Utrikesutskottets betänkande med anledning av motion om uppsägning av avtalen med EG, m. m. (Betänkande 1974:UU11 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande nr 11 år 1974

UU 1974:11

Nr 11

Utrikesutskottets betänkande med anledning av motion om uppsägning
av avtalen med EG, m. m.

Motionen

I motionen 1974:1275: av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås
”att riksdagen beslutar

A. i första hand

1. att säga upp avtalet mellan Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen
enligt detta avtals artikel 34,

2. att säga upp avtalet mellan Sverige å ena sidan samt Europeiska koloch
stålgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol- och stålgemenskapen
å andra sidan enligt detta avtals artikel 31,

3. att hos regeringen hemställa om inledande av förhandlingar med EG
syftande till ett handelsavtal som enbart behandlar handelsfrågor och som
icke kan utvecklas till andra områden,

B. i andra hand, därest yrkandena under A icke skulle vinna riksdagens
bifall, att hos regeringen hemställa att denna ger sina representanter i den
blandade kommitté, som har att administrera avtalet mellan Sverige och
EEC, direktiv att icke ta initiativ till att försöka vidga samarbetet mellan
Sverige och EEC.”

Utskottet

Sveriges avtal med EEC* trädde i kraft den 1 januari 1973, medan CECAavtalet
trädde i kraft den 1 januari 1974. Tullavvecklingen på EEC- och
CECA-varor kunde ändå inledas samtidigt - den 1 april 1973.

Utrikesutskottet har erfarit att frihandelsavtalen i allt väsentligt har fungerat
väl.

EG:s andel av den svenska utrikeshandeln har inte hittills förändrats
under avtalens giltighetstid.

Ansträngningarna att åstadkomma en smidig inkörningsperiod har gynnats
av de goda konjunkturerna som rått i Västeuropa under 1973. Det
är dock osäkert hur den monetära oron och inflationen i oljekrisens spår
kan komma att påverka utvecklingen och tillämpningen av frihandelsavtalen
framöver. Det kan erinras om att bl. a. Italien och Danmark infört importeller
konsumtionsdämpande åtgärder.

* Förkortningen EG används som samlande beteckning på de tre gemenskaperna,
nämligen Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC), Europeiska kol- och stålgemenskapen
(CECA) och Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM).

1. Riksdagen 1974. 9 sami. Nr II

UU 1974:11

De två första tullavtrappningarna om sammanlagt 40 96 av bastullarna har
genomförts. Trots ett flertal överskridanden av de indikativa kvantitetsramarna
har ännu inte några förhöjda tullar uttagits.

Det samarbetsorgan - den blandade kommittén - som har till uppgift
att administrera avtalet, har hållit tre möten, senast i juni 1974. Kommittén
har hittills fattat 13 beslut, varav alla utom två avser förenklingar och justeringar
av avtalets ursprungsregler, dvs. de bestämmelser som avgör om
produkter skall anses ha ursprung i EG eller i Sverige, vilket är en förutsättning
för att de skall komma i åtnjutande av avtalets tullförmåner.
Även om vissa svårigheter förelåg i inledningsskedet har ursprungssystemet
i stort sett kunnat tillämpas friktionsfritt. Det kvarstår dock en del problem
som kan komma att accentueras ju längre tullavvecklingen fortsätter. Bl. a.
med tanke härpå förbereder Sverige tillsammans med de övriga EFTAländerna
en allmän översyn av ursprungsreglerna. Man räknar med att kunna
presentera förslag härom för EG. Med tanke på den allmänna översynen
har i Sverige gjorts en omfattande utredning, bl. a. på basis av en enkät
till ett stort antal exportörer och importörer.

Efter överläggningar i den blandade kommittén har Sverige och EG kommit
överens om vissa väsentliga justeringar av EG:s definitioner för olika
papperssorter. För Sverige betydelsefulla höjningar av de indikativa kvantitetsramarna
för visst specialstål har likaså uppnåtts.

Till frågor som ännu inte kunnat lösas hör främst ett svenskt önskemål
att inkludera ytterligare livsmedelsindustriprodukter i frihandeln.

Jordbruksprodukter omfattas inte av avtalet. Under åberopande av artikel
15 - som föreskriver att parterna skall främja en harmonisk utveckling av
handeln även på detta område - har Sverige i den blandade kommittén
tagit upp hithörande frågor.

I motionen 1275 erinras om de argument som från motionärernas sida
framfördes i samband med riksdagens behandling av propositionen 1972:135
angående avtal med de europeiska gemenskaperna m. m. Motionärerna motsätter
sig en utvidgning av samarbetet med EG och upprepar sin tidigare
framförda mening att EG-avtalet är ett första steg in i EG.

Frågan om EG-avtalets utvecklingsbarhet var en viktig fråga i samband
med riksdagens behandling av propositionen 1972:135. Utrikesutskottet noterade
i sitt betänkande (UU 1972:20) att regeringen i samband med avtalets
undertecknande hade förklarat att den var angelägen att begagna sig av
de möjligheter som fanns att under bevarande av den svenska neutralitetspolitiken
stärka förbindelserna med EEC.

1 propositionen framhölls särskilt Sveriges intresse av ett samarbete om
avveckling av tekniska handelshinder, om offentlig upphandling samt om
energipolitik, energiförsörjning, transportpolitik, miljövård, forskning och
teknisk utveckling.

Det underströks i propositionen att avtalsparterna bevarade oinskränkt

UU 1974:11

frihet att i de olika frågor som kunde bli aktuella för samarbetet ta ställning
till om, hur långt och i vilken form man var beredd att samarbeta. Varje
beslut om en utvidgning av samarbetet måste enligt artikel 32 godkännas
i vederbörlig konstitutionell ordning.

Beträffande utvecklingen av samarbetet med EG utanför frihandelsavtalets
ram har utskottet erfarit följande.

Vid möten med den blandade kommittén har från svensk sida framförts
önskemål om att så snart förutsättningarna härför föreligger inleda ett närmare
samarbete med EG i fråga om icke-tariffara handelshinder och offentlig
upphandling. Något samarbete på dessa områden har ännu inte kommit
till stånd, delvis beroende på att någon utveckling inte heller har skett inom
EG internt. I fråga om offentlig upphandling har den svenska industrin
för övrigt inte hittills varit direkt diskriminerad i förhållande till EG-ländernas
egna industrier.

Som lämpliga områden där ömsesidig information och ett eventuellt framtida
samarbete kunde vara av betydelse har också nämnts miljövård och
transportpolitik. På miljövårdsområdet väntas inom kort kontakter komma
att upptas mellan Sverige och EG för att utbyta information om det arbete
som pågår inom gemenskapen och de åtgärder som vidtagits i Sverige.

Mellan Sverige och Europeiska kol- och stålgemenskapen har det
förekommit diskussioner rörande bl. a. forskning, miljövård, utbildning av
arbetsledare, konjunkturutveckling och investeringar.

Sedan 1969 deltar Sverige i ett mellanstatligt europeiskt vetenskapligt
och tekniskt samarbete (COST), omfattande de nio EG-länderna och tio
icke-medlemsländer. Bland de resultat som detta arbete avsatt märks upprättande
av ett europeiskt centrum för medellånga väderprognoser. Inom
COST har vidare diskuterats projekt avseende telebehovsprognos, elektronisk
vägtrafikstyrning, meteorologiska instrument, ett oceanografiskt bojnät,
ett europeiskt dataprogrambibliotek samt forskning om supraledare. Sverige
har föreslagit att livsmedelsteknologi skall tas upp som ett samarbetsområde
i COST.

Sverige har vidare begärt att bli anslutet till ett fusionsforskningsprogram
som utförs inom Euratom.

Vid gränspassage mellan Sverige och EG har trafikförsäkringskontrollen
(det s. k. gröna kortet) numera kunnat avskaffas. Detta har samband med
tillkomsten av ett större europeiskt trafik försäkringsområde, omfattande de
nordiska länderna (utom Island), EG (utom Frankrike), Schweiz, Österrike
samt bl. a. vissa östeuropeiska stater.

Utskottet konstaterar att det pågående samarbetet mellan Sverige och
EG liksom förhandlingarna om en utvidgning av detta samarbete bedrivs
i enlighet med den av riksdagen godkända propositionen 1972:135.

I samband med behandlingen av denna proposition anslöt sig riksdagen
bl. a. till följande sammanfattande bedömning i utrikesutskottets betänkande
(UU 1972:20):

UU 1974:11

Utskottet delar liksom näringsutskottet den uppfattning som framförts
av departementschefen angående EEC-avtalets konsekvenser för svenskt
näringsliv. Som departementschefen uttalat, innebär avtalen stora fördelar
för svensk ekonomi, och de bör positivt påverka utvecklingen av produktion
och sysselsättning. I ett längre perspektiv får de ses som bas för Sveriges
ekonomiska samarbete med Västeuropa och som ett led i strävandena att
uppnå en mera omfattande frigörelse av världshandeln.

Utskottet kan inte finna att några omständigheter tillkommit som nu
skulle föranleda en annan bedömning av Sveriges förbindelser med EG.

Av dessa skäl avstyrks motionen 1275.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:1275.

Stockholm den 26 november 1974

På utrikesutskottets vägnar
ARNE GEIJER

Närvarande: herr Arne Geijer i Stockholm (s), fru tredje vice talmannen
Nettelbrandt (fp), herr förste vice talmannen Bengtson i Jönköping (c), herrar
Hernelius (m), Antonsson (c). Adamsson (s), fru Nilsson i Kristianstad (c),
herrar Palm (s), Turesson (m), Göransson (s), Hellström (s), Åberg (fp), Ericson
i Örebro (s). Nilsson i Stockholm (s) och Sundman (c).

GOTAB 74 8360 Slockholm 1974