Utrikesutskottets betänkande i anledning av motion om ett långsiktigt program för det nordiska samarbetet (Betänkande 1973:UU22 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande nr 22 år 1973

UU 1973:22

Nr 22

Utrikesutskottets betänkande i anledning av motion om ett långsiktigt
program för det nordiska samarbetet.

Motionen

I motionen 1973:1108 av herrar Mundebo och Richardson (fp)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller att svenska regeringen i
Nordiska ministerrådet upptar och driver frågan om uppgörande av ett
långsiktigt nordiskt handlingsprogram, innehållande även riktlinjer för
samarbetets framtida utveckling.

Motionärerna hävdar, under åberopande av de olika arrangemang som
de nordiska länderna träffat i fråga om sin handelspolitiska orientering,
att särskilda ansträngningar bör göras att vidareutveckla det nordiska
samarbetet. De efterlyser bl. a. ett stort upplagt programarbete som
skulle rikta uppmärksamheten på de väsentliga uppgifter som möter och
framtvinga en mera långsiktig inriktning av arbetet än detta har i dag.

Utskottet

De nordiska länderna har genom samarbetsöverenskommelsen den 23
mars 1962 (det s. k. Helsingfors-avtalet) enats om bestämmelser avseende
det fortsatta nordiska samarbetets innehåll och former.

I enlighet med beslut vid Nordiska rådets tjugonde session (19—24
februari 1972) har Nordiska ministerrådet till den tjugoförsta sessionens
första samling (17—21 februari 1973) framlagt ett handlingsprogram som
innehåller en konkretisering av arbetsuppgifter för det fortsatta samarbetet,
liksom bl. a. en prioritering av uppgifterna.

I handlingsprogrammet förutses bl. a.

— etablering av en nordisk fond för teknologi och industriell
utveckling,

— upprättandet av ett samarbetsorgan för materialprovning och
kontroll,

— integration av de nordiska byggmarknaderna,

— undersökning av samarbetsmöjligheterna angående olja och gas,

— regionalpolitiska forskningsprojekt,

— gemensam forskning rörande kollektivtrafik,

— beslut om ingående av en miljöskyddsöverenskommelse,

— kraftigare åtgärder mot förorening av Östersjön, öresund, Skagerack
och Kattegatt,

— tillsättande av en nordisk kommitté för arbetsmiljöfrågor.
Handlingsprogram på lagstiftningens område och inom kultursektorn,

där samarbete pågått sedan länge, framlades samtidigt.

1 Riksdagen 1973. 9 sami. Nr 22

UU 1973:22

Det nordiska handlingsprogrammet godkändes av Nordiska rådet som
därvid bl. a. förutsatte att ministerrådet företog en fortlöpande revision
av handlingsprogrammet och successivt tog upp nya arbetsuppgifter.
Betydelsen av ett snabbt genomförande av de föreslagna utredningarna
underströks.

Vid Nordiska rådets tjugoförsta sessions andra samling (26—27
oktober 1973) redogjorde handelsminister Feldt som talesman för
ministerrådet bl. a. för viktigare punkter i den utveckling som ägt rum
sedan handlingsprogrammet antagits av Nordiska rådet.

Herr Feldt nämnde att arbetet inom ministerrådet varit inriktat på två
huvudfrågor, nämligen dels genomförande av en utbyggnad av organisationen,
dels igångsättande av det praktiska arbetet med det nordiska
handlingsprogrammet. Beträffande den förstnämnda frågan konstaterade
han sammanfattningsvis att förnyelsen av det nordiska samarbetets
organisation nu i det väsentliga var genomförd. Därmed hade en fast
grund lagts för den fortsatta utvecklingen av det nordiska samarbetet.

När det gäller det konkreta innehållet i samarbetet och främst
uppföljningen av det nordiska handlingsprogrammet hade det gått alltför
kort tid sedan rådet senast var samlat för att någon utförligare
redovisning skulle vara motiverad. En sådan komme dock att lämnas i
ministerrådets berättelse till 1974 års session.

Av de kommentarer som herr Feldt lämnade beträffande den senaste
utvecklingen i det nordiska samarbetet framgår bl. a. följande.

På EG-området har samarbetet tagit sig uttryck bl. a. i fortlöpande
kontakt mellan länderna under förhandlingarna, senast under de norska
förhandlingarna om ett handelsavtal.

Vidare har i vissa konkreta frågor — här nämns bl. a. kol- och
stålområdet samt trafikförsäkringskontrollen — ett samarbete på expertplanet
etablerats.

Sammanfattningsvis kan beträffande EG-området konstateras att ett
nordiskt samarbete redan är i gång på flera sektorer. Ministerrådet anser
det angeläget att fortsätta och bygga ut detta samarbete.

När det gäller GATT-förhandlingama har sedan april 1973 möten
regelbundet ägt rum i en särskild nordisk samrådsgrupp. Det är ännu för
tidigt att uttala sig om vad det nordiska samarbetet på detta område kan
komma att leda till. Ministerrådet kommer att sörja för att det i alla
frågor där det kan ha praktisk betydelse hålls fortlöpande och nära
kontakter såväl mellan huvudstäderna som mellan förhandlingsdelegationerna
i Genéve.

Beträffande den förestående havsrättskonferensen har i kommunikén
från det nordiska utrikesministermötet i Stockholm den 30 augusti
redovisats vissa gemensamma nordiska ståndpunkter.

Konsumentfrågorna kommer i fortsättningen att ägnas ökad uppmärksamhet.
Det torde finnas ett brett intresse i de nordiska länderna för ett
utvidgat samarbete på detta område. Ministerrådet siktar nu närmast till
att skapa en lämplig organisation för samarbetet.

UU 1973:22

Samarbetet inom byggsektorn har ägnats särskild uppmärksamhet vid
Nordiska rådets session i februari. En planering av konkreta arbetsprojekt
på detta område har påbörjats under hösten.

Den nordiska fonden för teknologi och industriell utveckling har
börjat sin verksamhet och ministerrådet har fastställt generella prioriteringar
för verksamheten. För närmaste verksamhetsår har följande
programområden tagits upp, nämligen miljöteknik och yttre miljö,
arbetsmiljö, hälsovårdsteknik, transportteknik samt materialteknik. Medel
har avsatts för Nord-Test — det nordiska samarbetsorganet för
materialprovning och kontroll — som alltså nu kan börja fungera.

Den nordiska miljöskyddskommitténs slutrapport med förslag till
nordisk miljöskyddskonvention föreligger nu. Efter viss ytterligare
beredning av frågan på tjänstemannaplanet är avsikten att konventionen
skall kunna undertecknas vid ett ministerrådsmöte i samband med
Nordiska rådets session i februari 1974. Konventionen bör i så fall kunna
träda i kraft vid årsskiftet 1974—1975.

I en rapport som lagts fram av Nordiska kommunalrättskommittén har
en inventering gjorts av det gränskommunala samarbetet i Norden. Med
utgångspunkt i denna rapport övervägs nu den fortsatta behandlingen av
dessa frågor på nordiskt plan.

En särskild ämbetsmannakommitté har tillsatts för att föra handlingsprogrammet
vidare i fråga om samarbetet för en bättre miljö och bättre
förhållanden i arbetslivet.

På initiativ av Nordens fackliga samorganisation har ministerrådet
övervägt frågan hur kontakterna bör ske med olika intressegrupper i de
nordiska länderna. I skrivelse till Nordens fackliga samorganisation har
ministerrådet uttryckt sin önskan att utveckla det nordiska samarbetet i
samverkan med parterna på arbetsmarknaden. Ministerrådet har vidare
förklarat att man har för avsikt att hålla samorganisationen orienterad
om frågor av särskilt intresse och öppna möjligheter för att organisationens
synpunkter kan framföras vid behandlingen av sådana frågor i
arbetsgrupper och ämbetsmannakommittéer. I en skrivelse till de
nordiska arbetsgivarorganisationerna har ministerrådet förklarat att det
ställer sig positivt till ett motsvarande samarbete med dessa.

På transportområdet kan nämnas två projekt som nu inletts, nämligen
dels ett projekt angående inventering och utvärdering av tänkbara
framtida kollektivtrafiksystem för olika nordiska tätortstyper, dels ett
projekt som har till syfte att utveckla för nordiska förhållanden
avpassade normer för beräkning av trafikvolymens och axeltryckets
inverkan på vägkroppen.

På kulturområdet uppmärksammas etableringen av två nya nordiska
institut, det samiska och det vulkanologiska. Vidare har fattats beslut om
en försöksordning med stöd till översättning av nordisk litteratur till
andra nordiska språk. Inom arbetet med harmonisering av skolordningarna
har verksamheten breddats betydligt, så att den framdeles kommer att
i större utsträckning än nu inriktas på forskning- och utvecklingsarbete.
Från kommittén för nordiskt TV-samarbete väntas en interimsrapport

UU 1973:22

under hösten.

I enlighet med uttalanden i minsterrådets berättelse till Nordiska
rådets senaste session har samarbetsorganen även påbörjat en omfattande
utvärdering av den pågående verksamhet som finansieras över kulturbudgeten.

En överenskommelse som reglerar rättsställningen för de anställda i
nordiska institutioner har utarbetats och väntas kunna undertecknas
senare under året.

Utskottet finner att betydande framsteg gjorts inom viktiga områden
under de senaste åren för att utveckla det nordiska samarbetet i
Helsingfors-avtalets anda. Utskottet delar den uppfattning som kommit
till uttryck i motionen 1973:1108 om önskvärdheten av att särskilda
ansträngningar görs för att vidareutveckla det nordiska samarbetet i
riktning mot ett program som omspänner alla samarbetsområden.
Utskottet anser att detta bäst kan ske genom att det av Nordiska rådet
antagna handlingsprogrammet successivt kompletteras på grundval av
erfarenheterna från det konkreta samarbetet. 1 detta sammanhang erinrar
utskottet om att ministerrådet vid Nordiska rådets session 1974 kommer
att framlägga en redogörelse för uppföljningen av det nordiska handlingsprogrammet.

Under hänvisning till det som här anförts finner utskottet det ej
erforderligt att riksdagen tar initiativ i enlighet med förslaget i motionen
1973:1108, varför denna motion avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1973:1108.

Stockholm den 4 december 1973

På utrikesutskottets vägnar
ARNE GEIJER

Närvarande: herrar Arne Geijer i Stockholm (s), Dahlén (fp), Bengtson i
Jönköping (c), Palm (s), Korpås (c), Göransson (s), Turesson (m),
Hellström (s), Ericson i Örebro (s), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar
Nilsson i Stockholm (s), Hemelius (m) och Ullsten (fp).

GOTAB 73 5548 S Stockholm 1973