Utveckling av offentlig sektor
Betänkande 1990/91:FiU25
Finansutskottets betänkande
1990/91:FIU25
Utveckling av offentlig sektor (prop. 1990/91:100 bil. 2)
Innehåll
1990/91
FiU25
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet vad regeringen anfört i budgetpropositionens bilaga 2 (avsnitten 1--3) om utvecklingen av den offentliga sektorn och motioner som väckts i anslutning därtill. I parti- och kommittémotioner från moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna och centerpartiet ges i programform mål och riktlinjer för förnyelsen av den offentliga verksamheten. Yrkandena i övriga motioner från enskilda motionärer konkretiserar och anknyter i flertalet fall till dessa övergripande motioner.
I en motion från företrädare för miljöpartiet begärs en parlamentarisk utredning om offentlig verksamhet i monopolform.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Enligt utskottets mening ligger många av de åtgärder som föreslås i motionerna i linje med det förnyelsearbete som regeringen redovisar i propositionen.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1990/91:100 bilaga 2 Utveckling av offentlig sektor (Gemensamma frågor), i vad avser den statliga sektorn m.m. avsnitten 1--3,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1990/91:Fi215 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) i vad avser yrkande 1, 1990/91:Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) i vad avser yrkandena 1--3 och 5, 1990/91:Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp), 1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) i vad avser yrkande1, 1990/91:Fi506 av Lars Tobisson m.fl. (m), 1990/91:Fi508 av Rune Rydén och Per Stenmarck (m), 1990/91:Fi511 av Olof Johansson m.fl. (c), 1990/91:Fi513 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), 1990/91:Fi516 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) i vad avser yrkande 1, 1990/91:Fi517 av Lars Norberg m.fl. (mp), 1990/91:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) i vad avser yrkande 2.
Propositionen
I proposition 1990/91:100 bilaga 2 har regeringen (civildepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Bengt K Å Johansson -- berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utvecklingen av den offentliga sektorn, i vad avser avsnitten 1--3 (s. 3--33).
Motionerna
1990/91:Fi215 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produktionen av offentliga tjänster.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N292.
1990/91:Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionens sammanfattning anförts om riktlinjer för den offentliga sektorns förnyelse,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som undanröjer hinder för enskilda alternativ till offentlig sektor i enlighet med vad som anförts i motionens avsnitt 5.2,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat konsumentinflytande i offentlig sektor, bl.a. genom ökad valfrihet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ från staten till en försöksverksamhet med servicekuponger i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta utreda en kraftig reduktion av statliga myndigheters centrala kanslier,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att öka effektiviteten i den offentliga sektorn genom skärpt konkurrens och mindre regleringar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att undanröja produktivitetshämmande mellannivåer i den statliga förvaltningen.
1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bl.a. avmonopolisering och avreglering i syfte att uppnå ökad konkurrens mellan offentlig och privat verksamhet.
1990/91:Fi506 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för den offentliga sektorns utveckling.
1990/91:Fi508 av Rune Rydén och Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en allsidig översyn av de olika förhållanden som påverkar konkurrensen mellan privata och offentliga företag.
1990/91:Fi511 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen för utvecklings- och förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjerna för utvecklings- och förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn.
1990/91:Fi513 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att monopol, t.ex inom barn- och äldreomsorg samt vård skall avskaffas i syfte att främja tjänstesektorn.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A451.
1990/91:Fi516 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det förutom en förändrad offentlig sektor behövs alternativa lösningar.
1990/91:Fi517 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts beträffande offentliga monopol i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående privat verksamhet inom det som i dag är offentlig sektor.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N254.
Utskottet
Regeringen har i budgetpropositionen, bilaga 2, gett en bred redovisning av utvecklingsarbetet inom den offentliga sektorn. I detta betänkande behandlar utskottet den del av reformarbetet som redovisas i avsnitten 1--3 (den statliga sektorn m.m.) samt ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden där krav rests på förändringar av den offentliga verksamheten.
I budgetpropositionens bilaga 2 anges -- beträffande den statliga sektorn (avsnitt 3) -- bl.a. att ett treårigt program skall genomföras där den statliga administrationen genom strukturella förändringar reduceras med 10 %. De statliga verksstyrelsernas ansvar skall utredas och alternativa verksamhetsformer stimuleras. Inom ramen för den nya budgetprocessen genomförs en första fördjupad prövning av vissa myndigheter. Åtgärder aviseras vidare för att göra revisionen i statsförvaltningen effektivare. En översyn skall göras av konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna. Samtidigt förordas att konkurrens och marknadskrafter i ökad utsträckning bör användas på det offentliga området. I propositionen redovisas också inledningsvis (avsnitten 1 och 2) de allmänna utgångspunkterna för regeringens arbete med att utveckla den offentliga sektorn samt vissa internationella jämförelser.
I parti- och kommittémotioner från de borgerliga partierna redovisas i ett brett perspektiv olika åtgärder som bör vidtas för att uppnå en enligt motionärerna positiv utveckling av den offentliga verksamheten.
I motion Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1 sägs att Sveriges utveckling under 90-talet i hög grad avgörs av hur vi lyckas med reformeringen av den offentliga sektorn. Valfriheten, produktiviteten och servicenivån måste öka. Många av de verksamheter som hör till den offentliga sektorn måste även framdeles skattefinansieras. Däremot bör produktionen kunna organiseras på olika sätt och enskilda initiativ spela en viktig roll. Andelen entreprenader i både statlig och kommunal förvaltning bör öka. Statliga och kommunala bolag bör säljas ut och kostnadsexplosionen i de stora subventions- och transfereringssystemen måste hejdas.
I motion Fi506 av Lars Tobisson m.fl. (m) anges olika riktlinjer för den offentliga sektorns utveckling. Sektorn utgör enligt motionärerna ett viktigt inslag i ett samhälle som är inriktat på stabil och långsiktig ekonomisk tillväxt. Staten har en fundamental uppgift att skydda landet och varje enskild människa mot yttre och inre hot. Det allmänna skall stå som garant för en social grundtrygghet. Den offentliga sektorn skall inte annat än i undantagsfall producera varor och tjänster. Effektiviteten inom den offentliga förvaltningen skall ökas bl.a. genom en förbättrad styrning, ökad upphandling och större valfrihet för den enskilde medborgaren på serviceområden som i dag lyder under offentliga monopol.
I motion Fi511 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkandena 1 och 2 redovisar centerpartiet målen och riktlinjerna för utvecklings- och förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn. Utgångspunkter för förnyelsen är bl.a. att värna den sociala tryggheten och den generella välfärdpolitiken, att öka sektorns måluppfyllelse samt att decentralisera verksamheten och att öka den enskildes valfrihet.
I motionen sammanfattas centerns program för den offentliga sektorn i ett åtgärdsprogram med 36 olika punkter. Bland de frågor som tas upp märks förstärkt medborgarinflytande, renodling av politikerrollen, förbättrad styrning och utvärdering av den offentliga verksamheten samt behoven av avreglering, strukturella förändringar av organisationen och alternativa produktionsformer.
I en rad motioner krävs avregleringar inom den offentliga sektorn för att få till stånd alternativa lösningar och därmed ökad konkurrens samt ökat konsumentinflytande m.m.
I motion Fi215 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1 sägs att den offentliga tjänsteproduktionen bör reformeras i syfte att stärka konsumentintresset. Tjänster som vård, omsorg och utbildning bör finnas i såväl offentlig som enskild regi.
I motion Fi516 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) yrkande 1 anförs att det förutom en förändrad offentlig sektor behövs alternativa lösningar. Enskilda alternativ måste uppmuntras. Framför allt områdena vård, omsorg och utbildning måste bli utsatta för konkurrens.
I motion Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2 krävs att de legala förutsättningarna för utnyttjande av entreprenader inom offentlig sektor klarläggs. Lagar som uttryckligen eller genom förarbetenas utformning hindrar entreprenader bör ses över. Ett exempel är lagstiftningen som styr brandförsvaret.
I motion Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp) yrkande 2 anförs att effektiviteten inom den offentliga sektorn kan ökas genom skärpt konkurrens och mindre regleringar.
Enligt motion Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) yrkande 1 måste olika åtgärder vidtas för att stärka konkurrensen mellan privat och offentlig verksamhet. Bl.a. bör monopol och specialregleringar avskaffas inom ett flertal områden. Viss offentlig verksamhet bör avyttras såväl för att stärka konkurrensen som av finansiella skäl. Sammanblandning av monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet måste undanröjas. Avgiftsfinansiering bör förekomma i ökad utsträckning för att öka konsumentstyrningen av tjänsteproduktionen.
I motion Fi513 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) hävdas att ett av Värmlands största problem är att en så stor del av arbetskraften arbetar inom offentlig sektor. Enligt motionärerna förhindrar det offentligas monopolställning inom branscher som vård, omsorg och service en sund konkurrens och därmed en sund utveckling av den privata tjänstesektorn.
I motion Fi704 om företagande av Carl Bildt m.fl. (m) behandlas bl.a. behovet av att reformera den offentliga sektorn. Enligt motionen finns det vissa uppgifter som bara statsmakterna kan klara, men stora och viktiga delar i dagens offentliga sektor kan skötas i enskild regi. Detta hindrar inte att vissa väsentliga verksamheter kan vara offentligt finansierade. Näringsfrihet bör råda även inom den offentliga sektorn. De anställda bör få möjlighet att förverkliga sina idéer, drömmar och förslag som enskilda entreprenörer.
I motion Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkandena 3
och 5 förordas olika vägar för att öka konsumentinflytandet i
den offentliga sektorn. Det tänkes ske genom att öka mångfalden
och valfriheten i såväl konsumentledet som i producentledet. Ett
sätt att finansiera en verksamhet och samtidigt möjliggöra en
stor valfrihet för konsumenterna är, sägs det, att införa s.k.
servicekuponger ("vouchers"). Staten bör ta initiativ till en
försöksverksamhet inom hemtjänsten i samarbete med några
kommuner.
I några enskilda motioner ställs krav på åtgärder som berör bl.a. statliga myndigheter och affärsverk.
I motion Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp) yrkandena 1 och 3 ställs krav på att produktivitetshämmande mellannivåer i statsförvaltningen skall undanröjas och att frågan om en kraftig reduktion av statliga myndigheters centrala kanslier skall utredas. I motion Fi508 av Rune Rydén och Per Stenmarck (m) tas olika frågor om det offentliga företagandet upp. Motionärerna begär en allsidig översyn av de olika förhållanden som påverkar konkurrensen mellan privata och offentliga företag. Det är enligt motion Fi517 av Lars Norberg m.fl. (mp) i hög grad motiverat att tillsätta en parlamentarisk utredning som kartlägger det reella läget i första hand inom affärsverken men också inom annan statlig och kommunal sektor som bedrivs under monopol eller monopolliknande förhållanden. Utredningen bör utmynna i ett förslag till städning så att det skapas klara rågångar mellan monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet inom offentlig affärsverksamhet.
Utskottet vill för egen del anföra följande.
Den offentliga verksamheten har stor betydelse för medborgarnas trygghet och service. Den tillgodoser ofta intressen som inte kan tillgodoses på annat sätt. Den offentliga sektorn har många uppgifter som marknaden inte kan fullgöra eller där marknaden fungerar ofullständigt. Grundläggande skillnader finns också mellan offentliga och privata organisationer, t.ex. beträffande kraven på demokrati, offentlighet och rättssäkerhet.
Sverige har en i jämförelse med de flesta andra länder stor offentlig sektor. Samtidigt ger den medborgarna en i mycket väsentliga delar väl fungerande service. Den bidrar t.ex. också till en förhållandevis jämn inkomstfördelning och befrämjar jämställdheten mellan män och kvinnor. Utgiftsexpansionen måste emellertid nu dämpas. Nya eller ändrade behov måste i ökad utsträckning tillgodoses genom omprioriteringar och effektiviseringar inom den offentliga sektorn. Förbättringar måste samtidigt göras av kvaliteten, tillgängligheten och valfriheten.
Utskottet konstaterar att många av de åtgärder som föreslås i de borgerliga parti- och kommittémotionerna i flera avseenden ligger i linje med det pågående reformarbetet för att utveckla den offentliga sektorn. Det gäller t.ex. kraven på omprövningar av offentliga verksamheter, ökad produktivitet och effektivitet, nya finansieringsformer samt ökad konkurrens och större möjligheter för medborgarna att välja mellan olika alternativ.
Utskottet vill samtidigt understryka att välfärdspolitikens mål ligger fast. Vård, omsorg och utbildning skall vara tillgängliga på lika villkor för alla medborgare. Alla skall vidare ha rätt till trygghet vid ålderdom, sjukdom och handikapp, och den offentliga sektorn skall finansieras solidariskt.
I ett flertal borgerliga motioner tas frågan om ett ökat inslag av privat verksamhet inom den offentliga sektorns ram upp. I första hand pekas på behovet av ökad andel enskild verksamhet i entreprenadform inom områdena vård, omsorg och utbildning. Det rör sig alltså här om verksamheter som kommuner och landsting ansvarar för men som i stor utsträckning styrs av statliga regler i lagar och statsbidragsförfattningar. Även på detta område pågår ett utvecklingsarbete som i vissa delar har den inriktning som motionärerna anger. I budgetpropositionen anger regeringen bl.a. följande som en grundläggande utgångspunkt för förnyelsearbetet: "Den offentliga sektorn måste utsättas för mer marknadsliknande förutsättningar. Det innebär att producent- och beställarrelationer bör utvecklas. Entreprenader och upphandling bör prövas systematiskt i den offentliga verksamheten. Det skapar utrymme för alternativa produktionsformer och olika lösningar. Entreprenadverksamhet låter sig väl inordnas inom ramen för den generella välfärdspolitiken." (prop. 1990/91:100 bilaga 2, s. 6).
Utskottet delar det som sägs i propositionen om producent- och beställarfrågor resp. entreprenader. Utskottet vill samtidigt peka på att detta delvis innebär nya roller för t.ex. de kommunalt förtroendevalda. Större krav kommer bl.a. att ställas på att precisera målen för verksamheten liksom på att förbättra uppföljningen och utvärderingen av resultaten. Här behövs såväl ökad förtroendemannautbildning som metodutvecklingsinsatser. Utskottet vill också understryka att inte minst fördelningspolitiska skäl talar för att väsentliga delar av servicen inom områdena vård, omsorg och utbildning även fortsättningsvis bör produceras i kommunal regi.
Utskottet vill i sammanhanget också peka på det arbete som pågår inom konkurrenskommittén (C 1990:03). Kommittén skall i sitt arbete med att se över statliga regleringar även uppmärksamma frågan om alternativa verksamhetsformer i den offentliga sektorn. Kommittén kommer därvid att studera och överväga möjligheterna till ökad konkurrens och metoder som stimulerar till effektiv resurshushållning inom den kommunala sektorn. I delbetänkandet (SOU 1991:26) Kommunala entreprenader -- Vad är möjligt? har konkurrenskommittén gjort en kartläggning och analys av de författningsbestämmelser som reglerar möjligheterna för de kommunala organen att utnyttja entreprenader inom olika verksamheter. Kommitténs förslag till åtgärder på detta område kommer att presenteras i det slutbetänkande som beräknas lämnas sommaren 1991. Enligt utskottets mening har önskemålen i motion Fi502 yrkande 2 om klarläggande av förutsättningarna för utnyttjande av entreprenader därigenom tillgodosetts. I samma motion yrkande 5 begärs statliga initiativ till en försöksverksamhet med servicekuponger inom hemtjänsten. Enligt vad utskottet erfarit pågår redan sådan verksamhet i ett antal kommuner, i första hand för gruppen yngre handikappade, bl.a. med stöd av medel från allmänna arvsfonden. Något initiativ från riksdagens sida torde därför enligt utskottets mening ej vara erforderligt.
Utskottet övergår slutligen till att behandla de motionskrav som mera direkt berör finansutskottets beredningsområde. I motion Fi503 ställs krav på en utredning som syftar till att reducera den statliga förvaltningen. Utskottet vill i sammanhanget peka på att regeringen i propositionen anmäler att ett samlat program för en 10-procentig reduktion av den statliga administrationen skall presenteras i kompletteringspropositionen våren 1991. Den statliga företagsverksamheten tas upp i motionerna Fi508 och Fi517. I båda motionerna ställs krav på utredningsinsatser, dels i form av en allsidig översyn av det offentliga företagandet, dels i form av en kartläggning och prövning av offentlig affärsverksamhet under monopol resp. i konkurrens. När det gäller yrkandet i motion Fi517 vill utskottet hänvisa till vad regeringen anför i propositionen om att frågan om val av verksamhet för konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna skall utredas. Beträffande yrkandet i motion Fi508 bör understrykas att ett fortlöpande utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår inom regeringskansliet och hos regeringens stabsmyndigheter när det gäller lämpliga verksamhetsformer för den statliga verksamheten. En redovisning av vissa frågor, i första hand statlig verksamhet i stiftelseform och entreprenader i statlig verksamhet, lämnas i propositionen.
Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet motionerna Fi215 yrkande 1, Fi502 yrkandena 1--3 och 5, Fi503, Fi504 yrkande 1, Fi506, Fi508, Fi511, Fi513, Fi516 yrkande 1, Fi517 och Fi704 yrkande 2. Vad som redovisas i propositionen om utvecklingen av den offentliga sektorn, avsnitten 1--3, föranleder inte någon erinran från utskottets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi215 yrkande 1, 1990/91:Fi502 yrkandena 1--3 och 5, 1990/91:Fi503, 1990/91:Fi504 yrkande 1, 1990/91:Fi506, 1990/91:Fi508, 1990/91:Fi511, 1990/91:Fi513, 1990/91:Fi516 yrkande 1, 1990/91:Fi517 och 1990/91:Fi704 yrkande 2 lägger proposition 1990/91:100 bilaga 2 yrkande 2 till handlingarna, i den del som gäller den statliga sektorn m.m. (avsnitten 1--3).
res. 1 (m, fp, c) res. 2 (mp)
Stockholm den 25 april 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp).
Reservationer
Reservationer
1. Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet vill" och på på s. 8 slutar med "utskottets sida" bort ha följande lydelse:
Den offentliga sektorns andel av BNP är i vårt land större än i något annat jämförbart land. Samtidigt kan angelägna behov inom bl.a. vård och utbildning samt när det gäller infrastruktur inte tillgodoses. Det finns också en allt större brist på förtroende från allmänhetens sida för hur välfärdspolitiken fungerar. En effektiv och ändamålsenlig välfärdspolitik bör föras så att låg kostnad kombineras med ökad frihet för den enskilde att välja den service som hon önskar.
Den offentliga sektorns brist på anpassning till förändrade krav under 1980-talet är en av de viktigaste förklaringarna till såväl de växande problemen inom olika välfärdsområden som landets ekonomiska problem. På motsvarande sätt kan sägas att Sveriges utveckling på 1990-talet i hög grad avgörs av hur vi lyckas med reformeringen av de skattefinansierade verksamheterna och försäkringssystemen. Stelbenta organisationsformer och långtgående regelstyrning har utgjort påtagliga hinder för en förnyelse av den offentliga sektorn. Även om regeringen i budgetpropositionen identifierat vissa problem och övertagit en rad begrepp såsom ökad valfrihet, minskad byråkrati och ökad konkurrens saknas en rad nödvändiga och konkreta förslag i propositionen.
Enligt utskottets mening måste mångfalden och valfriheten när det gäller varor och tjänster som produceras i den offentliga sektorn öka. Den enda möjligheten att nå detta mål är att tillåta och uppmuntra alternativ till offentlig produktion. En ökad konkurrens mellan privat och offentlig verksamhet måste komma till stånd för att öka effektiviteten. Den nuvarande inriktningen av politiken som kännetecknas av ett vaktslående kring de offentliga monopolen måste ändras.
Utskottet anger nedan exempel på åtgärder som måste vidtas för att nå nämnda mål och få till stånd en kraftfull förnyelse av den offentliga sektorn:
Monopol och specialregleringar bör avskaffas inom flera områden såsom arbetsförmedling, post, tele, radio/TV, finansiella tjänster, transporter och bilprovning.
Viss offentlig verksamhet bör avyttras till privata intressen, dels för att stärka konkurrensen och öka effektiviten, dels för att finansiellt underlätta omställningar i den offentliga verksamheten; valfrihet med bibehållen rättvis fördelning bör kunna åstadkommas genom ett system där de grundläggande välfärdstjänsterna tryggas genom offentlig finansiering och styrning men där välfärdens produktion tillhandahålles från många olika serviceproducenter, såväl offentliga som privata och kooperativa.
Lagstiftning och statsbidragsregler som diskriminerar privat verksamhet inom bl.a. skolan, sjukvården, äldreomsorgen och barnomsorgen bör ändras. Lex Pysslingen bör t.ex. avskaffas.
Den offentliga sektorn bör använda samma principer för val mellan egen regi och entreprenad som används mellan olika entreprenörer; anbudsupphandlingen bör öka.
Inom offentlig verksamhet bör myndighetsuppgifter avgränsas från andra uppgifter, kalkylmetoderna bör vara klara och rättvisande, sammanblandning skall ej få göras mellan monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet samt en åtskillnad bör göras mellan upphandlande och producerande funktioner.
Statliga och kommunala bolag bör säljas ut. Exempelvis bör offentliga företag som har till enda syfte att driva affärsverksamhet säljas och hyresgästerna bör få köpa sina fastigheter från de kommunala bostadsbolagen.
Den offentliganställda personalens möjligheter att utifrån givna mål och förutsättningar forma den konkreta verksamheten bör vidgas. Särskilda åtgärder bör vidtas för att stimulera offentliganställda att ta över verksamheter som lämpar sig för marknadskonkurrens.
Avgiftsfinansiering bör förekomma i större utsträckning för att öka konsumentstyrningen av tjänsteproduktionen.
Utskottet vill understryka vikten av att regeringen snarast återkommer till riksdagen med konkreta förslag till åtgärder utifrån de riktlinjer för den offentliga sektorns förnyelse som utskottet här angivit.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi215 yrkande 1, Fi502 yrkandena 1--3 och 5, Fi503, Fi504 yrkande 1, Fi506, Fi508, Fi511, Fi513, Fi516 yrkande 1, Fi517 och Fi704 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi215 yrkande 1, 1990/91:Fi502 yrkandena 1--3 och 5, 1990/91:Fi503, 1990/91:Fi504 yrkande 1, 1990/91:Fi506, 1990/91:Fi508, 1990/91:Fi511, 1990/91:Fi513, 1990/91:Fi516 yrkande 1, 1990/91:Fi517 och 1990/91:Fi704 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger proposition 1990/91:100 bilaga 2 yrkande 2 till handlingarna, i den del som gäller den statliga sektorn m.m. (avsnitten 1--3).
2. Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet övergår" och på s. 8 slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
I motion Fi517 (mp) ställs krav på en utredning som kartlägger det reella läget när det gäller de offentliga monopolen. Det bör också enligt motionärerna klarläggas vad kravet på likvärdig service till alla medborgare från monopolens sida skall innebära i praktiken. En klar åtskillnad bör vidare göras, sägs det, mellan monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet inom det offentliga företagandet.
Utskottet delar vad som i motionen anförs om att förnyelsen av den offentliga sektorn i viss mån tagit en sådan inriktning att man ibland inte tillräckligt tagit fasta på de grundläggande skälen till varför det offentliga engagerat sig inom ett visst område. Det hävdas vidare ibland från såväl borgerligt som socialdemokratiskt håll att ökad konkurrens är svaret på nästan alla den offentliga sektorns problem. Man har därvid bortsett från att det på vissa arbetsområden av bl.a. produktionstekniska skäl endast finns utrymme för ett fåtal företag. Som exempel på sådana s.k. naturliga monopol nämns i motionen det allmänna telefonnätet, lokala kabel-TV-nät, vatten- och avloppsnät, eldistribution, fjärrvärme och vattenkraftverk.
Inriktningen på förnyelsen har bl.a. inneburit att man vill överföra konkurrensutsatta delar i den offentliga sektorn till aktiebolagsform och heller inte tvekat att begära att monopolbetonade delar av verksamheten skall bli aktiebolag. Därvid har det ofta förutsatts att dessa aktiebolag skall uppträda som privata företag på en marknad.
Mot den anförda bakgrunden delar utskottet motionärernas uppfattning att en utredning bör tillsättas som kartlägger, analyserar och prövar offentlig affärsverksamhet som bedrivs under monopol eller monopolliknande förhållanden. Utskottet tillstyrker motion Fi517.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi517 och med avslag på motionerna 1990/91:Fi215 yrkande 1, 1990/91:Fi502 yrkandena 1--3 och 5, 1990/91:Fi503, 1990/91:Fi504 yrkande 1, 1990/91:Fi506, 1990/91:Fi508, 1990/91:Fi511, 1990/91:Fi513, 1990/91:Fi516 yrkande 1 och 1990/91:Fi704 yrkande 2 hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts om offentliga monopol i enlighet med vad utskottet anfört samt lägger proposition 1990/91:100 bilaga 2 yrkande 2 till handlingarna, i den del som gäller den statliga sektorn m.m. (avsnitten 1--3).