Utrikesutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i prop. 1972:1 gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1972/73 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Betänkande 1972:UU1

Utrikesutskottets betänkande nr 1 år 1972 UU 1972:1

Nr 1

Utrikesutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i prop. 1972:1
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1972/73 inom
utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN

TREDJE HUVUDTITELN
Utrikesdepartementet m. m.

1. Utrikesförvaltningen. Kungl. Majit har i propositionen 1972: 1 bilaga
5 (punkt A 1, s. 4—6'i utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för den 3 januari 1972) föreslagit riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta två tjänster i utrikesförvaltningen
som sändebud i Co 1,

b) till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 143 919 000 kr.

De två tjänsterna i Co 1 avser sändebud i Hanoi resp. Havanna. För
närvarande förestås ambassaderna på dessa platser av t. f. chargé d’affaires.
Med hänsyn bl. a. till omfattningen av utvecklingssamarbetet med
Demokratiska republiken Vietnam resp. Cuba bör ambassaderna upphöjas
till självständiga myndigheter under ledning av sändebud, varvid
två tjänster som ambassadråd kan dras in.

Även i Botswana kommer svensk biståndsverksamhet att erfordra direkt
representation på platsen. Med hänsyn härtill förordas i propositionen
att en ambassad upprättas i Gaborone under ledning av ett ambassadråd
som t. f. chargé d’affaires.

Utrikesförvaltningen har varit föremål för en intern utredning, vilken
bl. a. utmynnat i vissa förslag till reformer avseende förvaltningens arbetsuppgifter,
organisation, personalpolitik och utbildningsverksamhet. I
vad avser departementets organisation är förslagen föremål för fortsatt
beredning.

I motionen 1972:437 av herrar Björck i Nässjö och Oskarson (m)
hemställs att riksdagen avslår Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda yrkande om att upphöja beskickningarna i Hanoi och Havanna
till självständiga myndigheter.

1 Riksdagen 1972. 9 sami. Nr 1

UU 1972: 1

Utskottet

Vid föredragning inför utskottet har bl. a. framgått att en förstärkning
av utrikesdepartementets utredningskapacitet är ett av de förslag som
övervägs i samband med den interna översyn som företagits inom departementet.
En av utgångspunkterna har varit att departementet, för att
effektivt kunna fylla sin funktion som redskap åt statsmakterna på det
utrikespolitiska området, måste vara i stånd att företa långsiktiga bedömningar
på grundval av egna utredningar och analyser.

En förstärkning av departementets kapacitet i nu berörda avseenden
torde också kunna leda till en aktivering av verksamheten för spridande
av information om svensk utrikespolitik och internationella frågor till
riksdagen och allmänheten, varom riksdagen uttryckt önskemål (SU
1969: 177, UU 1971: 1, UU 1971: 18). Av föredragningen har framgått
att väsentliga förbättringar inte kan åstadkommas utan att departementets
personella resurser ökas.

Utskottet utgår ifrån att departementet vid utarbetande av konkreta
förslag om en förstärkning av resurserna på ifrågavarande områden
kommer att ta hänsyn till behovet av informationsteknisk expertis.

Det resonemang som förs i motionen 1972: 437 beträffande beskickningarna
i Hanoi och Havanna går ut på att politiska överväganden inverkat
på utformningen av Sveriges diplomatiska representation i andra
stater samt att arbetsuppgifterna vid de nämnda beskickningarna ej motiverar
den av Kungl. Maj:t föreslagna förändringen i representationen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att sändebud kommer att vara bosatta i
Hanoi och Havanna i stället för att, liksom hittills, vara sidoackrediterade
där. Arbetsbelastningen till följd av det ökande utvecklingssamarbetet
med Demokratiska republiken Vietnam resp. Cuba motiverar en sådan
förändring. Grundregeln för utformningen av diplomatiska förbindelser
med stater som Sverige erkänt är, som framgår av ett interpellationssvar
av utrikesministern den 7 december 1967, att dessa frågor bör bedömas
från praktiska utgångspunkter. Varken erkännande av en stat eller upprättande
av diplomatiska förbindelser med staten innebär i och för sig ett
politiskt ställningstagande för dess regim. Kungl. Maj:ts förslag beträffande
placeringen av sändebud i ifrågavarande huvudstäder överensstämmer
med gällande principer. Under hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen 1972: 437.

Kungl. Maj:ts förslag om upprättande av en ambassad i Gaborone
tillstyrkes av utskottet på samma grunder som förslagen avseende Hanoi
och Havanna.

UU 1972:1

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1972: 437,

2. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta två tjänster i utrikesförvaltningen
som sändebud i Co 1,

3. till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 143 919 000 kr.

2. Representationsbidrag till utlandstjänstemän m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna A 2—A 10, s. 6—9) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Representationsbidrag till utlandstjänstemän ett anslag av
3 650 000 kr.,

2. till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat ett
reservationsanslag av 4 628 000 kr.,

3. till Kursdifferenser ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. till Ersättningar åt olönade konsuler ett förslagsanslag av
1 960 000 kr,

5. till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation ett förslagsanslag av 5 550 000 kr,

6. till Kostnader för vissa nämnder m. m. ett förslagsanslag av
210 000 kr,

7. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 525 000 kr,

8. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 230 000 kr,

9. till Tillfälliga representationskostnader ett förslagsanslag av
950 000 kr.

3. Förenta Nationerna. Kungl. Maj:t har (punkt B 1, s. 10) föreslagit
att riksdagen till Förenta Nationerna för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 15 milj. kr.

Det framgår av propositionen att av detta belopp 13 milj. kr.
beräknas för det ordinarie bidraget till FN för kalenderåret 1972 och
2 milj. kr. som frivilligt svenskt bidrag till FN:s verksamhet på Cypern
(UNFICYP).

Utskottet har erfarit att Sverige enligt senaste beräkningar har utestående
krav mot FN på sammanlagt 16,7 milj. kr. för det svenska deltagandet
i dels FN:s vaktstyrka i Främre Orienten, dels FN-operationen i
Kongo samt på 29 milj. kr. för Sveriges deltagande i FN:s vaktstyrka i
Cypern.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Förenta Nationerna för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.

lf Riksdagen 1972. 9 sami. Nr 1

UU 1972:1

4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna B 2—
B 5, s. 10—12) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) ett förslagsanslag av 5 200 000 kr.,

2. till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) ett förslagsanslag
av 2 050 000 kr.,

3. till Europarådet ett förslagsanslag av 1 750 000 kr.,

4. till övriga internationella organisationer m. m. ett förslagsanslag
av 21 000 kr.

Information om Sverige i utlandet

5. Svenska institutet. Kungl. Maj:t har (punkt D 1, s. 62—63) föreslagit
riksdagen att till Svenska institutet för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 8 713 000 kr.

I motionen 1972: 441 av herr Wikström (fp) föreslås att riksdagen —
med hänsyn till det svenska intresset av att säkerställa lärostolen i svenska
vid The University of Chicago — som sin mening uttalar att från reservationsanslaget
till Svenska institutet bör utgå erforderligt bidrag för
bibehållande av i motionen angivet lektorat.

Utskottet

Vid föredragningar inför utskottet har framgått att Svenska institutet
inom ramen för sitt program för stöd åt undervisning i svenska språket
och litteraturen för närvarande lämnar bidrag av varierande belopp till
27 lektorat vid utländska läroanstalter. Grundlönen betalas i samtliga
fall av den utländska institutionen. När denna sålunda har markerat
sitt intresse för att inrätta lektoratet i fråga, kan Svenska institutet bidra
med lönetillskott för att bredda rekryteringsunderlaget för befattningen.
Utskottet anser det angeläget att svenskundervisningen vid universitetet i
Chicago fortsättningsvis stödjes. Emellertid skulle avsteg från regeln att
bidrag från Svenska institutet endast skall komma i fråga såsom lönetillskott
inge betänkligheter från principiell synpunkt och dessutom riskera
att leda till stora kostnadsökningar. Av dessa skäl avstyrkes motionen
1972: 441.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1972: 441,

2. till Svenska institutet för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 8 713 000 kr.

UU 1972:1

6. Sveriges Radios programverksamhet för utlandet. Kungl. Maj:t har
(punkt D 2, s. 63—64) föreslagit riksdagen att till Sveriges Radios programverksamhet
för utlandet för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av
10 932 000 kr.

I motionen 1972: 657 av herr Wijkman (m) föreslås att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om att möjligheterna att i Sveriges Radios regi
starta utlandssändningar på i första hand de estniska och lettiska språken
undersökes.

Utskottet

I Sveriges Radios utlandsprogram förekommer för närvarande utsändningar
på sju språk (svenska, engelska, franska, portugisiska, ryska,
spanska och tyska) i åtta olika sändningsriktningar.

Det förslag som framställes i motionen 1972: 657 måste bedömas i
ett vidare sammanhang. Behoven av sändningar på olika språk — bl. a.
sådana som talas i östersjöområdet — behöver sålunda prövas mot bakgrunden
av målsättningen för Sveriges Radios utlandsprogram över huvud.
Med hänsyn till att, som framgår av statsverkspropositionen, en
översyn av målsättningen för utlandsprogrammen nu har inletts, synes
förslaget i motionen 1972: 657 inte böra föranleda någon åtgärd, varför
motionen avstyrkes.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1972: 657,

2. till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet för budgetåret
1972/73 anvisar ett anslag av 10 932 000 kr.

7. Övrig information om Sverige i utlandet. Kungl. Maj:t har (punkt
D 3, s. 64—67) föreslagit riksdagen att till övrig information om Sverige
i utlandet för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
6 448 000 kr.

För särskilda medel för samordnad informationsverksamhet, som disponeras
av Kollegiet för Sverige-information i utlandet, beräknas ett
oförändrat belopp. Chefen för handelsdepartementet avser att förelägga
vårriksdagen en särskild proposition rörande exportfrämjande åtgärder.
I samband härmed kommer även kollegiets framtida ställning att behandlas.

För kulturutbyte med särskilda länder beräknas ett belopp av 378 000
kr. Härav bör en lämpligt avpassad del anvisas till forskarutbyte med
nationella vetenskapsakademier i östeuropa, för vilket ändamål Vetenskapsakademien
och Ingenjörsvetenskapsakademien i gemensam skrivelse
begärt statsanslag.

UU 1972: 1

I motionen 1972: 949 av herr Wirmark m. fl. (fp, m, c) hemställes att
riksdagen beslutar ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförs
beträffande anslag till forskarutbyte med östeuropa och Kina.

I motionen påtalas vissa olägenheter som är förenade med den nuvarande
formen för finansiering av ifrågavarande forskarutbyte. Det nuvarande
systemet säges innebära att besked om storleken av det totala
statliga stödet som står till förfogande för forskarutbyte erhålles alltför
sent.

Med hänsyn härtill synes det motionärerna rimligt att hela medelsbehovet
för ett forskarutbyte med nationella vetenskapsakademier i östeuropa
och Kina utgår från utrikesdepartementets anslag för informationsverksamhet.
Härigenom skulle en utvidgning av det nuvarande utbytet
kunna säkras samtidigt som akademierna finge ett fast underlag för sin
planering av denna verksamhet. Motionärerna föreslår att riksdagen begär
att förslag härom framlägges helst till nästkommande års riksdag.
Hänsyn bör därvid även tagas till behovet av ett utbyggt forskarsamarbete
med Kina.

Utskottet

I föredragning inför utskottet har uppmärksamheten fästs vid behovet
av Sverige-information bl. a. i Europa.

Kontinuerliga åtgärder behövs för att i opinionsbildande kretsar vinna
förståelse för Sveriges situation i Europa. Neutralitetspolitiken är därvid
ett självfallet ämne för upplysningsverksamheten.

Kollegiet för Sverige-information i utlandet har i sina petita föreslagit
åtgärder i detta syfte liksom även för att tillgodose önskemål från u-länders
sida om erfarenhetsutbyte med Sverige utanför det egentliga utvecklingssamarbetet.

För forskarutbyte med nationella vetenskapsakademier i östeuropa
har enligt vad utskottet erfarit under innevarande budgetår anvisats
261 800 kr., nämligen 80 000 kr. genom utrikesdepartementet, 106 800
kr. genom Styrelsen för teknisk utveckling och 75 000 kr. genom Naturvetenskapliga
forskningsrådet.

Av föredragning inför utskottet har framgått att Ingenjörsvetenskapsakademien
har upprättat kontakter med vetenskapliga institutioner i
Kina.

Utskottet har med tillfredsställelse noterat att ökat utrymme för medelsanvisning
till forskarutbytet med nationella vetenskapsakademier i
Östeuropa kommer att beredas inom förevarande anslag under budgetåret
1972/73.

Utskottet har vidare erfarit att överläggningar pågår mellan berörda
departement och akademier beträffande möjligheterna att åstadkomma
en mera enhetlig finansiering av ifrågavarande forskarutbyte. Dessa över -

UU 1972:1

läggningar syftar tili att eliminera de olägenheter med det nuvarande finansieringssystemet
som påtalats i motionen 1972: 949. Motionens syfte
torde i huvudsak vara tillgodosett, varför den avstyrkes.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1972: 949,

2. till övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 6 448 000 kr.

Diverse

8. Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare
m. fl. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till Gottgörelse av
kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare m. fl. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kr.

I motionen 1972: 945 av herr Svensson i Kungälv och fru Skantz (s)
hemställes att riksdagen begär att Kungl. Maj:t genom ändring i gällande
bestämmelser gör det möjligt för svensk beskickning att till behövande
medge lån för hela resan från utrikes ort till hemorten.

Utskottet

Den hjälp som utlandsmyndigheterna lämnar till nödställda svenska
medborgare avser i första hand att möjliggöra för vederbörande att komma
i kontakt med anhöriga, arbetsgivare, bank etc. Bistånd för hemresa
kan lämnas i enlighet med utrikesdepartementets bemyndigande i varje
särskilt fall. Ekonomiskt bistånd är alltid förenat med återbetalningsskyldighet.
En viss flexibilitet måste finnas för att utlandsmyndigheterna
skall kunna ge den hjälp som är lämplig och erforderlig. Gällande bestämmelser
hindrar inte att till behövande medges lån för resa från utrikes
ort till hemorten i Sverige.

Antalet ärenden rörande ekonomiskt bistånd till hjälpsökande vid utlandsmyndigheterna
har ständigt ökat. Under år 1971 avsåg ungefär
1 500 dylika ärenden hjälp för hemresa till Sverige. En tredjedel därav
hade samband med sjukdom. Utrikesdepartementet har under senare år i
genomsnitt fått täckning för 85 procent av utbetalda ersättningsbelopp
genom återbetalningar från enskilda, respektive ersättningar från försäkringskassor
eller -bolag. Ett särskilt problem är det ökade antalet fall,
när vederbörande behöver bistånd från de sociala myndigheterna efter
ankomsten till Sverige.

Utskottet, som anser det önskvärt att det upprättas fasta rutiner för
samarbetet mellan utlandsmyndigheterna och de sociala myndigheterna i
dessa ärenden, noterar att överläggningar om hithörande frågor pågår
mellan utrikesdepartementet och socialstyrelsen. Syftet med motionen

UU 1972:1

1972: 945 synes vara tillgodosett, varför motionen avstyrkes. Utskottet
hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1972: 945,

2. till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska
medborgare m. fl. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 400 000 kr.

9. Bestridande av resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda
svenska stipendiater. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt
E 2, s. 68) och hemställer

att riksdagen till Bestridande av resekostnader för inom Förenta
nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1972/
73 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 kr.

10. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor.

Kungl. Maj:t har (punkt E 3, s. 68—71) föreslagit riksdagen att till Information
om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för
budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 1 263 000 kr.

En uppräkning har skett av anslagen för bidrag till Utrikespolitiska
institutet och Svenska FN-förbundet. Till Europarörelsens Svenska Råd,
som anhållit om ett anslag från tredje huvudtiteln på 50 000 kr. för informationsverksamhet,
föreslås utgå samma belopp som under innevarande
budgetår, dvs. 15 000 kr.

I motionen 1972: 320 av herr Turesson (m) och Wirmark (fp) hemställes
att riksdagen beslutar att anslaget till Europarörelsens Svenska
Råd uppräknas med 15 000 kr. och att till information om mellanfolkligt
samarbete och utrikespolitiska frågor (punkt E 3 i bilaga 5 till statsverkspropositionen)
sålunda anvisas ett anslag av 1 278 000 kr.

Utskottet

Europarörelsens Svenska Råd, som bl. a. har till uppgift att sprida information
om europeiska samarbetsfrågor, har hittills bedrivit sin verksamhet
med bidrag huvudsakligen från näringslivet. Statliga medel har
för första gången erhållits under innevarande budgetår. Sålunda har utgått
anslag från tredje huvudtiteln med 15 000 kr. samt bidrag från handelsdepartementet
med 10 000 kr. Rådet har dessutom uppburit ett
mindre bidrag från EEC-kommissionen i Bryssel. Rådet verkar bl. a.
som Europarådets informationstjänst i Sverige,

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget sprida saklig upplysning
i Sverige om integrations- och Europafrågor. Vid fördelningen av
tillgängliga medel för information om mellanfolkliga och utrikespolitiska
frågor bör behovet av effektiv upplysningsverksamhet på ifrågava -

UU 1972:1

rande område beaktas. Utskottet anser det emellertid inte motiverat att i
år ta ställning till förslag om höjning av anslaget till Europarörelsens
Svenska Råd. Av dessa skäl avstyrkes motionen 1972: 320.

Beträffande frågan om den av riksdagen begärda förstärkningen av informationen
i Sverige om internationella frågor (UU 1971: 1, s. 5) hänvisas
till punkten 1 ovan.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris förslag och med avslag
å motionen 1972: 320 till Information om mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1972/73 anvisar
ett anslag av 1 263 000 kr.

11. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj ris förslag (punkt E4, s. 71—72) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 3 199 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

12. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majris förslag (punkt II: 5, s.
73—74) och hemställer

att riksdagen till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter
för utrikesrepresentationen för budgetåret 1972/73 anvisar
ett investeringsanslag av 15 660 000 kr.

STATENS UTLÅNINGSFONDER

13. Utrikesförvaltningens lånefond. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ris
förslag (punkt IV: 1, s. 74—75) och hemställer

att riksdagen till Utrikesförvaltningens lånefond för budgetåret
1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 100 000 kr.

14. Biståndsförvaltningens lånefond. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ris
förslag (punkt IV: 2, s. 75) och hemställer

att riksdagen till Biståndsförvaltningens lånefond för budgetåret
1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 400 000 kr.

UU 1972:1

Uppskjuten fråga

15. Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles att avge betänkande
i fråga om Kungl. Maj:ts under avsnittet C framlagda förslag om internationellt
utvecklingssamarbete, vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 29 februari 1972

På utrikesutskottets vägnar
ARNE GEIJER

Närvarande: herrar Arne Geijer i Stockholm (s), Dahlén (fp), Lange
(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Möller i Gävle (s), Johansson i Jönköping
(s), Wirmark (fp), Palm (s), Antonsson (c), Göransson (s),
Turesson (m), Hellström (s), Korpås (c) och Hernelius (m).

Reservation

vid punkten 1 (utrikesförvaltningen) av herrar Hernelius (m) och Turesson
(m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med
”Kungl. Maj:ts förslag om upprättande” och slutar med ”Havanna” bort
ha följande lydelse:

”Botswana som beräknas ha mellan 600 000 och 700 000 invånare är
så gott som helt omgivet av områden som styrs av vita minoritetsregimer.
Ekonomiskt är landet helt beroende av Sydafrika. Handelsutbytet
med andra länder är mycket begränsat. Förutsättningar för etablerande
av närmare förbindelser mellan Sverige och Botswana utanför utvecklingssamarbetets
område torde tills vidare få anses ringa. Endast ett fåtal
stater har för närvarande diplomatisk representation med personal stationerad
i Gaborone, nämligen Förenta staterna, Nationalistkina, Nigeria,
Storbritannien och Zambia.

Förslaget i statsverkspropositionen om upprättande av en ambassad i
Gaborone motiveras med den svenska biståndsverksamheten i Botswana.
Utskottet har erfarit att kostnaderna för ifrågavarande ambassad kan beräknas
till mellan 300 000 och 350 000 kr. för år. Därtill kommer kostnaderna
för det biståndskontor som SIDA nyligen har upprättat i Botswana
och som kan beräknas uppgå till 600 000 kr. för år. Dessa kostnader
måste jämföras med utbetalningarna av svenska biståndsmedel till
Botswana vilka för budgetåret 1971/72 förutses uppgå till 4 milj. kr.
Även med en snabb ökning av biståndsverksamhetens volym torde kost -

UU 1972:1

naderna för ambassad och biståndskontor få anses anmärkningsvärt höga
i förhållande därtill. Av detta skäl och då arbetsuppgifterna för svensk
del i Gaborone tills vidare torde inskränka sig till frågor rörande utvecklingssamarbetet,
vilka kan handläggas av biståndskontoret, avstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förslag om upprättande av en ambassad i Gaborone.
”

dels att utskottets hemställan under punkt 3 bort ha följande lydelse:
”3. till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 143 569 000 kr.”

HARCUS BOKTR. STHLM 1 972 720B49