Utrikesutskottets betänkande i anledning av motioner angående dels utredning av neutralitetsbegreppet, dels den svenska utrikespolitiken (Betänkande 1973:UU16 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande nr 16 år 1973

UU 1973:16

Nr 16

Utrikesutskottets betänkande i anledning av motioner angående dels
utredning av neutralitetsbegreppet, dels den svenska utrikespolitiken.

Motionerna

I motionen 1973:100 av herr Richardson (fp) hemställs att riksdagen i
framställning till Kungl. Maj:t anhåller om utredning av neutralitetsbegreppets
innebörd och praktiska tillämpning.

I motionen göres gällande att det svenska neutralitetsbegreppet är
oklart. För att fa en fast och konsekvent neutralitetspolitik bör
neutralitetsbegreppets innebörd och praktiska tillämpningar bli föremål
för en allsidig, rationell och öppen utredning. Denna bör lämpligen
utföras av en parlamentarisk kommission, förstärkt med folkrättsexpertis
och representanter för den svenska utrikesförvaltningen, anser motionären.

I motionen 1973:626 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs — med
hänvisning till vad som anförts i avsnittet ”Sverige i världen — Säkerhetsoch
neutralitetspolitik” i motionen 1973:241 av samma motionärer — att
riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar sin anslutning till de allmänna
riktlinjer för svensk utrikespolitik som hävdas i motionen.

Dessa riktlinjer anges vara:
en fast neutralitetspolitik i överensstämmelse med riksdagens uttalanden
1956, 1968 och 1969,
en vidgad nordisk samverkan,

en utveckling av de kulturella och ekonomiska förbindelserna i Europa,
ett fortsatt aktivt stöd åt Förenta nationerna inom ramen för dess stadga,
en pådrivande verksamhet rörande realistiska allmänna och balanserande
nedrustningssträvanden.

Utskottet

Enighet räder kring riktlinjerna för den svenska utrikespolitiken. Den
utgör en viktig del av landets säkerhetspolitik, vars inriktning beskrivs i
följande uttalanden som riksdagen ställt sig bakom:

”Våra egna säkerhetspolitiska mål bör vara att i alla lägen och i former
vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet för att inom våra
gränser efter våra egna värderingar bevara och utveckla vårt samhälle i
politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och i vaije annat hänseende samt
i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig
utveckling.” (Prop. 1968:110, SU 1968:122.)

1 Riksdagen 1973, 9 sami. Nr 16

UU 1973:16

”Den svenska säkerhetspolitiken bör

— bidra till en fredlig utveckling i världen,

— bidra till utjämning av motsättningar och till större förståelse mellan
folken,

— bidra till att skapa en värld, där även små stater kan hävda sina
intressen,

— bidra till att minska stormakternas strategiska intressen att dra in
Sverige i eventuella krig,

— redan i fred tillvarata våra intressen under hänsynstagande till den
internationella solidariteten,

— värna våra demokratiska friheter och rättigheter.” (Prop. 1972:75,
FöU 1972:17.)

Enighet råder vidare om att vårt lands möjligheter att stå utanför krig
och allvarliga konflikter även i framtiden bäst främjas genom ett
fasthållande vid den alliansfria politiken i fred, syftande till neutralitet i
händelse av krig. Här må hänvisas till utrikesutskottets utlåtanden
1956:3, 1968:12, 1969:2 samt till konstitutionsutskottets betänkande
1973:26 med bifogat yttrande från utrikesutskottet 1973:ly.

Neutralitetspolitiken innebär inte att Sverige isolerar sig från samarbete
med andra stater. Det är tvärtom angeläget och självklart att Sverige
aktivt deltar i det internationella samarbetet på både nordisk, europeisk
och global nivå.

Den svenska neutralitetspolitiken har bidragit till stabiliteten i det
nordiska området. Detta är ett förhållande som också erkänts i
omvärlden. Neutralitetspolitiken har vidare varit en tillgång för Sveriges
deltagande i fredsbevarande verksamhet inom FN, i nedrustningsförhandlingarna,
i strävandena att stärka den internationella rättsordningen och i
det mellanfolkliga samarbetet för att söka utjämna motsättningar mellan
folk och folkgrupper samt klyftan mellan rika och fattiga nationer.
Friheten från bindningar till något främmande maktblock har gett vårt
land möjlighet att hävda småstaters oberoende och göra detta oavsett
från vilket håll oberoendet hotas.

Neutralitetspolitiken blir inför omvärlden trovärdig och realistisk först
när den byggs upp och genomförs med stabil inriktning samt med stöd av
ett för uppgiften väl avpassat och sammansatt totalförsvar, som ger vårt
land en betydande motståndskraft inför tänkbara påfrestningar.

Som regeringen i olika sammanhang understrukit måste svenska
offentliga ställningstaganden till internationella frågor bygga på en
självständig bedömning och vara så utformade att de inger omvärlden
respekt för vår vilja att iaktta neutralitet vid eventuella krig och vår
förmåga att stå emot påtryckningar utifrån. En växande delaktighet i det
internationella samarbetet får inte ges sådana former eller medföra
sådana bindningar att möjligheterna att bevara neutralitet i händelse av
krig blir illusoriska.

Svenska offentliga meningsyttringar bör vidare utformas med hänsynstagande
till önskemålet att Sverige även i fortsättningen skall kunna ge
aktiva bidrag till arbetet för fredlig sammanlevnad och folkförsoning och

UU 1973:16

kunna åta sig internationella uppdrag i fredens och det konstruktiva
internationella samarbetets tjänst.

Det är angeläget att den enighet som råder kring riktlinjerna för den
svenska utrikespolitiken även motsvaras av ett brett samförstånd i fråga
om riktlinjernas tillämpning i skilda internationella situationer. Samrådet
mellan regering och riksdag i enlighet med grundlagens bestämmelser
tjänar detta syfte.

Härvidlag må erinras om att riksdagen (UU 1969:2) framhållit värdet
av att opinionen fortlöpande delges en allsidig och objektiv redovisning
av regeringens ställningstaganden och med tillfredsställelse hälsat den
intensifiering som skett av informationsverksamheten beträffande den
förda utrikespolitiken.

De allmänna riktlinjer för svensk utrikespolitik som åberopas i
motionen 1973:626 överensstämmer med den redogörelse för den
svenska utrikespolitikens principer som har lämnats här ovan.

Eftersom det inte råder motsättningar i vårt land kring de ovan
beskrivna riktlinjerna för neutralitetspolitiken, synes behov ej föreligga av
en särskild utredning av det slag som förordats i motionen 1973:100.
Utskottet avstyrker därför denna motion.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1973:100,

2. att riksdagen anser motionen 1973:626 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 23 oktober 1973

På utrikesutskottets vägnar
ARNE GEIJER

Närvarande: herrar Arne Geijer i Stockholm (s), Dahlén (fp), fru
Lewén-Eliasson (s), herrar Bohman (m), Adamsson (s), Antonsson (c),
Johansson i Jönköping (s), Wirmark (fp), Palm (s), Göransson (s),
Hugosson (s), fru Nilsson i Kristianstad (c) och herr Hernelius (m).

GOTAB 7 3 5 307 S Stockholm 1973