Utrikeshandel
Betänkande 1990/91:NU9
Näringsutskottets betänkande
1990/91:NU09
Utrikeshandel
Innehåll
1990/91 NU9
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels en motion som har väckts med anledning av proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor, dels en motion som har väckts med anledning av proposition 1989/90:90 om forskning, dels en motion som har väckts med anledning av regeringens skrivelse 1990/91:20 med 1990 års redogörelse för de statliga företagen, dels -- helt eller delvis -- nitton motioner från allmänna motionstiden.
Yrkandena rör bl.a. frihandelns betydelse, handeln med tjänster, EFTAs roll för utvecklingen i Östeuropa, nordisk hemmamarknad, miljöklausul m.m. i internationella handelsavtal, export av kärnteknisk utrustning m.m., importförbud för tropiskt timmer, utredning om kostnaderna m.m. för handelsrestriktioner, vidareexport av högteknologi, turistnäringen.
Företrädare för utrikesdepartementets handelsavdelning har inför utskottet lämnat upplysningar om pågående förhandlingar inom det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) i den s.k. Uruguayrundan och om förhandlingarna mellan EG och EFTA-länderna om ett EES-avtal (europeiskt ekonomiskt samarbetsområde).
Sammanfattning
Alla motionerna avstyrks av utskottet. Reservationer har avgetts i flertalet av de ämnen som behandlas. En fullständig förteckning över reservationerna finns i innehållsförteckningen (s.47f.).
I fråga om EFTAs roll för utvecklingen i Östeuropa hänvisar utskottet enhälligt till de deklarationer om samarbete som EFTA-länderna och fyra östeuropeiska stater har enats om och till det arbete som har satts i gång för att intentionerna om bl.a. handelsfrämjande åtgärder skall fullföljas.
Motioner från tre partier (m, fp, c) med principiella synpunkter på inriktningen av den svenska handelspolitiken har föranlett två reservationer (m, fp; c, v, mp) som ger uttryck för skilda värderingar av frihandelns roll.
Flera motioner gäller frågor om import eller export av särskilda slag av produkter. Gentemot farhågor (vpk; mp) för att Sverige inte skall kunna vidmakthålla regler för handeln över gränserna som har införts till skydd för miljö, hälsa och säkerhet åberopar utskottet vad som gäller inom EG och GATT. En motion (vpk) som syftar till förbud mot import av tropiskt timmer avstyrks med hänvisning bl.a. till vissa åtaganden från möbelbranschens sida. I anslutning till motioner (vpk; mp) om vidareexport av högteknologiska varor noterar utskottet lättnader i den exportkontroll som Cocom upprätthåller; de innebär ökade möjligheter för östeuropeiska länder att få tillgång till högteknologi. I alla tre fallen har reservationer avgetts (v, mp). Export och marknadsföring utomlands av alkoholdrycker och tobak har tagits upp i flera motioner (fp; mp). Härvidlag finns bl.a. reservationer (fp, mp) om översyn av Sveriges alkoholexport och försäljning av tobaksvaror i andra länder.
Motionerna
Den motion som har väckts med anledning av proposition 1989/90:88 och behandlas här är
1989/90:N37 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om Sveriges aktiva deltagande i framtagandet av miljövänliga energisystem i Öststaterna och u-länder.
Den motion som har väckts med anledning av proposition 1989/90:90 och behandlas här är
1989/90:N49 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad i motionen anförts om stödet till internationell marknadsföring av Sverige som turistland.
Den motion som har väckts med anledning av regeringens skrivelse 1990/91:20 och behandlas här är
1990/91:N8 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etiska principer vid marknadsföring [av alkoholdrycker] utomlands, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående marknadsföring [av alkoholdrycker] i u-länder, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående marknadsföring [av alkoholdrycker] i EG-länder.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1989/90:N205 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med motivering i motion 1989/90:U503 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående frihandel och GATT-förhandlingarna.
1989/90:N265 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för svenska initiativ till nya handelsregler inom GATT.
1989/90:N267 av Per Gahrton (mp) och Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen 1. hos regeringen begär förslag till sådan förändring av lagen om exportkontroll att amerikanska embargoregler inte längre kan hindra svensk export till öststaterna, 2. som sin mening ger regeringen till känna att svensk medverkan i handelsbojkottåtgärder från en supermakt mot en annan supermakt måste betraktas som avsteg från neutralitetspolitiken och därför icke skall få förekomma.
1989/90:N268 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av Sveriges export av alkohol, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av Sveriges export av tobaksvaror.
1989/90:N269 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk alkoholreklam utomlands.
1989/90:N307 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frihandelns betydelse, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges fullföljande av åtaganden i deklarationen inför den s.k. Uruguayrundan, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EFTA:s möjligheter att bidra till Östeuropas utveckling, 8. hos regeringen begär en utredning av kostnaderna av tullar och andra hinder, i enlighet med vad som i motionen anförts.
1989/90:N311 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handelspolitikens inriktning, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kartläggning av i vilken omfattning import förekommer av varor producerade under oacceptabla förhållanden från hälso- och miljösynpunkt eller med utnyttjande av slavarbete, barn eller annan efter lokala förhållanden underbetald arbetskraft samt förslag till åtgärder som kartläggningen kan motivera, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avtalsslutande parters rätt att inom GATT-avtalet förhindra import av varor som producerats under oacceptabla förhållanden.
1989/90:N312 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari -- med motivering i motion 1989/90:Jo826 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska regler för handel över gränserna, som införts med hänsyn till skydd av hälsa och miljö, inte får betraktas som tekniska handelshinder.
1989/90:N315 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av att det hålls en kontinuerlig och tät kontakt med företrädare för tjänsteföretagen och deras organisationer speciellt i det skede där realförhandlingar pågår beträffande tjänstehandeln såväl mellan EFTA och EG som i Uruguayrundan.
1989/90:N317 av Lars Norberg (mp) och Rolf L Nilson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett lagförslag bör föreläggas riksdagen som innebär förbud mot export av kärnteknisk utrustning.
1989/90:N334 av Viola Claesson m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsning av tekoimporten på grundval av en socialklausul.
1989/90:N346 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsberäkning av handelspolitiska skyddsåtgärder, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges uppgift att inom ramen för GATT-förhandlingarna verka för en ökad frihandel, 8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges uppgift att inom ramen för GATT-förhandlingarna verka för frihandel på tjänster.
1989/90:N349 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari -- med motivering i motion 1989/90:U541 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om export av svensk vodka.
1989/90:N353 av Viola Claesson m.fl. (vpk) vari -- med motivering i motion 1989/90:U250 -- yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att förbjuda import till Sverige av tropiskt timmer.
1989/90:N354 av Carl Frick (mp) och Anita Stenberg (mp) vari -- med motivering i motion 1989/90:U544 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Vin- och Spritcentralen skall upphöra med export av Absolut Vodka och liknande drycker.
1989/90:N363 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari -- med motivering i motion 1989/90:U551 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av embargopolitiken gentemot Sovjetunionen.
1989/90:N365 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari -- med motivering i motion 1989/90:U553 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fri varuhandel i Norden.
1989/90:N478 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (7) att riksdagen beslutar om förbud av handel med kärnkraftsteknologi och radioaktivt bränsle.
1989/90:N479 av Ivar Franzén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i kärntekniklagen som ger det exportförbud som förordas i motionen.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Viss statistik om Sveriges utrikeshandel
Utvecklingen av den svenska bytesbalansen har under de senaste åren varit negativ. För år 1989 uppvisade den ett underskott om 19,5 miljarder kronor (se tabell 1) mot ett negativt saldo om 4,3 miljarder kronor året före. Även under innevarande år fortsätter försämringen; enligt beräkningar kommer underskottet i bytesbalansen för år 1990 att uppgå till nära 40 miljarder kronor. Den negativa utvecklingen beror på att överskottet i handelsbalansen reducerades avsevärt under
Tabell 1. Sveriges bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser
________________________________________________________________ 1988 1989 okt. 1989-- sept. 1990 ________________________________________________________________
Export av varor 301,9 329,0 334,6 Import av varor 278,4 313,9 321,5 Handelsbalans 23,5 15,1 13,1
Tjänstenetto -7,3 -8,8 -11,4 Avkastning på kapital -10,4 -12,9 -19,1 Transfereringsnetto -9,9 -12,9 -13,0
Bytesbalans -4,3 -19,5 -30,4
Anm. 1. På grund av avrundning uppstår skillnader mellan summan av delarna och delsummorna. Anm. 2. Uppgifterna för export och import inkluderar korrigeringspost. Källa: Riksbanken.
år 1989; importvolymen har ökat snabbare än exportvolymen. Samtidigt noteras en viss försämring i bytesförhållandet. Den senaste tidens stora oljeprishöjningar till följd av krisen i Mellanöstern har förstärkt den negativa utvecklingen. Vidare ökade underskottet i räntenettot beroende på en kraftig stegring i utlandsskulden under år 1989, som i sin tur återspeglade de senaste årens stora direktinvesteringar i utlandet.
För år 1991 förutses ett underskott i bytesbalansen om drygt 50 miljarder kronor.
Fördelningen av Sveriges utrikeshandel på olika länderområden åren 1986 och 1989 finns redovisad i tabell 2. Därav framgår att Sveriges handelsförbindelser nästan helt domineras av handeln med industriländerna. Värdemässigt var sålunda år 1989 ca 88% av vår utrikeshandel, såväl export som import, inriktad på dessa länder. Av importen av varor till Sverige kom 72% från länderna inom Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och Europeiska gemenskaperna (EG), och andelen av vår export av varor till dessa områden var lika stor.
Handeln med övriga länder har relativt sett varit oförändrad under senare år.
Tabell 2. Fördelning av Sveriges export och import av varor i värde på olika länderområden åren 1986 och 1989
________________________________________________________________ Länderområde Export Import 1986 1989 1986 1989 % % % % ________________________________________________________________
Industriländer 87,7 88,0 88,4 88,3 varav EFTA 20,7 19,1 16,2 17,0 EG 50,0 53,4 57,2 55,0 övriga 16,9 15,5 15,0 16,3
Statshandelsländer 2,8 2,7 4,1 4,2
Utvecklingsländer 9,5 9,4 7,4 7,5 ________________________________________________________________ Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 ________________________________________________________________
Källa: Kommerskollegium
Aktuella handelspolitiska frågor
Samarbetet i GATT
Redovisningar av den förhandlingsomgång i allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) som inleddes år 1986 och beräknas bli slutförd i och med ett ministermöte i Bryssel i december 1990 har lämnats i två tidigare betänkanden från näringsutskottet (NU 1987/88:8, 1989/90:NU8).
Sammanfattningsvis kan här nämnas att förhandlingarna i dens.k. Uruguayrundan -- som är den hittills största i GATTs historia -- syftar till att världshandeln skall liberaliseras genom att det multilaterala regelverket såväl stärks som utvidgas. Förhandlingarna går konkret ut på att ett odelbart paket skall åstadkommas genom hopfogning av resultat på olika delområden. De olika parterna får ge och ta i syfte att en godtagbar balans slutligen skall åstadkommas; inget land skall få välja ut eller avstå från något område.
Målet om stärkt GATT-samarbete skall uppnås på i huvudsak tre sätt, nämligen genom en förstärkning av regelsystemet, ett ökat marknadstillträde och en utvidgning till nya områden. Organisatoriskt har arbetet varit uppdelat på femton grupper inriktade på olika områden.
En förstärkning av regelsystemet anses av grundläggande vikt för att tilltron till GATT skall kunna öka eller åtminstone upprätthållas. Oljekriserna under 1970-talet kom att bli inledningen till protektionistiska strävanden. S.k. gråzonsåtgärder -- som är en följd av att GATTs skyddsklausul lämnar alltför stort tolkningsutrymme -- tillgrips alltmer, främst av de handelspolitiska stormakterna. Ett exempel är att handelspolitiskt svagare länder i bilaterala överenskommelser "frivilligt" åtar sig att begränsa sin export av vissa varor till avtalsparten.
Ett ökat marknadstillträde innebär att den tidigare inriktning som avsåg avskaffandet av s.k. icke-tariffära handelshinder (dvs. andra hinder än tullar) nu har kommit i bakgrunden till förmån för en ökning av handeln med industrivaror, såsom tekoprodukter, och jordbruksprodukter. På jordbruksområdet är strävan att subventionerna gradvis skall avskaffas.
Utvidgningen till nya områden har av många länder värderats högt men innefattar också de kanske mest svårlösta frågorna i rundan. De nya områdena är tjänster, immaterialrätt och handelsrelaterade investeringar.
Sverige, som engagerade sig starkt för att rundan skulle komma till stånd, har spelat en aktiv roll även under förhandlingarna. I riksdagens handelspolitiska debatt den 10 oktober 1990 anförde statsrådet Anita Gradin att det för regeringen är och förblir ett fundamentalt mål att stärka det internationella frihandelssamarbetet, bl.a. via GATT. Hon sade vidare att Sverige i Uruguayrundan arbetar mycket aktivt för att bidra till ett positivt resultat (RD 1990/91:6 s.38). I olika frågor har Sverige, vanligen tillsammans med de övriga nordiska länderna, lagt fram förslag och tagit andra initiativ. Ett gemensamt nordiskt agerande har inneburit att länderna har kommit med i de interna förhandlingsråden på alla områden. Sveriges förslag har också gällt frågor om hur processen i slutskedet skulle kunna effektiviseras. Till de områden som Sverige prioriterar hör tjänstehandeln, handeln med jordbruksprodukter och en översyn av GATTs kod om antidumpning, som i vissa avseenden anses oklar och har kommit att missbrukas till skydd för inhemskt näringsliv. Även frågor om statlig upphandling, som formellt ligger utanför rundan, omfattas av Sveriges prioriteringar.
Under de gångna fyra åren har rundan präglats av betydande motsättningar som nu -- i förhandlingarnas slutskede -- har kommit att ställas på sin yttersta spets. Bidragande orsaker till de låsningar som präglar arbetet är interna ekonomiska och politiska förhållanden i några av de handelspolitiska blocken. I fråga om marknadstillträdet har intresset alltmer kommit att kretsa kring stormakternas agerande. Förenta Staterna har anmodats förbättra sina bud i fråga om tullar och tekoprodukter; EGs bud när det gäller minskat jordbruksstöd har ansetts oacceptabelt lågt. Beträffande de nya områdena råder en stor oenighet, både i tekniskt och politiskt avseende. Framförda krav på att vissa tjänster, t.ex. transporttjänster och finansiella tjänster, inte skall ingå i ett multilateralt avtal om tjänstehandeln kan innebära att så många andra undantagsområden begärs att ett avtal omöjliggörs. Generellt har många länder bortsett från konstruktionen av ett helhetspaket och i stället fokuserat sitt intresse på ett område eller t.o.m. en enda produktgrupp. Under november 1990 har återkommande rapporterats om hotande sammanbrott i GATT-rundan.
Även utanför förhandlingarna i Uruguayrundan bedrivs arbete inom GATT. Sålunda diskuteras fortlöpande s.k. socialklausuler (se s.26f.). Nyligen togs frågan för första gången upp i GATTs råd. Likaså utanför rundan behandlar GATT ett förslag om förbud mot export av farliga varor, t.ex. dumpat avfall och utdömda läkemedel. Miljöfrågor hör vidare till de frågor som tilldrar sig ett allt större intresse inom GATT, och nästa GATT-runda kan komma att också formellt innefatta detta område.
Det västeuropeiska integrationsarbetet
Vid ett flertal tillfällen under hösten 1990 har frågor om den västeuropeiska integrationen behandlats i riksdagen.
I regeringsförklaringen (RD 1990/91:2) anfördes beträffande Europapolitiken bl.a. att Sverige eftersträvar ett så omfattande och djupgående samarbete med EG som är förenligt med vår neutralitetspolitik. I det nya Europa kan EGs utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete komma att få en sådan inriktning och utformning att det utesluter ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete och en gemensam försvarspolitik. I ett Europa med en ny fredsordning och där blockgränserna försvunnit skulle det därmed gå att förena ett svenskt medlemskap i EG med en fortsatt neutralitetspolitik.
Vid en debatt om handelspolitik m.m. den 10 oktober 1990 (RD 1990/91:6 s.38--41) lämnade statsrådet Anita Gradin information om det pågående arbetet på ett EES-avtal. Hon erinrade om att de formella förhandlingarna hade inletts under sommaren 1990. Målet är att EFTA-länderna skall kunna delta på lika villkor i EGs inre marknad. Detta innebär att fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer skall uppnås samtidigt inom hela den västeuropeiska marknaden från den 1 januari 1993. Därutöver skall samarbetet stärkas påtagligt inom en rad viktiga samhällsområden, såsom utbildning, forskning, miljövård och konsumentskydd, och med avseende på sociala aspekter.
Två huvudfrågor präglar förhandlingsarbetet. Den ena gäller substansen i avtalet, dvs. anpassningen av EFTA-ländernas lagstiftning till EGs regelverk. Den andra avser dels samarbete i beslutsprocessen (det institutionella området), dels gemensamma institutioner (det legala området).
Beträffande den ena huvudfrågan, anpassningen till EGs regelverk, framhöll statsrådet att Sverige och andra EFTA-länder redan i dag i mycket hög grad uppfyller de krav som EG-reglerna gäller. Hon utpekade härvid några områden som förtjänar särskild uppmärksamhet. Sverige och övriga EFTA-länder vill slå vakt om väsentliga intressen när det gäller skydd för hälsa, miljö och säkerhet. I detta sammanhang nämnde hon att EG för närvarande ser över sitt eget regelverk och förbereder en rad skärpningar. Hon erinrade om att EG-kommissionen har gjort klart att man inte kommer att kräva att EFTA-länderna sänker sina miljö- och säkerhetsnormer; förhandlingarna gäller nu hur detta skall förenas med målet om en fri varumarknad utan tekniska handelshinder. Vidare är etableringreglerna och förvärvslagstiftningen ett särskilt problem för Sverige och EFTA-länderna. För svensk del kan också en särlösning visa sig nödvändig när det gäller skattekontrollen vid kapitalrörelser över gränserna.
Vad beträffar den andra huvudfrågan gäller för det institutionella området att förena EGs krav att inte hämmas i sin beslutsautonomi med EFTA-ländernas krav att få ett medinflytande som motsvarar avtalets omfattande bredd. Förslag finns om ett nära samråd mellan EGs och EFTAs beslutsprocesser. Även för det legala området finns förslag. För tolkningen av avtalet övervägs något slags gemensam domstol för EES. För övervakningen av att avtalet följs diskuteras att EFTA skall bygga upp en egen ordning för EFTA-länderna motsvarande den som i dag sköts av EG-kommissionen för EG-länderna.
Statsrådet gick härefter in på frågan om EES-avtalets förenlighet med grundlagen. Hon hänvisade till den departementspromemoria (Ds 1990:58) Ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) och den svenska grundlagen, som nyligen hade offentliggjorts av justitiedepartementet. Enligt en preliminär slutsats förutsätter EES-avtalet -- i den form som kunde skönjas vid den aktuella tidpunkten -- inte någon grundlagsändring.
I sin skrivelse till riksdagen (skr. 1990/91:50) om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna erinrar regeringen under rubriken Europapolitiken (s. 5) om riksdagens beslut våren 1988 om Sverige och den västeuropeiska integrationen, där det bl.a. konstaterades att svenskt medlemskap inte var ett mål för de diskussioner med EG som då förestod. Sedan detta beslut fattades, anförs det vidare, har förutsättningarna för ett svenskt medlemskap i EG förändrats, tack vare den positiva utvecklingen i Europa. Möjligheterna att lägga grunden till en ny, varaktig fredsordning har förstärkts. Ett svenskt medlemskap i EG med bibehållen svensk neutralitetspolitik ligger, enligt vad som sägs i skrivelsen, i vårt nationella intresse. I det tidsperspektiv som gäller för EES-avtalets ikraftträdande, nämligen den 1januari 1993, saknas alternativ till ett EES-avtal. Regeringen eftersträvar ett nytt riksdagsbeslut om Europapolitiken som tydligare och i mer positiva ordalag klargör Sveriges ambitioner att bli medlem av EG. För att bygga under för en sådan utveckling kommer Sverige att intensifiera sina ansträngningar att inom ramen för Europeiska säkerhetskonferensen medverka till en ny säkerhetsordning i Europa. Förhandlingarna mellan EFTA och EG om ett EES-avtal fullföljs med kraft.
I riksdagen aktualiserades frågan åter den 15 november 1990 genom att en interpellation (1990/91:4) om Sverige och EG besvarades av statsrådet Anita Gradin (RD 1990/91:25). Debatten rörde förutsättningarna för ett svenskt medlemskap i EG liksom villkoren för ett nära samarbete med EG i enlighet med pågående EES-förhandlingar. I fråga om medlemskap hänvisade statsrådet dels till regeringsförklaringen, dels till Europadebatten i riksdagen den 10 oktober 1990. Vidare citerade hon delar ur den nyss nämnda skrivelsen. Neutralitetspolitiken är och förblir en utgångspunkt för regeringens hållning gentemot EG, anförde hon. I fråga om villkoren för samarbetet inom EES erinrade hon om att tryggande av den fulla sysselsättningen och den sociala välfärden är grunden för regeringens politik. Det är regeringens övertygelse att ett deltagande i det europeiska integrationsarbetet stärker möjligheterna att föra reformarbetet vidare. Statsrådet uttalade att nya metoder för att målet skall nås får användas på vissa områden; på andra områden begärs särlösningar i väntan på att ribban inom EG skall sättas lika högt som hos oss.
Samarbetet med Central- och Östeuropa
I den nyss refererade (s. 8) debatten i riksdagen den 10oktober 1990 om handelspolitik m.m. anförde statsrådet Anita Gradin att samarbetet med reformstaterna i Central- och Östeuropa är ett viktigt område. Hon hänvisade härvid dels till de deklarationer om samarbete som avgavs sommaren 1990 av å ena sidan EFTA-länderna, å andra sidan resp. Polen, Tjeckoslovakien och Ungern, dels till den redan år 1983 avgivna deklarationen om samarbete mellan EFTA-länderna och Jugoslavien. Hon omtalade att direkta kontakter redan hade tagits för att frihandelsavtal skall kunna komma till stånd. Sverige deltar också i det s.k. G24-samarbetet inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD); tillskapandet av en utvecklingsbank nämndes som exempel på aktiviteter för Östeuropas länder. Det bilaterala samarbetet mellan Sverige och dessa länder organiseras genom ett Östeuropasekretariat inom regeringskansliet, till vilket har knutits en delegation med en bred sammansättning.
Nordiskt samarbete
Det nordiska samarbetet är för närvarande främst inriktat på frågor som rör den västeuropeiska integrationen, utvecklingen i Östeuropa och miljön. Ett viktigt mål är att samarbetet i Norden skall utvecklas i minst samma takt som integrationen i Västeuropa.
Efter behandling vid Nordiska rådets session år 1989 har de nordiska finansministrarna fastställt en ny ekonomisk handlingsplan för perioden 1989--1992. Den syftar till att stärka den ekonomiska utvecklingen i Norden, att utveckla den nordiska hemmamarknaden och att förbättra förutsättningarna för deltagandet i det västeuropeiska integrationsarbetet. Planen innehåller en rad konkreta åtgärder för att dessa mål skall uppnås. Åtgärderna återfinns inom områdena avveckling av handelshinder, effektivisering av kapitalmarknaden m.fl.
Arbetsprogrammet Norden i Europa har reviderats under år 1990. Detta anger hur det nordiska samarbetet skall kunna påverka och anpassas till utvecklingen av EGs inre marknad. Programmet, som omfattar perioden 1989--1992, skall stärka det nordiska samarbetet genom en vidareutveckling av bl.a. den nordiska hemmamarknaden.
Vid de nordiska utrikeshandelsministrarnas möte i november 1990 enades man om att fortsatt prioritera arbetet på en avveckling av handelshindren.
Utskottet
Fri handel med varor och tjänster
Frihandelns betydelse
I fyra motioner tas frågan om frihandelns betydelse upp från mer generella utgångspunkter. Det är i första hand förhandlingarna inom det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) som uppmärksammas i motionerna. I var och en av motionerna begärs att riksdagen skall göra ett uttalande av den innebörd som anges i resp. motion.
I motion 1989/90:N205 (m) utvecklas argument för en ökad frihandel inte bara i Europa utan i hela världen. Däri sägs bl.a. att frihandel är viktig för u-länderna; deras utveckling hämmas av protektionism. Det för närvarande viktigaste instrumentet för främjande av frihandel är GATT, anförs det vidare. Inom ramen för de pågående förhandlingarna -- den s.k. Uruguayrundan -- kan Sverige ta egna initiativ till ökad frihandel och understödja andras initiativ i den riktningen, betonar motionärerna.
Liknande tankar förs fram även i motion 1989/90:N307 (m). I denna sägs att GATT representerar de deltagande nationernas strävan bort från krig och orättvisor och mot ekonomisk utjämning mellan världens nationer och folk. Sverige har oreserverat anslutit sig till frihandelstanken när det gäller varor och har -- genom att tillträda den deklaration som föregick Uruguayrundan -- också accepterat en utveckling härav till nya områden såsom tjänster och jordbruksprodukter, heter det. Sverige måste med hänsyn härtill i de pågående förhandlingarna uppträda så att vårt engagemang inte kan ifrågasättas.
Sveriges roll i GATT-förhandlingarna nämns även i motion 1989/90:N346 (fp). Motionärerna betonar vikten av att Sveriges agerande i förhandlingarna innebär en offensiv och frihandelsvänlig linje. Sveriges handelspolitik är i många avseenden inriktad på frihandel, medger de. Det påpekas dock att det inom några områden finns kvar importrestriktioner som har medfört stora samhällsekonomiska kostnader. Motionärerna noterar härvid vad som gäller för teko-, jordbruks- och trädgårdsprodukter.
En något mer förbehållsam inställning till frihandeln kommer till uttryck i motion 1989/90:N311 (c). Däri konstateras att en fungerande utrikeshandel är nödvändig för att vårt land skall få resurser till reformer och välfärdsutveckling. En verklighetsanknuten debatt om frihandel gäller emellertid inte, säger motionärerna, ytterligheterna total frihandel--total protektionism. Frågan är snarare vilka modifieringar som är nödvändiga eller angelägna, t.ex. med avseende på sociala, miljö- och hälsomässiga, regionala och säkerhetsmässiga hänsyn.
Riksdagen behandlade hösten 1989 motionsyrkanden om principiella synpunkter på frihandeln liknande de nu aktuella (1989/90:NU8 s.12--14). Utskottet fann mot bakgrund av vad som hade anförts om GATT-förhandlingarna och Sveriges arbete i dessa ingen anledning för riksdagen att göra något uttalande och avstyrkte därmed alla motionsyrkandena. Tre reservationer (m, fp; c, mp; vpk) avgavs. Riksdagen följde utskottet.
I riksdagens debatt om utrikeshandeln den 10 oktober 1990 anförde statsrådet Anita Gradin (RD 1990/91:6 s.38) att det för regeringen är och förblir ett fundamentalt mål att stärka det internationella frihandelssamarbetet. Vidare underströk hon att Sverige arbetar mycket aktivt för att bidra till ett positivt resultat i de pågående GATT-förhandlingarna. Med anledning av förhandlingarna om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) betonade statsrådet att Sverige och de övriga EFTA-länderna vill slå vakt om väsentliga intressen när det gäller skydd för hälsa, miljö och säkerhet. Därvid nämndes bl.a. livsmedelsnormerna.
EES-förhandlingarna behandlades även i en interpellationsdebatt i riksdagen den 15 november 1990 (RD 1990/91:25). En redogörelse härför har lämnats i det föregående (s.10).
Enligt vad utskottet har erfarit om läget i GATT-förhandlingarna har Sverige beträffande förhandlingsarbetets organisation förordat ett system för effektivisering av processen (se s.7). Den internordiska enigheten innebär att de nordiska länderna har fått en ökad tyngd i förhandlingarna. Länderna finns företrädda i förhandlingarna på alla områden. Svårigheter av olika slag präglar emellertid förhandlingsomgången. Om GATT-förhandlingarna inte leder till konkreta resultat kommer regeringen, enligt vad som sägs i regeringens skrivelse 1990/91:50 om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna (s.9), att för riksdagen redovisa sin syn på det uppkomna läget.
I de nu aktuella motionerna utpekas särskilda områden för vilka frihandeln borde vidgas. Sålunda refereras till handeln med jordbruks- och trädgårdsprodukter, tekoprodukter och tjänster. Beträffande det sistnämnda området hänvisar utskottet till behandlingen i det avsnitt som följer nedan.
I oktober 1990 gjorde Sverige erbjudanden i GATT-förhandlingarna om en minskning av jordbruksstödet med 30--50% under perioden 1986--1996 och en motsvarande minskning av gränsskyddet. Exportsubventionerna avseende jordbruksråvaror elimineras också enligt det svenska budet. I fråga om frukt- och grönsakssektorn erbjöd Sverige samtidigt en neddragning med 30% av gränsskyddet. För såväl jordbruks- som trädgårdsprodukterna är förutsättningen att övriga länder gör motsvarande åtaganden. I regeringens nyss nämnda skrivelse 1990/91:50 åberopas under rubriken En konsumentvänlig livsmedelspolitik (s.8f.) det svenska budet rörande jordbruksprodukter.
Importen av tekoprodukter behandlades av utskottet senast våren 1990 (1989/90:NU27 s.6--8). Därvid avstyrktes motioner (m; fp) om att importbegränsningarna på tekoområdet skulle -- helt eller delvis -- avskaffas tidigare än den 31 juli 1991 liksom motioner (c; mp) om att de skulle bibehållas även efter detta datum. Reservationer avgavs (m, fp; c, vpk, mp) till förmån för motionerna. Även en motion (m) med krav på oförändrade -- och inte höjda -- importlicensavgifter avstyrktes. I regeringens skrivelse 1990/91:50 uttalas (s.7) att något nytt program för tekoindustrin inte kommer att föreslås inför det pågående programmets slutförandet i juli 1992.
Utskottet konstaterar liksom vid tidigare tillfällen att Sverige aktivt driver frihandelslinjen i de berörda organisationerna och sammanhangen. Detta har också understrukits vid regeringens information nyligen till riksdagen om handelspolitiska frågor. Inga omständigheter har heller framkommit som föranleder ett annat ställningstagande än det som gjordes förra hösten. Något behov av ett uttalande av riksdagen i detta ämne kan utskottet därför inte se. Med det sagda avstyrks motionerna 1989/90:N205 (m), 1989/90:N307 (m), 1989/90:N346 (fp) och 1989/90:N311 (c), de båda senare i berörda delar.
Handeln med tjänster
Två motioner berör -- med delvis olika ansats -- tjänstehandeln.
Den nya förhandlingsrundan i GATT innefattar för första gången även handeln med tjänster, påpekas det i motion 1989/90:N346 (fp). Förhandlingarna syftar till en ökad rörlighet över gränserna beträffande t.ex. banktjänster, transporter och telekommunikationer. Även på detta viktiga område bör Sverige arbeta för en ökad frihandel, anför motionärerna.
Frågan om Sveriges agerande i GATT-förhandlingarna när det gäller tjänstehandeln berördes i någon mån vid riksdagens behandling hösten 1989 av motioner om frihandelns betydelse (1989/90:NU8 s.12--14). I samband härmed hänvisade utskottet till de pågående förhandlingarna på detta nya område i GATT. Av en redogörelse för frågans behandling i GATT (s.5) framgick att förhandlingarna prioriteras högt av Sverige.
I det föregående (s.6f.) har redovisats aktuella frågor om samarbetet i GATT, däribland även om den del som rör arbetet på ett nytt multilateralt avtal om tjänstehandeln. Därvid belystes de svårigheter som har uppkommit under förhandlingarnas gång. Problemen synes främst bestå i de krav på undantag för vissa tjänsteområden som har rests, särskilt från de stora handelsnationernas sida.
Enligt vad som har framkommit är de uppkomna svårigheterna till väsentlig del betingade av de stora handelsnationernas agerande. Sveriges intresse av reella resultat på detta område är oförminskat. Någon anledning för riksdagen att på grundval av yrkandet göra ett uttalande finns inte, anser utskottet. Därav följer att motion 1989/90:N346 (fp) avstyrks i nu behandlad del.
De största framtida strukturförändringarna kommer att avse tjänstesidan, hävdas det i motion 1989/90:N315 (fp). Motionärerna hänvisar till förhandlingarna såväl i GATT som mellan EFTA-länderna och EG och betonar vikten av tjänsteföretagens medverkan i förhandlingsarbetet.
I fråga om GATT-förhandlingarna är ett flertal organisationer på tjänsteområdet remissinstanser till utrikesdepartementets handelsavdelning, berörda fackdepartement och kommerskollegium. Vad gäller förhandlingarna mellan EFTA-länderna och EG om ett EES-avtal är organisationerna företrädda dels i EFTAs rådgivande kommitté, dels i flera av de referensgrupper som ingår i regeringskansliets organisation för integrationsfrågor.
Utskottet konstaterar att tjänsteföretagens intresse av att medverka i förhandlingsarbetet i GATT och om ett EES-avtal är tillgodosett. Någon anledning för riksdagen att ta ett initiativ i saken synes därför inte finnas. Utskottet avstyrker med det sagda motion 1989/90:N315 (fp) i berörd del.
EFTAs roll för utvecklingen i Östeuropa
EFTA bör bidra till de östeuropeiska ländernas utveckling t.ex. genom att dessa länder ges tillträde till EFTA-ländernas marknader på motsvarande sätt som de kan förväntas få till EGs marknad, anförs i motion 1989/90:N307 (m). Ett tillkännagivande av riksdagen till regeringen av denna innebörd begärs av motionärerna.
EG har träffat avtal mellan vart och ett av länderna Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern. Vidare har EG aviserat associationsavtal med dessa länder. Sverige har sedan tidigare bilaterala handelsavtal med samtliga östeuropeiska länder.
EFTA-länderna undertecknade år 1983 en deklaration om samarbete med Jugoslavien. I anslutning till EFTA-ländernas möte i Göteborg sommaren 1990 har sådana deklarationer avgivits även beträffande samarbete med vart och ett av länderna Polen, Tjeckoslovakien och Ungern. För närvarande pågår diskussioner om de två "korgarna" i deklarationerna. Sålunda avser parterna att när det gäller den ena korgen, samarbete om handel, gemensamt granska förutsättningarna för en gradvis etablering av ett frihandelsområde och andra åtgärder i den riktningen. Den andra korgen omfattar ekonomiskt, industriellt, teknologiskt och vetenskapligt samarbete liksom samarbete i fråga om turism, transporter och telekommunikationer samt miljöskydd. För uppföljningen av deklarationerna har gemensamma kommittéer bildats med representanter för å ena sidan EFTA och å andra sidan vart och ett av de berörda östeuropeiska länderna. Sammanträden har under oktober-november 1990 ägt rum i samtliga. Vidare har undergrupper bildats för den mer detaljerade implementeringen av deklarationerna, bl.a. när det gäller arbetet på ett framtida frihandelsarrangemang.
Av det föregående framgår att arbetet på bl.a. ett främjande av handelsutbytet mellan EFTA-länderna och länder i Östeuropa nu har kommit i gång, bl.a. genom möten i de gemensamma kommittéerna. Enligt utskottets mening är det angeläget att ett närmare samarbete i fråga om handel och andra områden kommer till stånd mellan berörda länder. Utskottet ser de hittillsvarande insatserna som ett positivt led i utvecklingen mot en allmer omfattande handel mellan EFTAs länder och länderna i Östeuropa. Samtidigt utgår utskottet från att kraftfulla ansträngningar nu görs för att den viljeinriktning som har kommit till uttryck i samarbetsdeklarationerna -- och som från EFTA-ländernas sida ytterligare underströks i samband med undertecknandet -- skyndsamt fullföljs. Något initiativ av riksdagen med anledning av motionen ter sig mot den nu angivna bakgrunden inte behövligt. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:N307 (m).
Nordisk hemmamarknad
Det nordiska samarbetet bör ses som ett komplement -- inte alternativ -- till det europeiska, sägs det i motion 1989/90:N365 (fp). En nordisk hemmamarknad borde enligt motionärernas uppfattning vara målet. Sålunda borde tullprocedurer och gränskontrollen av varor avvecklas så långt som möjligt liksom alla tekniska handelshinder. Motionärerna betonar också som väsentligt att olikheter i standardkrav ömsesidigt accepteras i de nordiska länderna.
En motion (c) med krav på ett uttalande om vikten av ett intensivt arbete för en nordisk hemmamarknad avslogs förra hösten av riksdagen. Näringsutskottet konstaterade att arbetet på avveckling av kvarvarande handelshinder mellan de nordiska länderna fortskred (1989/90:NU8 s. 20 f.). Samtidigt erinrade utskottet om det ställningstagande som Nordiska rådet då nyligen hade gjort, nämligen att handelshindren skulle vara avvecklade före utgången av år 1992. En reservation (c, mp) förelåg. En motion (mp) vari anfördes att ett ökat nordiskt samarbete skulle kunna bli ett starkt alternativ till EG-anslutning behandlades i riksdagen senare samma höst (1989/90:UU9 s. 9). Utrikesutskottet avstyrkte motionen med hänvisning till betänkandet 1988/89:UU19 om Sverige och den Europeiska gemenskapen. Utskottet hade där anfört att det nordiska samarbetet erbjuder ett viktigt komplement och ibland ett alternativ till EFTA-samarbete när det gäller att uppnå ett närmare samarbete med EG.
Vid Nordiska rådets session år 1990 gjorde statsrådet Anita Gradin ett uttalande om den nordiska gränshandeln. Hon pekade härvid på att de nordiska länderna inte kunde gå lika långt som EG när det gäller avvecklandet av alla gränskontroller. Det skulle förutsätta tullunion och gemensam handelspolitik liksom frihandel med jordbruksvaror och harmonisering av skattesatser. Samtidigt framhöll hon att det är angeläget att gränskontroller mellan de nordiska länderna avvecklas i möjligaste mån. Det skulle bli en politiskt ohållbar situation om EG-länderna avvecklade alla gränskontroller men de nordiska länderna hade kvar flertalet kontroller sinsemellan.
I regeringsförklaringen den 2 oktober 1990 (RD 1990/91:2) sägs beträffande Europapolitiken att samarbetet mellan de nordiska länderna är ett viktigt bidrag till den ekonomiska integrationen.
Av de konkreta handelshinder som framkom vid en kartläggning åren 1983 och 1984 har numera tre fjärdedelar undanröjts. När frågan behandlades förra gången kunde näringsutskottet konstatera att hälften av hindren hade slopats. För närvarande pågår en nordisk kartläggning av gränskontroller liknande den svenska kartläggning som har redovisats i handelshinderutredningens betänkande (Ds 1989:61) Gränsformaliteter för varor -- en svensk studie. I en andra fas med början nästa år skall man undersöka möjligheterna att avskaffa eller förenkla de nuvarande kontrollerna eller ersätta dem med en kontroll i import- eller exportlandet. Denna skulle ske på samma sätt för inhemska och utländska produkter. Även när det gäller tullprocedurer pågår ett konkret avvecklingsarbete. I det nordiska arbetet har utvecklingen inom EG fortlöpande beaktats.
Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu ta ställning på annat sätt än hösten 1989. Samtidigt erinras om de pågående förhandlingarna avseende ett EES-avtal och de verkningar ett sådant kan få även när det gäller förhållandet mellan de nordiska länderna. Med det sagda avstyrks motion 1989/90:N365 (fp).
Kostnader för handelsrestriktioner
Två motioner syftar till att en ökad kännedom om samhällets kostnader för importreglering skall vinnas och spridas.
I motion 1989/90:N346 (fp) föreslås att statens pris- och konkurrensverk (SPK) skall få i uppdrag att utveckla metoder för beräkning av kostnaderna för handelsrestriktioner och att förslag om nya sådana restriktioner rutinmässigt skall tillställas SPK för utförande av kostnadsberäkningar.
En utredning av de kostnader för svensk ekonomi som uppstår till följd av tullar och andra importrestriktioner begärs i motion 1989/90:N2307 (m).
En motion (fp) av samma lydelse som den förstnämnda avstyrktes hösten 1989 av utskottet, som konstaterade att beräkningar av det slag som motionärerna efterlyste redan utfördes av SPK på uppdrag av regeringen (1989/90:NU8 s.28f.). Dessa beräkningar gällde kostnaderna för reglering av import för vissa tekoprodukter och priseffekterna i bl.a. detaljhandelsledet av GATT-beslutet våren 1989 om en frysning av jordbruksstödet. Riksdagen följde utskottet. I en reservation anslöt sig företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet till motionens förslag.
SPK skall enligt sin instruktion (1988:980) särskilt bevaka och analysera hur offentliga regleringar påverkar pris- och konkurrensförhållanden. I uppgiften ingår att påkalla regeringens uppmärksamhet när en analys -- t.ex. av en importreglering -- visar på negativa effekter på prisbildningen i fråga om varu- och tjänsteområden som är av stor betydelse för konsumenterna. Även näringsfrihetsombudsmannen (NO) har uppgifter av detta slag. NO skall sålunda enligt sin instruktion (1988:1582) särskilt uppmärksamma samhällsåtgärder som får olämpliga konkurrensbegränsande effekter och, där så behövs, verka för att inslag som onödigtvis begränsar konkurrensen undviks. Kommerskollegium har likaså bevakningsansvar på området. Kollegiet skall enligt sin instruktion (1988:570, ändrad senast 1989:916) bl.a. genomföra utredningar och lämna yttranden och förslag i tullfrågor och i frågor om tekniska eller andra icke-tariffära handelshinder i och utom Sverige.
Enligt vad utskottet har erfarit genomför SPK nu ingen utredning i det berörda avseendet på grundval av ett uppdrag från regeringen. Regelmässigt beräknar emellertid SPK skillnaderna i prisutvecklingen mellan reglerade sektorer -- såsom livsmedel samt kläder och skor -- och icke reglerade sektorer. Denna uppföljning, liksom de övriga utredningar av kostnaderna inom livsmedelssektorn som SPK har genomfört och fullföljer, ger vägledning i fråga om de kostnader för importrestriktioner som faller på konsumentledet.
Inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) genomförs bl.a. metodutveckling i fråga om analys av effekterna av samhälleligt stöd till olika näringar. En sådan metod har blivit etablerad när det gäller jordbrukssektorn. På basis av medlemsländernas årliga uppgifter om stöd av olika slag till jordbruket beräknas bl.a. vilka kostnader härför som drabbar konsumenterna i de olika länderna. Beräkningarna ligger till grund för de diskussioner som förs inom OECD beträffande ländernas åtaganden att minska stödet till denna sektor. OECDs material för varje enskilt land används även som underlag för förhandlingarna i GATT om jordbruksstödet, vilket bl.a. omfattar gränsskyddet. För närvarande pågår inom OECD en metodutveckling för industrisektorn, motsvarande den som nyss har refererats när det gäller jordbruksområdet. Inom OECDs konkurrenskommitté följs de effekter på bl.a. konsumentpriser som beror på beslutade eller planerade handelsrestriktioner. Som exempel kan nämnas att en sådan studie har gällt frivilliga importbegränsningar för japanska bilar i olika medlemsländer. Erfarenheterna från OECD låg till grund för den bedömning av frågan om eventuella importbegränsningar för japanska bilar som NO år 1988 redovisade i ett yttrande till kommerskollegium.
Utskottet konstaterar åter att kompetens och beredskap för beräkning av kostnaderna för handelsrestriktioner finns, bl.a. hos SPK. Vid behov lämnar regeringen också i det enskilda fallet utredningsuppdrag, exempelvis till denna myndighet. Som har framhållits har SPK, NO och kommerskollegium bevakningsuppgifter i detta avseende. Även arbetet inom OECD bör uppmärksammas. Något generellt uppdrag av det begärda slaget ter sig, mot bakgrund av de nämnda förhållandena, inte erforderligt. Motionerna 1989/90:N346 (fp) och 1989/90:N307 (m) avstyrks därför i berörda delar.
Handelspolitiska åtgärder för skydd av miljön m.m.
Inledning
Krav på restriktioner i den internationella handeln kan ha olika syften. Skyddsintresset kan avse hänsynen till miljö, hälsa eller säkerhet i det egna landet. Exempel på detta är krav på förbud mot import till Sverige av frukt som har besprutats med i Sverige förbjudna medel. Kraven kan också gå ut på att andra länder än det egna skall skyddas. Dessa länder kan vara antingen konsumenter av skadliga produkter och tjänster eller producenter med miljö- eller hälsoskadlig tillverkning. Exempel på det förra fallet är önskemålet att det egna landet inte skall exportera alkoholdrycker och på det senare att det egna landet inte skall importera tropiskt timmer från de tropiska naturskogarna. Olikheter i ländernas kravnivåer medför vanligen obalanser i förutsättningarna för konkurrens mellan länderna. Inte sällan är det intresset av att värna om näringsverksamheten i det egna landet som ligger bakom kraven på att landet genom importreglering skall skyddas mot "ekologisk" eller "social" dumpning.
Regelverket i GATT och andra internationella handelsavtal syftar till att den internationella handeln skall främjas. Vissa skyddsintressen erkänns emellertid. Detta gäller bl.a. skyddet för miljön och människors hälsa och säkerhet. Undantagsbestämmelserna tar dock sikte på skyddsintresset i det egna landet. Det är däremot osäkert om dessa regler kan åberopas för åtgärder som avser skyddet i andra länder, s.k. extraterritoriell tillämpning. Som skäl mot att handelspolitiska medel skulle få tillgripas i dessa fall brukar man anföra att sådana åtgärder skulle kunna uppfattas som otillbörlig inblandning i ländernas nationella suveränitet och därigenom stå i strid med folkrättsliga principer. Försök i detta avseende betraktas också många gånger som utslag av i-ländernas protektionistiska strävanden, riktade mot u-länderna.
I det följande tar utskottet först upp två motioner som berör effekterna på miljön m.m. i det egna landet. Detta gäller sålunda vid import till Sverige. Därefter behandlas en rad motioner som rör specifika produktområden och motiveras med omsorg om miljön m.m. i avnämarländerna. Det är Sveriges export av kärnteknisk utrustning, alkoholdrycker och tobaksvaror som avses. Slutligen tas motioner upp som likaledes berör andra länder men som tar sikte på dessas egenskap av producentland.
Skydd för miljön m.m. i det egna landet
Vid en långtgående anpassning till EG kan striktare miljöregler i Sverige komma att betraktas som tekniska handelshinder, anförs det i motion 1989/90:N312 (vpk). Våra inhemska regler kan i så fall upphävas av EG-domstolen eller något annat organ, som kan komma att inrättas i framtiden, heter det vidare. I motionen åberopas ett antal regler för miljö- eller hälsoskydd i vilka EGs kravnivå anges vara lägre än de svenska. Regeringen borde, menar motionärerna, entydigt slå fast att huvudprincipen vid Sveriges anpassning till EG skall vara att rätten att utforma striktare miljöregler skall ta över rätten till fri handel över gränserna.
Samma tankegångar återfinns i motion 1989/90:N265 (mp) som emellertid i huvudsak tar sikte på GATT. Motionärerna hävdar att en långsiktigt hållbar utveckling kräver att GATT kompletteras med regler som möjliggör importförbud för varor som inte får säljas i det egna landet på grund av att de är skadliga för miljö eller hälsa.
Riksdagen behandlade hösten 1989 (1989/90:NU8 s.24) en motion (mp) med krav på förbud mot import av hälso- eller miljöfarliga varor. Utskottet, som avstyrkte motionen, erinrade om de möjligheter som finns enligt GATT att ställa villkor för eller förbjuda import av produkter som är farliga för människors, djurs eller växters liv eller hälsa så länge motsvarande inhemska produkter underkastas samma villkor eller förbud. Bestämmelser av detta slag finns även i Romfördraget, EFTA-konventionen och EFTA-ländernas frihandelsavtal med EG.
Nyligen har näringsutskottet i yttrande till utrikesutskottet behandlat två motioner (vpk; mp) i vilka begärs att Sverige skall verka för att principen om fri cirkulation av varor ej skall tillämpas inom EES (1990/91:NU1y). Näringsutskottet uttalade att det är angeläget att harmoniseringen med EG inte medför att väsentliga säkerhetskrav behöver uppges. Utskottet hänvisade härvid till EFTA-ländernas i olika sammanhang gjorda uttalanden om sin vilja att slå vakt om viktiga skyddsnormer. Avvikande mening anmäldes (v, mp).
Inom ramen för de pågående förhandlingarna om ett EES-avtal har frågan om miljöhänsyn m.m. varit framträdande. EG-kommissionen har därvid uttalat sin förståelse för EFTA-ländernas prioriterade krav att få upprätthålla gällande skyddsnormer avseende miljö, hälsa och säkerhet. Kommissionen har samtidigt framhållit att EG önskar en homogen marknad, dvs. fri varucirkulation.
Såsom har framgått i det föregående (s.8f.) underströk statsrådet Anita Gradin i riksdagens handelspolitiska debatt den 10 oktober 1990 att Sverige och de övriga EFTA-länderna i EES-förhandlingarna vill slå vakt om väsentliga intressen när det gäller skydd för hälsa, miljö och säkerhet. Det gäller, fortsatte hon, t.ex. våra livsmedelsnormer, hanteringen av vissa kemikalier och farliga ämnen, bilavgasreglerna, maskinsäkerheten och skyddet mot farliga leksaker. Hon betecknade samtidigt EG-kommissionens klargörande att den inte kommer att kräva att EFTA-länderna sänker sina miljö- och säkerhetsnormer som ett glädjande genombrott. De fortsatta förhandlingarna avser nu frågan om hur detta skall förenas med målet om en fri varumarknad utan tekniska handelshinder, fortsatte statsrådet. Hon framhöll också att EG på flera av de punkter som EFTA värnar om ser över sitt eget regelverk och förbereder en rad skärpningar. Enligt statsrådets uppfattning kommer detta att underlätta tillkomsten av gemensamma regler på en hög skyddsnivå senare under 1990-talet.
I det föregående (s.10) har också lämnats en redogörelse för den debatt som fördes i riksdagen den 15 november 1990 med anledning av en interpellation (1990/91:4) om Sverige och EG.
I betänkandet (Ds 1990:76) Romfördragets artikel 30, Om EG-rättens s.k. Cassis de Dijon-princip redovisas en studie rörande handelshinder i Västeuropa. Artikel 30 ger uttryck för EGs grundläggande princip att varor skall kunna cirkulera fritt i EG; sålunda är kvantitativa importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan förbjudna. I artikel 36 medges dock undantag för åtgärder som är motiverade av hänsyn till bl.a. skydd för hälsa och säkerhet. Genom Cassis de Dijon-principen, uppkallad efter ett rättsfall i EG-domstolen, erkändes att det kan finnas motiv för även andra hänsyn än dem som anges i artikel 36. Exempel på sådana ytterligare undantag är, såsom det sägs i domen, konsumentskydd och skydd för miljö och arbetsmiljö. (I betänkandet hävdas att Cassis de Dijon-principen inte sällan blandas ihop med huvudregeln om fri varucirkulation i artikel 30.) Genom att sålunda peka ut ett antal viktiga grupper av undantag från det annars strängt tillämpade förbudet i artikel 30 gjorde domstolen det möjligt för medlemsländerna att utan konflikt med Romfördraget upprätthålla sådana i och för sig handelshindrande regleringar som behövs för att tillgodose angelägna nationella intressen.
I utredningen framhålls domstolens uppgift att göra en avvägning mellan nationella intressen och gemenskapsintresset av friaste möjliga varucirkulation. Utredningen har funnit att Romfördraget inte hindrar enskilda nationer att lösa viktiga regleringsproblem. En förutsättning är dock att det gemensamma intresset av så öppna ekonomiska gränser som möjligt respekteras. I fråga om ett tilltänkt EES-avtal har utredningens uppgift varit att undersöka förutsättningarna för att principen om fria varurörelser -- liknande EG-rättens -- skall kunna införas i svensk rätt. Sammanfattningsvis sägs att man inte har funnit några konstitutionella hinder eller annars några svårigheter för en effektiv svensk anpassning till vad som gäller inom EG på varuområdet.
Utskottet finner att EG vad gäller handeln med varor i väsentliga avseenden beaktar frågan om hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet i förhandlingarna om ett EES-avtal. Utskottet intar härvidlag samma ståndpunkt som tidigare i sitt yttrande till utrikesutskottet. Något uttalande av riksdagen till regeringen i denna sak synes inte vara påkallat. Även vad gäller GATTs regelverk hänvisas till vad näringsutskottet tidigare har anfört i ämnet. Av det nu sagda följer att utskottet avstyrker motionerna 1989/90:N312 (vpk) och 1989/90:N265 (mp), den senare i nu behandlad del.
Skydd för miljön m.m. i andra länder
Export från Sverige
Kärnteknisk utrustning m.m.
Förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. krävs i tre motioner.
Lagstiftningen på kärnenergiområdet måste innehålla stränga krav för alla led i kärnbränslecykeln men också reglera verksamheter som mer är en konsekvens av att kärnkraft utnyttjas för energiproduktion, hävdas det i motion 1989/90:N479 (c). Vidare måste lagstiftningen överensstämma med innebörden i resultatet av folkomröstningen år 1980 och riksdagens beslut med anledning av detta. Motionärerna anser därför att export av kärnkraftsreaktorer och reaktorkomponenter samt annan kärnteknisk utrustning och teknologi skall förbjudas; de menar att en ändring av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet i linje härmed vore en ändamålsenlig åtgärd.
I motion 1989/90:N478 (vpk) utpekas särskilt kärnkraftsteknologi och radioaktivt bränsle som områden, vilka skulle omfattas av ett exportförbud.
Enligt vad som sägs i motion 1989/90:N317 (vpk, mp) borde en logisk följd av svenska folkets ställningstagande i kärnkraftsfrågan år 1980 vara att export av kärnteknisk utrustning upphör. Det som inte passar i Sverige skall inte heller exporteras till andra länder, säger motionärerna.
En motion (vpk, mp) om krav på förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. avstyrktes hösten 1989 av utskottet, som konstaterade att liknande förslag hade behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen och därvid tillbakavisats. Något skäl för ändrat ställningstagande fanns inte, ansåg utskottet (1989/90:NU8). Reservationer avgavs (c; vpk, mp). Riksdagen följde utskottet.
Nyligen behandlade näringsutskottet i ett yttrande till utrikesutskottet (1990/91:NU1y) två motioner (mp) med syfte att förhandlingarna med EG inte skall mynna ut i handel med kärnteknik. Näringsutskottet hänvisade till ett ställningstagande i ämnet våren 1989 (1988/89:NU4y). Något uttalande på grundval av de nu berörda motionsyrkandena var inte motiverat, ansåg utskottet. Avvikande mening anmäldes (mp).
Inom GATT pågår förhandlingar om förbud mot export av farliga varor. Formellt är dessa förhandlingar emellertid inte inordnade i den pågående s.k. Uruguay-rundan. De produktområden som skulle avses med sådana bestämmelser är avfall, läkemedel och kemikalier, möjligen också konsumentprodukter. En svensk lagstiftning om förbud mot export av farliga varor bereds för närvarande inom regeringskansliet (civildepartementet). Betänkandet (SOU 1988:56) Export av farliga varor ligger till grund för beredningsarbetet. Utgångspunkten för de överväganden som redovisas i betänkandet har varit att det är etiskt oförsvarligt att till andra länder exportera produkter som av hänsyn till risken för allvarlig skada på person eller i miljön inte får användas här i landet. Avsteg skulle dock kunna vara motiverade t.ex. när mottagarlandet gör andra riskvärderingar än vad som görs här i landet. I betänkandet föreslås reglering beträffande kemikalier, läkemedel, livsmedel och konsumentprodukter. En proposition är att vänta våren 1991.
Utskottet finner inte att det genom motionerna eller annorledes har kommit fram något som motiverar att det ändrar ståndpunkt i frågan om export av kärnteknisk utrustning etc. Därför avstyrker utskottet motionerna 1989/90:N317 (vpk, mp), 1989/90:N478 (vpk) och 1989/90:N479 (c), de båda senare i här aktuell del.
Alkoholdrycker
De motioner som behandlas i detta avsnitt har alla till syfte att restriktiv svensk alkoholpolitik skall tillämpas även vid export till andra länder. Man anvisar emellertid delvis olika vägar för att målet skall nås.
I motion 1989/90:N354 (mp) krävs ett förbud mot export av svensk vodka m.m. med motivering att det statliga monopolföretaget Vin & Sprit AB genom sin aggressiva marknadsföring utomlands av Absolut Vodka rycker undan Sveriges möjligheter att inför EG hävda att den svenska alkoholpolitiken styrs av annat än snöd statsnytta.
Utskottet avstyrkte våren 1989 (1989/90:NU13) tre motionsyrkanden (fp; mp) som syftade till en begränsning av dåvarande AB Vin & Spritcentralens export. Reservationer förelåg (fp, c; mp). Utskottet uttalade som sin uppfattning att ensidiga handelspolitiska åtgärder skulle vara en olämplig metod om Sverige ville bidra till att hålla tillbaka alkoholbruket i andra länder. I stället förordades insatser i internationella sammanhang, bl.a. inom världshälsoorganisationen (WHO). Riksdagen gick på utskottets linje. I det nu berörda betänkandet om export m.m. av alkoholdrycker och tobaksvaror lämnas en utförlig redovisning av gällande rätt m.m. I detta återges vidare ett remissyttrande från AB Vin & Spritcentralen.
Utskottet står kvar vid den ståndpunkt när det gäller kravet på ett exportförbud som intogs då frågan behandlades förra gången. Med det anförda avstyrks motion 1989/90:N354 (mp).
I motion 1990/91:N8 (fp) ifrågasätts allmänt de etiska principerna för marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker. Motionären tar också särskilt upp den marknadsföring som riktas mot u-länderna och EG. Av regeringens skrivelse 1990/91:20 med 1990 års redogörelse för de statliga företagen framgår att den snabba ökningen av vodkaexporten har fortsatt, framhåller hon. Marknadsföringen utomlands sker med reklammetoder som inte är tillåtna i Sverige. Trots kritik mot en hänsynslös marknadsföring i u-länder har Vin & Sprit AB startat en ny framgångsrik marknadsföring i Guatemala m.fl. länder av detta slag. Det svenska alkoholmonopolet tillkom av hälsopolitiska skäl och måste försvaras i samband med förhandlingarna med EG. Så länge vi tillämpar olika regler vid försäljning utomlands och i Sverige torde det dock vara svårt att övertyga EG om det berättigade i att Sverige tackar nej till att ta emot en del av Sydeuropas vinöverskott. I motion 1989/90:N349 (fp) framförs synpunkter som sammanfaller med de nyss refererade. I denna begärs med samma motivering som i den nyss nämnda motionen ett uttalande av riksdagen om marknadsföringen utomlands av svensk vodka.
Den reklam som i utlandet har gjorts för svensktillverkad alkohol vittnar om dubbelmoral från svenska statens sida, heter det i motion 1989/90:N269 (c). Motionären hänvisar till att Sverige har accepterat WHOs mål om en minskning av alkoholkonsumtionen med 25 % till år 2000 och han anser att Sverige måste förutsättas agera i enlighet härmed i internationella sammanhang.
I anslutning till den behandling av motioner om exportförbud för alkoholdrycker våren 1989 som har nämnts i det föregående (s.22) avstyrkte utskottet ett yrkande (fp) med krav på riksdagsuttalande om vikten av att Vin & Spritcentralen och Svenska Tobaks AB följde de av riksdagen antagna riktlinjerna för alkohol- och tobakspolitiken. I dessa innefattades också marknadsföringen. Samtidigt tillstyrktes ett yrkande (fp) av mer övergripande karaktär; regeringen borde uppmanas sörja för att Sverige inom WHO söker få till stånd etiska riktlinjer för marknadsföring av alkohol. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
Enligt uppgift från Vin & Sprit AB är delar av den statistik om svensk export av alkohol som åberopas missvisande. I några fall, t.ex. vad gäller exporten till Namibia, sker även s.k. reexport av alkohol som har förts in genom skeppshandlare. Vidare hävdar bolaget att försäljningen av framför allt vodka avser områden med starka inslag av turism, t.ex. den karibiska ö-världen, och därtill att produkterna åsätts en så hög prisnivå att det torde vara uteslutet att den utpräglade lokalbefolkningen köper svensk vodka.
Utskottet delar inte uppfattningen att svenska företag i samband med sin export eller utlandsförsäljning bör tillämpa andra lagar eller principer än dem som gäller i det berörda landet. Utskottet erinrar om de avsevärda skärpningar av marknadsföringen för alkohol som är under övervägande bl.a. i olika europeiska länder liksom om det program som nyligen har beslutats inom WHO när det gäller alkohol. Av det sagda följer att utskottet inte ställer sig bakom kraven i motionerna 1990/91:N8 (fp), 1989/90:N349 (fp) och 1989/90:N269 (c). Dessa motioner avstyrks alltså.
En översyn av Sveriges alkoholexport begärs i motion 1989/90:N268 (fp). Enligt motionärernas uppfattning äventyras det internationellt sett goda rykte som Sverige har för sin hälso-, sjuk- och socialvård, inte minst när det gäller insatser för minskat bruk av tobak och alkohol, genom exportsatsningarna på dessa varor. Den svenska statens dubbelmoral, anför de, blir än tydligare mot bakgrund av åtagandet gentemot WHO att såväl alkohol- som tobakskonsumtionen skall minskas med 25 % till år 2000.
Utskottet har i det föregående redovisat sin syn på svenska företags ansvar för utländska konsumenter. Sverige främjar de berörda skyddsintressena bäst genom att i olika internationella sammanhang verka för gemensamma riktlinjer för försäljning och marknadsföring av alkoholdrycker. Utskottet erinrar om Sveriges initiativ inom WHO i detta avseende. Av det nu sagda följer att utskottet inte heller finner någon översyn av Sveriges export av alkoholdrycker erforderlig. Motion 1989/90:N268 (fp) avstyrks således.
Tobaksvaror
En översyn av Sveriges export m.m. av tobaksvaror begärs i motion 1989/90:N268 (fp). Om Sverige menar allvar med sitt engagemang i WHO bör inte det statsägda Svenska Tobaks AB tillåtas att okontrollerat expandera internationellt, heter det i motionen.
Våren 1989 avstyrkte utskottet två motionsyrkanden om Svenska Tobak ABs (numera Swedish Tobacco Group AB) utlandsverksamhet. Utskottet ansåg att denna verksamhet -- liksom dittills -- borde få bedrivas på företagets eget ansvar, i varje land efter där föreskrivna riktlinjer (1988/89:NU13 s.12 f.). Riksdagen anslöt sig till vad utskottet hade uttalat. En reservation förelåg (fp, c, vpk, mp).
I riksdagen behandlades hithörande frågor även våren 1990. En motion (mp) med krav på omedelbart avyttrande av de utländska enheterna inom Swedish Tobacco Group AB (1989/90:NU35 s.21) avstyrktes av utskottet, som också starkt ifrågasatte om en sådan åtgärd skulle vara ägnad att främja en minskning av tobaksbruket utomlands. Motionen följdes upp i en reservation (mp).
Som svar på en fråga (1989/90:90) i riksdagen hösten 1989 av Barbro Westerholm (fp) om etiska riktlinjer för marknadsföring av alkohol och tobak svarade socialminister Sven Hulterström bl.a. (RD 1989/90:11 s.106) att regeringen i enlighet med riksdagens önskemål hade instruerat Sveriges delegation vid WHO att i detta forum ta upp frågan om sådana internationella riktlinjer. Han redogjorde för det motstånd mot att WHO skulle engagera sig i frågor som berör internationell handel som det svenska initiativet mötte. Frågeställaren kunde, sade statsrådet, vara förvissad om att regeringen även i fortsättningen skulle bevaka frågan.
Som svar på en fråga (1989/90:657) våren 1990 av samma frågeställare lämnade socialminister Ingela Thalén upplysningar om det fortsatta arbetet inom WHO med etiska riktlinjer för marknadsföring av alkohol och tobak (RD 1989/90:130 s.53). Därvid nämnde hon att en resolution -- på förslag av bl.a. Sverige -- om "tobak eller hälsa" hade antagits enhälligt av WHO i maj 1990. Innebörden var att länderna i sin tobakskontroll skall överväga skärpta restriktioner och gemensamma åtgärder i syfte att all direkt och indirekt annonsering, annan marknadsföring samt sponsring skall upphöra. Hon redogjorde även för andra inom WHO planerade åtgärder som syftar till en minskning av tobakskonsumtionen.
Betänkandet (SOU 1990:29) Tobakslag, som presenterades våren 1990, innehåller en rad förslag till åtgärder för minskat tobaksbruk, däribland förbud mot tobaksreklam och reglering av handeln med tobaksvaror. En proposition har aviserats till våren 1991.
I ett flertal europeiska länder har långtgående restriktioner i fråga om tobaksprodukter införts eller förbereds sådana åtgärder. Enligt vad som anges i det nyssnämnda betänkandet råder totalförbud mot tobaksreklam i ett tjugotal länder, däribland Finland och Italien. I Frankrike övervägs för närvarande ett sådant förbud. Vidare har Storbritannien och Belgien beslutat om förbud i fråga om försäljning och import av rökfri tobak.
Utskottet finner inte att några omständigheter har förts fram som motiverar ett ändrat ställningstagande i frågan om Swedish Tobacco Group ABs export eller utlandsförsäljning. Utskottet erinrar om arbetet inom WHO och EG på att minska tobakskonsumtionen liksom strävandena i denna riktning på nationell nivå. Skärpning på de utländska marknaderna av reglerna för försäljning och marknadsföring av tobaksvaror träffar sålunda också det svenska bolaget. Någon utredning av det slag som påyrkas i motionen synes därför inte befogad. Utskottet avstyrker med det sagda motion 1989/90:N268 (fp) i nu behandlad del.
Import till Sverige
Allmänt om miljö- och socialklausuler
Från mer generella utgångspunkter berörs i ett par motioner frågan om import av varor som har producerats under socialt eller hälsomässigt oacceptabla förhållanden eller produkter som medför skada på miljön i det producerande landet. Det rör sig om vad man ibland kallar ekologisk eller social dumpning. Allmänna utgångspunkter beträffande en s.k. miljöklausul m.m. i internationella handelsavtal finns berörda i det föregående (s.18).
I motion 1989/90:N311 (c) föreslås att omfattningen av import av varor som producerats under icke acceptabla förhållanden skall kartläggas. Motionärerna önskar också att regeringen skall lägga fram förslag till sådana åtgärder som kan vara motiverade till följd av den genomförda kartläggningen. I motionen förordas samtidigt att GATT kompletteras med miljö- och socialklausuler.
Även i motion 1989/90:N265 (mp) anges GATT som lämpligt instrument för att varor som har producerats under förhållanden som är förbjudna i importlandet inte skall kunna införas. Motionärerna anser att Sverige bör ta initiativ i denna riktning.
Riksdagen avslog hösten 1989 en motion (c) med samma yrkande (1989/90:NU8 s. 22) liksom en av liknande innebörd (mp). Utskottet hänvisade till att frågan om miljöhänsyn i internationell och regional handel är föremål för ett stort och ökande intresse, bl.a. inom OECD, där Sverige tog vissa initiativ våren 1989. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan. Reservationer avgavs till förmån för motionerna (c, vpk, mp).
Såsom framgår i det följande (s. 26) har frågan om socialklausul I GATT behandlats vid ett rådsmöte. Sverige har varit pådrivande i denna fråga.
Utskottet konstaterar att det internationella arbetet med bl.a. miljöfrågor fortsätter och erinrar om Sveriges initiativ i detta avseende. Något skäl till ändrat ställningstagande har enligt utskottets uppfattning inte framkommit. Motionerna 1989/90:N311 (c) och 1989/90:N265 (mp) avstyrks därför i här aktuella delar.
Tekoprodukter
Den svenska tekoindustrins framtid är föremål för yrkandet i motion 1989/90:N334 (vpk). Däri krävs att regeringen lämnar förslag till en begränsning av tekoimporten på grundval av en socialklausul. Motionärerna uttrycker sin oro över den svenska tekoindustrins framtid och beklagar att textilimportörernas lobbyverksamhet har varit framgångsrik. De finner bl.a. mot denna bakgrund att argumenten för deras tidigare framförda krav på miljö- och socialklausuler fortfarande är giltiga.
Riksdagen behandlade hösten 1989 två motioner (s; vpk) om socialklausul i internationella handelsavtal. Utskottet kunde konstatera att strävan i ett internationellt sammanhang att nå en lösning av frågan om socialklausuler fortsätter och att Sverige deltar aktivt därvid. Motionerna avstyrktes (1989/90:NU8 s.24 f.). Riksdagen följde utskottet. Reservationer till förmån för motionerna anmäldes (vpk, mp).
I svar på en interpellation (1990/91:28) av Lennart Brunander (c) om textilindustrins överlevnad hänvisade industriminister Rune Molin (RD 1990/91:21) beträffande importrestriktionerna till att riksdagen har ställt sig bakom regeringens ställningstaganden beträffande en fullständig avveckling den 31 juli 1991. Syftet är bl.a. att bidra till en dämpning av prisökningarna. I fråga om EES-förhandlingarna fastslog statsrådet att frågan om en harmonisering av tekohandelspolitiken gentemot tredje land inte hade aktualiserats. Vad gäller GATT erinrade han om syftet att tekohandeln skall återföras till normala GATT-regler. Som en sammanfattning konstaterade han att regeringen inte såg någon anledning till ändrat ställningstagande i fråga om beslutet att restriktionerna för tekoimporten skall slopas.
Diskussioner i GATT förs sedan länge om huruvida det multilaterala handelsavtalet borde kompletteras med en socialklausul, dvs. regler om miniminivåer för anställnings- och arbetsvillkor. Varor som har producerats under förhållanden som inte uppfyller sådana normer skulle sålunda kunna utsättas för handelspolitiska sanktioner. Det är i första hand Förenta Staterna och Sverige som har drivit frågan och också lämnat förslag till ett förhandlingsmandat. Hittills har det varit svårt att nå enighet om var gränsen går mellan de importerande ländernas intresse att värna om goda arbetsförhållanden i exportlandet och deras intresse av att skydda den inhemska näringen. Motståndet mot socialklausuler i GATT kommer i första hand från u-länderna, som befarar att sådana klausuler skulle användas av i-länderna i protektionistiskt syfte.
För första gången har nu frågan om socialklausuler förts upp på rådsnivå, vilket skedde vid GATTs senaste rådsmöte. I fråga om barnarbete fördes överläggningar om slopandet av en punkt i det nyssnämnda förhandlingsmandatet om granskning av minimiåldern. Avsikten skulle vara att tillgodose u-ländernas önskemål i detta avseende. Från svenskt håll har man emellertid motsatt sig ett sådant beslut, då frågan om barnarbete anses vara en central del i en tilltänkt socialklausul. Sverige intar vidare den ståndpunkten att en sådan klausul inte bör komma i fråga i de sammanhang där den kan tjäna protektionistiska syften. I sitt inlägg under rådsmötet betonade Sverige också de möjligheter till att tillgodose målet om ökad social hänsyn i arbetsförhållanden som finns genom dels en av Internationella arbetsorganisationen (ILO) antagen konvention om minimiålder för arbete (se 1989/90:AU16), dels FN-konventionen om barnets rättigheter (se 1989/90:SoU28).
Utskottet konstaterar sålunda att GATTs rådsmöte nu har tagit upp frågan om socialklausul och att Sverige har varit pådrivande. Med hänvisning härtill och till vad som i övrigt har anförts i det föregående avstyrker utskottet motion 1989/90:N334 (vpk) i nu behandlad del.
Tropiskt timmer
Förbud mot import av tropiskt timmer begärs i motion 1989/90:N353 (vpk). Motionärerna åberopar en motion (vpk) vid föregående riksmöte om betydelsen av att Sverige genom ett importstopp för tropiskt timmer markerar sitt missnöje med skövlandet av de tropiska regnskogarna. I denna tidigare motion beskrevs förhållandena i Brasilien, och i den nu aktuella motionen tas Malaysia upp som exempel.
Riksdagen behandlade hösten 1989 tre motioner (s; vpk; mp) med förslag om svenskt importstopp som ett medel för att den fortsatta förstörelsen av regnskogarna skulle kunna hejdas (1989/90:NU8 s.27f.). Utskottet sade sig ha noterat ett avsevärt ökat intresse för ämnet. Enligt utskottets uppfattning kunde flera av de förslag till åtgärder som hade kommit fram inom den internationella timmerorganisationen (ITTO) förutsättas ha goda möjligheter att leda till målet, dvs. en miljövänlig och uthållig produktion av tropiskt timmer. Den angelägna strävan att förhindra en fortsatt förstörelse av regnskogarna borde i första hand kanaliseras genom ITTO, ansåg utskottet, som avstyrkte motionerna. Riksdagen följde utskottets linje. Motionerna fick stöd i en reservation (vpk, mp). I betänkandet lämnades också en utförlig redogörelse för då pågående internationellt arbete för regnskogarnas bevarande (s.8f.).
En motion (c) med krav på olika åtgärder till skydd för regnskogen avstyrktes hösten 1990 av utrikesutskottet (1990/91:UU2 s.11f.) med hänvisning till näringsutskottets ovan refererade bedömning.
ITTO beslöt i maj 1990 enhälligt om en rekommendation om att den internationella handeln år 2000 enbart skall avse sådant timmer som kommer från s.k. uthålligt skogsbruk. Detta måldatum anger producentländernas avsikt att efter bästa förmåga övervinna de svårigheter av politisk, social, ekonomisk och teknisk natur som är förknippade med sådant skogsbruk. Också konsumentländernas vilja att uppmuntra och stödja sådana ansträngningar kom till uttryck härigenom.
Världsnaturfonden (WWF) har rekommenderat att handel med tropiskt timmer skall upphöra år 1995. I samband med ett seminarium i oktober 1990 begärde svenska avdelningen av WWF ett importstopp senast inom ett år, dvs. då nuvarande lager i Sverige av sådant timmer beräknas vara tömda. I anslutning till detta seminarium har möbelbranschen -- Sveriges möbelindustriförbund, Sveriges möbelhandlares centralförbund och Möbelbranschrådet -- förklarat sig beredd att verka för att branschens företag avstår från produktion av och handel med möbler i tropiska träslag från utrotningshotade regnskogar. Samtidigt säger man sig vilja delta i utarbetandet av ett program som leder till att inte annat tropiskt virke än sådant som kommer från uthålligt skogsbruk används för möbelproduktion och också acceptera ett system som anger godtagbara råvaror. Branschen uttrycker dock sin tveksamhet till att medverka i sammanhang som kan tolkas som diktat till fattiga länder om hur de skall förvalta sina naturresurser. Ytterligare en restriktion gäller befintliga lager; branschen förbehåller sig rätten att använda eller sälja trä och möbler som finns i eller är på väg till lager. Man erinrar också om den ytterst begränsade tillgången på svenska träslag lämpliga som möbelråvara och efterlyser en skogspolitik som gynnar produktion av lövträ för möbelindustrin. Sammanfattningsvis sägs att industri och handel är positiva till ett samarbete med naturvårdens organisationer för att problemen i regnskogsbältet skall lösas.
Även i andra sammanhang pågår arbete på att användningen av tropiskt timmer från utrotningshotade skogar skall upphöra. Sveriges inredningsarkitekters riksförbund har utfäst sig att inte föreslå möbler där sådant träslag har använts. Vidare har genom ett beslut i Göteborgs kommun den kommunala inköpskommittén rekommenderats att verka för att byggnadsmaterial, timmer, möbler, parkmaterial m.m. av träslag från tropiska naturskogsområden inte inhandlas.
Utskottet noterar med stor tillfredsställelse de initiativ som i olika svenska organisationer har tagits för den tropiska regnskogarnas bevarande. Vidare vill utskottet peka på den rekommendation som har beslutats inom ITTO och som syftar till en stimulans av uthålligt skogsbruk. Med hänvisning till vad som nu har sagts och till utskottets tidigare ställningstagande i denna fråga avstyrks motion 1989/90:N353 (vpk).
Vidareexport av högteknologiska varor
I två motioner begärs åtgärder som underlättar svensk vidareexport av högteknologiska varor till öststaterna.
Alltjämt bedriver Förenta Staterna, trots vissa lättnader i bestämmelserna, embargopolitik mot Sovjetunionen, anförs det i motion 1989/90:N363 (vpk). Mot bakgrund av Sovjetunionens starka intresse av en snabb ekonomisk och teknologisk utveckling borde Sverige omgående frigöra sig från sitt deltagande i den amerikanska politiken.
Även i motion 1989/90:N267 (mp) riktas kritik mot svensk medverkan i Förenta Staternas handelsbojkott av öststaterna. Motionärerna vill att regeringen skall lägga fram förslag till bestämmelser som undanröjer de nu gällande hindren för svensk vidareexport till dessa länder. Sverige har, anför motionärerna, -- främst av hänsyn till neutraliteten -- formellt försökt att hålla sig utanför det sedan år 1949 tillämpade amerikanska teknikembargot mot öststaterna. Reellt sett deltar Sverige dock i stor utsträckning i bojkotten och fortfar härmed, trots att det kalla kriget är över. Motionärerna begär också att riksdagen skall uttala att svensk medverkan i en supermakts handelsbojkott som är riktad mot en annan supermakt måste betraktas som ett avsteg från neutralitetspolitiken och därför icke skall få förekomma.
Handeln med utländsk högteknologi regleras i förordningen (1986:89) om förbud mot viss utförsel. Av regeringens förordningsmotiv (1986:1) framgår att regleringen har tillkommit för att förhindra att Sverige utnyttjas som genomgångsland för en handel som är illegal i andra länder. Utländska varor på högteknologiomådet som är underkastade exportrestriktioner i tillverkningslandet får enligt bestämmelserna inte föras ut ur Sverige om inte tillstånd från tillverkningslandet kan företes. Det är, enligt vad som uttalas i motiven, av stor vikt att den svenska industrin kan tillförsäkras fortsatt tillgång till avancerad högteknologi utifrån.
Riksdagen behandlade hösten 1989 en motion (vpk) med yrkande om avveckling av embargopolitiken. Utskottet åberopade sitt ställningstagande till liknande yrkanden vid tidigare tillfällen (1989/90:NU8 s. l9). Riksdagen följde utskottet. Motionen följdes upp i en reservation (vpk, mp).
Cocom (Coordinating committee for multilateral export control) -- bestående av representanter för medlemsländerna i västalliansen NATO (exkl. Island) samt Japan och Australien -- samordnar ländernas politik vad gäller export till östblocket av teknik med strategisk betydelse. Efter det att de motioner som nu behandlas väcktes i januari 1990 har betydande lättnader i exportkontrollen beslutats med verkan fr.o.m. den 1 juli 1990. Produktområden som omfattas av generella lättnader är t.ex. verktygsmaskiner, utrustning för telekommunikationer samt datasystem och utrustning. De östeuropeiska länder som har börjat bygga upp en marknadsekonomi och som är beredda att tillämpa en egen exportkontroll kommer härutöver att omfattas av speciella lättnader. Ytterligare lättnader diskuteras för närvarande, vilket utskottet hälsar med tillfredsställelse.
Med hänvisning till vad som har anförts i det föregående avstyrker utskottet motionerna 1989/90:N363 (vpk) och 1989/90:N267 (mp).
Energiprojekt
Sverige borde ta ett ansvar för forskning om energisystem för Östeuropa och u-länderna, hävdas det i motion 1989/90:N37 (vpk). Motionärerna anser att Sverige bör delta i och uppmuntra internationella projekt för energiforskning i fråga om såväl produktions- som användarsidan. De riktar samtidigt kritik mot att proposition 1989/90:90 om forskning, som har föranlett motionen, inte berör dessa områden.
I forskningspropositionen anges den framtida inriktningen av svensk energiforskning (s. 436 f.). Därvid uttalas att energiteknisk forskning och utveckling i ökad utsträckning bör bedrivas genom internationellt samarbete. Ett omfattande samarbete pågår inom ramen för Nordiska ministerrådet och den internationella energiorganisationen (IEA). Beträffande samarbetet med EG på energiforskningsområdet sägs bl.a. att detta bör göra det möjligt för Sverige att verka för att en bärkraftig och hållbar utveckling uppnås på miljö- och energiområdet i ett europeiskt perspektiv. Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag (1989/90:NU40).
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) är en statlig biståndsmyndighet med uppgift att främja överföring av teknologi och kunskap från Sverige till u-länder och numera även till Östeuropa. Dess tre biståndsformer är u-krediter (lån med gåvoelement), tekniskt samarbete (bidrag) och internationella kurser. Inriktningen är främst på projekt för uppbyggnad av en infrastruktur i mottagarländerna. Det är sålunda särskilt fråga om investeringar i energisystem, kommunikationer och industriell verksamhet. Miljöskydd och energibesparing har blivit viktiga verksamhetsgrenar. Forskningsprojekt omfattas inte av BITS insatser eftersom man har att utgå från beprövad -- och för mottagarländerna anpassad -- teknik. BITS verksamhet är i grunden avsedd för sådan tekniköverföring.
BITS disponerar enligt beslut av regeringen 435 milj.kr. för insater i Östeuropa under en treårsperiod med början budgetåret 1990/91. Medlen fördelas enligt följande. För stöd till reformprocessen i Polen -- med särskild tonvikt på miljöfrämjande insatser, inklusive tekniköverföring -- anvisas 270 milj.kr. För insatser i övriga Östeuropa och då särskilt i Baltikum avses 150 milj.kr., varav 30% skall gå till miljöfrämjande insatser. Slutligen skall 15 milj.kr. disponeras av Världsbanken för utnyttjande av svensk expertis vid beredning, bedömning och uppföljning av projekt som har finansierats av banken. Särskilt berörs insatser för miljö och infrastruktur härav.
Utskottet instämmer i motionärernas uttalande om det stora behovet av miljövänlig energiteknik i de östeuropeiska länderna och i u-länderna. Något initiativ av det slag som förordas i motionen finner utskottet inte påkallat. Motion 1989/90:N37 (vpk) avstyrks därför i berörd del.
Turistnäringen
Turistnäringen har "glömts bort" i den näringspolitiska propositionen trots att denna näringsgren växer kraftigt i hela världen, sägs det i motion 1989/90:N49 (m, fp, c). Turismen måste ses som en betydelsefull del av näringspolitiken och präglas av samma professionalism som gäller för exporten av varor och tjänster, heter det vidare. Många småföretag har anknytning till branschen. Samtidigt uppvisar turistbalansen ett underskott om ca 15 miljarder kronor. Mot denna bakgrund begärs en snabbutredning om hur marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland skall effektiviseras. Motionärerna förespråkar också att frågorna om turistnäringen förs över från kulturutskottet till näringsutskottet.
Turism och rekreation beräknas omsätta 100 miljarder kronor per år, varav ca hälften kommer från verksamhet som brukar hänföras till turistnäringen. Sveriges turistråd är en stiftelse, bildad av staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet med uppgift att driva turismfrämjande verksamhet. Turistrådet skall som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige i enlighet med de av riksdagen fastställda målen. Särskilt skall Turistrådet utveckla svensk turism och genom marknadsföringsåtgärder förbättra bytesbalansen samt underlätta möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation. I utlandsorganisationen ingår marknadskontor i elva länder. Rådet har ett sektoransvar för svensk turism och rekreation.
Budgetåret 1988/89 påbörjade Turistrådet i enlighet med statsmakternas beslut ett treårigt marknadsföringsprogram. Rådet har också i uppdrag att utvärdera effekterna härav. Programmet innebär en satsning främst på intensifierad marknadsföring, riktad såväl till den svenska marknaden som till utländska marknader.
Riksrevisionsverket (RRV) har nyligen granskat hur Turistrådet fullföljer sin uppgift. I en revisionsrapport (dnr 1988/89:1502) föreslogs åtgärder för effektivisering av Turistrådet, bl.a. avseende de internationella marknadsföringsinsatserna. Rapporten har remissbehandlats. Den del av Turistrådets verksamhet som avser de sociala målen för turist- och rekreationspolitiken granskas av riksdagens revisorer. Förslag från revisorerna kommer att läggas fram för riksdagen före utgången av år 1990.
För budgetåret 1990/91 har riksdagen anvisat 123 milj.kr. till Turistrådets uppgifter för turism och rekreation. Kulturutskottet framhöll vid ärendets behandling vikten av rådets insatser för att den utländska turismen till Sverige skall öka, inte minst med hänsyn till att turistnettot visar ett kraftigt underskott (1989/90:KrU16 s.4). En motion (m) med krav att Turistrådets organisation och styrelsesammansättning skulle ses över för en renodling av dess verksamhet tillbakavisades samtidigt av kulturutskottet; remissbehandlingen av RRVs rapport borde avvaktas, ansågs det. I en reservation (m) följdes motionen upp. Riksdagen beslöt i enlighet med kulturutskottets hemställan.
Utöver det nyss nämnda anslaget till Turistrådet lämnar staten bidrag till turistnäringen på andra sätt, t.ex. inom ramen för det regionalpolitiska stödet. På detta sätt stöds bl.a. turistanläggningar. Enligt en nyligen publicerad undersökning, Den svenska turistnäringens marknadsföringsinsatser utomlands (Sveriges Turistråds rapport 1990:4), satsade privata och offentliga aktörer 270 milj.kr. på internationell marknadsföring av Sverige under år 1988.
I regeringens tidigare nämnda skrivelse 1990/91:50 uttalas att Turistrådets verksamhet skall ses över med inriktning på att näringens eget engagemang skall öka. I detta sammanhang, sägs det vidare, skall klargöras hur de sociala målen i turistpolitiken skall tillgodoses. Enligt vad utskottet har erfarit kommer man vid översynen att vägledas av synpunkter som har framförts i RRVs rapport och av vad som har framkommit genom remissutfallet.
Med hänvisning till den översyn av Turistrådets verksamhet som har aviserats i regeringens skrivelse noterar utskottet att kravet på en sådan snabbutredning som förespråkas i motionerna kommer att bli tillgodosett. Något uttalande av riksdagen torde därför inte vara påkallat; utskottet avstyrker därmed motion 1989/90:N49 (m, fp, c).
Hemställan
1. beträffande frihandelns betydelse att riksdagen avslår motion 1989/90:N205, motion 1989/90:N307 yrkandena 1 och 2, motion 1989/90:N311 yrkande 1 och motion 1989/90:N346 yrkande 7, res. 1 (m, fp) res. 2 (c, v, mp)
2. beträffande handeln med tjänster att riksdagen avslår motion 1989/90:N346 yrkande 8, res. 3 (m, fp)
3. beträffande tjänsteföretagens medverkan i förhandlingsarbetet att riksdagen avslår motion 1989/90:N315 yrkande 3, res. 4 (m, fp)
4. beträffande EFTAs roll för utvecklingen i Östeuropa att riksdagen avslår motion 1989/90:N307 yrkande 3,
5. beträffande nordisk hemmamarknad att riksdagen avslår motion 1989/90:N365,
6. beträffande beräkning av kostnader för handelsrestriktioner att riksdagen avslår motion 1989/90:N307 yrkande 8 och motion 1989/90:N346 yrkande 6, res. 5 (m, fp)
7. beträffande regler för import av miljöfarliga varor m.m. att riksdagen avslår motion 1989/90:N265 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N312, res. 6 (v, mp)
8. beträffande export av kärnteknisk utrustning m.m. att riksdagen avslår motion 1989/90:N317, motion 1989/90:N478 yrkande 7 och motion 1989/90:N479 yrkande 3, res. 7 (c) res. 8 (v, mp)
9. beträffande export av svenska alkoholdrycker att riksdagen avslår motion 1989/90:N354, res. 9 (mp)
10. beträffande marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker att riksdagen avslår motionerna 1989/90:N269, 1989/90:N349 och 1990/91:N8, res. 10 (mp)
11. beträffande översyn av Sveriges alkoholexport att riksdagen avslår motion 1989/90:N268 yrkande 1, res. 11 (fp, mp)
12. beträffande översyn av Sveriges export m.m. av tobaksvaror att riksdagen avslår motion 1989/90:N268 yrkande 2, res. 12 (fp, mp)
13. beträffande miljöklausul m.m. i internationella handelsavtal att riksdagen avslår motion 1989/90:N265 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N311 yrkandena 2 och 3, res. 13 (c, v, mp)
14. beträffande begränsning av tekoimporten på grundval av en socialklausul att riksdagen avslår motion 1989/90:N334 yrkande 2, res. 14 (v, mp)
15. beträffande import av tropiskt timmer att riksdagen avslår motion 1989/90:N353, res. 15 (v, mp)
16. beträffande vidareexport av högteknologiska varor att riksdagen avslår motionerna 1989/90:N267 och 1989/90:N363, res. 16 (v, mp)
17. beträffande forskning om energisystem för Östeuropa och u-länderna att riksdagen avslår motion 1989/90:N37, res. 17 (v, mp)
18. beträffande marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland att riksdagen avslår motion 1989/90:N49. res. 18 (m, fp, c)
Stockholm den 22 november 1990
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s) (mom. 1--3, 5--18), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s) (mom. 4), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Kjell Ericsson (c) (mom. 1--3, 5--18), Håkan Hansson (c) och Sven-Olof Petersson (c) (mom. 4).
Reservationer
1. Frihandelns betydelse (mom.1)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.13 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att betona frihandelns betydelse inte bara inom vissa regioner, såsom Västeuropa, utan för hela världen. En fri internationell handel kommer inte bara vårt eget land till godo. Den är en av de viktigaste förutsättningarna för de fattigare ländernas ekonomiska utveckling och därmed för att reformer av olika slag i dessa länder skall bli möjliga. Frihandeln representerar sålunda en strävan bort från krig och orättvisor och mot ekonomisk utjämning mellan världens nationer och folk. Det är därför av största vikt att varje strävan mot protektionism motarbetas. Protektionistiska strömningar utgjorde också en viktig anledning till beslutet år 1986 om att en ny multilateral förhandlingsrunda i GATT skulle etableras. Denna runda, som efter fyra års arbete nu avses bli slutförd, är den mest omfattande i GATTs historia.
Sverige tillhörde de länder som var aktivt pådrivande för att förhandlingsrundan skulle komma till stånd. Genom att tillträda deklarationen inför rundan accepterade Sverige också att frihandeln utvecklades till nya områden, såsom tjänster och jordbruksprodukter. Utskottet vill framhålla vikten av att Sverige i det fortsatta arbetet i GATT -- och även i andra sammanhang där frihandelsarbetet drivs -- själv tar initiativ och understöder andra länders initiativ i frihandelsvänlig riktning. Utskottet föreslår att riksdagen ansluter sig till vad utskottet nu har anfört. Därmed tillstyrks motionerna 1989/90:N205 (m), 1989/90:N307 (m) och 1989/90:N346 (fp), de båda senare i berörda delar. Av det sagda följer att utskottet inte ansluter sig till den uppfattning som kommer till uttryck i motion 1989/90:N311 (c). Även denna avstyrks i behandlad del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande frihandelns betydelse att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N205, motion 1989/90:N307 yrkandena 1 och 2 och motion 1989/90:N346 yrkande 7 och med avslag på motion 1989/90:N311 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Frihandelns betydelse (mom.1)
Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.13 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om frihandelns betydelse som motion 1989/90:N311 (c) ger uttryck för. En öppen, internationell handel är avgörande för en nation med de förutsättningar som kännetecknar Sverige. Ytterligare protektionistiska inslag i världshandeln skulle medföra svåra ekonomiska problem för vårt land; handeln skapar resurser till reformer och annan utveckling av välfärden.
Utskottet vill emellertid understryka att främjande av den internationella handeln inte är ett självständigt mål. Snarare utgör en sådan åtgärd ett av flera medel i strävandena att åstadkomma ett väl fungerande samhälle. I den mån värnandet om fri handel kommer i konflikt med andra viktiga intressen, såsom hänsynen till miljö, människors hälsa, regional balans och nationell säkerhet, bör det finnas en öppenhet att diskutera en modifiering av den renodlade frihandelslinjen. I takt med t.ex. ökade miljöproblem -- globala, regionala och lokala -- kan sådana undantag vara angelägna och i många fall även nödvändiga. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av den nu angivna innebörden. Utskottet tillstyrker med det sagda motion 1989/90:N311 (c) i berörd del. Vad som har förts fram i motionerna 1989/90:N205 (m), 1989/90:N307(m) och 1989/90:N346 (fp) kan utskottet inte till alla delar ansluta sig till. De avstyrks i berört hänseende.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande frihandelns betydelse att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N311 yrkande 1 och med avslag på motion 1989/90:N205, motion 1989/90:N307 yrkandena 1 och 2 och motion 1989/90:N346 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Handeln med tjänster (mom.2)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.14 som börjar med "Enligt vad" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om tjänstehandelns betydelse som motion 1989/90:N346 (fp) ger uttryck för. Sverige bör såväl i GATT-förhandlingarna som i övriga frihandelssammanhang med kraft verka för en liberalisering av handeln med tjänster. En sådan inriktning är mycket angelägen, inte minst med beaktande av tjänstesektorns starka tillväxt i ekonomin, t.ex. vad gäller andelen av bruttonationalprodukten och sysselsättningen. Riksdagen bör till regeringen rikta ett uttalande av nu angiven innebörd. Motion 1989/90:N346 (fp) tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande handeln med tjänster att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N346 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Tjänsteföretagens medverkan i förhandlingsarbetet (mom.3)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.14 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill när det gäller tjänstesektorn framhålla betydelsen av en tät och kontinuerlig kontakt mellan å ena sidan förhandlingsorganisationerna avseende GATT resp. ett EES-avtal och å andra sidan företrädare för tjänsteföretagen och deras organisationer. En sådan förankring är av särskild betydelse under realförhandlingarna. Genom ett uttalande av riksdagen till regeringen av nu angiven innebörd tillgodoses det aktuella yrkandet i motion 1989/90:N315 (fp), som alltså tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande tjänsteföretagens medverkan i förhandlingsarbetet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N315 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Beräkning av kostnader för handelsrestriktioner (mom.6)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.17 med "Utskottet konstaterar" och slutar på s.18 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner de krav på utredning av kostnaderna för handelsrestriktioner som framförs i motionerna väl motiverade. Avsteg från principen om frihandel får negativa verkningar inte bara för de länder som exporterar till Sverige -- särskilt u-länder -- utan även för svensk ekonomi och de svenska konsumenterna. De prishöjande effekter som uppkommer genom Sveriges handelspolitiska skyddsåtgärder är i flertalet fall indirekta och därmed okända -- inte bara för konsumenterna utan även för politiska beslutsfattare. För att denna kunskapsbrist skall undanröjas bör regeringen föranstalta om en utredning omfattande såväl metodutveckling som frågan om ansvaret för löpande beräkningsarbete avseende handelsrestriktioner. Utredningen bör bl.a. resultera i ett förslag om att utvärderingar av tilltänkta handelsrestriktioners priseffekter i konsumentledet skall finnas med i underlagen för riksdagens beslut. Genom ett uttalande av riksdagen av denna innebörd tillgodoses i huvudsak de nu berörda yrkandena i motionerna 1989/90:N346 (fp) och 1989/90:N307 (m).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande beräkning av kostnader för handelsrestriktioner att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N307 yrkande 8 och motion 1989/90:N346 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Regler för import av miljöfarliga varor m.m. (mom.7)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.20 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
För en långsiktigt hållbar utveckling måste hänsyn tas till naturens ramar. Detta kräver ett nära och solidariskt samarbete både globalt och regionalt. Inte minst gäller detta den internationella handeln. Varje land måste ha rätt att skydda sin natur och miljö liksom sina invånares hälsa och att vägra handla med produkter som är skadliga i dessa avseenden. Enligt utskottets uppfattning är det hittillsvarande skyddet mot import av varor som kan vålla skada på människor eller miljö alltför svagt. Även om det i olika fördrag finns formell grund för en begäran om undantag från principen om fri cirkulation synes denna möjlighet i praktiken utnyttjas i så begränsad omfattning att systemet förefaller vara av ringa värde. I valet mellan å ena sidan intresset av fri handel och å andra sidan miljö- eller hälsoskyddet är det i regel det senare intresset som får vika. Talrika exempel visar på detta.
Utskottet befarar också att någon nyordning i frågan om miljöhänsyn m.m. vid import inte är att vänta trots de diskussioner som förs i internationella sammanhang. Det finns enligt utskottets mening anledning för Sverige att gå före i dessa frågor. Ett sådant agerande bör inte bara gälla ett bibehållande och helst en höjning av skyddsnivån vad avser hälso- och miljöskydd men också ett ökat ansvar för att driva saken i det fortsatta arbetet i GATT och i EES-förhandlingarna. Med ett uttalande härom till regeringen skulle motionerna 1989/90:N312 (vpk) och 1989/90:N265 (mp) bli tillgodosedda, den senare i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande regler för import av miljöfarliga varor m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N265 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N312 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. (mom.8)
Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion 1989/90:N479 (c), innebärande att lagstiftningen på det kärntekniska området måste innefatta en sträng reglering för alla led i kärnbränslecykeln. Även verksamheter som inte är ett direkt led i denna cykel utan snarare är en följd av att kärnkraft utnyttjas för energiproduktion måste regleras i lag. Enligt utskottets mening måste utformningen av lagstiftningen stå i överensstämmelse med innebörden av folkomröstningens resultat och riksdagens beslut med anledning härav. Häri måste ligga att exporten bör vara underkastad samma restriktioner som gäller för utnyttjande av kärnkraften i hemlandet. De särskilda risker för människor och miljö som hanteringen av kärnkraften och dess avfall innebär måste sålunda beaktas genom reglering i lag. Även sambandet mellan civil och militär användning av kärnenergi bör komma till uttryck genom lagreglering. Regeringen bör således anmodas att lägga fram ett förslag om förbud mot export av kärnteknisk utrustning, radioaktivt bränsle och kärnkraftsteknologi. Genom en sådan åtgärd skulle motion 1989/90:N479 (c) bli tillgodosedd i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N479 yrkande 3 och med anledning av motion 1989/90:N317 och motion 1989/90:N478 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. (mom.8)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
I folkomröstningen år 1980 om kärnkraften sade svenska folket med klar majoritet ifrån att kärnkraften inte är en acceptabel framtidslösning. Riksdagen har härefter bekräftat folkomröstningens resultat och beslutat att kärnkraften skall vara avskaffad år 2010. Enligt vad utskottet kan finna borde en logisk följd härav bli att export av kärnteknisk utrustning, såsom reaktorer och reaktorbränsle, skall upphöra. Det som anses farligt eller olämpligt för användning i Sverige skall givetvis inte heller exporteras till andra länder. Det tyder på en betänklig krämarmentalitet att vårt land tillåts tjäna pengar på att sälja varor eller tjänster som vi själva har tagit avstånd från. Regeringen bör därför anmodas att snarast för riksdagen lägga fram förslag om förbud mot export av kärnteknisk utrustning. Någon ytterligare utredning av behovet av en sådan lagstiftning är enligt utskottets uppfattning onödig, eftersom tillräckligt beslutsunderlag redan finns.
Kärnbränslecykeln innefattar så många risker för miljön och är moraliskt så tvivelaktig att utnyttjande av kärnenergi borde upphöra i andra länder. Utskottet anser mot denna bakgrund att Sverige i internationella sammanhang bör aktivt verka för att även andra länder fattar beslut i denna riktning.
Genom ett uttalande av riksdagen i enlighet med vad utskottet här har anfört blir motionerna 1989/90:N478 (vpk) och 1989/90:N317 (vpk, mp) tillgodosedda, den senare i berörd del. I viss mån torde även motion 1989/90:N479 (c) i aktuellt avseende tillgodoses härigenom.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande export av kärnteknisk utrustning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N317 och motion 1989/90:N478 yrkande 7 och med anledning av motion 1989/90:N479 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Förbud mot export av svenska alkoholdrycker (mom.9)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som börjar med "Utskottet står" och slutar med "motion 1989/90:N354 (mp)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning rimmar den aggressiva marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker illa med det budskap om alkoholens skadeverkningar som förs fram i Sverige. För att Sveriges trovärdighet i internationella sammanhang när det gäller kampen mot alkoholmissbruket inte skall sättas i fråga bör den svenska exporten upphöra. Regeringen bör därför förelägga riksdagen förslag till lag om förbud mot export av alkohol. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1989/90:N354 (mp).
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande förbud mot export av svenska alkoholdrycker att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N354 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker (mom.10)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.23 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner kravet på en sanering av marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker väl befogat. Att Vin & Sprit AB tillämpar olika principer för marknadsföringen i Sverige och på exportmarknaderna måste i internationella sammanhang betraktas som ett tecken på dubbelmoral, inte minst på grund av att det är staten som äger bolaget. Vårt lands trovärdighet när det gäller alkoholpolitiska strävanden i internationella sammanhang, t.ex. i WHO, torde ifrågasättas till följd av det tveeggade budskap som Vin & Sprit står för. Sveriges agerande måste stå i samklang med det av WHO uppsatta målet om en minskning av världens alkoholkonsumtion med 25 % till år 2000. Utskottet anser att ett uttalande av riksdagen i enlighet med vad som nu har anförts är påkallat. Härigenom skulle yrkandena i motionerna 1990/91:N8 (fp), 1989/90:N349 (fp) och 1989/90:N269 (c) tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:N269, 1989/90:N349 och 1990/91:N8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Översyn av Sveriges alkoholexport (mom.11)
Hadar Cars (fp), och Gudrun Norberg (fp) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.23 med "Utskottet har" och slutar på s.24 med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1989/90:N268 (fp), att Sveriges export av alkohol bör bli föremål för en översyn. En sådan åtgärd skulle bidra till att öka Sveriges trovärdighet i internationella sammanhang när det gäller kampen mot alkoholens skadeverkningar. Regeringen bör anmodas att föranstalta om en översyn av det slag som begärs. Med det nu sagda tillstyrks motion 1989/90:N268 (fp) i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande översyn av Sveriges alkoholexport att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N268 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Översyn av försäljningen utomlands av tobaksvaror (mom.12)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.25 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Swedish Tobacco Group AB är efter sitt förvärv av Pinkerton en av världens största producenter av rökfri tobak, främst snus. Inom WHO har en expertgrupp varnat för bruket av snus och därvid förespråkat kraftfulla motåtgärder. Enligt utskottets mening bör därför regeringen ombesörja en översyn av Swedish Tobacco Group ABs försäljning på utländska marknader. Med det nu anförda tillstyrks motion 1989/90:N268 (fp) i här berörd del.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande översyn av försäljningen utomlands av tobaksvaror att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N268 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Miljöklausul m.m. i internationella handelsavtal (mom.13)
Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.26 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning om behovet av att GATT kompletteras med miljö- och socialklausuler. Så länge det förekommer internationell handel med produkter som i det exporterande landet har producerats under förhållanden som från miljösynpunkt eller av sociala skäl inte skulle accepteras i importlandet, kommer det att vara svårt att nå reella förbättringar i berörda avseenden. Enligt utskottets uppfattning kan handelspolitiska instrument vara mycket effektiva. Det är viktigt att nu ta fasta på det ökade intresse för bl.a. miljöfrågor som kan noteras i diskussionerna om den internationella handeln. Sverige bör i GATT ta initiativ i linje med vad som nu har sagts. Med ett uttalande till regeringen av denna innebörd blir motionerna 1989/90:N311 (c) och 1989/90:N265 (mp) tillgodosedda i här behandlade delar.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande miljöklausul m.m. i internationella handelsavtal att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N265 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N311 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
14. Begränsning av tekoimporten på grundval av en socialklausul (mom.14)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.27 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas oro för den inhemska tekoindustrin. Importen av tekoprodukter kommer många gånger från länder där barnarbete tillåts. Konkurrensen från länder som inte har ett med Sverige jämförbart skydd för sina anställda blir starkt snedvriden. Härigenom riskeras att en industrigren helt slås ut. Sverige bör i GATT aktivt verka för att en socialklausul snarast kommer till stånd. Regeringen bör anmodas att härefter för riksdagen lägga fram förslag som innebär begränsningar av tekoimporten på grundval av en sådan klausul. Med sådana åtgärder skulle yrkandet i motion 1989/90:N334 (vpk) bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande begränsning av tekoimporten på grundval av en socialklausul att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N334 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Import av tropiskt timmer (mom.15)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.28 som börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "motion 1989790:N353 (vpk)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den starka oro för regnskogarnas framtid som kommer till uttryck i motion 1989/90:N353 (vpk). Regnskogarnas betydelse för det globala klimatet bl.a. genom motverkande av växthuseffekten är oskattbar liksom deras värde i fråga om den biologiska mångfalden. De initiativ som omnämns i det föregående är visserligen ett steg i rätt riktning. Något genombrott kan de emellertid inte anses representera. Trots alla hittillsvarande lovvärda insatser från organisationer och enskilda fortsätter den ofattbart omfattande skövlingen av den tropiska regnskogen. Enligt uppgifter från Världsnaturfonden avverkas eller bränns nästan 20 miljoner hektar sådan skog om året. Det motsvarar en fotbollsplan i sekunden. En betydande del av det tropiska virke som importeras till Sverige används till lister, skåpluckor och dörrar och andra produkter inom snickeribranschen. En inte oväsentlig import av dessa träslag avser också båtbyggande. Ett regelrätt förbud för import av virke från annat än uthålligt skogsbruk är den enda åtgärd som träffar även sådant tropiskt trä som används till annat än möbler. Regeringen bör föranstalta om att ett sådant förbud kommer till stånd. Med ett uttalande av riksdagen av nu angiven innebörd skulle motion 1989/90:N353 (vpk) bli tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande import av tropiskt timmer att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N353 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Vidareexport av högteknologiska varor (mom.16)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.29 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "och 1989/90:N267 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om svenskt deltagande i den amerikanska embargopolitiken som kommer till uttryck i motionerna. Det är av största vikt att öststaterna inte motarbetas när det gäller deras strävanden att bygga upp en stabil, självständig plattform, ekonomiskt och politiskt. Även om Sverige inte är medlem i Cocom eller på annat sätt är formellt bundet av dess beslut har vårt land -- genom att i en förordning göra åtaganden gentemot andra länder -- visat att det i realiteten medverkar i handelsbojkotten. Detta tecken på en anpassning till amerikansk politik i detta avseende har fortsatt trots att det kalla kriget nu har upphört. Enligt utskottets mening bör förbudet mot vidareexport av högteknologiska varor upphävas. Vidare är det inte förenligt med svensk neutralitet att Sverige deltar i en handelsbojkott som en supermakt riktar mot vissa andra länder. Riksdagen bör till regeringen rikta ett uttalande av nu angiven innebörd. Därigenom blir motionerna 1989/90:N363 (vpk) och 1989/90:N267 (mp) tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande vidareexport av högteknologiska varor att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:N267 och 1989/90:N363 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Forskning om energisystem för Östeuropa och u-länderna (mom.17)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.30 som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om Sveriges ansvar för att miljövänlig energiteknik kommer till användning i de östeuropeiska länderna och u-länderna. Sverige bör i ökad utsträckning inrikta sin energitekniska forskning på projekt som är särskilt lämpade för dessa områden. Riksdagen bör i anslutning till motion 1989/90:N37 (vpk) göra ett uttalande av denna innebörd.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande forskning om energisystem för Östeuropa och u-länderna att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N37 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
18. Marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland (mom.18)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.32 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motion 1989/90:N49 (m, fp, c)" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att regeringen nu har uppmärksammat turistfrågorna och har för avsikt att låta utreda Turistrådets verksamhet. Utgångspunkten är därvid bl.a. att ett ökat engagemang från turistnäringens sida skall komma till stånd.
Enligt utskottets mening finns det skäl att i detta sammanhang erinra om turistnäringens positiva effekter på landets ekonomiska utveckling. Turistnäringen måste ses som en betydelsefull del av näringslivet och präglas av samma professionalism som exporten av varor och tjänster. Beräkningar gjorda av OECD visar att intäkterna från internationell turism (definierad som rekreations- och affärsresande) uppgick till 5% av medlemsländernas intäkter från export av varor och tjänster år 1988. En internationell jämförelse visar också att i reala termer Sveriges ökning av turistintäkterna är mindre än ökningen i de övriga OECD-länderna.
Mot bakgrund av vad som nu har sagts vill utskottet framhålla vikten av att man vid den planerade översynen beaktar nödvändigheten av att satsningen utomlands ges en mer framträdande roll. Utgångspunkten bör därvid vara en allsidig prövning av Turistrådets verksamhet. Även andra vägar att effektivisera stödet till den internationella marknadsföringen av Sverige som turistland bör övervägas. Det är angeläget att frågan nu får en skyndsam behandling. Riksdagen bör, såsom påyrkas i motion 1989/90:N49 (m, fp, c), göra ett uttalande härom.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N49 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Beräkning av kostnader för handelsrestriktioner (mom.6)
Lars Norberg (mp) anför:
Beräkningar av de merkostnader som drabbar konsumenterna genom tullar och andra handelsrestriktioner har genomförts av olika statliga och akademiska instanser. Det vanligaste undersökningsobjektet har sannolikt varit handeln med tekoprodukter. De beräkningar som utförts har dock varit strikt merkantila och vanligen påvisat möjliga kostnadssänkningar till följd av minskade handelshinder.
Internationaliseringen medför dock åtskilliga negativa effekter som borde studeras bättre. Vad som vore önskvärt är en mera övergripande undersökning av internationaliseringen och de mera svåruppskattade effekterna av denna, såsom ökade transporter och därav följande konsekvenser för energi och miljö, samt likaledes av den tilltagande storskalighetens effekter på konkurrensförhållanden men också på alienation och ökad sårbarhet för det lokala samhället. Den globala storskaligheten leder också till en kulturell utarmning i produktionen som sällan diskuteras eller värderas. Staten borde uppmuntra till mer tvärvetenskapliga angreppssätt där ekonomiska analyser kombineras med kulturella, sociala och psykologiska.
2. Marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker (mom.10)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anför:
Vårt lands trovärdighet när det gäller alkoholpolitiska strävanden i internationella sammanhang, t.ex. i WHO, får inte kunna ifrågasättas till följd av sättet att marknadsföra svenska alkoholprodukter utomlands. Sveriges agerande måste stå i samklang med det av WHO uppsatta målet om en minskning av världens alkoholkonsumtion med 25% till år 2000. Det är också av vikt att Sveriges alkoholpolitiska engagemang inte kan ifrågasättas av EG.
3. Forskning om energisystem för Östeuropa och u-länderna (mom.17)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anför:
Vi delar uppfattningen att det är viktigt att nya rön i fråga om energiteknologi snabbt sprids bland de länder vilkas energiproduktion präglas av ineffektivitet och negativa miljöeffekter. Särskilt angeläget för Sveriges del är att sådan teknologi kommer till användning i våra närmaste grannländer, företrädesvis länderna kring Östersjön. Vi vill i detta sammanhang påminna om de motioner som har väckts från folkpartiet och centerpartiet om bl.a. finansieringen av det s.k. Wisla-projektet, vars förverkligande skulle innebära avsevärda miljöförbättringar.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Motionerna2
Uppgifter i anslutning till motionerna5 Viss statistik om Sveriges utrikeshandel5 Aktuella handelspolitiska frågor6 Samarbetet i GATT6 Det västeuropeiska integrationsarbetet8 Samarbetet med Central- och Östeuropa10 Nordiskt samarbete10
Utskottet11 Fri handel med varor och tjänster11 Frihandelns betydelse11 Handeln med tjänster13 EFTAs roll för utvecklingen i Östeuropa14 Nordisk hemmamarknad15 Kostnader för handelsrestriktioner16 Handelspolitiska åtgärder för skydd av miljön m.m.18 Inledning18 Skydd för miljön m.m. i det egna landet19 Skydd för miljön m.m. i andra länder21 Export från Sverige21 Import till Sverige25 Vidareexport av högteknologiska varor28 Energiprojekt30 Turistnäringen31 Hemställan32
Reservationer 1. Frihandelns betydelse (m, fp)34 2. Frihandelns betydelse (c, v, mp)35 3. Handeln med tjänster (m, fp)35 4. Tjänsteföretagens medverkan i förhandlingsarbetet (m, fp)36 5. Beräkning av kostnader för handelsrestriktioner (m, fp)36 6. Regler för import av miljöfarliga varor m.m. (v, mp)37 7. Förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. (c)38 8. Förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. (v, mp)38 9. Förbud mot export av svenska alkoholdrycker (mp)39 10. Marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker (mp)40 11. Översyn av Sveriges alkoholexport (fp, mp)40 12. Översyn av försäljningen utomlands av tobaksvaror (fp, mp)41 13. Miljöklausul m.m. i internationella handelsavtal (c, v, mp)41 14. Begränsning av tekoimporten på grundval av en socialklausul (v, mp)42 15. Import av tropiskt timmer (v, mp)42 16. Vidareexport av högteknologiska varor (v, mp)43 17. Forskning om energisystem för Östeuropa och u-länderna (v, mp)43 18. Marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland (m, fp, c)44
Särskilda yttranden 1. Beräkning av kostnader för handelsrestriktioner (mp)45 2. Marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker (fp, c)45 3. Forskning om energisystem för Östeuropa och u-länderna (fp,c)45