Utrustningsbidrag m.m. på skolområdet
Betänkande 1990/91:UbU10
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU10
Utrustningsbidrag m.m. på skolområdet
Innehåll
1990/91 UbU10
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1990/91:100 (utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Det offentliga skolväsendet punkterna B 17. Bidrag till utrustning för gymnasier m.m., B 18. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna och B 19. Utrustning för specialskolor m.m. jämte motioner.
Propositionen
1. Bidrag till utrustning för gymnasier m.m.
Regeringen har under punkt B 17 (s. 107--108) föreslagit
31. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om start- och kompletteringsbidrag för utrustning till gymnasieskolan,
32. att riksdagen till Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 107 427 000 kr.
2. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna
Regeringen har under punkt B 18 (s. 108--109) föreslagit
33. att riksdagen till Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr.
3. Utrustning för specialskolor m.m.
Regeringen har under punkt B 19 (s. 109--110) föreslagit
34. att riksdagen till Utrustning för specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8 486 000 kr.
Motionerna
1990/91:Ub208 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av anslag till förbättring av arbetsmiljön i skolan.
1990/91:Ub251 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stimulansbidraget till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna schablonmässigt fördelas direkt till kommunerna tillsammans med övriga bidrag.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av stimulansbidrag till skolmiljön.
1990/91:Ub284 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra skolans miljö för barnen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So474.
1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjerna för stimulansbidraget till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 12. att riksdagen beslutar slå samman anslagen B 8 och B 18.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 18. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m., 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas möjligheter att med den av moderata samlingspartiet föreslagna skattereformen själva finansiera förbättringar av den fysiska miljön i skolorna, 20. att riksdagen beslutar att från anslaget B 18. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser överföra 300 000 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
1. Bidrag till utrustning för gymnasier m.m.
Från anslaget utgår statsbidrag till anskaffning av utrustning i gymnasieskolan. Bestämmelser om bidrag finns i förordningen (1987:708) om statsbidrag till anskaffning av utrustning i gymnasieskolan. Kommunerna har enligt föreskrifterna rätt att i mån av medel få startbidrag och kompletteringsbidrag till vissa särskilt utrustningskrävande utbildningar i gymnasieskolan. Särskilda föreskrifter gäller i fråga om statsbidrag till kostnader för datorutrustning och programvara i gymnasieskolan. Efter beslut av regeringen i varje särskilt fall kan särskilt verksamhetsstöd utgå för utrustning till vissa lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan liksom stöd för verksamheten vid tekniska centra där gymnasieskolan medverkar.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen sin avsikt att inom kort framlägga en proposition om ny gymnasieskola. I denna avser regeringen att återkomma till frågan om statsbidrag till utrustning. Med tanke på den långa planeringstid som är nödvändig för en förändring av den omfattning som regeringen förutser kan en ny linjestruktur m.m. börja införas först fr.o.m. läsåret 1992/93. I avvaktan på dessa förslag föreslås nu inte någon utvidgning av försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar. Regeringen anser det inte rimligt att, året innan en reform skall börja genomföras, genom statsbidrag till utrustning stimulera en kommun att anordna en utbildning som senare kommer att förändras. Därför anser regeringen att start- och kompletteringsbidrag inte skall utgå läsåret 1991/92 för årskurs 1. Kompletteringsbidrag för redan påbörjad verksamhet bör däremot enligt propositionen utgå på samma sätt som innevarande år. I den nyligen framlagda propositionen 1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen föreslår regeringen att det under perioden 1992/93--1997/98 skall utgå ett extra stimulansbidrag till kommunerna till kompletterande inköp av utrustning. Därefter skall det enligt nämnda proposition åligga huvudmännen att ansvara för underhåll och nyinköp av utrustning.
Regeringen föreslår att riksdagen under Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 107 427 000 kr.
I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 18 föreslås att detta anslag avskaffas. Det bör enligt motionärerna vara kommunernas uppgift att förse gymnasieskolan med den utrustning som krävs för att bedriva en modern undervisning av hög kvalitet. Motionärerna vill i detta hänseende jämställa gymnasieskolan med grundskolan.
Riksdagen har behandlat och avslagit liknande yrkanden vid varje riksmöte under senare år. Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden (senast i bet. 1989/90:UbU16 s. 5) och vill tillägga följande. Frågan om kostnadsansvaret i en förändrad gymnasieskola har tagits upp i den nyligen framlagda propositionen om ny gymnasieskola m.m. Under 1991/92 kommer detta anslag att huvudsakligen användas för fullföljande av redan påbörjad utbildning. Start- och kompletteringsbidrag avses ju inte utgå för årskurs 1.
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen i budgetpropositionen, föreslår mot denna bakgrund att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkande 18 till Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 107427000 kr. Utskottet föreslår vidare att riksdagen samtidigt godkänner regeringens förslag beträffande start- och kompletteringsbidrag för utrustning till gymnasieskolan.
2. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna
Med anledning av propositionen om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. (prop. 1989/90:41, UbU9, rskr. 58) beslutade riksdagen att som stimulansbidrag ställa till kommunernas förfogande 300 milj.kr. per år i 1990 års prisläge under en tioårsperiod för förbättringar av skolornas fysiska miljö. I budgetpropositionen framläggs nu förslag om ett sådant bidrag med det av riksdagen tidigare beslutade anslagsbeloppet.
I två motioner föreslås att detta bidrag avskaffas. Enligt motion 1990/91:Ub824 (m) har kommunerna möjlighet att med den av moderata samlingspartiet föreslagna skattereformen själva finansiera förbättringar av den fysiska miljön i skolorna (yrkande 19). Det av regeringen föreslagna beloppet 300 milj.kr. bör i stället användas för att finansiera ämnesinriktad fortbildning av lärare och anvisas under anslaget till lokala och individuella linjer samt fristående kurser inom högskolan (yrkande 20). I motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 12 föreslås att detta anslag slås samman med anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet.
Utskottet anser att riksdagens tidigare beslut att inrätta detta stimulansbidrag bör fullföljas. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub821 yrkande 12 och 1990/91:Ub824 yrkandena 19 och 20 till Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr.
Med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan gav riksdagen på utskottets förslag till känna att regeringen borde återkomma i budgetpropositionen med ett förslag till fördelning av resurserna med den inriktning som utskottet förordat (1990/91:UbU4 s. 58, rskr. 76). Utskottet ansåg att statens ansvar för en likvärdig skola i landets alla delar gör det motiverat att bidraget fördelas dit där de största bristerna i den fysiska skolmiljön finns. Fördelningen av stimulansbidraget borde därför göras med ett bättre hänsynstagande till behoven av upprustning än vad som föreslagits i nämnda proposition.
I budgetpropositionen förordas nu, mot bakgrund av att situationen kan bedömas vara särskilt bekymmersam i storstadslänen, att åtminstone under en femårsperiod en förhållandevis större andel av stimulansbidraget fördelas till kommunerna i storstadslänen. I övrigt bör bidraget enligt regeringen fördelas på länsnivå i förhållande till antalet elever i resp. län och beslut om fördelningen fattas av länsstyrelsen.
I flera motioner diskuteras frågan om fördelningen av bidraget. Risken för att kommuner som skött sig väl och lagt ut stora summor på t.ex. mögelsanering missgynnas, medan andra kommuner, som nonchalerat miljöproblemen, favoriseras genom stimulansbidraget, framhålls i motionerna 1990/91:Ub208 (mp) yrkande 5 och 1990/91:Ub251 (c). I sistnämnda motion föreslås att bidraget fördelas schablonmässigt direkt till kommunerna, utan medverkan av länsstyrelserna, eftersom alla kommuner har behov av fysisk upprustning. I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 17 föreslås att anslaget fördelas mellan länen i förhållande till elevantalet i resp. län -- samma förslag som regeringen framlade i proposition 1990/91:18 och som föranledde utskottets ovan redovisade tillkännagivande. Enligt motionärerna kommer även med en sådan fördelning en viss överkompensation att utgå till storstadslänen. I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 16 framhålls vikten av flexibilitet i bedömningen av var behoven av upprustning är störst. Mot den bakgrunden sägs det kunna bli aktuellt att ompröva fördelningen av bidraget med betydligt kortare intervall än fem år.
Enligt utskottets mening skall stimulansbidraget användas för att stimulera avhjälpande av brister och kan inte ses som ett medel att vare sig belöna eller bestraffa kommuner som skött sitt ansvar för den fysiska skolmiljön mer eller mindre väl. Det är behovet av åtgärder som skall avgöra vilka kommuner som får del av bidraget. Genom kravet att en kommun för att få del av stimulansbidraget skall satsa ett minst lika stort belopp av kommunens egna medel markeras att ansvaret förblir kommunernas.
Utskottet konstaterade redan i sitt betänkande 1989/90:UbU9 (s. 7) att lokalerna på många håll, speciellt i vissa av storstadsregionernas kommuner, är mycket dåliga. Regeringens förslag att till att börja med tilldela storstadslänen en förhållandevis större andel av stimulansbidraget ligger i linje med detta. När länsstyrelserna fått pröva ansökningar från sina kommuner under några år kommer det att finnas bättre underlag för en bedömning av var behoven är störst. Utskottet utgår från att regeringen kommer att följa frågan under de närmaste åren och justera fördelningen mellan länen, om det visar sig motiverat med hänsyn till de behov som ådagalagts.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16.
Motion 1990/91:Ub284 (s) tar upp flera olika problem när det gäller skolans miljö för barnen, bl.a. felaktiga bänkar och stolar, som orsakar ryggproblem. Vidare framhålls vikten av att både elever och skolpersonal får kunskaper om den nya arbetsmiljölagen som trädde i kraft den 1 juli 1990 och som ger eleverna en betydligt förstärkt ställning i arbetsmiljöarbetet.
Utskottet hänvisar dels till att ett stimulansbidrag nu införs för förbättringar av den fysiska miljön i skolorna, dels till att det enligt arbetsmiljölagen åligger huvudmannen för en utbildning att se till att elevskyddsombud får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget (6 kap. 18 §). När det gäller de anställda svarar arbetsgivare och arbetstagare gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning (6kap. 4 §). Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub284.
3. Utrustning för specialskolor m.m.
Från anslaget betalas utgifter för läromedel, undervisnings- och arbetsmaterial, inventarier m.m., bibliotek samt hörsel- och talteknisk utrustning.
Utskottet, som inte har något att invända mot regeringens medelsberäkning, föreslår att riksdagen till Utrustning för specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8 486 000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
Bidrag till utrustning för gymnasier m.m.
1. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkande 18 till Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 107 427 000 kr. samt godkänner vad som i propositionen förordats om start- och kompletteringsbidrag för utrustning till gymnasieskolan, res. 1 (m)
Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna
2. beträffande anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub821 yrkande 12 och 1990/91:Ub824 yrkandena 19 och 20 till Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr., res. 2 (m) res. 3 (fp)
3. beträffande fördelningen av stimulansbidragen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 avslår motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16, res. 2 (m) res. 3 (fp) res. 4 (c) res. 5 (mp)
4. beträffande skolans miljö för barnen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub284,
Utrustning för specialskolor m.m.
5. beträffande anslagsbeloppet under Utrustning för specialskolor m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Utrustning för specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8 486 000 kr.
Stockholm den 14 mars 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp).
Reservationer
1. Anslagsbeloppet m.m. under Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. (mom.1)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Riksdagen har" och på s. 4 slutar med "till gymnasieskolan" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är kommunernas uppgift att förse gymnasieskolan med den utrustning som behövs. Det finns inte anledning att i detta hänseende behandla gymnasieskolan annorlunda än grundskolan. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 18 och med avslag på proposition 1990/91:100 besluta att detta anslag inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret 1991/92.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 18 och med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att detta anslag inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret 1991/92,
2. Anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna m.m. (mom.2--3)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "300 000 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att lokaler och arbetsmiljö är och skall vara ett lokalt ansvar. Genom en sänkning av arbetsgivaravgifterna med minst 4,5 procentenheter får kommunerna medel att finansiera en förbättring av skolornas fysiska miljö. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att riksdagen beslutar om en annan -- för lärarkåren mer angelägen -- användning av dessa 300 milj.kr. än att anvisa dem för ett ändamål som bör finansieras på annat sätt.
Enligt utskottets mening är den ämnesinriktade fortbildningen för lärare svårt eftersatt. Alla lärare bör erhålla ett erbjudande om att genomgå en fortbildning om 20 poäng vart tionde år. Den fria sektorn inom högskoleutbildningen bör öka. De fristående kurserna skall i stor utsträckning kunna omfatta ett utbud som vänder sig till lärare som söker fortbildning. Sådan utbildning kan ske vid högskolan men den kan även i vissa fall arrangeras som distansundervisning.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa 300 milj.kr. för förbättringar av arbetsmiljön. Enligt utskottets mening kan dessa medel mera verksamt bidra till en god miljö i skolan genom att lärarna till följd av en ämnesinriktad fortbildning blir bättre skickade att fullgöra sin undervisning. De medel som regeringen föreslagit under förevarande anslag bör därför i stället tillföras anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1990/91:Ub313 yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av utskottets ställningstagande att det föreslagna anslaget inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret 1991/92 bör riksdagen avslå proposition 1990/91:100 i denna del samt motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena 19 och 20, med anledning av motion 1990/91:Ub821 yrkande 12 och med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att något anslag Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret 1991/92,
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget att riksdagen avslår proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16,
3. Anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna m.m. (mom.2--3)
Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "300 000 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att det finns anledning att ha ett särskilt stimulansbidrag av detta slag. Det av regeringen föreslagna beloppet 300000000 kr. bör i stället tillföras sektorsbidraget (anslaget B 8). Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 12, med anledning av motion 1990/91:Ub824 yrkandena 19 och 20 och med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att något anslag Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret 1991/92.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1990/91:Ub313 yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av utskottets ställningstagande att det föreslagna anslaget inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret 1991/92 bör riksdagen avslå proposition 1990/91:100 i denna del samt motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 12 samt med avslag på proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub824 yrkandena 19 och 20 beslutar att något anslag Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret 1991/92, samt att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag som med 300 milj.kr. överstiger regeringens förslag,
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget att riksdagen avslår proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16,
4. Fördelningen av stimulansbidraget (mom.3)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet konstaterade" och slutar med "1990/91:Ub313 yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterade redan i sitt betänkande 1989/90:UbU9 (s.7) att lokalerna på många håll, speciellt i vissa av storstadsregionernas kommuner, är mycket dåliga. Därigenom att elevantalet i dessa kommuner också är mycket större än i andra kommuner kommer emellertid storstadskommunerna att överkompenseras även med en fördelning som baseras på elevantalet i resp. län. Det finns därför inte anledning att som regeringen nu föreslår tilldela storstadslänen en förhållandevis större andel av stimulansbidraget än som svarar mot elevantalet.
Vad utskottet här anfört om storstadslänen bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande 17, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251 och 1990/91:Ub313 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande 17, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251 och 1990/91:Ub313 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om storstadslänen,
5. Fördelningen av stimulansbidraget (mom.3)
Claes Roxbergh (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1990/91:Ub313 yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Det skulle kunna uppfattas som orättvist om kommuner som nonchalerat elevernas arbetsmiljö uppmuntras genom detta bidrag, medan de kommuner som skött sina åligganden och lagt ut oerhörda summor på t.ex. mögelsanering inte fick någon del av bidraget. Det är därför rimligt att delvis kompensera kommunerna i den senare gruppen, om åtgärderna skett de senaste åren. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub208 yrkande 5 och med anledning av proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub208 yrkande 5 och med anledning av proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Skolans miljö för barnen (mom.4)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi hänvisar till reservation 2 i detta betänkande där vi tar avstånd från inrättande av ett särskilt stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna.