjämningssystemet mellan  kommuner  och
landsting.

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet beslöt den 21  maj  1996
att    bereda    konstitutionsutskottet,
socialförsäkringsutskottet,
socialutskottet och utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över regeringens
skrivelse.
Socialutskottets               yttrande
(1996/97:SoU2y)                      och
utbildningsutskottets           yttrande
(1995/96:UbU8y) återfinns som  bilagorna
1   och   2   till   detta   betänkande.
Konstitutionsutskottet               och
socialförsäkringsutskottet har  beslutat
att   avstå  från  att  yttra  sig  över
skrivelsen.

Utskottet

Regeringens skrivelse

I   regeringens  skrivelse   1995/96:194
lämnas en översiktlig redogörelse av hur
den     kommunala    verksamheten    har
utvecklats  under den första hälften  av
1990-talet   i   förhållande   till   de
nationella  mål  som statsmakterna  satt
upp.   Vidare   ges  i   skrivelsen   en
redovisning    av    kommunernas     och
landstingens ekonomiska ställning och av
utvecklingen   av   organisations-   och
verksamhetsformerna.  Vissa  beslut  som
statsmakterna fattat, som berör kommuner
och  landsting, samt vissa  utredningars
förslag redovisas kortfattat i bilagor.
En motsvarande redovisning lämnades för
första gången till riksdagen våren  1995
i             anslutning            till
kompletteringspropositionen   (skrivelse
1994/95:
220,   bet.  FiU19).  Redovisningen   är
tillbakablickande   och    i    huvudsak
deskriptiv.  Regeringen har inte  begärt
något  ställningstagande från riksdagens
sida.
I  vårpropositionen (prop.  1995/96:150
s. 176) gör regeringen en sammanfattande
värdering   av   resultatet    av    den
uppföljning  som redovisas i skrivelsen.
Regeringen        framhåller         att
kostnadsneddragningar skett i  delar  av
den kommunala verksamheten samtidigt som
en viss expansion skett inom t.ex. skola
och   barnomsorg.   Det   material   som
redovisas  ger, sägs i vårpropositionen,
inte  grund för att påstå att kvaliteten
generellt  försämrats inom vård,  omsorg
och   utbildning.  Skillnaderna   mellan
enskilda  kommuner  och  landsting   har
hittills tenderat att öka, men genom det
system  för  utjämning av inkomster  och
strukturella  kostnader  som   riksdagen
beslutat om under år 1995, förbättras de
ekonomiska  förutsättningarna   för   en
likvärdig  verksamhet i  olika  kommuner
och landsting, heter det.

Motionerna

Regeringens     skrivelse     194     om
utvecklingen inom den kommunala  sektorn
har    föranlett   fyra   motioner.    I
motionerna  framställs  i  princip   två
typer av yrkanden,
dels  krav  och önskemål om ytterligare
kartläggningar,       analyser       och
undersökningar    som    belyser     den
hittillsvarande  utvecklingen  inom  den
kommunala   sektorn  eller  inom   olika
verksamhetsområden,
dels  krav  och  önskemål  om  framtida
åtgärder    och/eller    förslag    från
regeringens   sida  samt  förslag   till
allmänna      policyuttalanden      från
riksdagens sida.

Krav och önskemål om ytterligare
uppföljningsinsatser

I  motion  Fi104 av Lars Tobisson  m.fl.
(m) anförs att regeringens skrivelse  är
ett     viktigt     inslag     i     den
uppföljningsverksamhet   som   riksdagen
alltmer ägnar sig åt. Det är därför  bra
med en årlig redovisning av utvecklingen
inom den för samhällsekonomin så viktiga
kommunsektorn, inte minst därför att den
svarar  för  en  betydande  del  av  den
offentliga      sektorns     verksamhet.
Riksdagen bör enligt motionärerna uttala
att   den   önskar   en   mer   ingående
redovisning av utvecklingstendenser  och
resultat inom följande områden:

-  En  uppföljning  av varför  kommunala
skattesänkningar   inte   genomförs   av
kommuner och landsting som gynnas av det
nya utjämningssystemet (yrkande 1)

-  En uppföljning av hur vårdköerna  har
utvecklats (yrkande 3)

-   En  redovisning  av  effekterna  för
barnfamiljerna    av   inkomstrelaterade
taxor inom barnomsorgen (yrkande 4)

- Regeringen bör snarast återkomma med en
analys  av  hur svag- och högpresterande
elevers behov skall kunna tillgodoses  i
svensk skola (yrkande 5)

- En redovisning för utvecklingen när det
gäller      lärare     som     genomgått
specialpedagogisk   påbyggnadsutbildning
och  av  effekterna av kommunaliseringen
av särskolan (yrkande 6)

- En fyllig redovisning av effekterna av
konkurrensutsättning     inom      olika
verksamhetsområden (yrkande 11)

-   En   redovisning  av  hur  de  olika
alternativen  inom skola,  omsorg  m.fl.
kommunala verksamhetsområden upplevs  av
dem   som   verksamheten  är  till   för
(yrkande 12)

Enligt  motion  Fi102 av Gudrun  Schyman
m.fl.    (v)    bekräftar    regeringens
skrivelse  att  kommuner  och  landsting
spelar  en  avgörande roll för  de  goda
levnadsvillkor som en stor  majoritet  -
trots  1990-talets  arbetslöshetskris  -
har  i  Sverige. Den visar också hur  de
som   arbetar  i  kommunsektorn  förmått
upprätthålla en mycket hög genomsnittlig
standard  på  de  offentliga  tjänsterna
trots  starka påfrestningar  i  form  av
ökande  behov,  sviktande skatteunderlag
och minskade statsbidrag.

Enligt  motionärerna bör inom ramen  för
en     fortlöpande    uppföljning     av
kommunsektorn  följande  kompletteringar
göras:

- Kalkyler och analyser bör tas fram över
effekterna  i olika offentliga  budgetar
av   kommunala  besparingar   och   ökad
arbetslöshet   bland  offentliganställda
(yrkande 1)

-  Analyser  bör göras av hur  kvinnorna
drabbas av nedskärningarna i barnomsorg,
skola och äldreomsorg (yrkande 2)

-  Analyser  av effekterna  på  barn  av
nedskärningar inom skola och  barnomsorg
bör tas fram (yrkande 3)

- Regeringen bör i sin nästa redovisning
också  belysa hur de kommunala företagen
tar sitt sociala ansvar (yrkande 4)

Krav och önskemål om framtida åtgärder
och förslag

I  motion  Fi104 av Lars Tobisson  m.fl.
(m) ställs följande krav på åtgärder:

-  Den  kommitté som utvärderar det  nya
utjämningssystemet  för   kommuner   och
landsting   bör   ges  i   uppgift   att
analysera     systemets    effekt     på
incitamenten  för enskilda kommuner  att
bidra  till ekonomisk tillväxt  (yrkande
2)

-  Regeringen bör återkomma med  förslag
till       finansieringsmodell       för
arbetsplatsförlagd  utbildning   -   APU
(yrkande 7)

-   Lagstiftningen  bör  ändras  så  att
kommunernas rätt att lägga ut utbildning
på entreprenad vidgas (yrkande 8)

-  Regeringen  bör  ges  i  uppdrag  att
snarast  för  riksdagen redovisa  skälen
för  och planerade åtgärder mot den höga
bortfallsfrekvensen inom sfi  -  svenska
för invandrare (yrkande 9)

-  De enskilda initiativen är av största
vikt   för  att  nå  en  förnyelse   och
utveckling  av  skolan.  Regeringen  bör
redovisa sakskälen som ligger till grund
för   en  politik  som  riktar  sig  mot
elevernas och förädrarnas rätt att välja
skola  och barnomsorg (yrkandena 10  och
13)

Även i motion Fi105 av Fredrik Reinfeldt
m.fl.  (m)  begärs att arbetsuppgifterna
för  den kommitté som utvärderar det nya
utjämningssystemet  för   kommuner   och
landsting  skall vidgas  till  att  även
avse den s.k. Pomperipossaeffekten,  som
enligt  motionärerna ger upphov till  en
tillväxtfientlig politik.

I motion Fi103 av Anne Wibble m.fl. (fp)
framhålls     att     verksamheten     i
kommunsektorn  inte bara är  av  central
betydelse  för  medborgarna  utan  också
intimt  hänger samman med  den  allmänna
ekonomiska   utvecklingen.  Motionärerna
pekar på att det i regeringens skrivelse
konstateras att  prestationsvolymen  har
ökat    inom   flera   områden,    t.ex.
barnomsorg och grundskola, men  att  det
givetvis är svårt att på nationell  nivå
värdera   verksamhetens   kvalitet   och
effekter.  Den kursomläggning som  skett
sedan  1994 beträffande förnyelsearbetet
har  enligt  motionen haft en  förödande
effekt  för  produktiviteten och  därmed
för  verksamhetens  utflöde  i  form  av
utbildning, vård och omsorg. I  motionen
begärs följande åtgärder och förslag:

-  Nya spelregler och avreglering behövs
för    att    främja    det    kommunala
förnyelsearbetet (yrkande 1)

-  De  kommunala bolagen bör i de  allra
flesta  fall  säljas ut eller  drivas  i
förvaltningsform (yrkande 2)

-  Kommunala  monopol bör avskaffas  och
verksamheterna  utsättas för  konkurrens
(yrkande 3)

-    Ett    rättvisare   bidrags-    och
utjämningssystem   bör   utarbetas   som
stimulerar                   tillväxten,
inkomstutjämningen bör sättas till 90  %
och  kostnadsutjämningen bör  spegla  de
faktiska  kostnadsskillnaderna  (yrkande
4)

-  Den s.k. kommunakuten bör slopas  och
medlen    fördelas    efter    generella
principer (yrkande 5)

-   Föräldrakooperativ,  föreningsdrift,
personalkooperativ,   privatägda   eller
kommunala    skolor   och   dagis    med
brukarstyrelser  måste ges  stabila  och
bra  regler för att kunna verka  även  i
utsatta bostadsområden (yrkande 6)

-   Kravet  på  balans  i  de  kommunala
budgetarna  bör  gälla fr.o.m.  år  1997
(yrkande 7)

I  motion Fi102 av Gudrun Schyman  m.fl.
(v)   begärs  att  regeringen  skyndsamt
skall lägga fram förslag om offentlighet
när  det gäller anställningsförmåner och
styrelsearvoden för chefstjänstmän i  de
kommunala bolagen (yrkande 5).

Yttranden från andra utskott

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet  tar  i  sitt   yttrande
(1996/97:SoU2y)  upp  fyra  yrkanden   i
motionerna        inom        utskottets
beredningsområde. Det gäller yrkande 3 i
motion  Fi104  (m)  om  vårdköerna  samt
yrkande   3  i  motion  Fi103  (v)   och
yrkandena 4 och 10 i motion Fi104 (m) om
barnomsorgen.

Vårdköerna

När  det  gäller  vårdköerna  lämnas   i
regeringens skrivelse en redogörelse för
den  vårdgaranti för att minska köer och
väntetider  inom vården som infördes  år
1992  samt  resultatet av en uppföljning
som  genomfördes  av Landstingsförbundet
vid  årsskiftet  1995/96.  I  anslutning
till yrkande 3 i motion Fi104 (m) finner
motionärerna  det mycket anmärkningsvärt
att  en  skrivelse som skall  följa  upp
utvecklingen inom den kommunala  sektorn
helt   går   förbi  den  för  så   många
medborgare   oroande  utvecklingen   med
pånyttfödda oacceptabla vårdköer.
Enligt  socialutskottet är vårdgarantin
en   angelägen   fråga   i   regeringens
överläggningar  med  Landstingsförbundet
om  den s.k. Dagmaröverenskommelsen  för
år  1997. Utskottet ser med stor oro  på
att  köerna i vården ökar och utgår från
att regeringen återkommer till riksdagen
i  frågan  så snart förhandlingarna  har
avslutats.  Något  tillkännagivande  med
anledning av motion Fi104 (m) yrkande  3
behövs inte enligt socialutskottet.

Barnomsorgen

Beträffande    barnomsorgen    redovisar
regeringen   i   skrivelse   194   bl.a.
uppgifter     om     utvecklingen     av
barnomsorgens utbyggnad när  det  gäller
såväl   den  kommunala  som  den   icke-
kommunala  verksamheten liksom uppgifter
om  kostnader och produktivitet.  Vidare
behandlas  frågor  om  personalen   inom
barnomsorgen,  bl.a.  när   det   gäller
utbildningsnivån,    samt     om     den
taxesättning som tillämpas i kommunerna.
I    motion   Fi102   (v)   efterfrågas
ytterligare  och  bredare  analyser   av
effekterna  av  den produktivitetsökning
på  22 % som inträffat mellan åren  1990
och 1994 (yrkande 3). Motionärerna menar
bl.a.   att   effekterna  på   barn   av
nedskärningarna    inom    skola     och
barnomsorg  delvis kan  utläsas  av  det
vkade  antal barn som kommer till  barn-
och   ungdomsmottagningarna.  I   motion
Fi104  (m)  begärs  ett tillkännagivande
till regeringen om rätten att välja  som
en grund för förnyelse och utveckling av
vård,  omsorg och utbildning. Regeringen
bör  redovisa de sakskäl som ligger till
grund  för den politik som förs och  som
enligt motionen motarbetar elevernas och
föräldrarnas  rätt att välja  skola  och
barnomsorg  (yrkande 10).  I  anslutning
till  yrkande  4 i samma  motion  ställs
krav  på  ytterligare belysning  av  hur
inkomstrelaterade       taxor       inom
barnomsorgen   påverkar  barnfamiljerna.
Enligt motionärerna bottnar denna typ av
kommunal fördelningspolitik i en felsyn.
Socialutskottet   framhåller   i   sitt
yttrande  att en väl utbyggd  barnomsorg
av  god  kvalitet  är en  viktig  del  i
familjepolitiken    för    att    främja
föräldrars   möjlighet   att   kombinera
föräldraskap     och     förvärvsarbete.
Utskottet  konstaterar att kunskapen  om
effekterna  av den ökande  storleken  på
barngrupperna  ännu  är  begränsad   och
hänvisar  bl.a. till en pågående  studie
av Socialstyrelsen som beräknas bli klar
i    början    av   år   1997.    Enligt
socialutskottet  bör  motion  Fi102  (v)
yrkande 3 inte föranleda något uttalande
från riksdagens sida.
Inte heller motion Fi104 (m) yrkande 10
om   valfrihet  inom  barnomsorgen   bör
enligt  socialutskottet föranleda  någon
åtgärd.    Utskottet   framhåller    att
barnomsorgen  skall präglas  av  rättvis
fördelning och ökad valfrihet. Samtidigt
anför  utskottet  att det  är  kommunens
ansvar   att   tillgodose   behovet   av
barnomsorg och att kommunen därför måste
ha  möjlighet att planera all barnomsorg
inom kommunen, såväl den som bedrivs  av
kommunen   själv   som   den   enskilda.
Utskottet konstaterar samtidigt att  den
icke-kommunala  barnomsorgen  successivt
ökat i omfattning.
Socialutskottet påpekar att  avgifterna
inom   barnomsorgen   är   en   kommunal
angelägenhet.      Enligt      35      §
socialtjänstlagen  får  kommunen  ta  ut
skäliga  avgifter  enligt  grunder   som
kommunen  bestämmer. Avgiften  får  dock
inte  överstiga kommunens  självkostnad.
Enligt socialutskottet bör motion  Fi104
(m) yrkande 4 avstyrkas.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet  behandlar  i  sitt
yttrande (1995/96:UbU8y) tio yrkanden om
den kommunala skolverksamheten, nämligen
yrkande  6  i  motion  Fi103  (fp)  samt
yrkandena 5-13 i motion Fi104 (m).

Skolan

Regeringens  skrivelse  innehåller   för
utbildningsområdet bl.a.  de  nationella
målen  för  respektive  utbildning   och
utvecklingen av de kommunala kostnaderna
samt en belysning av kvalitetsfrågor och
måluppfyllelse.  I skrivelsen  redovisas
också en undersökning av Skolverket  som
visar   att   skolan  är   ett   av   de
samhällsområden   som  allmänheten   har
störst förtroende för.

Frågan om hur olika elevers behov  skall
kunna   tillgodoses  m.m.  behandlas   i
motion  Fi104  (m).  Motionärerna  anser
således   att  regeringen  snarast   bör
återkomma  med en analys  av  hur  olika
elevers behov skall kunna tillgodoses  i
svensk skola (yrkande 5). I samma motion
ställs i anslutning till yrkande 6  krav
på  att  en kommande uppföljning av  den
kommunala   verksamheten   även    skall
innehålla en redovisning av utvecklingen
när  det  gäller de lärare som genomgått
specialpedagogisk   påbyggnadsutbildning
samt  av effekterna av kommunaliseringen
av särskolan.
Utbildningsutskottet  erinrar  i   sitt
yttrande (1995/96:UbU8y) om vad som sägs
i  skollagen  och i de nya  läroplanerna
för  det obligatoriska skolväsendet  och
för  de  frivilliga skolformerna  om  de
övergripande målen och riktlinjerna  för
skolverksamheten  samt  om   kommunernas
ansvar    för   genomförandet.    Enligt
utskottet  ger de nya läroplanerna  alla
elever -  såväl svag- som högpresterande
-   goda  möjligheter  till  utveckling.
Skolverket  har vidare getts  i  uppdrag
att  utvärdera  hur kommunerna  fördelar
resurserna för att tillgodose elever med
behov av särskilt stöd.
När     det     gäller    frågan     om
specialpedagogisk   påbyggnadsutbildning
och  kommunalisering av särskolan  pekar
utskottet     bl.a.    på    regeringens
föreskrifter  i gällande regleringsbrev,
Skolverkets roll, en pågående översyn av
lärarutbildningen  liksom  en   kommande
utvärdering  av  konsekvenserna  av  det
ändrade  huvudmannaskapet för  särskolan
och  särvux. Enligt utbildningsutskottet
bör yrkandena 5 och 6 i motion Fi104 (m)
avstyrkas av finansutskottet.

Finansiering  av den arbetsplatsförlagda
utbildningen   (APU)  i   gymnasieskolan
behandlas  i  yrkande 7 i  motion  Fi104
(m).   Motionärerna   understryker   att
studier visar att många skolor inte  kan
få  ut sina elever på arbetsplatsförlagd
utbildning i den omfattning som regering
och riksdag har beslutat. Regeringen bör
därför   återkomma  med   förslag   till
finansieringsmodell för APU  enligt  det
föreliggande    utredningsförlaget     i
betänkande SOU 1994:101.
Utbildningsutskottet pekar på  att  ett
identiskt krav om finansieringen av  APU
behandlas  av  utskottet i  samband  med
beredningen  av proposition  1995/96:206
Vissa  skolfrågor  m.m.  Med  hänvisning
därtill  anser  utskottet  att  det   nu
aktuella   yrkandet   bör   avslås    av
riksdagen.

Kommunernas  möjligheter  att  lägga  ut
undervisning på entreprenad  bör  enligt
motion Fi104 (m) yrkande 8 vidgas  genom
dndringar  i  lagstiftningen.  Lagen  om
entreprenadförhållanden inom skolan  bör
förtydligas så att det i framtiden  blir
möjligt för kommuner att uppdra åt andra
utbildningsanordnare     att     bedriva
undervisning  inom  ett  flertal   olika
ämnen.
Utbildningsutskottet behandlade  frågan
om  vidgade  möjligheter  att  lägga  ut
undervisning  på  entreprenad   i   sitt
betänkande   1994/95:UbU10   (s.    24).
Utskottet  fann inte då skäl  att  ändra
gällande  föreskrifter som  innebär  att
över   700   av   ca   750   kurser    i
gymnasieskolan   kan   läggas   ut    på
entreprenad.   Utskottet  föreslår   att
finansutskottet  avstyrker  bifall  till
det aktuella yrkandet.

Enligt  motion Fi104 (m) yrkande  9  bör
regeringen ges i uppdrag att snarast för
riksdagen   redovisa  skälen   för   och
planerade   åtgärder   mot   den    höga
bortfallsfrekvensen inom undervisning  i
svenska för invandrare (sfi).
Utbildningsutskottet  anser   att   det
aktuella  yrkandet  bör  avstyrkas   mot
bakgrund  av att en ingående utvärdering
av bl.a. kvaliteten i sfi-undervisningen
pågår  och  beräknas bli klar  under  år
1996.

Entreprenader och konkurrens

Regeringens  skrivelse innehåller  bl.a.
ett   avsnitt   om   entreprenader   och
konkurrens  (s. 98-99).   Där  redovisas
t.ex.  att några kommuner har utvärderat
de senaste årens konkurrensutsättning av
kommunal  verksamhet. Det finns  exempel
på    både    positiva   och    negativa
erfarenheter.  Någon  samlad   bild   av
förändringarna under de senaste åren går
enligt  regeringens  bedömning  knappast
att ge.
I  motion Fi104 (m) behandlas frågor om
ökad  valfrihet  inom  skolan  m.m.   De
enskilda initiativen är av största  vikt
för  att  nå en förnyelse och utveckling
av  skolan, anser motionärerna.  Arbetet
för  en  ökad valfrihet inom  skola  och
barnomsorg  måste fortsätta, ett  arbete
som     regeringen    enligt    motionen
motarbetar.  Regeringen bör redovisa  de
sakskäl som ligger till grund för  denna
politik  mot  elevernas och föräldrarnas
rätt   att  välja  skola  (yrkande  10).
Motionärerna anser vidare att mycket  av
det    interna   utvecklingsarbetet    i
kommuner  och  landsting  är  en  direkt
följd       av      en      stimulerande
konkurrensmiljö.  De anser  att  det  är
märkligt  att  regeringens skrivelse  så
litet      berör      effekterna      av
konkurrensutsättningen.  Det  bör   vara
möjligt för regeringen att till kommande
år   ge   en   fyllig   redovisning   av
effekterna  på  olika verksamhetsområden
av konkurrensutsättningen (yrkande 11).
Utbildningsutskottet        konstaterar
sammanfattningsvis - efter att ha  gjort
en  genomgång av gällande regler och  en
redovisning  av  rapporten   Bilden   av
skolan  1996 från Skolverket -  att  det
finns   en  omfattande  valfrihet   inom
skolväsendet   och   att   elever    och
föräldrar  successivt har givits  större
rätt och möjlighet att välja men att det
finns  skillnader vad avser utnyttjandet
av  denna  rätt. Utskottet tillbakavisar
påståendet  i  motionen  att  regeringen
motverkar  elevers och  föräldrars  rätt
att  välja  skola.  Utbildningsutskottet
föreslår  med  hänvisning  därtill   att
finansutskottet avstyrker yrkandena.

Medborgarperspektivet

Regeringen  framhåller att enligt  flera
lokala  undersökningar är medborgarna  i
stort   sett   ganska  nöjda   med   den
kommunala    servicen.    Från     några
undersökningar redovisas slutsatsen  att
medborgaren anser att hans eller  hennes
påverkansmöjligheter  på  den  kommunala
servicen är begränsade. Mellan 30 och 40
%    upplever   sig   inte   ha    några
påverkansmöjligheter  alls.   Regeringen
pekar på att det sedan länge funnits  en
viss valfrihet att välja t.ex. skola för
sina barn. Möjligheterna för medborgaren
att   själv  välja  producent  ökar  och
omfattar allt fler områden.
Vidare   framhålls  i  skrivelsen   att
brukarinflytande också  kan  utövas  via
samråd,          självförvaltningsorgan,
opolitiska nämnder, villkorad delegation
m.m.  I  några  kommuner  övervägs   att
inrätta opolitiska nämnder i en  del  av
kommunen.  Invånarna  kan  då  få  välja
ledamöterna  via  ett valförfarande  där
kandidaternas  namn  kryssas  för  eller
skrivs  till  på  en särskild  valsedel.
Sådana nämnder kan få ansvaret för t.ex.
skola,  barn- och äldreomsorg  inom  sin
kommundel.
I   motionerna Fi104 (m) och Fi103 (fp)
behandlas  frågor  med  anknytning  till
medborgarperspektivet. I den  första  av
motionerna hänvisas till redovisningen i
skrivelsen av att medborgarna är  ganska
nöjda   med   den  kommunala   servicen.
Motionärerna anser att det är  en  brist
att   regeringen  inte   redovisat   att
medborgare    som   valt   de    privata
alternativen inom t.ex. skola och omsorg
ofta  är  mer nöjda. Mot den  bakgrunden
vore  det  på  sin plats att  regeringen
redovisar  de  skäl  som  ligger   bakom
regeringens   ovilja  mot  elevers   och
föräldrars  rätt  att  välja  skola  och
omsorg (yrkande 13). Motionärerna  anser
vidare att det i den diskussion som förs
om   mångfald  och  kvalitet   inom   de
kommunala     verksamhetsområdena     är
särskilt  viktigt  att  lyfta  fram  hur
resultatet till sist värderas av dem som
verksamheten är till för. En redovisning
bör   därför   ges  av  hur   de   olika
alternativen  inom skola,  omsorg  m.fl.
kommunala verksamhetsområden upplevs  av
dem  verksamheten är till  för  (yrkande
12).
I  yrkande 6 i folkpartimotionen anförs
att det allra viktigaste för att bekämpa
segregationen är att människor får  makt
över    sina   egna   liv.   En   viktig
förutsättning  är därvid  att  de  måste
kunna   ta   makten  över   de   viktiga
verksamheterna inom framför allt  skolan
och barnomsorgen. Motionärerna pekar  på
att  valfrihet inte är en lyx som endast
skall     unnas     de     välbeställda.
Självstyrande    skolor,    elev-    och
föräldramedverkan  och  enskilt   drivna
skolor  i  olika former  är  minst  lika
angelägna i utsatta bostadsområden.  Det
aktuella     regeringsförslaget      att
ytterligare   försämra   villkoren   för
friskolorna  är  i detta sammanhang  ett
allvarligt  steg  i helt  fel  riktning,
heter det i motionen.
Utbildningsutskottet   hänvisar    till
gällande   regler   för   elevers    och
föräldrars  rätt  att välja  skola.  Mot
bakgrund   av  uppgifter  i  Skolverkets
rapport    Bilden   av    skolan    1996
konstaterar utskottet vidare att även om
alla  erbjuds  samma formella  rätt  att
välja  så finns det skillnader vad avser
utnyttjandet av denna rätt.
Skolverket  tar också i  rapporten  upp
frågan om valmöjligheter och segregation
och pekar på att verket i en utvärdering
läsåret  1992/93 kunde konstatera  vissa
tendenser till ökad segregation  som  en
följd  av  de  ökade  möjligheterna  att
välja  skola.  Tendensen  var  speciellt
märkbar  i  storstadsområdena   och   då
framför    allt   i   de   invandrartäta
bostadsområdena. Skolverket pekar på att
om  möjligheterna att välja skola medför
en  ensidig  förflyttning av elever  kan
valmöjligheterna tänkas bidra  till  att
förstärka   bostadsmiljöns  segregerande
mekanismer.  Skolverket  anser  det  för
tidigt  att säga om val i skolan orsakar
segregation    eller    inte.    Däremot
konstateras     att     valmöjligheterna
utnyttjas olika av olika grupper. Det är
ännu  för  tidigt att säga vilka  konse-
kvenser  detta  får  på  lång  sikt  för
skolans   struktur  och  sammansättning,
anser   Skolverket.  Denna   uppfattning
delas av utbildningsutskottet.
Utbildningsutskottet  erinrar  om   att
riksdagen    har    beslutat    om    en
försöksverksamhet  fr.o.m.  den  1  juli
1996   med  lokala  självstyrelser   med
föräldramajoritet      inom      skolan.
Försöksverksamheten skall pågå under  en
femårsperiod. Utbildningsutskottet anser
att   yrkandena 12 och 13 i motion Fi104
(m)  och  yrkande 6 i motion Fi103  (fp)
bör avstyrkas.
Utbildningsutskottet  förordar   vidare
att  skrivelsen  i de  delar  som  berör
utbildningsutskottets   beredningsområde
av    riksdagen    bör    läggas    till
handlingarna.

Finansutskottets bedömning

Allmänt om inriktningen av
uppföljningsverksamheten

Finansutskottet  noterar   inledningsvis
att  regeringens  skrivelse  1995/96:194
Utvecklingen inom den kommunala  sektorn
är   en   översiktlig   redovisning   av
inträffade   förändringar  av   kommunal
verksamhet och ekonomi under den  första
hälften  av  1990-talet. Det bör  enligt
utskottet  understrykas  att  skrivelsen
således är tillbakablickande och i  allt
väsentligt  deskriptiv.  Den  innehåller
inte några bedömningar eller förslag  om
den framtida politiken för kommunsektorn
eller      för      olika      kommunala
verksamhetsområden.    Regeringen    har
heller      inte      begärt       något
ställningstagande från riksdagens  sida.
Skrivelsen  kan  i likhet  med  vad  som
anförs i några av motionerna närmast ses
som     ett     led     i     riksdagens
uppföljningsverksamhet.           Enligt
utskottets   mening   är   den   samlade
redovisning  inom  området  som  nu  för
andra  gången presenteras av  regeringen
också värdefull som ett underlag för  en
allmän  diskussion om  samspelet  mellan
stat och kommun och om utvecklingen inom
den kommunala sektorn.
Utskottet underströk redan våren 1992 i
samband   med  beslutet  om   ett   nytt
generellt statsbidragssystem behovet  av
en   fortlöpande  uppföljning   av   den
kommunala   verksamheten.   Vid    detta
tillfälle var det i första hand utfallet
av   statsbidragssystemet  som  stod   i
fokus.   Utskottet  pekade   vid   detta
tillfälle på att återrapporteringen till
riksdagen lämpligen kunde ske i  samband
med    den   årliga   revideringen    av
riktlinjerna för den kommunala  ekonomin
(bet.  1991/92:FiU29).  Utskottet  anser
att  strävan  bör  vara att  regeringens
redogörelse    fortsättningsvis    skall
redovisas av regeringen i sådan tid  att
den  kan  behandlas  i  anslutning  till
beredningen av vårpropositionen.  Enligt
vad utskottet erfarit har regeringen för
avsikt  att så även skall ske. Därigenom
skulle redogörelsen kunna utgöra en  del
av     underlaget     för     riksdagens
ställningstagande under våren  till  den
övergripande   inriktningen    av    den
kommunala ekonomin för de närmaste åren.

Finansutskottet  ser  sammanfattningsvis
positivt      på     en     sammanhållen
uppföljningsverksamhet för  den  samlade
kommunala sektorn liksom till  en  årlig
återredovisning   av   resultatet   till
riksdagen.  Utskottet återkommer  i  det
följande   med   vissa   synpunkter   på
utformningen av uppföljningsinsatserna.

Krav och önskemål om ytterligare
uppföljningsinsatser
I  de med anledning av skrivelsen väckta
motionerna har en rad krav och  önskemål
framförts  om  en breddad och  fördjupad
redogörelse      av      hittillsvarande
utveckling     av     den      kommunala
verksamheten.

Uppföljningsinsatser inom områdena vård
och barnomsorg

När det gäller önskemålen i motion Fi102
(v)   om   analyser  av  effekterna   av
nedskärningarna    inom     barnomsorgen
(yrkande  3) och i motion Fi104  (m)  om
uppföljning  av  vårdköernas  utveckling
(yrkande 3) respektive av effekterna  av
inkomstrelaterade       taxor       inom
barnomsorgen  (yrkande 4) får  utskottet
hänvisa till vad socialutskottet  anfört
i    sitt    yttrande.   Socialutskottet
avstyrker bifall till dessa yrkanden.

Uppföljningsinsatser inom skolans område

Önskemålen   i  motion  Fi104   (m)   om
redovisningar och analyser av hur  olika
elevers  behov  skall kunna  tillgodoses
(yrkandena  5 och 6) samt kraven  på  en
fyllig  redovisning  av  effekterna   på
olika  områden av konkurrensutsättningen
(yrkande  11)  och  önskemålet   om   en
redovisning     av    hur    alternativa
verksamhetsformer  upplevs  av  dem  som
verksamheten  är till för ((yrkande  12)
behandlas  i  utbildningsutskottet  till
vilket     finansutskottet     hänvisar.
Utbildningsutskottet anser att  samtliga
motionsyrkanden bör avstyrkas.

Uppföljningsinsatser i övrigt

I  Vänsterpartiets motion Fi102 förordas
att kalkyler och effekter skall tas fram
över   effekterna  i  olika   offentliga
budgetar  av  kommunala besparingar  och
ökad          arbetslöshet         bland
offentliganställda  (yrkande   1),   att
analyser  bör  göras  av  hur  kvinnorna
drabbas av nedskärningarna i barnomsorg,
skola  och äldreomsorg (yrkande 2)  samt
att en belysning i nästa redovisning bör
göras av hur de kommunala företagen  tar
sitt  sociala ansvar (yrkande 4). Enligt
motion  Fi104  (m)  bör  en  uppföljning
göras      av      varför      kommunala
skattesänkningar   inte   genomförs   av
kommuner och landsting som gynnas av det
nya utjämningssystemet (yrkande 1).

Finansutskottet

Finansutskottet finner för egen del  att
flera  av  de  önskemål som framförts  i
motionerna  är väl värda att överväga  i
det      fortsatta     arbetet      inom
uppföljningsområdet.  Det  gäller   inte
minst        frågorna       om        de
fördelningspolitiska                 och
samhällsekonomiska  effekterna  av   den
omställning som pågår inom den kommunala
sektorn.  Det får emellertid ankomma  på
regeringen  att pröva om  denna  typ  av
kartläggningar   och   analyser    skall
presenteras  i  samma  form  som  i   nu
aktuellt sammanhang eller i annan  form.
Utskottet vill samtidigt varna  för  att
den  årliga redogörelsen svämmar ut  och
blir    ohanterlig.    Tyngdpunkten    i
redogörelsen bör som utskottet  ser  det
ligga i en redovisning av tidsserier  av
kommunalekonomiska     fakta     rörande
utvecklingen  av  resultat,   kostnader,
personal, verksamhetsförändringar etc.

Med   anledning  av  vad  utskottet  här
anfört   om   krav   och   önskemål   om
ytterligare         uppföljningsinsatser
föreslår utskottet riksdagen besluta att
avslå motionerna Fi102 (v) yrkandena 1-4
samt Fi104 (m) yrkandena 1, 3-6, 11  och
12.

Krav och önskemål om framtida åtgärder
och förslag

Åtgärder inom skolan

I motion Fi104 (m) framställs flera krav
på   åtgärder  och  förslag   inom   det
skolpolitiska   området.   Det    gäller
begäran     om    förslag    till     ny
finansieringsmodell                  för
arbetsplatsförlagd  utbildning   -   APU
(yrkande  7),  krav på lagändringar  som
vidgar  kommunernas rätt  att  lägga  ut
utbildning  på entreprenad (yrkande  8),
önskemål      om      åtgärder       mot
bortfallsfrekvensen inom sfi  -  svenska
för  invandrare (yrkande 9) samt  förord
för   en   ändrad  politik   beträffande
elevers  och föräldrars rätt  att  bl.a.
välja skola (yrkande 13). I Folkpartiets
motion     Fi103    tas    frågan     om
valmöjligheter   och   segregation   upp
(yrkande   6).   Enligt   motionen    är
självstyrande    skolor,    elev-    och
föräldramedverkan  och  enskilt   drivna
skolor  inte minst angelägna  i  utsatta
bostadsområden.
Utbildningsutskottet behandlar samtliga
dessa  yrkanden  i  sitt  yttrande  över
skrivelsen  och  förordar  att  de   bör
avstyrkas av finansutskottet.

Finansutskottet  delar   vad   som   har
anförts   av  utbildningsutskottet   och
avstyrker således motionerna Fi103  (fp)
yrkande  6  och Fi104 (m) yrkandena  7-9
och 13.

Åtgärder inom barnomsorgen

I motion Fi104 (m) yrkande 10 begärs ett
tillkännagivande  till   regeringen   om
rätten  att välja som en grund förnyelse
och  utveckling av vård, barnomsorg  och
utbildning.   Motionärerna   menar   att
fristående alternativ ofta enligt gjorda
studier   uppnår   hög   kvalitet   till
relativt sett lägre kostnader.

Finansutskottet  anser  i   likhet   med
socialutskottet  att  motion  Fi104  (m)
yrkande  10  inte  bör  föranleda  något
uttalande    från    riksdagens    sida.
Motionens  yrkande  avstyrks  därför  av
utskottet.

Åtgärder på det kommunalrättsliga
området

I  motionerna finns tre yrkanden som har
anknytning  till konstitutionsutskottets
ansvarsområde.   I  motion   Fi102   (v)
yrkande   5   begär   motionärerna   att
regeringen  skyndsamt skall  lägga  fram
förslag  om offentlighet när det  gäller
anställningsförmåner och styrelsearvoden
för   chefstjänstemän  i  de   kommunala
bolagen.  I motion Fi103 (fp)  hemställs
att  riksdagen som sin mening  skall  ge
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om avveckling av kommunala bolag
(yrkande  2). De allra flesta  kommunala
bolag kan enligt motionärerna säljas  ut
eller övergå i förvaltningsform. I samma
motion  (yrkande 3) anförs att kommunala
monopol bör avskaffas och verksamheterna
utsättas för konkurrens. Konkurrens  och
valfrihet är enligt motionen bra oavsett
om man har ett skattebetalar-, medborgar-
eller                personalperspektiv.
Konstitutionsutskottet har avstått  från
att yttra sig över motionsyrkandena.

Finansutskottet    har    erfarit    att
konstitutionsutskottet  i  ett  kommande
betänkande  kommer  att  behandla  olika
kommunala frågor baserat på motioner  om
bl.a.  de kommunala bolagen och  om  den
kommunala  kompetensen.  Med  hänvisning
därtill  bör kraven i motionerna  enligt
finansutskottets    mening    inte    nu
föranleda    någon   åtgärd.   Utskottet
avstyrker  därför motionerna  Fi102  (v)
yrkande 5 och Fi103 (fp) yrkandena 2 och
3.

Åtgärder på det kommunalekonomiska
området

I  motion Fi103 (fp) aktualiseras  några
frågor med kommunalekonomisk inriktning.
Motionärerna   hävdar  bl.a.   att   nya
spelregler  och avreglering  behövs  för
att       främja      det      kommunala
förnyelsearbetet  (yrkande  1).   Vidare
ställs  krav på ett rättvisare  bidrags-
och   utjämningssystem  som   stimulerar
tillväxten,  där inkomstutjämningen  bör
sättas    till    90    %    och     där
kostnadsutjämningen   bör   spegla    de
faktiska  kostnadsskillnaderna  (yrkande
4).  Den  s.k.  kommunakuten  bör  också
slopas   och   medlen   fördelas   efter
generella  principer  (yrkande  5)   och
kravet   på   balans  i   de   kommunala
budgetarna  bör gälla redan  fr.o.m.  år
1997  (yrkande 7). Slutligen föreslås  i
motion  Fi104 (m) yrkande 2 och i motion
Fi105   (m)   att   den   kommitté   som
utvärderar  det  nya  utjämningssystemet
för  kommuner  och landsting  skall  ges
vidgade  uppgifter  och  även  analysera
systemets   effekt  på  den   ekonomiska
tillväxten.

Finansutskottet     konstaterar      att
identiska  eller likartade yrkanden  när
det    gäller   utjämningssystemet   har
behandlats   och  efter   förslag   från
utskottet  avslagits av riksdagen  under
år 1995 (bet. 1994/95:FiU19 och 1995/96:
FiU5).  Samma  är förhållandet  när  det
gäller  frågor  om avreglering  och  nya
spelregler     (bet.     1994/95:FiU19).
Utskottet  tog  vidare  ställning   till
kravet  på  balans  fr.o.m.  1997  i  de
kommunala budgetarna i samband  med  sin
behandling  av  vårpropositionen.  Detta
skedde med anledning av ett yrkande från
Moderata      samlingspartiet      (bet.
1995/96:FiU10).
Enligt utskottets mening finns det inte
anledning  att  ompröva tidigare  gjorda
ställningstaganden  med   anledning   av
regeringens  nu föreliggande  skrivelse.
Med    hänvisning    därtill    föreslår
utskottet  att  motionerna  Fi103   (fp)
yrkandena  1,  4,  5 och  7,  Fi104  (m)
yrkande  2 samt Fi105 (m) bör avslås  av
riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.    beträffande    regeringens
skrivelse 1995/96:194
att   riksdagen  lägger   regeringens
skrivelse 1995/96:194 om utvecklingen
inom   den  kommunala  sektorn   till
handlingarna,

2.    beträffande    ytterligare
uppföljningsinsatser
att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Fi102   yrkandena   1-4   och
1995/96:Fi104 yrkandena  1,  3-6,  11
och 12,
res. 1 (m)
res. 2 (v)
3.   beträffande  åtgärder  inom
skolan
att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Fi103    yrkande    6     och
1995/96:Fi104 yrkandena 7-9 och 13,
res. 3 (m, fp, kd)
4.   beträffande  åtgärder  inom
barnomsorgen
att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Fi104 yrkande 10,
res. 4 (m, fp, kd)
5.  beträffande åtgärder på  det
kommunalrättsliga området
att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Fi102    yrkande    5     och
1995/96:Fi103 yrkandena 2 och 3,
res. 5 (m, fp, kd)
res. 6 (v)
6.  beträffande åtgärder på  det
kommunalekonomiska området
att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Fi103 yrkandena 1, 4,  5  och
7,   1995/96:Fi104  yrkande   2   och
1995/96:Fi105.
res. 7 (m)
res. 8 (fp)

Stockholm den 8 oktober 1996

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I  beslutet har deltagit: Jan  Bergqvist
(s),  Sören Lekberg (s), Bo Nilsson (s),
Sonja  Rembo  (m), Sonia  Karlsson  (s),
Lennart  Hedquist (m), Susanne Eberstein
(s),   Johan   Lönnroth  (v),   Kristina
Nordström  (s),  Fredrik Reinfeldt  (m),
Roy  Ottosson  (mp),  Mats  Odell  (kd),
Kjell Nordström (s), Sven-Erik Österberg
(s),  Karin Starrin (c), Karin  Pilsäter
(fp) och Bo Lundgren (m).

Reservationer

1. Ytterligare uppföljningsinsatser
(mom. 2)

Sonja  Rembo (m), Lennart Hedquist  (m),
Fredrik  Reinfeldt (m) och  Bo  Lundgren
(m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med  Finansutskottet
finner  och på s. 13 slutar med  11  och
12  bort ha följande lydelse:
Finansutskottet finner för egen del att
flera   av  de  önskmål  om  ytterligare
uppföljningsinsatser  som  framförts   i
motion  Fi104  (m)  är  väl  värda   att
överväga  i  det fortsatta arbetet  inom
uppföljningsområdet. Utskottet  anser  i
likhet  med  motionärerna  att  det   är
angeläget  att  göra en  uppföljning  av
varför  kommunala skattesänkningar  inte
genomförs  i kommuner och landsting  som
gynnas  av  det  nya  utjämningssystemet
liksom       av      effekterna       av
konkurrensutsättning     inom      olika
verksamhetsområden.        På        det
socialpolitiska området delar  utskottet
motionärernas mening att en  uppföljning
av  hur  vårdköerna utvecklas liksom  en
redovisning av fördelningseffekterna  av
inkomstrelaterade  barnomsorgstaxor  bör
genomföras.  Även inom  skolområdet  bör
ytterligare kartläggningar och  analyser
genomföras  på det sätt som  föreslås  i
motionen.
Med  det  anförda tillstyrker utskottet
motion  Fi104 (m) yrkandena 1,  3-6,  11
och 12.

dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2.      beträffande      ytterligare
uppföljningsinsatser
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi104 yrkandena  1,  3-6,  11
och  12  samt  med avslag  på  motion
1995/96:Fi102 yrkanden  1-4  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,

2.    Ytterligare   uppföljningsinsatser
(mom. 2)

Johan Lönnroth (v) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med  Finansutskottet
finner  och på s. 13 slutar med  11  och
12  bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att flera  av  de
önskemål          om         ytterligare
uppföljningsinsatser som  tagits  upp  i
motionerna  är väl värda att överväga  i
det  fortsatta arbetet. Det gäller  inte
minst        frågorna       om        de
fördelningspolitiska                 och
samhällsekonomiska  effekterna  av   den
omställning  som  nu  pågår   inom   den
kommunala sektorn. Med anledning av  vad
som  framförs  i motion Fi102  (v)  vill
utskottet  särskilt peka på  behovet  av
analyser   av   effekterna    i    olika
offentliga  budgetar   av  besparingarna
inom den kommunala sektorn och den därav
följande   ökade  arbetslösheten   bland
offentliganställda.
Det   är  mycket  som  talar  för   att
kvinnorna  drabbas  särskilt   hårt   av
nedskärningarna  inom barnomsorg,  skola
och  äldreomsorg. Inom detta  område  är
behovet  av  ytterligare  kartläggningar
och  analyser  enligt utskottets  mening
stort.  Andra  förhållanden  som  kräver
ytterligare  belysning är effekterna  på
barn  av nedskärningarna inom skola  och
barnomsorg  samt  av  hur  de  kommunala
företagen  tar sitt sociala ansvar.  Det
får   enligt   utskottet   ankomma    på
regeringen  att  närmare pröva  formerna
för  dessa uppföljningsinsatser och  för
återrapporteringen till  riksdagen.  Med
det anförda tillstyrker utskottet motion
Fi102 (v) yrkandena 1-4.

dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2.      beträffande      ytterligare
uppföljningsinsatser
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi102 yrkandena 1-4 samt  med
avslag    på   motion   1995/96:Fi104
yrkandena 1, 3-6, 11 och 12  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,

3. Åtgärder inom skolan (mom. 3)

Sonja  Rembo (m), Lennart Hedquist  (m),
Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell  (kd),
Karin Pilsäter (fp) och Bo Lundgren  (m)
anser

dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 13 som börjar med  Finansutskottet
delar   och slutar med  och 13  bort  ha
följande lydelse:
Utskottet    anser   i    likhet    med
motionärerna bakom motionerna Fi103 (fp)
och  Fi104 (m) att arbetet för  en  ökad
valfrihet   inom  skola  och  barnomsorg
skall  fortsätta.  Flera  rapporter  har
nyligen  visat att fristående alternativ
inom  skola  och barnomsorg  uppnår  hög
kvalitet   till  relativt   sett   lägre
kostnader. Verksamhet utvecklas när  den
konkurrensutsätts  och  kostnadsjämförs.
Mycket av det interna utvecklingsarbetet
i  kommuner och landsting är  en  direkt
följd       av      en      stimulerande
konkurrensmiljö.     Regeringen      bör
återkomma   till   riksdagen   med    en
redovisning  av planerade  åtgärder  för
att  åstadkomma  en ökad valfrihet  inom
dessa områden.
Utskottet anser vidare att kvalitet och
varationsrikedom i t.ex.  undervisningen
främjas   bäst  om  skolor   med   olika
inriktningar,  arbetssätt  och  huvudmän
kan   verka   sida  vid   sida.   Enligt
utskottets   uppfattning   är   det   en
självklar  rätt för föräldrar att  kunna
välja skola och barnomsorg. Valfrihet är
en  rättighet  som  bör  tillkomma  alla
oavsett     bostadsort.    Självstyrande
skolor, elev- och föräldramedverkan  och
enskilt  drivna  skolor  är  inte  minst
angelägna i utsatta bostadsområden.  Att
människor tilltros såväl att kunna välja
det  som passar dem bäst som att utforma
verksamheterna är en viktig grundsten  i
arbetet för att bekämpa utanförskap  och
vanmakt.
Utskottet  tillstyrker med det  anförda
motionerna 1995/96:Fi103 yrkande  6  och
1995/96:Fi104 yrkandena 7-9 och 13.

dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande åtgärder inom skolan
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna  1995/96:Fi103  yrkande  6
och  1995/96:Fi104 yrkandena 7-9  och
13 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Åtgärder inom barnomsorgen (mom. 4)

Sonja  Rembo (m), Lennart Hedquist  (m),
Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell  (kd),
Karin Pilsäter (fp) och Bo Lundgren  (m)
anser

dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 13 som börjar med  Finansutskottet
anser   och  slutar med   av  utskottet 
bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att varje  familj
skall  ha  rätt att välja den barnomsorg
som    passar   familjen   bäst.   Detta
förutsätter  att det finns olika  former
av   barnomsorg  att  tillgå   och   att
familjernas  val respekteras  genom  att
även  privat  barnomsorg  som  uppfyller
kvalitetskraven ges rätt till offentligt
stöd.  Med hänvisning till vad utskottet
anfört   tillstyrks  motion  Fi104   (m)
yrkande 10.

dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:
4.    beträffande   åtgärder    inom
barnomsorgen
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi104  yrkande  10  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,

5.  Åtgärder  på  det  kommunalrättsliga
området (mom. 5)

Sonja  Rembo (m), Lennart Hedquist  (m),
Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell  (kd),
Karin Pilsäter (fp) och Bo Lundgren  (m)
anser

dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med  Finansutskottet
har   och slutar med  2 och 3   bort  ha
följande lydelse:
Finansutskottet ställer sig  bakom  det
som  i  motion Fi103 (fp) anförs om  att
det    från   såväl   demokratiska   som
ekonomiska     utgångspunkter      finns
nackdelar  med  kommunal  verksamhet   i
bolagsform. Det finns även många exempel
på  att konkurrensen sätts ur spel  till
men  för det lokala näringslivet och för
skattebetalarna.  Enligt  utskottet  bör
stor  restriktivitet  iakttas  när   det
gäller nybildning av bolag samtidigt som
en  stor del av det kommunala ägandet av
bolag  bör  avvecklas.  Verksamhet   som
skall  behållas  bör  med  fördel  kunna
övergå  till förvaltningsformen  som  är
den   för   kommunal   verksamhet   mest
lämpade.
Utskottet   delar  också  motionärernas
uppfattning att konkurrensutsättning  av
kommunal verksamhet är ett verksamt sätt
att   åstadkomma  effektiviseringar  och
höjd   produktivitet.   Konkurrens   och
valfrihet  är  enligt utskottet  bra  ur
såväl ett skattebetalar-, medborgar- som
personalperspektiv.
Med    vad   utskottet   ovan    anfört
tillstyrks motion Fi103 (fp) yrkandena 2
och 3.

dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5.   beträffande  åtgärder  på   det
kommunalrättsliga området
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi103 yrkandena 2 och 3  samt
med  avslag  på  motion 1995/96:Fi102
yrkande   5   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,

6.  Åtgärder  på  det  kommunalrättsliga
området (mom. 5)

Johan Lönnroth (v) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med  Finansutskottet
har   och slutar med  2 och 3   bort  ha
följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med  vad
som   anförs  i  motion  Fi102  (v)  att
regeringen  skyndsamt skall  lägga  fram
förslag om en offentlig redovisning   av
anställningsförmåner och styrelsearvoden
för   chefstjänstemän  i  de   kommunala
bolagen.  Visserligen har  möjligheterna
till  insyn  i de kommunala företag  där
kommuner   eller   landsting   har   ett
rättsligt  bestämmande  inflytande  ökat
sedan   en   tid   genom   ändringar   i
lagstiftningen.   Det   är    emellertid
angeläget  att gå vidare och ytterligare
förbättra   allmänhetens  insyn   i   de
kommunala  företagen. Särskilt angeläget
är  det  att  åtgärder  vidtas  för  att
förbättra  insynen i bolag med kommunalt
delägande. Med vad utskottet här  anfört
tillstyrks motion Fi102 (v) yrkande 5.

dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5.   beträffande  åtgärder  på   det
kommunalrättsliga området
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi102  yrkande  5   och   med
avslag    på   motion   1995/96:Fi103
yrkandena 2 och 3 som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,

7.  Åtgärder  på  det kommunalekonomiska
området (mom. 6)

Sonja  Rembo (m), Lennart Hedquist  (m),
Fredrik  Reinfeldt (m) och  Bo  Lundgren
(m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med  Finansutskottet
konstaterar  och slutar med   avslås  av
riksdagen  bort ha följande lydelse:
Finansutskottet  anser  i  likhet   med
motionärerna bakom motionerna Fi104  (m)
yrkande   2  och  Fi105  (m)   att   den
parlamentariska   kommitté   som   skall
utvärdera det nya utjämningssystemet bör
få  utvidgade  arbetsuppgifter  och  ett
mandat  att  föreslå  åtgärder  för  hur
kommunsektorn skall kunna medverka  till
ett  bättre tillväxtklimat i vårt  land.
Således  bör  utredningen analysera  det
beslutade     systemets    effekt     på
incitamenten  för enskilda kommuner  att
bidra  till ekonomik tillväxt. Utskottet
tillstyrker motionerna Fi104 (m) yrkande
2 och Fi105 (m).

dels  att utskottets hemställan under  6
bort ha följande lydelse:
6.   beträffande  åtgärder  på   det
kommunalekonomiska området
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna  1995/96:Fi104  yrkande  2
och 1995/96:Fi105 samt med avslag  på
motion 1995/96:Fi103 yrkandena 1,  4,
5 och 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

8.  Åtgärder  på  det kommunalekonomiska
området (mom. 6)

Karin Pilsäter (fp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med  Finansutskottet
konstaterar  och slutar med   avslås  av
riksdagen  bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med  vad
som  anförs i motion Fi103 (fp) att  det
är    angeläget   att   det    kommunala
förnyelsearbetet    garanteras     genom
avregleringar  och större organisatorisk
frihet.  Detta  är  nödvändigt  för  att
kommunerna  skall kunna klara kvaliteten
i verksamheten på ett acceptabelt sätt.
Enligt  utskottets  mening  bör  vidare
arbetet  med att utforma ett  rättvisare
ujämnings- och bidragssystem fortsätta i
enlighet  med de linjer som hösten  1994
presenterades    av   beredningen    för
statsbidrag     och     utjämning      i
kommunsektorn  under  ledning  av  förre
statssekreteraren  Kjell-Åke   Henstrand
och  som  accepterades  av  ett  flertal
remissinstanser.  Inkomstutjämningen   i
systemet bör således sättas till 90 %  i
stället för 95 % och kostnadsutjämningen
bör            spegla           faktiska
strukturkostnadsskillnader på  det  sätt
som föreslogs av beredningen.
Utskottet   delar  också  motionärernas
uppfattning  att  den s.k.  kommunakuten
bör  slopas och att de medel som avsatts
för  denna  bör fördelas efter generella
principer.   Strävan   bör   vara    att
formulera    klara    spelregler     för
kommunsektorn.  Kraven på  kommuner  och
landsting kommer även framgent att  vara
stora,  men de löses inte genom en  pott
som fördelas efter särskilda kriterier.

dels  att utskottets hemställan under  6
bort ha följande lydelse:
6.   beträffande  åtgärder  på   det
kommunalekonomiska området
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi103 yrkandena 1, 4, 5 och 7
samt   med   avslag   på   motionerna
1995/96:Fi104    yrkande    2     och
1995/96:Fi105  som  sin  mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört.

Särskilt yttrande

Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Roy Ottosson (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna har i samband  med
1996   års  vårproposition,  proposition
1995/96:213     om     minskning      av
statsbidraget   till   kommunsektorn   i
särskilda   fall   och  under   allmänna
motionstiden framfört sina synpunkter på
utvecklingen inom den kommunala sektorn.
Vi har inte haft anledning att återkomma
med  i stort sett samma synpunkter också
i   samband  med  regeringens  skrivelse
1995/96:194  om  utvecklingen  inom  den
kommunala  sektorn  då  denna  i   tiden
behandlas    nära   de   andra    nämnda
motionstillfällena.

Vad  gäller  innehållet i den  skrivelse
som  behandlas  i  detta  betänkande  så
saknar  den bl.a. analyser av de sociala
effekterna inom kommunsektorn till följd
av    den   statliga   budgetsaneringen.
Behovet  av  sådana  har  vi  påpekat  i
samband med andra propositioner, och  vi
återkommer med krav på sådana analyser i
en  särskild  motion under den  allmänna
motionstiden. Regeringens skrivelse  kan
vara  lämplig  för att  redovisa  sådana
analyser.

Vad  gäller  Miljöpartiets  förslag   om
statliga åtgärder för att på olika  sätt
förbättra  ekonomin inom  den  kommunala
sektorn  så  ingår dessa  också  i  ovan
nämnda   motioner.  Det   gäller   också
regleringen   av  olika  åtaganden   och
förhållandet mellan stat och kommun.

Vi  avser  således  att  återkomma  till
dessa     frågor    i    samband     med
propositioner, budgetbehandlingen och  i
övrigt i samband med att motioner  lagda
under    den    allmänna    motionstiden
behandlas.

Socialutskottets yttrande
1996/97:SoU2y

Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 21 maj  beslutat
bereda  socialutskottet  tillfälle   att
yttra  sig  över  regeringens  skrivelse
1995/96:194  om  utvecklingen  inom  den
kommunala sektorn.
Socialutskottet   begränsar   yttrandet
till avsnitten 3.1.1 Hälso- och sjukvård
och  3.1.2 Barnomsorg i skrivelsen  samt
till  motionerna  Fi102  yrkande  3  och
Fi104 yrkandena 3, 4 och 10.

Vårdköerna

I  regeringens  skrivelse redovisas  att
det  år 1992 infördes en vårdgaranti för
att  minska  köer  och  väntetider  inom
vården.  Garantin innebar att  patienter
inom   de  grupper  som  omfattades   av
garantin           (höftledsoperationer,
operationer        mot         gråstarr,
kranskärlsförträngning   m.fl.)    skall
erbjudas  behandling  inom  tre  månader
från  det  att  patienten satts  upp  på
vårdplaneringslista. Vidare anförs  att,
i den s.k. Dagmaröverenskommelsen mellan
staten  och Landstingsförbundet  för  år
1996,  den nu gällande vårdgarantin  har
utvecklats   till   att   omfatta   även
tillgängligheten till basal  hälso-  och
sjukvård   i  primärvården   samt   till
bedömning  av specialist efter  det  att
remiss  har utfärdats. Den nu  utvidgade
vårdgarantin innebär också att särskilda
nationella  vårdprogram skall  upprättas
för   vissa  patienter  som   lider   av
allvarlig kronisk sjukdom.
Vidare anförs att Landstingsförbundet i
en  rapport har redovisat resultatet  av
en   uppföljning  av  vårdgarantin   som
genomfördes vid årsskiftet 1995/96.  När
undersökningen genomfördes pågick  sedan
sex   veckor   omfattande  vårdstrejker.
Enligt  Landstingsförbundet  har   dessa
strejker  haft  stor  inverkan   på   de
uppgifter som presenterades i rapporten.
Vid  tiden för undersökningen  fanns  61
000  personer i kö till behandlingar som
omfattades   av   vårdgarantin,   vilket
innebar  att köerna under år  1995  hade
ökat  med  33  % eller 14 900  personer.
Antalet  patienter  som  omfattades   av
vårdgarantin och som väntat mer  än  tre
månader  ökade under år 1995 med  5  600
personer  till  totalt  11  600.   Detta
betyder   att   antalet  patienter   som
omfattas av vårdgarantin och som  väntat
mer än tre månader på aktuell behandling
har   mer  än  tredubblats  jämfört  med
årsskiftet 1993/94. Av dessa hade  82  %
själva  valt  att stå kvar på  klinikens
väntelista  i  stället för att  hänvisas
till  en  klinik  med kortare  väntetid,
anförs det.

I  motion  Fi104 av Lars Tobisson  m.fl.
(m)  yrkas att riksdagen som sin  mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts   om  vårdköerna  (yrkande   3).
Motionärerna  finner det anmärkningsvärt
att  regeringens skrivelse inte med  ett
enda  ord  berör de allt  längre  köerna
till   operationer   och   behandlingar.
Vårdköerna försvann under den föregående
mandatperioden men ökar  nu  igen  i  en
oroande takt.
Enligt en enkät som Landstingsförbundet
presenterade i maj 1995 fanns då i minst
fem  landsting köer utanför vårdgarantin
som   av   den  medicinska  sakkunskapen
ansågs   vara   medicinskt  oacceptabla.
Enkäten visade också att bara 14  av  21
sjukvårdshuvudmän   sade    sig    följa
vårdgarantins          rekommendationer.
Situationen  har sedan dess  ytterligare
förvärrats enligt motionärerna.

Utskottets bedömning

Utskottet  ser med oro på att  köerna  i
vården   ökar.  Av  Landstingsförbundets
rapport framgår visserligen att ökningen
av  köerna under år 1995 till  viss  del
kan  förklaras av vårdstrejken i  slutet
av   året.  Detta  är  dock  inte   hela
förklaringen.
Vårdgarantin  är en angelägen  fråga  i
regeringens pågående överläggningar  med
Landstingsförbundet    om    den    s.k.
Dagmaröverenskommelsen     för     1997.
Utskottet   utgår  från  att  regeringen
återkommer till riksdagen i denna  fråga
så  snart förhandlingarna har avslutats.
Det   totala  resursbehovet  för  svensk
hälso-   och   sjukvård   övervägs   för
närvarande inom HSU 2000, som kommer att
överlämna    ett    delbetänkande     om
resursfrågorna   under   hösten.   Något
tillkännagivande med anledning av motion
Fi104  (m) yrkande 3 behövs inte  enligt
utskottets mening.

Barnomsorgen

I   regeringens  skrivelse  anförs   att
barnomsorgen      genom       pedagogisk
gruppverksamhet skall ge barn  stöd  och
stimulans för deras emotionella, sociala
och   intellektuella  utveckling,  bidra
till goda uppväxtvillkor och ge barn med
speciella behov av särskilt stöd för sin
utveckling   den   omsorg   som    deras
speciella behov kräver.
Under   1990-talet   har   barnomsorgen
byggts ut kraftigt, anförs det. År  1990
fanns  531 900 barn i åldrarna  0-12  år
inskrivna  i  daghem, familjedaghem  och
fritidshem. I slutet av 1994  fanns  645
500  barn  inskrivna, vilket innebär  en
ökning  med  drygt 20 %. Under  år  1995
byggdes  barnomsorgen ut med ytterligare
20  000  platser, och för år 1996 räknar
kommunerna   med  att   bygga   ut   med
ytterligare   25   000  platser   enligt
Svenska Kommunförbundet.
I många kommuner har det blivit vanligt
med  särskilda verksamheter som omfattar
alla   sexåringar   som  organisatoriskt
tillhör  skolförvaltningen. Ökningen  av
antalet   inskrivna   barn   är   därför
särskilt  stor i åldersgruppen sex  till
sju år.
Vidare     har    den    icke-kommunala
barnomsorgen    successivt    ökat     i
omfattning.  År  1990  var  det   totala
antalet  inskrivna barn i icke-kommunala
daghem   eller   fritidshem   16    000.
Motsvarande siffra år 1994  var  47  000
barn.  Den  vanligaste  formen  för  att
driva  icke-kommunal barnomsorg var  som
föräldrakooperativ.
I        fasta        priser        har
bruttodriftskostnaderna för barnomsorgen
sjunkit  med  3 % samtidigt som  antalet
inskrivna barn ökat med 19 %. Detta  ger
en  sammantagen produktivitetsutveckling
för  hela  barnomsorgen  under  perioden
motsvarande 22 %.  Gruppstorlekarna  har
ökat  med  i  genomsnitt  0,5  barn  per
daghemsgrupp    och   1,8    barn    per
fritidshemsgrupp mellan  åren  1993  och
1994.   År  1994  hade  58  %  av   alla
årsarbetare  i förskolor och  fritidshem
förskollärar-                      eller
fritidspedagogsutbildning  medan   2   %
saknade  formell utbildning  för  arbete
med   barn.   År  1990  var  motsvarande
andelar 49  respektive 7 %.
Undersökningar   gjorda   av    Svenska
Kommunförbundet  visar  att   kommunerna
alltmer sällan tillämpar enhetstaxor och
att    de   i   stället   övergår   till
avgiftstaxor som är baserade på  procent
av  bruttoinkomsten. En tendens  är  att
kommunerna    även    inför    en    mer
differentierad  avgiftstaxa  vad   avser
vistelsetid  med  olika tidsintervaller.
Allt   fler  kommuner  går  också  ifrån
systemet  med  en  betalningsfri   månad
under  sommaren och inför tolv  månaders
betalningsplikt. Inför år 1996  beräknar
kommunerna att höja sina avgifter med  i
genomsnitt 3 % över inflationen.

I  motion Fi102 av Gudrun Schyman  m.fl.
(v)  yrkas att riksdagen som sin  mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts   om  barnomsorg  (yrkande   3).
Motionärerna       konstaterar       att
produktivitetsökningen på 22 % för  hela
barnomsorgen mellan åren 1990  och  1994
till  huvuddelen har kommit  till  stånd
genom fler inskrivna barn. Detta innebär
att  personalen  (vilka  i  princip   är
kvinnor) fått en större arbetsbörda, och
barnen  har  inte fått samma möjligheter
att  utvecklas  i  en pedagogisk  miljö.
Detta  ger effekter på lång sikt  som  i
dag     är    svåra    att    mäta     i
prestationstermer. En  ökad  arbetsbörda
för  barnomsorgspersonalen  leder  också
till  att  den  uppmätta  effektiviteten
riskerar  att ätas upp av ohälsoproblem,
vilket då framför allt drabbar kvinnor.
Motionärerna  anför att  effekterna  på
barn  av  nedskärningar inom  skola  och
barnomsorg   delvis kan utläsas  av  det
ökade  antal barn som kommer till  barn-
och      ungdomsmottagningarna.       En
systematisk   urholkning   av    barnens
livsmiljöer  leder  enligt  motionärerna
till  ökad utslagning av barn.  Tidigare
kunde  skola  och barnomsorg  fånga  upp
dessa barn, men dessa klarar inte längre
av  denna uppgift, eftersom den  största
delen  av tiden går åt till gruppen  som
helhet och inte riktas till den enskilda
individen.    Detta    försvårar     för
personal/lärare  att  upptäcka  dem  som
behöver extra stöd.

I  motion  Fi104 av Lars Tobisson  m.fl.
(m)  begärs  ett  tillkännagivande  till
regeringen om vad i motionen anförts  om
rätten  att  välja  som  en  grund   för
förnyelse   och  utveckling   av   vård,
barnomsorg och utbildning (yrkande  10).
Motionärerna  anför  att   de   enskilda
initiativen är av största vikt  för  att
nå   en  förnyelse  och  utveckling   av
skolan. Det är motionärernas övertygelse
att  kvalitet  och  variationsrikedom  i
undervisningen  bäst främjas  om  skolor
med  olika  inriktning,  arbetssätt  och
huvudmän  kan  verka sida vid  sida.  De
vill   fortsätta  att  arbeta  för  ökad
valfrihet  inom  barnomsorg  och  skola,
vilket    de    anser   att   regeringen
motarbetar.  Detta förvånar motionärerna
eftersom  flera rapporter nyligen  visat
att fristående alternativ inom skola och
barnomsorg  uppnår  hög  kvalitet   till
relativt     sett    lägre    kostnader.
Regeringen   bör  därför   redovisa   de
sakskäl som ligger till grund för  denna
politik  mot  elevernas och föräldrarnas
rätt att välja skola och barnomsorg.
I motionen yrkas även att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen anförts om en redovisning av
hur    inkomstrelaterade   taxor    inom
barnomsorgen ökar marginaleffekterna för
barnfamiljerna och vad detta leder  till
(yrkande   4).   Regeringens   skrivelse
anger   att  kommunerna  alltmer  sällan
tillämpar  enhetstaxor  utan  i  stället
övergår   till   avgiftstaxor   som   är
baserade       på       bruttoinkomsten.
Motionärerna anför att detta är en dålig
utveckling som har stimulerats av  olika
uttalanden    av   regeringsföreträdare.
Innebörden av denna avgiftspolitik  blir
att   just   barnfamiljer  utsätts   för
särskilt  hårda och för samhällsekonomin
skadliga  marginaleffekter vid  inkomst-
ökning.        Konstruktionen         av
inkomstrelaterade   taxor   inom   vissa
speciella  områden bottnar i en  märklig
felsyn  att också kommunerna ovanpå  den
statliga   fördelningspolitiken    genom
skatternas  och vissa bidrags utformning
skall bedriva fördelningspolitik. Varför
man  i  så  fall låter detta gälla  just
barnomsorgen     men     inte      t.ex.
kollektivtrafik förefaller gåtfullt.

Utskottets bedömning

Utskottet    vidhåller   sin    tidigare
uppfattning    att   en   väl    utbyggd
barnomsorg av god kvalitet är en  viktig
del  i  familjepolitiken för att  främja
föräldrars   möjlighet   att   kombinera
föräldraskap  och  förvärvsarbete.   Ett
viktigt  steg  för  att  nå  målen   för
barnomsorgen   var  införandet   av   de
bestämmelser  i  socialtjänstlagen   som
preciserar barnomsorgens uppgift och  de
kvalitetskrav     som     gäller     för
verksamheten.
Utskottet     kan    konstatera     att
barnomsorgen  har  byggts  ut   kraftigt
under    1990-talet   för    att    möta
familjernas    behov.   Samtidigt    har
personalens    utbildningsnivå    höjts,
vilket   är   viktigt  för   kvaliteten.
Utskottet  kan  vidare  konstatera   att
antalet  barn i barngrupperna har  ökat.
Kunskapen om effekterna av detta är ännu
begränsad.  Utskottet har dock  inhämtat
att   Socialstyrelsen   för   närvarande
arbetar med en studie om situationen för
barn    med    särskilda   behov    inom
barnomsorgen. Studien, som beräknas  bli
klar  i  början av 1997,  bör  kunna  ge
värdefull  kunskap om  situationen  inom
barnomsorgen.    Vidare    pågår    inom
Välfärdsprojektets  ram  en   jämförande
studie  av  barnomsorgen i Tyskland  och
Sverige,  vilken även kan ge ny kunskap.
Utskottet  anser att  motion  Fi102  (v)
yrkande  3  inte  bör  föranleda   något
uttalande från riksdagens sida.
Utskottet   har  bl.a.   i   betänkande
1994/95:SoU8 framhållit att barnomsorgen
skall präglas av rättvis fördelning  och
ökad    valfrihet.   Utskottet   anförde
samtidigt  att  det är kommunens  ansvar
att tillgodose behovet av barnomsorg och
att  kommunen därför måste ha  möjlighet
att planera all barnomsorg inom kommunen
såväl  den  som bedrivs av kommunen  som
den    enskilda.   Utskottet   kan    nu
konstatera    att   den   icke-kommunala
barnomsorgen    successivt    ökat     i
omfattning.  Utskottet  anser  inte  att
motion   Fi104   (m)  yrkande   10   bör
föranleda    något    uttalande     från
riksdagens sida.
Avgifterna  inom  barnomsorgen  är   en
kommunal  angelägenhet.  Enligt   35   §
socialtjänstlagen  får  kommunen  ta  ut
skäliga  avgifter  enligt  grunder   som
kommunen  bestämmer. Avgiften  får  dock
inte  överstiga kommunens  självkostnad.
Motion  Fi104 (m) yrkande 4 bör,  enligt
utskottets mening, avstyrkas.

Stockholm den 4 september 1996

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I  beslutet har deltagit: Sten  Svensson
(m),   Ingrid  Andersson  (s),   Rinaldo
Karlsson   (s),   Hans   Karlsson   (s),
Liselotte Wågö (m), Roland Larsson  (c),
Marianne Jönsson (s), Leif Carlson  (m),
Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s),
Stig  Sandström  (v), Mariann  Ytterberg
(s),  Birgitta Wichne (m), Thomas  Julin
(mp),  Christin  Nilsson (s),  Elisebeht
Markström (s) och Tuve Skånberg (kd).

Avvikande meningar

1. Vårdköerna

Sten  Svensson (m), Liselotte Wågö  (m),
Leif   Carlson  (m),  Barbro  Westerholm
(fp),  Birgitta  Wichne  (m)  och   Tuve
Skånberg   (kd)  anser  att   utskottets
bedömning  under avsnittet   Vårdköerna 
bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser att regeringen  i  sin
skrivelse  inte  tillräckligt   ingående
redovisat  den oroande utvecklingen  med
allt  längre  köer till operationer  och
behandlingar. Vårdköerna försvann  under
den  föregående mandatperioden men  ökar
nu  igen  i  en oroande takt. Regeringen
försöker hävda att sjuksköterskestrejken
i slutet av 1995 är anledningen till att
köerna  har  vuxit. Detta stämmer  inte.
Redan  i  början av 1995 kunde landsting
efter  landsting konstatera  att  köerna
växte.      Landstingsförbundet      har
konstaterat    att    strejken    endast
förstärkte en redan pågående trend.
Enligt en enkät som Landstingsförbundet
presenterade i maj 1995 fanns då i minst
fem  landsting köer utanför vårdgarantin
som   av  den  medicinska  sakkkunskapen
ansågs   vara   medicinskt  oacceptabla.
Enkäten visade också att bara 14  av  21
sjukvårdshuvudmän   sade    sig    följa
vårdgarantins          rekommendationer.
Situationen har sedan dess förvärrats.
Enligt   utskottet   bör   detta    ges
regeringen  till känna med anledning  av
motion Fi104 (m) yrkande 3.

2. Besparingar inom barnomsorgen

Stig Sandström (v) anser att den del  av
utskottets  bedömning  under   avsnittet
 Barnomsorg   som börjar med   Utskottet
vidhåller   och  slutar med   riksdagens
sida.  bort ha följande lydelse:
Utskottet oroas över besparingarna inom
barnomsorg      och      skola.      Den
produktivitetsökning   som    regeringen
redovisar i sin skrivelse har i huvudsak
kommit  till stånd genom fler  inskrivna
barn. Med andra ord har personalen  fått
en  större  arbetsbörda och  barnen  har
inte   fått   samma   möjligheter    att
utvecklas  i en pedagogisk miljö.  Detta
ger  effekter på lång sikt som i dag  är
svåra att mäta.
Effekterna  av besparingar  inom  skola
och barnomsorg kan delvis utläsas av det
ökande antal barn som kommer till  barn-
och      ungdomsmottagningarna.       En
systematisk   urholkning   av    barnens
livsmiljö leder till ökad utslagning  av
barn.    Tidigare   kunde   skola    och
barnomsorg fånga upp dessa barn,  vilket
är  svårare  i  dag då större  delen  av
tiden går åt till gruppen som helhet och
inte riktas till den enskilda individen.
Detta försvårar för personal/lärare  att
upptäcka de barn som behöver extra stöd.
Enligt  utskottets mening bör detta  ges
regeringen  till känna med anledning  av
motion Fi102 (v) yrkande 3.

3. Förnyelse och utveckling inom skolan
och barnomsorgen

Sten  Svensson (m), Liselotte Wågö  (m),
Roland  Larsson (c), Leif  Carlson  (m),
Barbro  Westerholm (fp), Birgitta Wichne
(m) och Tuve Skånberg (kd) anser att den
del   av   utskottets  bedömning   under
avsnittet  Barnomsorgen   som börjar med
 Utskottet har  och slutar med   mening,
avstyrkas.   bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att varje familj  skall
ha  rätt  att  välja den barnomsorg  som
passar  familjen bäst. Detta förutsätter
att det finns olika former av barnomsorg
att   tillgå  och  att  familjernas  val
respekteras   genom  att   även   privat
barnomsorg som uppfyller kvalitetskraven
ges rätt till offentligt stöd. Utskottet
anser  således att riksdagen bör besluta
i  enlighet med riksdagsbeslutet  enligt
betänkande 1993/94:SoU11.
Utskottet   anser  att  riksdagen   med
anledning  av motion Fi104 (m) yrkandena
4  och  10 bör ge regeringen detta  till
känna.

Utbildningsutskottets yttrande
1995/96:UbU8y

Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Till finansutskottet

Finansutskottet  har  den  21  maj  1996
beslutat      att      bereda      bl.a.
utbildningsutskottet tillfälle att yttra
sig     över    regeringens    skrivelse
1995/96:194   Utvecklingen   inom    den
kommunala sektorn jämte motioner,  i  de
delar   som  skrivelsen  och  motionerna
berör utskottets beredningsområde.
I  de motioner som väckts med anledning
av  skrivelsen  finns  10  yrkanden  som
berör              utbildningsutskottets
beredningsområde. Utskottet behandlar  i
det  följande motionsyrkandena under tre
huvudrubriker    som    ansluter    till
skrivelsens  avsnitt  3.2  Skolan,   4.3
Mindre   förändringar  i  organisationen
efter   valet   1994,  delavsnittet   om
entreprenader  och  konkurrens  och  4.4
Medborgarper-spektivet stärks.

Skolan

I   skrivelsen   lämnar  regeringen   en
översiktlig  redovisning  av   hur   den
kommunala   verksamheten   utvecklas   i
förhållande till de nationella  mål  som
statsmakterna  har satt  upp  för  vissa
verksamhetsområden. Ett  av  de  områden
som behandlas är skolan (s. 59-76).
Regeringen    redovisar    bl.a.    att
utbildningsområdet i  genomsnitt  svarar
för   29   %   av  kommunernas   löpande
bruttokostnader  och att  totalkostnaden
för   utbildning  år   1994   var   86,6
miljarder kronor (fasta priser). För  de
olika  skolformerna  ges  en  kortfattad
redovisning av de nationella  målen  för
respektive utbildning, antal elever  och
lärare,       kostnader,       kvalitet,
måluppfyllelse  samt  för   grund-   och
gymnasieskolan  antalet  elever  m.m.  i
fristående skolor.
I   skrivelsen  redovisas  också  bl.a.
Skolverkets undersökning läsåret 1993/94
Attityder till skolan (rapport nr 72), i
vilken   ett  representativt  urval   av
allmänhet, föräldrar, elever och  lärare
tillfrågats  om sin syn  på  skolan.  Av
undersökningen framgår att skolan är ett
av  de  samhällsområden som  allmänheten
har  störst förtroende för. Tre av  fyra
tillfrågade  har en positiv uppfattning.
Två  av  tio  föräldrar har litet  eller
inget   förtroende   för   skolan.    En
majoritet  av  allmänhet  och  föräldrar
tycker  att  vi i dag har  en  lika  bra
eller bättre skola än den man själv gick
i.  Både allmänhet, föräldrar och lärare
anser  att skolans uppgifter är viktiga,
men  att skolan inte lyckas fullt ut med
att  nå  målen. Många menar  att  skolan
lyckas  bättre med att förmedla  kunskap
än    med    sina   personlighetsdanande
uppgifter.  De flesta lärare och  elever
trivs  i  skolan. Mobbningsproblemen  är
störst på högstadiet.
Frågan om hur olika elevers behov skall
kunna   tillgodoses  m.m.  behandlas   i
motion    1995/96:Fi104   (m).    Enligt
motionärerna handlar det om att höja den
generella  kunskapsnivån så att  svenska
elever  i alla ämnen tillhör de  absolut
främsta i världen. Det handlar också  om
att   stävja   tendenserna  till   ökade
skillnader i resultat mellan dem som kan
mest  och  dem som kan minst. Regeringen
bör  snarast återkomma med en analys  av
hur  olika  elevers  behov  skall  kunna
tillgodoses i svensk skola (yrkande  5).
En  viktig fråga där underlag  saknas  i
regeringens skrivelse berör utvecklingen
när  det gäller lärare som har genomgått
specialpedagogisk  påbyggnadsutbildning.
Dessa  lärare  utgör en  relativt  liten
grupp   med   hög  kompetens   och   hög
medelålder.  Motionärerna är  allvarligt
bekymrade  för  återväxten  inom   denna
grupp.  Vidare  framhåller  motionärerna
att  det  hade  varit  önskvärt  med  en
redovisning  i skrivelsen av  effekterna
av    kommunaliseringen   av   särskolan
(yrkande 6).
Utskottet vill inledningsvis erinra  om
att det offentliga skolväsendet enligt 1
kap. 2 § skollagen (1985:1100) skall  ge
alla  barn  och ungdomar,  oberoende  av
kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska  förhållanden, lika  tillgång
till utbildning. Utbildningen skall inom
varje  skolform vara likvärdig  varhelst
den   anordnas  i  landet.  Utbildningen
skall   ge   eleverna   kunskaper    och
färdigheter   samt,  i   samarbete   med
hemmen,    främja    deras    harmoniska
utveckling      till     ansvarskännande
människor  och medborgare.  Utbildningen
skall  vidare ta hänsyn till elever  med
särskilda behov.
Nya  läroplaner  för det  obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) och de  frivilliga
skolformerna   (Lpf  94)   har   nyligen
införts    (prop.   1992/93:220,    bet.
1993/94:UbU1,   rskr.   82   och   prop.
1992/93:250,  bet.  1993/94:UbU2,  rskr.
93).  Lpo  94 tillämpas fr.o.m.  läsåret
1995/96  i  årskurserna 1-7 och  fr.o.m.
läsåret 1997/98 i hela grundskolan.  Lpf
94 tillämpas fr.o.m. läsåret 1994/95 för
den   nya   reformerade  gymnasieskolan.
Läroplanerna     utgår      från      en
ansvarsfördelning där  staten  anger  de
övergripande målen och riktlinjerna  för
skolverksamheten och kommunerna ansvarar
för   genomförandet.   Enligt   de   nya
läroplanerna     skall    undervisningen
anpassas   till   varje   elevs   behov.
Läroplanerna kompletteras med kursplaner
för  alla  ämnen  och timplaner  för  de
olika skolformerna. I kursplanerna anges
de   mål  som  alla  elever  skall   ges
möjlighet  att nå. Skolan  har  ansvaret
för  att anpassa undervisningen  så  att
eleverna  når minst dessa mål.  Dessutom
anges i kursplanerna de mål skolan skall
sträva  mot. Dessa mål sätter  inte  upp
något  tak  för elevernas kunskaper  och
utveckling   utan  är  vida   och   högt
ställda.  Strävansmålen ger skolan  goda
möjligheter    att    lägga    upp    en
undervisning som är anpassad efter varje
elevs förutsättningar. Strävansmålen ger
ett  stort  utrymme för fördjupning  och
breddning av elevernas kunskaper. De nya
läroplanerna ger således alla  elever  -
såväl svag- som högpresterande elever  -
goda    möjligheter   till   utveckling.
Utskottet  vill även peka på att  elever
med  behov  av särskilt stöd enligt  den
nationella    utvecklingsplanen    skall
uppmärksammas särskilt. Regeringen har i
regleringsbrev  för 1995/96  bl.a.  gett
Skolverket  i uppdrag att utvärdera  hur
kommunerna fördelar resurserna  för  att
tillgodose elever med behov av  särskilt
stöd.     Skolverket    har    i     sin
verksamhetsplan för 1995/96  prioriterat
frågor   kring  elever  med   behov   av
särskilt stöd.
När    det    gäller    yrkandet     om
specialpedagogisk   påbyggnadsutbildning
och  kommunaliseringen av särskolan vill
utskottet  peka  på att universitet  och
högskolor    enligt    bestämmelser    i
regleringsbrev för 1995/96 skall samråda
med kommunerna, Statens skolverk samt  i
förkommande   fall   med   näringslivets
branschorganisationer  före  beslut   om
dimensionering  av  olika  fördjupningar
och         specialiseringar        inom
lärarutbildningarna.  Grundskolans   och
gymnasieskolans  behov  av  lärare   med
specialpedagogisk examen  och  lärare  i
svenska  som  andraspråk skall  särskilt
beaktas.
Arbetsgruppen    för     översyn     av
lärarutbildningen  har  överlämnat   sin
rapport Lärarutbildning i förändring (Ds
1996:16) till departementet i mars 1996.
Rapporten har nyligen remissbehandlats.
Utskottet   konstaterar   vidare    att
ansvaret   för  särskolan   och   särvux
överfördes    från   landstingen    till
kommunerna slutligt med utgången  av  år
1995.  Skolverket  skall  senast  den  1
februari 1998 redovisa en utvärdering av
konsekvenserna    av     det     ändrade
huvudmannaskapet   för   särskolan   och
särvux.
Med   hänvisning  till  vad   utskottet
anfört   bör  finansutskottet   avstyrka
yrkandena    5   och    6    i    motion
1995/96:Fi104.

Finansiering  av den arbetsplatsförlagda
utbildningen (APU) i gymnasieskolan  tas
upp  i  yrkande 7 i motion 1995/96:Fi104
(m).    Motionärerna    hänvisar    till
rapporter  från  Svenska kommunförbundet
och   Skolverket  som  visar  att  många
skolor  inte  kan få ut sina  elever  på
arbetsplatsförlagd  utbildning   i   den
omfattning som regering och riksdag  har
beslutat.  Detta förhållande  är  mycket
allvarligt. Regeringen bör återkomma med
ett förslag till finansieringsmodell för
APU  utifrån de riktlinjer som föreslogs
av   utredningen  om  kompetenskrav  för
gymnasielärare    i     yrkesämnen     i
betänkandet Höj ribban! (SOU 1994:101).
Utskottet   vill   med   anledning   av
yrkandet anföra följande.
Regeringen     har    i     proposition
1995/96:206   Vissa   skolfrågor    m.m.
behandlat     den    arbetsplatsförlagda
utbildningen  (APU) i gymnasieskolan.  I
propositionen betonas vikten av APU, och
regeringen föreslår att även program som
inte  har  yrkesämnen skall, om kommunen
så beslutar, kunna arbetsplatsförläggas.
Regeringen  anser också att en  särskild
målbeskrivning bör fastställas för APU i
syfte att höja kvaliteten i denna del av
gymnasieutbildningen. Även  andra  ämnen
än      yrkesämnen      skall      kunna
arbetsplatsförläggas.
Utbildningsutskottet avser att inom kort
behandla  den  nu  nämnda  propositionen
jämte  bl.a.  ett identiskt  likalydande
yrkande   som  det  nu  förevarande   om
finansiering  av  APU. Utskottet  kommer
således att inom kort utförligt behandla
frågor med anknytning till APU inklusive
finansieringsfrågan.   Med    hänvisning
härtill  anser  utskottet  att  det   nu
förevarande  yrkandet  bör   avslås   av
riksdagen.

Moderaterna   pekar   i    sin    motion
1995/96:Fi104  yrkande 8 på  möjligheten
att vidga kommunernas rätt att lägga  ut
undervisning på entreprenad. Nu gällande
lag   möjliggör  entreprenad  endast   i
sådana   ämnen   som  enligt   skollagen
betecknas    som    estetiska     ämnen,
ekonomiska  ämnen, tekniska ämnen  eller
yrkesämnen.           Lagen           om
entreprenadförhållanden inom skolan  bör
förtydligas så att det i framtiden  blir
möjligt för kommuner att uppdra åt andra
utbildningsanordnare     att     bedriva
undervisning  inom  ett  flertal   olika
ämnen.
Utskottet   vill   med   anledning   av
yrkandet anföra följande.
Enligt     lagen     (1993:802)      om
entreprenadförhållanden inom skolan  får
kommuner  och landsting sluta avtal  med
en  enskild fysisk eller juridisk person
om   att   denne   skall  bedriva   viss
undervisning  i gymnasieskolan.  Avtalet
får som motionärerna påpekar endast avse
undervisning inom ämnesblocken estetiska
ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska  ämnen
och  yrkesämnen. Detta innebär att  över
700  av  ca  750 kurser i gymnasieskolan
kan   läggas  ut  på  entreprenad.   För
undervisning inom andra områden än de nu
nämnda  får  regeringen,  om  det  finns
särskilda  skäl  i det enskilda  fallet,
medge  entreprenaddrift.  Utskottet  har
tidigare  behandlat  frågan  om  vidgade
möjligheter att lägga ut undervisning på
entreprenad (bet. 1994/95:UbU10 s.  24).
Utskottet  ansåg då att det  inte  fanns
skäl att ändra gällande föreskrifter  om
undervisning    på   entreprenad    inom
skolområdet     och     avstyrkte     de
föreliggande    motionerna.    Utskottet
finner  inte  anledning att  ändra  sitt
ställningstagande och  föreslår  således
att   finansutskottet  avstyrker  bifall
till förevarande yrkande.

Enligt  yrkande 9 i motion 1995/96:Fi104
(m) bör regeringen snarast för riksdagen
redovisa   skälen  för   och   planerade
åtgärder       mot       den        höga
bortfallsfrekvensen inom  undervisningen
i    svenska   för   invandrare   (sfi).
Motionärerna  pekar  på  att  17  %   av
eleverna  avbryter sina studier  i  sfi,
vilket  leder till slöseri med  resurser
och tid.
I regeringens skrivelse uppges att 17 %
av  eleverna  i sfi-utbildningen  avbröt
sina   studier  under  läsåret  1994/95.
Utskottet  har erfarit att av dessa  har
52,6   %  avbrutit  på  grund  av  annan
utbildning,  studieuppehåll,  flyttning,
arbete,   sjukdom  eller   problem   med
barnomsorg. För övriga som avbrutit sina
studier  angavs att det skett  av  okänd
anledning .
Skolverket har uppdragit åt Centrum för
tvåspråkighetsforskning  vid  Stockholms
universitet att genomföra en utvärdering
av  sfi.  Syftet är att göra en ingående
utvärdering av bl.a. kvaliteten  i  sfi-
undervisningen.  Utvärderingen  beräknas
avslutas  i december 1996. Mot  bakgrund
av  pågående  utvärdering  bör  yrkandet
avstyrkas.

Entreprenader och konkurrens

I   skrivelsen  finns  ett  avsnitt   om
entreprenader och konkurrens (s. 98-99).
Regeringen  redovisar  bl.a.  att  några
kommuner har utvärderat de senaste årens
konkurrensutsättning     av     kommunal
verksamhet.  Det finns exempel  på  både
positiva och negativa erfarenheter,  och
någon   samlad  bild  av  förändringarna
under   de   senaste  åren  går   enligt
regeringens bedömning knappast att ge.
I  motion  1995/96:Fi104 (m)  behandlas
frågor  om  ökad valfrihet  inom  skolan
m.m.  De  enskilda  initiativen  är   av
största vikt för att nå en förnyelse och
utveckling     av     skolan,      anser
motionärerna.  Arbetet   för   en   ökad
valfrihet   inom  skola  och  barnomsorg
måste   fortsätta,   ett   arbete    som
regeringen  enligt motionen  motarbetar.
Flera rapporter har visat att fristående
alternativ  inom  dessa  områden  uppnår
högre  kvalitet till relativt sett lägre
kostnader.    Regeringen   bör    därför
redovisa  de  sakskäl  som  ligger  till
grund  för  denna politik mot  elevernas
och  föräldrarnas rätt att  välja  skola
(yrkande 10). Motionärerna anser  vidare
att     mycket     av    det     interna
utvecklingsarbetet   i   kommuner    och
landsting  är  en  direkt  följd  av  en
stimulerande konkurrensmiljö.  De  anser
att  det  är  märkligt  att  regeringens
skrivelse  så litet berör effekterna  av
konkurrensutsättningen.  Det  bör   vara
möjligt för regeringen att till kommande
år   ge   en   fyllig   redovisning   av
effekterna  på  olika verksamhetsområden
av konkurrensutsättningen (yrkande 11).
Utskottet vill inledningsvis erinra  om
att  det  finns en omfattande  valfrihet
inom  skolväsendet. Elever och föräldrar
har  successivt givits större  rätt  och
möjlighet    att   välja   skola.    För
grundskolan  gäller t.ex.  att  kommunen
vid  fördelningen av elever på de  olika
skolenheterna skall beakta  föräldrarnas
önskemål  om  att deras barn  skall  tas
emot  vid en viss skola så långt det  är
möjligt    utan   att   andra    elevers
berättigade krav på placering i en skola
nära   hemmet   åsidosätts   eller   att
betydande     organisatoriska      eller
ekonomiska   svårigheter   uppstår   för
kommunen.   En  kommun   skall   i   sin
grundskola även ta emot en elev för vars
grundskoleutbildning  kommunen  inte  är
skyldig att svara, om eleven med  hänsyn
till  sina  personliga förhållanden  har
särskilda skäl att få gå i den kommunens
grundskola.  I gymnasieskolan  finns  en
mångfald  av utbildningsvägar.  Eleverna
har  rätt  att genomgå sådan  utbildning
som  inte  anordnas av den egna kommunen
varhelst  den  anordnas  i  landet,  och
hemkommunen   är  skyldig   att   betala
utbildningen. Inom både grundskolan  och
gymnasieskolan  finns  ett  stort  antal
fristående   skolor  som  eleverna   har
möjlighet att välja som alternativ  till
den     kommunala    skolan.    Godkända
fristående        grundskolor        och
gymnasieskolor har rätt till bidrag från
elevernas hemkommuner.
I  Skolverkets rapport Bilden av skolan
1996 konstateras att det är få föräldrar
som  hittills utnyttjat möjligheten  att
välja  en  annan skola än  den  anvisade
till  sina barn. I fyra av fem  kommuner
utnyttjar mindre än 2 % denna möjlighet.
I   de   kommuner   där   valmöjligheten
utnyttjas flitigast är andelen föräldrar
som    väljer   annan   skola   15    %.
Föräldrarnas  utbildningsnivå  har  stor
betydelse   för   hur   och   i   vilken
utsträckning  valmöjligheter  utnyttjas.
Bland  dem  som  väljer en  annan  skola
dominerar  högskoleutbildade  föräldrar,
och  denna  grupp är också mest  positiv
till  valfriheten.  Högutbildade  väljer
också  i  större utsträckning fristående
skolor.  Även  om  alla  erbjuds   samma
formella   rätt  att  välja  finns   det
således  reella  skillnader  vad   avser
utnyttjandet av denna rätt.  Skolverkets
rapport visar också att möjligheten  att
välja   en   fristående  skola  varierar
beroende  på var man bor. Drygt  hälften
av   skolorna  är  belägna  i   de   tre
storstäderna,   medan    det    i    två
tredjedelar  av  landets  kommuner  inte
finns   någon   fristående   skola.    I
storstadsområdena väljer knappt 6  %  av
föräldrar   och  elever  en   fristående
skola.
Utskottet                   konstaterar
sammanfattningsvis  att  det  finns   en
omfattande  valfrihet inom  skolväsendet
och  att elever och föräldrar successivt
har givits större rätt och möjlighet att
välja  men att det finns skillnader  vad
avser   utnyttjandet  av   denna   rätt.
Utskottet  tillbakavisar   påståendet  i
motionen    att   regeringen   motverkar
elevers  och föräldrars rätt  att  välja
skola. Senast har riksdagen under hösten
1995 på förslag från regeringen beslutat
anta  en  lag  om försöksverksamhet  med
ökat       föräldrainflytande       över
utvecklingsstörda barns skolgång  (prop.
1994/95:212,  bet.  1995/96:UbU1,  rskr.
27).
Utskottet föreslår med hänvisning  till
det    anförda    att    finansutskottet
avstyrker yrkandena.

Medborgarperspektivet

Regeringen  framhåller att enligt  flera
lokala  undersökningar är medborgarna  i
stort   sett   ganska  nöjda   med   den
kommunala    servicen.    Från     några
undersökningar redovisas slutsatsen  att
medborgaren anser att hans eller  hennes
påverkansmöjligheter  på  den  kommunala
servicen är begränsade. Mellan 30 och 40
%    upplever   sig   inte   ha    några
påverkansmöjligheter  alls.   Regeringen
pekar på att det sedan länge funnits  en
viss valfrihet att välja t.ex. skola för
sina barn. Möjligheterna för medborgaren
att   själv  välja  producent  ökar  och
omfattar allt fler områden.
Vidare   framhålls  i  skrivelsen   att
brukarinflytande också  kan  utövas  via
samråd,          självförvaltningsorgan,
opolitiska nämnder, villkorad delegation
m.m.  I  några  kommuner  övervägs   att
inrätta opolitiska nämnder i en  del  av
kommunen.  Invånarna  kan  då  få  välja
ledamöterna  via  ett valförfarande  där
kandidaternas  namn  kryssas  för  eller
skrivs  till  på  en särskild  valsedel.
Sådana nämnder kan få ansvaret för t.ex.
skola,  barn- och äldreomsorg  inom  sin
kommundel.
I  två motioner, 1995/96:Fi104 (m)  och
1995/96:Fi103 (fp), behandlas frågor med
anknytning till medborgarperspektivet. I
den  först nämnda motionen hänvisas till
redovisningen   i  skrivelsen   av   att
medborgarna  är  ganska  nöjda  med  den
kommunala  servicen, och man  anser  att
det  är  en  brist  att regeringen  inte
redovisat  att medborgare  som  valt  de
privata  alternativen inom  t.ex.  skola
och  omsorg ofta är mer nöjda.  Mot  den
bakgrunden  vore det på  sin  plats  att
regeringen redovisar de skäl som  ligger
bakom regeringens ovilja mot elevers och
föräldrars  rätt  att  välja  skola  och
omsorg.    Motionärerna    anser     det
självklart med en rätt för föräldrar att
välja  skola  och omsorg  (yrkande  13).
Motionärerna anser vidare att det i  den
diskussion  som  förs  om  mångfald  och
kvalitet      inom     de      kommunala
verksamhetsområdena är särskilt  viktigt
att  lyfta fram hur resultatet till sist
värderas av dem som verksamheten är till
för.  En redovisning bör därför  ges  av
hur  de  olika alternativen inom  skola,
omsorg          m.fl.          kommunala
verksamhetsområden   upplevs   av    dem
verksamheten finns för (yrkande 12).
I  yrkande  6  i  den  senare  motionen
anförs att det allra viktigaste för  att
bekämpa  segregationen är att  människor
får  makt över sina egna liv. En  viktig
förutsättning  är därvid  att  de  måste
kunna   ta   makten  över   de   viktiga
verksamheterna inom framför allt  skolan
och barnomsorgen. Motionärerna pekar  på
att  valfrihet inte är en lyx som endast
skall     unnas     de     välbeställda.
Självstyrande    skolor,    elev-    och
föräldramedverkan  och  enskilt   drivna
skolor  i  olika former  är  minst  lika
angelägna i utsatta bostadsområden.  Det
aktuella     regeringsförslaget      att
ytterligare   försämra   villkoren   för
friskolorna  är  i detta sammanhang  ett
allvarligt  steg  i helt  fel  riktning,
heter det i motionen.
Utskottet   har  under   avsnittet   om
entreprenader       och       konkurrens
vversiktligt  redovisat gällande  regler
för  elevers  och  föräldrars  rätt  att
välja skola. Mot bakgrund av uppgifter i
Skolverkets  rapport  Bilden  av  skolan
1996   har   utskottet   vidare   kunnat
konstatera  att  även  om  alla  erbjuds
samma  formella rätt att välja så  finns
det skillnader vad avser utnyttjandet av
denna rätt.
Skolverket  tar också i  rapporten  upp
frågan om valmöjligheter och segregation
och pekar på att verket i en utvärdering
läsåret  1992/93 kunde konstatera  vissa
tendenser till ökad segregation  som  en
följd  av  de  ökade  möjligheterna  att
välja  skola.  Tendensen  var  speciellt
märkbar  i  storstadsområdena   och   då
framför    allt   i   de   invandrartäta
bostadsområdena. Både svenska elever och
vissa elever med invandrarbakgrund sökte
sig  till skolor i andra områden. Vidare
framhålls  att  den faktor  som  ytterst
verkar   segregerande  i  samhället   är
boendet.   Skolornas  upptagningsområden
avspeglar  det omgivande bostadsområdets
etniska   och   sociala  sammansättning.
Skolverket pekar på att om möjligheterna
att   välja  skola  medför  en   ensidig
förflyttning     av      elever      kan
valmöjligheterna tänkas bidra  till  att
förstärka   bostadsmiljöns  segregerande
mekanismer.  Skolverket  anser  det  för
tidigt  att säga om val i skolan orsakar
segregation    eller    inte.    Däremot
konstateras     att     valmöjligheterna
utnyttjas olika av olika grupper. Det är
t.ex.  avsevärt  lättare för  akademiskt
utbildade   föräldrar  att  hävda   sina
önskemål  och  rättigheter  jämfört  med
lågutbildade. Det är ännu för tidigt att
säga  vilka  konsekvenser detta  får  på
lång  sikt  för  skolans  struktur   och
sammansättning, anser Skolverket.  Denna
uppfattning delar utskottet.
Utskottet erinrar om att riksdagen  har
beslutat    om    en   försöksverksamhet
fr.o.m.  den  1  juli  1996  med  lokala
självstyrelser   med   föräldramajoritet
inom  skolan  (prop.  1995/96:157,  bet.
UbU9,  rskr.  259).  Försöksverksamheten
skall pågå under en femårsperiod.
Med  hänvisning till vad utskottet  har
anfört  avstyrker utskottet  förevarande
yrkanden.

Enligt utbildningsutskottets uppfattning
bör  finansutskottet  föreslå  riksdagen
att lägga skrivelsen i den del den berör
utbildningsutskottets   beredningsområde
till handlingarna.

Stockholm den 27 augusti 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I  beslutet  har deltagit: Jan  Björkman
(s),    Beatrice    Ask    (m),    Bengt
Silfverstrand  (s), Eva  Johansson  (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta  Lundberg  (s), Andreas  Carlgren
(c),  Torgny Danielsson (s),  Ulf  Melin
(m),   Tomas  Eneroth  (s),  Britt-Marie
Danestig-Olofsson      (v),      Majléne
Westerlund  Panke (s), Hans  Hjortzberg-
Nordlund  (m), Gunnar Goude (mp),  Inger
Davidson (kds) och Siri Dannaeus (fp).

Avvikande meningar

1. Hur olika elevers behov skall kunna
tillgodoses m.m.

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin  och
Hans  Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
att  den  del  av  utbildningsutskottets
yttrande  i avsnittet Skolan som  börjar
med   Utskottet  vill   och  slutar  med
 motion  1995/96:Fi104  bort ha följande
lydelse:
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning  och anser  det  av  största
vikt  att  den  generella  kunskapsnivån
höjs  så att svenska elever i alla ämnen
tillhör  de  absolut främsta i  världen.
Men  det  handlar också  om  att  stävja
tendenserna  till  ökade  skillnader   i
resultat mellan dem som kan mest och dem
som   kan   minst.   Enligt   utskottets
uppfattning bör regeringen återkomma med
en  analys  av orsakerna till  de  ökade
skillnaderna,  liksom med  förslag  till
hur   såväl   svag-  som  högpresterande
elevers behov skall kunna tillgodoses  i
svensk    skola.   Utskottet   vill    i
sammanhanget   peka  på   att   det   är
oacceptabelt  att  barn  med   särskilda
behov  inte  får det stöd  de  har  rätt
till.   En  viktig  fråga  där  underlag
saknas   i   regeringens  skrivelse   är
utvecklingen när det gäller  lärare  som
har      genomgått     specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning. Dessa lärare utgör
en   relativt   liten  grupp   med   hög
kompetens.        Utskottet        delar
motionärernas  oro för  återväxten  inom
denna   grupp  lärare  och   anser   att
regeringen  bör  återkomma  med  förslag
till åtgärder inom området.
Enligt  utskottet  bör  finansutskottet
föreslå  riksdagen att med  bifall  till
yrkande 5 och med anledning av yrkande 6
i motion 1995/96:Fi104 som sin mening ge
regeringen      till      känna      vad
utbildningsutskottet har anfört.

2. Finansiering av den
arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i
gymnasieskolan

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin  och
Hans  Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
att  den  del  av  utbildningsutskottets
yttrande  i avsnittet Skolan som  börjar
med   Regeringen har  och slutar med  av
riksdagen  bort ha följande lydelse:
På   de  yrkesinriktade  programmen   i
gymnasieskolan skall minst 15 veckor  av
undervisningstiden vara förlagda till en
eller   flera   arbetsplatser.   Andelen
arbetsplatsförlagd utbildning (APU) är i
en internationell jämförelse mycket låg.
Det  är skolan som har ansvaret för  att
anskaffa  utbildningsplatser.  Rapporter
från   Kommunförbundet  och   Skolverket
visar  att många skolor inte kan  få  ut
sina elever på APU i den omfattning  som
regering   och  riksdag  har   beslutat.
Utskottet   ser  mycket  allvarligt   på
detta.   Utskottet  delar  motionärernas
uppfattning  att  skola  och   arbetsliv
måste  ta  ett  större  ansvar  för  att
förverkliga    den   arbetsplatsförlagda
utbildningen.  Regeringen bör  återkomma
med ett förslag till finansieringsmodell
för   APU  utifrån  de  riktlinjer   som
föreslogs i betänkandet Höj ribban!  Vad
utskottet har anfört bör finansutskottet
med  bifall  till  motion  1995/96:Fi104
yrkande 7 föreslå att riksdagen som  sin
mening ger regeringen till känna.

3. Undervisning på entreprenad

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin  och
Hans  Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
att  den  del  av  utbildningsutskottets
yttrande  i avsnittet Skolan som  börjar
med    Enligt  lagen   och  slutar   med
 förevarande yrkande  bort  ha  följande
lydelse:
Enligt     lagen     (1993:802)      om
entreprenadförhållanden  i  skolan   får
kommuner  sluta  avtal  med  en  enskild
fysisk  eller  juridisk  person  om  att
denne skall bedriva viss undervisning  i
gymnasieskolan. Avtalet får endast  avse
undervisning inom ämnesblocken estetiska
ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska  ämnen
och  yrkesämnen. Om det finns  särskilda
skäl   i   det   enskilda   fallet   får
regeringen   medge   att   även    annan
undervisning    får   läggas    ut    på
entreprenad.   Utskottet    anser    att
möjligheterna för kommunerna att -  utan
särskilt  medgivande från  regeringen  -
lägga ut undervisning på entreprenad bör
vidgas  och  gälla fler ämnen  och  även
hela  program. Regeringen bör  återkomma
till  riksdagen med förslag till  sådana
ändringar       i        lagen        om
entreprenadförhållanden  i  skolan.  Vad
utskottet    nu    har    anfört     bör
finansutskottet med bifall  till  motion
1995/96:Fi104  yrkande  8  föreslå   att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna.

4. Undervisningen i svenska för
invandrare (sfi)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin  och
Hans  Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
att  den  del  av  utbildningsutskottets
yttrande  i avsnittet Skolan som  börjar
med  I regeringens skrivelse  och slutar
med    yrkandet   avstyrkas    bort   ha
följande lydelse:
Utskottet  anser  det uppseendeväckande
att  en  så  stor  andel  som  17  %  av
eleverna   i  sfi-utbildningen  avbryter
sina  studier.  Utskottet  delar  därvid
motionärernas  uppfattning   att   detta
innebär  slöseri med resurser  och  tid.
Regeringen  bör därför snarast  redovisa
skälen  för  och planerade åtgärder  mot
den   höga  bortfallsfrekvensen  i  sfi.
Utbildningsutskottet      anser      att
finansutskottet med bifall  till  motion
1995/96:Fi104 yrkande 9 bör föreslå  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad utbildningsutskottet  har
anfört.

5. Ökad valfrihet inom skolan m.m.

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund  (m)
och  Inger Davidson (kds) anser att  den
del av utbildningsutskottets yttrande  i
avsnittet  Entreprenader och  konkurrens
som  börjar  med   Utskottet  vill   och
slutar med  avstyrker yrkandena  bort ha
följande lydelse:
Utskottet    anser   i    likhet    med
motionärerna  att arbetet  för  en  ökad
valfrihet   inom  skola  och  barnomsorg
skall    fortsätta.    Regeringen    bör
återkomma   till   riksdagen   med    en
redovisning  av planerade  åtgärder  för
att  åstadkomma  en ökad valfrihet  inom
dessa områden.
Flera  rapporter har nyligen visat  att
fristående  alternativ  inom  skola  och
barnomsorg  uppnår  hög  kvalitet   till
relativt     sett    lägre    kostnader.
Verksamhet     utvecklas     när     den
konkurrensutsätts  och  kostnadsjämförs.
Mycket av det interna utvecklingsarbetet
i  kommuner och landsting är  en  direkt
följd       av      en      stimulerande
konkurrensmiljö.  Det  vore   av   stort
intresse  att få en närmare  redovisning
av    dessa    positiva   effekter    av
konkurrensutsättning     av     kommunal
verksamhet.    Utskottet    anser    att
regeringen till kommande år  bör  ge  en
sådan         redovisning.        Enligt
utbildningsutskottets  uppfattning   bör
finansutskottet    tillstyrka     motion
1995/96:Fi104 yrkandena 10 och 11.

6. Medborgarperspektivet

Beatrice   Ask  (m),  Rune  Rydén   (m),
Andreas  Carlgren (c),  Ulf  Melin  (m),
Hans   Hjortzberg-Nordlund  (m),   Inger
Davidson  (kds) och Siri  Dannaeus  (fp)
anser      att      den      del      av
utbildningsutskottets     yttrande     i
avsnittet   Medborgarper-spektivet   som
börjar  med   Utskottet har  och  slutar
med    förevarande  yrkanden   bort   ha
följande lydelse:
Utskottet   anser  att   kvalitet   och
varationsrikedom i t.ex.  undervisningen
främjas   bäst  om  skolor   med   olika
inriktningar,  arbetssätt  och  huvudmän
kan   verka   sida  vid   sida.   Enligt
utskottets   uppfattning   är   det   en
självklar  rätt för föräldrar att  kunna
välja skola och barnomsorg. Valfrihet är
ingen  lyx  som  endast skall  unnas  de
välbeställda. Självstyrande skolor, elev-
och föräldramedverkan och enskilt drivna
skolor är minst lika angelägna i utsatta
bostadsområden.  Att människor  tilltros
såväl att kunna välja det som passar dem
bäst  som att utforma verksamheterna  är
en  viktig grundsten i arbetet  för  att
bekämpa utanförskap och vanmakt.

Medborgare    som   valt   de    privata
alternativen  är  ofta  mer   nöjda.   I
diskussionen  om mångfald  och  kvalitet
inom de kommunala verksamhetsområdena är
det   viktigt   att   lyfta   fram   hur
resultatet till sist värderas av dem som
verksamheten är till för. En redovisning
bör   därför  göras  av  hur  de   olika
alternativen  inom skola och  barnomsorg
m.fl.    kommunala    verksamhetsområden
upplevs  av  dem som verksamheten  finns
för.
Utskottet  föreslår att finansutskottet
tillstyrker   motionerna   1995/96:Fi103
yrkande 6 och 1995/96:Fi104 yrkandena 12
och 13.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Regeringens skrivelse 1
Motionerna 1
Yttranden från andra utskott 3
Utskottet 3
Regeringens skrivelse 3
Motionerna 3
Krav och önskemål om ytterligare
uppföljningsinsatser 4
Krav och önskemål om framtida
åtgärder och förslag 5
Yttranden från andra utskott 6
Socialutskottets yttrande 6
Vårdköerna 6
Barnomsorgen 7
Utbildningsutskottets yttrande 7
Skolan 8
Entreprenader och konkurrens 9
Medborgarperspektivet 9
Finansutskottets bedömning 11
Allmänt om inriktningen av
uppföljningsverksamheten 11
Krav och önskemål om ytterligare
uppföljningsinsatser 12
Uppföljningsinsatser inom
områdena vård och barnomsorg 12
Uppföljningsinsatser inom
skolans område 12
Uppföljningsinsatser i övrigt 12
Finansutskottet 12
Krav och önskemål om framtida
åtgärder och förslag 13
Åtgärder inom skolan 13
Åtgärder inom barnomsorgen 13
Åtgärder på det
kommunalrättsliga området 13
Åtgärder på det
kommunalekonomiska området 14
Hemställan 14
Reservationer
1. Ytterligare uppföljningsinsatser
(mom. 2) 16
2. Ytterligare uppföljningsinsatser
(mom. 2) 16
3. Åtgärder inom skolan (mom. 3) 17
4. Åtgärder inom barnomsorgen
(mom. 4) 18
5. Åtgärder på det
kommunalrättsliga området (mom. 5) 18
6. Åtgärder på det
kommunalrättsliga området (mom. 5) 19
7. Åtgärder på det
kommunalekonomiska området (mom. 6) 19
8. Åtgärder på det
kommunalekonomiska området (mom. 6) 20
Särskilt yttrande
Utvecklingen inom den kommunala
sektorn 20
Bilagor
Socialutskottets yttrande
1996/97:SoU2y 21
Utbildningsutskottets yttrande
1995/96:UbU8y 28
Gotab, Stockholm 1996