Utökat älvskydd
Betänkande 1992/93:BoU7
Bostadsutskottets betänkande
1992/93:BOU07
Utökat älvskydd
Innehåll
1992/93 BoU7
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att sammanlagt 13 vattenområden och älvsträckor skyddas från vattenkraftsutbyggnad genom att de tas in i 3 kap. 6 § naturresurslagen. Utskottet anser att därutöver bör i Gideälven skyddas älvsträckan mellan Stennäs och Björna.
Beträffande älvsträckorna vid Brunnsberg i Österdalälven, Jaurekaska m.m. i Stora Luleälven samt Ljungån i Gimån anser utskottet att ytterligare inventering bör genomföras.
I en reservation (m, fp, c och kds) föreslås att även beträffande den ovan nämnda älvsträckan i Gideälven ytterligare överväganden bör göras.
I en reservation (nyd) föreslås att de ovannämnda älvsträckorna i Österdalälven, Stora Luleälven och Gimån skyddas mot utbyggnad genom att de tas in i naturresurslagen.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:80
dels föreslagit att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., 2. lag om ändring av vattenlagen (1983:291).
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i fråga om ytterligare inventering av värdefulla vattenområden och älvsträckor (avsnitt 7).
Motionerna m.m.
I detta betänkande behandlas
dels de med anledning av proposition 1992/93:80 väckta motionerna
1992/93:Bo22 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett utökat skydd för ytterligare älvsträckor och vattenområden.
1992/93:Bo23 av Jan Jennehag och Hans Andersson (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven, älvsträckan mellan Stennäs och Björna i Gideälven och sjön Langas och Jaurekaska i Luleälven skall omfattas av 3 kap. 6 § naturresurslagen om utökat älvskydd,
2. att riksdagen beslutar att ändra vattenlagen så att tillåtligheten av vattenföretag som orsakar obetydlig miljöpåverkan skall avgöras av regeringen.
1992/93:Bo24 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen, utöver vad regeringen föreslår, beslutar att i 3 kap. 6 § naturresurslagen införa en bestämmelse om att inte medge vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål i följande älvsträckor: a) sträckan mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk i Österdalälven, b) sträckan mellan Stennäs och Björna i Gideälven, c) i Luleälven sjön Langas och Jaurekaska.
1992/93:Bo25 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gideälven och älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven blir föremål för ytterligare överväganden.
1992/93:Bo26 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:80 om utökat älvskydd.
1992/93:Bo27 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven skall omfattas av 3 kap. 6 § naturresurslagen, om utökat älvskydd.
dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna
1992/93:Bo504 av Ingbritt Irhammar och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till ändring i vattenlagen.
1992/93:Bo507 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven skall omfattas av skyddsbestämmelserna i 3 kap. 6 § naturresurslagen.
1992/93:Bo508 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biflöden bör undantas i 3 kap. 6 § naturresurslagen.
1992/93:Bo513 av Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man vid prövning av tillåtligheten av vattenkraftverk sänker den nuvarande gränsen om minst 20 MW till en lägre nivå.
1992/93:Bo516 av Elvy Söderström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skydda Gideälven uppströms Björna enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen.
1992/93:Jo420 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av utökat älvskydd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av förändring i vattenlagens övergångsregler,
dels de under allmänna motionstiden 1992 väckta motionerna
1991/92:Bo407 av Siw Persson och Sigge Godin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör förbehålla sig prövningen av vissa minikraftverk som vägledning för vattendomstolarnas bedömning av allmänna intressen, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av vattenlagens tillåtlighetsregler i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar om en ändring av vattenlagen så att även mindre vattenkraftsprojekt omfattas av samma utredningsmöjligheter som större vattenföretag enligt VL 11 kap. 10 §, 4. att riksdagen beslutar om en sådan lagändring att vattenkraftsprojekt i undantagna älvar och älvsträckor alltid skall prövas av regeringen.
1991/92:Bo505 av Bo Finnkvist och Leo Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för skador i samband med översvämningar efter reglerade vattendrag.
1991/92:Bo517 av Elver Jonsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagen bör återkomma med förslag om att skydda Kynne älv enligt 3 kap. 6 § NRL.
1991/92:Bo518 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om en omarbetning av 3 kap. 6 § naturresurslagen så att Gideälven uppströms Björna kraftverk undantas från vattenkraftsutbyggnad.
1991/92:Bo521 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av Härjeåsjön i Härjedalens kommun.
1991/92:Bo523 av Lennart Fremling m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om hushållning med naturresurser m.m. att Voxnan uppströms Edsbyn, Hårkan, Meåforsen, Luleälven sträckan mellan Vietas och Stora Lulevattnet, Gideälven, Kynne älv och Åbyälven skyddas.
Beredningen av ärendet
Företrädare för Älvdalens och Örnsköldsviks kommuner, Älvdalens Jordägande Socknemän, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund och Älvräddarnas Samorganisation har lämnat muntliga synpunkter i ärendet och inkommit med skrivelser. Muntliga synpunkter har även lämnats av Naturskyddsföreningens avdelning i Gävleborgs län.
Skrivelser har även inkommit från Länsstyrelsen i Jämtlands län och Älvdalens Sportfiskeklubb.
Utskottet
Inledning
I proposition 1992/93:80 om utökat älvskydd, som behandlas i detta betänkande erinras om att riksdagen främst under 1970-talet beslöt undanta vissa älvar och älvsträckor från vattenkraftsutbyggnad. Riksdagens beslut kom till uttryck som riktlinjer i den fysiska riksplaneringen. När naturresurslagen (NRL) tillkom år 1987 lagfästes i stort sett riktlinjerna. I 3 kap. 6 § NRL finns upptaget de vattenområden och älvsträckor i vilka vattenkraftverk och vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras.
Som också erinras i propositionen har riksdagen genom bifall till olika motionsyrkanden utvidgat förteckningen i 3 kap. 6 § NRL och därmed skyddat ytterligare vattenområden och älvsträckor.
Utifrån vad i regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 uttalats om att fler värdefulla vattendrag borde skyddas i NRL har Miljö- och naturresursdepartementet låtit utreda vilka vattendrag som är av stort värde för naturvård, kulturmiljövård och fiske och som för närvarande inte är skyddade mot vattenkraftsutbyggnad. En redovisning av utredningen har lämnats i promemorian (Ds 1992:29) Utökat älvskydd. Promemorian har remissbehandlats.
Nationalälvar
Enligt propositionen bör de fyra outbyggda huvudälvarna -- Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven -- i fortsättningen benämnas nationalälvar. Det bör framgå av 3 kap. 6 § NRL. Någon saklig skillnad i skyddet mot vattenkraftsutbyggnad innebär dock inte regeringsförslaget.
Utskottet har flera gånger behandlat motioner i vilka föreslagits att de fyra outbyggda huvudälvarna skulle benämnas nationalälvar. Därvid har utskottet anfört att en sådan benämning inte innebär någon saklig skillnad -- en uppfattning som alltså också framförs i propositionen. När nu regeringen för fram ett förslag om att huvudälvarna bör benämnas nationalälvar accepterar utskottet att förslaget genomförs.
Utökat älvskydd m.m.
I den ovan nämnda promemorian redovisas sammanlagt 16 vattenområden eller älvsträckor med så stora värden för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv eller fiske att de enligt promemorian bör undantas från vattenkraftsutbyggnad. Det gäller vattenområdena Åbyälven, Malån i Skellefteälven, Sävarån, Nedre Hårkan i Indalsälven, Gimån uppströms Leringen--Holmsjön i Ljungan, Voxnan uppströms Vallhaga i Ljusnan, Bräkneån, Fylleån och Kynne älv. Det gäller vidare följande älvsträckor nämligen i Stora Luleälven sjön Langas och Jaurekaska, Gideälven mellan Stennäs och Björna, Faxälven mellan Edsele och Helgumsjön, Ljungan nedströms Viforsen, Österdalälven mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk, Dalälven nedströms Gysinge och Mörrumsån nedströms Fridafors bruk.
I propositionen föreslås att samtliga de i föregående stycke uppräknade vattenområdena och älvsträckorna skyddas mot utbyggnad genom att de tas upp i 3 kap. 6 § NRL utom såvitt avser älvsträckorna i Stora Luleälven sjön Langas och Jaurekaska, Gideälven sträckan mellan Stennäs och Björna samt i Österdalälven sträckan mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk.
Utskottet behandlar i det följande förslaget i propositionen om att 13 av de i promemorian behandlade 16 vattenområdena eller älvsträckorna skall skyddas genom att de tas in i 3 kap. 6 § NRL. Utskottet behandlar också frågan om i Gideälven skall skyddas älvsträckan mellan Stennäs och Björna. Även frågan om avgränsningen av Gimåns vattenområde i Ljungan behandlas särskilt i det följande liksom till frågorna om skydd avseende älvsträckan mellan Åsens och Väsa kraftverk i Österdalälven och älvsträckan i Stora Luleälv -- sjön Langas och Jaurekaska.
I motion 1992/93:Bo26 (s) yrkas avslag på propositionen. Motionärerna anser att det från energipolitisk synpunkt kan finnas anledning att tillåta ytterligare vattenkraftsutbyggnad.
Utskottet vill erinra om att vad i promemorian föreslagits har fått ett brett stöd bl.a. av berörda kommuner, länstyrelser och myndigheter inom naturvårds-, kulturmiljövårds-, frilufts- och fiskeområdena. Utskottet, som alltså nedan kommer att behandla de i promemorian och i propositionen aktualiserade vattenområdena och älvsträckorna, vill emellertid med anledning av motionsförslaget om avslag på propositionen uttala att bevarandeintresset i princip får anses ha större tyngd än exploateringsintresset och att det därför inte kan anses finnas tillräckliga skäl att avslå propositionen. Motionens avstyrks med hänvisning till det anförda.
Beträffande Gideälven anförs i promemorian sammanfattningsvis att sträckan mellan Stennäs och Björna till större delen är outbyggd. Sträckan är ca 6 mil lång. Älven är av riksintresse för flera ändamål. Den är av riksintresse från utbyggnadssynpunkt samtidigt som den äger naturvärden av riksintresse. Vid en avvägning mellan olika konkurrerande intressen anförs i promemorian att ett bevarande av älven i dess outbyggda tillstånd är det ändamål som på lång sikt bäst främjar en god hushållning med naturintressena.
Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Örnsköldsviks kommun och Svenska Samernas Riksförbund tillstyrker förslaget i promemorian medan Graningeverken AB och Gidekraft AB anser att förslaget i promemorian måste avvisas.
I propositionen konstateras att för Gideälven ärende finns anhängiggjort för prövning enligt vattenlagen (VL) och att enligt hittills tillämpade principer ärenden anhängiggjorda hos vattendomstol skall avgöras mot bakgrund av de vid tiden för ansökan gällande bestämmelserna i VL och NRL. Ett förbud mot vattenkraftsutbyggnad påverkar alltså inte utgången av dessförinnan anhängiggjorda ärenden. Därför bör enligt propositionen frågan om skydd av Gideälven enligt NRL inte nu behandlas.
I sex motioner behandlas frågan om Gideälven. Samtliga yrkanden går ut på att i Gideälven sträckan mellan Stennäs och Björna undantas från vattenkraftsutbyggnad genom att den tas in i 3 kap. 6 § NRL. Det gäller motionerna 1991/92:Bo518 (fp), 1991/92:Bo532 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1, dessa båda motioner i motsvarande del, 1992/93:Bo24 (-) yrkande b samt 1992/93:Bo516 (s). I motion 1992/93:Bo25 (s) i motsvarande del föreslås att Gideälven blir föremål för ytterligare överväganden.
Utskottet vill med anledning av förslaget i propositionen och i motionerna om Gideälven anföra följande. Vad i propositionen anförs om att hos vattendomstolen anhängiggjorda ärenden skall avgöras mot bakgrund av de vid tiden för ansökan gällande bestämmelserna i VL och NRL innebär inte att en prövning i riksdagen huruvida älvsträckan skall skyddas behöver anstå. Om riksdagen gör den bedömningen att älvsträckan bör undantas från utbyggnad kommer ett sådant beslut att gälla när ändringen i NRL träder i kraft, dock under förutsättning att den pågående prövningen inte innebär en vattendom av innebörd att älvsträckan får byggas ut. Blir resultatet av prövningen däremot att en utbyggnad inte skall genomföras innebär ett riksdagsbeslut om bevarande av älvsträckan att det i praktiken inte framgent blir möjligt att bygga ut den. Vad nu anförts innebär att det i hög grad måste anses motiverat att pröva frågan om huruvida den outbyggda sträckan av Gideälven bör undantas från utbyggnad. Förutom vad ovan refererats om ställningstagandet i promemorian och av remissinstanserna har utskottet under beredningen av ärendet erhållit föredragningar från företrädare för Örnsköldsviks kommun. Enligt vad då angivits är det av stort intresse från kommunen att älvsträckan i sin outbyggda del undantas från utbyggnad. Om den undantas från utbyggnad kommer bl.a. de naturvärden och de värden som är av intresse för friluftslivet att bevaras. Vid en avvägning mellan bevarandeintressena och utbyggnadsintresset har utskottet kommit till uppfattningen att i Gideälven sträckan mellan Stennäs och Björna bör tas in i 3 kap. 6 § andra stycket NRL. Vad nu förordats innebär att vad i motionerna 1991/92:Bo518 (fp), 1991/92:Bo523 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1, 1992/93:Bo24 (-) yrkande b, och 1992/93:Bo516 (s) den andra och tredje i motsvarande del föreslagits tillgodosetts om riksdagen beslutar i enlighet med vad utskottet nu anfört. Även förslaget i motion 1992/93:Bo25 (s) i motsvarande del får anses till viss del tillgodosett om utskottets förslag vinner riksdagens bifall. Riksdagen bör således med anledning av motionerna besluta att den nu behandlade älvsträckan i Gideälven undantas från utbyggnad. Ett tillägg till 3 kap. 6 § NRL av denna innebörd bör göras. Tillägget bör i lagrummet tas in efter ordet Helgumsjön. Utskottet tillstyrker också att de i propositionen föreslagna vattenområdena och älvsträckorna skyddas genom att de tas in i NRL.
Utskottet övergår nu till att behandla älvsträckan i Stora Luleälven sjön Langas och Jaurekaska och i Österdalälven sträckan mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk--Brunnsberg.
Beträffande älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven anförs i propositionen att den är relativt kort och redan starkt påverkad av vattenkraftutbyggnad. Den bör bl.a. därför inte omfattas av bestämmelserna i 3 kap. 6 § NRL. I promemorian föreslogs att älvsträckan undantas från utbyggnad. Remissutfallet på förslaget i promemorian är splittrat. Bl.a. Länsstyrelsen i Kopparbergs län och Älvdalens kommun tillstyrker enligt remissammanställningen promemoriaförslaget medan Älvdalens jordägande socknemän och Dalälvens vattenregleringsföretag avstyrker. Även under utskottets beredning av ärendet har bl.a. i skrivelser redovisats olika uppfattningar i frågan.
I fem motioner föreslås att älvsträckan tas in i NRL och därmed undantas från utbyggnad. Ett sådant förslag förs fram i motionerna 1992/93:Bo22 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1 båda motionerna i motsvarande del, 1992/93:Bo24 (-) yrkande a), 1992/93:Bo27 (kds) och 1992/93:Bo507 (c). I motion 1992/93:25 (s) i motsvarande del föreslås att älvsträckan blir föremål för ytterligare överväganden.
I avsikt att få ytterligare underlag i frågan om bevarande eller utbyggnad av älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven finns enligt utskottets uppfattning anledning att, såsom föreslås i motion 1992/93:Bo25 i motsvarande del, låta frågan övervägas ånyo. Utan att binda formerna för dessa överväganden har utskottet noterat som positivt att föredragande statsråd avser att ta initiativ till fortsatt inventering av vattenområden och älvsträckor. Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionen bör som sin mening ge regeringen till känna att ytterligare överväganden beträffande älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven bör göras. De ovan angivna motionerna i vilka yrkas att älvsträckan skall bevaras är inte förenliga med utskottets förslag varför de avstyrks. Resultatet av de förordade övervägandena bör avvaktas.
I de nu föreslagna övervägandena bör också ingå att skapa ytterligare underlag för ett beslut om Jaurekaska och sjön Langas i Luleälven. Dessa överväganden får dock anses bli aktuella först om nu pågående prövning enligt VL ger vid handen att älvsträckan inte tillåts byggas ut. Även vad beträffar denna älvsträcka bör vad nu anförts om ytterligare överväganden ges regeringen till känna. I motionerna 1991/92:Bo523 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1 båda motionerna i motsvarande del samt motion 1992/93:Bo24 (-) yrkande c föreslås att älvsträckan sparas. Dessa förslag är inte förenliga med vad nu anförts om vissa ytterligare överväganden varför de avstyrks.
Utskottet har ovan bl.a. föreslagit att Gimån uppströms Holmsjön undantas från utbyggnad. Under utskottets beredning av ärendet har fråga uppkommit om Ljungån som rinner ut i Holmsjön också borde undantas. Utskottet tar inte nu ställning till denna fråga men anser att även den bör övervägas, något som också det bör ges regeringen till känna. Nämnas bör att en ansökan lämnats in till vattendomstolen om anläggande av ett minikraftverk i Ljungån. Liksom beträffande Jaurekaska blir de nu förordade övervägandena beroende av utgången i vattenmålet.
Vad nu anförts innebär sammanfattningsvis att utskottet föreslår riksdagen att anta en ändring av 3 kap. 6 § NRL av innebörd att förutom de i propositionen föreslagna vattenområdena och älvsträckorna även i Gideälven sträckan mellan Stennäs och Björna bör omfattas av skydd enligt det nu behandlade lagrummet i NRL. I bilaga 1 har utformats ett lagförslag med denna innebörd. Som framgått ovan innebär utskottets förslag att vissa motionsyrkanden får anses tillgodosedda om utskottets förslag att låta Gideälven omfattas av NRL-skyddet accepteras av riksdagen medan motioner i vilka förordas att älvsträckorna i Österdalälven, Luleälven och Gimån skyddas bör avslås.
Beträffande de ovan angivna sträckorna i Österdalälven, Luleälven och Gimån bör, som anförts ovan, ytterligare överväganden göras. Detta bör, som också framgått ovan, riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Motionerna 1991/92:Bo517 (fp) och 1991/92:Bo523 (fp) väcktes under allmänna motionstiden 1992, dvs. innan det nu behandlade regeringsförslaget lagts fram. I motionerna läggs fram förslag som får anses tillgodosedda vid ett riksdagens bifall till propositionen. I den förstnämnda motionen föreslås att Kynne älv tas in i NRL medan i den andra motionen i motsvarande del föreslås att Voxnan uppströms Edsbyn, Hårkan, Meåforsen, Kynne älv och Åbyälven skyddas. Ett riksdagens tillkännagivande med anledning av motionerna är således inte erforderligt, varför de avstyrks.
I motion 1992/93:Bo508 (m) föreslås att minikraftverk bör kunna tillåtas i vissa fall. Motionären anser att minikraftverk skall tillåtas i biflöden till de fyra huvudälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven.
I den proposition (prop. 1985/86:3) i vilken förslaget till NRL behandlades anfördes (s. 110--111) beträffande minikraftverk att sådana i princip inte bör tillåtas i undantagna älvar och älvsträckor. Dock bör, anfördes det vidare, minikraftverk kunna aktualiseras för att, om inga andra realistiska alternativ finns, ordna energiförsörjning till enstaka hushåll. Minikraftverk bör också kunna accepteras om det redan finns en anläggning, t.ex. en dammanläggning, som påverkar vattendraget. Utskottet, som inte finner anledning föreslå riksdagen att ändra dessa regler, anser att riksdagen bör avslå motion 1992/93:Bo508 (m) i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad nu anförts.
I den under allmänna motionstiden 1992 väckta motionen 1991/92:Bo521 (fp) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att Härjeåsjön bör bevaras. När motionen väcktes i januari 1992 var frågan om Härjeåsjöns reglering föremål för prövning enligt vattenlagen (VL). Beslut har därefter fattats om att regleringen kan genomföras. Därmed har riksdagen i praktiken inte möjlighet att i sak behandla ärendet. Motionen avstyrks.
Vad i propositionen anförts om behov av ytterligare inventering av vattenområden och älvsträckor har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande utöver vad ovan anförts om vissa överväganden avseende älvsträckor i Österdalälven, Gimån och Luleälven. Propositionen i denna del bör läggas till handlingarna.
I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen två motioner i vilka förordas att ytterligare älvsträckor och vattendrag undantas från utbyggnad. I motion 1992/93:Bo22 (fp) i motsvarande del föreslås att ytterligare undantag görs för vissa älvsträckor m.m. i Kopparbergs län. I motion 1992/93:Jo420 (fp) yrkande 1 föreslås att alla orörda vattendrag skyddas mot utbyggnad.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu besluta om ytterligare undantag från utbyggnad. Motionerna avstyrks sålunda i motsvarande del. Utskottet vill erinra om att frågan om bedömning även av de älvsträckor som motionärerna aktualiserat efter regeringens bedömning kan komma att ingå i den inventering som aviseras i propositionen.
Vattenlagen
I promemorian föreslogs att VL ändras så att regeringen alltid prövar tillåtligheten av sådana vattenföretag som avses i 3 kap. 6 § tredje stycket NRL, dvs. vattenföretag som föranleder endast obetydlig miljöpåverkan och som avser sådana vattenområden och älvsträckor som skyddas genom paragrafens två första stycken. Skälet till att regeringen och inte vattendomstolarna bör pröva sådana vattenföretag som avses i paragrafens tredje stycke är enligt promemorian att prövningen bl.a. inrymmer betydande inslag av skälighetsöverväganden.
I propositionen anförs sammanfattningsvis att den omständigheten att prövningen enligt 3 kap. 6 § tredje stycket NRL inrymmer skälighetsavväganden inte är nog för att generellt överföra prövningen till regeringen. Däremot föreslås i propositionen en ändring i 11 kap. 3 § VL så att det av detta lagrum klart framgår att regeringen kan förbehålla sig prövningen av ett företag som rör undantagsregeln i 3 kap. 6 § NRL. Även om det kan anses klart att den berörda bestämmelsen i VL redan nu också kan gälla den typ av vattenföretag som avses med undantagsregeln föreslås i propositionen att den nu refererade bestämmelsen förtydligas genom att den återges i 11 kap. 3 § VL.
I motionerna 1991/92:Bo407 (fp) yrkande 4 och 1992/93:Bo23 (v) yrkande 2 föreslås en ändring i VL av i huvudsak samma innebörd som förslaget i promemorian.
Som framgått ovan innebär gällande regler i VL att regeringen kan förbehålla sig rätten att pröva också den typ av vattenföretag som avses med undantagsregeln i 3 kap. 6 § NRL. Det får anses rimligt att en regeringsprövning i det enskilda ärendet görs efter dess beslut. Det finns enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl hävda att ärenden som kan skyddas enligt 3 kap. 6 § tredje stycket NRL generellt skall prövas av regeringen. Med det anförda tillstyrker utskottet den ändring i VL som föreslås i propositionen och avstyrker motionerna 1991/92:Bo407 (fp) och 1992/93:Bo23 (v) yrkande 2 i den mån motionerna inte kan anses tillgodosedda vid ett genomförande av lagförslaget. Regeringsförslaget har tagits in som bilaga 1 till detta betänkande.
I motion 1991/92:Bo407 (fp) yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör förbehålla sig prövningen av utbyggnad av vissa minikraftverk.
Utskottet har ovan redogjort för när minikraftverk kan anses tillåtliga i de älvar m.m. som omfattas av skydd enligt NRL. Utöver vad där anförts kan nämnas att regeringen tämligen ofta utnyttjat sin möjlighet att förbehålla sig prövningen även rörande relativt sett mindre omfattande projekt. Som framgått av det föregående anser utskottet att den gällande ordningen är godtagbar. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Bo407 (fp) yrkande 1.
I yrkande 2 i samma motion föreslås riksdagen hos regeringen begära en ändring i VL:s tillåtlighetsregler bl.a. så att skadorna på miljön vid byggande av minikraftverk får en riktig bedömning.
Ett motsvarande yrkande har behandlats av jordbruksutskottet och riksdagen flera gånger. Jordbruksutskottet har bl.a. ansett att VL och NRL ger tillräckliga möjligheter att förhindra utbyggnader som påtagligt skadar motstående intressen.
Bostadsutskottet har inte funnit anledning till annat ställningstagande varför förslaget i motion 1991/92:Bo407 (fp) yrkande 2 om ändring i VL:s tillåtlighetsregler avstyrks.
I yrkande 3 i motionen föreslås en ändring av VL så att mindre vattenkraftverk omfattas av samma utredningsmöjligheter som större vattenföretag.
I VL finns bestämmelser som ger vattendomstol möjligheter att införskaffa sakkunnigutredning. Bl.a. anges i VL (13 kap. 32 §) att domstolen kan förordna en eller flera sakkunniga att efter förberedande utredning avge utlåtande i ärendet. Om det är lämpligt (13 kap. 33 §) får vattendomstolen uppdra åt en eller flera ledamöter att verkställa undersökning på platsen.
Utskottet har inte funnit tillräcklig anledning föreligga att förorda en ändring i VL av den innebörd som förordas i motion 1991/92:Bo407 (fp) yrkande 3. Reglerna i VL får anses ge domstolen möjlighet att inhämta det underlag som kan behövas vid bedömningen av påverkan på miljön också vid utbyggnad i små vattendrag.
Enligt reglerna i VL (11 kap. 1 § punkt 1) skall regeringen pröva tillåtligheten av vattenkraftverk som är avsedda för en installerad generatoreffekt av minst 20000 kilowatt, dvs. 20 MW.
I motion 1992/93:Bo513 (s) hävdas att de vattenkraftsprojekt som aktualiseras i dag ofta drar en betydligt mindre generatoreffekt än 20 MW och att det därför finns anledning att sänka den gräns enligt vilken regeringen skall pröva tillåtligheten av vattenkraftverk. Gränsen bör vara 15 MW alternativt 10 MW.
Som framgår av propositionen får regeringen enligt 11 kap. 3 § VL förbehålla sig prövningen bl.a. av annat vattenföretag än sådant som anges i 11 kap. 1 §. Som framgått ovan har regeringen också tämligen ofta utnyttjat denna möjlighet.
Syftet med motionsförslaget -- att erhålla en regeringsprövning enligt VL -- kan alltså tillgodoses redan enligt gällande lag också beträffande mindre vattenkraftverk. Utskottet finner inte tillräcklig anledning föreligga att ändra VL i syfte att föreskriva en obligatorisk regeringsprövning av sådana mindre vattenkraftverk som nämnts i motion 1991/92:Bo513 (s) varför den avstyrks.
I motion 1991/92:Bo505 (s) föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för skador i samband med översvämningar efter reglerade vattendrag.
Ett motsvarande motionsyrkande har behandlats flera gånger tidigare. Det kan erinras om att riksdagen år 1989 (1989/90:JoU22) behandlade en proposition om vissa dammsäkerhetsfrågor och då också ett motionsyrkande av samma innebörd som det nu aktuella. Jordbruksutskottet anförde enhälligt att propositionen låg väl i linje med den då behandlade motionen. Bl.a. mot denna bakgrund avstyrkte jordbruksutskottet motionen som avslogs av riksdagen.
Bostadsutskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att ändra sitt ställningstagande. Motion 1991/92:Bo505 (s) om översvämningar efter reglerade vattendrag avstyrks således.
Även i motion 1992/93:Bo504 (c) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om en ändring i VL. I denna motion föreslås ändringar i VL i avsikt att förbättra möjligheterna att reglera vattenuttag för bevattning. Motionärerna hänvisar till de regnfattiga somrar som år 1988 och 1992 drabbade Sydsverige. Enligt motionen bör bestämmelserna i VL angående bevattningsföretag snarast ses över. I motionen upplyses att Jordbruksverket fått i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket utreda jordbrukets vattenbehov och vattenförsörjning.
Motionärerna tar upp en angelägen fråga. Enligt vad utskottet erfarit har Jordbruksverket redovisat sitt uppdrag till regeringen. Utskottet förutsätter att regeringen utan någon riksdagens begäran därom skyndsamt överväger frågan och förelägger riksdagen de eventuella förslag som kan visa sig lämpliga och erforderliga. Ett tillkännagivande till regeringen om VL:s regler för vattenuttag för bevattning bör därför nu kunna undvaras. Resultatet av pågående överväganden bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Bo504 (c).
Slutligen behandlas i detta betänkande motion 1992/93:Jo420 yrkande 3 om övergångsreglerna i VL. Den genom motionen aktualiserade frågan har också tagits upp av Kammarkollegiet i en skrivelse till regeringen. Kollegiet anför sammanfattningsvis bl.a. följande:
Tillstånd som lämnats med stöd av vattenlagen kan omprövas till förmån för allmänna intressen. Enligt vattenlagens promulgationslag kan även tillstånd som meddelats enligt äldre vattenrättslig lagstiftning omprövas med stöd av vattenlagens bestämmelser till förmån för sådana intressen.
Medför omprövningen att tillståndshavaren förpliktas utföra skadeförebyggande åtgärder (t.ex. byggande av fisktrappa, biotopåtgärder, spegeldammar) eller skadekompenserande åtgärder (t.ex. fiskutsättning och fiskodling) utgår ingen ersättning till denna under förutsättning att tillstånd till företaget meddelats med stöd av vattenlagen. Om tillstånd till företaget däremot meddelats med stöd av äldre vattenrättslig lagstiftning, har staten att utge ersättning till tillståndshavaren. Här föreligger således en skillnad som kan bero på ett förbiseende av lagstiftaren.
Enligt kollegiet bör en ändring göras av VL:s promulgationslag.
Utskottet, som inte har anledning att nu ta ställning till vad Kammarkollegiet anfört om att skillnaden i de vattenrättsliga ersättningsreglerna kan bero på ett förbiseende, har erfarit att i regeringens kansli har bildats en arbetsgrupp för att utreda frågan. Resultatet av denna beredning bör avvaktas. Eftersom frågan om VL:s övergångsregler övervägs i regeringens kansli kan ett tillkännagivande enligt motion 1992/93:Jo420 (fp) yrkande 3 inte anses tjäna något reellt syfte.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo26,
2. beträffande ändring av 3 kap. 6 § NRL samt ytterligare överväganden att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1991/92:Bo517, 1991/92:Bo518, 1991/92:Bo523, 1992/93:Bo23 yrkande 1, 1992/93:Bo24 yrkande b, 1992/93:Bo25, 1992/93:Bo516 samt med avslag på motionerna 1992/93:Bo22 i motsvarande del, 1992/93:Bo24 yrkandena a och c, 1992/93:Bo27 och 1992/93:Bo507 a) antar som bilaga 1 till detta betänkande och som utskottets förslag betecknade lydelse till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om vissa överväganden, res. 1 (m, fp, c, kds) res. 2 (nyd)
3. beträffande minikraftverk i biflöden till de fyra huvudälvarna att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo508,
4. beträffande Härjeåsjön att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo521,
5.beträffande behov av ytterligare inventering av vattenområden och älvsträckor att riksdagen lägger propositionen till handlingarna,
6. beträffande ytterligare undantag från utbyggnad att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo22, denna motion i motsvarande del, och 1992/93:Jo420 yrkande 1,
7.beträffande ändring i VL att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Bo407 yrkande 4 och 1992/93:Bo23 yrkande 2 antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291),
8.beträffande prövning av utbyggnaden av vissa minikraftverk att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo407 yrkande 1,
9.beträffande ändring i VL:s tillåtlighetsregler att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo407 yrkande 2,
10.beträffande bedömningen av påverkan på miljön vid utbyggnad av små vattendrag att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo407 yrkande 3,
11.beträffande regeringsprövning av mindre vattenkraftverk att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo513,
12.beträffande översvämningar efter reglerade vattendrag
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo505,
13.beträffande VL:s regler för vattenuttag för bevattning att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo504,
14.beträffande VL:s övergångsregler att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo420 yrkande 3.
Stockholm den 11 mars 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Harry Staaf (kds).
Reservationer
1. Ändring av 3 kap. 6 § NRL samt ytterligare överväganden (mom. 2)
Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Erling Bager (fp), Mikael Odenberg (m), Birger Andersson (c) och Harry Staaf (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "i NRL" bort ha följande lydelse:
Beträffande Gideälven sträckan mellan Stennäs och Björna vill utskottet anföra följande.
Enligt vad i propositionen anförts och av vad utskottet redovisat finns för älven ärende anhängiggjort om prövning enligt VL för utbyggnad. Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att det är en lämplig ordning att avvakta beslutet i vattenmålet och att en prövning av skydd enligt NRL inte nu bör behandlas. Utöver vad i propositionen anförts kan upplysas om att regeringen i september 1992 enligt 11 kap. 3 § VL förordnat att frågan om tillåtligheten av de ansökta vattenföretagen i Gideälven skall prövas av regeringen.
Som framgår av promemorian Utökat älvskydd är Gideälven av riksintresse för flera ändamål. Den är av riksintresse från utbyggnadssynpunkt samtidigt som den äger naturvärden av riksintresse. Remissbehandlingen av propositionen har givit ett splittrat utfall. Remissorgan har redovisat motiv såväl för bevarande som för utbyggnad.
Mot bakgrund av de olika synpunkter på ärendet som onekligen finns, har utskottet kommit till uppfattningen att det finns skäl hävda att ytterligare överväganden bör göras. Det bör överlåtas åt regeringen att närmare bestämma formerna för dessa. Ytterst blir övervägandena beroende av utgången i vattenmålet, en fråga som slutligen ankommer på regeringen att pröva.
Med det nu anförda tillstyrker utskottet motion 1992/93:Bo25 (s) i motsvarande del. Ett tillkännagivande till regeringen av vad nu anförts om ytterligare överväganden avseende viss del av Gideälven bör göras. De motioner i vilka föreslås att riksdagen nu skall fatta beslut om att älvsträckan skall skyddas bör avslås av riksdagen.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Vad nu" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Vad nu anförts innebär sammanfattningsvis att utskottet föreslår riksdagen att anta den ändring av 3 kap. 6 § NRL som föreslås i propositionen. Regeringens förslag har som bilaga 2 fogats till detta betänkande. Utskottets ställningstagande innebär att de motioner avstyrks i vilka förordas att vissa älvsträckor i Österdalälven, Gideälven, Gimån och Luleälven bör bevaras. Beträffande dessa älvsträckor bör ytterligare överväganden göras. Detta bör som framgått ovan riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:2.beträffande ändring av 3 kap. 6 § NRL samt ytterligare överväganden att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med anledning av motionerna 1991/92:Bo517, 1991/92:Bo523 och 1992/93:Bo25 samt med avslag på motionerna 1991/92:Bo518, 1992/93:Bo22 i motsvarande del, 1992/93:Bo23 yrkande 1, 1992/93:Bo24, 1992/93:Bo27, 1992/93:Bo507 och 1992/93:Bo516
a) antar det i propositionen intagna och som bilaga 2 till detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om vissa överväganden,
2. Ändring av 3 kap. 6 § NRL samt ytterligare överväganden (mom. 2)
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "I avsikt" och på s. 8 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt motioner i vilka föreslås att Gideälven, sträckan mellan Stennäs och Björna, sparas.
Utskottet anser också att det finns goda skäl att i NRL ta in även de ytterligare två älvsträckorna som aktualiserades i promemorian, nämligen Brunnsberg i Österdalälven (sträckan mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk) samt Jaurekaska och sjön Langas i Luleälven.
Beträffande älvsträckan vid Brunnsberg erinras i propositionen om att den är relativt kort och redan starkt påverkad av vattenkraftsutbyggnad bl.a. genom korttidsreglering.
Mot denna uppfattning kan ställas vad i promemorian anförts om att älvsträckan äger stora värden för det rörliga friluftslivet och turismen och från allmän fiskesynpunkt. Dessa intressen måste enligt promemorian ges företräde vid en bedömning mot ett tillskott till elproduktionen på 65 GWh. Remissvaren på promemorian ger en splittrad bild. Förslaget i promemorian om ett bevarande av älvsträckan har bl.a. tillstyrkts av Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Sammantaget anser utskottet att bevarandeintresset väger tyngst och att älvsträckan därför bör skyddas. Det bör i lagtexten uttryckas så att i Österdalälven också sträckan mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk tas in i 3 kap. 6 § NRL.
Beträffande Jaurekaska i Stora Luleälven anförs i promemorian bl.a. att Jaurekaskaforsen kan anses utgöra en ekologisk brygga som binder samman de stora fjäll- och skogsområden vars skyddsintresse NRL avser att försäkra. I avsikt att skydda inte bara forsen utan även sträckan från Vietas till Stora Lulevattnet föreslås i promemorian att i Luleälven sjön Langas och Jaurekaska tas in i NRL. Enligt vad som framgår av remissammanställningen med anledning av promemorian har samtliga de remissinstanser som yttrat sig i ärendet tillstyrkt förslaget.
Utskottet delar uppfattningen i promemorian och i remissvaren. Älvsträckan bör bevaras från utbyggnad. Liksom beträffande Gideälven är frågan beroende av utgången i det pågående vattenmålet.
Under beredningen av ärendet har beträffande Gimåns vattenområde aktualiserats om inte lagtexten borde ges en annan lydelse så att yppade tvivel undanröjs om huruvida Ljungån kommer att kunna bevaras. Utskottet anser att Ljungån bör bevaras. Lagtexten i 3 kap. 6 § NRL bör därför ges en annorlunda lydelse än den i propositionen. Sålunda bör beträffande Ljungan ordet Holmsjön bytas ut mot ordet Leringsforsen. Liksom beträffande Gideälven och Jaurekaska är frågan beroende av prövningen i vattendomstolen om utbyggnad av kraftverk i Ljungån.
Vad utskottet föreslagit om att förutom i Gideälven även älvsträckor i Österdalälven och Luleälven bör tas in i NRL innebär i princip att motionerna 1991/92:Bo523 (fp), 1992/93:Bo22 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1, dessa motioner i motsvarande del, 1992/93:Bo24 (-) yrkandena a och c, 1992/93:Bo27 (kds) och 1992/93:Bo507 (c) tillstyrks av utskottet. Även Ljungån bör skyddas i enlighet med vad ovan anförts.
Utskottets förslag om att ta in ytterligare älvsträckor i NRL innebär en minskning av den år 1984 beslutade vattenkraftsplanen med mindre än 0,2 TWh. Ur ett energipolitiskt perspektiv spelar ett sådant undantag inte någon avgörande roll för vattenkraftens andel av energibalansen. Däremot innebär ett bevarande av älvsträckorna att attraktiva miljöer för rörligt friluftsliv, turism och fiske kan sparas och utvecklas positivt, något som inte minst ur ett långsiktigt perspektiv är av stor vikt.
Riksdagen bör med anledning av regeringens förslag och de ovan behandlade motionerna anta en ändring av 3 kap. 6 § NRL. Vissa ytterligare överväganden enligt förslaget i motion 1992/93:Bo25 (s) kan inte anses erforderliga. I enlighet med vad nu anförts har ett förslag till lydelse av det diskuterade lagrummet utformats och fogats som bilaga 3 till detta betänkande. Utskottet föreslår riksdagen att anta detta förslag.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:2.beträffande ändring av 3 kap. 6 § NRL samt vissa ytterligare överväganden att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1991/92:Bo517, 1991/92:Bo518, 1991/92:Bo523, 1992/93:Bo22 i motsvarande del, 1992/93:Bo23 yrkande 1, 1992/93:Bo24, 1992/93:Bo27, 1992/93:Bo507 och 1992/93:Bo516 samt med avslag på motion 1992/93:Bo25 antar som bilaga 3 till detta betänkande och utskottets förslag betecknade lydelse till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser,
Särskilt yttrande
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anför:
I propositionen föreslås att de fyra största outbyggda älvarna -- Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven -- skall benämnas nationalälvar. Detta skall framgå av 3 kap. 6 § NRL. Någon saklig skillnad i skyddet mot vattenkraftsutbyggnad jämfört med övriga skyddade vattendrag innebär förslaget enligt propositionen dock inte.
Utskottet har enhälligt -- om än något motvilligt -- accepterat regeringsförslaget. Det är dock förvånande att regeringen lägger fram förslag som enligt dess uppfattning närmast är att anse som en nullitet. Förhoppningsvis är förslaget att se som en engångsföreteelse. Riksdagen bör naturligtvis underställas förslag med reellt innehåll. Som en ett udda inslag i NRL har vi dock kunnat acceptera att till lagen görs ett tillägg, enligt regeringens mening, uppenbarligen utan saklig innebörd. Lagförslag med denna brist på relevans bör fortsättningsvis inte föreläggas riksdagen.